Jordarternas indelning och benämning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordarternas indelning och benämning"

Transkript

1

2

3 Jordarternas indelning och benämning Rudolf Karlsson & Sven Hans bo i samarbete 1ned Svenska geotekniska fören ingens (SGF) laboratoriekommitte Denna utgåva, tryckt 1984, som är slutgiltigt godkänd av Svenska geotekniska föreningen (SGF) ersätter tidigare utgåva, tryckt Geotekniska laboratorieanvisningar, del 2.

4 2 SGFs laboratoriekommitte: Sven Hansbo, ordförande, CTH och J&W Göran Sällfors, sekreterare, CTH Hans Fagerström, VBB Rudolf Karlsson, konsult Roland Pusch, LuTH Torbjörn Stål, SG Carl-Eric Wiesel, SG Adj ledamöter: Nils Flodin, KTH Bengt Steen, Byggforskningsrådet Redaktör Bengt Steen Layout Lars Hedman T21: :a upplagan. Reviderad SBN Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Spångbergs Tryckerier AB, Stockholm 1984

5 3 Förord SGFs laboratoriekommitte framlägger i denna laboratorieanvisning, efter omfattande litteraturstudier och mångsidig remissbehandling, förslag till indelning och benämning av jordarterna. förslaget har en anpassning till internationell praxis eftersträvats. Den främsta avvikelsen från hittills gällande regler för indelning och benämning gäller gränsdragningen mellan kornfraktionerna grus och sten och kornfraktionerna sten och block. Samma fraktionsgränser har valts som i våra nordiska grannländer. Anvisningen utgavs på engelska till X. CSMFE i Stockholm, Vissa revideringar har gjorts i denna svenska utgåva. Laboratorieanvisningarna avses omfatta följande delar:. Allmänt 2. Jordarternas indelning och benämning 3. Jords uppbyggnad 4. Kornfördelning 5. Packningsegenskaper 6. Konsistensgränser 7. Densitet, vattenhalt och portal 8. Permeabilitet och kapillaritet 9. Skjuvhållfasthet 1. Kompression Föreliggande del är bindande för övriga delar i denna serie när det gäller jordarternas indelning och benämning.

6 4 nnehåll NLEDNNG 5 NDELNNG EFTER GEOTEKNSKA EGENSKAPER 1 Hållfasthetsegenskaper 2 BETECKNNGAR OCH 2 Lagringstäthet DEFNTONER 3 Odränerad skjuvhållfasthet 1 Beteckningar 4 Sensitivitet 2 Definitioner 5 Konsistens 6 Överkonsolideringskvot 7 Frostaktivitet (tjälfarlighet) 3 NDELNNG EFTER BLDNNGSSÄ TT 1 Huvudindelning 6 KLASSFCERNG OCH 2 Prekvartära bildningar BENÄMNNG AV JORDARTER 1 Vittringsjordar 1 Okulärgranskning 2 Sedimentära jordar 2 Mineraljordarter 3 K vartära, glaciala bildningar 1 Bedömning av jordartstyp 1 Moräner 2 Bedömning av kornstorlek 2 sälvssediment 3 Bedömning av block- och stenhalt 3 Finkorniga havs- och sjösediment 4 Bedömning av grus- och sandhalt 4 K vartära, postglaciala bildningar 5 Bedömning av silt- och lerhalt 1 Vittringsjordar 3 Organiska jordarter 2 Älvsediment 1 Gyttjiga jordarter 3 Svallsediment 2 Dyiga jordarter 4 Finkorniga havs- och sjösediment 3 Torv 5 Vindsediment 4 Mullhaltiga jordarter 6 Torvjordar 4 Övriga jordarter 7 Organiska sediment 5 Plasticitetsdiagram 8 Kemiska sediment 6 Benämningsregler 5 Markens ytlager 7 LTTERATUR 4 NDELNNG EFTER SAMMANSÄTTNNG 1 Huvudgrupper Bil. SGFs kornfördelningsdiagram 2 Mineraljordarter 1 Kornfraktioner 2 Jordartsgrupper 3 Korngradering 4 Kalkhalt 3 Organiska jordarter

7 5 1 nledning nom geotekniken indelas och benämns jord efter sammansättning, efter viktiga geotekniska egenskaper samt efter bildningssätt. De anvisningar till indelning och benämning efter sammansättning som använts av geotekniker och geologer har utarbetats av "1953 års jordartskommitte" med representanter från dåvarande Skogshögskolan, från Statens geotekniska institut, Statens väginstitut och Sveriges geologiska undersökning (jfr SG Meddelande Nr 5, Stockholm 1959, s 9-1). Kommittens anvisningar för indelning och benämning av mineraljordar bygger på Atterbergs (195) förslag till fraktionsgränser och Ekströms (1927) förslag till benämning av de olika fraktionerna, jfr tabell. Atterbergs och Jordartskommittens val av fraktionsgränser och benämningar är ur teknisk synvinkel inte heltigenom lämpliga, vilket torde vara en av huvudorsakerna till att svensk och internationell praxis i detta fall ofta skiljer sig. De ökade internationella kontakterna och det vidgade nordiska samarbetet, men kanske främst behovet av att anpassa fraktionsindelningen till jordarternas geotekniska egenskaper, har medfört att kravet på en modifiering av fraktionsgränserna med tiden blivit allt starkare. SGFs laboratoriekommitte har därför föreslagit att den internationella benämningen silt införs. Jfr tabell. Detta innebär att fraktionsbenämningarna mjäla och finmo utgår och att grovmofraktionen ingår i sandfraktionen. Namnet grovmo ändras samtidigt till finsand. (SJ s geotekniska kommission, , hade inte med mo i sin klassifikation. Hela fraktionen mo benämndes sand.) Vidare har kommitten föreslagit (Hansbo & Karlsson, 1974) att gränsen mellan grusoch stenfraktionerna ändras från 2 mm till 6 mm och gränsen mellan sten- och blockfraktionerna från 2 mm till 6 mm. Atterberg (195) själv ansåg på sin tid att fraktionsgränsen 7 mm mellan grus och sten En avvikelse från Jordartskommittens anvisningar förekommer emellertid i det att finmo- och mjälafraktioncrna ofta benämns silt. och 7 mm mellan sten och block, jfr tabell 1, med hänsyn till allmänt svenskt språkbruk, var bättre än de av honom (av symmetriskäl) valda gränserna 2 mm och 2mm. En jämförelse mellan andra fraktionsindelningar och den av laboratoriekommitten föreslagna görs i tabell 1. De främsta motiven för en övergång till laboratoriekommittens indelning är följande: Geotekniska egenskaper De geotekniska egenskaperna har avgjort valet av undre gräns för sand:,6 mm. Under denna gräns ligger mellanjordarten silt, över ligger friktionsjordarten sand. Gränsen är anpassad till bl a flytjordsoch tjälningsegenskaper. Grävbarhetsegenskaper Efter en omfattande studie av grävbarheten för olika jordarter i Finland fann man det ändamålsenligt att utveckla ett nytt system för jordklassificering med gränserna,6 mm för silt-sand, 6 mm för grus -sten och 6 mm för sten-block (Korhonen & Gardemeister 197 och 1972). Detta var huvudanledningen till att de finska geoteknikerna valde de i denna anvisning föreslagna nya gränserna. De nya gränserna är således mer relevanta än de gamla vid grävbarhetsklassificering. Borrning, spontning, pålning Gränsen 6 mm mellan grus- och stenfraktionerna är lämplig också som skiljegräns för olika borrmetoder. grus (enligt den nya definitionen) kan man använda s k lätt sonderingsutrustning medan man i stenjord (enligt den nya definitionen) måste använda bergborrutrustning. Vidare gäller som grov regel att man oftast kan utföra spontning och pålning i grus medan dessa aktiviteter ofta ej kan utföras i stenjord (enligt den nya definitionen). Bildningssättet Gränsen,6 mm mellan sand och silt är naturlig vid indelning av de sedimentära mineraljordarna efter bildningssättet. sälvssediment, älvsediment och svallse-

8 6 Tabell l. Jämförelse mellan fraktionsindelning enligt olika system. Kornstorlek d mm d =,2,7,2,7,2,7 ATTERBERG, 193 Ler Lättler Mo Sand Mjuna Vesa Mjäla Fimma Vanlig Grandsand sand Grus Sten Block Gryske-1 Ör- Klapper-1 Rull- Block- Flytt- Klippgrus grus sten sten sten block block,2,6,2,6,2, ATTERBERG, 195 Ler Lättler Mjuna Vesa ATTERBERG, 1912 Slam Mjuna eller Fiare ler mjuna EKSTRÖM, 1927 Ler 1 Mjäla Göfre m1una Mo Mjäla Fimma eller eller finmo grofmo Mo Mjöl- Finsand sand Mo Fin- Grov- Finmo Grovmo mjäla mjäla JORDARTSKOMMTTEN, 1953 Ler Mjäla Mo Fin- Grovmjäla mjäla Finmo Grovmo Sand Dyne Grandeller grofsand Sand Grov- sand Mellan-1 sand Sand Sand Vanlig Grussand artad sand Grov- sand Mellan-1 sand Grus Klapper Block Gryske 1 Mal Singel l Graf- Block- Sten- Klippeller eller eller små klapper sten block block fingrus grofgrus klapper Grus Sten Block Fint Mindre Större grus grus sten sten Fingrus SSMFE, Sub-Committee "Symbols, units definitions", Tokyo, 1977 Ler Finsilt Silt Mellan-1 silt WENTWORTHSSKALA, 1922 Ler Silt. Sand sand Mellan-1 Sand Grovsilt Finsand Grovsand Mel-Grovl Mkt Mkt Finfin sand lan- sand grov sand 1 sand sand. 1/256 1/16 1/8 1/4 1/2 2 Fin grus Grovt Grus Sten Block Grov- grus Grus Grus Mellan-1 grus Grovgrus Sten Sten Block Block,6,2,6,2,6 SGFs LABORATOREKOMMJTTE, 1981 *,2, Fini ler Ler Silt Mellan- Grov- Finsilt silt sitt Finsand Grovsand Fingrus Grus grus Mellan-1 Grovgrus Sten Mellan-1 Gravsten sten Block Grovblock *SGFs kornfördelningsdiagram visas på s. 47

