Grönytefaktor vegetation och dagvatten Vad kostar det egentligen?

Transkript

1 Grönytefaktor vegetation och dagvatten Vad kostar det egentligen? Detta dokument omfattar kostnadsjämförelser mellan några olika lösningar - traditionella och de med större inblandning av vegetation, samt en beskrivning av vad ökad grönyta innebär för staden. Dokumentet är framtaget av Kretslopp och vatten i samarbete med Park- och naturförvaltningen, Rent Dagvatten och Tengbom. Vegetation och vatten bidrar med mervärden Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp för de tjänster och funktioner som naturen tillhandahåller och som gynnar människan. Det handlar om rekreationsmiljöer, dagvattenhantering, luftkvalitet, buller, lokalklimat och biologisk mångfald. I Göteborgs stads Grönstrategi för en tät och grön stad är det beslutat att Göteborg ska vara en stad där man utnyttjar tjänsterna från ekosystemen. Detta är viktigt att hålla i minnet då förtätning av våra städer blivit den gällande designstrategin. Vegetation och vatten har dokumenterat positiva effekter på människors hälsa. När vi bygger en tätare stad kommer dess invånare fortfarande att behöva ha nära till växtlighet och vatten för att må bra. När det gäller öppna dagvattenanläggningar och park kan de utnyttja samma yta och tillföra både grönt och blått till den urbana miljön. En vegetationsyta har inte bara ett värde i sig själv, utan kan också generera ekonomiska vinster och höja ett områdes värde och attraktivitet genom att den levererar ekosystemtjänster. Park I staden bidrar växter med många ekosystemtjänster. Vegetation ger bättre luftkvalitet, lufttemperatur och vindklimat. Vegetation minskar även den psykiska ohälsan och tiden för återhämtning efter operation kortas ner. Allt ger minskade kostnader för sjukvården. Träd och vegetation, på och nära byggnader, jämnar ut temperaturen lokalt och minskar kostnaden för uppvärmning och luftkonditionering. Vegetation ökar även det ekonomiska värdet på intilliggande fastigheter. Dessutom binder växter koldioxid vilket ger minskad klimatpåverkan som på sikt kommer att ge stora ekonomiska vinster. Markytor med vegetation kan även användas till att fördröja, absorbera och filtrera dagvatten. Rening av dagvattnet minskar belastningen på recipienter medan fördröjning minskar risken för översvämningar nedströms samtidigt som det kan avlasta reningsverken. Dagvatten När det gäller dagvatten måste både kvalitet och kvantitet hanteras; kvantitet både i form av normala regn och extrema regn. Ledningsnätet för dagvatten är dimensionerat 1

2 endast för att klara de normala regnen. Vid extrema förhållanden eller situationer med långvariga regn, måste vi därför vara beredda på att förvara och fördröja dagvatten ovan markytan så långt det bara är möjligt. Vi måste även rena dagvattnet i större utsträckning än vad vi gör idag för att minska belastningen av föroreningar i våra vattendrag och för att kunna leva upp till kraven i vattendirektivet. Multifunktionella grönytor som hanterar dagvatten kan både minska vattenvolymerna och mängden föroreningar, vilket är ett bra exempel på ekosystemtjänster som bör utnyttjas vid stadsplanering. Blir det inte mycket dyrare? Detta är en fråga som ofta dyker upp när anläggningar görs gröna och inkluderar öppna dagvattenlösningar. För att ge ett rättvist svar måste man ha med flera aspekter, inte bara anläggnings- utan även driftkostnader. I detta dokument har vi samlat en rad exempel för att kunna göra en grov jämförelse över kostnader, så att det lättare går att svara på frågan: Vad kostar det egentligen att göra staden mer grön och blå? Kostnadsexemplen för dagvatten är i huvudsak tagna från kommunal verksamhet och skall bara ses som uppskattningar. Anläggnings- och skötselkostnader för dagvattenlösningar Anläggningskostnader Uppgifterna om kostnad för att anlägga olika typer av dagvattenlösningar kommer från många olika håll, från städer i olika länder där man byggt en viss typ av anläggning, från konsulter, samt egen erfarenhet från Kretslopp och vatten. De behöver revideras när vi lär oss mer. Kostnaderna kan variera väldigt mycket, beroende på området, vilken yta som är tillgänglig samt hur marken är beskaffad, och skall därför endast ses som guide och indikation på möjligheter. I tabell 1 redovisas kostnaden för några olika typer av dagvattenlösningar. Lösningarna är uppdelade under rubriker där den första, Öppna dagvattenlösningar, bidrar till en grönare stad. 2

