1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare.

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Linköpings Missionsförsamling Konferens AB Linköping Närvarande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande i kommittén vall och grovfoder Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén vall och grovfoder Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Anna Carlsson, Vallföreningen Cecilia Palmborg, SLU Umeå Carl-Magnus Olsson, YARA Christer Persson, Lantmännen Lantbruk Christian Danielsson, Hushållningssällskapet Elisabet Nadeau, SLU Skara/Hushållningssällskapet Erik Jönsson, Hushållningssällskapet Eva Stoltz, Hushållningssällskapet Gunnar Danielsson, Olssons frö Jan-Olov Karlsson, Hushållningssällskapet Lena Engström, SLU Skara Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Linda Öhlund, Lantmännen Lantbruk Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Marie Henningsson, LRF Media Per-Anders Andersson, Lantmännen Lantbruk Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Sofia Kämpe, Agroväst Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet 1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare. 2 Föregående minnesanteckningar Föregående minnesanteckningar godkändes. 3 Meddelande EGF-konferens juni 2018, Irland Stiftelsen lantbruksforskning bjudit in till workshop den 19 april för ordförande och sekreterare i Fältforsks ämneskommittéer. 4 Presentationer av pågående projekt o Kvävegödsling och strategi till blandvall, försöksserie L3-2311, bilaga 1, Ola Hallin. o Produktionsfunktioner för kvävegödsling till blandvall och gräsvall, bilaga 2, Anne- Maj Gustavsson. o Kan man använda YARA N-sensorn för att bestämma ts-skörd, kväveupptag och råprotein i gräs- och klövervallar? Bilaga 3, Anne-Maj Gustavsson o Skördetidsprognoser med hjälp av drönare och handburen N-sensor, bilaga 4, Lena Engström.

2 o Mätning och uppskattning av betesmängd i betesbaserad produktion, bilaga 5, Gunnar Danielsson. o Tillskottsbevattning till vete, bilaga 6, Ronny Anngren. 5 Betningsmedel Mesurol i sortprovning majs, Anders Ericsson. Utsädet i sortprovning av majs levereras med betningsmedel, Mesurol och kan dessutom vara betat med andra preparat. Inom sortprovning spannmål är alla sorter betade med samma preparat. Mesurol är för omprövning under Magnus Halling och Anders Ericsson undersöker vidare frågan kring betning av majsutsäde till växtodlingsförsök. 6 Diskussion om framtida utvecklings- och forskningsprojekt inom vall och grovfoder. Prioritering av prioriteringslistan, Sverigeansökan, ansökningar. Sortprovning I sortprovning av vallväxter graderas sorternas utvecklingsstadium vid sortens begynnande axgång och vid skörd. Skörden sker vid samma tidpunkt i alla sorter, vilket gör att ofta tidiga sorter i provning gynnas i ts-avkastning. Hänsyn bör tas för sortens utvecklingsstadium vid jämförelse av skördad mängd grönmassa mellan sorter. Magnus Halling SLU har i uppdrag att se på möjlighet med korrigering av ts-skörd för att kunna jämföra vid samma utvecklingsstadium. Länk till jämförelser mellan sorter i den finska sortprovningen. lajikekokeet/?rxid=d191e49a-85d0-451e-8c54-afd042bfecc5 Vallsortprovning i konkurrens En utvärdering av pågående försöksserie L6-2124, vallår två 2018, behöver ske innan vidare planering för eventuellt ett tredje vallår eller nyutlägg av försök. Vid nästa möte redovisa pågående försöksserie L och sammanställa tidigare försök som är gjort kring vallväxtersorters konkurrensförmåga, Ola Hallin. Valletablering Vallinsådd på hösten, Ann-Charlott Wallenhammar och Per Ståhl har projekt med anläggning av frövallar på hösten med Camelont. Frågeställningar kring valletablering och renovera vallar (vildsvinsskador) kommer att lyftas på kommande möte ÄK jordbearbetning på Väderstad. Bevattning vall Undersöka möjligheten med försöksserie i bevattning till slåttervall, kontakta ÄK vatten för samarbete kring utveckling av försöksserie och söka finansiering. Betesmätning Kontakta Gunnar Danielsson Olssons frö om du är intresserad av att ingå i arbetsgrupp som undersöker möjligheten med att bygga upp teknik för betesmätning och strategi för att följa betestillväxten. Se bilaga 5, Gunnar Danielsson presentation. Inno4grass, Anna Carlsson Svenska vallföreningen informerade om Inno4grass, se bilaga 7.

