Naturvärdesinventering avseende program inför detaljplan för Lindö strand, Norrköpings kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering avseende program inför detaljplan för Lindö strand, Norrköpings kommun

2 Innehåll 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund och allmän beskrivning av området 8 1. Uppdrag 8 2. Syftet med uppdraget 8 3. Avgränsning av arbetet 8 4. Allmän beskrivning av området 8 5. Beskrivning av planen 8 3. Metodik 9 4. Resultat och sammanfattning av naturvärdena Slutsatser Områdesbeskrivningar och tabell för punktobjekt Referenser 16 Bilaga 1. Metodik allmän ekologisk inventering 17 Bilaga 2. Resultat av detaljerad trädinmätning i område B. 19 Bilaga 3. Bilder från befintlig bebyggelse i område B. 29 Beställare: Jonas Sivervik Norrköpings kommun Rapporten bör citeras som: Björklind R Naturinventering avseende program inför detaljplan för Lindö strand Norrköpings kommun. I löpande text: (Björklind, 2012). Projektets organisation: Robert Björklind (projektledare) Robert Björklind inventering och rapport. GIS Christoph Kircher. Kvalitetsgranskning John Askling. Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind, robert.bjorklind@calluna.se eller Internt projekt: RBD0021 Norrköping Lindö strand NVI

3 Framsidans bild föreställer en gammal tall med pansarbark samt sommarstugor i naturvärdesområde B, den gamla tallskogen med naturvärdesklass 2. 3

4 1. Sammanfattning Hösten 2012 fick Calluna AB i uppdrag att utföra en naturvärdesinventering vid Lindö strand i Norrköping. Naturvärdesinventeringen är ett underlag till det pågående programmet inför detaljplanen för området. Naturinventeringen har utförts med Callunas metodik, Allmän ekologisk inventering (AEI). Syftet med uppdraget är att utföra en naturvärdesinventering som ska identifiera värdefull natur och vara ett underlag för den nya detaljplanen. En tilläggsinventering gjordes i område B där gamla träd med naturvärden mättes in och gavs klassen 1 eller 2. De som har klass 1 har mycket hög prioritet att sparas och de som har klass 2 bör man spara i största möjliga mån. Syftet med inmätningen var att kunna ta hänsyn till träden vid planeringen och utplaceringen av huskroppar i området. En Allmän ekologisk inventering (naturvärdesinventering) innebär att värdefull natur avgränsas och naturvärdesklassas. Detta har skett för det område som omfattas av programmet för detaljplanen. I uppdraget ingick inte att ta hänsyn till naturmiljöernas betydelse i ett större sammanhang (landskapsnivå, t.ex. Abborreberg med omgivningar) eller att ge förslag på åtgärder eller skötsel. Någon känslighetsbedömning som relaterar till påverkan och som kan ingå i en miljökonsekvensbedömning har inte heller ingått i uppdraget. Det är främst område B på (se karta 1, naturvärdesinventering) som har höga naturvärden. Enligt programmet för detaljplanen kommer tallskogen, område B, att detaljplaneläggas med bostäder till knappt hälften (se karta 1 och 2 ). Detta innebär en stor risk för att en större mängd tall avverkas.träden är generellt gamla och har en dominerande ålder på ca år och enstaka träd är äldre. I området förekommer den rödlistade talltickan (NT) på flera träd och området ligger strategiskt till då tallskogar med höga naturvärden finns i närliggande Abborreberg. Även om avverkning i viss utsträckning kan undvikas med en genomtänkt utplacering av huskroppar riskerar biotopen i sig att att förändras och tappa sin funktion. Om bostäder ska uppföras i området rekommenderas värdefulla träd märkas upp när tomter stakas ut. Vid utstakningen rekommenderas en naturvårdskunnig person vara med. Värdefulla träd bör skyddas i detaljplanen. Redan idag finns i den sydöstra och östra delen ett tiotal sommarstugor i skogen och enstaka har större tomt medan andra ligger nära träden. Den bebyggelse som planeras är av större omfattning och husen kommer att bli större. För att se flygbild över området och nuvarande omfattning av hus i området se karta 4. De planerade husen ska byggas så att de kan fungera som hus i skogsmark. Område A (se karta 1, naturvärdesinventering) är ett lövskogsområde med en stor blandning av trädslag och ett allmänt inslag av äldre träd med en ålder på ca år. Området har värden för t.ex. fågellivet och bohål förekommer. Enligt programskissen (se karta 2, programskiss) kommer ca en tredjedel av området att bebyggas. Om området bebyggs bör de träd som markerats ut sparas och främst det träd som har nr 9. En större mängd träd har markerats som punktobjekt (se karta 1, naturvärdesinventering). Det är träd som har eller inom en snar framtid kommer att få naturvärden och som är ett viktigt inslag i landskapet. Flertalet av dessa träd kommer sannolikt att kunna sparas och skyddas med detaljplanen samtidigt som de tillför trevnad till området. De träd som har fått en högre naturvärdesklass bör prioriteras att skydda före dem med lägre klass. De områden som inte har naturvärdesklassats och som ofta består av öppna gräsytor är ur naturvärdessynpunkt lämpligare att bygga på än de som har naturvärdesklassats. 4

