UPPDRAGSLEDARE. Maria Vabulis UPPRÄTTAD AV. Marie Ernström. Bergvik Skog AB Bergvik Skog AB Bergvik Skog AB. Sweco Sweco.

Transkript

1 UPPDRAG Vindkraftpark Ödmården UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Maria Vabulis UPPRÄTTAD AV Marie Ernström DATUM PLATS Ljusne Folkets Hus DATUM TID 17:00-20:00 NÄRVARANDE Peter Svantesson Anders Ljunggren Sture Björk Maria Vabulis Olle Viotti Marie Ernström Johan Scheuer Inbjudna deltagare (se närvarolista, bilaga 1) Bergvik Skog AB Bergvik Skog AB Bergvik Skog AB Sweco Sweco Sweco WSP PS AL SB MV OV ME JS ID Samrådsmöte ang vindkraftpark Ödmården PE och MV visar presentation om projekt Ödmården, se bilaga 2. Frågor och svar efter presentationen ID: Vad har Bergvik respektive Sweco för uppgifter i projektet? PS/MV: Bergvik är markägare och söker tillstånd för att få uppföra en vindkraftpark. När tillstånd erhållits överlåter Bergvik projektet till annan part som bygger och driver parken, men Bergvik är fortfarande markägare och kommer bedriva skogsbruk som vanligt på dessa marker. Sweco är konsulter till Bergvik under tillståndsprocessen och hjälper till med att ta fram handlingar, hålla i kontakter med myndigheter, särskilt berörda mm, som behövs i samband med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. De som finns med vid samrådsmötet idag är följande: Maria Vabulis projektledare Sweco Peter Svantesson vindkraftansvarig Bergvik Skog AB Sture Björk fastighetsexpert Bergvik Skog AB Anders Ljunggren - projektansvarig Bergvik Skog AB 1 (9) Sweco Parkgatan 3 Box 1902, Falun Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Marie Ernström Projektledare Telefon direkt Mobil marie.ernstrom@sweco.se

2 Olle Viotti vindkraftkonsult, Sweco Johan Scheuer ljudkonsult, WSP Marie Ernström - miljökonsult, Sweco ID: Är det värt alla dessa satsningar och ingrepp i naturen om vindkraftverken enbart får stå år och därefter måste tas bort/förnyas? Kommer de att stå där och skräpa i naturen efter dessa år? AL: De tillstånd som myndigheterna beviljar för vindkraftparker brukar vara tidsbegränsade till ca år. Visst slitage av verken blir det så att maskineriet kan behöva bytas ut etc. Andrahandsvärdet för skrot brukar vara rätt högt. Det kan även nämnas att på Gotland håller man just nu på att byta ut första generationens vindkraftverk och en del av dessa äldre verk kan även återanvändas på andra ställen. För att överhuvudtaget få ett tillstånd för en vindkraftpark måste sökanden ställa en s k ekonomisk säkerhet för att dessa medel ska kunna nyttjas av myndigheterna utifall verksamhetsutövaren inte längre kan driva anläggningen och verken därför måste tas omhand. Inga verk kommer alltså att bara lämnas i naturen om de inte används detta regleras i tillståndsbesluten. Inget beslut kommer erhållas om inte Bergvik avsätter medel till Länsstyrelsen för ekonomisk säkerhet. ID: Varför bygger inte Bergvik vindkraft ute till havs istället för i skogen? PS: Vindkraftparker byggs ute till havs där det finns bra vindar, men Bergvik äger inga marker ute till havs och därför är detta inte möjligt. I och med att Bergvik är en mycket stor markägare så har bolaget stora möjligheter att bidra till att uppnå de ställda miljömålen för vindkraft och att samtidigt kunna fortsätta bedriva skogsbruket som vanligt på dessa marker. Kostnaderna för att bygga vindkraftparker till havs är generellt högre än att bygga på land. Bakgrunden till att Ödmården-området visat sig vara lämplig för vindkraftsutbyggnad i de förstudier som Bergvik genomfört är just närheten till havet och de goda vindförhållanden som råder där. Bergvik har dock valt att placera den planerade parken en bra bit in från kusten av hänsyn till den relativt täta bebyggelsen invid kustlinjen. ID: Kommer vindkraftverken synas utifrån havet? MV: Ja, det kommer de att göra. ID: Kommer taxeringsvärdena att försämras p g a vindkraftutbyggnaden? SB: Det är svårt att se att uppförandet av vindkraftverken skulle medföra att 2 (9)

