Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön
|
|
- Andreas Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön J-K Miljökonsult
2 Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön Beställare: LERUMS KOMMUN Box LERUM Konsult: J-K Miljökonsult Brunneby Borensberg Projektledare: Jan Karlsson Handläggare: Vida Jordén, Solid Ground 2
3 Innehåll Bakgrund...4 Sammanfattande bedömning... 4 Mjörns strand (öster om väg 190)...5 Alsjöns och Kroksjöns stränder och omgivningar (väster om väg 190, söder om Björboholm)...5 Dämsjöns stränder och omgivningar (väster om väg 190, Björboholm och norrut)...5 Sjöar och vattendrag... 5 Inventering av landområde... 6 Inventering av vattendrag... 7 Övergripande bedömning av sjöar... 7 Metodik... 7 Inventering av landområde... 7 Vattendrag... 9 Övergripande bedömning av sjöar... 9 Värdefulla landområden...10 Områdesnamn: Kroksjöns södra strand Id: 1 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Gammelgran vid Alsjön Id: 2 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Blandskog vid Alsjön Id: Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Mosse vid Nyedamm Id: 4 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Betongruin Id: 5 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Udde Annekärr Id: 6 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Lövmiljö norr om Ryd Id: 7 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Sumpskogsområde Id: 8 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Lindallé Id: 9 Klass: 2 Fältbesökt: Områdesnamn: Lindallé Björbo huvde Id: 10 Klass: 2 Fältbesökt: Områdesnamn: Skog Björbo huvde Id: 11 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Ekar i tomtmiljö Id: 12 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Askar i tomtmiljö Id: 1 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Ekar intill tomter Id: 14 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Mindre sluttning Id: 15 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Ekbacke Id: 16 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Sluttning Bua huvde Id: 17 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Strandängar Id: 18 Klass: Fältbesökt: Områdesnamn: Ek Bua huvde Id: 19 Klass: Fältbesökt: Värdefulla vattendrag...2 Vattendragsid: V1 Klass: Fältbesökt: Vattendragsid: V2 Klass: Fältbesökt: Vattendragsid: V Klass: Fältbesökt: Värdefulla sjöar Sjönamn: Alsjön Id: S1 Klass: Fältbesökt: Sjönamn: Kroksjön Id: S2 Klass: Fältbesökt: Sjönamn: Dämsjön Id: S Klass: Fältbesökt: Sjönamn: Mjörns strand Id: S4 Klass: 2 Fältbesökt: Bilaga 1 Karta, naturvärden
4 Bakgrund Syftet med uppdraget har varit att ta fram en naturvärdesinventering för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön som ska utgöra underlag till en fördjupad översiktsplan för dessa områden. En inventering av naturvärden och värden för friluftsliv har genomförts. Sammanfattande bedömning Den sammanfattande bedömningen av naturvärdena inom det inventerade området har delats in i tre landområden, bild 1, utifrån karaktär samt sjöar och vattendrag. Bild 1. De tre landområdena avgränsade med vita markeringar. 4
5 Mjörns strand (öster om väg 190) Mjörns strand är till stor del bebyggd med permanenta enbostadshus och fritidshusbebyggelse. Bebyggelsen ligger tätare i den södra delen av området. Den gamla banvallen som idag fungerar som gång- och cykelväg sätter sin prägel på strandmiljön. I tomtmiljöerna växer en hel del ädellövträd främst ek, lind och ask. Utmed stranden finns några mindre våtmarks- och sumpskogsområden. De två större uddarna Björbo och Bua huvde är till stor del trädklädda med ett stort inslag av ek. Utmed stranden har 1 områden med förhöjda naturvärden identifierats. Mjörns strand är så pass exploaterad att de naturmiljöer som finns kvar bör bevaras, skötas och hållas tillgängliga för allmänheten. Med tanke på att Mjörn är av riksintresse för naturvården bör ingen exploatering/nybyggnation göras utan ytterligare undersökningar, exempelvis av vattenvegetation. Alsjöns och Kroksjöns stränder och omgivningar (väster om väg 190, söder om Björboholm) Alsjöns och Kroksjöns omgivningar domineras av produktionsskog med inslag av mindre sumpskogar, mossar och branter. Alsjöns stränder är exploaterade med undantag av ett mindre sumpområde nordväst om sjön. I södra delen finns en badstrand med en liten sandstrand. Strandmiljön närmast Kroksjön är oexploaterad med en känsla av orördhet med undantag för norra delen inne i kroken. I Alsjöns och Kroksjöns omgivningar har fyra områden med förhöjda naturvärden identifierats. I och med att stora delar av Alsjöns stränder och omgivningar redan är bebyggda skulle man här kunna tillåta en fortsatt försiktig utbyggnad. Vid eventuella exploateringar av stränderna runt Alsjön bör man ha med i tanken att sjöns vatten rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. För att bevara känslan av orördhet bör ingen utbyggnad ske runt Kroksjön. Om man låter strandmiljöerna vara orörda kommer också naturvärdena att öka i framtiden. Dämsjöns stränder och omgivningar (väster om väg 190, Björboholm och norrut) Dämsjöns omgivningar domineras också de av produktionsskog. Stora delar är bebyggda (Björboholm), i och intill tomtmiljöerna finns lövträdsmiljöer som domineras av ek. Dämsjöns stränder är oexploaterade med undantag för ett synligt hus på den södra sidan av sjön. Eftersom huvuddelen av bebyggelsen ligger en bit bort från sjön så får man ett intryck och känsla av orördhet. I Dämsjöns omgivningar har två områden med förhöjda naturvärden identifierats. För att bevara känslan av orördhet bör ingen utbyggnad ske runt Dämsjön. Om man låter strandmiljöerna vara orörda kommer också naturvärdena att öka i framtiden. Sjöar och vattendrag Alla sjöar och vattendrag i det inventerade området står i förbindelse med Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Att vattendrag binder samman sjöar och olika miljöer i landskapet och fungerar som transportleder för en mängd olika organismer är positivt. Fiskar vandrar upp i bäckarna för att genomföra sin lek, frön från växter flyter med strömmen för att landa och slå rot på någon ny plats, många insekter har sitt larvstadie i vattendrag. Men eftersom de utgör ett sammanhängande system är känsligheten för påverkan också extra stor. Ett utsläpp eller någon annan påverkan högt upp i systemet kan ge följder långt ner i systemet, i detta fall Mjörn.