5 Av de naturvärden som kan påverkas ligger två områden (större delar av område B) inom strandskyddet (se karta 1). Område A har bedömts ha naturvärden. Tjugosju naturvärdesklassade träd ligger inom strandskyddat område och de bedöms ha naturvärden eller höga naturvärden. Vid den detaljerade trädinventeringen i område B mättes 146 träd in. Av dessa är 48 registrerade som klass 1 och 98 som klass 2. De som har klass 1 har mycket hög prioritet att sparas och de som har klass 2 bör man spara i största möjliga mån. samtliga träd bidrar till naturvärdena i området. Resultatet redovisas i bilaga 2 där nummer på objekten klass och värdefulla strukturer redovisas. Syftet med inmätningen var att kunna ta hänsyn till träden vid planeringen och utplaceringen av huskroppar i området och att få hjälp med prioritering av vilka träd som har högst värden. Naturinventering avseende program inför detaljplan för Lindö strand 1 Karta 1 Inventeringsområde Strandskydd utvidgat 150m Värdefulla träd Klass Mycket högt naturvärde 2 Högt naturvärde Naturvärde Bevarande värda träd inom klassat område Naturvärdesinventering Klass Mycket högt naturvärde Högt naturvärde 37 Naturvärde A B 36 NVP Norrköping Planförslag Kategorie Bostad Båtklubbar Park Rekreationsområde Strand/Kust m

6 Karta 2 Karta 3 Trädinmätning i område B Område där träd 118 (klass 1) saknas m Område där träd 34 (klass 1) saknas Trädinventering Klass Planförslag Kategorie 1. Högsta prioritet 2. Andra prioritet Bostad Båtklubbar Park Rekreationsområde Strand/Kust NVP Norrköping

7 Karta 4 Norrköpings kommun Skala 1:1000 Datum 23/ Ortofoto Blom Teckenförklaring 7

8 2. Bakgrund och allmän beskrivning av området Uppdrag Hösten 2012 fick Calluna AB i uppdrag att utföra en naturvärdesinventering vid Lindö strand i Norrköping. Naturvärdesinventeringen är ett underlag till det pågående detaljplanearbetet för området. Naturinventeringen har utförts med Callunas metodik, Allmän ekologisk inventering (AEI). En tilläggsinventering gjordes i område B där gamla träd med naturvärden mättes in och gavs klassen 1 eller 2. De som har klass 1 har mycket hög prioritet att sparas och de som har klass 2 bör man spara i största möjliga mån. Syftet med uppdraget Inventeringen ska identifiera värdefull natur och vara ett underlag för den nya detaljplanen. Syftet med inmätningen i område B var att kunna ta hänsyn till träden vid planeringen och utplaceringen av huskroppar i området. Avgränsning av arbetet En Allmän ekologisk inventering innebär att värdefull natur avgränsas och naturvärdesklassas. Detta har skett för det område som omfattas av programmet för detaljplanen. I uppdraget ingick inte att ta hänsyn till naturmiljöernas betydelse i ett större sammanhang (landskapsnivå, t.ex. Abborreberg med omgivningar) eller att ge förslag på åtgärder eller skötsel. Någon känslighetsbedömning som relaterar till påverkan och som kan ingå i en miljökonsekvensbedömning har inte heller ingått i uppdraget. Allmän beskrivning av området Området som omfattas av programmet inför detaljplanen ligger vid Lindö strand i Norrköping och sträcker sig längs med vattnet vid Bråvikens strand. Delar av området omfattas av strandskydd. Inom området förekommer i dag inga bostadshus men flera byggnader finns uppförda som bland annat hus knutna till båtklubbar och även några sommarstugor. I området finns även lekplatser, badstrand samt fotbollsplaner. Dominerande är de klippta gräsytorna och på dessa växer träd mer eller mindre frekvent. Flera av träden har en ålder då de börjar bli naturvärdesintressanta. Inom detaljplaneområdet förekommer två skogsområden. I öster ligger en tallskog på bergig mark där gamla tallar växer och som har en dominerande ålder på ca år och enstaka träd är äldre än så. I den sydöstra och östra delen ligger ett tiotal sommarstugor i skogen och enstaka har större tomt medan andra ligger nära träden. För att se flygbild över området och nuvarande omfattning av hus i området se karta 4. De planerade husen ska byggas så att de kan fungera som hus i skogsmark. I väster finns ett mindre lövskogsområde med en tämligen allmän förekomst av ganska gamla lövträd antal trädslag representerade samt bohål för fågel. Karta 1 visar inventeringsområdets avgränsning. Beskrivning av planen Detaljplanen syftar till att bygga nya bostäder men innefattar även grönstråk, aktivitetsområden, naturområden och rekreationsområden. Dessa framgår av karta 2. Längs med Bråvikens strand sträcker sig ett promenadstråk som knyts samman med Abborrebergsskogen. Söder om stråket planeras större ytor för byggnation på främst gräsytor men även skogsområden är inkluderade. I 8

