HN-HOS08-003

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR HN-HOS PROTOKOLL Sammanträde med Norra Samverkansberedningen 5 februari 2008 Datum: Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Eskilstuna Håkan Ingårda (c), ordf Anders Welander (m) Rune Nyberg (fp) Mauro Moz (kd) Angelique Carlsson (mp) Marie Steneskog (s) Therese Huru (s) Mikael Karlsson (s) Maud Ekman (v) Sven Kerst (m) Leif Lindström (s), vice ordf Linnea Pettersson Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Personal från familjecentralen Bikupan i Skiftinge, Eskilstuna: Kerstin Nordgren, Barnhälsovården Elisabeth Riedl, Barnhälsovården Karin Axelsson, Öppna förskolan Elisabet Pettersson, Öppna förskolan Elisabet Sarrimo, Mödrahälsovården Britt-Marie Eklund; Mödrahälsovården Susanne Gustafsson, Arbetsmarknad och familjeförvaltningen Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 1(12) Utskriftsdatum: :57

2 1 Inledning Håkan Ingårda, beredningens ordförande, hälsade ledamöterna välkomna till det första sammanträdet för året och förklarade sammanträdet öppnat. Beredningssammanträdet föregicks av ett gemensamt sammanträde tillsammans med arbetsutskottet för Eskilstunas barn- och utbildningsnämnd samt representanter från barn- och utbildningsförvaltningen. 2 Val av justerare Mikael Karlsson (s) valdes att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. INFORMATION/FÖREDRAGNING/STUDIEBESÖK 3 Läkemedelsgenomgångar för äldre Ruth Lööf, apotekare och ledamot i läkemedelskommittén, medverkade för att berätta om läkemedelsgenomgångar för äldre. Anledningen till att läkemedelskommittén arbetar med läkemedelsgenomgångar för äldre är att äldre är mer känsliga för läkemedel (exempelvis, deras njurfunktion är 80 procent av 30-åringars) äldre använder mycket mer läkemedel, och många olika samtidigt Ruth berättade om Vera, som tog 32 tabletter/dag vilket fick stora konsekvenser för hennes allmäntillstånd. Hon sökte sjukhusvård på grund av att hon var oförmögen att stå på benen, trött, muskelsvag, hade besvär med muntorrhet och var förvirrad. Efter att ha varit inlagd i fem dagar hade läkemedelsdosen nästan halverats. Vilket ledde till att Vera kunde gå med rullator, klarade självständiga förflyttningar, började äta själv, började svara adekvat på frågor, blivit kontaktsökande och börjat sova på nätterna Läkemedelsbiverkningar är orsaken bakom procent av alla sjukhusinläggningar för äldre. Biverkningar och symptom kan vara Hjärtsvikt Blodtrycksfall, svimning Fall Njurpåverkan ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 2(12) Utskriftsdatum: :57

3 Blödningar Magblödningar Konfusion Dåsighet, trötthet Minnes- och koncentrationssvårigheter- kognitiva störningar För vårdpersonalen och läkaren gäller det då att uppmärksamma om dessa symptom är sjukdomstecken eller läkemedelsbiverkningar. Ruth berättade att I Sörmland är ca personer 80 år < Dessa konsumerar 20 % av försålda läkemedelsdoser Äldre använder i genomsnitt 5 preparat per person På särskilda boenden i genomsnitt 10 preparat per person Polyfarmaci att använda många läkemedel samtidigt kan inte enbart få konsekvensen biverkningar utan även att läkemedelsinteraktionerna ökar och följsamheten till läkarens ordination minskar. Fallrisken ökar dessutom. Polyfarmaci beror på att det finns effektiva läkemedel för många sjukdomar äldre behandlas ofta för symtom, istället för att bakomliggande orsaker utreds äldre får mediciner av flera olika läkare biverkningar av läkemedel misstolkas som symtom och behandlas med ytterligare läkemedel ordinationer omprövas inte, varför patienten står kvar på läkemedel som är ineffektiva eller inte behövs För att förbättra situationen krävs ett systematiskt tillvägagångssätt där hela människan syn och som bygger på kontinuitet. Läkemedelsgenomgångar definieras som en systematisk och strukturerad arbetsmetod för att upptäcka, åtgärda och förebygga onödig medicinering, användning av olämpliga preparat, under- eller överdosering, interaktioner och biverkningar. Läkemedelsgenomgångar innebär en strukturerad analys, uppföljning och omprövning av äldres läkemedelsanvändning. Resultat av gjorda förändringar utvärderas. att symtomskattning görs att SoS kvalitetsindikatorer tillämpas ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 3(12) Utskriftsdatum: :57