6 Mjörn är en populär bad- och fiskesjö och av riksintresse för naturvården. Man måste försäkra sig om att sjön inte påverkas av några utsläpp eller grumling beroende på åtgärder/ingrepp i vattendrag och sjöar som ligger högre upp i systemet. Inventering av landområde Varje naturvärdesklassat område har beskrivits med en allmän beskrivning, naturvärden, klass, värden för friluftslivet samt förslag på åtgärder/användning. Områdena fortsätter i vissa fall utanför inventeringsområdet, att inventera dessa delar ingick inte i uppdraget. Områdena redovisas utförligt i text under rubriken Värdefulla landområden samt på karta i bilaga 1. I tabell 1 redovisas sammanfattat de klassade naturområdena. Naturområdena har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Tabell 1. Sammanfattning av de klassade områdenas natur- och friluftsvärden. Id Områdesnamn Klass Naturvärden Friluftsvärden 1 Kroksjöns södra strand Äldre träd, död ved, lodytor och block Upplevelsevärde 2 Gammelgran vid Alsjön Värden för lavar, mossor och fågelliv Estetiska värden Blandskog vid Alsjön Äldre träd, död ved och grodspel Strövområde och grodspel 4 Mosse vid Nyedamm Äldre tall och gran - 5 Betongruin Äldre träd, död ved och damm Upplevelsevärde 6 Udde Annekärr Äldre träd Upplevelsevärde 7 Lövmiljö norr om Ryd Död ved och fågelliv Strövområde 8 Sumpskogsområde Fåglar och insekter Fågelskådning 9 Lindallé 2 Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 10 Lindallé Björbo huvde 2 Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 11 Skog Björbo huvde Äldre träd och död ved Utsikt, våraspekt och strövområde med stigar 12 Ekar i tomtmiljö Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 1 Askar i tomtmilj Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 14 Ekar intill tomter Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden 15 Mindre sluttning Solbelyst sälg Estetiska värden och våraspekt 16 Ekbacke Äldre träd Estetiska värden 17 Sluttning Bua huvde Äldre träd, död ved, lodytor, block, vedsvampar och flora Strövområde och båtliv 18 Strandängar Fågeliv Fågelskådning 19 Ek Bua huvde Livsrum åt andra djur och växter Estetiska värden
7 Inventering av vattendrag Alla vattendrag som är blåmarkerade på topografiska kartan har inventerats och beskrivits med allmän beskrivning, klass, natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Vattendragen redovisas utförligt i text under rubriken Värdefulla vattendrag samt på karta i bilaga 1. I tabell 2 redovisas sammanfattat de karterade vattendragen. Tabell 2. Sammanfattning av vattendragens naturvärden. Id Klass Naturvärden V1 Liten naturlig bäck, med omväxlande lopp. V2 Bäck med naturligt lopp, strömmande, forspartier V Omväxlande bäck, meandring väster om väg 190 Övergripande bedömning av sjöar Alla sjöar inklusive ständer har övergripande bedömts och beskrivits med allmän beskrivning, klass, natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Bedömningen av sjöarna redovisas utförligt i text under rubriken Värdefulla sjöar. I tabell redovisas sammanfattat de bedömda sjöarna. Tabell. Sammanfattning av sjöarnas naturvärden. Id Sjönamn Klass Naturvärden S1 Alsjön Skogssjö, känsla av orördhet, sanka stränder S2 Kroksjön Skogssjö med bebyggda stränder S Dämsjön Skogssjö med humöst vatten, orörd känsla S4 Mjörns strand 2 Flexibla stränder med uddar, holmar, vassar och våtmarksområden Metodik Inventering av landområde Varje naturvärdesklassat område har beskrivits med en allmän beskrivning, naturvärden, klass, värden för friluftslivet samt förslag på åtgärder/användning. Områdena fortsätter i vissa fall utanför inventeringsområdet, att inventera dessa delar ingick inte i uppdraget. Naturområdena har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Klassningen är en sammanvägning bedömning utifrån ett antal värdekriterier såsom: Raritet, ovanlig naturtyp eller förekomst av sällsynta eller hotade arter Representativitet, välutvecklad naturtyp som är typisk för regionen eller kommunen Orördhet, låg grad av sentida mänskliga ingrepp Kontinuitet, en lång obruten förekomst av strukturer / hela naturtypen på platsen eller i området
8 Variation, en mångformig miljö erbjuder en rikedom av livsmiljöer Dokumentation, ett väldokumenterat område har särskilt värde för forskning Storlek, stora områden har bättre förutsättningar än små att långsiktigt behålla sina naturvärden. Biogeografiskt läge, ett område som ligger nära andra områden med liknande natur med höga värden har större värde än ett isolerat fragment. Klass 1 Område med högsta naturvärde Natura 2000-områden Lokal av större betydelse för hotade arter med hotklass CR, EN eller VU, enligt Artdatabankens rödlista Ängs- /hagmarker som fått klass1 i ängs-/hagmarksinventeringen och getts fullgod hävdstatus i ängsbetesinventeringen 2004 (TUVA) eller som omnämnts som särskilt värdefulla i TUVA. Särskilt skyddsvärda områden, lövskog, våtmarker (klass 1) Särskilt värdefulla nyckelbiotoper Naturreservat med särskilt höga naturvärden Områden med klass 1-2 i naturtypsinventering inom ett riksintresseområde för naturvården där denna naturtyp särskilt utpekas Klass 1-objekt i kommunens naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag Klass 2 Område