9 väster planeras bebyggelse till ca en tredjedels yta av ett lövskogsområde /(se karta 1 och 2) och i öster planeras en detaljplan för bostäder till knappt halva ytan (se karta 1 och 2) i en äldre tallskog. Centralt i området finns ytor avsatta för rekreation med en badstrand samt ett aktivitetsområde för båtklubbar. 3. Metodik Naturvärdesinventeringen utfördes Metodiken är anpassad för att relativt snabbt finna natur med höga värden i exploateringssammanhang och benämns Allmän ekologisk inventering (AEI). Inventeringen utförs genom att genomströva exploateringsområdet och på så sätt kartlägga natur med högre naturvärden än så kallad vardagsnatur. Nedan följer en översiktlig beskrivning av metodiken. En noggrannare redovisning finns i bilaga 1. Vid inventeringen söker man efter komponenter som kan kopplas till naturvärden som t.ex. död ved, grova träd och hydrologiskt intakta sumpskogar. I potentiella områden söks även efter kärlväxter, lavar, svampar och mossor som räknas till signal- och indikatorarter. Dessa kan i olika grad visa på värdefulla naturområden där nämnda arter har specifika krav på sin miljö. En beskrivning sammanställs för respektive delområde som beskriver dess karaktär och komponenter, som t.ex. trädslag, trädskiktets slutenhet, död ved och förekommande vegetation. Ett särskilt stycke skrivs som lyfter fram de främsta naturvärdena i området och här används ofta förekommande signalarter. Områdena klassas sedan efter en tregradig skala.vid denna inventering har även naturvärdesintressanta träd markerats. En särkild detaljerad invenering och inmätning av träd gjordes i område B. Naturvärdesintressanta träd mättes in med hjälp av mättekniker. Träden fick en prioritetsordning i en tvågradig skala. Klass 1 har högsta prioritet att sparas och klass 2 bör sparas i största möjliga mån. Resultaten redovisas i bilaga 2. Klass 1 innebär mycket höga naturvärden och kan sägas motsvara riksintresse och regionalt intresse. Klass 2 innebär höga naturvärden och motsvarar ungefär kommunalt intresse. Klass 3 innebär naturvärden och motsvarar lokalt intresse och i vissa fall natur som kan räknas som framtidsvärden. 9

10 4. Resultat och sammanfattning av naturvärdena Vid inventeringen har flera områden avgränsats och träd markerats som naturvärden (se karta 1). Två områden och 37 träd har bedömts ha naturvärden i klass 2 och 3. Ett område har fått naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och det andra naturvärdeklass 3 (naturvärde). Tolv träd har naturvärdesklass 2 och tjugofem har bedömts till naturvärdesklass 3. Det område som har fått högst naturvärdesklass består av en tallskog (område B, klass 2). Beståndet utgörs av en gammal tallskog på bergig mark. De träd som bedömts till naturvärdesklass 2 är alla äldre och grövre träd och/eller trädslag som är rödlistade och har uppnått en tämligen hög ålder (> 50 år). Det område som har fått naturvärdesklass 3 (område A) är en lövskog med inslag av äldre lövträd. De största naturvärdena är knutna till tallskogen (område B). Där förekommer en större mängd gamla och naturvärdesintressanta träd. I området förekommer även den rödlistade (NT) talltickan på flera träd och tillsamman med den förekommer ofta andra rödlistade arter (Nitare 2005). Signalarten grovticka växer i området och signalerar om höga naturvärden och gammal skog. På död ved av sälg förekommer gnagspår och kläckhål av den tidigare rödlistade myskbocken. Myskbocken är en god värdeart för sälg med höga naturvärden. I område B gjordes en delatjerad inmätning med hjälp av mättekniker. Vid två av trädinmätningarna blev det något fel och platsen där dessa träd sannolikt står är därför markerad med rött område se karta 3. Vid den detaljerade trädinventeringen i område B mättes 146 träd in. Av dessa är 48 registrerade som klass 1 och 98 som klass 2. De som har klass 1 har mycket hög prioritet att sparas och de som har klass 2 bör man spara i största möjliga mån. samtliga träd bidrar till naturvärdena i området. Resultatet redovisas i bilaga 2 där nummer på objekten klass och värdefulla strukturer redovisas. Syftet med inmätningen var att kunna ta hänsyn till träden vid planeringen och utplaceringen av huskroppar i området och att få hjälp med prioritering av vilka träd som har högst värden. I område A finns ett större inslag av äldre träd och en variation av trädslag som ökar naturvärdena. Området har värden för t.ex fågellivet och bohål förekommer i några av träden. I området förekommer de rödlistade trädslagen (ask och alm). Rödlistningen vad gäller dessa trädslag ska dock inte övervärderas eftersom de fortfarande är vanliga kring Norrköping men utsatta för en stark minskning nationellt. Inom det inventerade området förekommer en större mängd träd som har eller inom en snar framtid kommer att få naturvärden. Gamla träd är en generellt en brist i landskapet sett i en större skala och många ovanliga och hotade arter är knutna till gamla träd. Lövträdens grövre barkstruktur gör dem potentiella för mer krävande lavar och äldre träd utvecklar håligheter som gynnar insektslivet samt är viktiga för fågellivet. 10

