A" möta människor med e" rä"shaveris3skt beteende.

Transkript

1 A" möta människor med e" rä"shaveris3skt beteende.

2 Bok som kommer i höst Jakob Carlander Andreas Svensson MÖTA MÄNNISKOR MED RÄTTSHAVERISTISKT BETEENDE Jakob Carlander Andreas Svensson MÖTA MÄNNISKOR MED RÄTTS- HAVERISTISKT BETEENDE HANDBOK FÖR YRKESVERKSAMMA

3 En kamp som aldrig tar slut Mi# liv har blivit förstört. Jag är utan arbete och u8a9g. Min fru har lämnat mig och barnen vill inte träffa mig. Men jag ger mig aldrig. Jag kräver min rä#visa. För trots allt kan inte mi# liv bli värre

4 E5 beteende i olika grad Svår Må'lig Lindrig Minimal

5 En empa7sk reflek7on: Rä5shaveristen finns också i oss

6

7 En annan empa7sk reflek7on. Idag blir det avstämning

8 Rä5shaveris7skt beteende på jobbet:

9 Blanda inte ihop: Rä5shaverism Rä5shaverist som ägnar den mesta 7den åt sin kamp. Människor med rä5shaveris7skt beteende i en speciell situa7on eller särskilt sammanhang. Människor som adekvat reagerar på något som inte fungerar inom ex vård, omsorg och skola utan a5 få gehör för sin kri7k.

10 Rä5shaveristen har ibland hag rä5 en gång i 7den. Men det ursprungliga dilemmat kan lika gärna handla om a5 sjukvård, omsorg och socialtjänst varit för 7llmötesgående, som a5 man varit för avvisande, slarvig eller kränkande

11 Först 7llmötesgående: En handläggare för boendeanpassning får e5 intyg från en primärvårdsläkare, som senare leder 7ll en långvarig tvist: Pa3enten är i behov av annan lägenhet för si" psykiska välbefinnande. Lägenheten bör absolut ha havsutsikt

12 En studie från Australien.visar på a5 1 % av de som kom i kontakt med den kommunala förvaltningen och servicen hade e5 rä5shaveris7skt beteende. Men a5 dessa tog 30 % av kommunernas samlade resurser i anspråk.

13 E5 7dlöst dilemma och 7llstånd Jag är oskyldig! Men mi" liv är meningslöst, jag vill inte leva mer. Allt gör detsamma, därför säger jag: Oskyldiga och skyldiga, han förgör dem båda. När olyckan plötsligt dödar hånler han åt de oskyldigas undergång Världen är utlämnad åt en bro"sling, han gör dess domare blinda. Job 9: 21-24

14 Ännu e5 exempel

15 Juridisk ton Rä5shaveristen har oga en saklig, akademisk och juridisk ton. En kombina7on av aggressiv påstridighet och juridisk stramhet. En son ringer gällande sin mors avgin och har synpunkter på den. Han är lugn i rösten. Ställer frågor och fortsä"er även då han få" svar. Det blir aldrig något slut på frågandet. Till slut säger han a" jag inte verkar vara rä" person på rä" plats. För mig känns det som a" vara utsa" för e" förhör.

16 Var går gränsen? Vad skiljer en rä5shaverist från en whistleblower?

17 Mentalisera Göra egna och andras handlingar begripliga u7från bakomliggande mentala avsikter, som önskningar, känslor och föreställningar (den som lämnar mig beskedet säger inte de"a för a" vara elak) Det som finns i sinnet, finns i sinnet (och inte hos den andre) Förstå sig själv och andra i termer av mentala 7llstånd och mentala processer. (om jag skickar mängder av mejl 7ll dig förstår jag a5 du blir frustrerad)

18 Förlorad mentaliseringsförmåga Mamma 7ll en son med kogni7va och fysiska funk7onshinder bor i Vilhelmina. Sonen bor i Ystad och har go5 stöd av en grupp personliga assistenter. En fin vårmorgon när utetermometern krupit över 15 grader, gör man en u`lykt med sonen. En av assistenterna tar en bild av sonen och skickar den som MMS 7ll mamman som oga visat missnöje över sonens stöd. Mamman ringer omedelbart upp och skäller ut assistenterna för a5 sonen är alldeles för tunt klädd. I Vilhelmina är det 3 grader kallt och snöar.