9 7 Tabell 2. Geoteknisk indelning av fraktionsgränser i olika länder. Kornstorlek,2,2,6,2 Sverige ($GFs boratorieko Ler ilt Sverige { 1953) Ler -- Danmark Ler Finland Savi Norge Leir Frankrike Arg i le Schweiz T n Sovjetunionen Glina ilt iltti ilt i mon i!t Storbritannien {BS) Cla ilt Österrike Tyskland (DN) Ton chluff USA (ASTM)* Cla ilt USA AASHO USCS Fines {silt+cla. )** Brasilien Ar ile Silte mm diment har i huvudsak bildats av grus och sand, medan havs- och sjösediment som avsatts i lugnvatten i huvudsak har bildats av silt och ler. nternationell överensstämmelse, jfr tabell 2 De föreslagna gränserna mellan silt- och sandfraktionerna och mellan grus- och stenfraktionerna ger bättre internationell överensstämmelse. Översättningar underlättas vilket är en fördel för internationell verksamhet. De nya gränserna, inklusive gränsen mellan sten- och blockfraktionerna, överensstämmer helt med vad som antagits inom geotekniken i våra nordiska grannländer. Lämpligare benämning Finsand är en lämpligare benämning än grovmo. Materialet beter sig som sand (som friktionsjord) och kallas allmänt för finsand. Vidare är kornen i finsand (grovmo) synliga för blotta ögat, däremot ej kornen i grovsilt (finmo). Grus används normalt av icke geotekniker som benämning för naturligt material med en ungefärlig största kornstorlek av 6 mm - exempelvis åsgrus, älvgrus, ballastgrus och väggrus. Block, enligt den föreslagna definitionen, hanteras svårligen för hand vilket torde vara i överensstämmelse med allmän uppfattning om block. Hanteringen fordrar maskinkraft eller spett - gränsen 6 mm (massa ca 25 kg) är bättre än 2 mm (massa ca l kg) i detta sammanhang. Ytterligare en väsentlig ändring föreslås av SGFs laboratoriekommitte, en ändring som gäller indelning efter ler- och finjordshalt och därmed klassificeringen av främst finkorniga jordar. Genom att, som förslaget innebär, räkna lerhalten i viktprocent på finjordsmängd i stället för på totalt siktat material vinner man en bättre anpassning till de geotekniska egenskaperna och till klassificeringssätt grundade på konsistensgränserna, vilket internationellt sett är vanligast. * Gränsen clay-silt sätts i vissa fa\l till,5. ** ndelning c/ay-si/t avgörs av konsistensegenskaperna.

10 8 2 Beteckningar och definitioner 2.1 Beteckningar Jo densitetstal (lagringstäthet) Tfu odränerad skjuvhållfasthet hos ostörd jord Tr St o'o alt o1 vo odränerad skjuvhållfasthet hos omrörd jord sensitivitet = Tfu/Tr effektivt vertikalt överlagringstryck (=totalt överlagringstryck minus rådande portryck) förkonsolideringstryck i vertikalled o 'cl o 'o = överkonsolideringskvot flytgräns plasticitetsgräns plasticitetstal d'!d,o = graderingstal d',old,odio = krökningstal korndiameter vid vilken n viktprocent av materialet (enligt kornfördelningskurvan för mtrl <6 mm) har mindre diameter än dn. dio, benämns effektiva korndiametern. Förkortade beteckningar vid benämning av jordarter Huvudord Till äggsord Skikt ---- B berg Br rösberg J jord Mn morän Bl blockjord BlMn blockmorän bl blockig St stenjord StMn stenmorän st stenig st stenskikt Gr grus GrMn grusmorän gr grusig gr_ grusskikt Sa sand SaMn sandmorän sa sandig sa sandskikt Si silt SiMn siltmorän si sil tig &.. siltskikt Le lera LeMn lermorän le lerig le lerskikt (moränlera) Su sulfidjord SuLe sulfidlera su sulfidjordsskikt (svartmocka) SuSi sulfidsilt Sk skaljord sk skalskikt Skgr skalgrus skgr skal grusig skgr skalgrusskikt Sksa skalsand sksa skalsandig sksa skalsandskikt Dy dy dy dyig Qy dyskikt Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt T torv t torvskikt Tl lågförmultnad torv (filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (dytorv) Vx växtdelar vx med växtdelar vx växtdelsskikt F fyllning Fyllningens art anges. (mellan huvudord) V (före huvudord) ) ( mycket, t.ex. kontakt, t.ex. Gy/Le = varvig, t.ex. vle )bl( mycket blockig kontakt gyttja och lera t (efter huvudord) )st( mycket stenig (under huvudord) torrskorpa, t.ex. Let (_) tunna skikt skiktad, t.ex. Sa Le = ) något 1 t.ex. skiktad sand och lera (le) något lerig )_( tjocka skikt (sk) med skal

11 9 Jordartsbeteckningar på sektionsritningar Mulljord (mylla, matjord) 1111 n (tidigare Lera Morän (i allmänhet) Torv (i allmänhet) Silt Lermorän mjäla och (tidigare moränlera) finmo) Lågförmultnad torv (tidigare filttorv) Mellantorv Högförmultnad torv (tidigare dytorv) Dy eller gyttja O H 1rn Vid behov kan tecknen kombineras. Sand Grus Sten \" Block l Växtdelar och trärester Skaljord Sannolikt block eller sten, genomborrat (-d) Fyllning (Fyllningens art angiven enl. förkortningar eller med text) 2.2 Definitioner Berg - del av jordskorpan som kännetecknas av stor hårdhet och låg porositet. (Berg kan normalt ej lossgöras genom grävning). Jord - del av jordskorpan som bildats av sönderdelat berg eller rester av organismer. Jord kan normalt lossgöras genom grävning. Mineraljord - jord som består av sönderdelade eller kemiskt omvandlade bergarter. Fraktion - viss kornstorleksgrupp. Blockfraktion - kornstorlek större än 6mm. Stenfraktion - kornstorlek mellan 6 och 6 mm. Grusfraktion - kornstorlek mellan 6 och2mm. Sandfraktion - kornstorlek mellan 2 och,6mm. Siltfraktion - kornstorlek mellan,6 och,2 mm. Lerfraktion(ler) - kornstorlek mindre än,2mm. Grovjord - sammanfattande namn på mineraljordsfraktionerna grus och sand. Finjord - sammanfattande namn på mineraljordsfraktionerna silt och ler. Kemiska sediment - ur vatten utfällda mineral, t ex kalkbleke. Organisk jord - jord som består av i olika grad förmultnade växt- och djurrester. Med 1ganogc11 jord avses vanligen jord som består också av sådana växt- och djurdelar som ej kan för- 1nultna, t ex skaldelar. Ska/jord - jord som består av skal eller skalrester från musslor, snäckor och andra skaldjur (skalgrus och skalsand) eller diatomeer (diatomejord). Sedentär (autokton) jord - jord som bildats direkt på platsen för ursprungsmaterialet, t ex vittringsjord och torv. Transporterad (allokton) jord - jord som transporterats från platsen för ursprungsmaterialet genom inverkan av is, vatten eller vind. Vittringsjord - jord som bildats genom mekanisk eller kemisk vittring av berggrunden, t ex residualjord. Morän - jord som transporterats av landis och avsatts på platsen vid isens smältning. Sedimentär jord - jord som sedimenterat i vatten och avsatts på botten (vattensediment) eller som sedimenterat i luft och avsatts på land (vindsediment). Jordart - jord som genom bildningssättet har en typisk sammansättning och typiska egenskaper. Minera/jordart - jordart där mineraljorden har dominerande betydelse. Organisk jordart - jordart där den orga-

12 1 niska jorden har dominerande betydelse. Block- och stenjordart - block- och stenfraktioner ingår med mer än 4 viktprocent av total jordmängd. Grovkornig jordart - finjordshalt mindre än 15 viktprocent av material mindre än 6 mm samt block- och stenhalt mindre än 4 viktprocent av total jordmängd. Blandkornig jordart - finjordshalt mellan 15 och 4 viktprocent av material mindre än 6 mm samt block- och stenhalt mindre än 4 viktprocent av total jordmängd. Finkornig jordart - finjordshalt större än 4 viktprocent av material mindre än 6 mm samt block- och stenhalt mindre än 4 viktprocent av total jordmängd. Blockjord - block- och stenfraktioner ingår med mer än 4 viktprocent av total jordmängd och blockfraktionen dominerar. Stenjord - block- och stenfraktioner ingår med mer än 4 viktprocent av total jordmängd och stenfraktionen dominerar. Grus - grovkornig eller blandkornig jordart där grusfraktionen dotninerar. Sand - grovkornig eller blandkornig jordart där sandfraktioncn dominerar. Silt - finkornig jordart där lerhalten är mindre än 2 viktprocent av material mindre än,6mm. Lera - finkornig jordart där lerhalten är större än 2 viktprocent av material mindre än,6mm. Ensgraderad jord - graderingstalet Cu är mindre än 5. Mellangraderad jord - graderingstalet Cu är Manggraderad jord - graderingstalet Cu är större än 15. Torv - organisk jordart, bildad sedentärt av mer eller mindre förmultnade växtrester. Dy - organisk jordart, bildad som sediment i näringsfattigt vatten, består huvudsakligen av utfällda kolloidala humusämnen (dysubstans). Gyttja - organisk jordart, bildad som sediment i näringsrikt vatten, består huvudsakligen av mer eller mindre omvandlade växtdelar och djurrester (detritus). Glacial jordart - jordart som bildats av material avsatt direkt av landis eller efter transport av smältvatten från landis. Postglacial jordart - jordart som bildats efter den senaste landisens avsmältning och som avsatts i icke-glacial miljö. Friktionsjord - jord vars skjuvhållfasthet till övervägande del beror av friktion mellan kornen. Kohesionsjord - jord vars skjuvhållfasthet, förutom av friktion också beror av kohesion.