3 Tabell 1. Anläggningskostnader för dagvattenlösningar. Kostnaderna är granskade av Rent Dagvatten och gäller för år 2014/15. Typ av anläggning Kostnad Kommentar Öppna dagvattenlösningar Regnrabatt/biofilter kr/m % av avrinningsytan. Översilningsyta, befintlig mark kr/ m 2 Variationen i kostnad beror på om det gäller stads- eller parkmiljö. Fördröjningsdamm kr/m 2 Permanent vattenyta Reningsdamm kr/m 3 Tumregel; Dammyta ca 250m²/ha reducerad avrinningsyta. Torr damm Ytor som tillfälligt tar om hand extrema regn, t.ex. nedsänkt vegetationsyta, fotbolls/idrottsplan, lågtrafikerade gator. Sedumtak kr/m 2 fördröjning av kraftiga regn. Liten eller ingen effekt på Svackdike kr/m Gäller 4 meter brett svackdike. Makadamdike kr/m Gäller 1 meter brett och 0,5 meter djupt. Permeabla ytor, gräsarmering i plast eller betongsten ~ 500 kr/m² Dagvattenanläggningar under mark Magasin dagvattenkassetter infiltration kr/m 3 Magasin ca 90 % effektiv volym. Magasin dagvattenkassetter tätt magasin kr/m 3 Makadammagasin, infiltration kr/m 3 Cirka 33 % effektiv volym. Makadammagasin, tätt magasin Kr/m³ Rörmagasin, plast, infiltration kr/ m 3 95% effektiv volym. Rörmagasin, plast, tätt magasin kr/ m 3 3

4 Typ av anläggning Kostnad Kommentar Dagvattenledning och brunn Dagvattenledningar kr/m Beror på markförhållande samt dimension på ledningen. Dagvattenbrunnar, kupolbrunnar, Ø /st Nedstigningsbrunnar, Ø 1000 Mätbrunnar /st Reningslösningar Filter för dagvattenbrunnar Filter för samlingsbrunn Filterbrunn för 1000 m² Gemensam för flera dagvattenbrunnar Oljeavskiljare kr/st kr/st kr/st kr/st För montering i brunn med sandfång. Oljeavskiljning av diffusa utsläpp samt rening av tungmetaller. För 4-5 dagvattenbrunnar. Oljeavskiljning av diffusa utsläpp samt rening av tungmetaller. Oljeavskiljare och hög rening av tungmetaller. Olycksfallsskydd, liten rening, tar bara de första 10% av ett regn från hela ytan närmast oljeavskiljaren. Kostnader för drift och underhåll Att upprätta en driftsplan och säkerställa medel för årlig drift och underhåll av dagvattenanläggningar är av yttersta vikt. Erfarenheter från uteblivet underhåll visar på låg funktionalitet och risk för att anläggningar som byggts kan komma att utgöra en koncentrerad källa till föroreningar. Drift- och underhållskostnader för öppna dagvattenanläggningar Drift- och underhållskostnader för öppna dagvattenanläggningar varierar stort beroende på de lokala förutsättningarna och vilken typ av anläggning som byggts. Sannolikt ligger den årliga drift- och underhållskostnaden runt 5-15 procent av anläggningens investeringskostnad. Skötseln kan handla om allt från att klippa gräs en eller två gånger om året till årlig skörd av vattenväxter, sedimentborttagning i dammar, slamsugning av fördröjningsmagasin, eller byte av filter. För att skydda recipient kan en damm ha försetts med filterlösningar, vilka kräver återkommande skötsel under året. Drift- och underhållskostnader för dagvattenanläggningar under mark Drift- och underhållskostnader för dagvattenanläggningar under mark varierar beroende på de lokala förutsättningarna. Uppskattad livslängd för ett makadammagasin ligger sannolikt inom intervallet år, beroende på egenskaperna hos dagvattnet som belastar magasinet, samt hur stort flödet är. När magasinet är igensatt av partiklar måste makadam och geotextilduk bytas ut. Det betyder i princip en ny investeringskost- 4