4 att apotekare arbetar tillsammans med vårdteamet (läkare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal) Läkemedelsgenomgångar för äldre har genomförts sen 2003 i Sörmland med hjälp av läkemedelskommittén gjordes läkemedelsgenomgångar i ett projekt i norra länsdelen på särskilda boenden förstärktes läkemedelskommittén med apotekarkompetens motsvarande en heltidstjänst för Äldre och läkemedel. Målet för arbetet är att läkemedelsgenomgångar ska genomföras som rutin och att kunskapen om äldre och läkemedel ska öka samt att Socialstyrelsens indikatorer ska tillämpas. Läkemedelskommittén är en resurs vid läkemedelsgenomgångar men arbetar även med kompetensutveckling kring läkemedel och äldre. Målgruppen för utbildningsinsatserna är slutenvårdsläkare distriktsläkare återkommande för AT läkare för sjuksköterskor hösten 2007 och våren 2008 seminarier för allmänheten Från och med 2006 har läkemedelsgenomgångar varit med i verksamhetskontrakten för klinikerna och vårdcentralerna. Under 2006 gjorde dock enbart fyra vårdcentraler läkemedelsgenomgångar vilket föranledde införandet av en ribba år 2007 om en klinik eller vårdcentral gör fler än 25 läkemedelsgenomgångar så får de kronor till fortbildning genomförde 17 vårdcentraler samt ger/rehab-kliniken i Nyköping läkemedelsgenomgångar. Under genomförda läkemedelsgenomgångar 471 ingår i redovisningen (39 exkl pga död eller ej återkopplat) o 208 i ordinärt boende o 263 på Säbo Medverkande o 69 läkare från 17 VC + Ger/rehab NLN o Distriktssköterskor från 10 VC o (Hemtjänstpersonal) o Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal från 24 Säbo o 3 apotekare Arbetsmodell: LMG Team, LMG Distans ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 4(12) Utskriftsdatum: :57

5 Läkemedelsgenomgångarna 2007 fick resultatet att alla kvalitetsindikatorer förbättrades antalet psykofarmaka med stor biverkningsrisk minskade från 93 till 63 antalet läkemedel/person minskade från 10 till av 1697 potentiella LRP åtgärdades vanligaste åtgärder var utsättning och dosminskning, där minskningen av sömnmedel var störst 740 åtgärder är kopplade till resultat som visar i 9 av 10 fall oförändrat eller bättre beräknad kostnadsminskning för läkemedel med ca kronor (ca 1500 kr per individ/år) Bilaga OH-bilder ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 5(12) Utskriftsdatum: :57

6 BEREDNINGENS ÄRENDEN OCH BESLUT 4 Reviderat reglemente för samverkansberedningarna Landstingsstyrelsen reviderade i LS 91 och 92 sitt reglemente, samt reglementena för under styrelsen liggande utskott och beredningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden yttrade i HN 79/07 att, för att ha en enhetlig form på reglementena i landstingets organ och församlingar, bör reglementet för samverkansberedningarna ses över. Samverkansberedningarnas reglemente har med denna bakgrund setts över och anpassats till den form och layout som landstingsstyrelsen har angivit för sina egna reglementen. Samverkansberedningarnas reglemente har dessutom avgränsats gentemot psykiatriberedningen. Efter diskussion beslutade beredningen att för sin del godkänna förslaget till justering av beredningens reglemente att överlämna föreslaget till justerat reglemente för samverkansberedningarna till hälso- och sjukvårdsnämnden för godkännande Bilaga Reviderat reglemente för samverkansberedningarna ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 6(12) Utskriftsdatum: :57