13 11 3 ndelning efter bildningssätt Tabell 3. ndelning av jordarter efter bildningssätt. Bildningssätt Prekvartära bildningar Vittringsjordar Sedimentära jordar Kvartära bildningar Glaciala Moräner sälvssediment Finkorniga havs- och sjösediment Postglaciala Vittringsjordar Älvsediment Älvbottensediment Svämsediment Deltasediment Svallsediment Finkorniga havs- och sjösediment Vindsediment Torvjordar Organiska sediment Kemiska sediment Bildningsformen utgör en naturlig första grundval för jordarternas indelning. Terrängens utformning ger en första grov uppfattning om en aktuell jordprofils sammansättning och lagerföljd, exempelvis eventuell förekomst av skikt som i hållfasthets- och stabilitetshänseende kan utgöra svaghetsplan eller skikt som vid konsolidering kan verka dränerande. Bildningssättet är bestämmande för bl a kornfördelningen, kornformen och lagringstätheten hos mineraljord. För att klassificeringen i praktiken skall bli så korrekt som möjligt bör den, förutom på aboratorieundersökningar, även baseras på fältobservationer. Därvid krävs erfarenhet och geologiska kunskaper. För detaljerade studier av jordarternas bildning hänvisas till läroböcker i geologi (tex Magnusson et al., 1963, och Lundegård et al.,1964) och beskrivningar till geologiska kartblad. Exempel på jordartsbenämningar Preglacialt vittringsgrus Rät-liaslera Grusig sandmorän sälvs grus Varvig lera Postglacialt vittringsgrus Älvgrus Svämsand Deltasand Svallsand Postglacial lera Flygsand Kärrtorv Gyttja Bleke Tabell 4. ndelning av havs- och sjösediment med hänsyn till sedimentationsmiljön. Sedimentationsmiljö Vattnets salthalt Benämning 3.1 Huvudindelning Huvudindelningen av jordarterna med avseende på bildningssätt görs efter arten av ursprungsmaterial och avsättningsmiljö. Man skiljer i Sverige vanligen mellan prekvartära och kvartära bildningar. De sistnämnda indelas vanligtvis i glaciala och postglaciala jordarter. Med hänsyn till bildningssätt görs indelningen enligt tabell 3. Med hänsyn till sedimentationsmiljön (vattnets salthalt) indelas havs- och sjösedimenten i tre grupper som framgår av tabell 4. Sötvattenssediment har avsatts i issjöar, tex Baltiska issjön, eller i insjöar, tex Ancylussjön, Fig la och le samt Fig 2, och kallas även issjö- respektive insjösediment. Brackvattenssediment har avsatts i innanhav, t ex Y oldiahavet* och Litorinahavet, Fig lboch d. Saltvattenssediment har avsatts i marin miljö, t ex vid nuvarande Västkusten och - under Yoldiatid* - i delar av nuvarande Vänerbäckenet. Sedimentationsmiljön har stor betydelse för speciellt lerors struktur, jfr SGFs laboratorieanvisning, del 3, Pusch (1974). 3.2 Prekvartära bildningar Prekvartära jordarter förekommer här i landet nästan uteslutande som zoner i berggrunden. De jordlager som avsattes på berggrunden före den senaste nedisningen bortfördes nästan helt av de kvartära landisarna. Genom landisarnas eroderande verksamhet är gränsen mellan jord och berggrund i regel skarpt utbildad. De prekvartära bildningarna utgörs av vittringsjordar samt i Skåne dessutom av sedimentära bildningar Vittringsjordar Prekvartära vittringsjordar i Sverige utgörs huvudsakligen av leromvandlat berg. De i leromvandlat berg bildade lermineralen är huvudsakligen montmorillonit, vermikulit, kaolinit och illit. Om leromvandlat berg med hög montmorillonithalt exponeras sväller det kraftigt under vattenupptagning. Sött vatten Bräckt vatten Salt vatten <,2 %,2-2 'lo >2 % Sötvattens- eller färskvattenssediment (lacustrina sediment) Brackvattensediment Saltvattenssediment (marina sediment) * Danska geologer söker numera avliva begreppen Yoldiahavet Yoldiatid etc beroende på att man på danskt område 'har tre skilda Yoldiahav, ett från Holsteinmellanistiden (i Esbjergområdet), ett från Eem-mellanistiden och ett stycke in i Weichsel-istiden (i Nordjylland) samt ett från seng\acialtiden (i Nordjylland).

14 12 Fig. Östersjöns utveckling efter istiden (efter Fromm, 1953). a) Baltiska issjön strax innan en direkt förbindelse med Västerhavet öppnades norr om Billingen. Den tappningskatastrof som blev följden ledde till att issjöns yta sjönk 26 m till havets dåvarande nivå. Genom sundet vid Billingen uppstod direkt förbindelse från havet in i Östersjösänkan. b) Det hav som därmed skapades, Yoldiahavet, har sitt namn efter en från Västerhavet invandrad liten saltvattenmussla, Yoldia arctica, som emellertid enligt senare fors kning befunnits vara en mussla med namnet Portlandia arctica. Ufr 3.1 ). c) Ca år efter Baltiska issjöns avtappning hade - genom landhöjningen efter isens avsmältning - sundet som förband Yoldiahavet med Västerhavet helt torrlagts. Östersjön var på nytt en insjö och har nu sitt namn efter en liten sötvattensnäcka, Ancylus flu viatalis. Ancylus-sjön hade sitt utlopp genom Svea älv med en slutlig fallhöjd av ca 32 m. d) Den relativt kraftigare landhöjningen i norr medförde en stjälpning av landytan och en översvämning av landet i söder. Svea älv sinade och ersattes av Dana älv genom Stora Bält. Den samtidigt pågående höjningen av Västerhavets yta tog överhand över landhöjningen i Stora Bältregionen. När havet nådde inloppspunkten till Dana älv kunde havsvatten på nytt tränga in i Östersjön. Det därmed uppkomna innanhavet har sitt namn efter en snäcka, Litorina litorea. (Jfr Lundegård, Lundqvist & Lindström, 1964.)

15 13 Högst a kustlinjen b ildad av: Lokala issjöar [J Baltiska issjön Ancylussjön D Övergångszonen mellan Yoldiahavet och Ancylussjön D Västerhavet och Yoldiahavet Fig 2. Högsta kustlinjen och de viktigaste isdämda sjöarna (efter Lundqvist & Nilsson, 1957). Observera att högsta kustlinjen har olika ålder i olika delar av landet (äldst i söder, yngst i norr). Av issjöarna hade Centraljämtska issjön (västra delen) och Sydsvenska issjökomplexet de största öppna vattenytorna. Många issjöar var sannolikt endast smala öppna vatten mellan is och höjdryggar.

16 14 Förhindrad svällning medför kraftigt svällningstryck. Även då halten av montmorillonit och av det närbesläktade svällande mineralet vermikulit är låg kan lervittrade zoner vara besvärliga därför att vattenupptagningsförmågan och den däremot svarande hållfasthetsförlusten är betydande Sedimentära jordar De skånska rät-liasformationerna innehåller lager av lera och sand som lokalt når upp i berggrundens yta. de skånska kritavlagringarna ingår lager av skrivkrita som har jordkaraktär. sydvästra Skåne ingår skrivkritan ej i berggrunden men däremot som skållar i lermoränen. Dessa skållar har ställvis mycket stora dimensioner. 3.3 Kvartära, glaciala bildningar Moräner Morän har bildats av material som transporterats av landis och avsatts direkt vid isens avsmältning. Morän är vår vanligast förekommande jordart. s; _t;_'--:-+ F_:.--_,_-::.:: _,:_:_:_:\--:,. - :t:'f!9 :;'""''."""' ;'.- :.r... ;.':,,,-.:;.,<;v.; :i;; t'\', - >...,.\. "-,-... :- ';,., ''""t ' '1':;: _; ;_,;. ' ''"""$ Mr-- "" "'._.. '._" _- '. :-_.._-:..,,/ ---- ') - <'.. -" + "'" ' '<\.._,,. "-"'-""-... 'lii;_;. " '. >. Fig 3. Bottenmorän av urbergsmaterial från Ytterhogdal (foto: J. Lundqvist, 1964). Typiskt för en bottenmorän är att den innehåller en regellös blandning av grova till fina korn. Kornen är oregelbundna till formen, kantiga och fast sammankittade. Landisen upptog dels äldre jordlager, dels material som bröts loss från berggrunden. Under ismassans tyngd krossades och ältades ursprungsmaterialet samman till en relativt homogen massa, innehållande en regellös blandning av grova till fina korn (från block till ler), Fig 3. Moränjord är sålunda i regel månggraderad (jfr 4.2.3). Kornen i morän har oregelbunden form och är kantiga samt ofta fast sammankittade. Med hänsyn till bildningssättet kan man särskilja två typer av morän: ytmorän och bottenmorän (den sistnämnda även kallad pinnmo). Övergångsformer är vanliga. Ytmorän bildades av material som transporterades i isens ytliga delar. Ytmorän är lösare lagrad än bottenmorän och i regel finjordsfattig. Dessutom är kornen mer skarpkantiga än i bottenmorän. Ytmoränen har avsatts som kullar, vallar eller som ett täcke på bottenmorän. Under högsta kustlinjen är det vanligen svårt att skilja ytmorän från uppluckrad bottenmorän. Bottenmorän har bildats av material som transporterades under landisen eller i dess bottenpartier. Genom att den utsatts för landisens tryck har den sammanpressats till en mycket fast jordart. Bottenmorän har i regel avsatts direkt på berg. Huvudparten av materialet i bottenmorän härstammar i regel från traktens berggrund, som därför präglar moränen. Speciellt är moränens kornfördelning i hög grad beroende av sammansättningen hos ursprungsbergarterna, främst mineralkristallernas storlekar och hårdhetsgrader. Vidare beror den av vittringsgraden hos berggrunden. nom större delen av landet har moränerna bildats av urbergarter, Fig 3, främst granit, porfyr och gnejs. dessa moräner dominerar grus- och sandfraktionerna. Blockoch stenhalten är i regel hög, ofta mycket hög. Urbergsmoränerna är ofta leriga. nom områden med sedimentära, finkorniga bergarter är moränerna leriga (lerig morän eller lermorän), Fig 4. Lermorän har nästan uteslutande bildats inom eller i anslutning till områden med kambrosilurisk berggrund (bl a kalkstenar och lerskiffrar) och i Skåne dessutom inom områden med kritberggrund. Eftersom dessa bergarter är kalkhaltiga är även moränerna kalkhaltiga. Vissa av dessa moräner är dock bildade av icke kalkhaltiga lerskiffrar. nom områden med berggrund av sandsten dominerar sandfraktionen i moränerna. Block- och stenhalten är ofta hög. Dessa moräner är vanligen siltiga. Vid tillfälliga framryckningar av inlandsisen kan tidigare avsatta sediment ha bakats

17 15 Fig 4. Botten1norän av kalkstensmaterial (krita) från Lund. Typiskt för denna morän är den höga lerhalten och biockfattigdomen. Fig 5. Kalixmorän från Västra Visterud, Värmland (foto: J. Lundqvist, 1955). Kalixmoränen består ofta i huvudsak av sand. Den är i regel tydligt veckad. Prover av kalixmorän kan lätt felbedömas som sediment. in i moränen och därmed givit denna en viss karaktär. Till denna moräntyp hör den s k kalixmoränen, Fig 5. Kalix morän består ofta i huvudsak av sand. Den är i regel ensgraderad eller mellangraderad. Den förekommer, förutom i Kalixtrakten (därav namnet), på många platser i Norrlands kusttrakter och i norra Svealand sälvssediment lsälvssedimenten har bildats av moränmaterial som transporterats av inlandsisens smältvattenflöden och avlagrats vid isfronten. Under avsmältningsperioderna sommartid samlades isens smältvatten till isälvar som strömmade fram i större eller mindre tunnlar under istäcket och mynnade vid landisens front. sälvarna eroderade sig ner i den underliggande moränen och strömningshastigheten var därvid ofta så hög att det finare materialet helt spolades bort ner till berggrunden och block och stenar fördes med fram till älvmynningen. l eller omedelbart utanför istunneln avsattes materialet ofta som en kulle med en kärna av block, sten och grus, vilken överlagrades av en mantel av finkornigare material, i huvudsak sand. Kullarna bildar ofta sammanhängande, långsträckta åsar (rullstensåsar), Fig 6. Avsättningen har ibland skett i form av utbredda deltan. sälvarnas finkornigaste material avsattes på större avstånd från mynningen och bildade finkorniga havs- och sjösediment (se avsnitt 3.3.3). Under transporten i isälven blev kornen, som från början var kantiga, mer eller mindre avrundade genom nötning av uppslammat, passerande material och av sin egen färd i isälvsströmmen. Beroende på växlingar i strömstyrkan och kastningar i strömriktningen är isälvssedimenten oregelbundet avlagrade med starkt varierande strukturer och ofta med diskordanta skikt, Fig 7. sälvsgrus (åsgrus, rullstensgrus) är en sammanfattande benämning på isälvsmaterial där grusfraktionen dominerar. lsälvsgrus är i regel stenigt. sälvssand är en sammanfattande benämning på isälvsmaterial där sandfraktionen dominerar. Fig 6. Schakt i grusås. Visumsåsen, Värmland. Grusåsens kärna består i huvudsak av block, sten och grus. Den är täckt av en mantel med finkornigare material. (Foto: J. Lundqvist, 1955) Finkorniga havs- och sjösediment De glaciala, finkorniga havs- och sjösedimeriten har bildats av isälvarnas finkorniga material (i huvudsak silt och ler). Materialet fördes bort från isälvarnas mynningar av strömmar och avsattes efter hand på bottnen