5 nad. Har magasinet förlagts under en parkering eller parkområde påverkas då hela ytan. Inspektion av magasinet är i princip omöjligt. Magasin av typen dagvattenkassetter och rörmagasin har en lång livstid, typiskt 100 år för rörmagasin, under förutsättning att de regelbundet inspekteras och spolas/rensas. Inspektion bör göras en gång per år för att säkerställa sedimenteringsfunktion och för att kunna avgöra när spolning och slamsugning behöver göras. Kostnader för detta är beroende av magasinets storlek och utförande samt mängden och typen av föroreningar som skall destrueras och kan inte rättvisande göras som ett pris/m³ magasin. Som en indikation kan dock en budgetnivå för rengöring av ett rörmagasin på 70 m³ ligga på knappt 10 tkr per tillfälle. Drift- och underhållskostnader för dagvattenledningar Dagvattenledningar har en livslängd på runt 100 år och när ledningarna är uttjänta utgår ny investeringskostnad. Ledningar behöver inte samma intervall på tillsyn och underhåll som öppna dagvattenlösningar. Tillsyn sker genom filmning av ledningar och vid behov så spolas ledningen. De flesta ledningssträckor behöver aldrig spolas men en del ledningar, exempelvis ledningar som har dåligt fall (liten lutning) kan behöva spolas med olika frekvens - från flera gånger per år till vart 5-10:e år. Årligen lägger Kretslopp och vatten runt 1,1 Mkr på tillsyn och skötsel av dagvattennätet. Uttryckt i kronor per meter är denna kostnad 1,10 kr/m. Detta är den beräknade kostnaden och inte den faktiska, som kan variera från år till år. En kostnad som här inte tagits med är när ledningarna går fulla och marken ovanför svämmas över. Detta kan statistiskt sett ske vart 10:e år (enligt gällande dimensioneringsstandard), men i praktiken sker det långt mer sällan i de flesta områden. Beräkningarna inkluderar alltså inte kostnader för utbetalning till fastighetsägare och försäkringsbolag när skada har uppstått. Lösningar med torra dammar och översilningsytor i anslutning till avrinningsområden som annars kan översvämmas bör beaktas för att möta de allt mer intensiva regn vi ser idag. Detta är ett effektivt sätt att minska risken för skador och kostnader som uppstår vid översvämningar. Reningseffekter I samband med planering av dagvattenanläggningar skall en beräkning av föroreningsbelastning göras. Föreligger risker för höga föroreningshalter och svårigheter att ta bort föroreningskällan skall dagvattenlösningen designas både för flödeshantering och bästa möjliga rening. Förorenande ämnen och uppmätta eller förväntade halter får stor betydelse vid val av bästa lösning. Ofta handlar det om kombinationer av olika lösningar för att klara både flöden och omhändertagande av näringsämnen samt andra organiska och oorganiska föroreningar och metaller. Föroreningar förekommer både som partikelbundna, kolloidala och lösta. Alla dagvattenanläggningar såsom regnrabatter, svackdiken, dammar och underjordiska fördröjningsmagasin har god avskiljning av partiklar på upp till 90 procent. 5