med mycket höga naturvärden Övriga ängs- /hagmarker som bedömts ha god hävd enligt äng- och betesinventeringen 2004 (TUVA). Skyddsvärda områden med lövskog (klass 2) Våtmarker (klass 2) Lokal av större betydelse för missgynnade arter med hotklass NT, enligt Artdatabankens rödlista Nationellt värdefulla odlingslandskap med högsta naturvärdesklass enligt Naturvårdsverket (ej i Lerums kommun) Nyckelbiotoper i övrigt Naturreservat med vetenskapliga naturvärden i övrigt Områden med naturvårdsavtal eller biotopskydd Område av stor betydelse för kommunens utpekade ansvarsnaturtyper eller ansvarsarter Klass 2-objekt i kommunens naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag Klass Område med höga naturvärden Områden som finns med i kommunens kulturmiljöprogram med värden kopplade till landskapet Regionalt värdefulla odlingslandskap enligt Länsstyrelsens bevarandeprogram Områden med lövskog eller våtmarker i klass Objekt med naturvärden enligt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering Ängs/betesmarker som enligt Jordbruksverkets databas TUVA anses som restaurerbara Klass -objekt i kommunens naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag
9 Utöver ovan nämnda inventeringar etc. har ett antal andra utpekanden eller kvaliteter tillmätts betydelse vid klassificeringen, även om de aldrig ensamma motiverat en viss naturvärdesklass, till exempel: Område med landskapsbildsskydd enligt före detta naturvårdslagen Skogsområden inom utpekade värdetrakter för skog Vattendrag Alla vattendrag som är blåmarkerade på topografiska kartan (vattenförande hela året) har inventeras och beskrivs med avseende på bredd, djup, strömhastighet, bottensubstrat, vegetation och dess ev. potential som öringbiotop. Vattendragen har sedan beskrivits med allmän beskrivning, klass (enligt ovan), natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Övergripande bedömning av sjöar En övergripande bedömning av sjöarnas natur- och friluftsvärden har gjorts utifrån befintlig kunskap samt information som samlas in i samband med landinventeringen. Vi har beslutat att ge sjöar och vattendrag minst klass för att de här ingår i ett värdefullt sjösystem som står i förbindelse med Mjörn och påverkar andra sjöar och strandnära områden. För att säkrare kunna bedöma sjöarnas naturvärden skulle mer omfattande undersökningar av sjöarnas vegetation, fisk etc. behöva genomföras.
10 Värdefulla landområden Varje naturvärdesklassat område har beskrivits med en allmän beskrivning, naturvärden, klass, värden för friluftslivet samt förslag på åtgärder/användning. I bilaga 1 redovisas områdena på karta. Naturområdena har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Områdesnamn: Kroksjöns södra strand Id: 1 Klass: Fältbesökt: Kroksjöns södra strand är obebyggd. Närmast sjön finns gungfly täckt av vitmossor. I mossmattan växer vitmossor, sileshår, blåtåtel, tranbär, rosling och en olika starrarter. Mot öster finns en mindre brant med block och lodytor. I branten domineras trädskiktet av gran, björk och asp i dimensioner upp till 4 dm. Här finns också enstaka tall. På marken växer främst blåbär. Död ved förekommer sparsamt. Naturvärden är främst knutna till äldre björk med skorpbark, den döda veden, lodytorna och blocken. Upplevelsevärde i jämförelse med omgivningen ger den obebyggda södra stranden av Kroksjön en känsla av orördhet. Fri utveckling lämnas orörd.
11 Områdesnamn: Gammelgran vid Alsjön Id: 2 Klass: Fältbesökt: Gammal gran med grenar ned mot marken och rundad krona. Granens diameter är 7 dm i brösthöjd. Gamla granar är värdefulla för fågellivet men även för lavar, mossor och insekter. Estetiska värden. Lämnas kvar Områdesnamn: Blandskog vid Alsjön Id: Klass: Fältbesökt: Blandskog i fuktig mark väster om Alsjön. Den flerskiktade skogen domineras av gran i dimensioner mellan 1 och 7 dm och björk i dimensioner upp till 4 dm. Enstaka tall finns också med en diameter kring 4 dm. Både liggande och stående död ved förekommer, främst klenare dimensioner. Genom området flyter en mindre bäck som mynnar i Alsjön. På den mossbeklädda marken växer främst blåbär och ljung. Mot norr finns en damm omgiven av mossmark. Här växer klockljung, ljung, pors, rosling och tranbär på en matta av vitmossor. Vid fältbesöket spelade grodorna ljudligt i dammen. Naturvärdena i området är främst knutna till de äldre björkarna med grov skorpbark. Äldre granar med rundade kronor och den liggande och stående döda veden. Det flerskiktade trädskiktet och dammen med grodspel i norr bidrar också till naturvärdena. Mindre stigar passerar genom området som leder fram till de vandringsleden i norr om området.
12 Grodornas spel under våren är en spännande attraktion för stora som små. Fri utveckling. Områdesnamn: Mosse vid Nyedamm Id: 4 Klass: Fältbesökt: Dränerad mosse med jämnt ställd tall 1 till dm i diameter, inslag av enstaka gran och björk. På marken växer tuvull, blåbär, klockljung, ljung och lingon på en matta av vitmossor och björnmossor. Enstaka torrträd, torraka och låga finns spritt i området. Naturvärdena är främst knutna till de enstaka äldre tallar och granar som finns i området samt till den sparsamt förekommande liggande och stående döda veden. Fri utveckling.
