Konflikthantering i förskolan

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn unga samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Konflikthantering i förskolan Handling Conflicts in Preschool Emma Remblegård Anneli Svensson Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Slutseminarium Examinator: Handledare: Stefan Ange Nyzell handledare Handledare: Martin Kjellgren

2 2

3 Sammanfattning Vårt syfte med den här studien är att ta reda på hur pedagogerna på en förskola hanterar konflikter mellan barn i både ute- och innemiljö. Intresset för ämnet konflikthantering började när vi under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmärksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. Frågor som har uppkommit är bland annat: Hur hanterar pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter själva eller löser pedagogerna det åt dem? Till vår undersökning har vi använt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs på en förskola i Malmö kommun för att få en djupare syn på hur pedagoger hanterar barnens konflikter. Vårt resultat av undersökningen var att pedagogerna ingriper för tidigt istället för att avvakta och se om barnen kan lösa konflikterna på egen hand. Nyckelord: barn, barns samspel, konflikt, konflikthantering, pedagoger. 3

4 Förord För att vi skulle kunna genomföra den här undersökningen har vi fått se förskolans vardag. Vi vill här tacka alla de personer som har bidragit till vårt examensarbete, som tagit sig tid och ställt upp på intervju. Studien hade inte kunnat genomföras om inte pedagogerna hade ställt upp. Samt tacka att de har öppnat dörren till sin förskola och därmed gett oss tillfälle att utföra våra observationer. Tack till vår handledare, Martin Kjellgren för all handledning som vi har fått under processen. Stort tack till Peter Persson, för genomläsning av examensarbetet, och slutligen vill vi tacka våra familjer och vänner som funnit där och stöttat oss under dessa veckor när humöret inte har varit på topp. Malmö Högskola, Emma Remblegård och Anneli Svensson 4

5 5

6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Syfte och frågeställningar 9 2 TIDIGARE FORSKNING Konflikthanteringsstilar Medling Thomas-Kilmann Confict Mode Instrument Social Emotionell Träning 12 3 TEORI Konflikt Vad är det? Olika slags konflikter Barns samspel 14 4 METOD Urval Metodval Observationer Intervjuer Genomförande Intervjuer Observationer Forskningsetiska överväganden 20 5 ANALYS OCH RESULTAT Pedagogernas förklaring av begreppet konflikt Vad brukar konflikter röra sig om? I vilka situationer uppstår konflikter? Löser barnen konflikterna själva? Hur löser barnen sina konflikter? Hur löser ni konflikterna? Är det skillnad på ute- och innekonflikter? Var förekommer det mest konflikter ute eller inne? Slutsats 32 6

7 6 SAMMANFATTANDE DISKUSSION Fortsatt forskning 34 7 REFERENSER 35 BILAGA 1 37 BILAGA

8 1 Inledning Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Lpfö98, Skolverket 2010:9) Det citatet står i läroplanen för förskolan och dagligen uppstår det konflikter mellan barn på förskolan. En konflikt kan betyda olika saker, som bland annat sammanstötning och kan uppstå under en kollision (Maltén1998:145). Vi pedagoger är ofta snabba på att gå in och lösa konflikterna åt barnen, istället för att låta dem själva få prova på och lösa konflikterna, och på så sätt utveckla den kunskapen. Margareta Öhman skriver i sin bok att ilska är en stark känsla och att pedagogens empati är extra viktig, för att hjälpa barnet att ge det stöd att hantera konflikter. Det betyder att det är pedagogernas uppgift att hjälpa samt lära barnen att lösa och hantera konflikter. För att barnen ska få möjlighet att lära sig måste vi först avvakta en stund för att se och förstå hur den aktuella konflikten uppstått och låta barnen själva försöka lösa den (Öhman 2008:231). Vi har valt detta ämnesområde på grund av att vi under vår förskolepedagogiska utbildning har uppmärksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. Konflikter sker både utomhus och inomhus i förskolan och undersökningen ska även fokusera på om det finns några skillnader på konflikter i ute- och innemiljö, då utomhusmiljön ska vara en del av verksamhetens vardag enligt förskolans läroplan (Lpfö98, Skolverket 2010:7). Därför kunde det vara intressant att jämföra konflikter i de båda miljöerna. Vårt mål med denna studie är att få ökad kunskap om konflikthantering mellan barnen på förskolan. Vi anser att det har varit för lite teorier i utbildningen om konflikthantering. Därför vill vi genom denna studie fördjupa oss mer i ämnet. Vi anser även att det är ett viktigt och relevant ämne för oss som blivande förskolepedagoger att ta med sig till framtida yrke, eftersom det är pedagogernas uppgift att vara ett stöd i barnens konflikter och kunna ingripa om det behövs. 8

9 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna på en förskola hanterar konflikter mellan barnen i både ute- och innemiljö. I vår undersökning lägger vi fokus på pedagogernas perspektiv. Vi är intresserade av att se och höra hur barnen hanterar konflikter och om pedagogerna låter barnen själva lösa konflikterna eller om pedagogerna ingriper direkt. Vi tycker detta är intressant att veta för att både höra pedagogernas synvinkel och även se det med egna ögon när vi gör våra observationer, ifall vi kan jämföra det som står i teorin med vad vi ser i praktiken. 1. Vad är en konflikt enligt de pedagoger vi intervjuat? 2. Löser barnen sina konflikter själva? 3. Hur hanterar pedagoger konflikter? 4. Hur stämmer teorin i meningen vad olika forskare har skrivit om konflikter, i förhållande till praktiken? Vi valde dessa frågor för att vi vill veta vad pedagogerna ansåg vad konflikter var för dem och hur de upplever när det uppstår konflikter mellan barnen. Vi ville kunna ställa deras svar i perspektiv, dels till den forskning vi refererar till och dels till den praktiska vardag vi har iakttagit. Härigenom vill vi få fram hur pedagogerna resonerar kring konfliktsituationer mellan barn relaterat till den pedagogiska teori respektive praxis som de utför i det vardagliga mötet med barnen. Vi vill även få fram i vilken mån barnen löser sina konflikter själva eller om pedagogerna löser konflikterna åt dem. Vi valde att ställa denna fråga för att få svar på om pedagogerna låter barnen vara självständiga till att lösa sina egna konflikter. Vi menar vad forskarna har skrivit om konflikter i litteraturen och hur man ska hantera dem, hur det ser ut i verkligheten, i praktiken. Vi vill även se om det finns skillnader på konflikter i ute- respektive innemiljö exempelvis om det sker fler konflikter utomhus eller inomhus, eller om det är lika och vad detta i så fall kan bero på. 9