11 5. Slutsatser Inom det område som omfattas av den planerade detaljplanen förekommer en tallskog med höga naturvärden (område B) och där den rödlistade talltickan (NT) förekommer samt goda förutsättningar för andra rödlistade arter. Tallskogen ligger strategiskt nära, ca 70 m, ifrån Abborrebergsskogen som är klassad som klass 3 i det kommunala naturvårdsprogrammet. Den inventerade tallskogen har jämförbara värden knutna till tall som Aborrebergsskogen har. I den planerade detaljplanen kommer knappt hälften av området att detaljplaneläggas för byggnationbebyggas ( se karta 1 och 2). Redan idag finns i den sydöstra och östra delen ett tiotal sommarstugor i skogen och enstaka har större tomt medan andra ligger nära träden. Den bebyggelse som planeras är av större omfattning och husen kommer att bli större. Husen planeras att byggas så att de kan fungera som hus i skogsmark. Eftersom området hyser minst tre värdearter (tallticka, grovticka och myskbock) och i övrigt visar på god ekologisk funktion (gamla träd och träd i olika ålder) är området att betrakta som en värdekärna för biologisk mångfald och att jämställa med natur som avses skyddas och vårdas enligt Miljöbalken 1 kap 1. Vid ny bebyggelse är risken stor att värdefulla träd kommer att avverkas. Även om avverkning i viss utsträckning kan undvikas med en genomtänkt utplacering av huskroppar kommer biotopen i sig att förändras och riskerar att tappa sin funktion. Detta eftersom nyrekrytering av tall sannolikt påverkas negativt (nya träd släpps inte upp och etablerinsgsytorna minskar starkt) och att förutsättningarna i övrigt för ekosystemet förändras väsentligt. Tänkbara förändringar är exempelvis att det avverkas för utsikt även om det inte är tillåtet, det städas på död ved och kapas, det sker anläggning av hårdgjorda ytor som förändrar hydrologi och närings- och vattenupptag, det fylls upp mark som får liknande effekter. Slutsatsen är därför att det finns en stor risk för att bebyggelsen kommer i allvarlig konflikt med naturvärdena. Det finns även värden för rekreation inom området som anknyter till tallskogen där t.ex förskolor har aktiviteter. I väster förekommer en mindre lövskog (område A) med inslag av äldre träd och en större blandning av trädslag. I området förekommer de rödlistade trädslagen (VU) ask och alm men huvudsakligen som klenare träd. Området har värden för t.ex. fågelliv och bohål förekommer i några träd. I programmet inför detaljplanen kommer ca en tredjedel av området att bebyggas. I denna del bör de utpekade träden sparas i största möjliga mån. Det är av hög prioritet att spara den alm som är markerad som klass 2 (nr 9). Av de naturvärden som kan påverkas ligger två områden (större delar av område B) inom strandskyddet (se karta 1). Område B bedöms ha höga naturvärden med förekomst av minst en rödlistad art (Tallticka, NT) och har förutsättningar för fler hotade arter. Område A har bedömts ha naturvärden. Tjugosju naturvärdesklassade träd ligger inom strandskyddat område och de bedöms ha naturvärden eller höga naturvärden. Spritt över området förekommer en större mängd träd som har naturvärdesklassats. Dessa bör i största möjliga mån skyddas av detaljplanen genom planbestämmelser. I de flesta fallen bör det inte vara några problem att spara de träd som pekats ut som naturvärdesträd vid genomförandet av detaljplanen. Vid den detaljerade trädinmätningen registrerades en större mängd träd som naturvärdesintressanta.vid genomförandet av en detaljplan rekommenderas att de träd som markerats vid den detaljerade trädinmätningen planeras in och sparas i största möjliga mån. En naturvårdskunnig person rekommenderas att vara med i fält vid utstakningen av tomter. 11