6 Anläggnings- och skötselkostnad i förhållande till grönytefaktor För att beskriva hur grönytefaktorn förhåller sig till anläggnings- och skötselkostnader följer här en kostnadsjämförelse. Jämförelsen beskriver grönytefaktor, anläggningsoch skötselkostnad för en yta av en viss storlek. I uträkningen illustreras hur grönytefaktorn och kostnaderna förändras beroende på vad som finns på ytan. Grönytefaktorn () är beräknad enligt Göteborgs Stads föreslagna modell, utan viktning. Siffrorna är baserade på Göteborgs stad, Park- och naturförvaltningens kostnadsmallar för Exemplen skall klara Miljöförvaltningens krav på rening av dagvattnet samt Göteborgs stads krav på fördröjning (10 mm per kvadratmeter hårdgjord yta). Exempel parkeringsplats Följande exempel syftar till att redovisa skillnader i kostnader mellan olika typer av parkeringsplatser. Samtliga alternativ uppfyller kraven för rening/olycksskydd och fördröjning av dagvatten samt har samma huvudfunktion: att erbjuda parkeringsplats för ett bestämt antal bilar. Tabell 3. Anläggnings- och driftskostnader för parkeringar med olika slags utformning. Kostnaderna är granskade av Rent Dagvatten och gäller för år 2014/15. Parkeringsyta m 2 (150x40 m) P1 Med oljeavskiljare för olycksfallsskydd (liten rening), och fördröjningsmagasin Kostnad anläggning kr kr/år Asfalt m kr kr Rännstensbrunnar 12 st kr kr Dagvattenledningar 400 m kr 400 kr Oljeavskiljare för first flush, 10l/s 1 st kr kr Utjämningsmagasin 60 m 3 1 st kr kr Totalt m kr kr 0,04 P2 Med regnrabatt (raingarden) för rening och fördröjning (24 cm fördröjningszon) Kostnad anläggning kr kr/år Asfalt m kr kr Regnrabatt inklusive brunnar och dränledningar 250 m kr kr Dagvattenledningar 250 m kr 300 kr Totalt m kr kr 0,15 6

7 P3 Med buskar, utjämningsmagasin och filterbrunn med oljeskiljning (hög rening av tungmetaller) Kostnad anläggning kr kr/år Asfalt m kr kr Rännstensbrunnar, självrensningsbrunn 12 st kr 0 kr Utjämningsmagasin 60m 3 1 st kr kr Filterbrunn 1 st kr kr Buskar 250 m kr kr Dagvattenledningar 400 m kr 400 kr Totalt m kr kr 0,07 För att kunna göra en rättvis jämförelse av kostnadsalternativen har en nuvärdesberäkning genomförts. I den har hänsyn tagits till att anläggningarna har olika teknisk livslängd och därmed behöver återinvesteras olika många gånger. 100 år har valts som beräkningsperiod eftersom det handlar om långsiktiga investeringar. Kalkylräntan som används är 2,5 % vilket är standard för Kretslopp och vatten. Nuvärdesberäkning av samtliga investerings- och driftkostnader för exempel P1-P3 Summa investeringar Summa driftkostnader Totalt P1, OA & fördröjningsmagasin kr kr kr P2, Regnbädd kr kr kr P3, Filter & fördröjningsmagasin kr kr kr 7