3 Inno4Grass är förkortningen för "Mer innovationer för hållbar vallproduktion i Europa", ett internationellt multi-aktörsprojekt som samlar viktiga lantbrukarorganisationer, rådgivningsföretag, utbildnings- och forskningsinstitutioner från åtta EU-länder. 7 Övriga frågor o Anne-Maj Gustavsson lyfte att Vallföreningen Västerbotten upplever att foderanalyser ger avvikande analysresultat. Kalibrering och vilka kalibrerings av mätinstrument viktigt, det lyftes även frågan kring kalibrering av NIR-instrument på självgående hackar. 8 Nästa möte Preliminärt den 20 november Förslag på presentationer nästa möte är o Inno4grass, Anna Carlsson, Nilla Linde Nilsdotter o Insådd av frövall på hösten, Per Stål, Ann-Charlott Wallenhammar o Skillnader i utvecklingsstadium och ts-skörd av sorter i vallväxter, hur kan man jämföra vallväxtsorter vid samma utvecklingsstadium? Magnus Halling o Skillnader mellan sorter i vallväxters konkurrensförmåga, vilka försöksserier finns sedan tidigare och vad visar resultaten? Ola Hallin Sekreterare: Ola Hallin Justeras av: Anne-Maj Gustavsson

4 Bilaga 1. Ola Hallin Kvävegödsling och strategi till blandvall, L Finansiering Stiftelsen Lantbruksforskning YARA Jordbruksverket Sverigeförsöken

5 Försöksplan, L Totala kvävegiva under vallår Vår 1:a tidpunkt 1 Vår 2:a tidpunkt 2 Återväxt till andraskörd Återväxt till tredjeskörd N27 Kalksalpeter N27 N27 Led kg N/ha kg N/ha kg N/ha kg N/ha kg N/ha gräsvall vid tillväxt start, inte på frusen mark 2 ca 4 veckor före förstaskörden, ca 1 maj, ca 15 cm vallbestånd 3 klövern bekämpas med herbicid i befintlig blandvall

6 Grundförutsättningar Försöksfält gårdar med stallgödsel i växtföljden Vallinsådd 2016, timotej, rörsvingel eller rörsvingelhybrid, max 15 % engelskt rajgräs, rödklöver, vitklöver Lantbrukarens kvävegödsling inför vallår 2 och 3 Led 5 gräsvall, behandling med Starane XL Försöksplats Vallår Försöksplats Vallår Försöksplats Vallår

7 kg ts/ha Vallavkastning, vallår 1, skörd 1-3, L gräs (5) 0 (1) 90 (2) 180 (3) 180-d (6) 270 (4) Röstånga Laholm Kalmar Länghem Grästorp Västerfärnebo medeltal

8 kg ts/ha 5500 Vallavkastning, vallår 1, skörd 1-3, L gräs (5) 0 (1) 90 (2) 180 (3) 180-d (6) 270 (4) Gräs sk 1 Klöver sk 1 Gräs sk 2 Klöver sk 2 Gräs sk 3 Klöver sk 3

9 % råprotein av ts 23 Råprotienhalt % av ts, vallår 1, skörd 1-3, L gräs d Led, tillförsel av kg N/ha, skörd 1-3

10 kg N/ha 400 Kväveskörd, vallår 1, skörd 1-3, L gräs (5) 0 (1) 90 (2) 180 (3) 180-d (6) 270 (4) Röstånga Laholm Kalmar Länghem Grästorp Västerfärnebo medeltal

11 Delad kvävegiva vår Veinge Laholm Tillfört 23-maj BaljväxterRåprotein Kväve N Led kg N/ha kg ts/ha Rel. tal % % av ts kg/ha , , , , , ,1 98 lsd 440 2,8

12 Vallår 1 sex skördar Tillfört Total Klöver Råprotein Kväve N Led kg N/ha kg ts/ha Rel. tal % % av ts kg/ha kg/ha d ,2 668 e c , d b , cd a , bc d a , ab a , a 338