3 taxeringsvärdet påverkas. ID: Hur nära intill fastigheten kommer verken att stå? MV: När layouterna (verksplaceringarna) tas fram används inga specifika generella avstånd mellan verk och hus. Då används istället Naturvårdsverkets riktvärden för buller som inte får överskrida 40 db(a) vid bostäder. När dessa riktvärden används så innebär det ofta ett avstånd som ligger runt ca 1500 meter mellan närmaste verk och hus. ID: Hur höga blir verken? MV/AL: Utvecklingen går snabbt. Verken blir högre och högre för att kunna nyttja de goda vindarna som finns högre upp. Med anledning av detta kommer Bergvik att troligtvis ansöka om en verkshöjd på maximalt 220 meter, trots att det i dagsläget inte finns så höga verk ute på marknaden. Vid framtagande av fotomontage etc kommer denna höjd (220 m) att användas i miljökonsekvensbeskrivningen för parken. ID: Hur kommer det rörliga friluftslivet att påverkas av vindkraftparken? MV/AL: Friluftsliv kan bedrivas som tidigare, men naturupplevelsen kan möjligen bli en annan sedan verken uppförts. Vägar inom området kommer att förbättras vid byggnation av parken. Vägarna planeras inte att stängas av, åtminstone inte sommartid. ID: Är det risk för isbildning på verken och kan det vara en fara om man vistas i närheten av verken? AL: Risk för isbildning finns. Nedisningsproblem går att lösa på olika sätt och det sker en teknisk utveckling inom området för att försöka lösa problemet. Varningsskyltar kommer att sättas upp på lämpliga avstånd från verken, men ingen avspärrning kommer att ske. Bärplockare behöver inte oroa sig för risk för nedisning, men däremot kan till viss del vinterjakt kan komma att påverkas. ID: Hur kommer ljudet bli ifrån parken? MV: När layouterna tas fram på verksplaceringarna så är det Naturvårdsverkets riktvärde på högst 40 db(a) vid bostäder som använts, så bilderna på layouterna visar den ackumulerade ljudnivån inom hela parken, d v s den totala påverkan. Hur man upplever ljudnivån är mycket individuellt. Ljudillustration visas av WSP i rum intill denna lokal, så gå gärna dit och lyssna efter frågestunden. ID: Den störning som kommer bli störst från parken är troligen ljudet. Flera studier visar på det och då är det parker som till och med har färre antal verk än den som nu planeras i Ödmården. En studie (Chalmers) visar att 30% av de tillfrågade störs av ljud vid 30 db(a) och 50% får 3 (9)

4 problem med bl a nattsömnen vid 40 db(a). AL: Det finns ett antal studier gjorda inom detta område, men just dessa siffror är inte bekanta. Man bör även ta i beaktande att detta ändå är låga ljudnivåer och att människor som bor i städer ständigt lever med betydligt högre ljudnivåer än dessa. Givetvis kan det tänkas att människor som flyttat ut i skogen kan uppleva ljudet som ett problem. ID: De hus som kommer innanför 40dB(A)-området blir det aktuellt med inlösen av de husen? MV/AL: När projektering av parken sker kommer verken placeras så att inte något hus hamnar över 40 db(a). Tillståndet från Miljöprövningsdelegationen kommer reglera vilka ljudnivåer som är tillåtna och tillståndet kommer även innehålla villkor hur detta ska mätas. De som kommer bygga parken kommer att räkna med säkerhetsmarginaler så att ljudnivåerna inte riskerar att överskridas. Kontrollmätningar kommer att göras av oberoende konsult både före och under drift av verken och resultat från dessa mätningar kommer att skickas till tillsynsmyndigheten. ID: Kan vindriktningen påverka ljudnivån? MV: Ja, ljudet hörs mer om vindriktningen ligger mot fastigheten. Hänsyn tas till detta i den beräkningsmodell som används. ID: Varför har Bergvik valt att satsa på vindkraftparker? PS: Bergvik vill vara med och bidra till omställningen till ett nytt energisystem. Utbyggnad av vindkraft på bolagets marker kan kombineras på ett bra sätt med skogsbruket, som kan bedrivas precis som vanligt men med förbättrat vägsystem tack vare vindkraftutbyggnaden. Vindkraften är också en bra ekonomisk affär för bolaget. Vindkraften kan även bidra till nya arbetstillfällen för lokalbefolkningen. ID: Hur stor del av energin produceras av vindkraft idag? PS/MV: Ca 5 %, vilket motsvarar produktionen i en kärnkraftreaktor förra året. ID: Många är positiva till förnyelsebar energi som produceras via vindkraften, men varför måste parkerna byggas där det finns boende i närheten? Det finns ju så mycket landområden där det inte finns bebyggelse som skulle lämpa sig bättre och där ingen skulle behöva störas av ljudet. AL: Bergvik har i sina förstudier på lämpliga områden haft som ett av kriterierna att välja områden med så lite bebyggelse som möjligt och där det finns goda vindförhållanden. Men, trots att vi har stora landarealer är det alltid någon/några som har hus någonstans runt omkring. 4 (9)