10 2 Tidigare forskning 2.1 Konflikthanteringsstilar Nilsson skriver att ett sätt att förstå reaktionerna som uppstår är att reflektera över hur olika människor förhåller sig till konflikter och konflikthantering. Utifrån vana, erfarenheter och personlig läggning är det vanligt att man hamnar i något reaktionsmönster. Det finns fem konflikthanteringsstilar som Nilsson beskriver i sin bok: konkurrens, kompromiss, samverkan, anpassning och undvikande. Detta för att man ska kunna förstå olika reaktioner och hur människor agerar beroende på tidigare erfarenheter. Konkurrensstilen bygger på makt och rivalitet och betyder vinna eller förlora för att få andra att ge efter, man får sin vilja igenom. Kompromisstilen går ut på att förhandla, att komma fram till en snabb, acceptabel men inte helt bra lösning, men som fungerar under just den situationen. Samverkansstilen innebär att det finns en lösning som alla kan ställa upp på och känna sig nöjda med. Anpassningsstilen handlar om att man ger med sig och går med på andras viljor, att man utesluter sin egen vilja. Undvikandestilen innebär att personen som ingår i en konflikt inte vill inse att konflikten finns, personen ignorerar och hoppas att den ska försvinna av sig själv (Nilsson 2005: ). Det finns fyra strategier som brukas beskrivas i samband med konflikthanteringar. De har att göra med parternas förhållningssätt gentemot varandra och till den aktuella konflikten. En av dem är makt och tvångsstrategier som vi valde att använda oss av i vår undersökning. Någon ger upp i leken, det blir en vinnare och en förlorare (Maltén 1998: ) Medling Eleonore Lind, utbildad medlare och samtalsterapeut, påpekar att medling är ett sätt att hantera konflikter och förebygga mobbning. Hon förklarar skillnaden mellan andra formar av konflikthantering och medling på följande sätt: [ ] skillnaden mellan medling och andra former av konflikthantering ligger i att man i medlingen frågar sig både vad som har hänt (fakta) och hur parterna känner inför det som har inträffat 10

11 (känslor). Lind har en övning som kallas för medkompis. Med en medkompis menar Lind är ett bra sätt att hantera olika konflikter. Medling är en process som är indelad i olika steg och det finns en tredje part, som ska underlätta för personerna i konflikten och kallas för medlaren. Medlaren ska vara opartisk och neutral i konflikten, detta på grund av att de inblandade ska känna sig nöjda. Genom medling får barnen stöd i sina konflikter, det blir en hjälp att strukturera problemen och att uttrycka sina behov och intressen. Uppstår det en konflikt i förskolan som barn inte själv kan reda ut eller lösa blir automatiskt pedagogen medlaren. I medling får de inblandade personerna själva ta hand om sin konflikt och även ta sitt ansvar, så att konflikten löses så alla partner blir nöjda. Det man vill få ut av en medling är en vinn situation (Lind, 2001:5-6, 16). Gunilla Wahlström, utbildad inom S:t Lukasstiftelsen (en mottagning för psykoterapi, handledning m.m.), nämner hur man kan hantera konflikter. Bland annat skriver hon om medling. Hon säger att medling går ut på att uttrycka sina känslor och behov och även ta del av andras. Man skapar möjligheter och kommer överens om hur man ska lösa konflikten. Om man vill kommunicera lättare med andra ska man träna upp vissa färdigheter anser Wahlström. Några av dessa färdigheter är att man ska tala så andra förstår en, se och inse att alla inte är som man själv och att förstå sina egna samt andras känslor (Wahlström 1996:14). Grunbaum & Lepp tar upp att det finns mål som medling, vilket är att alla ska känna att de får uttrycka sig själv medan de andra lyssnar, de menar att alla är nöjda efteråt (Grunbaum & Lepp, 2005:71) Thomas-Kilmann Conflict Mode Instrument Grunbaum och Lepp har använt sig av en figur som Thomas och Kilmann har skapat. Denna figur har en femskalig uppdelning av konfliktstilar som beskriver människor i olika skeden, hur de förhåller sig och är i en konflikt. I figuren finns det olika djurnamn så som lejonet, sköldpaddan, kamelen, räven och ugglan. Pilen som pekar uppåt skrivs som egna behov, pilen som pekar vågrätt är andras behov och där pilarna möts står ingens behov. Lejonet är det namn som står högst uppe vid egna behov, den beskrivs som kontrollerande och bestämmande. Sköldpaddan som befinner sig där pilarna möts är en person som inte vill vara med om en konflikt, utan håller sig gärna undan. Kamelen som befinner sig i andra delen av pilen som utmärker sig med andras behov, 11

12 anses vara en person som bara följer med alla andra och låter de andra bestämma. Räven som ligger i mitten av hela kvadraten, är något mellan lejonet och kamelen. Den sista stilen är Ugglan som sitter högst upp i högra hörnet. Ugglan vill lösa problem, kan ta till sig andras åsikter men vill gärna tala för sig själv också (Grunbaum, Lepp 2005:67-69) Social Emotionell Träning Birgitta Kimber utbildad speciallärare, psykoterapeut, har skapat ett manualbaserat program som har som syfte att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar (Kimber, 2010). Man jobbar regelbundet med SET- programmet, två gånger i veckan för de yngre barnen och en gång i veckan för de äldre. Det finns övningar som finns kopplade till olika teman. Några av de teman som finns är: problemlösning och konflikthantering att hantera starka känslor lika-olika värderingar stå emot grupptryck att kunna säga nej samarbete kommunikation (Kimber, 2010) Kimber tar upp på sin hemsida att det är viktigt att man övar eller tränar. Hon menar att det inte räcker med att träna en gång utan man måste träna samma moment regelbundet. Av den anledningen kommer samma typ av övning åter många gånger under programmets gång. Kimber anser att ju tidigare vi börjar öva desto bättre är det (Kimber, 2010). 12