8 Analys parkeringsplats För att alternativen ska vara jämförbara har samtliga lika stor yta tillgänglig för parkering. Då regnrabatter tar i anspråk ca fyra procent av avrinningsområdets area har den totala ytan i alternativ P2 utökats med 250 m 2. Även alternativ P3 har utökats med 250 m 2 eftersom buskar har adderats. Alternativ P1 har en oljeavskiljare och fördröjningsmagasin för att klara miljöförvaltningens och stadens minimikrav på fördröjning och olycksskydd. I P2 har fördröjningsmagasin och oljeavskiljare ersatts av regnrabatter där både fördröjning och rening åstadkoms. I regnrabatterna erhålls dels upptagning av näringsämnen och dels fastläggning av både lösta och partikulärt bundna tungmetaller. I P3 har oljeavskiljaren från P1 ersatts med ett brunnsfilter som avlägsnar även andra dagvattenföroreningar utöver olja, vilket gör att denna lösning bättre motsvarar reningen från regnrabatten. Buskar har adderats för sina estetiska värden. Grönytefaktorn varierar mellan 0,04 och 0,15, där alternativet med regnrabatter (P2) står för det högsta värdet. P1 får lägst grönytefaktor på grund av avsaknaden av gröna ytor. Alternativ P2 får ett nästan dubbelt så högt värde som P3, trots att grönytorna är lika stora, eftersom regnrabatter har fler funktioner än konventionella planteringar de bidrar med fler ekosystemtjänster. Exemplet visar att anläggningskostnaden för traditionella parkeringar och parkeringar med regnrabatter är relativt likvärdiga. Anläggningskostnaden för en traditionell parkering är något högre beroende på behovet av att anlägga fördröjningsmagasin. I regnrabatter finns en inbyggd fördröjningskapacitet, vilket är en av fördelarna med dessa anläggningar. En annan fördel med regnrabatter är att dessa renar vattnet från trafikdagvattenföroreningar bättre än vad den traditionella parkeringens oljeavskiljare gör. Nackdelen med regnrabatter är att de är utrymmeskrävande då de tar i anspråk omkring fyra procent av det hårdgjorda avrinningsområdet. Detta kan bli ett problem i täta urbana miljöer. Vid brist på utrymme skulle man kunna nedprioritera vanliga rabatter, som de i alternativ P3, till fördel för ett större antal parkeringsplatser. Detta kan man dock inte göra med regnrabatter då de utöver de estetiska värden de bidrar med även fyller nödvändiga funktioner för parkeringen. Det är emellertid viktigt att poängtera att det är billigare att skapa ett högre värde på grönytefaktorn genom att anlägga regnrabatter på en parkering än att anlägga både vanliga rabatter, fördröjningsmagasin samt valfri teknisk lösning för rening av dagvattnet. Gröna värden såsom regnrabatter och vanliga rabatter tar alltså utrymme från parkeringar, men multifunktionaliteten av regnrabatterna gör att de är ett bättre val kostnadsmässigt. Enligt nuvärdesberäkning blir P2 med regnrabatter något dyrare totalt över tid, men den bidrar ju också till fler funktioner och värden. 8

9 Exempel kvartersmark Detta exempel utgår från ett centralt placerat kontorskvarter i en större stad. Bilparkering för anställda finns i parkeringshus på allmän platsmark som ej ingår, därmed är gårdar och övrig mark inte på bjälklag och viss infiltration m.m. är möjlig. I övrigt utgår exemplet från några grunddata såsom ytornas storlek (ca 65 % tak, 25 % hårdgjord markyta och 10 % vegetationsyta) och ger en fingervisning om skillnader i kostnader för olika lösningar. För alternativen med regnrabatter byts någon procent hårdgjord markyta mot vegetationsyta (regnrabatt). Då regnrabatter ännu inte finns med i beräkningsmodellen för grönytefaktor har de tilldelats ett preliminärt värde av 0,67 (medelvärde). Tabell 4. Anläggnings- och driftkostnader för kvartersmark med olika utformning. Exemplet är framtaget av Tengbom och bygger på kostnadsuppskattningar som till stora delar är gjorda av Rent Dagvatten och gäller för år 2014/15. Kvarter med byggnader m 2 K1 Traditionellt Kostnad anläggning kr kr/år Tak m Asfaltsyta m kr kr Gräs 2500 m kr kr Buskar 500 m kr kr Träd 60 st kr kr Dagvattenledningar 500 m kr kr Totalt m kr kr 0,12 K2 - Med 50 % sedumtak Kostnad anläggning kr kr/år Tak m Sedumtak, 3-5 cm, 50 % m kr kr Asfalt m kr kr Gräs 2500 m kr kr Buskar 500 m kr kr Träd 60 st kr kr Dagvattenledningar 500 m kr 500 kr Totalt m kr kr 0,20 9