12 I det inventerade området förekommer större gräsbevuxna ytor och dessa har generellt låga värden ur naturmiljösynpunkt. 6. Områdesbeskrivningar och tabell för punktobjekt A. Lövskog Naturvärdesklass 3 högt naturvärde Naturvärde Områdets naturvärden är främst knutna till de äldre träden och den lövrika miljön som gynnar fågellivet och i några av träden finns bohål. I området förekommer även flera träd av de rödlistade (VU) trädslagen ask och alm. Flertalet av dessa är yngre men en alm har en stamdiameter på 8 dm. Rödlistade arter är minskande i landskapet och bör värnas om. De många olika trädslagen och förekomsten av äldre träd gynnar även insektslivet. I området förekommer även död ved som är viktigt ur naturvärdessynpunkt och gynnar t.ex insekter, mossor, svampar och lavar. De träd som har högst värden har markerats och det rödlistade trädet som är äldre har fått en högre naturvärdesklass än området i övrigt. Detta träd har fått naturvärdesklass 2 och har nummer 9 i inventeringen. Beskrivning Området är en mindre lövskog bevuxen på flack mark. Det är i stort tämligen torrt men i norr finns ett blötare och sumpigare parti. Här växer en rad olika trädslag och det har en viss flerskiktning med träd i olik ålder. Tämligen gamla träd karaktäriserar dock området och de har en stamdiameter på 5-7 dm. I området växer trädslag som al, ek, lind, sälg, körsbär, apel, ask, alm, björk, gran, lönn och tall. Trädslagen ask och alm är rödlistade (VU) trädslag sedan Träden växer oftast ganska glest men ett rikligt buskskikt ger bitvis en slutnare karaktär. I buskskiktet är arter som ask, hallon, druvfläder och nypon vanliga. Fältskiktet var vid besöket glest men vanliga arter var humleblomster och lundgröe. Död ved förekommer glest med några klenare stammar som lämnats vid gallring men även enstaka stående död björk finns. I några av alarna i norr finns bohål. Enligt den tänkta detaljplanen kommer drygt en tredjedel av området att bebyggas och där förekommer flera av de lite grövre träden. B. Hällmarktallskog Naturvärdesklass 2, högt naturvärde Naturvärde Områdets naturvärden är främst knutna de gamla tallarna med pansarbark eller grov bark. Flertalet av tallarna är år gamla och enstaka tallar är troligen upp mot 200 år. På flera av tallarna växer den rödlistade (NT) talltickan. Där tallticka växer förekommer ofta andra rödlistade arter (Nitare 2005) knutna till dessa miljöer. Gamla tallar har värden för t.ex. fågelliv och kryptogamer. I området förekommer död ved tämligen glest men död sälg är ett viktigt inslag och det finns gnagspår efter bland annat myskbock som tidigare var rödlistad och är att betrakta som en värdeart för sälg. Även signalarten tallticka finns i området och den signalerar den höga naturvärden och gammal skog. Området har även rekreationsvärden och har en koppling till Abborreberg. Abborreberg har naturvärdesklass 3 i Norrköpings kommunens naturvårdsprogram. Detta område ligger nära och har värden knutna till tall som är jämförbara med dem i Abborrebergsskogen. 12

13 Beskrivning Området är en hällmarkstallskog belägen i nära anslutning till tomtmark. I området finns stigar och det är ett viktigt rekreationsområde och lekplats för t.ex. förskola. Terrängen är lätt kuperad med bitvis berg i dagen. I den sydöstra och östra delen ligger ett tiotal sommarstugor i skogen och enstaka har större tomt medan andra ligger nära träden. Skogen är ganska gles och har bitvis mer parkkaraktär och bitvis mer naturlig struktur. Trädskiktet domineras av gamla tallar som är tämligen senvuxna och som har en dominerande ålder på år och enstaka tallar är troligen upp mot 200 år gamla. Tallarna uppvisar tecken på hög ålder genom pansarbark, grov bark eller början till pansarbark. På flera av tallarna växer den rödlistade (NT) talltickan. Tall i olika ålder förekommer i området. Även trädslag som björk och sälg förekommer glest spritt och då som klenare träd. Andra förekommande trädslag är gran, körsbär och lönn. I området förekommer även den rödlistade (VU) asken med yngre träd samt exemplar av den tidigare rödlistade idegranen. Detta är knappast ett naturligt bestånd av idegran utan en rymling från tätorten. I det ofta glesa buskskiktet dominerar arter som en och ek med inslag av nypon och druvfläder. Fältskiktet har en viss variation och en rad arter som blåsippa, lingon, hundäxing, vintergröna, ljung och blåbär förekommer. Död ved förekommer som enstaka stående sälgar. På dessa finns insektsgnag efter bland annat den tidigare rödlistade myskbocken och hackhål finns efter hackspettars födosök. Enligt programmet inför detaljplanen kommer ca hälften av området att användas för bostadsbebyggelse. Detta innebär att det sannolikt kommer att behöva avverkas många äldre tallar. I detta området har värdefulla träd inte markerats ut på grund av att det är för många för att det ska bli överskådligt. 13