13 Områdesnamn: Betongruin Id: 5 Klass: Fältbesökt: I västra delen av Hjällsnäsviken ligger denna gamla betongruin omgiven av en blandskogsdunge. I dungen växer gran, tall och ek i dimensioner upp till 6 dm i diameter. Här finns också sälg, asp och björk. I buskskiktet växer rododendron tillsammans med andra trädgårdsbuskar. Även på marken samsas diverse trädgårdsväxter med arter som vitsippa, vårfryle och blåbär. Viss död ved finns i området såsom torrakor av gran och tall. I områdets nordöstra del, mot den gamla banvallen som idag är gång- och cykelväg, ligger en liten damm. I och i anslutning till dammen växer sjöfräken, kaveldun, vass och mannagräs. Naturvärdena är främst knutna till de äldre lite grövre träden som eken med spärrgrenig krona och en äldre gran med rundad krona. Värden finns också knutna till den döda veden som torr rakorna av gran och tall. Även dammen tillför området variation och naturvärden. Områdets naturvärden kommer att öka med tiden. Spännande gammal betongruin, blandskogsdunge och damm med estetiska värden. Huvuddelen av strandlinjen är bebyggd innanför den gamla banvallen så små oaser som denna dunge är värdefulla. Områdets naturvärden kommer att öka ytterligare med tiden om man låter de äldre träden stå kvar och även på sikt tillåter en variation av trädslag. 1
14 Områdesnamn: Udde Annekärr Id: 6 Klass: Fältbesökt: Glest trädbevuxen udde/kulle som nyligen röjts. Tall och ek dominerar i trädskiktet i dimensioner upp till 6 dm i diameter. Björk förekommer också rikligt i dimensioner kring dm. Gran, fågelbär och sälg finns också spritt i området. Mot norr växer en hel del asp och även klibbal i strandkanten. I buskskiktet växer främst en, nypon och sly av förekommande trädslag. På marken finns ljung, fårsvingel, blåbär, vårfryle, lingon och kruståtel. Hällar och block sticker upp här och var och i väster avgränsas området av en stenmur. Naturvärden är främst knutna till de äldre tallarna som har antydan till pansarbark och till de spärrgreniga ekarna. Värden finns också knutna till stenmuren, hällarna och blocken. Området har med största sannolikhet tidigare betats. Den nyligen utförda röjningen ger förutsättningar för en mer ljuskrävande flora att utvecklas. Estetiska värden. Om möjligt bete. Områdesnamn: Lövmiljö norr om Ryd Id: 7 Klass: Fältbesökt:
15 Västra delen av området som är torrare domineras av ek i dimensioner upp till 6 dm och björk i dimensioner upp till dm. Här växer även klibbal, asp och gran, enstaka asp mäter upp till 5 dm i diameter. I buskskiktet dominerar klenare hassel. På marken växer vitsippa, harsyra, majbräken och vårfryle. Genom området går den gamla banvallen och öster om denna är marken fuktigare och klibbal, björk och vide dominerar. På marken växer tuvtåtel och vass, vassarna tätnar mot Mjörn i öster. Död klen ved förekommer spritt i hela området. Naturvärden är främst knutna till de något äldre träden av ek och asp samt den döda veden. De fuktiga miljöerna och vassarna mot Mjörn har värden för fågellivet. Strövområde och våraspekt med mycket vitsippor. Fri utveckling, eventuellt röjning av uppväxande gran för att bibehålla lövdominansen. Områdesnamn: Sumpskogsområde Id: 8 Klass: Fältbesökt: Sydväst om Björbo Huvde, mellan cykelbanan och vattnet finns ett sumpskogsområde och en rad med gamla björkar vid cykelbanan. Bland den täta vassen i sumskogsområdet växer några gamla björkar, al, asp och vide. På björkarna vid cykelbanan växer bl a sprängticka. Sumpskogsområdet har ett naturvärde framför allt för fåglar och insekter och de gamla björkstammarna växer mossor, lavar och tickor. 15
16 Fågelskådning. Lämna området för fri utveckling så ökar naturvärdet med tiden. Områdesnamn: Lindallé Id: 9 Klass: 2 Fältbesökt: Dubbelsidig lindallé i tomtmiljö. Allén består av 16 träd varav fyra är stubbade. Träden mäter cirka 6 dm i diameter. På tomten finns dessutom en solitärt stående lind som mäter närmare 8 dm i diameter. Äldre träd har stora naturvärden, träden ger livsrum åt mossor, lavar, insekter och andra småkryp. Träden är också värdefulla för många fåglar och fladdermöss. Alléer har också stora kulturhistoriska värden. Estetiskt tilltalande med gamla träd och alléer. Fortsatt skötsel så att träden får lov att bli riktigt gamla. 16
17 Områdesnamn: Lindallé Björbo huvde Id: 10 Klass: 2 Fältbesökt: En dubbelsidig lindallé i tomtmiljö. Allén omfattar ett 40-tal hamlade lindar med en diameter mellan 4 och 5 dm. Viss föryngring av allén har skett i form av nyplantering av lind. Äldre träd har stora naturvärden, träden ger livsrum åt mossor, lavar, insekter och andra småkryp. Träden är också värdefulla för många fåglar och fladdermöss. Alléer har också stora kulturhistoriska värden. Estetiskt tilltalande med gamla träd och alléer. Stora kulturhistoriska värden. Fortsatt skötsel så att träden får lov att bli riktigt gamla. Områdesnamn: Skog Björbo huvde Id: 11 Klass: Fältbesökt:
18 Skogsmiljö på ett berg med rester av en gammal parkmiljö. Skogen domineras av ek och tall i dimensioner mellan 2 och dm, enstaka träd finns som mäter kring 5 dm i diameter. Tall dominerar på hällmarkerna och i branterna mot Mjörn och ek i de centrala delarna. I buskskiktet växer främst en men även enstaka hassel. På marken finns ljung, blåbär,lingon, stensöta, vitsippa, majbräken och vårfryle. Mot söder finns en gammal stenmur. Naturvärden är främst knutna till de enstaka äldre ekarna och tallarna. Den död veden bidrar också den till naturvärdena. Vacker utsikt och ekmiljöer med våraspekt. Flera välanvända stigar löper genom området. Eventuell röjning utmed stigar samt röjning av eventuellt uppväxande gran för att bevara ek och tall dominansen. Områdesnamn: Ekar i tomtmiljö Id: 12 Klass: Fältbesökt: På tomten vid ett stort gammalt hus står några spärrgreniga ekar med stamdiametrar på ca 80 cm. Ekarna har framför allt ett framtidsvärde då gamla ekar är viktiga för ett otal andra organismer. Det finns mossor, lavar, svampar och insekter som är beroende av gamla ekar för sin existens. Estetiska värden. Låt träden stå kvar och bli riktigt gamla. 18