19 Man är inte sina känslor. Man har dem Bob Hansson

20 Man är inte sina känslor, man har dom. Jag är inte ledsen, jag känner mig ledsen om jag skulle vara ledsen så skulle jag inte lägga märke till det. Men första gången man är ledsen så tror man: - Nu kommer jag att vara ledsen hela livet. Det är så här det är att vara människa. För att man inte har koll på att ens känslor och ens jag inte är riktigt samma sak Bob Hansson

21 Två typer Ak2v rä'shaverism Passiv rä'shaverism

22 Två miljöer Offentlig rä'shaverism Privat rä'shaverism

23 I en mindre stad är Sixten en välkänd person såväl hos arbetsförmedlingen som på Försäkringskassan och socialkontoret. Sixten har under många år kämpat för sin rä5 7ll e5 arbete. Han menar dessutom a5 dessa tre berörda instanser hindrat honom från a5 få e5 jobb genom a5 inte stödja och supporta honom 7llräckligt. På socialkontoret kan man se a5 Sixten har stora personliga problem a5 orka med sig själv och andra och man ställer sig frågan om Sixten har e5 neuropsykiatriskt funk7onshinder som omöjliggör e5 vanligt arbete. Sixten kräver å sin sida a5 bli behandlad som alla andra, vilket handläggaren på socialtjänsten ser som a5 ställa överkrav på Sixten. Handläggaren överväger a5 ta upp med Sixten hans eventuella psykiska funk7onshinder och föreslå en utredning. Men egersom det skulle göra Sixten än mer kränkt och arg tvekar handläggaren om hen ska våga säga det 7ll Sixten. Istället gör hen bara en notering i sina egna anteckningar. Sixten å sin sida gör en anmälan 7ll IVO, JO och JK

24 E5 dilemma som växer E5 medelålders par bor i lägenhet. De är övertygade om a5 vedeldningen från grannar försämrar deras lug. EGer anmälan har miljöinspektör gjort mätningar som inte visar på någon större olägenhet. Paret återkommer med klagomål och menar a5 kommunen håller grannarna om ryggen. Man skriver insändare där man pekar ut en inspektör med namn. Såväl granne som kommun blir polisanmälda av paret. När utredningen läggs ned, vänder man sig 7ll JO, nu allt mer övertygad om a5 samhället står i maskopi mot dem.

25 Rä5shaverism i omsorgen En do5er 7ll en demenssjuk kvinna vistas dagligen hos sin mamma. Läkaren har hag e5 s k brytpunktssamtal. Ändå kräver do5ern dropp för mamman och ak7v behandling med penicillin, men vägrar a5 mamman får smärtlindring egersom det kan försämra andning. Till slut gör man do5ern trots allt 7ll viljes, som dock inte visar någon uppska5ning 7llbaka. Do5ern gör anteckningar eger varje insats från personalen som hon granskar kri7skt. Vid några 7llfällen ställer hon sig i vägen och söker handgripligen hindra vissa av personalen a5 komma in 7ll mamman. Hon erbjuds av kuratorn a5 få fly5a mamman 7ll annat boende men vägrar.

26 En man kräver ekonomiskt bistånd för a5 utrusta huset med hiss i trapporna för hustruns räkning. Behovet är inte alldeles tydligt. E5 intyg från en äldre pensionerad professor i medicin styrker dock ansökan. Då handläggaren begär e5 intyg från sjukvården blir mannen upprörd och nedlåtande. Han hotar handläggaren med juridiska konsekvenser personligen om hen inte går begäran 7ll mötes.