13 Ämneskommitté vall och grovfoder Mars 2018 Produktionsfunktioner för N gödsling Bilaga 2 Anne Maj Gustavsson FORTUNE Kvävegödslingsstrategier till gräsoch blandvall Fortune 50 Docent Anne Maj Gustavsson SLU Umeå FORTUNE Mjölk producerad på vallfoder och biprodukter från jordbruksgrödor Samarbete mellan dessa: SLU, husdjurens utfodring o vård SLU, Norrländsk jordbruksvetenskap SLU, Växtproduktionsekologi SIK Inst. För Livsmedel o Bioteknik AB 1 Skräddarsytt grovfoder: Kvävegiva Artsammansättning Skördetid Årsmån (väder) Plats (jordart, växttillgängligt vatten och N, dagslängd) Kvävegiva: mineralgödsel på mark som har fått stallgödsel i växtföljden Totalgiva (kg N/ha) Skörd 1 (kg N/ha) Skörd 2 (kg N/ha) Skörd 3 (kg N/ha) % 45 % 30 % 25 % 3 4 Artsammansättning Timotej odlingssäker Rörsvingel/rörsvingelhybrid torktålig, högavkastande Engelskt rajgräs bra kvalitet, inte odlingssäker Vitklöver högre näringsvärde, lägre skörd, uthållig N fixerande Rödklöver hög skörd N fixerande 5 Fröblandning (kg/ha) Ti Hyk ER Gräsvall (A) 1 (22 kg/ha) Ti HykERRV (B) Klöver/ (22 kg/ha) gräsvall TiHykERRajsv (C) (22 kg/ha) TiÄs (D) (22 kg/ha) Råddes fröblandning Gräsvall 2 Gräsvall 3 Timotej (Switch) 10.4 (47 %) 8.4 (47 %) (38 %) 10.4 (47 %) 12.1 (55 %) Rörsvingelhybrid Engelskt rajgräs* (Hykor) 2.5 (11 %) 2.0 (11 %) (9 %) 2.5 (11 %) 9.1 (41 %) 7.3 (41 %) (33 %) 4.6 (21 %) 3.3 (75 %) (15 %) *50 % av sorten Kentaur (4n) och 50 % av sorten Foxtrot (2n). 1.1 (25 %) (5 %) Rödklöver (Vicky) Vitklöver (Klondike) Rajsvingel (Felopa) 4.5 (20 %) Ängssvingel (Minto) 9.9 (45 %) 6 1

14 Ämneskommitté vall och grovfoder Mars 2018 Produktionsfunktioner för N gödsling Bilaga 2 Anne Maj Gustavsson Rådde Omsättbar energi (ME) (MJ/kg ts) Skörd 1 Skörd 2 skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Datum 4 juni 10 juli 36 dgr =5 v 24 aug 44 dgr =6,5 v 27 maj 5 juli 39 dgr =5,5 v 23 aug 49 dgr =7 v Medel MJ/kg ts Klöverhalt (%) Rådde Klöverhalt Frö 1 Sk1 2 Sk2 3 Sk3 4 Sk1 5 Sk2 6 Sk3 7 bland ning Delskörd 19 Skörd Skörd Skörd % 30 % 25 % Total N skörd Rådde TiHykER totalt Mix totalt TiHykERRaj totalt TiÄs totalt N gödsling totalt N Rådde 2016 G1 totalt Mix totalt G2 totalt G3 totalt Gödsling Råproteinhalt sk 1 Rådde Råproteinhalt sk 2 Rådde TiHykERRaj sk TiÄs sk1 TiHykER sk1 100 CP Mix sk1 50 TiHykERRaj sk2 TiÄs sk2 TiHykER sk2 CP Mix sk Råproteinhalt sk 3 Rådde TiHykERRaj sk3 TiÄs sk3 TiHykER sk3 CP Mix sk3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd % 30 % 25 % 9 10 Högre halter i gräset i blandvallen; högre halter överlag Råproteinhalt sk 1 Rådde Råproteinhalt sk 2 Rådde TiERHykRajsv sk1 TiÄs sk1 150 TiERHyk sk1 100 CP Mix sk TiERHykRajsv sk2 TiÄs sk2 TiERHyk sk2 CP Mix sk2 TS skörd 1 Rådde 2015 TS skörd 2 Rådde G1 sk Mix sk G2 sk G3 sk Ti ER Hykor Ti ER Hyk Rlk Vkl G1 sk2 Ti ER Felopa Mix sk2 Ti Äsv G2 sk2 Mix Ti ER Hykor G3 sk2 Mix klöver Råproteinhalt sk 3 Rådde Skörd 1 Skörd 2 Skörd TiERHykRajsv sk TiÄs sk3 TiERHyk sk CP Mix sk % 30 % 25 % 11 TS skörd 3 Rådde TS skörd tot Rådde G1 sk3 TiERHYk totalt 8000 Mix sk3 Mix totalt 6000 G2 sk3 TiERHykRAjsv totalt 4000 G3 sk3 TiÄs totalt