19 Områdesnamn: Askar i tomtmiljö Id: 1 Klass: Fältbesökt: Strax norr om område 12 finns en tomt med askar, stamdiameter 6 dm, några mindre ekar, 5 dm i stamdiameter, samt al, gran och björk. På marken växer bl a vitsippa och fryle. På tomten finns också små stensatta dammar och kanaler. Gamla ädellövträd har ett naturvärde. De här askarna börjar bli gamla och naturvärdet ökar om de får stå kvar. Stensätttningarna kan ha ett visst kulturvärde. Estetiska värden. Askarna ska helst få stå kvar och bli gamla. Områdesnamn: Ekar intill tomter Id: 14 Klass: Fältbesökt: Två ekar i anslutning till tomtmiljöer. Ekarna mäter närmare 9 dm i diameter, en av ekarna har en vid spärrgrenig krona och den andra är mer högstammig. Inga håligheter kunde ses från marken. Äldre ekar är betydelsefulla för andra organismer framförallt svampar,lavar, mossor, insekter och andra småkryp Estetiska värden. Bibehåll dem friställda, spärrgrenig ekar är känsliga för kronkonkurrens. 19
20 Områdesnamn: Mindre sluttning Id: 15 Klass: Fältbesökt: Mindre sluttning med sälg, ek och björk i dimensioner upp till 5 dm i diameter. I buskskiktet finns hassel. Marken är till stor del bar men här och var växer vitsippor. Sälgen blommar tidigt och är därför viktig för många insekter och fåglar. Estetiska värden och våraspekt med vitsippor. Sälgarnas värden är till stor del beroende av att de står solbelysta. Områdesnamn: Ekbacke Id: 16 Klass: Fältbesökt: Ekbacke i tomtmiljö med jämnt ställd i ek i dimensioner upp till 8 dm i diameter. På marken växer vitsippor. 20
21 Äldre ekar är betydelsefulla för andra organismer framförallt svampar,lavar, mossor, insekter och andra småkryp. Estetiska värden och våraspekt med vitsippor. Områdesnamn: Sluttning Bua huvde Id: 17 Klass: Fältbesökt: Flerskiktad skog Bua huvde som i nordsluttningen domineras av asp i klenare dimensioner, 2- dm, enstaka träd är grövre, 5 dm. I sydvästra sluttningen dominerar ek med inslag av lind mest i dimensioner kring -4 dm. Andra förekommande trädslag är gran, ek, björk och lind. I buskskiktet växer hassel, druvfläder och slån. På den mossklädda marken i nordsluttningen växer harsyra, blåbär, träjon, vårfryle, smultron och tuvtåtel. Förekommande mossor är husmossa, grov sidenmossa, björnmossa, kransmossa, tuja, kvastmossa och väggmossa. Krusig ulota och flera olika vedsvampar finns på träden. I området finns mycket block och lodytor. Klen död ved förekommer i rikliga mängder, enstaka grov ved finns också. I den sydvästra sluttningen finns en intressant brynflora dokumenterad sedan tidigare med arter som trollsmultron, tandrot, lundbräsma, springkorn och kaprifol. I norr är naturvärdena främst knutna till rikligheten av asp som är viktiga framförallt för fågellivet. Död ved, lodytor och block bidrar också till områdets naturvärden. Värdena kommer öka ytterligare i framtiden om området lämnas orört. I sydvästsluttningen är värdena knutna till brynmiljöerna med hällar, buskar och intressant flora. Något otillgängligt men fina strövmarker för närboende. Värdefullt för de som kommer sjövägen med båt. Fri utveckling. 21
22 Områdesnamn: Strandängar Id: 18 Klass: Fältbesökt: Strandängar som åtminstone i södra delen betades 200. Den norra delen är igenväxande med stora busk- och trädpartier av klibbal och vide. I dessa delar finns en del klen död ved. Marken är näringsrik och här växer främst arter som tuvtåtel, veketåg, svärdslilja och älgört. Området är viktigt för fågellivet utmed sydvästra Mjörnstranden. Strandängarna är värdefulla för fågellivet. Lättillgängligt från cykel- och gångbanan. Utsikt och fågelskådning. Fortsatt bete i öppna delar och eventuell restaurering av stranängarna som vuxit igen. Områdesnamn: Ek Bua huvde Id: 19 Klass: Fältbesökt:
23 Spärrgrenig ek 7,5 dm i diameter Äldre ekar är betydelsefulla för andra organismer framförallt svampar,lavar, mossor, insekter och andra småkryp. Estetiska värden. Bibehåll dem friställda, spärrgrenig ekar är känsliga för kronkonkurrens. Värdefulla vattendrag Alla vattendrag som är blåmarkerade på topografiska kartan och vattenförande har karterats och beskrivits med allmän beskrivning, klass, natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Vattendragen har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Vattendragsid: V1 Klass: Fältbesökt: Beskrivning Från Kroksjön via Alsjön och ut i Mjörn rinner en liten bäck. Från Kroksjön rinner bäcken först över tomtmark och sedan in i ett sumpigare blandskogsområde innan den når Alsjön. Den flerskiktade skogen domineras av gran och björk. Bäcken är lugnflytande och ca 0,8 m bred och djupet 0,1 m. Bottensubstratet är finsediment och detritus. 2
24 Från Alsjön till landsvägen rinner bäcken först över tomtmark och senare in i ett barrskogsområde. Här är vattendraget till stora delar snabbt strömmande. Bottensubstratet utgörs av sand, sten, block och detritus. Näckmossa växer på några stenar i bäcken. Bäcken fortsätter under vägen genom en plåttrumma, in i en liten damm och över tomtmark tills den rinner under gång- och cykelvägen via en stensatt undergång och ut i Mjörn. Värde Vattendrag har alltid ett visst naturvärde, bl a genom sin funktion som transportled för olika organismer. Naturvärdet i den lilla bäcken från Kroksjön till Mjörn utgörs av dess naturliga och omväxlande lopp. En porlande bäck har dessutom ett rekreationsvärde för de människor som vistas i dess närhet. Alla former av exploatering/byggnation i eller i bäckens närhet måste ske under försiktiga former. Dels med tanke på bäckens djur- och växtliv men även med tanke på att bäcken mynnar i Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Vattendragsid: V2 Klass: Fältbesökt: Beskrivning Från sjön Trehörningen kommer ett vattendrag som förenas med bäcken från Dämsjön och mynnar i Mjörn. Fram till dess att de två bäckarna förenas rinner bäcken från Trehörningen mestadels i ung granskog omgiven av mycket asp- och björksly. I fältskiktet växer tuvtåtel och veketåg och i bottenskiktet vit- och björnmossor. Bäckens bredd är 0,-1,0 m och djupet 0,1-0, m. Bottensubstratet är Sand, grus, sten och block samt mycket död ved i form av grenar och sly. I stora delar av bäcken är vattnet strömmande och på några platser forsar det över sten och block. 24