27 Rä5shaverism och kris En man som förlorat sin 20- årige son i en trafikolycka lägger skulden på skyltning vid vägen. Han kräver förändringar och har överklagat avvisande beslut 7ll JO och JK och 7ll slut även Europadomstolen. I en 7dningsar7kel pekar han ut tjänstepersoner vid Trafikkontoret som ansvariga för sonens död. Dagligen skickar han brev, sms och mejl med liktydligt innehåll

28 Bara se 7ll si5: Två djurskyddsinspektörer ska hålla en informa7onskväll för ortens lantbrukare om nya regler för djurhållning från EU och Bryssel. Till mötet kommer en äldre lantbrukar som genast börja ställa frågor varför han få5 förbud a5 hålla djur. Han talar långt och omständigt om något som ligger flera år 7llbaka i 7den. Mötet havererar. Andra lantbrukare reser sig och går därifrån.

29 Krav och regler En grupp föräldrar 7ll en förskola har gå5 samman i en gemensam facebook där de har synpunkter på förskola och personal. Från denna grupp kommer ständigt nya krav; barnen får inte sova närmare varandra än 120 cm pga smi5orisk, de kräver a5 några av personalen inte får arbeta bland de minsta och har även långtgående krav om a5 få installera kameror i förskolan för a5 kunna följa verksamheten på nätet.

30 Vaktande Till en förlossningsavdelning på sjukhuset kommer e5 par för a5 föda. Den blivande pappan har med sig filmkamera. Men inte för a5 föreviga det första barnets ankomst, utan för a5 dokumentera allt vad personalen gör. Om något går fel vill man kunna hi5a den skyldiga och ha bevis i rä5en.

31 Ombud Per är fd jurist på Sjöfartsverket som tvingades sluta eger en konflikt med arbetsledningen. Han har själv varit klient på socialkontoret men har nu sjukbidrag. Så fort det står om e5 ärende i lokal7dningen tar han kontakt med den personen och erbjuder a5 vara ombud för denne/a mot socialtjänsten och andra myndigheter. De råd han ger är oga 7ll skada för den andra klienten.

32 Rä5shaveristen

33 Miljöer där jag möter rä5shaveristen Socialtjänst, Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Trafikkontor Sjukvård, äldreomsorg och skola. Tillsyn, 7llstånd och inspek7on; som berör boende, ekonomi, vård och näringsliv. Områden som berör förlust och separa7on: rela7on, arbete, hälsa. Offentliga sammanhang där man kan komma 7ll tals. Insändare, Ring P1, Föreningsliv mm. Alla former av myndighet, även den mer symboliska makten.

34 Äldre diagnos7sk bedömning: Kverulansparanoia präglad av aggressiv självhävdelse, parad med misstro mot auktoriteter och samhällets administra3on. Det är en man som håller på sin rä", överklagar från instans 3ll instans och som i avslag ser bevis på samhällets ru"enhet och systema3ska maskopi mot honom (O5osson 423:1983).

35 Manlig och kvinnlig rä5shaverism Det tycks som om män med e5 rä5shaveris7skt beteende i större utsträckning utvecklar si5 beteende i ärenden som rör ekonomi och lagliga räogheter. Kvinnor med samma beteende agera mer i rela7onella frågor.

36 På andra språk Jus7ce Obsession Syndrome Rechtshaberei

37 Tecken på rä5shaverism Har en lång och omständlig berä5else, som oga följer e5 bestämt ritual. Ställer krav som oga inte är förenliga med regler, lags7gning, vetenskap, beprövad erfarenhet eller evidens. Omplanterar sina egna ord hos olika instanser och ser det sedan som en bekrägelse på den egna upplevelsen. Förkärlek 7ll dokumenta7on. Begär ut alla tänkbara handlingar. Ibland som bestraffning. Spelar in samtal. Skickar brev, mejl och sms i stor mängd 7ll handläggare och andra myndighetspersoner; oga med liktydligt innehåll och med kopior 7ll alla tänkbara adressater. Skriver på e5 speciellt sä5: VERSALER,????!!!!!! Färgad text Får e5 sammanträde a5 haverera då man bara har blick för si5 eget ärende och egna perspek7v; kräver sista ordet. Hög benägenhet anmäla och överklaga 7ll många instanser, ständiga komple5eringar Tar oga hjälp av ombud som själva har e5 rä5shaveris7skt beteende. Gör bruk av metaforer och bilder som förstärker den egna bilden på e5 överdrivet och absurt sä5. Kan bli kränkande, ho`ulla och våldsamma utan a5 själv förstå det. Ibland också nedsä5ande och raljant. Saknar förmåga 7ll pragma7sm. Kan inte vara streetsmart.