18 16 ',fpf.. av sjöar och hav. närheten av isälvsmynningen avsattes sand och silt, längre ut (i lugnvatten) lera. De glaciala, finkorniga havs- och sjösedimenten förekommer under högsta kustlinjen och på platsen för uppdämda issjöar, Fig 2. Vid Västkusten och i delar av nuvarande Vänerbäckenet avsattes de glaciala, finkorniga sedimenten i saltvatten, jfr Fig la och lb. Undantag utgör sediment som avsattes i närheten av isälvsmynningar. Avsättningen ägde där rum i brackvatten (isälvsvatten uppblandat med saltvatten). övriga delar av landet skedde avsättningen i sött eller bräckt vatten, jfr Fig 1. De glaciala, finkorniga sedimenten har vanligen avsatts på morän, i annat fall på isälvssediment eller direkt på berg. Sötvattens- och brackvattenssediment De glaciala sötvattens- och brackvattenssedimenten kännetecknas av en regelbunden växellagring mellan grövre och finare skikt. Skiktningen betingas av årstidsbundna växlingar i isälvarnas vattenföring. Under som- '/i",./.,-:-'.. :::,' "":..< Fig 7. lsälvsavlagringar karakteriseras ofta av starkt varierande strukturer. De är skiktade och har ofta diskordanta skikt. (Foto: J. Lundqvist, 1967). martid avsattes ett tjockare skikt av grövre material (sand, silt eller lera), under vintertid ett tunnare skikt av finare material (vanligen lera). Tillsammans bildar dessa ett varv. Hos sötvattenssedimenten är varvigheten distinkt utbildad med en skarp gräns mellan vinter- och sommarskikt, vilken markerar vårfloden, Fig 8. Hos brackvattenssedimenten är varvigheten mer eller mindre diffus beroende på flockulering under sedimentationen, jfr Fig 1. nom övergångsområdet till saltvatten är varvigheten knappt urskiljbar. Närmast rullstensåsar och isälvsdeltan består sedimenten i huvudsak av sand och silt med lerskikt. Dessa avlagringar överlagras vanligen av senare avsatt varvig lera. På längre avstånd från de grövre isälvsavlagringarna består sedimenten i regel av varvig lera, ofta med skikt av sand eller silt, speciellt i bottenlagren. Varvtjockleken är störst i lagerföljdens undre del och avtar uppåt. De understa varven kan vara decimetertjocka och de översta millimetertunna. Vanligen är varvtjockleken mellan 5 och 5 mm. Den varviga leran har brungrå, rödgrå eller enbart grå färg. Vinterskikten är i regel mörkgrå på grund av inblandning av organisk substans. Norrlands, norra Svealands och i Småländska höglandets älvdalar består de glaciala, finkorniga sedimenten nästan helt av s k fjordsediment. Fjordsedimenten avsattes i långsmala vikar utanför isälvsmynningar i något strömmande vatten. närheten av isälvsmynningen avsattes varvig silt, på längre avstånd från densamma varvig silt med lerskikt, Fig 9. Saltvattenssediment De glaciala saltvattenssedimenten består i regel av lera. Den glaciala, marina leran har, beroende på flockulering, till synes homogen karaktär. Det material som avsattes vintertid har emellertid högre halt av fina partiklar, och därmed större vattenbindningsförmåga (större vattenkvot), än det material som avsattes sommartid. Den har grå grundfärg men är ofta mer eller mindre svartfärgad av svaveljärn (fläckig, flammig eller sulfidbandad), Fig 1. Den innehåller ofta skal, ibland skikt av skalgrus. Den glaciala, marina leran skiljer sig ej påtagligt i fråga om utseende, sammansättning och struktur från överlagrande postglacial lera. En gränsdragning är därför svår att göra. geotekniska sammanhang görs i regel ingen åtskillnad mellan glacial och postglacial, marin lera.

19 17 Fig 8. Borrkärna av varvig lera från Kristianstad. Av bilden fran1går att skred ägt run1 efter sedimentationen (störda zoner och lutande skikt). 3.4 K vartära, postglaciala bildningar 3.4. J Vittringsjordar De postglaciala vittringsjordarna har bildats främst genom mekanisk vittring (oftast frostsprängning) av berghällar. Mest utsatta för mekanisk vittring är bergarter som är genomsatta av sprickor, såsom skiffrar och kalkstenar samt vissa grovkorniga graniter, syeniter och diabas. Postglaciala vittringsjordar förekommer främst i fjäll trak tema. Plana eller måttligt sluttande berghällar täcks avvittringsgrus.

20 18 Vid branta stup har vittringsprodukterna anhopats vid bergsfoten som rasjordar (talusbildningar). Talusbildningarna består främst av block, sten och grus. Fig 9. Varvig si\t med lerskikt (glacialt fjordsediment) från Medelpad. (Foto: J. Lundqvist, 1971). Fig JO. Borrkärna av sulfidbandad saltvattenavsatt lera, mot djupet övergående i brackvattenavsatt, diffust varvig lera. Tuve Älvsediment Älvbottensediment har avsatts i stritt vatten i form av bankar eller revlar av älvgrus eller älvsand (grovsand). Dessa sediment är i regel ensgraderade. Svämsediment har avsatts som svämsand, svämsilt eller svämlera vid översvämningar av insjöar eller vattendrag. De är skiktade och innehåller ofta pinnar, barkbitar eller andra grövre växtrester och är ofta mer eller mindre gyttjiga eller dyiga, Fig 11. Svämlera har i regel hög silthalt. Till svämsediment kan även hänföras diatomejord (kiselgur). Diatomejord består av skalen från kiselalger och är ofta uppblandad med sand, silt eller gyttja. Den är en finkornig jordart med lucker struktur och har i torrt tillstånd låg densitet. Färgen är gulbrun eller nästan vit. Diatomejord är en i Sverige ovanlig jordart. Den förekommer vid åstränder och i samband med torvavlagringar. Deltasediment har avsatts vid mynningen av främst större vattendrag. De är uppbyggda av skiktad sand, ofta med skikt av silt som på större avstånd från älvmynningen utkilar i tunna lerskikt Sva/sediment Svallsediment har bildats av material som omlagrats genom vägerosion (svallning). samband med landhöjningen utsattes redan avsatta morän- och isälvsavlagringar för svallning med en mer eller mindre genomgripande omlagring som följd. Det utsvallade materialet avlagrades utmed stränderna, det grövsta närmast intill, det finare längre ut (med utåt avtagande kornstorlek). Svallgrus är en sammanfattande benämning för grusiga svallsediment. Svallgrus består i regel av omväxlande skikt av sand och grus med inslag av sten samt ibland även av block, Fig 12. Svallsand domineras av sandfraktionen och är i regel ensgraderad. Sval/ad morän består av ytlig morän (yteller bottenmorän) där finmaterialet helt eller delvis spolats bort och det grövre materialet ofta omlagrats. Svallad bottenmorän förväxlas lätt med ytmorän. Klapper består av sten som frisköljts och därvid avrundats och anhopats till ytliga lager. Till svallsedimenten hör också skalgrus och skalsand. Dessa består av skal och skal-

21 19 Pig 11. Svä1nsand 1ncd torvskikt. (Foto: Leif Andreasson, 1973). rester av tnusslor, snäckor och andra skaldjur. Materialet har av vågor och strandströmmar anhopats till avlagringar med i bland betydande mäktighet. Med hänsyn till krossningsgraden skiljer man på skalgrus och skalsand. Vid västkusten består dessa avlagringar i regel av skalgrus med gråvit färg. landets östra delar har de i huvudsak bildats av skalen från blåmusslor som nedkrossats till skalsand med blåaktig färg Vindsediment Vindsedimenten (flygsand) har bildats av material som transporterats av vindar och avsatts på land. Flygsand har i södra Sveriges kustområden bildats genom omlagring av svallsand (strandsand) och i inlandet främst genom omlagring av sand från isälvsdeltan innan dessa avlagringar bundits av vegetation. Den vanligast förekommande flygsanden (dynsand) har bildats av material som transporterats i närheten av markytan. Den består av mellansand eller mellansand och finsand, är oregelbundet avlagrad med diskordanta skikt samt utpräglat ensgraderad. närheten av stora isälvsdeltan har en finkornigare typ av flygsand avsatts. Den har bildats av material som högre upp i luftlagren förts bort från dynområdet. Den består av finsand eller finsand och grovsilt samt är liksom dynsanden utpräglat ensgraderad. Den är vår närmaste motsvarighet till lössjord, förekommande it ex Sydosteuropa Finkorniga havs- och sjösediment De postglaciala, finkorniga havs- och sjösedimenten har bildats av material som förts ut i hav eller sjöar genom svallning eller av vattendrag och därefter transporterats vidare av strömmar och på nytt avsatts. Postglaciala siltjordar har bildats dels som distala svallsediment som avsattes långt ut från stranden, dels som fjordsediment (distala älvsediment). Fjordsedimenten har avsatts i långsmala vikar utanför älvmynningar. Beroende på årstidsbundna växlingar i älvarnas vattenföring är dessa sediment regelbundet skiktade. Närmast älvmynningen avsattes i huvudsak silt, längre ut skiktad lera och silt. Postglaciala fjordsediment förekommer främst i Norrlands och norra Svealands älvdalar. Postglaciala leror har avsatts på botten av främst fjärdar och vikar. De saknar i regel tydlig skiktning och underlagras vanligen av glacial lera. De postglaciala lerorna har vanligen grå eller gråblå färg men är ofta fläckade eller bandade eller heltigenom svartfärgade av svaveljärn. Gyttjig lera har avsatts i grunda bäcken och vikar som det yngsta ledet av de postglaciala, finkorniga sedimenten. Sulfidjord (svartmacka) förekommer i Norrlands kustområden. Den består av silt, sulfidsilt, eller lera, sulfidlera, med hög halt av svaveljärn. Svartmockan har svart eller gråsvart färg. Sulfidleran har i regel hög silthalt. Gyttjehalten varierar men är vanligen relativt låg. Svartmocka har bildats i stagnationsmiljö Torvjordar Torvjord har bildats av växtrester som avsatts i kärr (kärrtorv) eller mossar (mossetorv). Kärrtorv kan ha mycket varierande sammansättning beroende på arten av modersamhälle (lövkärrtorv, starrtorv, brunmosstorv, vasstorv m m). Den är ofta högförmultnad och innehåller dysubstans. Färgen varierar men är oftast brun, i vissa fall svart eller gul.