10 K3 - Med 50 % sedumtak & 50 % halvöppna hårdgjorda ytor Kostnad anläggning kr tkr/år Tak m Sedumtak, 3-5 cm, 50 % m kr kr Asfalt m kr kr Halvöppna hårdgjorda ytor m kr kr Gräs 2500 m kr kr Buskar 500 m kr kr Träd 60 st kr kr Dagvattenledningar 500 m kr 500 kr Totalt m kr kr 0,22 K4 Med 50 % sedumtak & resterande tak avvattnas mot regnrabatter samt 50 % öppna genomsläppliga ytor Kostnad anläggning kr kr/år Tak m Sedumtak, 3-5 cm, 50 % m kr kr Regnrabatter, omhändertar 50 % av takyta (9750 m 2 ) 500 m kr kr Asfalt m kr kr Öppna genomsläppliga ytor m kr kr Gräs 2500 m kr kr Träd 60 st kr kr Dagvattenledningar 500 m kr 400 kr Totalt m kr kr 0,25 K5 - All takyta avvattnas mot regnrabatter samt 50 % öppna genomsläppliga ytor Kostnad anläggning kr kr/år Tak m Regnrabatter, omhändertar 1000 m kr kr 100 % av takyta ( m 2 ) Asfalt m kr kr Öppna genomsläppliga ytor m kr kr Gräs 2500 m kr kr Träd 60 st kr kr Dagvattenledningar 500 m kr 400 kr Totalt m kr kr 0,21 10

11 Nuvärdesberäkning av samtliga investeringsoch driftkostnader för exempel K1-K5 Summa investeringar Summa driftkostnader Totalt K1, Traditionell kr kr kr K2, 50% sedumtak kr kr kr K3, 50% sedumtak, genomsläppliga ytor kr kr kr K4, 50% sedumtak, genomsläppliga ytor, regnbädd kr kr kr K5, Genomsläppliga ytor, regnbädd kr kr kr Analys kvartersmark Inledningsvis ska det nämnas att kostnader för anläggning och drift för de olika ytorna inom de olika alternativen kan skilja mycket beroende på hur förutsättningarna ser ut på den aktuella platsen samt vilka materialval som görs. Det finns i beräkningarna inga uppgifter om kostnader för att anlägga traditionella tak eller vilka driftkostnader man har för dessa. Ingen hänsyn har heller tagits till den ökning av livslängd för tak som sedum bidrar med. Dessutom kan val av takmaterial påverka vilka reningsmetoder man behöver ta till o.s.v. När grönytefaktorerna jämförs mellan de olika alternativen för att omhänderta dagvatten, ska det noteras att värdet inte säger så mycket om förändringen av belastningen på recipienten vad gäller flödesintensiteter, volymer och föroreningar. För att få mer tydliga och korrekta svar på det måste området simuleras i datorprogram anpassade för detta. Samma gäller för risken för översvämningar, vilka i stor grad styrs av hur höjdsättningen gjorts inom avrinningsområdet. I exemplen har det antagits att för alternativ K2, K3, K4 och K5 uppstår en lägre driftkostnad för ledningssystemet genom att dagvatten omhändertas i konstruktioner längre uppströms i området. För exempel K4 och K5 antas att ett klenare ledningssystem kan anläggas genom den effektiva fördröjningen och magasineringen i regnrabatter. Normalt dimensioneras regnrabatter för att kunna magasinera och fördröja ett mm regn. Jämförelse K1 och K2 Anläggningskostnaderna för alternativ K2, med hälften av taken som sedumtak, är högre än för alternativ K1. Skötselkostnader per år blir också högre för K2 jämfört med K1, vilket också framgår i nuvärdesberäkningen där alternativ K2 är dyrare. Vid jämförelse av grönytefaktorn så ökar den med 67 % vid anläggande av sedumtak (K1 = 0,12 jämfört med K2 = 0,20). När kostnadsökningen för K2 beaktas ska hänsyn tas till de ökade värden som det gröna taket ger: ökad biologisk mångfald, ökad livslängd för taket samt effekten av det 11