5 ID: Teoretiska skuggtider visades i presentationen vad innebär det? MV/AL: Vid beräkningar av teoretisk skuggtid baserar man dessa på väderstatistik för området och får på så vis fram en sannolik skuggeffekt med hänsyn tagen till relativ solskenstid och verkets beräknade drifttid. Skuggtiden anges som värst fall, d v s om solen alltid skiner, vinden alltid blåser och det från ett håll som ger maximal skugga, d v s att rotorn står parallellt med huset. Den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse bör inte, enligt Boverket, överstiga 30 timmar/år och den faktiska skuggtiden bör inte överstiga 8 timmar/år och 30 minuter om dagen. I tillståndsbeslut enligt miljöbalken brukar det finnas villkor angående detta och följs inte dessa kan tillsynsmyndigheten besluta att verket stängas av vissa tider. I denna park är det inget hus som riskerar att påverkas av skuggor. ID: Hur är det med lågfrekvent buller från parken? JS: Gränsvärden för inomhusmiljö finns utgivna av Socialstyrelsen. Inför en vindkraftsetablering kan man göra en beräkning på lågfrekvent buller för att titta på parkens eventuella påverkan p g a detta. ID: Vi vill kunna sova med öppet fönster som vanligt utan att behöva störas av ljud från vindkraftverk. JS/AL: 40 db(a) är ett lågt ljud som vi har i bakgrunden för det mesta. Mätte ljudet utanför Folkets Hus-lokalen när jag kom och bakgrundsnivån låg då runt 40 db(a). Kom gärna och lyssna på ljudillustrationen i rummet bredvid efter frågestunden. Troligen är ljudet från sågverket i trakten på en högre nivå än 40 db(a). Är det många som störs av det? ID: Förstärks ljudet över sjöar? JS: Ljudet förstärks inte, men det finns inget som bromsar ljudet över sjöar och det kan på så vis färdas längre ifrån ljudkällan. ID: Påverkar höjden på verken ljudet som alstras? MV/AL: Nej, verkshöjden påverkar inte ljudet speciellt mycket. Rent teoretiskt kommer ett högre verk längre bort från punkten där ljudet mäts än ett lägre verk. I utvecklingen av nyare och högre verk tittar man även på att ljudnivåerna inte försämras jämfört med dagens verk. ID: Var exakt kommer verken att placeras? MV/AL: Bergvik söker tillstånd på en s k boxmodell, vilket innebär att några exakta verksplaceringar inte kommer anges i ansökan om tillstånd. I ansökan kommer exempellayouter finnas redovisade och Bergvik kommer att redovisa 5 (9)

6 vilka restriktioner som bolaget kommer använda vid den slutliga projekteringen av parken, som kommer ske efter det att tillstånd erhållits. Restriktioner kan t ex vara att Bergvik tar på sig att inte placera verk så att 40 db(a) riskerar att överskridas, att inte placera verk i höga natur- och kulturvärden etc etc. ID: Vilka inventeringar har gjorts? ME: Hittills har en spelflyktsinventering av örn genomförts och nu under sommaren kommer häckfågelinventering ske liksom fladdermusinventering, naturvärdesinventering, kulturvärdesinventering, landskapsanalys och geohydrologisk utredning. ID: Örn finns det gott om i området. Studerar ni flyktmönster hos dessa och andra arter och hur de kan komma att påverkas? ME/AL: Ja, det ingår i fågelinventeringarna att studera aktuella flygmönster också. ID: Kommer parken att störa mobil/radiolänkar i området? MV/AL: Mobil/radiolänkar utgör restriktionsområden vid layoutarbetet, d v s vi får inte bygga för nära dessa så att länktrafiken riskerar att påverkas. Olika operatörer kräver olika avstånd, vilket framgår av restriktionskartan på skärmutställningen. TV eller mobiltrafik kommer inte störas av parken. Bergvik kan tänka sig att bygdemedlen kan användas för att sätta upp mobilsändare för att ytterligare förbättra dagens situation. ID: Kommer Kustvägen att behöva förbättras för att transporter ska kunna ske till vindparken? Kustvägen körs sönder redan idag av den trafik som går där. Kommer transporterna att öka? MV: Inget tyder i dagsläget på att Kustvägen kommer behöva förbättras p g a transporter som behövs in till parkområdet. En framkomlighetsanalys kommer att finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen. En hel del transporter kommer det att bli under byggnationen av parken, så då kommer trafikmängden att öka i området jämfört med idag. ID: Finns det några undersökningar gjorda på hur påverkan på omgivningen har blivit efter uppförande av Bergviks vindparker? PS: Nej, eftersom parken i Jädraås är den första större parken som har börjat byggas (påbörjades hösten 2011) så finns det ännu inga studier från just Bergviks egna projekt. ID: Kan Bergvik kolla upp om det finns studier från andra parker där det kan finnas erfarenhet att ta del av hur påverkan har blivit efter 6 (9)