7 5 Redovisning av uppdraget från hälso- och sjukvårdsnämnden Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde i juni 2007 ( 65/07) uppdrogs åt samverkansberedningarna att a 1 a 2 b c d e Rapporta från arbetet med att utveckla familjecentraler Rapporta från arbetet med att utveckla ungdomsmottagningar Utveckla samverkansformer med socialpsykiatrin Följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation i länet Utveckla samverkansformer inom äldreomsorgen Följa upp användningen av de statliga stimulansmedlen för vård och omsorg om äldre Nämnden uppdrog till beredningarna att årligen avrapportera uppdragen. Beredningarna har gjort en gemensam avrapportering av detta uppdrag för att markera samhörigheten under nämnden och för att se till länsperspektivet. I vissa av frågorna görs en separat redovisning per länsdel. Förslaget till avrapportering har varit utskickad till ledamöterna. Ordföranden kommenterade avrapporteringen. Efter diskussion beslutade beredningen att för sin del godkänna avrapporteringen av uppdrag HN 65/07, samt att överlämna avrapporteringen till hälso- och sjukvårdsnämnden Bilaga Avrapportering av uppdrag 65/07 ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 7(12) Utskriftsdatum: :57

8 6 Norra samverkansberedningens verksamhetsberättelse 2007 Ett förslag till verksamhetsberättelse för 2007 har varit utskickad till ledamöterna. Ordföranden kommenterade berättelsen. Efter diskussion beslutade beredningen att godkänna verksamhetsberättelsen för 2007, samt att överlämna verksamhetsberättelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden Bilaga Verksamhetsberättelse för norra samverkansberedningen 2007 ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 8(12) Utskriftsdatum: :57

9 7 Ordföranden informerar Ordföranden berättade att presidiet under 2008 ska ha ett försök med presidieträffar inför beredningssammanträdena, för att gemensamt planera dessa. De som kommer att vara närvarande är ordföranden, vice ordföranden, närvårdskoordinatorn samt sekreteraren. Presidiet har hittills haft en träff då de planerade inför vårens beredningssammanträden. Den 8 april ska beredningen troligtvis träffa representanter från Torshälla stads nämnd och förvaltning samt göra ett studiebesök på Torshälla familjecentral. Beredningen har önskemål om att då även träffa MAS:en i Eskilstuna. Den 13 maj ska beredningen få information om primärvården i Eskilstuna. Den augusti ska beredningen ha ett två-dagars-sammanträde inkluderande planering inför kommande år och att träffa representanter från socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs samt förhoppningsvis även Mariefredsnämnden. 8 Övriga frågor Inga övriga frågor. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 9(12) Utskriftsdatum: :57

10 INFORMATION/FÖREDRAGNING/STUDIEBESÖK FORTS. 9 Studiebesök på familjecentralen i Skiftinge På eftermiddagen gjorde beredningen ett besök på familjecentralen Bikupan i Skiftinge, Eskilstuna. Personalen informerade då om sitt arbete och om bakgrunden till familjecentralen. De första initiativen för att starta en familjecentral i Skiftinge togs Öppna förskolan, BVC och socialtjänsten förde kontinuerliga diskussioner fram till år startade den fullvärdiga familjecentralen med öppna förskolan, BVC, MVC och socialtjänsten. Befintliga resurser och personal användes för skapandet av familjecentralen men verksamheterna har fått utökade tjänster sedan dess. Även kyrkan är en aktör på familjecentralen - en diakonissa är på familjecentralen en förmiddag/vecka. Socialtjänsten har för närvarande en socionom förlagd på familjecentralen, men detta ska utökas till ytterligare en tjänst inom kort. Förhoppningsvis kommer de då att kunna rekrytera en arabiskspråkig socionom, för att underlätta kontakten med de arabiskspråkiga besökarna. Socionomen uppgift på centralen är att vara en länk till socialtjänsten, att avdramatisera en sådan kontakt, och att kunna uppmärksamma om någon familj är i behov att stöd. Socionomen gör dock ingen myndighetsutövning. Personalen uppger att deras arbete och samverkan dem emellan har underlättats sedan familjecentralen skapades i och med att de nu ser varandra dagligen vilket underlättar informationsbyten. De olika aktörerna samarbetar för att uppmärksamma om några föräldrar är i behov av stöd och lotsar sinsemellan föräldrarna vidare. Familjecentralen har upptagningsområdet Kafjärden, Skiftinge och Slagsta. De har varit tvungna att begränsa besöken till dem som bor i upptagningsområdet i och med att besökstrycket tidigare blev för stort. Men trots att denna begränsning har gjorts upplever personalen att de har vuxit ur lokalerna, att lokalerna är underdimensionerade i relation till det antal besök de får. Deras önskemål är därför att få en större lokal. Begränsningen av besökare har fått konsekvenser på familjecentralen i Torshälla och Tomaskyrkans familjecentral, där besökstrycket nu ökat. Personalen på familjecentralen i Skiftinge menade att detta tydliggör behovet av fler familjecentraler i Eskilstuna, i och med att alla familjer nu inte har rätt och möjlighet att besöka de existerande och att besökstrycket på de tre centralerna är stort. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 10(12) Utskriftsdatum: :57