13 3 Teori 3.1 Konflikt Vad är det? Ordet konflikt kommer från det latinska ordet conflictus som betyder tvist, motsättning eller sammanstötning. Arne Maltén och Björn Nilsson beskriver att en konflikt bland annat kan uppstå vid en kollision, sammanstötning eller annan oförenlighet mellan olika kategorier som mål, synsätt, intressen, värderingar, personlig stil eller grundläggande behov (Maltén1998:145; Nilsson 2005:160). Maltén fortsätter att många människor upplever konflikter som något negativt, medan vissa ser det som något naturligt, han tycker att konflikter hör samman med förändring och utveckling (Maltén 1998: ). Eleonore Lind anser att konflikter kan både vara negativa och positiva. Om en konflikt hanteras rätt kan den bli positiv, som att vi människor lär oss att alla är lika värda trots att vi har olika åsikter, beteenden och dylikt. När en konflikt är positiv kan den ge oss tillfällighet att göra det bättre än vad man gjort (Lind 2001:8). Vi tänker utifrån det som Lind, Maltén och Nilsson resonerar kring konflikter att barn utvecklar förståelse att barn tänker, tycker samt gör olika men att alla är lika mycket värda trots att man har olika värderingar. Vi tycker att en konflikt är precis det som Maltén och Nilsson tar upp, att det är när två viljor inte går ihop, man tycker och vill olika. Sen tycker vi att konflikter både kan vara positiva och negativa, när en konflikt är positiv menar vi att man lär sig att alla är olika, man har olika åsikter om saker och ting samt att man förhoppningsvis lär sig att lösa konfliker på ett bättre sätt. När en konflikt är negativ så menar vi att man har två starka viljor och inte ger med sig, vilket kan leda till en större konflikt Olika slags konflikter Nilsson skriver om sju sorters konflikter: sak-, intresse- åsikts-, värderings-, relationspsykisks- och sociala konflikter. En av dessa ansåg vi vara särskilt relevant för vår undersökning. Värderingskonflikter är den mest svårhanterliga konflikten eftersom kompromisslösningarna sällan kan accepteras. Den kan uppstå när det handlar om etiska och moraliska dilemman, skilda måluppfattningar kring människosyn eller kunskapssyn, olikartade attityder och värderingar, olika grundinställning hos skilda 13

14 generationer (Nilsson 2005:160). Det finns många beskrivningar på vad ordet konflikt betyder. Grunbaum och Lepp beskriver konflikt utifrån tre punkter: 1. Konflikt är något som alltid har funnits och kommer alltid att finnas, och genom en konflikt så utvecklas vi som människor. 2. En konflikt uppstår när två eller flera personer inte delar samma åsikter. 3. Konflikter handlar i största del om delade meningar eller ett så kallat missförstånd. De anser även att konflikter kan uppstå under olika maktförhållanden. Vilket kan upplevas som en mer allvarlig konflikt, eftersom bådas sikte är att nå ett visst mål. De tar upp att det finns skillnader på konflikter, exempelvis symmetrisk och asymmetrisk konflikt. Symmetrisk konflikt innebär när båda ligger på samma nivå, till exempel barn i konflikt med barn. Denna sorts konflikter löses tillsammans och reder oftast ut sig. Asymmetrisk konflikt är en konflikt mellan till exempel pedagog och barn eller äldre och yngre. Den av parterna som inte är i högre position hamnar ofta under (Grunbaum, Lepp 2005:62-63). De konflikter vi ser under vår studie är mellan barn, vilket menas att det är symmetriska då vi genomför undersökningen på en förskola. 3.2 Barns samspel Lamer skriver i sin bok att det är genom konflikter av olika slag som barnen får sina första egna erfarenheter av förväntningar, att de ska kunna kontrollera sina egna handlingar utan att be om vuxnas hjälp. Konflikter uppstår vanligtvis i situationer där barn samspelar med varandra. Barnen lär sig bättre på att acceptera varandra om de får lösa konflikterna själva, det är en viktig målsättning (Lamer 1991:20-21). I förskolans läroplan står det att förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler (Lpfö98 reviderad 2010:9). Det som står i läroplanen anser vi är relevant då målet är att pedagogerna lär barnen hur de bör hantera och lösa sina konflikter. Något som även Eva Johansson tar upp i sin bok är att i vardagen med familj, kamrater, lärare och andra ställs barn inför olika och ibland komplexa etiska frågor och dilemman (Johansson 2007: ). Barnen måste lära sig 14

15 tackla sådana situationer. Det är även viktigt vad barnen lär sig genom att själva finna ut hur de bäst löser vardagliga konflikter (Lamer 1991:21). Öhman skriver att för vissa barn är det lätt att finna sätt att hantera konflikter, medan andra barn behöver mer stöd för att lära sig arbeta med jobbiga situationer. Det är viktigt att förmedla till barnen att konflikter är en naturlig del av livet. Öhman fortsätter genom att bli bättre på att klara av konflikter växer barnen på att hantera dem på ett bra sätt (Öhman 2008:231). Hon menar att barn har olika sätt att lösa konflikter på när det uppstår jobbiga situationer. Oftast när konflikten är löst kan ett försoningsbeteende vara att be om förlåtelse och fortsätta leka eller att det ena barnet går sin väg och leker med något annat. Lamer har forskat om målet att barnen endast ska lösa sina konflikter på egen hand eller om barnen ska lösa konflikterna på ett bra sätt också (Lamer 1991:21). Istället för att hitta rätt och fel i etiska konflikter till ett problem kan barnen fundera över och hjälpa till att lösa konflikten. Johansson fortsätter att om barnen är små och inte har språket ännu finns inget hinder för att pedagogen ställer problematiserade frågor (Johansson 2001:160). Vi tänker utifrån det som Johansson säger om barnen inte har språket att det inte ska vara ett hinder, vi tror att barnen kan svara på flera sätt, till exempel med kroppsspråket. Eftersom pedagoger hamnar i situationer där kränkningar förekommer är det viktigt att de håller flera perspektiv öppna och samtidigt vara uppmärksamma på hur klimatet i gruppen, hur tonen mellan vuxna och barn är, och hur samspelet mellan barnen är (Öhman 2008:23). 15