38 Det är väl för fan den som möter som ska väja

39 Rä5shaveristen förstärker oga sin bild av situa7onen med metaforer Dynga tar jag bara i med grep! Det du skrev 3ll mig var som a" bli verbalt våldtagen! Ni är som en grupp SS- generaler! När du säger så 3ll mig är det som a" bli överkörd av e" tåg!

40 X = Y

41 Nätverksmänniskor Rä5shaverister har en tendens a5 engagera sig i andra människors ärenden och på så sä5 driva si5 eget vidare. Hur motverkar jag a5 andra klienter dras in i deras nätverk?

42 En förändring Professionella rä5shaverister börjar allt mer fokusera sig på den enskilda individen i en organisa7on än den övergripande strukturen och organisa7onen i sig. Jag håller dig personligen ansvarig för de"a Vi kommer a" stämma dig personligen

43 Misstänksamhet En rä5shaverist kräver oga a5 få ta del av alla handlingar eller journalanteckningar. Men väl där blir man oga ointresserad och struntar 7ll och med a5 läsa dem. EGersom socialkontoret kan lämna ifrån sig dess handlingar blir de därmed ointressanta för rä5shaveristen. Han eller hon är ju all7d på jakt eger det som den andre vill dölja.

44 Vad är orsaken Personlighetssyndrom Neuropsykiatriska funk7onshinder Fastlåst krisreak7on som inte utvecklas Känslomässigt undvikande Process av ältande och grubblande vid hög oro. En kombina7on av dessa faktorer

45 Personlighet - Tre dimensioner Persona = mask Personlighet Personlighetssyndrom

46 Personligheten är en samling känslor, tankar, beteenden och interak7onsmönster hos en individ, som är konstanta över 7d och situa7oner. Personlighet

47 Två personlighetsdrag hos Narcissis2sk personlighetssyndrom rä5shaveristen Paranoid personlighetssyndrom

48 Även drag av tvångsmässigt personlighetssyndrom

49 Kränkt en populär känsla

50 Inte förstår En typ av samtal är de när man pratar med en person som inte förstår det jag söker förklara. Man försöker på flera sä" men det går inte rik3gt fram. Knepiga samtal är när en person inte vill förstå det jag försöker förklara. En handläggare i Stockholm

51 Dilemma: A5 förstå blir detsamma som a5 acceptera. A5 inte förstå ger fortsä5 rä5 a5 kräva

52 Asperger och rä5shaverism Rä"shaveri är påfallande vanligt inom aspergergruppen, vilket kan förklaras av en personlighet präglad av bristande sunt förnun, pedan3skt regeltänkande, u"alad envishet och verbal begåvning. Inte sällan vinner de processerna (Bejerot 3223:2004).

53 Beteende vid aspergers syndrom Anklagelsen a" vara en allmän olägenhet har tenderat a" förekomma när personen med Aspergers syndrom envetet har agerat u3från en upplevelse av orä"visa i en dispyt med en annan person. Det har då handlat om en principsak som har drivits så långt a" den har blivit absurd eller le" 3ll en konfronta3on och stötande beteende (A5wood 394:2008).

54 Men generalisera inte

55 Rä5shaverism som fastlås krisreak7on Psykisk kris är e5 7llstånd man försä5s i då ens 7digare erfarenheter och inlärda reak7onssä5 inte är 7llräckliga för a5 man i stunden ska förstå och kunna bemästra den livssitua7on man råkat in i.