14 Tabell 1: träd inom det inventerade området som har naturvärden eller som har god framtida potential. Gamla träd är en brist i landskapet och många hotade och sällsynta arter är knutna till gamla träd. Ambitionen ska vara att spara så många som möjligt av dem och skydda dem i detaljplanen. Nummer Klass Trädslag stamdiameter 1 3 Björk 7 dm Vidkronig Kommentar 2 2 Ask 3 dm Skorpbark 3 2 Ask 3 dm Skorpbark 4 2 Ask 6 dm Skorpbark 5 3 Lind 6 dm Vid 6 3 Lind 6 dm Skorpbark 7 3 Lind 6 dm Skorpbark 8 3 Tall 7 dm Vid i omfång, står öppet. 9 2 Alm 8 dm Vidkronig mot väg, ingår i område A 10 3 Björk 7 dm Vid 11 3 Oxel 5 dm Halvvid, skorpbark 12 3 Lönn 5 dm Vid, skorpbark 13 3 Lönn 5 dm Vid, skorpbark 14 3 Pil 7 dm Vid, grov bark, hamlad 15 3 Pil 7 dm Vid, grov bark, hamlad 16 3 Pil 6 dm Grov bark, hamlad 17 3 Sälg 7 dm Vid 18 2 Tall 8 dm Grov bark men början till pansarbark 19 2 Tall 7 dm Något senvuxen, mycket grov bark 20 3 Ek 7 dm Vid, grov bark Tall 7 dm Början till pansarbark 14

15 Nummer Klass Trädslag stamdiameter Kommentar 22 3 Tall 6 dm Början till pansarbark 23 3 Pil 7 dm Grov bark, vriden stam Tall 8 dm Början till pansarbark 25 3 Al 7 dm Vidkronig 26 2 Al 9 dm Vidkronig 27 3 Alm 7 dm Vid, skorpbark 28 2 Ek 8 dm Vid, grov bark Tall 7 dm Grov bark 30 3 Tall 7 dm Tvåstammig början till pansar 31 2 Gran 9 dm Tvåstammig, tätt grenverk 32 3 Ek 6 dm Skorpbark, vid Ek 7 dm Halvvid, grov bark 34 3 Ek 7 dm Ganska vid, grov bark Ek 7 dm Skorpbark 36 2 Tall 6 dm Grov bark något senvuxen Tall 7 dm Tvåstammig, pansarbark, spillkråkehål 15

16 7. Referenser Artfaktablad från artdatabanken, Data från LST GIS: gis.lst.se/lstgis/ Nitare J, Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. Norrköpings kommun. Norrköpings kommuns naturvårdsprogram. (skogens pärlor) områden registrerade som nyckelbiotoper, naturvärden. och sumpskogar av skogsstyrelsen Muntliga källor Kaj Almqvist, kommunekolog Norrköpings kommun 16

17 Bilaga 1. Metodik allmän ekologisk inventering Allmän ekologisk inventering (AEI) - att snabbt hitta värdefull natur Metoden Allmän ekologisk inventering (AEI) har utvecklats av Calluna AB. Metoden möjliggör jämförelser mellan olika typer av miljöer som skog, vattendrag och betesmarker för att man i förlängningen ska kunna ta miljöhänsyn i samband med exploateringsprojekt. Alla naturtyper klassas på en gemensam skala utifrån ekologisk funktionalitet i respektive naturtyp. För varje naturtyp och enskilt objekt finns huvudkomponenter som krävs för att uppnå en ekologiskt fungerande miljö och värdekomponenter som bidrar till artrikedom och variation i ett område (se vidare under Fältbesöket nedan). Bedömningen av förekomst av huvudkomponenter och värdekomponenter är den viktigaste grunden för klassning av natur enligt AEI. AEI bygger på nationella inventeringsmetoder som nyckelbiotopsinventeringen och ängs- och betesinventeringen. Dessa båda inventeringar har också arbetats in i AEI. Inventering enligt AEI kräver gedigen grundutbildning i naturvård, utbildning i AEI och erfarenhet från naturvärdesinventering och naturvärdesklassning. Naturvärdesklassningen görs på en tregradig skala: naturvärde, högt naturvärde och mycket högt naturvärde (se tabell 1). Klassningen är oberoende av vilken påverkan som blir på området. Detta vägs in senare i processen i och med konsekvensbedömningen. På kartorna används vedertagna klassningsfärger, röd (klass 1), gul (klass 2), grön (klass 3). Samtliga objekt i en genomförd inventering finns att tillgå digitalt via GIS-system. Insamlade data för varje inventerat objekt lagras i sökbar databas. Digital lagring av insamlade data möjliggör att på ett effektivt sätt arbete med t.ex. val av korridor i utredningsskeden och analyser av t.ex. biologisk infrastruktur och planering av skyddsåtgärder i planskedet. Tabell 1. Naturvärdesklasser enligt Allmän ekologisk inventering (AEI) Klass AEI Kommunal naturvård, riktvärde Naturvärdeskriterier för klass i AEI Klass 1 Mycket Högt naturvärde Klass 2 Högt naturvärde Riksintresse Länsintresse Kommunalt intresse Området har de viktigaste huvudkomponenter för ekologiskt funktionalitet intakta. Signalarter/indikatorarter för naturtypen ska finnas. Värdekomponenter som skapar artrikedom och variation i området förhöjer värdet på området. Ofta fyndplatser för rödlistade arter med klassen EN eller ER. Området har någon eller några av de viktigaste huvudkomponenterna för ekologisk funktionalitet kvar men inte alla. Signalarter/indikatorarter för naturtypen finns i någon del av objektet. Många värdekomponenter som skapar variation och artrikedom kan ersätta förekomsten av flera huvudkomponenter. Rekommendation exploatering Alla objekt klassade till mycket högt naturvärde är känsliga för ingrepp och ska ej exploateras. Vissa objekt i den här klassen bör ej exploateras. Vissa objekt kan vara möjliga att göra intrång i om stor hänsyn visas. Klass 3 Naturvärde (Framtidsvärde) Lokalt intresse Oklassat eller lågt naturvärde Vardagslandskap Landskapsekologiskt värdefulla områden i värdetrakter för en viss naturtyp kan klassas till högt naturvärde. Ofta fyndplatser för rödlistade arter med klassen NT eller VU. Området saknar de viktigaste huvudkomponenterna för ekologisk funktionalitet men har flera värdekomponenter intakta som gör området artrikt och/eller variationsrikt. Området kan sakna de viktigaste huvudkomponenterna för ekologisk funktionalitet men har stor potential att utveckla dem inom år. Objekt som bedömts sakna annat än allmänna värden har inte tilldelats någon klass. Ekologisk funktionalitet saknas. Vissa objekt kan vara möjliga att göra intrång i om stor hänsyn visas. Vissa objekt kan exploateras utan förlust av större naturvärden men de bör i möjligaste mån undvikas. Det finns små eller inga hinder för att exploatera miljön. 17