16 4 Metod I det här kapitlet redogör vi för hur vi har gått tillväga när vi samlat in materialet, vilka metoder vi har använt oss av. Vi beskriver förskolans verksamhet, de pedagoger vi har valt att intervjua och den gruppen vi har observerat. Vi beskriver även hur vi har behandlat materialet och de forskningsetiska principer vi följt. 4.1 Urval Den verksamhet som vi har valt att genomföra vår undersökning på är en förskola i Malmö kommun. Vi valde den förskolan för att den är känd av oss sedan tidigare samt att pedagogerna var positiva till att delta i vår studie. Via våra tidigare erfarenheter vet vi att det förkommer en hel del konflikter barn emellan på förskolan, och därmed anser vi att den passar för att kunna uppfylla vårt syfte samt besvara våra frågeställningar. Vi har valt att observera tre avdelningar, barngrupper i tre-femårsåldern. På treårsavdelningen finns det totalt 29 barn varav 15 är pojkar och 14 är flickor, fyraårsavdelningen består barngruppen av totalt 28 barn där 16 är pojkar och 12 är flickor, i femårsavdelningen går det totalt 29 barn varav 16 är pojkar och 13 är flickor. De pedagoger som vi ska intervjua är sex pedagoger varav fem är förskollärare och en är barnskötare som snart är färdig utbildad förskollärare. Alla pedagoger är kvinnor och har olika yrkeserfarenheter, vilket menas med att någon pedagog är nyexaminerad och någon annan pedagog har jobbat inom yrket en längre tid. 4.2 Metodval För att få inblick hur pedagogerna hanterar konflikter och konflikthantering i sitt dagliga arbete samt deras syn på konflikter har vi valt att använda oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, det vill säga observationer och intervjuer. I en kvalitativ intervju är intervjuare och intervjupersonen båda medskapare i ett samtal (Patel, Davidson 2003:78). Med det menas att rollerna är olika i samtalet, intervjuaren genomför samtalet för att belysa ett forskningsproblem och intervjupersonen har kanske endast ställt upp på intervjun, men har egentligen ingen nytta av den. För att lyckas med den kvalitativa intervjun bör intervjuaren hjälpa intervjupersonen under samtalet att bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det som studeras. 16

17 Detta kan innebära att intervjuaren bör behärska språkbruk, gester och kroppsspråk som intervjupersonen kan relatera till och som är relevanta i intervjuarens sociala sammanhang (Patel, Davidson 2003:78). Vi tänkte att vi skulle göra två observationer när barnen har sin fria lek, en på förmiddagen och en under eftermiddagen, därefter följa upp observationerna dagen efter med intervjuer med de sex pedagogerna. Detta är ett så kallat kombinerat metodval Bjørndal (2005:115). Vi valde denna metod för att vi vill observera barnen så mycket som möjligt samma dag och följa upp det vi har observerat med att intervjua pedagogerna. Eftersom vi inte vill vänta för länge med att intervjua pedagogerna ansåg vi att det var lämpligast att intervjua dem dagen efter för att det vi hade sett när vi observerade var färskt. Vi fick även hålla oss inom en viss tid för att samla in materialet till vår undersökning Observationer Eftersom vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger på en förskola hanterar konflikter i ute- och innemiljö anser vi att observationer är att föredra. Observationer handlar om att se hur olika situationer uppstår och löses ur en annan synvinkel. Larsen skriver att det finns olika typer av observationer fältundersökningar och kontrollerade observationer. Kontrollerade observationer används vanligen till experiment, då man själv inte är med i situationen utan står utanför och observerar, exempelvis om man som forskare skulle vilja undersöka vad som händer i ett samtal mellan kvinnor då en man kommer in och deltar i diskussionen. Förändras dialogen eller kvinnornas kroppsspråk? Fältundersökningar är när man befinner sig i situationen som ska observeras och det kan genomföras på två sätt Icke-deltagande observation och deltagande observation (Larsen 2009:89 90). När man genomför en icke-deltagande observation, observerar man på plats och håller sig utanför situationen samt försöker att inte påverka vad som sker genom sin närvaro. I en deltagande observation kan observatören vara delaktig olika mycket. Observatören kan vara delaktig i det som ska observeras och samspela med de inblandade eller vara där men mer passiv och försöka beskriva vad som sker i sina anteckningar. Våra observationer har utgått ifrån Icke-deltagande observation och Passiv deltagande observation. Icke-deltagande observation är forskaren bara åskådare till det som observeras. I en passiv deltagande observation påverkas inte det som ska studeras av de 17

18 som observeras av deras närvaro. Observatörerna koncentrerar sig på att beskriva det som sker. Vi valde dessa metoder till vår undersökning eftersom syftet är att vi ska observera barnen och att vi inte ska delta i observationen. Larsen beskriver att de som forskar bara är åskådare till det som observeras (Larsen 2009:90). Vi har hållit oss i bakgrunden och inte agerat med barnen som vi observerar. Med hjälp av observationsmetoden kan skeenden och beteenden studeras i ett naturligt sammanhang i samma stund som de inträffar (Patel, Davidson 2003:88). Det vill säga då befinner man sig i situationen och kan studera händelserna med egna ögon. Till observationerna har vi använt oss av penna och papper. Vi anser att det är det bästa hjälpmedlet för oss då det är en såpass stor miljö som vi ska observera, och därför är det lättare att få ner direkta händelser på papper. Om vi använder diktafon i en sådan miljö hade det blivit rörigt att få fram vilket barn som sagt vilket Intervjuer Vi har valt att komplettera vår observation med intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna hanterar olika situationer, i vårt fall konflikter barnen emellan i uteoch innemiljö. Hade vi använt oss av enkätundersökning som undersökningsmetod hade vi fått in en större mängd data men inte lika djupgående svar, vilket våra frågeställningar är i behov av. Med intervjuer menas vanligtvis sådana som är personliga där intervjuaren träffar intervjupersonen och genomför intervjun (Patel, Davidson, 2003:69). Vi har valt att ha enskilda intervjuer med pedagogerna, det vill säga att vi har intervjuat en pedagog åt gången, då vi anser att det är lättare att få så utförliga svar som möjligt från varje pedagog detta eftersom syftet är att lägga fokus på pedagogernas perspektiv samt för att minimera inflytande från de andra deltagarna. Vid en strukturerad intervju är alla frågor bestämda i förväg, frågorna kommer i en bestämd ordningsföljd och alla som blir intervjuade får samma frågor (Larsen, 2009:46). Vi skrev ner ett antal frågor som vi ställde till pedagogerna i förväg, frågorna ställdes i en bestämd ordning och alla pedagoger som blev intervjuade fick samma frågor. Som hjälpmedel till intervjuerna har vi valt att använda oss av elektronisk diktafon då vi tycker det är smidigare istället för att använda penna och papper då vi kanske inte hinner skriva allt pedagogerna säger och måste pausa dem, samt att användandet av diktafon ger en möjlighet att göra mer exakta citat. Diktafonen lånade vi från ITavdelningen på Malmö Högskola. 18