56 Johan Cullberg: Kris och utveckling Chockfasen Reak7onsfasen Bearbetningsfasen Nyorienteringen

57 Känslomässigt undvikande A5 tänka med en SORK Situa2on Orsakar/Organism: känsla, tanke kroppsliga reak7oner Respons Konsekvens

58 Känslomässigt undvikande En man som blivit lurad av e5 så kallat Nigeriabrev har förlorat hela sin besparing på en miljon kronor kontaktar sin bank. Hans bankkontakt frågar hur han kunde inlåta sig i en sådan osäker affär eger allt som skrivits. Mannen blir upprörd av denna kommentar och menar a5 banken kränkt honom och kräver upprä5else. Han gör polisanmälan och upprörs än mer när anmälan läggs ned. Istället vänder han sig 7ll JO och JK. Det är som om bankpersonens kommentar berör honom mer illa än det bro5 han blivit utsa5 för och inget kan göra åt.

59 Rä5shaveris7sk SORK Förlorat mina pengar i en investering. Skam. Känner mig lurad och sviken. Orolig för fram7den Blir arg på bankpersonalen som ifrågasä5er mi5 val. Känner omedelbar lä5nad. Någon annan har gjort fel. Upplever mindre skam. I e5 längre perspek7v mer frustra7on. Kan aldrig döva känslan av skam. Får inte ilskan bekrägad nog av andra.

60 Rä5shaveris7sk SORK Lämnar mi5 barn i förskolan. Känner oro. Har inte kontroll över mi5 barn. KatastroGankar Blir kri7sk mot personalen och anklagar dem för a5 inte skydda barnen. Känner omedelbar lä5nad. Någon annan har gjort fel. Nu utövar jag min kontroll. I e5 längre perspek7v mer frustra7on. Kan aldrig döva känslan av oro. Blir mer rädd a5 något ska hända.

61 Man undviker alltså en smärtsam erfarenhet genom a5 fokusera sig på en annan senare händelse.

62 Stark oro som grund 7ll rä5shaverism Ovisshet (Rela7oner, Hälsa, Fram7d med jobb och ekonomi) Rädsla a5 något inte kommer a5 gå bra Fruktan en rädsla som växer sig starkare Visshet a5 det kommer a5 gå illa Uppgivenhet men också lä5nad Misstänksamhet mot den som säger något posi7vt

63 Bli övertygad av sin rädsla

64 Process vid oro och ältande Tröstetankar Orostankar

65 Oro och tröst: tar aldrig slut

66 Rä5shaverism och ältande En kvinna lider eger en opera7on av kronisk smärta. Trots flera utredning kan man inte avgöra orsaken 7ll smärtan. Kvinnan själv misstänker a5 man glömt något i kroppen från opera7onen. Man gör flera röntgenundersökningar men kan inte se några tecken på kvarglömda föremål. Kvinnan blir allt mer övertygad. Anmäler sjukhuset 7ll IVO. När inte IVO går henne 7ll mötes vänder hon sig 7ll Europadomstolen.

67 Oro En man är orolig för a5 en vindkragpark i närheten av boendet påverkar hälsan. Han menar bland annat a5 bullret överskrider 7llåten ljudnivå. EGer mätningar finner man inga problem. Mannen blir då aggressiv och bombarderar hälso- och miljökontoret med mejl och inspelningar av ljudnivån. Mannen hävdar a5 man stängt av vindkragen då mätningen gjordes. Han låter en bekant som är ingenjör göra en egen mätning som kommer fram 7ll annat resultat.

68 Vad kan jag göra? Samtalets verktygslåda

69 Argumentering Förstärker skillnader

70 Övertala? Det här kommer inte a" göra ont. A5 övertala leder oga 7ll större misstänksamhet. Det är ju du som representerar makten Det är mer framgångsrikt a5 mo7vera och erbjuda informa7on.

71 Försök inte sä5a den andre på plats

72 Handlingsplan - Krisgrupp

73 Dokumentation! Och vik7gast av allt

74 Förbjud inte starkar känslor Nu ska du inte bli arg.. Ta inte illa upp.. Det finns ingen anledning 3ll oro.

75 Börja med a5 uppmärksamma känslorna, gå sedan in på sakfrågan Jag ser och hör hur upprörda ni är, får jag förklara för er hur vi tänkt.