18 Hur går det till? FÄLTBESÖKET Vid fältbesöket avgränsas objekten, de beskrivs och får en preliminär naturvärdesklass. Objekt som bedöms ha högre naturvärden inventeras noggrannare. Objekten fotodokumenteras. I fält eftersöks s.k. huvudkomponenter för olika miljöer t.ex. gammal skog med karaktärer som berättar att den har utvecklats fritt under en längre tid eller en betesmark med en lång historia som naturlig fodermark. Detta kompletteras med att eftersöka värdekomponenter som bidrar till artrikedom och variation i ett område. Exempel på värdekomponenter är källflöden, döda och döende träd, vattensamlingar eller grova ädellövträd. Förekomst av s.k. signalarter (i skog), s.k. indikatorarter (i äng och bete) och rödlistade arter (artdatabanken) noteras och vägs in i naturvärdesbedömningen och klassningen. NATURVÄRDESBEDÖMNING Naturvärdena i objektet beskrivs i text och naturvärdesbedömningen görs utifrån insamlade data vid fältbesöket. Motivet till naturvärdesklassningen redovisas i objektsbeskrivningen. Landskapsekologiska funktioner beaktas och vägs in i naturvärdet när det kan påvisas. Ligger området i en identifierad värdefull omgivning med flera objekt med samma naturtyp inom ett begränsat område ökar naturvärdet på området. BESKRIVNING Objektet ges en detaljerad beskrivning i text och eventuella ingående delområden redovisas. Områdets övergripande karaktär, trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt beskrivs. Artsammansättning, vegetationstyper och speciella arter samt speciella strukturer lyfts fram. Landskapsekologiska samband, kontinuitetsaspekter, graden av negativ påverkan på området, geologiska och hydrologiska faktorer beskrivs också. I DATABASEN I samband med naturvärdesbedömning och beskrivning redovisas eventuell skyddsstatus, tidigare inventeringar, konsekvensbedömning av ett ingrepp, möjligheter till hänsynstagande och eventuellt behov av ytterligare kunskap eller fördjupade inventeringar. 18

19 Bilaga 2. Resultat av detaljerad trädinmätning i område B. Nummer på träden återdinns på karta nr 4. Nummer 34 och 118 saknas på karta eftersom det blev fel vid mätteknikerns inmätning, deras sannolika läge är inringat med rött på kartan. De träd som är med i listan är sådana som har höga naturvärden (klass 1) och sådana som har naturvärden eller har betydelse för området och kommer inom överskådlig tid att få naturvärden (klass 2). De som har klass 1 ska med högsta prioritet sparas. De som har klass 2 bör man spara i största möjliga mån. Trädslaget är tall om inget annat står i kommentarsfältet. Flertalet av träden är ganska senvuxna då de växer på bergig mark, vissa utmärker sig dock mer som senvuxna träd och Dinns kommenterade som senvuxna. Träd med pansarbark har ofta en förhållandevis liten diameter i förhållande till den ålder de har och kan i Dlertalet fall räknas som senvuxna träd även de. Informationen i tabellen talar om hur barkstrukturen ser ut antingen pansarbark, ett tidigt stadie där barken börjar bli slät och grov bark där barken har djupa dalar. Barkstrukturen visar på trädets ålder och pansarbark visar på mycket gamla träd. Strukturer som grova i n och en tät visar tecken på att det är ett gammalt träd. De träd som tallticka på är oftast mycket gamla. Enstaka träd med tallticka har klassats som klass 1 trots att de inte är bland de allra äldsta träden. Detta för att tallticka är rödlistad (NT). Andra naturvärdeskomponenter på träden är fågelbon, bohål, blottad kärnved och kläckhål efter insekter. Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n 1 2 x 5 Grova 2 1 x 6 Gammal trädstruktur 3 2 x 6 Grova 4 1 x 6,5 Grova, något plattad 5 1 x 5 Senvuxen 6 2 x 4,5 Senvuxen plattad 7 2 x 4,5 19