22 2 form av a!ggyttja är pappersgyttja. Den har grönaktig färg och kan delas upp i tunna blad. Alggyttjor har bildats i mindre insjöar med näringsrikt vatten. Kalkgyttja är starkt bemängd med kalkkorn och är en övergångsform mellan gyttja och bleke (se 3.4.8). Den har kornig struktur och gul- eller grönaktig färg (ofta flammig). torkat tillstånd har den nästan vit färg. Kalkgyttjan har bildats inom områden med kalkrika jordarter. Dy Dy (dysubstans) har bildats genom utflockning av kolloidala humusämnen. dyjordarna ingår, förutom dysubstans, i regel även gyttje- eller torvsubstans. Dyjordar har avsatts dels i sjöar med brunt, humusrikt vatten (sjödy), dels i kärr (kärrdy). Dyjordar har kornig struktur och är föga elastiska. Färgen är mörkbrun eller nästan svart. De innehåller ofta insvämmad sand eller silt. Fig 12. Svallkappa av blockigt och stenigt grus avsatt på isälvssand. Brunkebcrgsåsen, Stockholm. (Foto: G Nordin). Mossetorv (vitmosstorv, skogsmosstorv m m) kännetecknas av att den i huvudsak bildats av mer eller mindre förmultnade rester av vitmossor. Förmultningsgraden varierar och växlar ofta med djupet. Skogsmosstorv innehåller ofta rikligt med stubbar och andra trädrester. Lågförmultnad mossetorv är gulaktig, högförmultnad mörkbrun Organiska sediment De organiska sedimenten utgörs av gyttja och dy. Gyttja Gyttja har bildats av sönderdelade växt- och djurrester (detritus) som avsatts på botten av sjöar och hav. Strandgyttja (grovdetritusgyttja) har avsatts i grunt vatten i närheten av stränder. Den har kornig struktur och är ofta genomdragen av växtrötter. Färgen är grönaktig eller ofta brun på grund av dyinblandning. Strandgyttja innehåller ofta insvämmad sand eller silt. Sjögyttja (findetritusgyttja) har avsatts i djupare vatten eller längre ut i sjöar än grovdetritusgyttjan. Den har tät struktur och är mer eller mindre elastisk samt har vanligen grönaktig färg. Alggyttja har nästan helt bildats av algdetritus. Den har geleartad konsistens och är utpräglat elastisk. Färgen kan vara grön, brunröd eller röd, ofta bjärt. En speciell Kemiska sediment De kemiska sedimenten (bleke, limonit, siderit m m) har bildats genom utfällning av i vatten lösta kalcium- eller järnföreningar. Endast bleke har nämnvärt geotekniskt intresse. Bleke (kalkbleke) består av utfällt kalciumkarbonat. Det har kornig struktur och innehåller ofta snäck- eller musselskal. Färgen är gulaktig eller nästan vit. Bleke har bildats inom områden med kalkhaltig berggrund och förekommer oftast i samband med torvavlagringar. 3.5 Markens ytlager Markens översta, exponerade ytskikt har oftast bildats genom förmultning av döda växter och djur och har en rik bakterieflora. 1 skogsmark består ytskiktet av huvudsakligen nlhumus (mår). Råhumus har tydlig växtstruktur och påminner om lucker torv. Den för odlad mark (matjord) karakteristiska, organiska beståndsdelen kallas mull. Mull är en fullständigt förmultnad organisk substans med lucker struktur. Även ytskiktet i ängsmark är mer eller mindre mullhaltigt. Områden med silt- och leravlagringar har en s k torrskorpa med ofta betydande tjocklek och fasthet. Torrskorpan, ovan lägsta grundvattennivån, är ofta rostfärgad beroende på oxidering. Under lägsta grundvattennivån är den vanligen färgad av sulfider (blålera).

23 21 4 ndelning efter sammansättning ndelningen efter sammansättningen grundar sig på kornfördelningen hos mineraljorden och på halten och arten av organisk jord. Sammansättningen har stor betydelse för jordartens geotekniska egenskaper. 4.1 Huvudgrupper Jordarterna indelas med hänsyn till sammansättningen i två huvudgrupper: mineraljordarter och organiska jordarter. Dessutom finns övergångsformer av organiska mineraljordarter och mineraliska, organiska jordarter, jfr tabell 1. Vid sidan av dessa grupper finns det vissa mindre vanliga jordarter: skaljordarter och kemiska sediment, främst bleke, se avsnitt Mineraljordarter Mineraljordarterna indelas efter kornstorleken och kornfördelningen (kornfraktioner och korngradering) Kornfraktioner Med hänsyn till kornstorleken görs en första indelning i kornfraktionsgrupperna block och sten, grovjord och finjord. Kornfraktionsgrupperna indelas i huvudgrupperna block, sten, grus, sand, silt och ler, vilka i sin tur uppdelas i undergrupper. Tabell 5, jfr Fig 13. Fig 13. Uppsiktadekornfraktioner i naturlig skala, a) grovgrus. g Fig 13. Uppsiktade kornfraktioner i naturlig skala, b) mellangrus. E u -==---

24 22 Fig 13. Uppsiktade kornfraktioner i naturlig skala, c} fingrus. E u =-.. o ---l) Fig 13. Uppsiktade kornfraktioner i naturlig skala, d) grovsand. -o Fig 13. Uppsiktade kornfraktioner i naturlig skala, e} mellansand, E u Flg 13. Uppsiktadekornfraktioner i naturlig skala, f) finsand.

25 23 - "' - N Fig 13. Uppsiktade kornfraktioner i naturlig skala, g) silt. Tabell 5. Fraktionsgränser. Huvudgrupper Kornstorlek, mm Undergrupper Kornstorlek, mm Block- och stenfraktioner Block Sten >6 6-6 Grovblock Grovsten Mellansten > Grovjordsfraktioner Grus Sand Finjordsfraktioner Silt ,6,6-,2 Grovgrus Mellangrus Fingrus Grovsand Mellansand Finsand Grovsilt Mellansilt Finsilt ,6,6-,2,2-,6,6-,2,2-,6,6-,2 Ler <,2 Finler* <, ' *Undergruppsindelning används främst i forskningssammanhang Kornstorleken för block och sten bestäms i fält genom direkt mätning eller genom siktning P.å galler med kvadratiska maskor. Vid direkt mätning anses kornstorleken motsvara medelvärdet av diametern i tre mot varandra vinkelräta riktningar. Vid sortering på galler anses kornstorleken motsvara den fria maskvidden hos gallret. Volymen för block är i stort sett minst, 1 ml (massa ca 25 kg) och för grovblock minst 4 ml (massa ca JO t). Kornfördelningen för grovjordsfraktionerna (grus och sand) bestäms genom siktning och anses motsvara den fria maskvidden hos siktarna. Kornfördelningen för finjordsfraktionerna (silt och ler) bestäms genom sedimentering av uppslammat jordprov. Kornstorleken beräknas därvid med hjälp av Stokes' lag ur kornens sjunkhastighet. Kornen antas vid beräkningen vara sfäriska. Som resultat erhålls den s k ekvivalenta korndiametern. Block, sten och gruskorn består i regel av bergartsfragment innehållande flera mineralslag. Sand- och sillkorn består vanligen av enkristaller av huvudsakligen kvarts och fältspat. Lerpartiklar består av enkristaller av dels bergartsbildande mineral, dels lermineral (se SGFs laboratorieanvisning, del 3. Pusch, 1974). de glaciala och postglaciala lerorna dominerar lermineralet illit. Detaljerade anvisningar för bestämning av kornstorleken och kornstorlekens fördelning i en jordmassa ges i SGFs laboratorieanvisning, del 4 (Stål, 1972).

26 Jordartsgrupper Med avseende på block- och stenhalt respektive finjordshalt indelas mineraljordarterna i fyra huvudgrupper: block- och stenjordarter grovkorniga jordarter blandkorniga jordarter finkorniga jordarter Riktvärden för indelningen ges i tabell 6. jordarter som till väsentlig del består av block och sten grus- och sandjordarter siltiga eller leriga grus- och sandjordarter sill- och lerjordarter Tabell 6. Riktvärden för indelning av mineraljordar i huvudgrupper. Benämning Block- och stenjordarter Grovkorniga jordarter Blandkorniga jord arter Finkorniga jordarter Halt av block + sten i viktprocent av totala ]Ordmängden* >4 <; 4 (;4 <; 4 Halt av finjord i viktprocent av material 6 mm < >4 *Värdet 4 viktprocent block + sten inotsvarar 3-35 volymprocent för den lagringstäthct som block- och stenjordarter nonnalt har i naturligt tillstånd. Tabell 7. Riktvärden för indelning av mineraljordarter,(ej block- och stenjordarter )efter halt av ingående kornfraktioner. Kornfraktion Halt av ingående fraktioner i viktprocent av totalajordmängden.falt av ingående fraktioner i viktprocent av grovjord + finjord (d61n1n) Halt av ler i viktprocent av finjorden (d.i;;;;, ) Jordartsbcnämning tilläggsord*** huvudord Block*- 5-2 >2 blackig mkt blackig Sten 1--2 >2 stenig mktstenig Grus Sand Silt+!er (finjord) 2-4** >4 2-4** >4 (5-15) 15-4 >4 grusig grus sandig sand (<2) (något siltig) (2) {något lerig) <2 siltig 2 lerig <JO silt 1-2 lerig silt 2-4 shtig lera >4 lera * När den sammanlagda halten av block + sten överstiger 4 viktprocent av totala jordmängden används substantivbenämningen blockjord eller stenjord, beroende på vilken av dessa fraktioner som överväger, eller block- och stenjord 1n fraktionerna ingår n1ed ungefär lika inängder (jfr tabell 6). ** När såväl grus- som sandfraktionen ingår med iner än 4 viktprocent anges den procentuellt största som substantiv och den andra som adjektiv. För 1noräncr har 5 1 valts som övre gräns i stället för 4Jo och 251 som undre gräns i stället för 21. *** Tilläggsbcnämning ined tilläggsordet "något" kan användas on1 det anses nödvändigt för att noggrannare karakterisera jordarten ifråga (t ex något lerig sand). Med hänsyn till halten av ingående kornfraktioner indelas huvudgrupperna i ett antal undergrupper. princip anges härvid som huvudord (substantiv) den fraktion som ingår i sådan mängd att den ger jordarten dess karaktär. Andra fraktioner, som ingår i sådan mängd att de har väsentlig betydelse, anges som tilläggsord (adjektiv). Speciellt i fråga om ensgraderade jordarter kan en undergruppsfraktion dominera.