15 Ämneskommitté vall och grovfoder Mars 2018 Produktionsfunktioner för N gödsling Bilaga 2 Anne Maj Gustavsson 6000 TS skörd 1 Rådde TS skörd 2 Rådde 2016 Hur beräkna produktionsfunktioner? G1 sk Mix sk1 G2 sk G3 sk TS skörd 3 Rådde 2016 TS skörd tot Rådde G1 sk Mix sk G2 sk G3 sk Ti ER Hykor G1 sk2 Ti ER Hyk Rlk Vkl Mix sk2 Ti ER Felopa G2 sk2 Ti Äsv G3 sk2 Mix Ti ER Hykor Mix klöver G1 totalt Mix totalt G2 totalt G3 totalt Svårt Fleråriga vall Flera skördar per år HarN gödslingenenkvarståendeeffekt? Artsammansättningen? Klöverns konkurrenskraft? Växtrester i marken? Växttillgängligt N i marken? Eller kan man beräkna varje delskörd som fristående från tidigare N gödsling Totalskörd (kg ts/ha) Mix Rådde totalt Gräs totalt Mix totalt öre för vallfoder 10 SEK för N gödsel: Gräs 530/2=265 kg N/ha 45 %: 119 kg N/ha 30 %: 80 kg N/ha 25 %: 66 kg N/ha 5000 Mix: Hög skörd vid 0 kg N/ha ökning lägre än N kostnad Total N giva 2 år (kg N/ha) Slutsatser frågor? Har N gödslingen en kvarstående effekt? Är det rätt att utvärdera en totalgiva och ge % satser till delskördarna (45 %; 30 %; 25 %)? Inte utvärderat fördelningen mellan delskördar bara totalgivan Kanske en hög giva till en delskörd och låg giva till en annan är mera optimalt? Slutsatser frågor? Nytt försök (Rådde/Lanna) Vilka N stegar ska vi ha för delskördarna? Vi bör inte extrapolera! Vi bör ha 0 led Vi måste ha överoptimal gödsling Är mellanskiktet intressant? Slutsatser Klöveröverlevnaden var hög Priset på vallfoder måste vara högt för att N gödsling till blandvallen ska löna sig (ex: 150 kg N/ha och år ca 1,4 SEK) Om klövern hade utvintrat hade behovet av N gödsel stigit N gödsel kan reglera klöverhalten (mål 30 %?) Gräsvallen råprotein: 2015: g/kg ts 2016: g/kg ts Det går att skräddarsy vallfodret!

16 Ämneskommitté vall och grovfoder Mars 2018 Produktionsfunktioner för N gödsling Bilaga 2 Anne Maj Gustavsson Tack till: Alla i Fortuneprojektet Personalen på Rådde gård Mistra Lantmännen Formas 2009 Linda Karlsson 4

17 Ämneskommitté vall och grovfoder Mars 2018 Bilaga 3 Anne Maj Gustavsson Fortuneförsöket Mätningar med YARA N sensorn i vall Anne Maj Gustavsson, Zhenjiang Zhou and Julien Morel Institutionen för Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Spektrala metoder det kommer med stormsteg Hjälpmedel för gödsling i vall finns redan i höstvete Gödsla vid tillväxtstart då går det inte att mäta i grödan Mäter vid 25 cm markleveransen gödsla en gång till Är det ekonomi att gödsla 2 ggr? Mäta mängd och kvalitet vid skörd Det stora! Satellit, drönare, på slåtterkrossen, hacken, foderbordet? Mäter hela skörden NU: Tar ut ett prov och skickar på NIRS analys: torkar och mal och tar ut 2 g mäter spektralt svårt att få ett representativt prov Gäller att kalibrera metoden Hur insatta är ni? Kan ni allt det här om Kväveupptag (kg N/ha) Ts skörd (kg ts/ha) Råproteinhalt (%) Våglängder band Hyperspektral Multispektral Monokrom NDVI VI Ska jag hoppa över förklaringen? 1 mm nm=0.001 mikrometer= mm nm = 10 mikrometer Mikrovågor: nm=1 mm 380 nm YARA N sensorn nm; upplösning 10 mn 1 mm 1