11 Under 2007 föddes cirka 200 barn inom upptagningsområdet. Alla föräldrar får information om familjecentralen i och med att MVC är förlagt där. Detta innebär att föräldrarna lätt kan introduceras och komma med i gemenskapen på familjecentralen när barnet fötts. Många nya svenskar kommer till familjecentralen, de får även information om centralen i och med de hälsosamtal som vårdcentralen genomför med alla nyanlända svenskar. I kontakten med de nyanlända används vid behov tolkar, och familjecentralen tar även emot praktikanter från SFI vilka kan hjälpa till. Personalen på familjecentralen uttryckte förhoppning om att kunna utveckla verksamheten genom att förlägga umgängesrätt i lokalerna. Bilaga Utvärdering hösten 2007 av öppna förskolan på familjecentralen Bikupan ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\protokoll doc SID 11(12) Utskriftsdatum: :57

12

13 Äldre och läkemedel i Sörmland Läkemedelsgenomgångar 2007 Läkemedelskommittén Ruth Lööf leg apotekare Läkemedelskommittén och Sjukhusapoteket, Eskilstuna e-post: ruth.loof@apoteket.se

14 Vera 79 år akut till medicinkliniken T. Mindiab 5mg 1x2 T. Imdur 60 mg 1x1 T. Furix 40 mg T. Lisinopril 20 mg 1x1 T. Levaxin 125 µg 1x1 T. Provera 250 mg 1x2 T. OxyContin 10 mg 1x2 T. OxyContin 5 mg 1x2 T. Alvedon 500 mg 2x4 T. Duroferon 1x2 T. Risperdal 0,5 mg 1x2 T. Sobril 10 mg 1x3 T. Imovane 5 mg 1 tn Mixt. Laktulos 30mlx1 32 tabletter /dag

15 Fem dagar senare.och så gott som halverade läkemedelsdoser Vera går med rullator, klarar självständiga förflyttningar, börjat äta själv, börjat svara adekvat på frågor, blivit kontaktsökande, börjat sova på nätterna.

16 Vera 79 år Söker på medicinkliniken pga dåligt allmäntillstånd, oförmåga att stödja på benen. Hon är trött, muskelsvag, har lätt att falla. Misstänkt stroke Hon har besvär med muntorrhet, är förvirrad och kan inte lämna någon information.

17 Läkemedelsbiverkningar 10-20% av alla sjukhusinlägningar av äldre Förutsägbara, dosberoende biverkningar Hjärtsvikt Blodtrycksfall Fall Njurpåverkan Blödningar Magblödningar Konfusion

18 Detta kan förhindras med regelbundna läkemedelsgenomgångar!

19 Äldres läkemedelsanvändning I Sörmland är ca personer 80 år < Dessa konsumerar 20 % av försålda läkemedelsdoser Äldre använder i genomsnitt 5 preparat per person På särskilda boenden i genomsnitt 10 preparat per person

20 Äldre och läkemedel Åldersförändringar Ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel samtidigt

21 Ökad känslighet Dåsighet, trötthet Minnes- och koncentrationssvårigheterkognitiva störningar Blodtrycksfall, svimning Magblödningar Njurpåverkan Sjukdomstecken eller läkemedelsbiverkan?

22 Polyfarmaci Att använda många läkemedel samtidigt Biverkningar Läkemedelsinteraktioner (krockar) Följsamhet till läkarens ordination Fallrisken

23 Varför polyfarmaci? Det finns effektiva läkemedel för många sjukdomar Äldre behandlas ofta för symtom, istället för att bakomliggande orsaker utreds Äldre får mediciner av flera olika läkare Biverkningar av läkemedel misstolkas som symtom och behandlas med ytterligare läkemedel Ordinationer omprövas inte, varför patienten står kvar på läkemedel som är ineffektiva eller inte behövs

24 LMK:s Äldrekort Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi Socialstyrelsens förslag Art.nr

25 Femårig satsning på Äldre och läkemedel Framgångsrikt projekt med läkemedelsgenomgångar (LMG) på Säbo i norra Sörmland ( ) 2005: Läkemedelskommittén förstärks med apotekarkompetens motsvarande en heltidstjänst för Äldre och läkemedel. Femårigt avtal med Apoteket. MÅL: Läkemedelsgenomgångar från projekt till rutin. Dessutom: Öka kunskap om Läkemedel och äldre. Socialstyrelsens indikatorer skall tillämpas.