19 4.3 Genomförande Vi tog kontakt med en pedagog på förskolan och avtalade tid och datum för när intervjuerna skulle genomföras. Pedagogen tog sedan kontakt med de andra pedagogerna och frågade om de ville ställa upp och bli intervjuade av oss (slumpmässigt urval). Larsen beskriver i sin bok att slumpmässigt urval betyder att urvalet inte bestäms helt av varken forskare eller informant, vilket i det här fallet betyder att pedagoger får frågan om de vill ställa upp och bestämmer själva om de vill medverka eller inte (Larsen 2009:79). När vi kom till förskolan på observationsdagen började vi med att presentera oss för pedagogerna och berättade att vi skulle observera barnen i den fria leken både inomoch utomhus miljö Intervjuer Intervjuerna ägde rum under en förmiddag mellan klockan nio och elva, då pedagogerna inte hade möjlighet att delta under eftermiddagen på grund av planering bland de olika avdelningarna på förskolan. Intervjuerna genomfördes i ett samtalsrum vi hade förbokat. Samtalet inleddes med en fråga angående pedagogernas medgivande till inspelningsanordningen. Efter medgivandet förde vi samtalet vidare med bakgrundsfrågor inriktade mot ålder, utbildning och yrkeserfarenhet. Därefter började vi ställa de sex intervjufrågorna (Bilaga 2). Pedagogerna vi intervjuade var från olika avdelningar, det vill säga vi intervjuade avdelningsvis en och en. Vissa av pedagogerna som vi intervjuade svarade mer utförligt på frågorna, medan några pedagoger hade kortfattade svar. De sista pedagogerna vi intervjuade blev stressade av tiden, eftersom de skulle äta lunch på verksamheten samt att de var kort med personal på grund av planering på en annan avdelning Observationer De två observationstillfällena ägde rum dagen innan intervjuerna och under en hel dag, förmiddag mellan klockan nio och halv tolv samt eftermiddag mellan klockan ett och tre, med fokus på den fria leken. Under förmiddagen hade vi utomhusobservation, då vi både satt på en bänk och gick runt på deras gård, både tillsammans och individuellt. Vi antecknade de händelser vi 19

20 ansåg vara relevanta till vår studie. När barnen skulle äta lunch satte vi oss ner och diskuterade vad vi hade sett och om det var något som vi hade tänkt på. Under eftermiddagen observerade vi inomhus och då gick vi runt på avdelningen. Även här använde vi penna och papper som hjälpmedel och skrev ner händelser. Vi delade upp oss så en av oss var på ena sidan av avdelningen och den andra var på andra sidan. Det vill säga att vi hade en halva på avdelningen som vi hade fokus på. Eftersom det var en så stor barngrupp blev ljudnivån hög så under de timmarna som vi observerade fick vi ta små pauser för att samla tankarna och fokus. När dagen var slut fick vi reda på vilka pedagoger som vi skulle intervjua dagen därpå. Dessutom fick vi tillgång till ett planeringsrum som vi kunde sitta och sammanställa det vi hade sett under våra två observationstillfällena. 4.4 Forskningsetiska överväganden På Vetenskapsrådets hemsida står det om olika forskningsetiska principer, det vill säga fyra allmänna huvudkrav som ska följas under all forskning. Huvudkraven är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, dessa använde vi som stöd i vår studie. Informationskravet innebär att forskaren ska informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär att de som medverkar i en undersökning ska ha rätt till att själva bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. De ska kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. Konfidentialitetskravet innebär att all uppgifter som kan identifiera intervjupersonen ska bli omöjlig för utomstående och det ska finnas påskrivna papper av undersökningsgruppen om tystnadsplikter. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet innebär att den insamlade informationen inte får användas till icke-vetenskapliga syften. Vilket betyder att det materialet som samlats in endast får användas till examensarbetet (Vetenskapsrådet, 2002:7-14). Efter samtal med personalen på förskolan kom vi fram till att vi inte behövde fråga om föräldrarnas tillstånd till observationerna, eftersom föräldrarna sedan tidigare har fyllt i en blankett som förskolan har på respektive avdelning, angående fotografering, filminspelning, publicering av bilder/filmer på förskolan/hemsida samt intervjuer med 20

21 deras barn. Då vi inte skulle genomföra något av ovanstående utan bara observera barnen ansåg vi och pedagogerna att ett tillstånd inte behövdes. Däremot skrev vi ett informationsblad (Bilaga 1) som vi gav till pedagogerna där det stod vad vår studie handlade om och dess syfte. I informationsbrevet stod det även kort om de rättigheter som undersökningsdeltagarna har, att deltagandet är frivilligt samt om de vill avbryta sin medverkan har de rätt att göra det. Längst ner på brevet fanns det en svarsenkät där pedagogerna fick kryssa i om de ville medverka eller inte under en intervju. Innan vi startade intervjuerna ställde vi frågan till varje medverkande partner om de visste vilka rättigheter de har enligt de olika kraven som Vetenskapsrådet fastställt. Alla pedagogerna visste vad de hade för rättigheter, men trots det ville vi ändå förmedla att om de inte vill fortsätta medverka så hade de rätt att avbryta, att alla uppgifter om intervjupersonerna kommer ändras, att de kommer vara anonyma i arbetet samt att intervjun bara kommer användas till examensarbetet. Vi frågade intervjupersonerna om vi fick deras medgivande att använda diktafon. Vi berättade att när vi har transkriberat materialet raderas det så att man inte ska kunna identifiera dem. 21