18 Ämneskommitté vall och grovfoder Mars 2018 Bilaga 3 Anne Maj Gustavsson Hyperspektral sensor Mäter reflektansen Många band band (60 band N sensorn; 400 nm 1000nm; 10 våglängder per band) Ofta skannande inte stirrande byter band över tiden Kan blir tyngre dock ny lätt kamera 0.5 kg Mycket data kräver stor datahantering om man använder alla banden Multispektral sensor En kamera (elektro optisk sensor) som registrerar bilder i flera våglängdsområden Flera band (ofta 2 10 band) Vanlig digitalkamera 3 våglängdsband observera band Band till skillnad från monokromatiskt ljus som bara består av en våglängd Rött, grönt och blått band inom synligt ljus ( ; ; ) Man kan välja andra band än synligt ljus alltså sådant som människans öga inte kan uppfatta Mellan och långvågig IR (termiskt IR) gör att man blir oberoende av dagsljus eller aktiv belysning varma och kalla objekt, mörkerseende kikare, värmekamera,tvdosa ( nm) Stirrande sensor mäter samma band hela tiden Vanligt foto Tre våglängdsband alltså 3 sensorer/pixel Multispektral Många pixlar (hög upplösning) CropSAT Arvensis Rött: Klorofyll o N koncentration NIR: Biomassa o bladyta 2

19 Ämneskommitté vall och grovfoder Mars 2018 Bilaga 3 Anne Maj Gustavsson Vegetationsindex (VI) multispektralt NDVI = / (rött normaliserat VI) GNDVI = / (Grönt normaliserat VI) NIR/Red = 780/670 NIR/Green = 780/550 CropSAT och YARA N sensorn (figurer från Greppa näringen) Cropsat använder NDVI korrigerat mot marken MSAVI MSAVI = (NIR RED)*(1 L)/(NIR+RED+L) (korrigerar för marken) (CropSAT) (Modified soil adjusted VI) N sensorn Exempel: NIR mätningar på lab nm Figure 5. Spectrum of biscuit dough with the main areas of absorption identified. 3

20 Ämneskommitté vall och grovfoder Mars 2018 Bilaga 3 Anne Maj Gustavsson Yara N sensorn 5 gödslingsnivåer (0 300 kg N/ha) 5 gödslingsnivåer (0 300 kg N/ha) 5 N nivåer (0 375 kg N/ha) 377 mätningar (251 kalibrering; 126 validering 2 platser (Rådde och Röbäcksdalen) 2 år på Rådde/1 år på Röbäcksdalen 1 år tidig mätning vid 25 cm upp till översta bladets bladbas 5 N givor i två led (Tim+Rörsvingel+Eng raj; Gräs + vitklöver+rödklöver) Övriga gräs led 1 N nivå 3 skördar VI vegetationsidex Normaliserat VI Hyperspektrala metoder ( nm;10) Multivariat linjär analys (PLS, Principalkomponenter;) Multivariat icke linjär analys (SVM support vector machine) Alla proverna Tidiga klippningen vid 25 cm 4

21 Ämneskommitté vall och grovfoder Mars 2018 Bilaga 3 Anne Maj Gustavsson Normaliserat vegetationsindex (λ i λ j )/(λ i +λ j ) Hela datasetet 2 år (Rådde); 1 år (Röbäcksdalen) 2 platser Rent gräs Blandvall 3 skördar + tidig skörd vid 25 cm Klippt vid 25 cm 2016 NIR Red/NIR+Red= / NIR Green/NIR+Green = / Slutsatser Vi kan mäta tidigt N upptag med alla tre metoderna Hyperspektrala metoderna klart bäst SVM>PLS>VI VI och NDVI mättas vid mätning vid skörd Kan vi göra fler index med fler band? Utvecklingen går snabbt vi får bättre och bättre utrustning 5

22 Bilaga 4. Lena Engström Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark och miljö, Precisionsodling och pedometri, Skara, Sverige.

23 Syfte och mål med delaktivitet Med hjälp av fjärranalys-teknik (hand-, drönare och satellit-burna) Bestämma grödans kväveupptag och biomassa. Prediktera skörd och näringsinnehåll Utveckla verktyg för beslutsstöd.