76 Validera: visa respekt för båda parter Invalidera den andre Invalidera mig själv Jag hör vad du säger men Tyvärr kan jag inte.. Nu tycker jag du har en tråkig axtyd Det är ju inte jag som skrivit lagarna..

77 Två användbara metoder Mo7verande samtal vid mer 7llfälligt rä5shaveris7skt beteende. Ge syre åt reflekterandet. Lågaffek7vt bemötande vid utpräglat rä5shaverism. Strypa syre 7ll beteendet.

78 Mo7verande samtal En vanlig bild för det mo7verande samtalet är hämtad från trädgårdsskötsel. Vill man driva upp en planta kan man inte dra och rycka i den. Man måste i stället va5na, ansa och bereda en god jordmån. På samma sä5 söker e5 mo7verande samtal skapa gynnsamma förhållanden för den andre a5 ta sig an en svår situa7on.

79 Mo7verande samtal ser den andre u7från dennes mo7va7on Den som är lågt mo7verad 7ll en förändring Den som är ambivalent och obeslutsam Den som är i hög grad är mo7verad och angelägen.

80 Lågaffek7vt Begränsa och isolera beteendet Skapa en beredskap för a5 känna igen personer med rä5shaveris7skt beteende Krisgrupp.. Var försik7g med a5 improvisera och vardagsprat. Svara på det som frågas eger. Inte mer. Gå inte in i den andres känslolägen - Välj dina strider Svalkande likgil7ghet. Istället för a5 återupprepa informa7on; hänvisa 7ll det som skrivits 7digare. Låt det gå lite 7d innan du svarar. Svara inte omedelbart. Det håller oga en destruk7v kommunika7on vid liv på e5 starkt känsloläge. Avbryt samtal då de blir kränkande eller ho`ulla sä5 ny 7d Polisanmäl hot om inte annat för vår kunskaps skull, (jmfr arkeologi) Byt handläggare vid långvarig rä5shaverism.

81 Tänk igenom vad du säger Paul Grice s kriterium för e5 konstruk7vt samtal Kvalité; 7llräckligt sanningsenligt Kvan7tet; a5 berä5a lagom mycket Relevant Begripligt

82 Hur långt ska man gå med? Det faktum a5 serviceskyldigheten är långtgående innebär dock inte a5 den är obegränsad. Kommentar 7ll Förvaltningslagen

83 A5 välja sina strider - svalkande likgil7ghet En mor kom till mig: Säg, vad är det som fattas i min kärlek? Mina barn älskar mig ej som jag dem. Jag sade: likgiltighet. Lite svalkande likgiltighet fattas i din kärlek. - då gick hon bort seende mot jorden Henry Parland 1928

84 Svalkande likgil7ghet - A5 välja sina strider

85 Avbryt istället e5 samtal som spårat ur.

86 Avsluta samtal JO ( ): Om en befa5ningshavare avslutar e5 samtal med en person som är oförskämd eller arg eller som för en diskussion som inte leder vidare behöver de5a givetvis inte innebära a5 denne inte uppträder korrekt.

87 Ingripa på chefsnivå Du har kallat en av min personal för en djävla lägervakt. Hur tänker du då?

88 Andra redskap, Mo7verande samtal Förhandla Validera Öppna frågor Erbjud informa7on istället för a5 försvara dig Du behöver inte förklara mer än tre gånger Distrak7on säg det oväntade, ge andra perspek7v men håll 7ll ämnet jmfr Ring P1 Jobba med sammanfa5ningar Generalisera vid misstänksamhet Acceptans Personen finns i min verksamhet.

89 Acceptans A5 stå ut som en konstruk7v lösning: Ge upp all tanke på nåd Så kommer den Ell dig obemärkt Gunnar Ekelöf

90 Oro och obehag leder 7ll a5 man letar eger nyckeln där det finns ljus Vi kan inte ha henne här. Någon annan måste jobba med de5a. Han platsar inte hos oss.

91 Men hur tänker du nu

92 Ha medkänsla för en utsa5 människa med e5 komplicerat bagage.

93 Hopp i haveriet