25 Värde Naturvärdet i bäcken från sjön Trehörningen utgörs av dess naturliga lopp med stora strömmande och forsande sträckor. Dessutom har vattendrag alltid ett naturvärde genom sin funktion som transportled för olika organismer. En porlande bäck har också ett rekreationsvärde för människor som vistas i dess närhet. Alla former av exploatering/byggnation i eller i bäckens närhet måste ske under försiktiga former. Dels med tanke på bäckens djur- och växtliv men även med tanke på att bäcken rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Vattendragsid: V Klass: Fältbesökt: Beskrivning Från Långsjön via Långsjötjärnen rinner en bäck till Dämsjön. Mot gränsen av utredningsområdet rinner bäcken i ett barrskogsområde. Närmast bäcken står, förutom gran och tall, även al och några enar. På marken växer vit- och björnmossor. Bottensubstratet är sten och block samt fin- och grovdetritus. Vattenhastigheten är svag ström till strömmande. Närmare sjön breder ett kärrområde ut sig och här blir bäcken mer lugnflytande och bottensubstratet är finsediment och detritus. Bäcken fortsätter ut ur Dämsjön över en privat tomt och under en väg. Nedströms vägen har någon dämt upp bäcken skapat en liten damm. Bäcken fortsätter över tomtmark tills den flyter samman med bäcken från Trehörningen. Från sammanflödet strömmar bäcken över block och sten vidare under en övergiven väg med en stensatt undergång. Mellan den gamla vägen och landsvägen, ca 20 meter, är bäcken lugnflytande med tendens till meandring över ett ganska plant område som troligen översvämmas vid höga flöden. Längs den här sträckan utgörs bottensubstratet av sand, grus och grovdetritus. Bredden är 1,5 2 m och djupet 0, m. Bäcken fortsätter sedan under landsvägen via ett 2 meters betongrör och sedan under gång- och cykelvägen och slutligen som ett dike ut i Mjörn. 25
26 Värde Bäcken har sitt högsta naturvärde i sitt naturliga lopp med omväxlande strömmande och lugnflytande sträckor. Dessutom har vattendrag alltid ett naturvärde genom sin funktion som transportled för olika organismer. En porlande bäck har också ett rekreationsvärde för människor som vistas i dess närhet. Alla former av exploatering/byggnation i eller i bäckens närhet måste ske under försiktiga former. Dels med tanke på bäckens djur- och växtliv men även med tanke på att bäcken rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Värdefulla sjöar Alla sjöar inklusive ständer har bedömts och beskrivits med allmän beskrivning, klass, natur- och friluftsvärden och förslag på åtgärder/användning. Sjöarna har klassats från 1-, där: 1 = högsta naturvärde 2 = mycket högt naturvärde = högt naturvärde Sjönamn: Alsjön Id: S1 Klass: Fältbesökt: Beskrivning Alsjön är en liten skogssjö med humusfärgat vatten. På norrsidan finns sammanhängande barrskog och i nordväst ligger ett litet sankområde där det också finns en liten göl.vid besöket var dammen flitigt frekventerad av kväkande grodor. Längs stränderna växer tranbär, rosling, vitmossor, pors och olika starrarter. I sjön finns glesa bestånd av vass. Stora delar av sjöns stränder eller dess närhet utgörs av bebyggd tomtmark. I sjöns sydvästra del finns också en liten badplats. 26
27 Värde Sjöar har alltid ett visst naturvärde. Förutom fiskar är många fåglar, grodor och insekter beroende av sjöar och dess strandmiljöer där de lever och förökar sig. Det högsta naturvärdet i Alsjön är den nordvästra delen med det lilla sankområdet vid bäckens inlopp i sjön. Sjön har också ett värde för rekreation och friluftsliv. Att sitta vid en sjö och njuta av stillheten tilltalar de flesta människor. I och med att stora delar av sjöns stränder och omgivningar redan är bebyggda skulle man här kunna tillåta en fortsatt försiktig utbyggnad. En sådan utbyggnad måste dock ske med stor försiktighet så att man inte stör djur- och växtlivet i sjön och dess frånflöde. T ex måste man vid schaktning se till att man inte grumlar vattnet. Vid eventuella exploateringar av stränderna runt Alsjön bör man ha med i tanken att sjöns vatten rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Sjönamn: Kroksjön Id: S2 Klass: Fältbesökt: Beskrivning Kroksjön är belägen strax sydväst om Alsjön. Sjöarna står i förbindelse med varandra via en liten bäck som rinner från Kroksjö till Alsjön. Kroksjön har, precis som namnet antyder, formen av en krok. I norr, inne i kroken finns några bebyggda tomter medan övriga delar är obebyggda vilket ger sjön en känsla av orördhet. Stränderna är till stora delar sanka och där växer vitmossor, sileshår, blåtåtel, tranbär, rosling och en olika starrarter. På den nordöstra sidan av sjön har man haft ett upplag med sprängsten på sjösidan av vägen. Värde Sjöar har alltid ett visst naturvärde. Förutom fiskar är många fåglar, grodor och insekter beroende av sjöar och dess strandmiljöer där de lever och förökar sig. Det högsta naturvärdet i Kroksjön är de orörda stränderna väster, söder och öster. Sjön har också ett värde för rekreation och friluftsliv. Att sitta vid en sjö och njuta av stillheten tilltalar de flesta människor. 27
28 För att bevara känslan av orördhet bör ingen utbyggnad ske runt Kroksjön. Om man låter strandmiljöerna vara orörda kommer också naturvärdena att öka i framtiden. Om man ändå låter bebygga stränderna runt Kroksjön så måste det ske under försiktiga former. Dels med tanke på naturen runt sjön men även med tanke på att sjöns vatten rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. Sjönamn: Dämsjön Id: S Klass: Fältbesökt: Beskrivning Dämsjön är en liten skogssjö med humusfärgat vatten. På den södra sidan av sjön finns ett synligt hus vid stranden, annars är här en känsla av orördhet, mycket grodsång, några änder och gäss simmar ute i sjön. I strandkanterna växer vit- och björnmossor, ljung, klockljung, kråkbär, lingon, tranbär och olika starrarter. I sjön syns rester av näckrosor och slinga. Vid bäckens inlopp i sjön växer rikligt med starr. Värde Sjöar har alltid ett visst naturvärde. Förutom fiskar är många fåglar, grodor och insekter beroende av sjöar och dess strandmiljöer där de lever och förökar sig. Det högsta naturvärdet i Dämsjön är de orörda stränderna. Sjön har också ett värde för rekreation och friluftsliv. Att sitta vid en sjö och njuta av stillheten tilltalar de flesta människor. För att bevara känslan av orördhet bör ingen utbyggnad ske runt Dämsjön. Om man låter strandmiljöerna vara orörda kommer också naturvärdena att öka i framtiden. Om man ändå låter bebygga stränderna runt Dämsjön så måste det ske under försiktiga former. Dels med tanke på naturen runt sjön men även med tanke på att sjöns vatten rinner vidare till Mjörn som är av riksintresse för naturvården. 28