24 Syfte och mål med delaktivitet Med hjälp av sensorer på drönare, satelliter eller handburna kunna: Göra en skördeprognos i höstvete vid kompletteringsgödsling. Bestämma kväveinnehåll på hösten I höstraps för optimal beräkning av kvävegivan på våren. Göra en skördetidsprognos i gräsvall för optimalt näringsinnehåll.

25 Sensordata från drönare - fält Röda polygonen visar jordbruksblocket 5m Fotografering med RGB-kamera (RX-100, Sony) Fotografering med multispectral kamera (RedEdge, Micasense) Skapande av mosaik (SOLVI) Skapande av mosaik (Micasense ATLAS) Georeferering Mosaikerna georefererades med hjälp av Jordbruksverkets blockdatabas. Ofta 5-10 m fel innan georeferering. (ArcGIS, ESRI). Dataextraktion Ett medelvärde för alla celler inom 5 m radie från inmätta punkten beräknades Detta gjordes band för band ( K. Piikki

26 Sensordata från drönare - försök Mosaikbildens pixlar 8 x 8 cm, medianvärdet i varje ruta tas fram för de fem våglängdsbanden

27 Sensordata från satelliter: 10x10, 20x20, 30x30 m raster/pixel = 1 värde 10 m 10 m

28 Sensorer Hyperspectral handburen sensor (Yara N-sensor), 60 våglängdsband, nm. Drönare (Pitchup Explorian 8) med två sensorer En 5-bands Micasense Rededge multispectral sensor (blue (B) , green (G) , red (R) , red edge (RE) and near infrared (NIR) ). En vanlig digital RGB camera (Sony RX100II).

29 Statistisk analys Analys gjordes i programvaran UnscramblerX10,5 PLS - partial least squares regression SLR - singular least squares regression Respons = protein Prediktorer = 5 våglängdsband (drönare), 60 band (N-sensor) eller enskilda index (tex. NDVI, GNDVI, MSAVI2)

30 Skördetidpunktens effekt på protein (energi och NDF) 2017 Ett försök i Åsaka, Trollhättan 2017, Kvävegödsling i timotej, frövall med 10 N-led ( kg N/ha) och 4 block. 3 skördetidpunkter 15 juni, 27 juni och 13 juli (axgång, blomning, frömognad).

31 Timothy grass ley sensor equipped drone Results predicting protein 15/6-13/7 One field trial in a timothy grass ley with increasing N-rates (n= 120). Crop sampling and sensor-measures (UAV at 44 m) at three harvest dates (15/6, 27/6, 13/7). Best prediction with all 5 wavebands (validated model: r 2 = 0,82, rmsecv = 11 g/kg Ts). Good prediction with several indices. (validated models: r 2 = 0,75-0,79, rmsecv =12-13 g/kgts). The protein at harvest date 2 could be predicted using a model based on harvest date 1 and 3. A model based on 4 wavebands (Drone 2016) could predict protein at three dates (field mean) and 2 fields 2016 (r 2 = 0,52, rmsep = 10 g/kg Ts).

32 Conclusions UAV-images and a handheld N-sensor showed similar result: good relationships were found between protein content in timothy grass and sensor-measures (one field trial 2017). The best models achieved were based on all wavebands, 5 bands (drone) and 60 bands (handheld sensor). Good models were also achieved with rededge/nir based indices. The modell needs to be calibrated with more data and tested on other years and sites..

33 Partners och logotyper

34

35 Bilaga 5. Gunnar Danielsson Mätning och uppskattning av betesmängd i betesbaserad produktion. En sammanställning av tillgänglig teknik och erfarenhet i omvärlden. Hur kan svensk betesproduktion utvecklas? Gunnar Danielsson, Olssons Frö AB stig.gunnar.danielsson@telia.com

36 Vallproduktion Betesvall och betesmark ( 20 % ) Produktionskostnad 0,5 kr/kg ts Styrningen av foderintag och kvalitet i betesproduktion kan delas in i fyra punkter: 1. Rätt beläggning (jämn avbetning) 2. Rätt kvantitet för att få rätt foderintag 3. Rätt kvalitet: varav hälften är rätt kvantitet 4. Ett betessystem som binder samman punkt 1-3. Lönsamheten bygger på hur väl man kan matcha betesproduktion och önskad beteskonsumtion. Slåttervall ( 80 % ) Produktionskostnad 1,5-2 kr/kg ts Utfodringen med konserverat foder kan delas upp i fem punkter: 1. Vägning, räkning 2. Analys 3. Foderstater, tillskott av andra fodermedel 4. Optimering 5. Ett utfodringssystem för att binda ihop punkt 1-4