22 5 Analys och resultat I detta kapitel kommer vi att presentera vår analys samt resultat utifrån våra intervjuer, observationer och vi kommer att koppla till den litteratur som vi har använt. 5.1 Pedagogernas förklaring av begreppet konflikt Frågan som ställdes till pedagogerna via intervjuer var: Vad är en konflikt för dig? En pedagog svarade att det är när det uppstår någon form av känslomässig reaktion som är negativ. En annan pedagog tycker att en konflikt är när man har olika meningar. Det är något som en annan pedagog också höll med om, att en konflikt är meningsskiljaktighet att man tycker olika, man vill olika. Tre andra pedagoger menar att en konflikt är när man inte kommer överrens, två viljor som inte går ihop samt när man inte respekterar varandra. Det kan vara att när två barn vill åt samma håll och inte vill vara nära varandra. Som vi tidigare nämnt beskrev Maltén att en konflikt bland annat var när man har olika oförenligheter som till exempel värderingar (Maltén 1998:145), vilket även några av pedagogerna beskrev att de tyckte en konflikt var. En av pedagogerna nämnde att konflikter kan vara något positivt, hon menar att förhoppningsvis lär man sig hantera konflikter på ett bättre sätt om man får vara med om det. Detta är något vi även tog upp i teorin (sidan 13) att Lind tror att om en konflikt hanteras rätt kan den bli positiv, det vill säga man löser det bättre än vad man gjort (Lind 2001:8). 5.2 Vad brukar konflikter röra sig om? Alla pedagogerna vi intervjuade var enade om att konflikter hos de minsta barnen (1-2 åringar) handlar om att barnen kommer från varsitt håll och vill ha samma leksak, vill vara på samma plats samtidigt eller att något barn har tagit en gunga eller leksak från någon annan. Att barn tar någon leksak från ett annat barn förklarar Johansson att de fascineras av hur andra barn leker med saker, att de inte kan motstå dragningskraften till den leksaken som det andra barnet har (Johansson 2001:35). 22

23 En pedagog svarar även att: Hos de äldre barnen kan det vara att de är tre som leker och så kommer det en fjärde och vill vara med men det får den inte för de andra har sitt och de har bestämt hur de ska ha det. Det som pedagogen säger är något Johansson tar upp, att om två barn har börjat leka så kan inte fler vara med. Barnen ser ingen möjlighet att släppa in andra i leken (Johansson 2001:71). Detta är något som vi såg under vår observation på den valda förskolan, där två pojkar satt på golvet och byggde ett torn med klossar, då kom en annan pojke och frågade om han fick lov att vara med. Men pojkarna var redan uppe i sin lek och ville inte släppa in honom i den samt att de två pojkarna upplever den andra pojken som störig och en som förstör. Vivian Gussin Paley, amerikansk pedagog, har forskat om att införa regeln alla kan vara med i sin grupp, vilket Öhman lyfter upp i sin bok. Gussin Paley introducerade regeln först som en fråga att samtala kring: Kan vi ha en regel som säger att vi inte får säga till någon som vill vara med att den inte får det?. Det kom upp många samtal och åsikter om denna fråga. Barnen som Gussin Paley samtalade med fick berätta om sina erfarenheter att ha blivit uteslutna ur andras lek, och barnens förklaringar varierade. Det visade sig att det inte fanns plats för fler, den som börjat en lek bestämmer. Det stod även klart i att barnen som uteslöt vissa barn var att de inte tyckte om det barnet, för att barnet var dumt eller bråkigt (Öhman 2008:196). I händelsen ovan ser vi det som Öhman skriver om, att pojken som upplevs vara bråkig inte fick vara med de andra två pojkarna. När barnen blir äldre sa en pedagog att de inte har så mycket konflikter om saker utan då är det mer samtal mellan barnen, hon gav exempel på att ett barn frågar en annan vill du leka med mig? och så svarar det andra barnet nä, du är inte min kompis. Det är något som en av de andra pedagogerna också tog upp, att det är mer drama mellan de äldre barnen. Ett barn kommer och säger hon säger att jag ska göra så men jag vill inte göra så. Det som pedagogen säger samt händelsen mellan de tre pojkarna ovan kan man koppla till värderingskonflikt som vi tidigare nämnt i teorin (sidan 14). 23

24 5.3 I vilka situationer uppstår konflikter? Även här var alla pedagoger överens om att det var under leksituationer som konflikter hos de yngre barnen uppstår. Michélsen har gjort en undersökning om barns konflikter i samspelen. Utifrån sin undersökning fick hon fram att barnen ofta hamnar i konflikt om bland annat leksaker på förskolan, med vilket menas att konflikter uppstår i leksituationer, just som pedagogerna tyckte (Michélsen 2005:97). Under våra tillfällen på förskolan såg vi att det förekommer en del konflikter i leksituationer samt om leksaker. Ett tillfälle var när två pojkar lekte med en vagn, en körde vagnen medan den andre åkte i vagnen, då en annan pojke kommer fram och tar vagnen när pojken som kör vagnen tittar bort. När pojken ska ta tillbaka vagnen så drar han i den flera gånger. Michélsen tar upp att när barn bråkar om ett föremål, så kan detta medföra att barnen får ett negativt beteende, barnen börjar dra i föremålet och visa att de är arga eller ledsna (Michélsen, 2005:98). En pedagog sa även att: Det är ju vanligt att det har med leksaker att göra och det är vanligt i alla åldrar och det kan vara privata saker som barnen råkar ta eller förstör, eller man blir sur för att någon inte vill låna ut sin privata sak. En annan pedagog tror att konflikter uppstår mest där det inte finns någon pedagog, hon menar att vid ett sådant tillfälle så tänker barnen att just då kan de göra vad de vill. Samma pedagog fortsätter att hon tycker att barnen ska få göra som de själva vill, så vida de inte utsätter andra barn för några taskiga saker/händelser. En pedagog nämner att konflikter kan uppstå i situationer där barnen gör egna lekar, där det är en som bestämmer och styr, ett så kallat maktförhållande som tidigare nämnts i teorin (sidan 14). Pedagogen ger exempel att barnet bestämmer vem som ska sitta bredvid honom/henne och vem som inte ska. Michélsen tar upp ett exempel kring en rutschkana där det var en flicka som visade vad som gällde. Ett annat barn satt kvar på rutschkanan och då ger hon barnet en puff för att skynda på. Michélsen fortsätter att efter en stund ställer sig flickan sidan om rutschkanan och puffar alla barnen i det tempo som hon tycker (Michélsen 2005: ). Samma pedagog fortsätter att det inte alltid behöver vara att barnen slåss eller vill ha samma leksak utan att det kan handla om makt. Att konflikter kan uppstå under stressiga situationer är något som en av pedagogerna också tar upp: 24