27 25 Denna bör då anges som substantiv, tex finsand. Även adjektivbenämningar kan göras efter undergruppsfraktioner, tex finsandig grovsilt. Riktvärden för indelningen ges i tabell 7. För indelning av moränjordar hänvisas till Fig Här lämnas översiktliga anvisningar: För block- och stenjordarterna anges block eller sten i ett sammansatt huvudord (blockjord eller stenjord). Om båda fraktionerna ingår med i stort sett lika mängder kan bägge anges (block- och stenjord). För de grovkorniga jordarterna anges grus eller sand som huvudord enligt tabell 7. För de blandkorniga jordarterna anges grus eller sand som huvudord, förutsatt att någon av dessa fraktioner har dominerande betydelse (ingår med mer än 4%). Om varken grusfraktionen eller sandfraktionen ingår med mer än 4% är jordarten sannolikt morän. så fall anges morän som huvudord (se nedan). Om jordarten ej är morän eller om tveksamhet råder anges jord som huvudord (t ex grusig, sandig, siltig jord). För de blandkorniga jordarterna skall alltid silt- eller lerfraktionen anges som tilläggsord enligt tabell 7. För de finkorniga jordarterna anges silteller lerfraktionen som huvudord enligt tabell 7. Om jordarten med avseende på bildningssättet är morän bör detta alltid anges, vilket kan ske antingen genom att man anger morän som ensamt huvudord (t ex grusig, sandig, siltig morän) eller anger ett sammansatt huvudord med morän som sammansättningsled (tex grusig sandmorän). * Det sistnämnda alternativet bör användas om en viss fraktion har dominerande betydelse. Benämningarna morängrus (liksom moränsand och moränsilt) kan leda till en förväxling mellan å ena sidan morängrus (etc) avseende grusfraktionen (etc) i en morän och å andra sidan morängrus (etc) avseende jordarten morän med grus (etc) som dominerande fraktion. Genom benämningarna grusmorän (etc) uppnås dessutom synonymitet med beteckningarna stenmorän och blockmorän där den omvända ordföljden är klart olämplig. För block- och stenmoräner anges sten eller block i ett sammansatt huvudord (blockmorän, stenmorän eller block- och stenmorän) enligt Fig 14. För de grovkorniga moränerna anges morän som ensamt huvudord med tilläggsord (t ex grusig, sandig morän) såvida inte grus- eller sandfraktionen klart dominerar (ingår med mer än 5% av material < 6 mm). så fall anges sammansatt huvudord (grusmorän resp sandmorän). Anvisningar ges i Fig 15. För de blandkorniga moränerna anges morän som ensamt huvudord med tillläggsord (tex grusig, sandig, lerig morän) BLOCK- OCH STENMORÄNER Block- och stenhalt > 4 viktprocent av total jordmängd FNJORDSFRAKTONER l er Silt 1 GROVJORDSFRAKTONER Sand Grus BLOCK- OCH STENFRAKTONER Sten Block,2,6,2,6,2, Kornstorlekd, mm / / Grusig stenmorän / / blockig (ev.sandig) Grusig block- och stenmorän (ev.sandig) Fig 14. Normal kornfördelning hos block- och stenmoräner.

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

FÖRENKLAD JORDARTSKARTA MORÄN ( I HUVUDSAK) MORÄNLERA LERA, MJÄLA, FINMO SAND, GROVMO OCH ÄLVSEDIMENT

FÖRENKLAD JORDARTSKARTA MORÄN ( I HUVUDSAK) MORÄNLERA LERA, MJÄLA, FINMO SAND, GROVMO OCH ÄLVSEDIMENT SGF HK FÄLTGEOTEKNIKER 2014 1(7) JORDARTSREGIONER I SVERIGE Allmänt Den svenska geologin är starkt omväxlande - man brukar tala om mosaikartade områden. De olika jordarterna ligger som bitar i ett pussel.

Läs mer

MARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna?

MARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? MARKLÄRA Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? 1 JORDART För att undersöka en jordart, gör en provgrop: Gräv en eller flera provgropar! Placera provgropen om möjligt vid sidan av en blivande

Läs mer

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:

Läs mer

Den goda jorden Var man än kommer i rododendronsammanhang hör man diskussioner om hur jorden ska vara beskaffad. Och det finns nästan lika många

Den goda jorden Var man än kommer i rododendronsammanhang hör man diskussioner om hur jorden ska vara beskaffad. Och det finns nästan lika många Den goda jorden Var man än kommer i rododendronsammanhang hör man diskussioner om hur jorden ska vara beskaffad. Och det finns nästan lika många uppfattningar som det finns odlare. Man kan uppleva en viss

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN Kungsparken, Mörrum Detaljplanen för del av Mörrum 73:1 & 73:4 m. fl.

KARLSHAMNS KOMMUN Kungsparken, Mörrum Detaljplanen för del av Mörrum 73:1 & 73:4 m. fl. KARLSHAMNS KOMMUN Detaljplanen för del av Mörrum 73:1 & 73:4 m. fl. Markteknisk undersökningsrapport 2015-09-30 Uppdragsnummer: 10216922 Upprättad av: Lars Marboe Granskad av: Evelina Nilsson Uppdragsnr:

Läs mer

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

Undersökningar och experiment

Undersökningar och experiment Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan

Läs mer

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Jords egenskaper ROLF LARSSON. Information 1

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Jords egenskaper ROLF LARSSON. Information 1 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Jords egenskaper ROLF LARSSON Information 1 LINKÖPING 2008 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Information 1 Jords egenskaper

Läs mer

Datamängden ger information om jordartstyp samt jordartens eroderbarhet längs stränder. Denna fil

Datamängden ger information om jordartstyp samt jordartens eroderbarhet längs stränder. Denna fil Produktbeskrivning 1(5) Fastställd datum Dokumentversion 2016-04-11 1.0 Kontakt: kundservice@sgu.se Produktansvarig: Cecilia Karlsson PRODUKT: STRÄNDERS JORDART OCH ERODERBARHET Kort information om produkten

Läs mer

LÅNGASJÖ VATTENVERK Karlshamns kommun Nybyggnation. Markteknisk undersökningsrapport MUR/Geoteknik Geoteknisk undersökning

LÅNGASJÖ VATTENVERK Karlshamns kommun Nybyggnation. Markteknisk undersökningsrapport MUR/Geoteknik Geoteknisk undersökning LÅNGASJÖ VATTENVERK Karlshamns kommun Nybyggnation Markteknisk undersökningsrapport 2015-10-23 Uppdragsnummer: 10217059 Upprättad av: Lars Marboe Granskad av: Evelina Nilsson Uppdragsnr: 10217059 Daterad:

Läs mer

Sveriges Geologiska Undersökning

Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges Geologiska Undersökning Naturgrus eller morän Per. publ. 2000:2 SVERIGES. GEOLOGISKA UNDERSÖKNING. Naturgrus eller morän Förord Lagen om Skatt på naturgrus (SFS 1995:1667) omfattar inte morän.

Läs mer

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Handledning i jordartsklassificering för mindre markvärmesystem GUNNEL NILSSON.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Handledning i jordartsklassificering för mindre markvärmesystem GUNNEL NILSSON. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Handledning i jordartsklassificering för mindre markvärmesystem GUNNEL NILSSON Varia 527 LINKÖPING 2003 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH

Läs mer

KUNGSPLAN, KARLSKRONA

KUNGSPLAN, KARLSKRONA KARLSKRONA KOMMUN KUNGSPLAN, KARLSKRONA Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik (MUR/Geoteknik) 2017-10-25 KUNGSPLAN, KARLSKRONA Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik (MUR/Geoteknik) KUND Kommunledningsförvaltningen,

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN POTTHOLMEN Detaljplan för Pottholmen 1 m. fl., etapp 1 GEOTEKNISK UTREDNING 2014-10-17

KARLSKRONA KOMMUN POTTHOLMEN Detaljplan för Pottholmen 1 m. fl., etapp 1 GEOTEKNISK UTREDNING 2014-10-17 KARLSKRONA KOMMUN POTTHOLMEN Detaljplan för Pottholmen 1 m. fl., etapp 1 GEOTEKNISK UTREDNING 2014-10-17 Upprättad av: Evelina Nilsson Granskad av: Göran Sätterström Uppdragsnummer: 10201695 Uppdragsnr:

Läs mer

Reningsverk Bydalen - Geologi

Reningsverk Bydalen - Geologi Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av

Läs mer

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3 Geoteknik PM Handläggare Mikael Johansson Tel +46 10 505 04 42 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 219 15 48 Albyberg Etapp 2 E-mail mikael.a.johansson@afconsult.com PM Geoteknik Innehåll 1

Läs mer

SYRÉNEN 1, NYBRO KOMMUN Utbyggnad förskola. Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik (MUR/Geoteknik)

SYRÉNEN 1, NYBRO KOMMUN Utbyggnad förskola. Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik (MUR/Geoteknik) SYRÉNEN 1, NYBRO KOMMUN Utbyggnad förskola Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik (MUR/Geoteknik) 2015-03-27 Upprättad av: Martin Holmberg Granskad av: Petter Liljegren Uppdragsnummer: 10207475 Uppdragsnr:

Läs mer

ULLNA STRAND, TÄBY. Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik Uppdragsnummer: 10194158 2014-04-11

ULLNA STRAND, TÄBY. Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik Uppdragsnummer: 10194158 2014-04-11 ULLNA STRAND, TÄBY Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik Uppdragsnummer: 10194158 2014-04-11 MUR upprättad av: Anna-Lisa Mårtensson Granskare: Björn Sjögren Uppdragsnr: 10194158 Daterad: 2014-04-11

Läs mer

ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN Planerade byggnader Kontor, fabrik, lager. Översiktlig geoteknisk utredning

ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN Planerade byggnader Kontor, fabrik, lager. Översiktlig geoteknisk utredning ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN, lager 2016-05-31 Uppdragsnummer: 10221648 Upprättad av: Evelina Nilsson Granskad av: Göran Sätterström ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN, lager KUND Karlskrona kommun

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

FÄRGELANDA KOMMUN DYRTOPR 1:3 M.FL (DEL AV) Detaljplan. Geoteknisk utredning

FÄRGELANDA KOMMUN DYRTOPR 1:3 M.FL (DEL AV) Detaljplan. Geoteknisk utredning FÄRGELANDA KOMMUN DYRTOPR 1:3 M.FL (DEL AV) Detaljplan Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och bebyggelseförutsättningar Planeringsunderlag Göteborg 2011-05-10 Ärendenr. 10-169 Handläggare

Läs mer

BILAGA NR 1. Borrprofiler med PID-analyser

BILAGA NR 1. Borrprofiler med PID-analyser Utredning 1, Fd fabrikstomten, Valdemarsvik Projektnr. 30027-002 BILAGA NR 1 Borrprofiler med PID-analyser v:\_uppdrag\30027002\n_miljögeoteknik\n_txt\rapport_bilagor\bilagsflikar ny logo.doc Utredning

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta

Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta Kärstin Malmberg Persson & Eva Jirner februari 2014 SGU-rapport 2014:08 Omslagsbild: Klippstränder vid Finnhamn, Stockholms skärgård.

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län

Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län 1 (5) Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län Geoteknik Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se

Läs mer

Lagerföljderna har datalagrats under en lång tid och framförallt i äldre data finns felaktigheter och ofullständigheter.