26 Utbildning äldre och läkemedel Slutenvårdsläkare Distriktsläkare Återkommande för AT läkare För sjuksköterskor hösten 2007 och våren 2008 Seminarier för allmänheten

27 Definition av läkemedelsgenomgång En systematisk och strukturerad arbetsmetod för att upptäcka, åtgärda och förebygga onödig medicinering, användning av olämpliga preparat, under- eller överdosering, interaktioner, biverkningar 1. Strukturerad analys, uppföljning och omprövning av äldres läkemedelsanvändning. Resultat av gjorda förändringar utvärderas. 2. Symtomskattning görs 3. SoS kvalitetsindikatorer tillämpas 4. Apotekare arbetar tillsammans med vårdteamet (läkare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal) Läkaren ansvarar för beslut ang åtgärder

28 Läkemedelsgenomgång- Processen Faktainsamling Identifiering av möjliga läkemedelsrelaterade problem Analys Åtgärdsplan Utvärdering Feed back * Kvalitetssäkring * Optimerad läkemedelsanvändning * Färre läkemedel * Välmående patienter

29 Att uppmärksamma vid läkemedelsgenomgång Är läkemedel den lämpligaste behandlingen? Vinst kontra biverkningar? Mål för behandlingen Anpassa dos och beredningsform Var uppmärksam på interaktioner Utvärdera effekten av in-/utsättning och dosändring

30 Att uppmärksamma vid läkemedelsgenomgång forts Ordinationernas aktualitet ompröva indikationer Mindre lämpliga läkemedel/läkemedelskombinationer SoS Kvalitetsindikatorer Preparatval anpassning till LMK:s rekommendationer

31 Verktyg Socialstyrelsen kvalitetsindikatorer Läkemedelskommitténs kort "Äldre och läkemedel" Apotekets verktyg för Läkemedelsgenomgång: IT-stödet ApoDoc, Symtomlista

32

33 LMG 2007: från 4 VC till 17

34 Läkemedelsgenomgångar LMG genomförda läkemedelsgenomgångar 471 ingår i redovisningen (39 exkl pga död eller ej återkopplat) 208 i ordinärt boende 263 på Säbo Medverkande 69 läkare från 17 VC + Ger/rehab NLN Distriktssköterskor från 10 VC (Hemtjänstpersonal) Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal från 24 Säbo 3 apotekare Arbetsmodell: LMG Team, LMG Distans

35 Sammanfattning Resultat LMG 2007 Alla kvalitetsindikatorer förbättrades Antalet psykofarmaka med stor biverkningsrisk minskade från 93 till 63 Antalet läkemedel/person minskade från 10 till av 1697 potentiella läkemedelsproblem (LRP) åtgärdades Vanligaste åtgärdar var utsättning och dosminskning 740 åtgärder är kopplade till resultat som visar i 9 av 10 fall oförändrat eller bättre Beräknad kostnadsminskning för läkemedel ca kr (ca 1500 kr per individ/år)

36 Insättning av läkemedel 12% Fig 5. Åtgärder 1697 potent. LRP ledde till 1127 åtgärder Byte av beredningsform 4% Ändrat doseringsintervall 4% Dosökning 2% Annat 0% Dosminskning 21% Utsättning av läkemedel 49% Byte av läkemedel 8%

37 Fig 6. Resultaten av åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Bättre 26% Sämre 7% Oförändrat 67% 740 åtgärder är kopplade till resultat. För 387 åtgärder saknas utvärdering Orsak: kort tid, resultat ej meddelat

38 Fig 3. Användningen av psykofarmaka % av vårdtagarna Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång Antidepressiva Sömnmedel och lugnande medel * Lugnande medel och ataraktika Neuroleptika

39 SKL:s rapport "Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007" 80+, period okt-dec procent användare. 1. Andel äldre med risk för D-interaktioner Riket: 4,4% Sörmland: 4,2% Lägst: Jämtland 3,5%, högst: Västra Götaland 5,4% 2. Andel äldre med 10 eller fler läkemedel Riket: 16% Sörmland 14% Lägst: Gotland 11,5%, högst: Uppsala 22,4% 3. Andel äldre med tre eller fler psykofarmaka Riket: 6,4 % Sörmland: 6,3% Lägst: Gotland 3,9%, högst: Västra Götaland 8,4 %

40 Läkemedel och äldre Positivt? Negativt? - +

41 Äldres läkemedelsanvändning Utländska och svenska studier tyder på att kostnaden för läkemedelsförorsakade problem är lika stor som kostnaden för läkemedel Har vi råd att vänta??