25 Vi har så stor barngrupp och vi försöker ju dela upp barnen så mycket som möjligt men ibland när det inte händer, då kan jag tycka att det blir en mer stressad situation. Det är så många barn tillsammans så att det skapar kanske stress, alltså jag vet inte vad det beror på, men det kan vara så att det skapar en stress för vissa barn och det är då det blir konflikter mer. Pedagogen menar att under en sådan stressad situation så får kanske inte barnen den uppmärksamhet som de vill ha, och för att få uppmärksamhet så kan det barnet som vill bli sedd startar en konflikt med andra barn i barngruppen. Ann Granberg tar upp att det har gjorts en undersökning på att man är mindre stressad om man är i utemiljön (Granberg 2000:10). 5.4 Löser barnen konflikterna själva? Ett syfte som vi hade med undersökningen var att vi ville se om pedagogerna låter barnen lösa sina konflikter själva eller om pedagogerna ingriper direkt. Vi var intresserade av vad pedagogerna ansåg. Frågan som ställdes under intervjuerna var: Löser barnen konflikterna själva? Eller löser ni konflikterna åt dem? Alla pedagogerna var enade om att förhoppningen är att barnen ska kunna lösa sina konflikter själva samt att till en viss del gör barnen det också, men att i många fall kommer barnen och ber om hjälp. Detta är något som bland annat Michélsen (2005:107) och Öhman (2008:23) skriver om. Under våra observationstillfällen såg vi att barnen kom fram till pedagogerna och bad om hjälp många gånger. När barnen kommer och ber om hjälp sa tre av pedagogerna att beroende på hur allvarlig situationen är brukar dem säga till barnen att de får prata med den kompisen som de har hamnat i konflikt med. En av pedagogerna fortsatte [ ] man försöker ändå uppmuntra barn till att verkligen prata med sina kompisar. En av de andra pedagogerna berättar vidare [ ] jag försöker hjälpa dem med att kommunicera med varandra men sen om det går över en viss gräns så går jag in och medlar själv. En av de andra pedagogerna sa att det har förekommit diskussioner att de vuxna ingriper för tidigt eller mycket, vilket leder till att pedagogerna har löst barnens konflikter och inte de själva. Samma pedagog säger även följande: Ibland får man som vuxen hålla tyst för ibland när man försök vända ut och in på sig att dem bråkar om en cykel att det var den som hade cykeln så löser man det och sen får den det och då vill inte den ha den längre och går iväg. 25

26 När vi var på förskolan såg vi hur en pedagog höll sig nära ett barn och observerade det. När vi frågade henne varför fick vi som svar att det var ett bråkigt barn som man måste hålla ett öga på. Detta är något som två pedagoger nämnde under intervjuerna att om det finns barn där det händer mycket runt så borde man ha ett extra öga på det barnet och helst ska man ligga steget före och förhindra att det blir konflikter. 5.5 Hur löser barnen sina konflikter? Det är väldigt olika och oftast provar dem olika metoder, sa en pedagog och det är något som tre av de andra pedagogerna också tyckte. En av pedagogerna fortsätter: Där finns ju alla varianter att använda, armar, händer, fötter, sparkar och slåss. Sen finns det ju barn som börjar gråta, kallar på någon vuxen, är dock inte det första som de flesta barnen använder utan antingen blir de ledsna eller tar till våld tillbaka, sen finns det ju de som inte säger någonting utan går undan och sätter sig, blir ledsna i det tysta och drar det inåt. En pedagog delar inte samma mening utan hon anser att många barn kommer till någon vuxen, ber om hjälp och/eller säger vad som har hänt, exempel att en kompis tog hans cykel, vill ha vägledning eller bara bekräftelse. Att barn kommer till pedagogerna och ber om hjälp och stöd var något som vi såg ett fåtal tillfällen när vi observerade. En händelse var att en pojke kommer framrusande till en av pedagogerana och säger att ett annat barn hade slagit honom. Att barn söker stöd hos pedagoger är något som Johansson har forskat om, vilket även Öhman lyfter i sin bok. Öhman fortsätter att barnen gör detta bland annat genom att söka ögonkontakt eller titta åt pedagogens håll (Johansson 2007:249; Öhman 2008:23). En annan pedagog säger vidare att vissa barn är lite mer fysiska och det är inte de barnen som hindrar konflikten, utan det är de andra barnen som är mer passiva till konflikter som gör det. Hon menar att exempelvis så kanske det fysiska barnet tar en leksak ifrån det passiva barnet, och då låter det passiva barnet han/hon göra det och tar en annan leksak istället. Detta är något som en annan pedagog också höll med om samt hon tror även att många barn kommer till en vuxen som pedagogen ovan igen tar upp men hon tror även att många barn löser sina konflikter fysiskt med slag, puttningar, kroppsspråket samt att hos de yngre barnen så förekommer det även bitningar då det verbala språket inte finns. 26

27 Att barn blir fysiska och börjar slåss för att lösa konflikter som pedagogen ovan säger är något som Johansson tar upp. Hon skriver att när barn visar sitt ogillande till att andra barn till exempel vill leka med just det barnet har uttrycker de vrede, sorg eller rädsla, vilket kan vara att de klagar, skriker, slåss eller gråter (Johansson 2001:35). Just detta var något som vi såg när vi observerade två pojkar som satt på vars en cykel emot varandra. De började slåss på grund av att den ena pojken tog den andras pinne ifrån honom. Den pojken som hade pinnen först visar med hela kroppen att han inte gillar det och de försökte lösa konflikten fysiskt, som pedagogen ovan tog upp. Här anser vi att pojkarna använder sig av konkurrensstilen som vi tidigare nämnt (sidan 10), då pojkarna verkar göra allt för att få sin vilja igenom. Tillslut när de får ont slutar dem och börjar gråta. Michélsen tar upp att i konflikterna är det oftast negativa känslor som barnen visar mot varandra, som ilska, missnöje, irritation. Hon fortsätter att ibland kan ilskan leda till gråt och sorgsenhet (Michélsen 2005:102). Det är något vi såg i exemplet ovan då pojkarna började gråta efter att de hade fått ont. Något som en annan pedagog tar upp är att barnen är medvetna om vad de får lov att göra och respektive vad de inte får lov att göra. Hon menar att barnen är duktiga på att lösa sina konflikter genom att säga till varandra att man inte får lov att slåss eller att man inte får lov att ta varandras leksaker och dylikt. Vi såg en händelse där en bråklek mellan tre pojkar omvandlades till en konflikt. Pojke 1 springer efter pojke 2 som kort efter trillar på gräset. Pojke 1 hoppar på pojke 2 och slår honom i huvudet med en spade som han har i handen, springer sen och gömmer sig i buskarna tillsammans med pojke 3. Pojken 2 reser sig upp ur gräset med tårar i ögonen, gnuggar sig själv i huvudet och går fram till en kompis, pojke 4, och säger att pojke 1 slog honom. Pojke 4 följer med pojke 2 och säger till pojke 1 att så får man inte lov att göra. Det slutar med att Pojke 2 och pojke 4 springer iväg och leker. Johansson tar upp att barn försvarar andra barn, att man inte ska skada andra och i situationen ovan hämtar den utsatta pojken en kompis som följer med honom tillbaka till den pojken som hade varit dum och säger att man inte får lov att slåss. Att andra barn blir intresserade av andras konflikter är något som Michélsen tar upp. Hon menar att barn emellan väcker oftast uppmärksamhet och intresse hos de barn som inte är direkt inblandade. Speciellt när det går vilt till med skrik, gråt och rop, som i situationen ovan där pojke 1 och pojke 2:s bråklek blir en konflikt, vilket Johansson styrker (Johansson 2001: ). 27