Lagerföljderna har datalagrats under en lång tid och framförallt i äldre data finns felaktigheter och ofullständigheter. Produktbeskrivning 1(13) Fastställd datum 2015-01-16 1 Versionsnummer Geodata/Förvaltning Kontakt kundservice@sgu.se PRODUKT: JORDLAGERFÖLJDER Kort information om produkten Produkten innehåller uppgifter

Läs mer

TJÖRNS KOMMUN HÖVIKSNÄS. Geoteknisk utredning

TJÖRNS KOMMUN HÖVIKSNÄS. Geoteknisk utredning TJÖRNS KOMMUN HÖVIKSNÄS Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och grundläggningsförutsättningar för planerade enbostadshus Projekteringsunderlag Göteborg 2008-07-04 Ärende nr. 08-069 Handläggare

Läs mer

KARLSSONS ÄNG, KALMAR Detaljplan. Översiktlig geoteknisk utredning

KARLSSONS ÄNG, KALMAR Detaljplan. Översiktlig geoteknisk utredning KARLSSONS ÄNG, KALMAR 2016-09-02 Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Göran Sätterström Godkänd av: Daniel Elm KUND Kalmar kommun Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenheten Klara Johansson

Läs mer

Rörtången. Utökad undersökning, Geoteknik

Rörtången. Utökad undersökning, Geoteknik Rörtången Utökad undersökning, Geoteknik Beställare: Kungälvs kommun Uppdragsnummer: 206319 Göteborg 2004-06-04 Handläggare: Birgitta Pettersson Tyréns AB UTÖKAD UNDERSÖKNING, GEOTEKNIK 2 (10) Birgitta

Läs mer

Anläggning. Förväntade studieresultat. Anläggning. Undervisande lärare. Kursens uppläggning. Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad

Anläggning. Förväntade studieresultat. Anläggning. Undervisande lärare. Kursens uppläggning. Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad Anläggning Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad Anläggning Kursen behandlar grundläggning av byggnader samt anläggningar och väg- och vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik behandlar vattenförsörjning,

Läs mer

Geoteknisk undersökning: PM beträffande detaljplan

Geoteknisk undersökning: PM beträffande detaljplan Sverigehuset AB Kv Stiernhielm, Mölndal Kv Stiernhielm PM beträffande detaljplan 2007-12-20 1(6) PM beträffande detaljplan Beställare: Sverigehuset AB Jan Madås Stigbergsliden 7 414 63 Göteborg Konsult:

Läs mer

Anläggning. Berggrunden Jordarter

Anläggning. Berggrunden Jordarter Anläggning Berggrunden Jordarter Anläggning-NE anläggningsverksamhet, uppförande av kraftverk, befästningar, industrianläggningar o.d. samt anläggningar för vatten, avlopp, el och gas och för kommunikationer,

Läs mer

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:

Läs mer

GEOTEKNISK UTREDNING: PM FÖR DETALJPLAN

GEOTEKNISK UTREDNING: PM FÖR DETALJPLAN HÄRRYDA KOMMUN LANDVETTERS-BACKA 3:1 M FL, BJÖRKÅSEN DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING: PM FÖR DETALJPLAN BILAGDA HANDLINGAR Flygfoto Bilaga 1 Fotosamling Bilaga 2 Plan med geoteknik Ritning 101 2006-05-31

Läs mer

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2 repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 1.1 Syfte och begränsningar 2 2 Underlag för undersökningen 2 3 Befintliga förhållanden 2 4 Utförda undersökningar 2 5 Geotekniska och geohydrologiska

Läs mer

PM 1 GEOTEKNIK Kv Gråmunken, Halmstad Nybyggnad flerbostadshus

PM 1 GEOTEKNIK Kv Gråmunken, Halmstad Nybyggnad flerbostadshus PM 1 GEOTEKNIK Kv Gråmunken, Halmstad Nybyggnad flerbostadshus 2008-05-26 uppdr nr 10105575 Upprättad av: Sven-Åke Öhman Granskad av: Ulf Possfelt Godkänd av: Sven-Åke Öhman PM 1 GEOTEKNIK Kv Gråmunken,

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

RAPPORT ÅRJÄNGS KOMMUN SVENSBY STRAND, ETAPP 2, ÅRJÄNG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR NY DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER

RAPPORT ÅRJÄNGS KOMMUN SVENSBY STRAND, ETAPP 2, ÅRJÄNG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR NY DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER RAPPORT ÅRJÄNGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 233.5719 SVENSBY STRAND, ETAPP 2, ÅRJÄNG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR NY DETALJPLAN repo001.docx 2012-03-2914 Sweco repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1

Läs mer

PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad

PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad Underlag för markplanering Projektnummer: 15045 Skapat av: Loxia Group Besöksadress: Järntorgsgatan 3, 703 61 Örebro www.loxiagroup.se Sida 2 av 6 Innehållsförteckning

Läs mer

PRODUKT: JORDARTSANALYSER (ÖPPNA DATA) Kort information om produkten. Nedladdning av fördefinierad datamängd. Tillkomsthistorik

PRODUKT: JORDARTSANALYSER (ÖPPNA DATA) Kort information om produkten. Nedladdning av fördefinierad datamängd. Tillkomsthistorik Produktbeskrivning 1(6) Fastställd datum Dokumentversion 2018-08-22 1.2 PRODUKT: JORDARTSANALYSER (ÖPPNA DATA) Kort information om produkten Produkten omfattar resultat från analyser, främst kornstorleksanalyser,

Läs mer

Kungsbacka. Detaljplan för del av Åsa 3:303 & 3:205. Geoteknisk utredning för detaljplan

Kungsbacka. Detaljplan för del av Åsa 3:303 & 3:205. Geoteknisk utredning för detaljplan Kungsbacka. Detaljplan för del av Åsa 3:303 & 3:205. Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Jonas Alborn Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402

Läs mer

SOTENÄS KOMMUN ÖSTORM. Detaljplan. Geoteknisk utredning

SOTENÄS KOMMUN ÖSTORM. Detaljplan. Geoteknisk utredning SOTENÄS KOMMUN ÖSTORM Detaljplan Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och grundläggningsförutsättningar Planeringsunderlag Göteborg 2006-08-31 Ärende nr. 06-142 Handläggare Jan-Ove Gustafsson/Mattias

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Fjällbacka 187:44 och 187:47 Geoteknisk undersökning PM Geoteknik

Fjällbacka 187:44 och 187:47 Geoteknisk undersökning PM Geoteknik Sweco Infrastructure AB Geoteknik, Göteborg; 2010-01-05 10:46 Göteborg Sweco Infrastructure AB Geoteknik, Göteborg Uppdragsnummer 2305 389 Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Brinketorp, etapp 2 Vänersborgs kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan PM Geoteknik

Brinketorp, etapp 2 Vänersborgs kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan PM Geoteknik HJ Brinketorp, etapp 2 Geoteknisk undersökning för detaljplan PM Geoteknik Göteborg 2007-05-11 SWECO VBB Geoteknik, Göteborg ra01s, 1321, 2002-09-01 Uppdragsnummer 2305 243 SWECO VBB Gullbergs Strandgata

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK 2 APRIL 2015 Upprättad av: Granskad av: Magnus Palm Fredrik Griwell Innehållsförteckning 1 Objekt... 3 2 Utförda undersökningar

Läs mer

PM Planeringsunderlag Geoteknik Stretered 1:191, Mölndal stad Mölndal stad

PM Planeringsunderlag Geoteknik Stretered 1:191, Mölndal stad Mölndal stad stad Mölndal stad 2014-12-05 Upprättad av: Sven Devert Granskad av: Ulrika Isacsson Uppdragsnr: 10204627 Stretered 1:191 Mölndal stad Kund Mölndal Stad Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Konsult WSP

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON

Läs mer

Geoteknisk undersökning: Fält- och laboratorieresultat (Rgeo)

Geoteknisk undersökning: Fält- och laboratorieresultat (Rgeo) Nordviks gärde Geoteknisk undersökning: Fält- och laboratorieresultat (Rgeo) 2007-10-30, rev 2008-06-27 reviderad text är markerat med ett streck i kanten. Beställare: Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Geoteknisk undersökning

Geoteknisk undersökning Tekniska verken 2015-04-17 Dnr 1505 LINKÖPINGS KOMMUN TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bankeberg, Vikingstad 4 småhustomter Geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik

Läs mer

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Schakt I, sektion 9. Lagerbeskrivning: 1. Gråbrun, lerig och grusig mylla med inslag av bl a tegelflis, 2. Ljust brungrå lera med inslag av grus. =18, 3. Gråbrun,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPLANDS-BRO KOMMUN KUNGSÄNGENS - TIBBLE 1:21 OCH 1:41 PLANERADE BOSTÄDER I GRÖNA DALEN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM NR 1 BETR. MARK- OCH GRUNDLÄGGNINGSFÖRHÅLLANDEN PLANERINGSUNDERLAG Stockholm

Läs mer

Rymdattacken 3 Linköping, Ullstämma. Projekterings PM Geoteknik (PMGeo) Botrygg Bygg AB. Uppdragsnummer: 10005597. Linköping 11 april 2012

Rymdattacken 3 Linköping, Ullstämma. Projekterings PM Geoteknik (PMGeo) Botrygg Bygg AB. Uppdragsnummer: 10005597. Linköping 11 april 2012 Vårt datum 2012-04-11 Vår referens Geoteknik, Magnus Strömhag Uppdragsnummer 10005597 Rymdattacken 3 Linköping, Ullstämma Projekterings PM Geoteknik (PMGeo) Botrygg Bygg AB Uppdragsnummer: 10005597 Linköping

Läs mer

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet)

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Pedologi = läran om jordar Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet) Jordarter och jordmåner Jordart (Regolit): t.ex. morän, isälvsmaterial, sand, grus, torv

Läs mer

De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar

De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar Jan Risberg, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Östersjöns dräneringsområde

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN 2003-04-22, rev 2003-09-25 GF KONSULT AB Geoteknik Daniel Strandberg Uppdragsnr: 1075 001 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Sida Orientering 1 Underlag 1 Utförda geotekniska undersökningar

Läs mer

PM GEOTEKNIK (PM/GEO)

PM GEOTEKNIK (PM/GEO) NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 3412237-002 MELLINGEHOLM, NORRTÄLJE GEOTEKNISKT UNDERLAG FÖR DETALJPLANELÄGGANDE AV MELLINGEHOLM 2:4, NORRTÄLJE VÄSTERÅS 1(8) Sweco Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8 SE-721

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29 HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ

Läs mer

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan 2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail

Läs mer

PM GEOTEKNIK 405-81 Hentorp Södra Skövde kommun ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

PM GEOTEKNIK 405-81 Hentorp Södra Skövde kommun ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK 405-81 Hentorp Södra Skövde kommun ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Innehåll: Utlåtande sid 1-3 SGF-blad 1-12 Ritning G:1 G:2 Bilaga 1 (Provtabell) Bilaga 2 (Radonprov) Skövde den 26 september

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik (PMGeo)

Teknisk PM Geoteknik (PMGeo) Götene kommun Företagsetablering Detaljplan Objektnummer 34070024 Teknisk PM Geoteknik (PMGeo) INNEHÅLL 1. Allmänt 2 2. Uppdragsbeskrivning 2 3. Utförda undersökningar 2 4. Utsättning och inmätning 2 5.