42 Resurser Engagerad ledning Strukturerat arbetssätt, samarbete Utbildning Läkemedelsgenomgång som rutin Tänk nytt - tänk annorlunda Apotekare tillsammans med vården Ta Ansvar!

43 Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämndens samverkansberedningar Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämndens samverkansberedningar 1 Allmänna bestämmelser Hälso- och sjukvårdsnämnden inrättar tre samverkansberedningar med geografisk indelning. Den geografiska indelningen ska vara norra, västra och södra länsdelen. Norra samverkansberedningen ska omfatta Eskilstuna och Strängnäs kommuner, västra samverkansberedningen ska omfatta Katrineholm, Flen och Vingåkers kommuner samt södra samverkansberedningen som ska omfatta Oxelösunds, Nyköpings, Gnestas och Trosas kommuner. Beredningarna väljs av hälso- och sjukvårdsnämnden och ska ha minst nio och högst elva ledamöter. Valbara till beredningen är ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige. Ledamöterna tillsätts efter proportionerlig ordning med mandatfördelningen i landstingsfullmäktige som grund. Ordförande och vice ordförande väljs av hälso- och sjukvårdsnämnden. Dessa adjungeras till nämndens arbetsutskott. För beredningarna gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 3-6 i landstingsstyrelsens reglemente. Beredningarnas protokoll ska fortlöpande anmälas i nämnden. 2 Uppgifter Samverkansberedningarnas uppgift är att på nämndens uppdrag arbeta med och utveckla samverkansfrågorna när det gäller närvård och folkhälsofrågor. Beredningarna ska inom dessa områden särskilt sätta fokus på äldrevårdsfrågor, rehabilitering, läkemedelsgenomgångar, tandvård för äldre, primärvård, socialpsykiatri, missbruks- och beroendevård, asylsökandes sjukvård och tandvård samt barn- och ungdomars situation i samhället som bl.a. omfattar ungdomsmottagningarna och familjecentralerna. De viktigaste samarbetspartnerna är kommunerna. Samverkansberedningarna ska i sitt arbete utveckla samarbetsformerna med de enskilda kommunerna i respektive länsdel. 1(2)

44 Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämndens samverkansberedningar Samverkansberedningarna ska inför samtalen med kommunerna samråda med psykiatriberedningen, strategiska hälso- och sjukvårdsberedningen, strategiska folkhälso- och miljöberedningen och handikapp- och habiliteringsnämnden. När samverkansberedningarna i sina kontakter med länets kommuner upptäcker oklarheter när det gäller samarbetet ska dessa rutinmässigt rapportera till berörda beredningar, utskott och nämnder. Samverkansberedningarna ska till nämnden bereda och på uppdrag från nämnden ta fram förslag till nämnden och bereda praktiska lösningar för närvårdsfrågorna med kommunerna svara för utvärdering av bla ingångna överenskommelser omkring närvård och föreslå nämnden förändringar bereda val till lokala samarbetsorgan t.ex. att utse ledamöter i kommunala folkhälsoråd, brottsförebyggande råd arbeta med att öka medborgarnas delaktighet i närvårdsfrågor Beredningarna ska kontinuerligt rapportera till nämnden via nämndens arbetsutskott och i förekommande fall ge nämnden åtgärdsförslag och vid behov initiera ärenden till nämnden utifrån ett lokalt samverkansperspektiv. 2(2)