28 Hon fortsätter att när barn är ledsna eller har slagit sig så blir kamraterna berörda och visar att de tar förgivet att den som är ledsen ska tröstas. Barnen söker kontakt, försöker få den andra att bli glad, barnen kan klappa eller smeka den andre som tröst (Johansson 2001: ). Detta är något som en av pedagogerna nämner under intervjun där hon menar att när ett barn är ledset löser barnen konflikter genom att komma fram till det barnet som är ledsen, klappa, krama och trösta det. Hon menar vidare att barnen visar mycket känslor och att de förstår vad det är som händer. 5.6 Hur löser ni konflikterna? En pedagog sa att man får förklara på olika sätt beroende på hur gamla barnen är. Hon menar att till de minsta barnen kan man inte säga att man inte får lov att slåss eller att man ska vara snäll mot sin kompis, utan man får visa barnet att det andra barnet blev ledsen och att man får krama. En annan pedagog som hade liknade svar fortsatte att hos de äldre barnen kan man ha en dialog om vad som hände och att de förstår på ett annat sätt. Som vi tidigare nämnt i tidigare forskning så menar Lind att när man medlar frågar man sig både vad som har hänt och hur parterna känner inför det som har inträffat, det är även något som Thornberg skriver i Palms bok, att de frågorna som pedagogerna ställer syftar till att uppmärksamma barnen på att det egna negativa beteende blir till konsekvenser för andra, att i konfliksituationer ta den andres perspektiv (Lind 2001:16; Palm 2010:75). Pedagogen fortsätter att hon menar att hos de äldre barnen kan man ställa frågor som till exempel: Hur tänkte du nu? Var det bra det du gjorde där när du klippte till henne? Vad tycker du man ska göra då? Under en händelse med de äldre barnen såg vi det som Lind tar upp samt det pedagogen sa under intervjun. Där pedagogen använde sig av liknande frågor samt att hon ställde frågor till båda barnen för att höra de olika sidorna. Pedagogen menar också att om man ställer liknande frågor till ett barn så vet barnen att man ska gå och säga förlåt till det andra barnet som man hamna i konflikt med. Något som en annan pedagog tar upp är att hon inte accepterar om barnen bara säger förlåt. Hon menar att man ska visa att man säger förlåt, att man går bort till den andre, lägger handen på axeln, ser den i ögonen och säger förlåt, hon fortsätter att hon har varit med om situationer där barnen har sagt förlåt rakt ut och sedan sprungit iväg igen. Hon menar att då fyller det ingen funktion, utan bara ett ord man slänger ur sig. Under tillfällena på förskolan såg vi det som pedagogen sa, att man ska visa förlåt. Vi såg när 28

29 en pedagog satt på knän sidan om två pojkar som har haft en konflikt. Pedagogen sätter sina händer bakom pojkarnas ryggar, för dem emot varandra och tvingar dem att kramas. En pedagog sa att om man går in i ett aktivt samtal med barnen så ska man höra båda sidornas berättelse. Hon menar att då ställer man frågor som: Vad hände? Vad sa du? Vad sa du? Vad gjorde du? Vad gjorde du? sen säger hon att då löser man det och så får barnen kramas och bli sams. Under observationerna såg vi en händelse där en pojke sitter i en vagn och en annan pojke kör. Pojken som körde släpper vagnen och vänder sig om, då kommer en annan pojke och tar vagnen ifrån honom och går iväg med den samt pojken som fortfarande sitter i vagnen. När pojken som körde först ser detta börjar han skrika och springer fram och tar tag i vagnen. En pedagog ser när pojken försöker ta tillbaka vagnen och går in i konflikten och medlar. När konflikter handlar om leksaker skriver Michélsen att det slutar med att det barnet som hade leksaken först oftast vinner och det andra barnet förlorar eller att den som blir avvisad går iväg (Michélsen, 2005:103). I det här fallet går inte pedagogen in i ett aktivt samtal med barnen för att höra deras berättelser utan hon säger till pojken som körde vagnen först att man inte får lov att ta saker ifrån andra. Han blir som Michélsen skriver avvisad och går iväg till en cykel som han har fått syn på. Johansson beskriver att det barn som har eller använder en sak har rätt att få ha den först. Hon tar upp ett liknade fall där en pojke har en dockvagn som han leker med och går sedan iväg till en hylla. En annan pojke får syn på vagnen och börjar köra med den. Pojken som hade den först agerar och tar tillbaka vagnen (Johansson 2001:40). Att förskolan jobbar mycket med Social Emotionell Träning (SET) är något som en av pedagogerna tar upp. Hon förklarar att SET är en metod som är till för att barn och ungdomar ska utvecklas känslomässigt och socialt. Pedagogen fortsätter att barnen ska försöka sätta ord på saker och ting, och hur dem känner. Hon säger även att pedagogerna tar upp vardagshändelser mellan barnen och gör egna SET-sagor, det kan vara att två barn bråkar om klossar men så i sagan är det istället två möss. Då kan barnen sätta sig in i sagan och sen frågar man barnen hur man skulle kunna lösa det, förklarar pedagogen. Birgitta Andersson och Anna-Märta Jarleklint, två före detta studenter på Malmö Högskola har i sitt examensarbete skrivit om SET. Deras slutsats blev att SET fungerar 29