Utbildningsprogram Distansbaserad Flygteori LAPL(A) och PPL(A)

Transkript

1 Utbildningsprogram Distansbaserad Flygteori LAPL(A) och PPL(A) Kursens mål Eleven ska kunna uppvisa goda teoretiska kunskaper vid sitt praktiska flygande och vid Transportstyrelsens examinationstillfällen. Kursen täcker de delar som finns upptagna i måldokumenten utfärdade av Transportstyrelsen. Examinationer sker i totalt nio stycken ämnen: 00 Luftfartssystemet och säkerhetsstandarder 00 Luftfartyg generellt 00 Bestående av Vikt och balans(0), Prestanda Flygplan(0) och Färdplanering(0) 040 Människans förutsättningar och begränsningar 050 Meteorologi 060 Navigation 070 Operativa procedurer 08 Flygningens grundprinciper för flygplan 090 Flygradiotelefoni Förkunskapskrav Inga. Tillgodoräknande Elev som avslutat teoriutbildning genom annan flygskola I det fall samtliga examinationer är klara och eleven erhållit sitt intyg ska detta accepteras för fullt tillgodoräknande för den teoretiska utbildningen. Elev som påbörjat teoriutbildning genom annan flygskola Ofta kan det enklaste vara att eleven avslutar teoriutbildningen där hen påbörjade. Om det av olika skäl inte är möjligt eller praktiskt så kan en flytt ske. Det viktiga är att den nya flygskolan får dokumentation av den tidigare flygskolan och att Transportstyrelsen kontaktas för att flytta eleven till den nya skolans PEXO-system.

2 Teoriutbildning - Beskrivning Teoriutbildningen bedrivs som en distansutbildning utan lektioner. Flygskolan använder en digital plattform som ger möjlighet till uppföljning där skolan kan verifiera att eleven har läst alla delar i syllabusen. Flygskolan bistår med mentorskap och stöd till sina elever under hela deras utbildningsperiod. När samtliga delar i ett och samma ämne är genomförda skriver eleven skolprov. När eleven har klarat sitt skolprov genom att få minst 75% rätt ska den utbildningsansvarige anmäla eleven för att skriva examination i PEXO. I de fall eleven inte klarat sin examination ska flygskolan hålla en briefing för att gå igenom de delar eleven missat innan en ny examination kan göras. Efter varje genomfört prov ska den utbildningsansvarige skicka examinations-dokumentet till eleven och notera provresultatet i elevens protokoll. Distansutbildning innefattar, av naturliga skäl, inte lika mycket kontakt med flygskolan under den teoretiska utbildningen. Därför är det av särskild vikt att flygskolan informerar alla elever om hur PEXO-systemet är uppbyggt med sittningar och maximalt antal kuggade prov innan examinationerna påbörjas.

3 Syllabus/Måldokument - Förklaring Syllabusen är uppbyggd enligt följande: Syllabusnummer Syllabusnumret återfinns även på PEXO-sammanställningen så att flygskolan kan se vilka delar eleven svarade rätt/fel på under examinationen i ämnet. Rubrik/Fritext Förklarande text. Kunskapsnivå Beskriver på vilken detaljnivå eleven ska kunna den delen av ämnet. Förklaring kunskapsnivå:. Kunskapsnivå (orienterande och motiverande) Eleven ska kunna: visa förståelse för fakta, principer och processer bli motiverad att följa anvisningar och bestämmelser återge färdigstrukturerad kunskap, fakta och principer. Kunskapsnivå (beskrivande, tolkande och tillämpande) Eleven ska kunna: beskriva ett fenomen, process eller tillstånd översätta, tolka och tillämpa kunskap i andra ord eller symboler. Kunskapsnivå (förklarande och värderande) Eleven ska kunna: använda och sätta samman kunskapsdelar till en ny struktur klargöra fenomen och processer bedöma och värdera fakta och principer för en viss situation

4 Syllabus/Måldokument Syllabusnummer LUFTFARTSSYSTEMET OCH SÄKERHETSSTANDARDER Kunskapsnivå INTERNATIONELLA LAGAR: KONVENTIONER, ÖVERENSKOMMELSER OCH ORGANISATIONER Part I - Air Navigation LO Känna till det generella innehållet i relevanta delar av följande kapitel: generella principer och tillämpning internationell standard och rekommenderade tillämpningar (SARPs) flygning över medlemsstats territorium luftfartygs nationalitet åtgärder för att underlätta flygtrafiktjänster villkor som ska uppfyllas på luftfartyg giltighet på certifikat och behörigheter meddelanden om avsteg Part II The International Civil Aviation Organisation (ICAO): LO Känna till ICAO:s huvudsakliga organisation och huvuduppgifter LUFTVÄRDIGHET, ICAO ANNEX Förord, definitioner LO Redogör för huvudsakliga definitioner inom luftvärdighetsbegreppet LLuftvärdighetsbevis LO Redogör för följande begrepp: luftvärdighetsbevis, utfärdare och giltighetstid fortsatt luftvärdighet (krav för förnyelse) LUFTFARTYGS NATIONALITETS- OCH REGISTRERINGSBETECKNING, ICAO ANNEX Förord, definitioner LO Redogör för huvudsakliga definitioner: luftfartygs indelning registrerande stat.

5 Registreringsbeteckning, Registreringsbevis och Nationalitetsbeteckning LO Redogör för: luftfartygs registreringsbeteckningar nationalitets- och registreringsbevis identifieringsskylt CERTIFIKATREGLER, ICAO ANNEX OCH PART-FCL Annex : Definitioner Del-FCL LO Redogör för följande: luftfartyg, flygplan, helikopter, ballong, segelflygplan, ATS-färdplan, flygtid, befälhavare, behörighet, dubbelkommandotid(dk) och enkelkommandotid(ek) Definitioner Innehåll Del-MED Innehåll LO Redogör för följande: kategori av luftfartyg, distansflygning, kompetenskontroll (PC), förnyelse, förlängning, flygprov, typ av luftfartyg och flygplansklass. LO Redogör för huvudsakliga innehållet i kapitel A i Del-FCL (allmäna krav) med tillhörande Allmäna råd. LO Redogör för huvudsakliga innehållet i kapitel C i Del-FCL (PPL) med tillhörande Allmäna råd. LO Redogör för huvudsakliga innehållet i kapitel H i Del-FCL (klass och typbehörigheter) med tillhörande Allmäna råd. LO Redogör för huvudsakliga innehållet i kapitel A i Del-MED (allmäna krav) med tillhörande Allmäna råd. LO Redogör för huvudsakliga innehållet i kapitel B Avsnitt i Del-MED (Krav för medicinska intyg för piloter) med tillhörande Allmäna råd TRAFIKREGLER, ICAO ANNEX OCH PART-SERA Väsentliga defintitioner, tillämplighet av trafikregler, allmänna regler, visuella flygregler, signaler, prejning av luftfartyg.