29 Sjönamn: Mjörns strand Id: S4 Klass: 2 Fältbesökt: Detta område skiljer sig från de andra då det omfattar Mjörns strand och inte själva sjön. Beskrivning I sydvästra delen Hjällsnäsviken finns en stor våtmark som gränsar till och delvis går in i som en smal remsa i utredningsområdet. Våtmarken i den här delen är alsumpskog med inslag av vide. Mitt för vägkorsningen är träden nyligen avverkade. Norrut fram till udden vid reningsverket består strandmiljön av mycket sprängsten och några nakna hällar. Längs stranden står enstaka träd, mest al men även asp, björk och några videbuskar. Närmast udden tätnar träden och blir till en smal lövridå. I vattnet växer glest med vass. Mot udden är kanten mot sjön stensatt och här är vassen betydligt tätare. Udden vid reningsverket är nyligen röjd och nu glest bevuxen av främst tall och ek. Mot norr växer en hel del asp och även klibbal i strandkanten. Hällar och block sticker upp här och var och i väster avgränsas området av en stenmur. Norr om reningsverket ligger en liten badstrand och strax norr om denna finns en liten udde med en privattomt där det står några ekar, diameter 40 cm. Mellan den lilla udden och Björboholm finns två båtbryggor och iläggningsplatser för båtar. Längs den här sträckan är vassarna tätare och bredare och i kanten växer al och vide samt någon enstaka björk. I vasskanten ligger också lite nedfallna träd. Söder om bäcken från Dämsjön och Trehörningen ligger en gammal ödetomt med några gamla fruktträd. Ett hundratal meter norr om ödetomten finns ett sumpskogsområde med bl a gamla björkar. Här växer också al, asp och vide samt vass. Längs vägen står några riktigt gamla björkar med stora sprängtickor. I södra delen av Björbo huvde ligger tomter utmed strandlinjen. Norra delen utgörs av ett berg med branter ned mot Mjörn. På berget växer skog med rester av en gammal parkmiljö. Skogen domineras av ek och tall i dimensioner mellan 2 och dm, enstaka träd finns som mäter kring 5 dm i diameter. Tall dominerar på hällmarkerna mot Mjörn och ek i de centrala delarna. I den inre nordvästra kanten av Björbo huvde finns en småbåtshamn och lite längre norrut växer spärrgreninga ekar med stamdiametrar på ca 80 cm på tomterna vid de gamla husen. Ytterligare norrut finns ett parkliknande område med bla små stensatta dammar och murar. Här växer ek, 50 cm i stamdiameter, och ask, 60 cm i stamdiameter, samt al, vide och vass. Fram till Nabben är växtligheten i strandmiljön gles och utgörs av enstaka al och vide samt vass. Norr om Nabben blir vassbältet bredare och tätare. I östra delen av Bua huvde står en flerskiktad skog som i nordsluttningen domineras av asp i klenare dimensioner, 2- dm, enstaka träd är grövre, 5 dm. I sydvästra sluttningen dominerar ek med inslag av lind mest i dimensioner kring -4 dm. Västra delen av Bua huvde utgörs av strandängar.varav den södra delen är öppen och den norra delen är igenväxande med stora busk- och trädpartier av klibbal och vide. 29
30 Värde De högsta naturvärdena längs stranden vid Mjörn är träden i tomtmiljöerna, våtmarksområdena, skogsmiljöerna på Björbo och Bua huvde samt strandängarna vid Bua huvde. Miljöer som framförallt är värdefulla för fågellivet. I den strandnära zonen finns inga värden som höjer sig över det vanliga för svenska sjöar förutom de nämnda våtmarksområdena. För att göra en korrekt bedömning av vattenmiljön krävs noggrannare undersökningar vid en annan tidpunkt. Fritids- och rekreationsvärdet är högt. Längs hela den inventerade sträckan löper en gång- och cykelväg med en härlig utsikt över Mjörn. Med tanke på att Mjörn är av riksintresse för naturvården bör ingen exploatering/nybyggnation göras utan ytterligare undersökningar, t ex av vattenvegetationen. Dessutom är stranden i det utredda området redan idag exploaterad och de miljöer som finns kvar bör bevaras och vara tillgängliga för allmänheten. 0
31 Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekörr, Alsjön och Kroksjön - Bilaga 1 Karta, naturvärden Gärdsjööga Getåsen jöbäcken Buaviken Gärdsjömossen Bockamossen Hjortesjön ÖSTADS SN STORA LUNDBY SN ÖSTADS FG ÖSTADS FG STORA LUNDBY SN Boden 18 S4 18 ås ööga Kroksjön Ulekullarna Hjortemossen Nabbens bäck S4 Lyckes Bua huvde BODEN Bu BJÖRBOHOLM Hålakärr Nabben Käringön Långsjötjärnen Björboåsen S4 Småbåtshamn V Fläskekärr Vättlefjäll V Dämsjön S S Ekåsa Vårdhem S Björbo huvde Biffen V V S4 Björboholm Hoppet Nyedamm V2 V2 V2 Flatholmarna Tron K Trehörningen 4 HJÄLLSNÄS S4 Kroksjödal Annekärr Ryd ön 1 S2 1 Kroksjön S2 V1 2 2 S1 Alsjön S1 V1 V1 Mjörn Badplats Reningsverk 6 6 Hundskär LAMMHOLMEN L Grimmetjärnen Alsjön S4 Grimmekärr 5 5 Svartevattnet Flaketjärnen HUNSERED Teckenförklaring 9-10 Värdefulla landområden, klass 2 S4 Värdefulla sjöar, klass Värdefulla landområden, klass S1-S Värdefulla sjöar, klass V1-V Värdefulla vattendrag, klass
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merNaturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs merNaturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014
2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merräd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merBROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS
BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS Landskapets karaktär och naturvärden 2012-02-01 Beställning: Tyresö kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 2012 02 01 Huvudförfattare:
Läs merFörslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merNaturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun
Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun Rapporten bör citeras som: Björklind, R. Lemoine,R. Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun. Calluna AB,
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merVärdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Värdefulla räd TBroaryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Broaryd Under sommaren 2011 har Gislaveds kommun inventerat träd i och kring Broaryds tätort. Inventeringen är en del av Naturvårdsverkets
Läs merNaturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merMetapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
Läs merSkötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01
Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merBilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merInventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun
Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård Graninge stiftsgård, Nacka kommun Uppdragsgivare Nacka kommun Tidpunkt för inventeringen Juni 2014 Inventeringen utförd av Stefan Eklund Rapporten
Läs merNissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merVÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN
Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495
Läs merIntressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård
Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av ägarna till Hensbacka Herrgård AB påbörjat arbetet med en detaljplan för bostäder på Smedberget
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merIntressanta naturområden inom och i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet norr om gården Bårhult i Härryda kommun
Intressanta naturområden inom och i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet norr om gården Bårhult i Härryda kommun Bakgrund I samband med upprättande av detaljplan för verksamheter i markerna
Läs mer3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer
INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets
Läs merUpptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför
Läs merNATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN. Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem
NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Uppdraget Uppdraget omfattade en naturvärdesinventering
Läs merNaturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun
F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.
Läs mer4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merNaturvärdeskarta 2014-02-05
Naturvärdeskarta 2014-02-05 Arbeta smart inom planering & byggande Susanne Appelquist Projektledare GIS-ingenjör och Biolog Jimmy Holpers Kommunekolog Mattias Andersson Student, Biolog Naturvärdeskarta
Läs merGrönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Läs merInventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merPM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merBeställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan
Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering Södra Vrinnevi - Skötselplan Inventering i fält: Kenneth Johansson och Håkan Andersson, Calluna AB. Författare: Kenneth Johansson
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merNaturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö
Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö Utförd av Peter Andreasson, FORAN Sverige AB för O2 Vindkompaniet AB, augusti-september 2009 Inledning På uppdrag av O2 Vindkompaniet AB har FORAN
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merNaturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merBilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Läs merGranskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015
Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...
Läs merNATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp
NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN Upptäck Biskopstorp Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merRiksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merNaturvärdesbedömning vid Görla
Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen
Läs merINVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG. Mölndals kommun
INVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG Mölndals kommun Dan Ehrencrona 1989 INVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG I MÖLNDALS KOMMUN Naturinventeringar i 0-län (1989:2) ISSN 0280-2538 Produktion: Länsstyrelsen, miljövårdsenheten
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merÅtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån
Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat
Läs merNaturvårdsprogram. Områdesbeskrivningar
Naturvårdsprogram Områdesbeskrivningar Eslöv 2007 Naturvårdsprogram Eslövs kommun Innehåll och produktion: Miljö och samhällsbyggnad, Eslövs kommun Layout: Analysera AB Omslagsfoto: Håkan Sandbring. Övriga
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Läs merStörre vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010
PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings
Läs merKLARÄLVSBANAN EN GUIDE TILL NATUREN. Kroppkärrssjön. OBS! Längre och fylligare texter i Naturguidenboken 2. ALSTERN
KLARÄLVSBANAN EN GUIDE TILL NATUREN Den 100 sidor långa naturguiden finns att köpa på alla turistbyråer längs Klarälven. Den innehåller detaljerade upplysningar om varje naturobjekt samt vackra bilder,
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merBeslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun
1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs merVÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN
VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN Vad är Hyssnaleden? Hyssnaleden är en cirka 40 km lång vandringsled. I den södra delen av Hyssnaleden finns sydsvensk bokskog och lövskogsnatur och ett odlingslandskap med stora
Läs merBiotopkartering och naturvärdesbedömning av planområde Alehöjd, Ale kommun
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR Biotopkartering och naturvärdesbedömning av planområde Alehöjd, Ale kommun Underlag för detaljplan På uppdrag av Ale kommun April 2010 Uppdragstagare Naturcentrum AB
Läs merInventering av bäver i Nacka kommun
Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av
Läs merRestaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade
Läs merNaturvärdesinventering Sunnansjö 125:2 m.fl. (Brittsand) Ludvika kommun
Naturvärdesinventering Sunnansjö 125:2 m.fl. (Brittsand) Ludvika kommun TaigaEkologerna Janolof Hermansson 2015 1 Bilden på framsidan visar mosaiken av öppen gräs- och örtrik mark och trädbuxen mark med
Läs merPM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN
PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN PM 2018-03-09 Andreas Malmqvist och Jens Morin Uppdragsgivare Höörs kommun Samhällsbyggnadssektor, Strategiska enheten Box 53 243 21 Höör Uppdragsgivarens
Läs merÖversiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé
Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs mer