7 byggnation/drift av en vindpark? AL: Bergvik har tanke om att till hösten eventuellt anordna en studieresa för intresserade för att titta på en vindkraftpark. Bergvik återkommer om det längre fram. ID: Hur lång tid tar det innan parken är byggd? PS: Svårt att exakt säga då det bland annat beror på hur snabbt ett tillstånd kan erhållas från Länsstyrelsen. Själva byggtiden för parken kan röra sig om 2-3 år. För Jädraås vindpark gick det relativt fort att få tillstånd och börja bygga. Där lämnades tillståndsansökan in år 2008 och byggnation av parken startade hösten ID: Hur sker finansieringen av att bygga parken och söka tillstånd? PS: Bergvik står för kostnaden fram till dess ett tillstånd erhålls, d v s det är kostnader för arbete med att ta fram allt material så som diverse inventeringar och utredningar som behövs inför ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Det rör sig om en kostnad på ca 5-10 miljoner kr. När ett tillstånd erhållits överlåter Bergvik projektet till extern köpare som sedan bygger och driver parken, så den kostnaden står inte Bergvik för. ID: Vem är det som kommer bygga parken? PS: Det vet vi ännu inte, men det finns många intressenter ute på marknaden. ID: Det finns många jaktlag i området och det kommer sannolikt bli begränsningar i jakten p g a vindkraftparken, vilket inte är önskvärt. Inom området bedrivs jakt med hund eftersom det är det enda området som är vargfritt. PS: I vindkraftparken i Jädraås funkar jakten som vanligt. Finns det frågor/funderingar specifikt om jakten inom Ödmården-området så är ni välkomna att ta dessa direkt med Stora Enso s distriktskontor i Bollnäs (Mikael Jonsson). ID: Hur stort är riskområdet kring ett verk? Is och vingar kan lossna. MV/AL: Riskavstånd för iskast beräknas med en formel (d = (D + H) x 1.5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]). I praktiken rör det sig om några hundra meter, men det gäller alltså under de perioder under året då det finns risk för isbildning. Det är en mycket liten risk att rotorblad skulle lossna. Det har skett i vissa extrema fall på några platser runt om i världen, vilket bland annat kan ses på filmer på t ex YouTube. När det blåser extremt mycket finns en viss risk att något sådant kan inträffa, men verken stängs av vid vindar på 25 m/s eller 7 (9)

8 högre så att detta inte ska kunna ske. ID: Varför bygger inte Bergvik vindparker i områden där boende är positiva till vindkraft? AL: Erfarenheten är att det finns alltid någon/några som inte vill ha vindkraft i närheten trots att områden väljs på platser där det finns förhållandevis lite bebyggelse. En mycket viktig aspekt vid val av vindparksområden är också möjligheten att koppla upp parken på nätet. ID: Kommer hänsyn tas till nyckelbiotoper och andra skyddsvärda naturområden? AL: Ja, nyckelbiotoper kommer att undantas från verksplaceringar. Vissa undantag kan dock eventuellt komma att bli aktuella invid vissa vägdragningar som kanske tangerar nyckelbiotoper. I sådana fall kommer detta att framgå av ansökan/miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). ID: Hur kommer ni lösa fåglarnas problem? Vid vindkraftparken vid Smöla i Norge har de fått plocka en massa döda fåglar vid verken. Mycket örnfågel och smålom finns i området där Ödmården-parken planeras och dessa kan komma att påverkas negativt. Fiskgjuse finns också. Kommer skyddszoner att upprättas för t ex smålom, som behöver breda flygstråk för att kunna flyga från boställe till födoställe? AL/ME: Omfattande fågelinventeringar håller på att genomföras av Grouse Expeditions (Martin Rydberg-Hedén) för att få en kartläggning av fågellivet inom och i närområdet kring den planerade parken. Martin har även kontakter med lokala ornitolger samt med GLOF (Gävleborgs Ornitiolgiska förening) och örngruppen för att erhålla fakta om området. Ett särskilt möte har bokats in den 11 juli med representanter för GLOF och lokala ornitologer för att diskutera planerna. Skyddszoner kan bli aktuella vid vissa verk för att få till lämpliga flygzoner för arter som smålom, detta har t ex skett i Lingbo vindpark i samråd med GLOF (Gävleborgs ornitologiska förening). ID: Viktigt med uppföljning av vilken påverkan parken kommer ge på fågellivet. Kan det bli aktuellt att utbilda personer för sök med hundar? AL: Kan troligen komma att ställas krav på kontroll/uppföljning av påverkan på fågellivet som en del av det s k kontrollprogrammet. Det gjordes i Lingboparken. 8 (9)

9 Vid anteckningarna Marie Ernström Bilagor 1. Närvarolista 2. Power-Point-presentation 9 (9)