12 gröna takets förmåga att ta hand om regnvatten vid måttliga regn. Tittar man enbart på kostnader blir K2 det dyrare alternativet, men det höjer grönytefaktorn markant. Jämförelse K3 med K1 och K2 Anläggningskostnaderna för alternativ K3 blir lägre än för K2 men fortfarande betydligt högre än för K1. Driftkostnaderna blir högre än för både K1 och K2, vilket resulterar i att nuvärdet för K3 blir högre än för både K1 och K2. Jämför man grönytefaktorn ökar den till 0,22. Jämförelse K4 med K1, K2 och K3 Anläggningskostnaderna för alternativ K4 blir de högsta men skillnaden till K2 och K3 är liten. Även driftkostnaderna är de högsta av de fyra alternativen vilket också resulterar i det högsta nuvärdet. Jämför man grönytefaktorn är den högst för K4 med 0,25. Jämförelse K5 med K1, K2, K3 och K4 Anläggningskostnaden för alternativ K5 är jämförbar med K1. Däremot är driftkostnaderna för K5 högre än för samtliga övriga alternativ vilket resulterar i ett högre nuvärde (i samma storleksordning som för K2). Grönytefaktorn för K5 på 0,21 är nästan samma som för K3 men lägre än för K4. I ovan exempel blir anläggningskostnaderna för traditionell dagvattenhantering med endast ledningar ungefär hälften av kostnaden jämfört med dagvattenhantering med sedumtak. Däremot är anläggningskostnaden för alternativet där regnrabatter ersätter sedumtaken likvärdigt med kostnaderna för traditionella lösningar. Driftkostnaderna för traditionell dagvattenhantering jämfört med öppen dagvattenhantering är lägre. Det ska noteras att kostnader och behovet av öppna lösningar kan se olika ut från område till område. En del områden kan till exempel ha ett stort behov av att fördröja dagvattnet, medan det i andra områden inte behövs i lika hög grad. Detta spelar roll för valet av typ av lösning, vilket i sin tur spelar roll för hur stor anläggningskostnaden blir. De grönblå lösningarna genererar både fördröjning och rening av dagvatten, vilket måste värderas och läggas som en minuspost kostnadsmässigt. Sammantaget betyder detta att kostnaden ökar om man väljer öppna lösningar istället för traditionell dagvattenhantering. Emellertid ska denna ökade kostnad jämföras med den ökning av ekosystemtjänster man vinner när man väljer de öppna lösningarna. SLUTSATSER Beroende på vilka öppna dagvattenlösningar som väljs kan anläggningskostnaderna bli av samma storleksordning som de traditionella. Dock kräver de öppna lösningarna mer frekvent skötsel för att fungera som avsett och är därmed generellt sett mer kostnadskrävande. Vid val av lösning ska det beaktas att de öppna lösningarna är multifunktionella och bidrar med mervärden som de traditionella saknar och därför kan vara ett smartare val. Öppna anläggningar kan dock behöva mer plats än traditionella, vilket är ett problem när man bygger i en tät urban miljö. Den största utmaningen med öppna anläggningar handlar alltså mer om ökade driftkostnader och att hitta ytor för dem i staden. Genom att samordna planeringen av ny vegetation i Grönstrategi för en tät och 12

13 grön stad med planeringen av öppna dagvattenlösningar skulle dock en hel del ytor kunna användas för flera ändamål. Fortsatt arbete Kostnadsuppgifterna behöver kompletteras och uppdateras allteftersom anläggningar projekteras och byggs. Dessutom behöver exempelvis kostnader för översvämningar och ersättning till fastighetsägare, vilket kan påverkas positivt eller negativt av de olika lösningarna, tas med i kalkylerna. Det viktigaste är att vidga analysen och föra in nyttorna i ett större samhällsperspektiv samt att även inkludera exploatörernas perspektiv. Exploatörer vill idag gärna skapa och bygga gröna lösningar för att bli mer attraktiva som hyresvärdar, men dessa angreppssätt är ännu bara i sin linda. Vidare nära samarbete med olika aktörer på marknaden, forskning och studier av erfarenheter från andra länder kan hjälpa oss att få en mer fullständig och tydlig bild av hur nyttorna och kostnaderna fördelas, samt hur de varierar mellan alternativa lösningar. 13