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Härryda kommun Landvetter centrum, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhållanden

Härryda kommun Landvetter centrum, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhållanden Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare 435 80 Mölnlycke Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar Jimmy He Uppdragsnr: 03 2 82 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: N:\03\2\03282\G\Beskr-PM-Eurokod\PM_Jh-Euro-

Läs mer

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare BOKAB UDDEVALLAVÄGEN 1 44230 KUNGÄLV Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar

Läs mer

Kärr 1:8 Stenungsund. Geoteknisk utredning PM planeringsunderlag

Kärr 1:8 Stenungsund. Geoteknisk utredning PM planeringsunderlag Kärr 1:8 Stenungsund Geoteknisk utredning PM planeringsunderlag 10093648 2007-08-30 Upprättad av: Fredrik Forslund Granskad av: Per Riise Godkänd av: Magnus Lundgren 1 009 3648 Kärr 1:8 Stenungsund Geoteknisk

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning

Översiktlig geoteknisk utredning Översiktlig geoteknisk utredning Projekt Börtnäsheden, del av Måttsund 22:1 Ansvarig geotekniker: Deltagande geotekniker: Anton Laitila Luleå 140618 Sida 2 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll UPPDRAG...

Läs mer

Rörnätsteknik Föreläsning 4 Schaktarbete, markvetenskap och geoteknik. tfn org.nr.

Rörnätsteknik Föreläsning 4 Schaktarbete, markvetenskap och geoteknik.  tfn org.nr. Rörnätsteknik Föreläsning 4 Schaktarbete, markvetenskap och geoteknik Innehåll Olika jordarter, deras uppkomst och egenskaper Schakt för VA ledningar geotekniska förutsättningar och åtgärder Arbetsmiljöplanering

Läs mer

VÄGPLAN. Väg 23 Växjö - Linköping delen Målilla - Hultsfred. Objektnummer: GRANSKNINGSHANDLING Teknisk PM Geoteknik

VÄGPLAN. Väg 23 Växjö - Linköping delen Målilla - Hultsfred. Objektnummer: GRANSKNINGSHANDLING Teknisk PM Geoteknik VÄGPLAN Väg 23 Växjö - Linköping delen Målilla - Hultsfred Objektnummer: 871854 GRANSKNINGSHANDLING 2013-12-03 Teknisk PM Geoteknik Beställare: Projektledare: Konsult: Uppdragsledare: Teknikansvarig: Trafikverket,

Läs mer

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna

Läs mer

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 109-177 NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Göteborg 2009-10-15 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65

Läs mer

Fältprotokoll Skruvborrprovtagning Gusums fd bruk

Fältprotokoll Skruvborrprovtagning Gusums fd bruk Fältprotokoll Skruvborrprovtagning Gusums fd bruk Skruvborrprovtagning SGI S31 - S39 SGIs uppdragsnummer 13658 Metod (t ex skr) Skruvborrprovtagning, borrbandvagn SGIs diarienummer 2-0806-0442 Referensyta

Läs mer

Fältprotokoll provgropsgrävning Gusums fd bruk Provgropsgrävning SGI 2008-06-26 / 27

Fältprotokoll provgropsgrävning Gusums fd bruk Provgropsgrävning SGI 2008-06-26 / 27 Fältprotokoll provgropsgrävning Gusums fd bruk Provgropsgrävning SGI 2008-06-26 / 27 SGIs uppdragsnummer SGIs diarienummer Uppdragsnamn Datum 13658 2-0806-0442 Gusums fd bruk 2008-06-26/27 Metod (t ex

Läs mer

MUR Markteknisk undersökningsrapport

MUR Markteknisk undersökningsrapport Botrygg Bygg AB Del av Kv Tullen 4, Motala kommun Planerat flerbostadshus Bilden visar sondering i borrpunkt LC09 i den östra delen av området. Foto M Gren 2016-10-18 Geoteknisk utredning Västerås 2017-02-17

Läs mer

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder PM Skanska Sverige AB Handläggare Cecilia Edmark Datum 2009-12-15 Vår referens/nr 131466.030 DEL AV HJÄLTSGÅRD 6:1, SKEE STRÖMSTAD KOMMUN Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av

Läs mer

Översiktlig stabilitetsutredning, Tegelbruket, Älvkarleby kommun.

Översiktlig stabilitetsutredning, Tegelbruket, Älvkarleby kommun. PM Datum 2015-03-03 Översiktlig stabilitetsutredning, Tegelbruket, Älvkarleby kommun. Skredärr vid sektion F-F. 1 (12) memo03.docx 2012-03-28-14 Sweco Drottninggatan 6 Box 676 SE-803 20 Gävle, Sverige

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING KV. TALLBOCKEN 1, KALMAR ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING 2015-11-12 Upprättad av: Torbjörn Johansson Uppdrag nummer: 15 043 15 043 2015-11-12 Sida 2 av 7 ÖV. GEOTEKNISK UTREDNING BESTÄLLARE KALMAR KOMMUN

Läs mer

Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo

Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo Klippans kommun Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo Del av Östra Ljungby 3:2, Klippans kommun Översiktlig geoteknisk undersökning Malmö 2009-10-05 Anders Dahlberg Malena Thomé FB ENGINEERING AB Postadress:

Läs mer

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14 WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN Geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094 700 08 ÖREBRO Tel 0706 88 57 44 Handläggare: Jan-Eric Carlring WSP 1 018 5029

Läs mer

RAPPORT. Kil, Södra Hannäs 1:46 SBK VÄRMLAND AB SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

RAPPORT. Kil, Södra Hannäs 1:46 SBK VÄRMLAND AB SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN RAPPORT SBK VÄRMLAND AB Kil, Södra Hannäs 1:46 UPPDRAGSNUMMER 2335882000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN 2015-06-17 SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK EVA-LENA ERIKSSON repo002.docx

Läs mer

Människor kring Gnistahögen

Människor kring Gnistahögen Människor kring Gnistahögen Begravningar från vendeltid, vikingatid och tidig medeltid Andreas Hennius, Emma Sjöling & Sofia Prata Bilaga 10 Kvartärgeologisk landskapsanalys Erika Modig & Magnus Hellqvist,

Läs mer

GEOTEKNISK OCH HYDROLOGISK UTREDNING GÄLLANDE DEL AV HALMSTAD 1:1, ALETS FÖRSKOLA HALMSTAD KOMMUN

GEOTEKNISK OCH HYDROLOGISK UTREDNING GÄLLANDE DEL AV HALMSTAD 1:1, ALETS FÖRSKOLA HALMSTAD KOMMUN 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 2351052 GEOTEKNISK OCH HYDROLOGISK UTREDNING GÄLLANDE DEL AV HALMSTAD 1:1, ALETS FÖRSKOLA HALMSTAD KOMMUN HANDLÄGGARE JERKER HULTÉN GRANSKARE TOMAS BENNET SWECO Civil AB Halmstad

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

PM-GEOTEKNIK. Hammarö, Toverud Ny detaljplan UPPDRAGSNUMMER 2335498 KLARA ARKITEKTBYRÅ AB SWECO INFRASTRUCTURE AB KARLSTAD GEO-MILJÖ.

PM-GEOTEKNIK. Hammarö, Toverud Ny detaljplan UPPDRAGSNUMMER 2335498 KLARA ARKITEKTBYRÅ AB SWECO INFRASTRUCTURE AB KARLSTAD GEO-MILJÖ. PM-GEOTEKNIK KLARA ARKITEKTBYRÅ AB Hammarö, Toverud Ny detaljplan UPPDRAGSNUMMER 2335498 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING ÖVERSIKTLIG KARLSTAD 2012-05-23 SWECO INFRASTRUCTURE AB KARLSTAD GEO-MILJÖ Henrik Falch

Läs mer

TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. PM Geoteknik

TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. PM Geoteknik TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3 Detaljplan PM Geoteknik Göteborg 2013-07-04 Ärendenr. 13-063 Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg AB Telefon: Fax: E-mail: Hemsida: Org.nr:

Läs mer

PM Geoteknik DEL AV FÖRSTUDIE FÖR NORRA STADSOMRÅDET, LASSABACKA EKMARK LENA

PM Geoteknik DEL AV FÖRSTUDIE FÖR NORRA STADSOMRÅDET, LASSABACKA EKMARK LENA Geoteknik DEL AV FÖRSTUDIE FÖR NORRA STADSOMRÅDET, LASSABACKA EKMARK LENA 2017-05-18 ÅF Infrastruktur AS, Grafiska vägen 2, SE-169 99 Göteborg Sweden Telefon +46 10 505 19 37, Säte i Göteborg, www.afconsult.com

Läs mer

En geologisk orientering

En geologisk orientering Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med

Läs mer

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G)

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) NACKA KOMMUN SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) Befintlig överbyggnad väg PM nr 2 Geoteknik. 2011-04-07 rev 110504 Beställare Nacka kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen

Läs mer

Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Geoteknisk utredning för detaljplan

Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Geoteknisk utredning för detaljplan Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Beställare: Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Nina Hannula Konsult: Uppdragsledare Norconsult

Läs mer

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2 Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering är geologi, trafiklast och

Läs mer

Projekterings-PM Geoteknik

Projekterings-PM Geoteknik Projekterings-PM Geoteknik Almarevägen, Järfälla kommun www.bjerking.se Sida 2 (5) Projekterings-PM Geoteknik Uppdragsnamn Almarevägen Järfälla kommun Kärnhem Bostadsproduktion AB Box 217 35105 Växjö Uppdragsgivare

Läs mer

Linköpings Kommun. Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors. Översiktlig geoteknisk undersökning.

Linköpings Kommun. Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors. Översiktlig geoteknisk undersökning. 1 Linköpings Kommun Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors Översiktlig geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik 2006-08 22 D nr 1161 2 Innehållsförteckning

Läs mer

BROGÅRDEN ENTREPRENAD AB

BROGÅRDEN ENTREPRENAD AB BROGÅRDEN ENTREPRENAD AB ODENSALA ÄNGAR Översiktlig geoteknisk undersökning utredning Östersund 2015-06-11 SWECO Civil AB Östersund Uppdragsnummer 2444653000 2444653000 p:\2421\soed\ö.kommun\odensala ängar\geoteknisk

Läs mer

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK Örebro WSP Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2 TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS

Läs mer

Ramböll Sverige AB. PM Geoteknik--- Borås kommun. Nordskogen. Göteborg

Ramböll Sverige AB. PM Geoteknik--- Borås kommun. Nordskogen. Göteborg Ramböll Sverige AB --- Borås kommun Nordskogen Göteborg 2008-10-01 Borås kommun Nordskogen Datum 2008-10-01 Uppdragsnummer -3 Peter Johansson Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare

Läs mer