37 ) Samband betesmängd foderintag, får Betesmängd (kg ts/hektar) Beteshöjd (cm) Tackans möjliga foderintag (kg ts/dag) Rekommenderad betesmängd för: ,0 Tackor med underhållsbehov som inte behöver öka vikt och hull ,5-1,7 Dräktiga tackor, tackor med underhållsbehov som behöver måttlig ökning av vikt och hull ,5-2,8 Digivande tackor, växande lamm, tackor med underhållsbehov som behöver större ökning av vikt och hull ,8-3,2 Digivande tackor, växande lamm cm maximalt foderintag (4,5% av levandevikt) Tackor och lamm

38 Mätning av bete Ögonmåttet är den billigaste och bästa mätmetoden Teknikens huvuduppgift är att kalibrera och förbättra ögonmåttet. Ögonmåttet fungerar dåligt ( i motsats till på stall ), utan hjälpmedel Plus minus 10 % är önskvärt, men alla värden är bättre än inga värden.

39 Enkel mätteknik ÖGONMÅTT STÖVEL MED MÄRKE FÖR 4, 8 ELLER 10 CM: Fotens höjd på stöveln är cirka 5 cm. Bra på betesvandringar. Bra metod för att skapa intresse för beteshöjdens betydelse för nybörjare. TUMSTOCK, MÄTSTICKA: sämre än stövel KLIPPNING AV BETET: Den mest arbetskrävande och även säkraste metoden. Svår att använda på ojämna jordar.

40 Mätteknik som använder komprimerad betesmängd, MÄTSTICKA ( Sward stick ), med hand eller pappersmapp. Billig, får plats i fickan, bra mätvärden, svårt att summera och lagra mätvärden. Ger direkt mätvärden i kg/ha för fem olika säsonger. Max 10 mätningar/ha! Ej för stora arealer. All sorts mark. PLATEMETER. Vanligast metod på mjölkgårdar kronor beroende på hur data lagras och mäts. Fungerar bäst på åkermark och beteshöjder över 2-3 cm. Stången måste hållas i 90 grader. Bra mjukvara tillgänglig. C-DAX, mätinstrument dragna av fyrhjuling. Dyr, mer än kr. Mycket hög kapacitet ha på 4 timme. Bra mjukvara. Grundvärden: 167 kg ts/cm beteshöjd. 50 mätningar/ha eller vart fjärde steg. Överförs till kg/ha genom 5 olika skalor. Vår: enbart blad, försommar: blad och strån, sommar: blad,strån och visset material, höst: visset material med ny bladtillväxt underifrån, vinter: enbart gräs.

41 Nackdelar med komprimerad betesmängd Fungerar dåligt i glesare, luckigare vallar Fungerar enbart på engelskt rajgräs, rödsvingel, ängsgröe, vitklöver Fungerar bäst med bladrikt bete med låg andel strån och stjälkar

42 Mätmetod 2: pasture probe,( kapitansmätare) Plaststav med en handdator längst upp. Stav som mäter elektroniskt. Mäter egentligen inte bete utan vatten. Ekvationen viktig. Smidig överföring och stor datakapacitet. Bra mjukvara. Visning av värden och historiska uppgifter Åkermark och naturbetesmark. Alla vallväxter Omvandlingsfaktor med större spännvidd än för komprimerad beteshöjd, men också fler typer av bete kronor Mäter ej visset gräs Fungerar i teorin bra på alla typer av foderväxter. Hö, ensilage, bete Mätmetoden begränsas av blött bete och regn.

43 Vad är det som skall mätas? DAGLIG MÄTNING: In och ut-värden i fållan. Ögonmått understött av annat hjälpmedel? TILLVÄXTMÄTNING, korta perioder: ex. 15 dagar efter betessläpp. Kalibreringar behövs inte, alla metoder lika bra. BETESBUDGET ex. 1 oktober ( även andra tidpunkter aktuella här ex. 1 maj, 25 maj, 15 juli ). Cirka 35 betesfållor plus 10 åkrar. Stora krav på mätnoggrannhet, mjukvara och data. Kräver snabb mätmetod max. 4 timmar. Stora pengar ( månadsinkomst ) att tjäna för lantbrukaren. Kan eventuellt lejas bort? HELA BETESPERIODEN; Hur matchas betestillväxt och beteskonsumtion sett över säsong och del av säsong? Lönsamhet i betesproduktion: Varje kg ökad matchning av betestillväxt och beteskonsumtion ger ökad lönsamhet