20 Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n 8 2 x 5 Grova 9 2 x 5,5 Grova 10 2 x 4,5 Plattad 11 2 x 4,5 Plattad 12 2 x 5, x 4 Senvuxen 14 2 x 4,5 Delvis blottad kärnved 15 2 x 3,5 x Senvuxen 16 2 x 3+3 x Tvåstammi g 17 2 x 4 x 18 1 x 6+4 Grova, Senvuxen, tvåstammig 19 2 x 5 x 20 2 x 5 x 21 2 x 6 Grova 22 2 x 5 Grova 23 2 x 4 Plattad 24 2 x 5 Plattad 20

21 Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n 25 2 x 5 x 26 1 x 5 x Grova 27 1 x 4 x Plattad 28 2 x 4,5 x 29 2 x 6 x Plattad 30 1 x 5 Senvuxen, döda i n 31 2 x 5 x 32 1 x 6+5 x Tvåstammi g, plattad 33 2 x 5,5 Grova, Plattad 34 1 x 5 x Fel på mätning finns ej på kartan. Plattad 35 1 x x 5 x 37 2 x 4 x Grova 38 2 x 5 x Grova 21

22 Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n 39 1 x 5,5 x Plattad, kläckhål efter insekter 40 1 x 4+2 x Tvåstammi g 41 2 x 4,5 x 42 2 x 4 x 43 2 x 4 x 44 2 x 5 Grova 45 1 x 5+2 Tvåstammi g 46 2 x 4 x 47 2 x 4,5 Plattad 48 2 x 4 x 49 1 x 4 x Kläckhål efter insekter 50 2 x 5 Grova, Plattad 51 1 x 4,5 x 52 2 x x 3,5 x Solexponer ad stam 54 1 x 6 Grova 22

23 Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n 55 1 x 5,5 x Plattad, grova 56 2 x 3 x Senvuxen 57 1 x 5 x Grova 58 1 x 4+4 Tvåstammi g 59 2 x x 5 x Grova 61 2 x 5 x 62 1 x 4,5 x Grova 63 1 x 5 x Grova, Plattad 64 2 x 4 x 65 1 x 6,5 Grova 66 2 x 5 Björk 67 2 x 4,5 x 68 2 x x 4 x Plattad, fågelbo i trädtoppen 70 2 x 5 x 23

24 Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n 71 1 x 5+2 Grova, tvåstammig 72 2 x 3 x Plattad 73 2 x x 4,5 x Grova, senvuxen 75 1 x 4 x Tallticka 76 2 x 4 x 77 2 x 4,5 x 78 1 x 6+2 Tallticka, senvuxen, tvåstammig, hackhål x 3+3 Senvuxen, tvåstammig 80 2 x 3 Senvuxen 81 1 x 4,5 Plattad, grova 82 2 x 4 x 83 2 x 3 x Senvuxen 84 1 x 4,5 x Senvuxen, tallticka 85 2 x 4 x 86 2 x x 4 x 88 2 x 4 x 24

25 Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n 89 2 x 4 x 90 2 x 5 Grova 91 1 x 5,5 Grova, Plattad, tallticka 92 2 x 4 Grova, Plattad, tallticka 93 2 x 5 x Grova solexponer ad stam x 6,5 x Grova 95 2 x 4 Grova 96 2 x 4 x 97 2 x 4,5 x 98 2 x 3 Död topp, senvuxen 99 2 x 4 x x 4 x x 4 x x 5 Grova x 4 x x 3 Senvuxen 25

26 Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n x 5 x x 4+4 Tvåstammi g x 5,5 x x 5 x x 5 x x 4,5 Grova x Grova, Plattad, trestammig x 4 Plattad, senvuxen x 3 Tallticka x 4 x Grova x 6 x Grova x 4 x Plattad x 5 x grova x 5 Fel på mätning finns ej på kartan x 4 x 26

27 Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n x 6 Plattad, grova x 5 x x 4 x x 4 x x 5 Blottad kärnved x x Trestammi g x Trestammi g x 5 x x 5 x x 4+3 x Tallticka, tvåstammig x 5 x x 5 x x x 7 Grova x x 3 Nedre delen av stammen är liggande, trädet är böjt 27

28 Num- Klass Pansar Förstadie Grov Stam- Tätt Kommentar mer -bark till bark diameter gren- pansarbark dm verk i n x Grova, trestammig x 5 x x 5+4 Tvåstammi g x 4+4 x Tvåstammi g x 4 x Plattad x 4,5 x Tallticka x 5 Tallticka x 4 x x x 4, x 4,5 x 28

29 Bilaga 3. Bilder från befintlig bebyggelse i område B. Foton tagna av Jonas Sivervik, Norrköpings kommun. 29

30 30