6 Trafikregler Allmänt LO Redogör för, SERA och Annex till Chicagokonventionen, som behandlar trafikregler för internationell luftfart och med fokusering på Transportstyrelsens föreskrifter och allmäna råd om trafikregler för luftfart. LO Redogör för: trafikreglernas territoriella giltighet trafikreglernas tillämpning väsentliga definitioner. LO Redogör för de i Transportstyrelsens föreskrifter om allmäna råd och trafikregler för luftfart markerade skiljaktigheterna i föhållande till Annex till Chicagokonventionen. LO Redogör för de allmänna regler och bestämmelser som behandlar minimiflyghöjd. LO Redogör för de regler som gäller för undvikande av kollision. LO Redogör för de ljus som ska föras av luftfartyg VFR-flygning Signaler Prejning LO Redogör för de gränsvärden för flygsikt och avstånd från moln som gäller för VFR-flygning. LO Redogör för vilka förbud och begränsningar som gäller för VFR-flygning. LO Redogör för lägsta tillåtna höjd för VFR-flygning. LO Redogör för regler för val av flyghöjd vid flygning över 000 ft GND. LO Redogör för de villkor som gäller för tillstånd till speciell VFR-flygning. LO Redogör för regler och procedurer för angörande av okontrollerade fält, med hänsyn till annan trafik, företrädelseregler och flygsäkerhet. LO Redogör för betydelsen av nöd- och ilsignaler samt för de åtgärder som ska vidtas då sådan signal uppfattas. LO Redogör för innebörden av de ljussignaler som används av flygplatskontroll samt luftfartygs kvittens. LO Redogör för innebörden av marksignaler. LO Redogör för innebörden av rangeringssignaler.

7 LO Redogör för innebörden av prejning av civilt flygplan. LO Redogör för signaler mellan prejat och prejande flygplan. LO Redogör för hur ett prejat flygplan ska agera PROCEDURES FOR AIR NAVIGATION AIRCRAFT OPERATIONS Doc. 868-OPS/6, VOLUME Procedurer för höjdmätarinställning Grundläggande krav, procedurer tillämpbara för operatörer och piloter LO Redogör för definitioner och procedurer vid höjdmätarinställning innefattande: QFE, QNH och FL STD, TA, TRL (transition layer) Operativa procedurer för transponder (sekundärradar) Handhavande av transponder LO Redogör för kraven på det operativa handhavandet av transpondern. LO Redogör för fraseologi rörande transponder FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNST (ATS) OCH FLYGLEDNINGSTJÄNST (ATM) Annex Flygtrafikledningstjänst Definitioner LO Redogör för innehållet i Annex till Chicagokonventionen beträffande väsentliga begrepp, indelning, arbetsuppgifter och ansvarsfördelning mellan olika ATS-organ Allmänna villkor för flygtrafikledningstjänsten

8 LO Redogör för nedanstående luftområden inom vilka flygtrafikledningstjänst utövas: flyginformationsregion, FIR kontrollområde, CTA terminalområde, TMA kontrollzon, CTR trafikzon, ATZ trafikinformationsområde, TIA trafikinformationszon, TIZ. LO Kortfattat beskriv flygtrafikledningstjänstens uppgifter i stort och dess indelning i: a) flygkontrolltjänst områdeskontrolltjänst inflygningskontrolltjänst flygplatskontrolltjänst b) flyginformationstjänst, FIS c) särskild flyginformationstjänst, AFIS d) alarmeringstjänst. LO Med hjälp av principskiss redogör för: luftrummets indelning och klassificering de organ som utövar tjänster i olika luftrum benämningen på de tjänster som utövas av respektive organ vad dessa tjänster innebär för piloten Flygkontrolltjänst ATC LO Redogöra för vilka flygningar flygkontrolltjänst utövas. LO Redogöra för vilka slags instruktioner och informationer som ges till ankommande och avgående luftfartyg.

9 LO Redogör för: begreppet klarering (innebörd och ändamål) villkor som gäller för klarering ansvarsförhållanden vad gäller förhindrandet av kollision mellan luftfartyg. LO Redogör för hur separation tillämpas i förhållande till VFR-flygning i kontrollerat luftrum. LO Redogör för var procedurer för väntläge publiceras. LO Redogör för principen för användning av transponder. LO Slå upp och redogör för den SSR-kod (nationellt samt internationellt) som ska användas om ingen instruktion lämnats. LO Ange transponderkod för: olagligt besittningstagande (kapning) radiobortfall nödläge. LO Redogör för de bestämmelser som gäller beträffande turordning för ankommande och avgående luftfartyg. LO Redogör för skyldigheten att bibehålla uppsikt utanför luftfartyget Flygplatskontrolltjänst TWR LO Ange på vilken del av flygplatsen flygplatskontrollen har kontrollansvar. LO Med hjälp av principskiss återge de sex lägen i trafikvarvet och vid taxning som fordrar särskild uppmärksamhet ur flygsäkerhetsmässig synpunkt. LO Redogör för uttrycket gällande bana samt ange de faktorer som avgör fastställande av denna. LO Redogör för LO Ge exempel på fall då VFR-flygning helt eller delvis kan inställas av flytrafikledningsorgan på och i närheten av en flygplats. LO Redogör för de regler som gäller för luftfartyg i trafikvarvet. LO

10 LO Redogör för de regler som gäller för förflyttning av fotgängare och fordon på manöverområde. LO Slå upp och tolka de regler som gäller för användning av upprättade flygvägar och väntlägen för VFR-trafik i kontrollzoner. LO Redogör för flygplatskontrolltjänstens allmänna huvudansvar. LO Redogör för allmänna upplysningar om förhållanden på flygplats som nomalt lämnas till varje luftfartyg. LO Redogör for regler om och tolka upplysning beträffande turbulenta strömmar bakom annat luftfartyg. LO Redogör för de upplysningar om bromsverkan och banförhållanden som lämnas till varje luftfartyg. LO Redogör för övriga upplysningar för flygsäkerheten som kan lämnas till luftfartyg Flyginformationstjänst (FIS) LO Redogör för flyginformationstjänstens tillämpning och omfattning för VFR-flygning. LO Redogör för de upplysningar som lämnas luftfartyg vid AFIS-flygplats: före utköming till start före start före inträde i trafikvarvet före landning. LO Redogör för skillnaden mellan AFIS och flygplatskontrolltjänst Alarmeringstjänst LO Redogör för alarmeringstjänstens: definitioner organisation arbetssätt Document 4444 Flygledningstjänst (ATM) Visuell separation i närhet av flygplats

11 LO Redogör för vem som har ansvaret för att undvika kollision under VMC Procedurer för flygplatskontrolltjänst LO Redogör för informationen som TWR bör delge luftfartyg: före taxi för start före start före inträde i trafikvarv före landning Radartjänst LO Redogör för begreppet: radarvektorering ingående delar i sekundärradarsystemet Procedurer då det gäller nödlägen, radiofel samt oförutsedda händelser LO Redogör för procedurer relaterat till: nödlägen radiofel oförutsedda händelser FLYGINFORMATIONSTJÄNST, ICAO ANNEX Introduktion LO Redogör för begreppet AIS (Aeronautical Information Service) inkluderat status och relevans för IAIP (Integrated Aeronautical Information Package) inkl. NOTAM Väsentliga definitioner LO Redogör för väsentliga definitioner inom AIP-, AIRAC-systemet, NOTAM och AIC inkluderat: restriktionsområde farligt område manöverområde färdområde SNOWTAM.

12 FLYGPLATSER, ICAO ANNEX Väsentliga defintioner LO Redogör för de områden, som regleras i Annex 4 till Chicagokonventionen Flygplatsfakta Villkor rörande färdområdet och därtill relaterade faciliteter LO Redogör för nödvändiga uppgifter för flygningen, vad avser flygplatser. LO Redogör för de allmänna villkor som gäller vid val av start- och landningplatser. LO Redogör för minimikraven beträffande start- och landningplatser som ej kräver godkännande Visuella hjälpmedel för navigering LO Känna igen följande markeringar: vindriktningsvisare, vindstrut dagermarkering av hinder obelagd taxibana otjänliga ytor snötäckta ytor fasta hinder tillfälliga hinder rörliga hinder Indikatorer LO Redogör för vindriktningsindikator (vindstrut) och för vilka flygplatser detta är krav Markeringar

13 LO Redogör för dagermarkeringar/linjer inkl. färgsättning: bannummermarkering, innefattande bansiffrornas innebörd rullbana taxibana platta Belysning platta, säkerhetsmarkering tröskelmarkering (normal och inflyttad tröskel) markering av obelagd bana markering av belagd bana markering av väntplats markering av icke bärande ytor. LO Redogör för förhållanden under vilka flygplatsbelysningen ska vara tänd. LO Redogör för vilken betydelse och färg följande flygplatsljus har: bankantljus tröskelljus banändljus Skyltar taxikantljus varningsljus för bana i användning. LO Redogör för system för visuell glidbaneindkering (PAPI). LO Redogör för förekommande skyltar inom flygplatsområde Marksignaler LO Redogör för förekommande marksignaler för placering på signalplats.

14 Visuella hjälpmedel för att markera hinder LO Redogör för förekommande sätt att markera hinder Markering av föremål LO Redogör för hur föremål markeras Hinderbelysning LO Redogör för olika typer av varningsbelysning på hinder Visuella hjälpmedel för att markera områden med begränsad användning LO Redogöra hur man markerar otjänliga ytor och områden med begränsad användning Operativa flygplatsföreskrifter LO Redogör för befälhavarens skyldighet att följa bestämmelser vad gäller: lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter luftfartygs framförande, uppställning och förtöjning brandskydd tillsynsarbete start och körning av luftfartygs motor säkerhetsavstånd FLYGRÄDDNINGSTJÄNST, ICAO ANNEX Väsentliga definitioner LO Redogör för begreppet RCC samt vem som ansvarar för dess drift Operativa procedurer LO Redogör för vilka skyldigheter befälhavaren har som observerar ett nödanrop samt vilka skyldigheter man har vid en olycksplats Signaler för flygräddningstjänsten LO Redogör för signaler mellan marken och luften FÖRHINDRANDE AV BROTTSLIG HANDLING, ICAO ANNEX 7 LO Redogör för det generella innehållet i Annex 7.

15 UNDERSÖKNING AV LUFTFARTSOLYCKOR, ICAO ANNEX Väsentliga definitioner LO Redogör för definitionerna av olycka samt incident Tillämplighet LO Redogör för vad syftet är med utredning av olyckor och incidenter. LO Redogöra för vem som ansvarar för utredningar i samband med olyckor och incidenter.

16 Syllabusnummer LUFTFARTYG, GENERELLT Kunskapsnivå SYSTEMDESIGN, LASTER OCH UNDERHÅLL Systemdesign Design koncept LO Redogör övergripande för följande konstruktionsfilosofier: safe life fail-safe damage tolerant Laster och påverkan LO Redogör övergripande för vilka krafter och belastningar som ett flygplan utsätts för Underhåll Underhållsmetoder: hard time och on condition LO KONSTRUKTION Konstruktion och förbindningsmetoder LO Beskriv följande konstruktionsmetoder: monocoque (skalkonstruktion) semi-monocoque (halvskalkonstruktion) sandwich. LO Beskriv följande förbindningsmetoder: nitning lödning bultförband limning. LO Ange egenskaperna för följande material: aluminium stål kompositmaterial Vingar, empennage och kontrollytor LO Redogör för följande typer av vingkonstruktion: icke självbärande (stagad) självbärande (cantilever).

17 LO Beskriv följande strukturella komponenter i en vinge: balk sprygel spant stringer skal torsionsbox. LO Redogör för olika konfigureringar av empennaget: konventionell (low or mid tailplane) T-tail Flygplanskropp, dörrar, golv och fönster LO Beskriv följande typer av flygkroppskonstruktioner: monocoque (skalkonstruktion) semi monocoque (halvskalkonstruktion) sandwich. LO Beskriv konstruktionen och funktionen hos följande strukturella komponenter: frames bulkhead stringers skin. LO Definiera och förklara följande maximala strukturella massor: maximal startmassa (maximum take-off mass) maximal landningsmassa (maximum landing mass) HYDRAULIK Hydromekanik: generella principer Hydrauliska system LO Redogör för olika typer av hydraulvätskor, deras egenskaper och begränsningar. LO Redogör för de ingående komponenterna i ett enkelt hydrauliskt system med avseende på: konstruktion funktion nedsatt funktion hos någon av de ingående komponenterna indikationer och varningar LANDNINGSSTÄLL

18 Landningsställ LO Namnge följande typer av landningsställ: noshjul (nose-wheel) sporrhjul (tail-wheel). LO Förklara funktionen av följande komponenter i ett landningssställ: stötdämpare/fjäderben (oleo leg/shock strut) axlar (axles) stag (struts) saxlänk (torsion links). LO Beskriv övergripande ett enkelt infällbart landningsställ Noshjulsstyrning: utformning och funktion LO Beskriv funktionen av följande styrsystem: differentiell bromsning med frisvängande noshjul roderpedalsstyrning av noshjulet. LO Förklara funktionen av en noshjulsdämpare (shimmy damper) Bromsar LO Förklara arbetsprincipen för en skivbroms. LO Förklara hur bromsarna används/ansätts. LO Redogör för de indikationer och varningar för funktion som kan förekomma. LO Beskriv olika konstruktionssätt för parkeringsbromsen Hjul, fälg och däck LO Förklara hur ett däck är uppbyggt. LO Beskriv hur man kontrollerar ett däcks kondition och bedömmer tillåtet slitage STYRSYSTEM Primära styrsystem LO Definiera ett roder (primary flight control). LO Redogör för följande roders funktion och hantering: höjdroder skevroder sidroder. LO Förklara principen för ett manuellt kontrollsystem (wires and rods). LO Redogör för olika metoder för att låsa rodren på marken.

19 LO Redogör för att roder kan kontrolleras mekaniskt eller elektriskt. LO Redogör för funktionskontroll av rodren på marken samt vad som indikerar felaktig roderfunktion. LO Redogör för nedsatt funktion hos någon av de ingående komponenterna samt möjligheten till roderlåsning i luften Sekundära styrsystem LO Redogör för funktion och hantering av följande: lyftkraftshöjande anordningar trimplåtar trimroder. LO Redogör för funktionskontroll av klaff och trimroder på marken samt vad som indikerar felaktig funktion System för avisning LO Redogör för design och hantering av olika typer av avisningssystem för pitotrör och vindruta BRÄNSLESYSTEM Kolvmotor LO Redogör för bränslesystemets uppgift. LO Namnge följande huvudkomponenter i ett bränslesystem och redogör för placering och funktion: bränsleledningar pump (boost pump) filter (strainer) snapspump tankar ventilerings/urluftningssystem dränering bränslemätare bränslekran. LO Beskriv följande typer av bränslesystem och skillnader mellan dem: högvingat (gravity feed) lågvingat (pressure feed). LO Beskriv konstruktionen av följande typer av bränsletankar: integraltank uppbyggd tank gummitank.

20 LO Definiera termen icke användbart bränsle (unusable fuel). LO Beskriv hur man hanterar ett bränslesystem. LO Redogör för nedsatt funktion i bränslesystemet samt hur man hanterar de vanligast förekommande felen. LO Redogör för hur låg bränslenivå och lågt bränsleflöde indikeras ELSYSTEM Allmänt, definitioner, grundläggande applikationer: säkringar, logisk krets Statisk elektricitet LO Förklara statisk elektricitet. LO Beskriv en statisk avledare och förklara syftet. LO Förklara varför ett flygplan måste jordas innan tankning påbörjas. LO Redogör för hur man kan skydda komponenter mot statisk elektricitet. LO Redogör för de statiska urladdningar som kan förekomma vid blixtnedslag Likström LO Redogör för att ström kan enbart flyta i en sluten krets. LO Förklara de grundläggande principerna för ledningsförmåga och ge exempel på ledare och isolatorer. LO Definiera spänning, konduktivitet, ström, effekt och resistans och redogör för följande enheter: Volt (V) Ampere (A) Watt (W) LO Förklara ohms lag och dess tillämpning. LO Definiera elektriskt arbete och effekt och redogör för enheterna de mäts i Växelström LO Redogör för en växelströmskrets med avseende på spänning, ström, amplitud, fas, frekvens och resistans Pararell och seriekopplade kretsar LO Redogör för det som kännetecknar en seriekopplad krets. LO Redogör för det som kännetecknar en parallelkopplad krets Magnetiska fält LO Redogör för att en elektrisk krets generar ett magnetfält Batterier

21 Typer, egenskaper och begränsningar LO Redogör för funktionen hos ett flygplansbatteri. LO Namnge typen av laddningsbart batteri som används i lätta flygplan. LO Redogör för laddningsspänningen (4 och 8 volt) för olika batterispänningar ( och 4 volt). LO LO Redogör för hur temperaturen påverkar batterikapaciteten. LO Redogör för batterifunktion vid generator/alternatorbortfall Strömgenerering Växel och likströmsgenerering, fördelning och förbrukning LO Redogör för arbetsprincipen hos en generator och en alternator samt redgör för olika typer, design, funktion, indikationer och varningar för dessa. LO Beskriv ett enkelt elsystems uppbyggnad. LO Ge exempel på förbrukare och hur mycket ström de drar. LO Förklara hur man övervakar det elektriska systemet (volt och amperemätare). LO Ge exempel på olika fel i systemet och hur dessa visas på de övervakande instrumenten. LO Beskriv rutiner vid felfunktion Strömfördelning Allmänt LO Förklara funktionen hos en strömfördelningsskena (bus bar) samt hur dessa är kopplade med olika prioritet i ett elsystem. LO Förklara att flygkroppen kan användas som en del i den elektriska kretsen (common ground) KOLVMOTORER Allmänt Förbränningsmotorn: principer och definitioner LO Definiera följande termer och uttryck: RPM vridmoment ingastryck effekt bränsleförbrukning kompressionsförhållande.

22 LO Definiera följande motorkomponenter och redogör för deras funktion: motorblock vevaxel vevstake kolv kolvbult kolvringar cylinder cylindertopplock ventiler ventilfjädrar stötstänger kamaxel vipparm kamaxeldrivning lager. LO Namnge följande typer av motorkonstruktioner med avseende på cylinderarrangemang: horisontalt motstående (boxer) radmotor stjärnmotor. LO Redogör för arbetsprincipen för en 4-taktsmotor (bensin och diesel). LO Beskriv skillnaderna mellan bensin och dieselmotorer rörande: tändning kompressionsförhållande luft och bränsleförsörjning till cylindern specifik effekt (kw/kg) Bränsle Typer, kvalitet, egenskaper och begränsningar LO Namge de olika typerna av bränsle som används i bensinmotorer inklusive färgen. LO Namge de olika typerna av bränsle som används i dieselmotorer. LO Definiera oktantal. LO Definiera termerna detonation och förtändning samt ange hur man undviker att få det i både diesel och bensinmotorer.

23 LO Beskriv hur och vid vilka tillfällen man ska kontrollera bränslet för vatteninnehåll. LO Redogör för de typiska värdena på densiteten för bensin och diesel Förgasare / Insprutning Förgasare: design, funktion, indikationer och varningar LO Redogör för syftet med en förgasare. LO Beskriv arbetsprincipen för en enkel flottörkammarförgasare. LO Beskriv metoden för att reglera blandningen inom hela fart och höjdområdet samt hur man stoppar motorn. LO Beskriv funktionen hos förgasarens förvärmningssystem samt hanteringen. LO Redogör för hur förvärmningen påverkar motorns effekt. LO Redogör för nedsatt funktion hos förgasaren och hur detta indikeras Insprutning: design, funktion, indikationer och varningar LO Beskriv den typ av bränsleinsprutning som används på lätta flygplan (low pressure, continous flow). LO Förklara fördelarna med ett insprutningssystem jämfört med ett förgasarsystem. LO Beskriv funktionen för bränsleflödesmätaren. LO Beskriv insprutningssystemet för en dieselmotor och förklara funktionen hos följande komponenter: högtrycks insprutningspump common rail principen bränsleledningar insprutningsmunstycken. LO Redogör för nedsatt funktion hos insprutningssystemet och hur detta indikeras Isbildning LO Beskriv orsakerna till och effekterna av förgasaris. LO Beskriv vilka åtgärder som ska vidtas om man misstänker förgasaris. LO Redogör vid vilka meteorologiska förhållanden som förgasaris kan uppstå. LO Beskriv resultatet av tillslag av förvärmningen beroende om det var is eller inte i förgasaren. LO Förklara orsaken till användningen av alternativ luft på insprutningssystem och beskriv funktionen Kylsystem Design, funktion, indikationer och varningar LO Ange orsaken till att kyla en kolvmotor. LO Beskriv konstruktionslösningarna för att förbättra kylningen (kylflänsar och bafflar). LO Redögör för funktionen och användandet av kylklaffar (cowl flaps).

24 LO Ange att cylindertemperaturmätaren (CHT) används för att övervaka kylningen av motorn. LO Redogör för de situationer där kylsystemet kan vara otillräckligt och åtgärder vid för hög oljetemperatur och/eller cylindertemperatur. LO Redogör för dieselmotorns känslighet för låg cylindertemperatur Smörjningssystem Smörjmedel: egenskaper och begränsningar LO Beskriv termen viskositet samt hur temperaturen påverkar denna. LO Redogör för typiska värden på viskositet för motorolja Design, funktion, indikationer och varningar LO Redogör för funktionen hos ett smörjsystem i en kolvmotor. LO Redogör för arbetsprincipen för ett våtsumpsystem och beskriv övergripande de komponenter som ingår. LO Beskriv ett torrsumpsystem och ange skillnaden mot ett våtsumpsystem. LO Notera följande faktorer som påverkar oljeförbrukningen: oljekvalitet cylinder- och kolvslitage. LO Redogör för hur man övervakar oljesystemet och de felindikationer som kan uppstå. LO Redogör för åtgärder vid felfunktion Tändningssystem Design, funktion LO Beskriv arbetsprincipen hos ett magnettändsystem och redogör övergripande för funktionen hos följande komponenter: magnet brytarspetsar kondensator tändspole tändningslås fördelare tändstift tändkabel. LO Redogör varför kolvmotorer har två separata oberoende tändsystem. LO Redogör för funktionen och arbetsprincipen för en impulskoppling.

25 LO Förklara hur man kontrollerar magnettändningen efter motorstart och hur ett fel yttrar sig. LO Förklara hur man hanterar motorn för att slippa igensatta tändstift. LO Förklara hur förbränningen startas i en dieselmotor Blandning Definition, egenskaper, kontrollinstrument, förknippade reglage och indikeringar LO Definiera följande termer: blandning kemiskt korrekt blandning bästa effekt blandning mager blandning rik blandning. LO Redogör för typiska bränsle/luft förhållanden för ovan nämnda blandningar. LO Beskriv för och nackdelar med rik och mager blandning. LO Beskriv hur man använder avgastemperaturen eller varvräknaren för att ställa in korrekt blandning. LO Förklara avsaknaden av blandningsreglage hos en dieselmotor Propeller Definitioner, allmänt LO Redögör för konstruktionen och nomenklaturen hos en fast propeller. LO Redogör för krafterna som påverkar en propeller. LO Förklara att effektiviteten är beroende av farten. LO Beskriv en ställbar propeller och jämför den med en fast propeller Reduktionsväxel: konstruktion LO Redogör för orsakerna till att man använder en reduktionsväxel. LO Förklara principen för en reduktionsväxel Propellerhantering: förknippade reglage, funktion, indikeringar och varningar LO Redogör övergripande för hur en constant speed unit fungerar. LO Beskriv hur man kontrollerar en constant speed propeller efter motorstart. LO Beskriv hur man hanterar en constant speed propeller vid olika farter och varvtal inklusive en övervarvande propeller. LO Redogör för de åtgärder som ska tas vid för högt eller lågt varvtal på grund av nedsatt funktion av systemet.

26 LO Förklara varför en ingastrycksmätare behövs för att ställa in effekten i ett constant speed propellersystem Prestanda och motorhantering Prestanda LO Beskriv hur uteffekten hos en bensin- och dieselmotor varierar med följande parametrar: omgivande tryck omgivande temperatur densitetshöjd RPM ingastryck. LO LO Förklara behovet av effektförstärkning (turboladdning) av en kolvmotor. LO Redogör för arbetsprincipen och beskriv följande komponenter i en turboladdare: turbin kompressor wastegate styrningen av laddtrycket Hantering LO Redogör för hur man startar en kolvmotor. LO Beskriv startproblem som uppstår vid kall väderlek och hur man förebygger dessa. LO Redogör för korrekt hantering av motorkontrollerna vid ökning eller minskning av effekten. LO Redogör för hur man övervakar en kolvmotor. LO Redogör för åtgärder vid felfunktion samt de felindikationer som kan uppstå. LO Beskriv övergripande begreppet FADEC INSTRUMENTERING INSTRUMENT OCH SENSORER LO Ha övergripande kunskap om vilka instrument som påverkas av elbortfal Tryckmätare LO Beskriv följande typer av trycksensorer med avseende på konstruktion, funktion, egenskaper och noggranhet: aneroid membran. LO Ge exempel på hur ett visarinstrument kan se ut.

27 Temperaturavkänning LO Beskriv följande typer av temperaturprober med avseende på konstruktion, funktion, egenskaper och noggranhet: bi-metall elektronisk. LO Ge exempel på hur ett visarinstrument kan se ut och redogör för vilka temperaturenheter som är vanligast förekommande Bränslemätare LO Beskriv flottörmätaren med avseende på konstruktion, funktion, egenskaper och noggranhet. LO Redogör för att andra typer av bränslemätare kan förekomma. LO Förklara hur mätarutslaget påverkas av flygplanets läge. LO Ge exempel på hur ett visarinstrument kan se ut Flödesmätare LO Definiera bränsleflöde och vart det mäts. LO Redogör för att bränsleflödet kan mätas i volym eller massa per tidsenhet. LO Ge exempel på hur ett instrument kan se ut Tachometer LO Beskriv följande typer av tachometer med avseende på konstruktion, funktion, egenskaper och noggranhet: mekanisk elektrisk. LO Ge exempel på hur ett instrument kan se ut Transponder LO Beskriv följande typer av transpondrar med avseende funktion och egenskaper: Mode A Mode C Mode S. LO Ge exempel på hur ett instrument kan se ut MÄTNING Mätning av lufttryck LO Definiera statiskt, total och dynamiskt tryck och redogör för sambandet mellan dessa. LO Beskriv konstruktionen och funktionen hos ett statiskt intag, pitotrör samt kombinerad pitot/statiskt intag.

28 LO Ange olika placeringar för dessa intag. LO Illustrera hur de olika trycken distribueras till instrumenten. LO Beskriv positionsfelet, instrumentfelet och fel som uppkommer vid olika flyglägen. LO Förklara avsikten med uppvärmning av pitotröret. LO Förklara avsikten med ett alternativt statiskt intag och att korrektionsvärden finns i AOM Mätning av temperatur LO Redogör för att den temperatur som visas på termometern inte alltid är den sanna temperaturen. LO Ge exempel på hur ett instrument kan se ut Höjdmätare LO Definiera ISA. LO Definiera följande termer: height altitude indicated altitude true altitude pressure altitude density altitude. LO Definiera följande barometriska referenser: QNH QFE STD (0,5). LO Beskriv konstruktionen och funktionen hos en höjdmätare. LO Redogör för hur man ställer in lufttrycket (sub-scale). LO Ge exempel på hur ett instrument kan se ut. LO Beskriv hur följande fel påverkar noggrannheten: pitot system, läckage/blockering statiskt system, läckage/blockering temperatur, avvikelse från ISA eftersläpning vid höjdändring Variometer LO Redogör för konstruktionen och funktionen för en VSI.

29 LO Beskriv hur följande fel påverkar noggrannheten: statiskt system, läckage/blockering eftersläpning. LO Ge exempel på hur ett instrument kan se ut Fartmätare LO Definiera IAS, CAS och TAS samt förklara sambandet mellan dessa farter. LO Visa hur man använder korrektionstabellerna i AOM. LO Förklara konstruktionen och funktionen för en fartmätare. LO Beskriv densitetsfelet och hur man korrigerar för detta. LO Beskriv effekterna av en blockering/läckage i det statiska/pitot systemet. LO Ge exempel på hur ett instrument kan se ut. LO Definiera och förklara följande färgkodningar: vit båge, grön båge, gul båge samt rött streck MAGNETISM DIREKTVISANDE KOMPASS Jordens magnetfält LO Beskriv jordens magnetfält samt egenskaperna för en magnet. LO Definiera följande termer: magnetisk variation och magnetisk inklination och hur de påverkar kompassen Magnetkompassen LO Notera orsakerna till ett flygplans magnetiska fält och hur dessa påverkar kompassen. LO Beskriv deviation samt syftet med och användningen av en devieringstabell. LO Beskriv konstruktionen och principen för användning av en kompass (vertical card). LO Beskriv hur acceleration och svängar påverkar kompassen. LO Förklara att lösa metallföremål påverkar kompassen GYROINSTRUMENT Gyro: grundläggande principer LO Beskriv gyroprincipen. LO Beskriv ett gyros uppbyggnad och funktion. LO Förklara följande egenskaper: stabilitet (rigidity) och precession. LO Ange att man kan driva ett gyro pneumatiskt eller elektriskt.

30 LO Redogör för vacuumsystemets komponenter och deras funktion: pump filter regulator vacuummätare LO Förklara syftet med en sväng/girindikator. LO Definiera en standardsväng. LO Förklara instrumentens funktion, uppbyggnad och begränsningar. LO Ge exempel på hur instrumenten indikerar orena svängar. LO Förklara skillnaden mellan en svängindikator och en girindikator Horisontgyro LO Förklara syftet med ett horisontgyro. LO Förklara instrumentets funktion, uppbyggnad och begränsningar. LO Beskriv märkningen samt hur man tolkar instrumentet Kursgyro LO Förklara syftet med ett kurssgyro. LO Förklara instrumentets funktion, uppbyggnad och begränsningar. LO Definiera fel på grund av tillverkningstoleranser och drift. LO Ange att ett gyro driver och att det är olika för vilken breddgrad man är på. LO Förklara hur man ställer in instrumentet (mot kompassen) KOMMUNIKATIONSSYSTEM Överföringssätt: VHF, HF och SATCOM LO Beskriv följande typer av överföringssätt med avseende principer, bandbredd, begränsningar och användning: VHF HF SATCOM Röstkommunikation LO Redogör för att röstkommunikation kan användas både för radiotelefonikommunikation men även för utsändande av väder och annan information VARNINGSSYSTEM Varningssystem Generellt

31 LO Redogör för skillnaden mellan en orange och en röd varning. LO Redogör för att olika varningssystem kan använda ljus, ljud eller textvarningar Stallvarning LO Redogör för konstruktionen och funktionen hos olika stallvarningssystem. LO Ange att stallvarningen kan kan ske med både ljus och/eller ljud INTEGRERADE INSTRUMENT: Elektroniska instrument Elektroniskt flyginformationssystem LO Redogör för att Primary Flight Display visar nödvändiga parametrar för att kontrollera flygplanet. LO Redogör för att Navigation Display visar information för att navigera flygplanet. LO Ge exempel på kontrollpaneler (PFD och ND). LO Redogör för hur elektriska lasergyron påverkas av elbortfall.

32 Syllabusnummer MASSA OCH BALANS Kunskapsnivå MASSA OCH BALANSBEAKTANDEN Massabegränsningar Strukturella begränsningar LO Att väl känna till vikten av att följa fastställda begränsningar och väl känna till de strukturella riskerna flygplanet utsätts för genom att överskrida dessa Prestandabegränsningar LO Att väl känna till vikten av att följa fastställda begränsningar och vara väl medveten om den negativa påverkan på flygplanet prestanda som blir gällande genom att överskrida begränsningarna Tyngdpunktsbegränsningar Tyngdpunktens betydelse för stabilitet och manöverbarhet LO Redogör för skillnaderna i stabilitet och manöverbarhet vid främre respektive bakre tyngdpunktsläget samt riskerna med att överskrida gällande tyngdpunktsgränser Tyngdpunktens betydelse för prestanda LO Redogör för skillnader i prestanda vid olika tyngdpunktslägen med avseende på: stallfart start och landning IAS bränsleförbrukning LASTNING Terminologi Termer för massa LO Redogör för följande begrepp: grundtommassa tommassa torrmassa (max) flygmassa (H) (max) startmassa (max) landningsmassa Lastningstermer (inklusive termer för bränsle)

33 LO Redogör för följande begrepp: tillsatsmassa full tank respektive standard tank utnyttjbar mängd bränsle. LO Konvertera olika enheter avseende massa och volym Massabegränsningar Strukturella begränsningar LO Fastställ med hjälp av flyghandbok, lastdiagram eller annan relevant dokumentation max tillåten massa i olika faser av flygningen med hänsyn till flygplanets strukturella hållfasthet Prestandabegränsningar LO Fastställ med hjälp av flyghandbok, lastdiagram eller annan relevant dokumentation max tillåten massa i olika faser av flygningen med hänsyn till flygplanet prestanda samt de eventuella övriga begränsningar som är rådande Begränsningar för baggageutrymme LO Fastställ med hjälp av flyghandbok, lastdiagram eller annan relevant dokumentation max tillåten last i bagagerummen samt bestäm lämplig placering av lasten Massaberäkningar Start och landningsmassa LO Beräkna och fastställ, med hjälp av flyghandbok, lastdiagram eller annan relevant dokumentation, aktuell och max tillåten massa för start respektive landning Användning av standardmassor för passagerare, bagage och besättning LO Redogör för begreppen standardmassa för besättning, passagerare och bagage samt när dessa ska användas BERÄKNINGAR AV MASSA OCH BALANS Definition av tyngdpunkt LO Redogör för begreppet tyngdpunkt Jämvikt (kraftbalans och momentbalans) LO Redogör för begreppet jämvikt. LO Redogör för hur olika krafter påverkar jämviktsläget vid aktuell momentarm Tyngdpunktsberäkningar LO Genomför med hjälp av flyghandbok, lastdiagram eller annan relevant dokumentation uträkning av tyngdpunktsläget med avseende på aktuell last.

34 LO Redogör för användande av barlast INFORMATION OM MASSA OCH BALANS FÖR LUFTFARTYG Dokumentation för tyngdpunktsberäkningar Datumplan, momentarm LO Redogör för begreppen referensplan (datumplan) samt momentarm Tyngdpunktsposition i förhållande till referensplan. LO Beräkna och beskriv tyngdpunktsläget i förhållande till referensplanet Användning av flyghandbok Basic Empty Mass (BEM) LO Redogör med hjälp av flyghandbok, lastdiagram eller annan relevant dokumentation för ett visst flygplans grundtommassa Tyngdpunkt och moment vid grundtommassa LO Redogör med hjälp av flyghandbok, lastdiagram eller annan relevant dokumentation för flygplanets tyngdpunktsläge vid grundtommassa Avvikelse från standardkonfiguration LO Påvisa med hjälp av relevant dokumentation eventuell avvikelse från standardkonfigurationen och ta hänsyn till detta vid vidare beräkningar FASTSTÄLLANDE AV TYNGDPUNKTSPOSITION Metoder Matematisk metod LO Med hjälp av flyghandbok och lastningsinstruktion ta fram uppgifter om momentarm och matematiskt beräkna aktuellt massmoment för varje enskild massa och med hjälp av dessa värden framräkna aktuell tyngdpunkt Grafisk metod LO Med hjälp av flyghandbok och lastningsinstruktion ta fram uppgifter ur grafiska modeller för att fastställa massmomentet för varje enskild massa och med hjälp av dessa värden framräkna aktuell tyngdpunkt Massa- och balansformulär Generella beaktanden LO Visa god förståelse för massa- och balansformulärets uppbyggnad och användande Massa och balansberäkningar för lätta flygplan LO Genomför komplett massa- och balansberäkning för aktuellt flygplan. LO Med hänsyn till gjorda beräkningar placera och omplacera lasten på ett för tyngdpunkten gynnsamt sätt.

35 Syllabusnummer PRESTANDA FLYGPLAN Kunskapsnivå GENERELLT Prestanda Flygfaser LO Redogör för prestandasäkerhet för enmotoriga flygplan i flygningens olika faser. LO Redogör för och beräkna utifrån de krav som gäller för start och landningssträcka. LO Redogör för tillåtna manövrer för flygplan med hänsyn till kategoriindelning och för ändamålet fastställda lastalternativ Faktorer som påverkar prestanda LO Redogör för hur prestanda påverkas av: flygmassa och tyngdpunkt atmosfären (vind, temperatur, lufttryck och luftfuktighet) flygplatshöjd (tryckhöjd) banförhållande (banlutning och banbeskaffenhet) förändringar i aerodynamisk form (isbildning, rimfrost etc) Prestandaklasser LO Redogör för att flygplan delas in i tre olika prestandaklasser Gradienter LO Redogör för begreppen stig- och sjunkgradient. LO Utifrån givna förutsättningar beräkna stig- och sjunkgradient ENMOTORIGA FLYGPLAN Definitioner av begrepp och hastigheter LO Redogör för sambandet mellan IAS, CAS, TAS och GS. LO Redogör för och beräkna IAS vid användning av alternativa statiska intaget. LO Redogör för förekommande fartbegrepp och deras tillämpning (Vx, Vy, VNE och VA) Stigning och planflykt LO Redogör för hur densitetshöjd och massa påverkar stig och planflyktsprestanda. LO Redogör för hur effektuttag påverkar maximal flygtid. LO Redogör för hur effektuttag påverkar räckvidden Användning av prestandauppgifter Start

36 LO Beräkna med hjälp av flyghandbok eller annat relevant material erforderlig startsträcka under rådande omständigheter. Hänsyn ska tas till samtliga faktorer och korrektioner som påverkar Stigning LO Förstå vikten av nyttjandet av avdragspunkt för att säkert kunna avbryta starten. LO Beräkna med hjälp av flyghandbok eller annat relevant material aktuell stigprestanda under rådande omständigheter. Hänsyn ska tas till samtliga faktorer och korrektioner som påverkar Planflykt LO Beräkna med hjälp av flyghandbok eller annat relevant material aktuell planflyktsprestanda under rådande omständigheter. Hänsyn ska tas till samtliga faktorer och korrektioner som påverkar Landning LO Beräkna med hjälp av flyghandbok eller annat relevant material erforderlig landningssträcka under rådande omständigheter. Hänsyn ska tas till samtliga faktorer och korrektioner som påverkar. LO Förstå vikten av nyttjandet av sättningspunkt och omdragspunkt för att förhindra avåkning. Syllabusnummer FÄRDPLANERING Kunskapsnivå FÄRDPLANERING FÖR VFR-FLYGNING VFR driftfärdplan LO Sammanställ beslutsunderlag för en given flygning för aktuellt flygplan på grundval av: flygsäkerhetsnormer meteorologiska uppgifter, MET och ATS uppgifter navigeringsberäkningar bränsleberäkningar massa och balans prestanda. LO Besluta på grundval av inhämtad och bearbetad information avseende MET, ATS-uppgifter, navberäkningar, flygmateriel/utrustning samt egen flygerfarenhet/flygtrim om lämpligheten att påbörja flygning med aktuell typ av flygplan.

37 Flygväg, flygplatser, flyghöjder och höjder från VFR kartor LO Gör med utgångspunkt från aktuell VFR-karta korrekta bedömningar vad gäller: flygväg (route) flygplatser flyghöjd. Hänsyn ska tas till terrängen, hinder, luftrum och eventuella andra restriktioner Kurs och distans från VFR kartor LO Med hjälp av aktuell karta bestäm korrekt kurs (TT) och distans mellan aktuella punkter Landningskort och flygplatskort LO Visa god förståelse för landningskortens uppbyggnad och innehåll. LO Läs in och tolka flygplatskorten (VAC) så att informationen kan användas i färdplaneringsunderlaget Information för kommunikation och radiohjälpmedel LO Fastställ med hjälp av kartunderlag, flygplatskort samt aktuella publikationer (AIP) korrekta frekvenser för radionavigering och kommunikation vid planerande av flygning Sammanställning av driftfärdplan LO Färdigställ med hänsyn till rådande omständigheter ett korrekt färdplaneringsunderlag på grundval av och med gjorda beräkningar för: vindriktning och hastighet temperatur flyghöjd variation och deviation Dokumentation ombord LO Känna till vilken dokumentation som ska medföras ombord BRÄNSLEPLANERING Övergripande kunskap LO Genomför vid färdplanering en säker bränsleplanering med hänsyn till: planerad bränsleåtgång bränslereserv eventuell routereserv Beräkning av nödvändigt bränsle inför flygning Beräkning av extra bränsle LO Genomför beräkning av extra bränsle inför flygning.

38 Sammanställning av bränsledelen i driftfärdplanen (fuel log), samt beräkning av totala bränsleåtgången LO Kunna genomföra beräkning av den totala bränsleåtgången inför flygning samt på ett säkert sätt kunna slutföra bränsledelen i en driftfärdplan FÖRBEREDELSER INFÖR FLYGNING AIP och NOTAM LO Redogör för hur man hittar och korrekt tolkar relevant information ur AIP. LO Redogör för hur man hittar och korrekt tolkar relevant information ur publicerade NOTAM Markutrustning och service LO Hitta och fastställ tillgänglighet av markservice på aktuella flygplatser. Exempelvis gällande bränsle och öppettider Start, landnings och alternativflygplatser LO Sök, hitta och tolka information för att med korrekt underlag fastställa lämpligheten för aktuell startflygplats, samt fastställa lämpliga flygplatser för landning och eventuell alternativ landningsplats. LO Redogör för vindbegränsningar vad gäller start och landning för aktuell typ av flygplan Flygvägar och luftrummets uppbyggnad LO Redogör för hur man planerar sin flygväg (route) korrekt med avseende på luftrummets uppbyggnad. LO Redogör för krav på utrustning vid start och landning över vatten samt sträckflygning över vatten med aktuell typ av flygplan. LO Redogör för bestämmelser gällande: färdplans innehåll för passage av gräns till svenskt territorium flygning inom terminalområde och kontrollzon flygning inom trafikinformationsområde flygning inom trafikzon och trafikinformationszon automatisk terminalinformationstjänst (ATIS) rapportering av flyghöjd. LO Redogör för när bestämmelserna för flygning i fjällområde ska iakttas. LO Redogör för rutiner kring höjdmätarinställning: beskriv sätt för angivande av flyghöjd redogör för de tre höjdmätarinställningar som kan användas under flygning samt vilka referensnivåer de hänför sig till ställa in höjdmätaren rätt beroende på önskat referensplan redogör för tillämpning av "halvcirkelregeln".

39 Meteorologisk information LO Hitta och korrekt tolka relevant meteorologisk information och planera flygningen på ett säkert sätt med hänsyn till rådande vädersituation. LO Redogör för gällande krav på sikt och molntäckeshöjd vid distansflygning. LO Redogör för de begränsningar som gäller vid kända eller förutsedda isbildningsförhållanden för aktuell typ av luftfartyg Framtagning och tolkning av meteorologiska underlag LO Tolka rådande och för flygningen relevant väder med hjälp av meteorologiska underlag, exempelvis låghöjdsprognos, TAF och METAR ICAO FLIGHT PLAN (ATS-FÄRDPLAN) ATS-färdplan LO Redogör för de krav som gäller vid upprättande av ATS-färdplan Format på ATS-färdplan LO Redogör för de olika typer av format som kan vara gällande för en ATS-färdplan Sammanställning av ATS-färdplan LO Kunna fylla i en komplett ATS-färdplan för relevant typ av VFR-flygning med aktuell flygplan. Även ha kännedom om grundläggande skillnader som kan vara gällande vid annan typ av flygning Inlämnande av ATS-färdplan LO Vara förtrogen med de villkor och rutiner som gäller vid inlämnande av färdplan UPPFÖLJNING OCH OMPLANERING Uppföljning av flygning LO Vara väl insatt i metodiken för uppföljning av flygning. Kunna i färdplaneringen ge utrymme för uppföljning och kunna planera för olika alternativ Uppföljning av färdväg och tid LO Vara väl insatt i metodiken för uppföljning av flygplanets läge i förhållande till planerad färdväg och tid Uppföljning av bränsleplanering och förbrukning LO Vara väl insatt i metodiken för uppföljning av bränsleförbrukning och kunna planera för detta innan och under färd Omplanering i luften om avvikelse uppstår LO Vara väl införstådd i tillvägagångssättet vid ändrade förutsättningar i förhållande till ursprunglig färdplanering. Ha kunskap om hur detta ska genomföras under resans gång.