44 Att utveckla betesproduktionen? Skapa ett forum. Dela kunskap och tekniska erfarenheter. Behov av samarbete och koordinering av teknik och mätmetoder. Hör gärna av er till mig som alternativ. Stora summor läggs på stöd till naturbetesmark. En del av det skulle kunna användas till prognoser, betesmätning, modellerad tillväxt. Traditionell betesrådgivning i Sverige baseras helt på adverb och adjektiv. Betesmätning nämns överhuvudtaget inte. Lång väg till en faktabaserad betesrådgivning. ATT HA INTENSIV BETESPRODUKTION UTAN BETESMÄTNING ÄR SOM ATT HA SLAKTDJURSPRODUKTION UTAN ATT VÄGA DJUREN. Vad och hur behöver det mätas??? Olika på olika djurslag och regioner!

45 Problem i utvecklingsarbetet Betesmätning är svårt både för rådgivare och lantbrukare. Om man tänker sig att betesproduktionen skulle öka 5 % i Sverige innebär det att alla rådgivningsfirmor, alla försäljare av insatsvaror, till lantbruket skulle förlora 5 % av sin omsättning. Det här gör finansieringen svår. Jämfört med Irland och England så växer betet i Sverige snabbare under en kortare period. Dvs större krav på betesskötsel och betesmätning. Ju magrare och torrare mark desto större krav på mätning och betessystem Ord att googla på för den intresserade: pasture probe, sward stick, platemeter, jenquip, grassmaster pro, compressed sward height.

46 Bilaga 6. Ronny Anngren Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57 Bilaga 7. Anna Carlsson Inno4grass Om projektet Inno4Grass är förkortningen för "Mer innovationer för hållbar vallproduktion i Europa", ett internationellt multi-aktörsprojekt som samlar viktiga lantbrukarorganisationer, rådgivningsföretag, utbildnings- och forskningsinstitutioner från åtta EU-länder Tyskland, Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen och Sverige där vallen utgör en stor andel av jordbruksarealen och där produktionen av mjölk samt nöt- och fårkött har stor ekonomisk betydelse. Bakgrund Samarbetet mellan jordbrukare, rådgivare och forskare kan bli bättre i de berörda länderna. En konsekvens är att de senaste forskningsresultaten inte blivit tillräckligt tillämpade i praktiken och att värdefull kunskap om vallgrödor slår igenom mycket sent hos lantbrukarna. Dessutom sprids inte information om nyheter som introducerats på gårdsnivå effektivt i alla medlemsländer. Vårt mål Projektets övergripande mål är att överbrygga klyftan mellan forskning och praktik för att säkerställa tillämpningen av innovativa system i vallodlingen. Projektets långsiktiga mål är att öka lönsamheten för europeiska vallodlare och att bevara miljövärdena. Syftet med Inno4Grass ligger helt i linje med resultatet från EIP-AGRI:s fokusgrupp "Permanenta gräsmarker" som identifierade behovet av innovationer och möjliga bidrag från vallen för en lönsam och hållbar mjölk-, nötkreaturs- och fårproduktion i Europa. Förväntade resultat Projektet kommer att bidra till spridning av befintlig vetenskaplig och praktisk kunskap inom vallområdet samt stimulera utbyten mellan regioner och länder. Detta kommer att uppnås genom att: inrätta ett nätverk av koordinatorer, s.k. "Facilitator Agents", som fångar upp nyheter från innovativa gårdar granskade i 85 fallstudier, samt analyserar och sammanställer dem för bl.a. jordbrukargrupper i sociala media arrangera ett flertal intervjuer samt digitala och fysiska mötesplatser i alla deltagande länder inrätta en projekthemsida kopplad till EIP-AGRI och involvera de deltagande organisationerna i projektet producera informationsmaterial (innovationsbeskrivningar, videoklipp, broschyrer, kursplaner för studenter och rådgivare inom jordbruket etc.) utarbeta förslag till utbytesprogram inom vallområdet mata nationella och europeiska Wikimedia samt databasen "Encyclopedia Pratensis" utveckla innovativa beslutsstödssystem och behovsstyrda forskningsprogram. "Detta projekt har fått finansiering från EU:s forsknings- och innovationsprogram "Horizon 2020" enligt anslagsavtal nr " Hemsida: