Luxemburg. Geografi.

Transkript

1 Luxemburg Storhertigdömet Luxemburg är litet till ytan men inflytelserikt som välmående finanscentrum och säte för flera EU-organ och andra internationella organisationer. Över hälften av arbetsstyrkan består av utländska medborgare. Av dem pendlar många dagligen över gränsen mot Frankrike, Tyskland eller Belgien. Den tidigare strikta banksekretessen har lättats något efter kritik om att landet utgör en fristad för ekonomiska brottslingar. Geografi Storhertigdömet Luxemburg är till ytan något mindre än Blekinge och mäter som mest drygt åtta mil, från norr till söder. Landet som ligger inklämt mellan Belgien, Tyskland och Frankrike består av ett kuperat högland. Luxemburg har två huvudområden. Ösling (Eislék på luxemburgiska), den norra tredjedelen, är ett glest befolkat skogsklätt bergsområde som hör till Ardennerna. Gutland (Bon Pays på franska,guttland på luxemburgiska, det goda landet ) i söder är mer varierat och har bättre jordar och betesmarker, vilka sönderskärs av floderna Our, Sauer och Mosel. I dalgångarna bedrivs vinodling. Skog täcker nästan en tredjedel av landets yta. Landet saknar kust men via Mosel, som är en biflod till Rhen, kan man nå havet. Yta km2 (2017) Tid svensk Angränsande land/länder Belgien, Tyskland, Frankrike Huvudstad med antal invånare Luxembourg-Ville/Lëtzelburg (2011) Övriga större städer Esch-sur-Alzette , Differdange , Dudelange (2011) Högsta berg Kneiff (560 m ö h) Viktiga floder Our, Sauer, Mosel 1/21

2 Klimat Luxemburgs klimat är milt och regnigt, och dalgångarna längs floderna är lämpliga för vinodling. Området Ösling i norr är kallare och rikare på nederbörd än Gutland i söder. FAKTA KLIMAT Befolkning och språk Drygt fyra av tio invånare i Luxemburg är utländska medborgare, varav det stora flertalet kommer från andra EU-länder. De flesta infödda luxemburgare är trespråkiga och talar luxemburgiska, franska och tyska. Befolkningen har under lång tid vuxit kraftigt, främst genom invandring. Invånarantalet har fördubblats sedan andra världskriget. De första stora invandringsvågorna kom från Sydeuropa, främst Italien och Portugal. Den höga andelen icke-medborgare beror delvis på att det har varit förhållandevis svårt att få medborgarskap. Sedan 2009 tillåts emellertid dubbelt medborgarskap, samtidigt som krav på språktest i luxemburgiska införts för den som vill bli medborgare. Förutom de utländska medborgarna som bor i landet finns ett stort antal gränspendlare (över ) som arbetar i Luxemburg men bor i Frankrike, Belgien eller Tyskland. Befolkningen är starkt koncentrerad till städer och tätorter, framför allt till huvudstaden Luxembourg-Ville/Lëtzelburg. Där är över hälften av invånarna utländska medborgare. Officiella språk är sedan 1984 luxemburgiska (lëtzebuergesch), en tysk dialekt som är det vanligaste talspråket, samt franska (främst förvaltnings- och lagspråk) och tyska (viktigaste skriftspråk inom handel, kultur och media). FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 214,7 (2014) Andel invånare i städerna 90,4 procent (2016) Nativitet/födelsetal 10,7 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 7,0 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 2,3 procent (2014) Fertilitetsgrad 1,6 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 50,2 procent (2014) Förväntad livslängd 82 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 2/21

3 85 år (2015) Förväntad livslängd för män 79 år (2015) Folkgrupper ca 57 % luxemburgare, övriga främst från andra EU-länder (2011) Språk luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk Religion Befolkningen i Luxemburg är till största delen katolsk. Regeringen får enligt lag inte föra statistik över religiös tillhörighet, men runt 90 procent av invånarna beräknas tillhöra den katolska kyrkan. Det finns också protestantiska samfund, med främst lutheraner och kalvinister. Bland utländska medborgare finns medlemmar av andra religiösa samfund, som muslimer, ortodoxt kristna och judar. Utbildning Skolplikt gäller för alla barn från 4 till 15 års ålder och inbegriper två års förskola. Efter de första sex åren i grundskolan sker ett urval genom skriftliga prov, varefter eleverna antingen fortsätter i motsvarande högstadium och gymnasium som ger behörighet till högskolestudier, eller i yrkesinriktade skolor. Tyska är undervisningsspråk från första klass och i tvåan börjar barnen läsa franska. Övrig undervisning fortgår på tyska men ersätts gradvis av franska. På gymnasienivå sker undervisningen nästan uteslutande på franska. Regeringen presenterade 2011 planer på att göra det möjligt för eleverna att själva välja undervisningsspråk från årskurs sju. Innan Luxemburgs universitet grundades 2003 var luxemburgare som ville bedriva universitetsstudier hänvisade till utlandet. Universitetet har cirka studenter, många av dem från andra länder. Tidigare fanns bara några högskolor som erbjöd kortare kurser. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 92,3 procent (2012) Antal elever per lärare i grundskolan 8,4 (2012) Kostnader för utbildning i andel av BNP 3,6 procent (2001) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 9,7 procent (2001) Kultur 3/21

4 Luxemburg ligger i gränslandet mellan den franska och tyska kultursfären, och präglas av båda. Luxemburgska författare har verkat och verkar dels på landets språk, luxemburgiska, dels på tyska eller franska. Nationalpoeten är Michel Lentz ( ), som skrev på luxemburgiska. Bland sentida efterföljare kan nämnas Pol Greisch och René Kartheiser. En av de främsta tyskspråkiga lyrikerna är Anise Koltz, som har orienterat sig mot tysk kultur i sina verk. Edmond Dune ( ) räknas liksom Nic Klecker till de mest betydande franskspråkiga författarna och lyrikerna. Massmedier Det lilla Luxemburg har sedan länge varit centrum för radio- och TV-sändningar som når en stor publik i Europa. Marknaden domineras av RTL-gruppen som är ett av landets största företag och det största mediebolaget i Europa. De inhemska tidningarna skriver främst på tyska. RTL-gruppen (från Radio-Télévision Luxembourg) har sina rötter i Radio Luxembourg som startade på talet och som länge har spelat en central roll i det luxemburgska samhället i egenskap av stor arbetsgivare och viktig inkomstkälla för staten. RTL har genomgått flera sammanslagningar med utländska TV-bolag, och det ägs numera till största delen av den tyska mediejätten Bertelsmann kontrollerade RTL 45 TV-kanaler och 32 radiostationer i elva länder. Det finns andra privatägda radio- och TV-stationer i Luxemburg, men RTL dominerar marknaden. En av världens största satellitoperatörer, SES (från början Société Européenne des Satellites), är också en av landets företagsjättar. SES är hel- eller delägare av ett 50-tal satelliter och når enligt egen utsago 99 procent av jordens befolkning. Författningen garanterar pressfrihet och den respekteras väl. Tidningsmarknaden är stark, det finns flera dagstidningar och några veckotidskrifter, trots att landet är ganska litet. Ett generöst presstöd gör sitt till. Nyheterna publiceras i första hand på tyska, men det förekommer också inslag av franska och luxemburgiska. Den största dagstidningen är Luxemburger Wort, som ägs av ärkebiskopen av Luxemburg och står det kristdemokratiska partiet nära. Näst störst är Tageblatt som ägs av fackföreningar och står nära socialistpartiet. Tidskriften d Lëtzebuerger Land och satirskriften Den Neie Feierkrop är de enda publikationer som är helt oberoende. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 13,6 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 148,4 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 94,7 (2014) Äldre historia 4/21

5 Dagens Luxemburg lydde under många århundraden omväxlande under franska, tyska, spanska och österrikiska härskare. Vid Wienkongressen 1815 fick Luxemburg status som storhertigdöme och 1867 bekräftades landets självständighet. Under 1900-talet grundlades landets välstånd genom stålindustrins framväxt. Kelter, romare och franker har bebott det område som idag är Luxemburg. På 900-talet e Kr grundades ett grevskap kring den nuvarande huvudstaden. Grevskapet kom tidigt att ingå i det tysk-romerska riket, men blev på 1300-talet ett självständigt hertigdöme. Olika härskare avlöste sedan varandra. På 1600-talet tvingades Luxemburg avträda sin sydligaste del till Frankrike och på 1800-talet avträddes områden i öster till Preussen och områden i väster till Belgien. Vid Wienkongressen, som hölls mellan Europas stormakter efter Napoleonkrigen, beslutades att Luxemburg skulle bli ett storhertigdöme i personalunion med Nederländerna. Det innebar att den holländske kungen var statschef men att Luxemburg i övrigt var fristående. Vid Belgiens frigörelse från nederländsk överhöghet 1830 intog belgarna hela Luxemburg med undantag för huvudstaden. Luxemburgs gränser dras Sina nuvarande gränser fick Luxemburg genom ett fördrag i London 1839 mellan de dåvarande europeiska stormakterna, varvid västra hälften av landet tillföll Belgien. Från 1842 till 1919 var Luxemburg medlem av det tyska tullförbundet, dock utan att ha någon politisk anknytning till Tyskland. Därefter kom hertigdömet att orientera sin ekonomiska politik västerut. Vid en konferens i London 1867 förklarades Luxemburg vara en självständig stat med evig neutralitet. Först vid kung Vilhelm III:s död 1890 upphävdes personalunionen med Nederländerna och storhertigdömet övergick till en tysk gren av samma ätt, huset Nassau. Mot slutet av 1800-talet inleddes utvinning av landets stora järnmalmstillgångar, vilket lade grunden för en framgångsrik stålindustri. Tyskarna ockuperade Luxemburg under första världskriget Storhertiginnan Marie-Adelïde som uppfattades som tyskvänlig tvingades att avgå efter kriget och efterträddes 1919 av sin syster Charlotte. Samtidigt antogs en ny författning som innebar att demokrati och allmän rösträtt infördes. När tyskarna på nytt ockuperade landet under andra världskriget ( ) gick Charlotte i exil i Storbritannien. Modern historia I början av 1900-talet utvecklades Luxemburg från en fattig jordbruksnation till en industrination med stålet som bas. Under den andra hälften av seklet förvandlades landet till ett av världens viktigaste finanscentrum med mycket hög levnadsstandard. Från krigsslutet 1945 och fram till 2013 ledde kristdemokraterna alla regeringar utom en. Efter andra världskriget ( ) övergav Luxemburg neutralitetspolitiken från Istället fördjupades samarbetet med övriga Västeuropa. Långt tidigare, redan 1921, hade dock Belgien och Luxemburg fattat beslut om en ekonomisk union med gemensam valuta (UEBL, som infördes 1922) tillkom Beneluxunionen, där även Nederländerna ingår. Den utvecklades gradvis till en tullunion, som var fullt genomförd /21

6 År 1949 var Luxemburg med och grundade försvarsalliansen Nato och landet var från första början med i det samarbete som småningom blev EU. Kristsociala folkpartiet (CSV) var största parti och dominerade alla regeringsbildningar utom , då socialister och liberaler bildade koalition. CSV regerade annars i allmänhet med Socialistiska arbetarpartiet (LSAP). Vid några tillfällen, senast , var regeringspartnern istället det liberala Demokratiska partiet (DP). Den politiska stabiliteten var påtaglig även på personfronten. Kristdemokraten Pierre Werner var premiärminister under ett kvartssekel från 1959, med undantag för den femårsperiod då CSV stod utanför regeringen. Jacques Santer som blev regeringschef 1984 satt tills han avgick för att bli EU-kommissionens ordförande Santer efterträddes av Jean-Claude Juncker som kom att inneha posten i nästan två årtionden. Storhertiginnan Charlotte som abdikerade 1964 till förmån för sin son Jean hade suttit 45 år på tronen. När Jean i sin tur abdikerade 2000, till förmån för sonen Henri, hade han varit statschef i 35 år. Luxemburg som finansiellt centrum ifrågasätts Luxemburgs ställning som finansiellt centrum med långtgående banksekretess kom mot slutet av 1900-talet alltmer att leda till politiska tvister. Kritiker framhöll att sådan sekretess kan utnyttjas av såväl skatteflyktingar som terrorister och narkotikahandlare som vill tvätta pengar. Många EU-medborgare hade ränteinkomster från konton i Luxemburg, utan insyn för de egna ländernas skattemyndigheter. När EU 2005 införde automatiskt informationsutbyte om utländska EU-medborgares ränteinkomster på sparkonton hade Luxemburg, jämte Belgien och Österrike, beviljats undantagsregler. När det så kallade sparandedirektivet trädde i kraft införde de tre länderna istället en källskatt på icke bofasta EU-medborgares ränteinkomster och skickade en del av intäkterna till deras hemland. Det sågs som en stor framgång framför allt för Luxemburg. I den första folkomröstningen sedan 1930-talet sade luxemburgarna i juli 2005 ja till förslaget om ny EUgrundlag, trots att det i praktiken redan stoppats genom folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna. Premiärminister Juncker hade hotat att avgå vid ett nej. Jasidan fick blygsamma 56 procent av rösterna, trots att alla stora partier stödde förslaget. Konstitutionell kris När parlamentet 2008 antog ett omstritt förslag som legaliserade eutanasi, dödshjälp, (se Sociala förhållanden) uppstod en konstitutionell kris. Statschefen, den djupt religiöse storhertig Henri, vägrade att godkänna lagen. Enligt rådande författning krävdes hans godkännande för att lagen skulle gälla. Kristdemokraterna var också emot lagen men Juncker förklarade att en lag som parlamentet godkänt måste träda i kraft. Lösningen blev att ändra författningen, så att monarken inte längre godkände nya lagar. Den globala finanskrisen som bröt ut 2008 föranledde regeringen att presentera en stabilitetsplan. Huvudmålet var att minska statens utgifter, uppnå budgetbalans och upprätthålla landets konkurrenskraft. En rad andra reformer utlovades också, gällande bland annat aborträtten och äktenskap för homosexuella (se Sociala förhållanden), samt ändringar i fråga om grundskoleutbildning, studentlån och sjukvårdssystemet. Efter valet i juni 2009 bildade CSV och LSAP på nytt regering. Juncker inledde sin fjärde mandatperiod som premiärminister men avgick från posten som finansminister, som han haft sedan /21

7 Luxemburg tog sig ur lågkonjunkturen till slutet av Krisen i eurozonen som trappades upp under 2011 innebar på nytt ökad oro, även om Luxemburg fortsatte att räknas som ett av de rikaste länderna i världen. Kreditvärderingsinstitutet Moody s varnade sommaren 2012 för att Luxemburg riskerade att få sitt kreditbetyg sänkt från toppnoteringen AAA, något som tidigare hade framstått som otänkbart. Juncker avgår I juli 2013 uppstod en regeringskris sedan en allvarlig skandal som rörde säkerhetstjänsten SREL avslöjats. Det visade sig att SREL hade ägnat sig åt illegal telefonavlyssning i stor skala av bland annat politiker och dessutom gjort sig skyldig till korruption. Misstankar fanns också om att SREL varit inblandat i en rad ouppklarade sprängdåd på 1980-talet, som riktades mot offentliga mål. Ett parlamentsutskott som utredde skandalen anklagde Juncker för att ha brustit i tillsynen och förlorat kontrollen över SREL, vars verksamhet vilar direkt under premiärministern. SREL visade sig ha avlyssnat även Juncker själv. Skandalen fick LSAP att hota med en misstroendeomröstning och kräva nyval. Därmed tvingades Juncker att avgå, efter nästan 19 år som regeringschef. Han fortsatte att leda en expeditionsministär. Kritik hade också riktats mot Juncker som många ansåg ägnade för mycket tid åt sina EU-uppdrag, och för lite åt inrikespolitiska frågor. Juncker hade vid sin avgång suttit längre än någon annan demokratiskt vald regeringschef i världen. Han hade dock, i början av 2013, lämnat posten som eurogruppens första permanenta ordförande, en post han haft i åtta år. Politiskt system Luxemburg är en konstitutionell monarki vars statschef har titeln storhertig. Storhertigen har främst ceremoniella uppgifter. Regeringsmakten utövas av ett ministerråd, som är ansvarigt inför parlamentet. Författningen är från 1868, men flera ändringar och tillägg har gjorts sedan dess. En ändring som gjordes 2008 innebar att storhertigens befogenheter reducerades, från att ha i uppgift att godkänna lagar till att bara underteckna dem. Bakgrunden var att den sittande monarken storhertig Henri av samvetsskäl inte ville godkänna en lag om dödshjälp (se vidare Modern historia). Manlig och kvinnlig tronföljd tillämpas. Ministerrådet, eller regeringen, leds av premiärministern vars officiella titel är regeringspresident. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet, deputeradekammaren, som har 60 ledamöter. De utses i allmänna, direkta val vart femte år. Sedan 1919 råder obligatorisk rösträtt för alla medborgare. En betydelsefull roll i lagstiftningsarbetet spelas av statsrådet (Conseil d Etat), vars 21 medlemmar utnämns av storhertigen, delvis under medverkan av deputeradekammaren och rådet självt. Förnyelse sker successivt. Rådet, som är högsta administrativa domstol, yttrar sig om alla lagförslag och kan inlägga veto mot dem. Rådets veto kan dock upphävas av deputeradekammaren. Luxemburg är administrativt indelat i tre distrikt, tolv kantoner och 106 kommuner. Kommunalval hålls vart sjätte år. Politiska partier Storhertigdömet präglas sedan länge av politisk stabilitet och samförstånd kring de flesta stora frågor. Det dominerande partiet är det kristdemokratiska Kristsociala folkpartiet (Chrëschtlech Sozial Vollekspartei, CSV) som med ett par undantag har lett alla regeringar sedan Det har mestadels ingått i koalitioner med det 7/21

8 socialdemokratiska Socialistiska arbetarpartiet (Lëtzebuerger Sozialistesch Aarbechterpartei, LSAP), och några gånger med det liberala Demokratiska partiet (Demokratesch Partei, DP). Sedan 1980-talet finns också miljöpartiet De gröna (Déi Gréng) samt det nationalistiska Alternativa demokratiska reformpartiet (Alternativ Demokratesch Reformpartei, ADR). Det senare bildades som ett enfrågeparti för bättre pensionsvillkor för privatanställda men har efterhand blivit mer allmänpolitiskt. Partiet gick under ett par olika namn innan man 2006 antog den nuvarande formen bildades Vänstern (Déi Lénk) när en rad aktivister gick samman för att skapa ett partialternativ till vänster om LSAP. Rättsväsen Rättssystemet är uppbyggt med fredsdomare på lägsta nivå, två distriktsdomstolar samt landets högsta domstol, Cour supérieure de justice, vars domare utses på livstid av storhertigen. Brottsligheten är ganska låg. Det förekommer vissa problem med trängsel och dåliga förhållanden i fängelset. FAKTA POLITIK Officiellt namn Groussherzogtum Lètzebuerg/ Grand-Duché de Luxembourg/ Grossherzogtum Luxemburg/ Storhertigdömet Luxemburg Statsskick monarki, enhetsstat Statschef storhertig Henri (2000 ) Regeringschef Xavier Bettel (2013 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Kristsociala folkpartiet 23, Socialistiska arbetarpartiet 13, Demokratiska partiet 13, De gröna 6, Alternativa demokratiska reformpartiet 3, Vänstern 2 (2013) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Kristsociala folkpartiet 26, Socialistiska arbetarpartiet 13, Demokratiska partiet 9, De gröna 7, Alternativa demokratiska reformpartiet 4, Vänstern 1 (2009) Valdeltagande ca 91 % i parlamentsvalet 2013 Kommande val parlamentsval 2019 Aktuell politik Samförståndsanda och stabilitet präglar Luxemburg. Kristdemokraterna har dominerat politiken i närmare ett sekel och lett flertalet regeringar. Men efter ett nyval 2013 bildades en regering som består av liberaler, socialdemokrater och miljöpartister. Nyvalet utlystes sedan den tidigare premiärministern Jean-Claude Juncker tvingats avgå efter en avlyssningsskandal (se Modern historia). Trots skandalen blev Junckers kristdemokrater, Kristsociala folkpartiet (CSV), störst i valet som hölls i oktober. Partiet miste dock några mandat och fick nöja sig med 23 av parlamentets 60 platser. Koalitionspartnern i den avgångna regeringen, det socialdemokratiska LSAP, bildade nu istället regering 8/21

9 tillsammans med det liberala Demokratiska partiet och De gröna. Det var första gången sedan 1970-talet som kristdemokraterna ställdes vid sidan av makten. Demokratiska partiets ledare Xavier Bettel blev ny premiärminister. Den 40-årige Bettel, tidigare populär borgmästare i huvudstaden, blev den första öppet homosexuella regeringschefen i Luxemburg. Han såg som en viktig uppgift att försöka minska underskottet i statsbudgeten och ville åstadkomma detta bland annat genom att skära i de statliga utgifterna. Under den nya regeringen har en redan påbörjad liberalisering av socialpolitiken fortsatt. Samkönade äktenskap har godkänts och statliga medel till katolska kyrkan har minskat medan andra samfund, däribland muslimska, för första gången också får viss offentlig finansiering. I samband med ett EU-toppmöte 2014 meddelade Bettel att Luxemburg var villigt att ge upp sin omhuldade banksekretess och acceptera EU:s sparandedirektiv, vilket skedde från följande årskifte. Men kritiken mot Luxemburg som något av ett skatteparadis kom på nytt till ytan när det internationella journalistkonsortiet ICIJ hösten 2014 lade fram en rapport som visade hur landet länge underlättat skatteplanering för över 300 internationella bolag. Avslöjandet kom ungefär samtidigt som Juncker tillträdde en ny prestigefylld post: den som EU-kommissionens ordförande. Juncker hamnade själv i blickfånget eftersom skatteplaneringen ägt rum under hans tid som regeringschef. Krav restes på att han skulle avgå, men han klarade med god marginal en förtroendeomröstning i EU-parlamentet. En omfattande revidering av författningen har länge diskuterats. Regeringen lät 2015 väljarna ta ställning till tre ändringsförslag som skulle ingå i en ny grundlag, i hopp om att få oppositionen med sig om folket visade starkt stöd. Resultatet blev dock det motsatta; en stor majoritet av väljarna sade i en folkomröstning nej till förslag om sänkt rösträttsålder, rösträtt för utländska medborgare samt en begränsning till tio år för statsråd (se Kalendarium). Det var ett bakslag för regeringen, som dock sade sig planera en ny folkomröstning om hela den nya författningen. En politisk tvistefråga har länge varit det system med automatisk uppräkning av löner och pensioner, kopplad till stigande levnadskostnader, som råder. Trots motstånd från fackföreningar och det mindre regeringspartiet LSAP beslutade CSV-regeringen 2011 att begränsa ökningarna. Konflikten spädde på oro för att den omhuldade samförståndsandan och landets sociala modell där arbetsmarknadens parter för samtal om samhällsfrågor med regeringen var på väg att bryta ihop. Som kompromiss på grund av fortsatt oenighet har uppräkningen av lönerna flera gånger skjutits upp så att intervallen mellan lönejusteringarna blivit längre än tidigare. Se även Kalendarium. FAKTA POLITIK Officiellt namn Groussherzogtum Lètzebuerg/ Grand-Duché de Luxembourg/ Grossherzogtum Luxemburg/ Storhertigdömet Luxemburg Statsskick monarki, enhetsstat Statschef storhertig Henri (2000 ) Regeringschef Xavier Bettel (2013 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val 9/21

10 Kristsociala folkpartiet 23, Socialistiska arbetarpartiet 13, Demokratiska partiet 13, De gröna 6, Alternativa demokratiska reformpartiet 3, Vänstern 2 (2013) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Kristsociala folkpartiet 26, Socialistiska arbetarpartiet 13, Demokratiska partiet 9, De gröna 7, Alternativa demokratiska reformpartiet 4, Vänstern 1 (2009) Valdeltagande ca 91 % i parlamentsvalet 2013 Kommande val parlamentsval 2019 Utrikespolitik och försvar Under efterkrigstiden har Luxemburg konsekvent strävat efter nära förbindelser med väst såväl ekonomiskt och politiskt som militärt. Landet har varit med i både försvarsalliansen Nato och EU sedan starten och en bred folkopinion stöder regeringens ansträngningar för att göra EU-samarbetet så omfattande som möjligt. Tre luxemburgare är eller har varit EU-kommissionens ordförande, den högsta posten inom unionen, något inget annat land kan skryta med. Samtliga hade tidigare varit premiärminister. Gaston Thorn var EUkommissionens ordförande och Jacques Santer Santers insats solkades emellertid när han och hela kommissionen 1999 tvingades avgå efter avslöjanden om bedrägeri och slarv med EU-pengar. Jean-Claude Juncker var aktuell när ny ordförande skulle utses 2004, då han var premiärminister, men han tackade då nej. Senare samma år accepterade han dock uppdraget som Mister Euro, det vill säga ordförande för ländersamarbetet kring euron, en post som han innehade Året därpå, 2014, tillträdde Juncker förordnandet som gäller i fem år. Trots att väljarna i Frankrike och Nederländerna under våren 2005 hade röstat nej till det föreslagna konstitutionella EU-fördraget, som därmed hade förlorat sin aktualitet, beslöt Luxemburg att som planerat genomföra folkomröstningen den 10 juli. Drygt 56 procent av de röstande sade ja till den så kallade grundlagen. Premiärminister Juncker hade före omröstningen förklarat att han skulle se en seger för nej-sidan som ett misstroende och att han därför skulle avgå. Luxemburg är säte för några av EU:s institutioner och organ, bland annat EU-domstolen. Huvudstaden har fler EU-anställda än någon annan stad efter Bryssel. Dessutom har flera andra internationella organ sin bas i Luxemburg. Allt detta ger landet stora inkomster. Räknat per invånare är Luxemburg en av världens största biståndsgivare låg biståndet på strax över en procent av bruttonationalprodukten (BNP). Luxemburg avskaffade den obligatoriska värnplikten 1967 och har numera en liten yrkesarmé på cirka man. Landet var en av grundarna av EU:s snabbinsatsstyrka Eurocorps och har deltagit i fredsbevarande insatser Bosnien och Kosovo. FAKTA FÖRSVAR Armén 900 antal man (2015) Flottan 0 antal man (2015) 10/21

11 Flygvapnet 0 antal man (2015) Militärutgifternas andel av BNP 0,5 procent (2015) Militärutgifternas andel av statsbudgeten 1,2 procent (2012) Ekonomisk översikt Luxemburg är ett av världens två eller tre rikaste länder, räknat per invånare. Välståndet byggdes upp av en framgångsrik industri, men vilar idag främst på den starka bank- och finanssektorn. Flera globala storkoncerner har också sin hemvist i landet. Bruttonationalprodukten (BNP) per capita är mer än dubbelt så stor som genomsnittet i EU. Luxemburg hamnar bland toppländerna även vid mätningar av livskvalitet för invånarna. Ekonomin utmärks av stadig tillväxt, låg inflation och låg arbetslöshet. Under efterkrigstiden har beroendet av den traditionella industrin, främst stålindustrin, successivt minskat samtidigt som finans- och tjänstesektorn istället har vuxit sig mycket stark. Politisk och ekonomisk stabilitet, liksom liberal finanslagstiftning, har bidragit till att göra Luxemburg till ett centrum för internationella finansiella transaktioner. En stor del av den europeiska kreditverksamheten bedrivs härifrån. Det har länge varit en medveten politik från regeringens sida att underlätta etableringen av utländska banker. Runt 150 banker från ett stort antal länder har verksamhet i Luxemburg, liksom tusentals andra bolag inom sektorn. Den finansiella verksamheten spelar en avgörande roll för skatteinkomsterna och för betalningsbalansen. Finanssektorn står för runt halva BNP. Tjänstesektorn som helhet uppgår till omkring 85 procent, vilket är en hög siffra även i jämförelse med anda industriländer. Världsledande företag som ståltillverkaren Arcelor-Mittal, satellitoperatören SES Global och mediekoncernen RTL (se vidare Industri och Massmedier) har också sina högkvarter i Luxemburg. Tillväxten ligger i allmänhet över genomsnittet för EU-länderna. Den globala finanskrisen ledde till en nedgång 2009, men landet tog sig ur lågkonjunkturen och tillväxten återhämtade sig redan innan året var slut. Industrin drabbades hårdare än finanssektorn. Arbetslösheten förblev högre än tidigare. Varningar har länge framförts om att beroendet av finanssektorn är alltför stort. Utvecklingen inom EU mot fördjupad ekonomisk integration mellan medlemsländerna och avskaffade restriktioner för finansiella tjänster kan komma att underminera Luxemburgs privilegierade ställning som finanscentrum (se Modern historia). Det är därför en politisk ambition att landet fortsätter att bredda sin ekonomiska verksamhet. Regeringen satsar på IT, och har beslutat att alla hushåll i landet ska ha snabba internetuppkopplingar med hjälp av fiberoptik FAKTA EKONOMI BNP per person US dollar (2015) Total BNP miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 11/21

12 4,2 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 0,3 procent (2016) Industrins andel av BNP 12,3 procent (2016) Servicesektorns andel av BNP 87,4 procent (2016) Statsskuldens andel av BNP 21,5 procent (2015) Valuta euro 1 Bytesbalans miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 70,5 procent (2015) Viktigaste exportvaror stål och andra metallvaror, maskiner, elektronik, plastvaror, fordon, gummivaror Största handelspartners Tyskland, Frankrike, Belgien, Italien, Storbritannien, Kina 1. 1 euro=100 cent Naturtillgångar och energi Luxemburg har inte några naturtillgångar av ekonomisk betydelse sedan järnmalmen i princip tagit slut och brytningen upphörde i början av 1980-talet. Energibehovet täcks i huvudsak av importerad olja. Järnmalmstillgångarna i södra delen av Luxemburg tillhörde de största i Europa. Utvinning inleddes när en raffineringsprocess uppfunnits på 1870-talet som kunde avlägsna de stora fosforhalterna ur malmen. Järnet lade grund för landets stålindustri, men tillgångarna var i princip uttömda efter ett århundrade. Energibehovet täcks nästan helt av import. En bit in på 2000-talet stod olja för två tredjedelar av energiförbrukningen, och gas för merparten av återstoden. Koleldningen har nästan helt fasats ut. Inga större satsningar har gjorts på förnyelsebar energi. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 9 658,9 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 17,36 ton (2014) Energianvändning per person 6 548,4 kilo oljeekvivalenter (2015) Elkonsumtion per person kilowattimmar, kwh (2014) Jordbruk och fiske 12/21

13 Jordbruket har liten betydelse för landets ekonomi. Det bedrivs i huvudsak på små familjegårdar som till stor del håller nötboskap. Mjölkproduktion är den dominerande sysselsättningen, mejerisektorn står för nästan hälften av inkomsterna från jordbruket. Därpå följer nötkött, men trots det är Luxemburg nettoimportör av kött. I norr odlas också spannmål och till en del potatis, rapsolja, grönsaker och frukt. I söder, särskilt i Moseldalen, är vinodlingar vanliga. Skogsbruket är ganska omfattande. Timmer exporteras i huvudsak som råvara. FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 50,7 procent (2012) Industri Järn- och stålproduktion var ursprungligen motorn i Luxemburgs ekonomiska utveckling. Sektorn är fortfarande viktig men dess andel av bruttonationalprodukten (BNP) har stadigt minskat de senaste årtiondena. Det luxemburgska företaget Arbed som bildades 1911 dominerade stålindustrin i landet under 1900-talet, men gick 2002 samman med två utländska företag som bildade Arcelor, som genom en ny sammanslagning blev Arcelor-Mittal Det multinationella Arcelor-Mittal är världens största ståltillverkare och har sitt högkvarter i Luxemburg. Trots att Luxemburg inte längre utvinner järnmalm är järn- och stålindustrin fortfarande viktig. Regeringen försöker via skattelättnader och investeringsstöd uppmuntra nya industrier. Flera stora utländska företag har lockats att etablera sig i landet. De domineras av multinationella företag inom kemisk industri samt gummi-, glas- och verkstadsindustri. Den växande informations- och kommunikationsindustrin får också allt större betydelse. Det luxemburgska företaget SES Global är världens största satellitoperatör. Utrikeshandel Luxemburg är extremt beroende av utrikeshandel. Handelsutbytet sker till nära 90 procent med andra EU-länder. Viktigaste handelspartner är grannländerna Tyskland, Frankrike och Belgien. Storhertigdömets underskott i varuhandeln kompenseras av intäkterna från de finansiella tjänsterna. FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 70,5 procent (2015) Viktigaste exportvaror stål och andra metallvaror, maskiner, elektronik, plastvaror, fordon, gummivaror Största handelspartners Tyskland, Frankrike, Belgien, Italien, Storbritannien, Kina Arbetsmarknad 13/21

14 Den omfattande banksektorn sysselsätter drygt var tionde som arbetar i Luxemburg medan hela tjänstesektorn står för två av tre arbetstillfällen. Nästan hälften av arbetsstyrkan pendlar från ett grannland. Arbetslösheten har generellt varit låg. Under början av 2000-talet ökade den emellertid och var inte längre lägst i EU. Finanskrisen från 2008 förvärrade läget. Sysselsättningsgraden är jämförelsevis låg; mindre än hälften av kvinnorna är ute på arbetsmarknaden. Mer än hälften av arbetsstyrkan består av utländska medborgare. Många av dem bor i grannländerna; antalet gränspendlare har ökat kraftigt på senare år och utgjorde 2012 över 40 procent av arbetsstyrkan. Drygt hälften av alla anställda är fackligt anslutna. FAKTA ARBETSMARKNAD Arbetslöshet 5,6 procent (2017) Ungdomsarbetslöshet 19,2 procent (2013) Andel kvinnor av arbetsstyrkan 44,6 procent (2013) Sociala förhållanden Luxemburg har ett väl utbyggt välfärdssystem. Utgifterna per person är de högsta i EU. Tack vare det höga välståndet utgör de sociala kostnaderna ändå en låg andel av bruttonationalprodukten (BNP) jämfört med grannländerna. Sjukvården och äldrevården drivs till stor del av katolska kyrkan och har länge täckt behoven väl. Stigande kostnader gjorde emellertid att vården i början av 2000-talet drogs med underskott och förändringar av finansieringen stod därför högt på den politiska dagordningen. Aborträtten är begränsad, men en liberalisering av lagstiftningen har utlovats av regeringen. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 2 per 1000 födslar (2016) Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 100,0 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 97,6 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 6,9 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 8 137,5 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 28,3 procent (2017) Kommunikationer 14/21

15 Väg- och järnvägsnätet i Luxemburg är väl utbyggt men hårt ansträngt av den kraftigt ökade trafiken av pendlare från grannländerna. Läget förbättrades ändå när en ny linje för höghastighetståg öppnade mellan Frankrike och Tyskland Med snabbtåget tar det strax över två timmar att resa mellan huvudstaden Luxembourg-Ville och Paris. Luxemburgs internationella flygplats, Findel, sex kilometer öster om huvudstaden, har en relativt betydande internationell trafik. Det inhemska flygbolaget heter Luxair. Turism Luxemburgs främsta turistattraktioner är ruinerna av medeltida kloster som exempelvis Esch/Sauer, Clerf, Vianden och Wiltz. Många internationella kongresser hålls i den vackert belägna huvudstaden Luxembourg-Ville, som också är upptagen på FN-organet Unescos världsarvslista. FAKTA TURISM Antal utländska besökare per år (2013) Turistinkomster miljoner US dollar (2013) Turistinkomsternas andel av exporten 4,5 procent (2013) Kalendarium Kalendarium 2016 September Ökat flyktingmottagande Luxemburg är ett av sju länder som i samband med ett FN-toppmöte om flyktingkrisen i världen lovar att ta in minst tio gånger fler flyktingar än under (21/9) "Stäng av Ungern" Utrikesminister Jean Asselborn säger i en intervju med en tysk tidning att Ungern bör stängas av från EU på grund av brott mot demokratiska kärnvärderingar, då landet behandlar flyktingar som "djur". Ungern skulle i dagsläget inte ha en chans att bli medlem i unionen, säger Asselborn som också förespråkar ändringar i EU-avtal så att det blir lättare att stänga av medlemmar. (13/9) Augusti Luxleaks-domar överklagas 15/21

16 Justitiedepartementet meddelar att Luxemburg överklagar domarna. De har redan tidigare överklagats av försvarssidan. (2/8) Juni Villkorliga domar i Luxleaks-mål Domar meddelas efter en rättegång i april maj mot tre fransmän som åtalats för att ha läckt de tusentals dokument som avslöjade Luxemburgs inblandning i skatteplanering (se November 2014). Antoine Deltour och Raphaël Halet, tidigare anställda vid revisions- och konsultjätten PWC, får tolv respektive nio månaders fängelse villkorligt medan journalisten Edouard Perrin frias helt. Domaren betonar att de svarande agerat som visselblåsare och därmed bidragit till ökad transparens i skattefrågor. April Bidrag för att stänga kärnkra verk Luxemburg erbjuder Frankrike pengar för att finansiera nedstängningen av ett föråldrat franskt kärnkraftverk nära gränsen mellan de båda länderna. Premiärminister Bettel säger under ett besök av den franske kollegan Manuel Valls att en olycka i Cattenom-verket skulle kunna utplåna hela Luxemburg. (11/4) 2015 November Fåtal flyktingar från Grekland Trettio syrier och irakier skickas från ett grekiskt mottagningscenter till Luxemburg, som ett led i en omlokaliseringsplan som EU-länderna enats om för att hantera de stora migrationsströmmarna. Luxemburg har erbjudit sig att ta emot cirka 400 av de totalt som behöver placeras. Oktober Luxemburg inte längre skatteparadis OECD stryker Luxemburg, samt Cypern och Seychellerna, från sin lista över länder som inte samarbetar om informationsutbyte. De placeras nu i en ny kategori med länder som "i huvudsak" följer reglerna. (30/10) Juni Tre nej i folkomröstning Väljarna röstar med bred marginal ned ett förslag om att ge invånare som saknar medborgarskap rösträtt i nationella val. Endast 22 procent stödjer förslaget, som skulle ha utökat väljarkåren med hela 50 procent. En stor majoritet säger också nej till att sänka rösträttsåldern från 18 till 16 och till att 16/21

17 införa en tioårsgräns för statsråd (ett förslag som lagts fram efter Junckers 19 år som premiärminister). (7/6) Maj Regeringschefen ingår samkönat äktenskap Premiärminister Bettel gifter sig med sin partner sedan många år och blir därmed den första sittande regeringschefen i EU som ingår samkönat äktenskap. Mars OECD varnar Luxemburg Organisationen för ekonomiskt samarbete och säkerhet i Europa uppmanar landet att bredda sin ekonomiska bas och inte bara förlita sig på finanssektorn. Bakgrunden är skärpta internationella regler som är tänkta att göra det svårare för stora företag att använda finanstjänster i utlandet för att undvika skatt, något som är en grundbult i Luxemburgs ekonomi. (29/3) 2014 Juni Samkönade äktenskap godkänns Parlamentet antar med bred marginal en lag som innebär att äktenskap kan ingås mellan parter av samma kön. Homosexuella får också full adoptionsrätt. Lagändringen träder i kraft den 1 januari Maj Kristdemokrater störst i EU-val Kristsociala folkpartiet CSV får flest röster i EU-valet den 25 maj. Partiet får stöd av drygt 37 procent av väljarna. De gröna kommer på andra plats med 15 procent av rösterna. Mars Banksekretessen slopas Luxemburg drar jämte Österrike tillbaka sitt långvariga motstånd till EU:s sparandedirektiv och är därmed alltså redo att häva sin banksekretess. Det meddelar premiärminister Bettel vid ett EUtoppmöte. Enligt Bettel har övriga EU-länder givit tillräckliga garantier om att fortsätta pressa icke-euländer i Europa att också häva sin banksekretess December Ny regering 17/21

18 Xavier Bettel från Demokratiska partiet blir ny premiärminister för en koalitionsregering som även inkluderar LSAP och De gröna. Det är första gången sedan 1979 en regering bildas utan deltagande av CSV. (4/12) Oktober Nyval hålls Kristdemokratiska CSV förblir störst med knappt 34 procent av rösterna, medan socialistiska LSAP får 20 procent, det liberala Demokratiska partiet (DP) 18 procent, De gröna 10 procent. I mandat blir det 23, 13, 13 och 6 mandat, medan övriga 5 går till ADR och Vänstern. (20/7) Juli Regeringen avgår e er avslöjande Juncker lämnar in regeringens avskedsansökan som en följd av avslöjanden om att landets säkerhetstjänst SREL gjort sig skyldig till omfattande illegal telefonavlyssning, korruption och tvivelaktiga bilaffärer. Juncker som har suttit vid makten längre än någon annan regeringschef i EU sitter kvar som ledare för en övergångsregering. (11/7) Januari Juncker avgår som "Mister Euro" Premiärministern avgår som eurogruppens ordförande, en post han haft sedan (21/1) Juncker avgår som "Mister Euro" Premiärministern avgår som eurogruppens ordförande, en post han haft sedan (21/1) 2012 Juli Kreditvarning Kreditvärderingsinstitutet Moody's varnar för att Luxemburg riskerar att nedgraderas från det högsta kreditbetyget, AAA. Bakgrunden är skuldkrisen i eurozonen och landets stora beroende av finanssektorn. Juni Könsneutral tronföljd träder i kra Reglerna för tronföljden ändras så att regentens äldsta barn blir tronarvinge, oavsett kön. (7/6 18/21

19 Januari Nytt Beneluxavtal Ett nytt avtal om politiskt och ekonomiskt samarbete träder i kraft, vilket ersätter det tidigare avtalet från Avtalet innebär fördjupat samarbete mellan Belgien, Nederländerna och Luxemburg inom bland annat juridik och handelsfrågor. Den tidigare Benelux ekonomiska union blir nu Beneluxunionen (se även Modern historia). (1/1) 2011 December Lönejustering senareläggs Regeringen förlänger perioderna mellan lönehöjningar som sker automatiskt kopplat till inflationen, trots protester från fackföreningsrörelsen. Augusti Hantering av asylsökande Ett nytt förvar för asylsökande som fått avslag öppnas. Antalet asylsökande har fördubblats jämfört med Juni Debatt om prästersättning I parlamentet avhandlas om man ska minska eller helt ta bort statens ersättning till präster, som utgår även till andra kristna samfund än det katolska. Muslimska imamer får ingen ersättning September Protester mot åtstramningar Flera fackförbund ordnar strejker och protester mot nedskärningar som aviserats inom sjukvård, utbildning och bidrag till familjer Juli Ny regering 19/21

20 Kristdemokratiska CSV bildar på nytt regering med socialistpartiet LSAP och Jean-Claude Juncker fortsätter som premiärminister. Han lämnar dock finansministerposten som övertas av Luc Frieden, också kristdemokrat. Juni Val till parlamentet Kristdemokraterna i CSV får 38 procent av rösterna, socialistiska LSAP 21,5 procent, det liberala DP 15 procent, miljöpartiet De gröna 11,7 procent, nationalistpartiet ADR 8,1 procent och Vänstern 3,3 procent. I mandat ger det 26, 13, 9, 7, 4 och 1 mandat. Augusti Grålistning stryks Luxemburg tas bort från G20-gruppens grå lista (se April 2009) och får ett erkännande för att man ökat öppenheten genom avtal med en rad länder om utbyte av skatteinformation. April Luxemburg "grålistas" Landet kritiseras för sin banksekretess, inte minst av EU-jättarna Frankrike, Storbritannien och Tyskland. G20-gruppen, som består av världens ledande ekonomier, placerar Luxemburg på en grå lista över länder med ifrågasatta banksystem. Mars Dödshjälp antas Lagen om aktiv dödshjälp antas i parlamentet (se Februari 2008 och December 2008). Luxemburg blir det tredje landet i världen som inför sådan lag, efter Nederländerna och Belgien. (I Schweiz tillåts assisterade självmord.) Januari Språktest införs Den som vill bli medborgare måste enligt en ny lag göra ett test i luxemburgiska December 20/21

21 Grundlagen ändras Parlamentet antar en grundlagsförändring, med anledning av dödshjälpsfrågan (se Februari 2008). Statschefens godkännande ska inte längre krävas för att nya lagar ska gälla. Februari Dödshjälp orsakar kris Parlamentet röstar för en lag om aktiv dödshjälp, med 30 röster för och 26 emot. Storhertig Henri som måste underteckna lagen för att den ska träda i kraft vägrar han anser att den strider mot hans katolska tro. Landet hamnar i en konstitutionell kris. 21/21