45 Ansvarsfördelning mellan beredningarna Ansvarsfördelning mellan psykiatri- och samverkansberedningarna Psykiatriberedningen Enligt psykiatriberedningens reglemente ska beredningen följa upp och utvärdera - Samarbetsformerna med socialpsykiatrin - Beroendevårdens struktur och innehåll Dessutom har beredningen hos hälso- och sjukvårdsnämnden begärt att få sitt uppdrag utökat med att även omfatta barn- och ungdomspsykiatrin. Samverkansberedningarna I samverkansberedningarnas reglemente har beredningarnas uppdrag preciserats som att arbeta med och utveckla samverkansfrågorna när det gäller närvård, rehabilitering inom hälso- och sjukvården och folkhälsofrågorna. Däremot nämns varken psykiatri, socialpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri eller beroendevård även om dessa är viktiga delar av närvården.. Under året har däremot beredningarna fått ett uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden att årligen rapportera - Utvecklingen av samverkansformerna med socialpsykiatrin - Följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation i länet I sitt arbete med att följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation i länet kommer dessutom beredningarna i kontakt med frågor som rör barn- och ungdomspsykiatrin Enligt verksamhetsplanerna för samverkansberedningarna ska beredningarna följa utvecklingen av samverkansfrågorna runt psykiatrin, socialpsykiatrin och beroendevården. Gränsdragning Detta betyder att det kommer att bli flera olika gränsytor mellan samverkansberedningarna och psykiatriberedningen. För att undvika onödigt dubbelarbete är det därför viktigt att gränsytorna klargörs. Psykiatriberedningen arbetar med hela länets som sitt verksamhetsområde och kommer i första hand följa och utvärdera verksamheterna vid de 1(2)

46 Ansvarsfördelning mellan beredningarna psykiatriska klinikerna för såväl vuxna som barn- och ungdomar samt, länets tre beroendecentra. Samverkansberedningarna ska i sitt arbete utveckla samarbetsformerna med de enskilda kommunerna i respektive länsdel. Inför samtalen med kommunerna ska samverkansberedningarna samråda med psykiatriberedningen. När samverkansberedningarna i sina kontakter med länets kommuner upptäcker oklarheter när det gäller samarbetet runt frågor inom psykiatrin, socialpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin och beroendevården är det viktigt att samverkansberedningarna rutinmässigt rapporterar detta till psykiatriberedningen. Detta betyder att reglementena för beredningarna bör kompletteras med en skrivning som - Samverkansberedningarna ska efter samtal med kommunerna kontinuerligt rapportera till psykiatriberedningen - Samverkansberedningarna ska inför samtal med kommunerna samråda med psykiatriberedningen. 2(2)

47 Avrapportering av beredningarnas uppdrag till nämnden Avrapportering av samverkansberedningarnas uppdrag för 2007 till hälso- och sjukvårdsnämnden Innehållsförteckning Inledning a 1 a 2 b c d e Rapport från arbetet med att utveckla familjecentraler Rapport från arbetet med att utveckla ungdomsmottagningar Utveckla samverkansformer med socialpsykiatrin Följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation i länet Utveckla samverkansformer inom äldreomsorgen Följa upp användningen av de statliga stimulansmedlen för vård och omsorg om äldre Bilaga: Bilaga till punkt e- Redovisning av projekt finansierade av statliga stimulansmedel (7)

48 Avrapportering av beredningarnas uppdrag till nämnden Inledning Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde i juni 2007 fick samverkansberedningarna ett utökat uppdrag som omfattade följande punkter; Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrog till norra, västra och södra samverkansberedningarna att a 1 a 2 b c d e Rapport från arbetet med att utveckla familjecentraler Rapport från arbetet med att utveckla ungdomsmottagningar Utveckla samverkansformer med socialpsykiatrin Följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation i länet Utveckla samverkansformer inom äldreomsorgen Följa upp användningen av de statliga stimulansmedlen för vård och omsorg om äldre Nämnden uppdrog till beredningarna att årligen avrapportera uppdragen. I föreliggande promemoria gör samverkansberedningarna en gemensam avrapportering av detta uppdrag för att också markera samhörigheten under nämnden och att se till länsperspektivet. I vissa av frågorna görs en separat redovisning per länsdel. a 1 Rapport från arbetet med att utveckla familjecentraler Landstingets ambition är att tillsammans med länets kommuner verka för att det ska finnas minst en fullvärdig familjecentral i varje kommun. För att den ska kallas fullvärdig ska den innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola. Landstinget har tillsammans med kommunerna under 2007 tagit fram ett ramavtal för familjecentraler. Ramavtalet ligger till grund för den fortsatta diskussionen inför tecknande av avtal med respektive kommun. Inrättande av en familjecentral är en process i flera steg med minst tre nämnder i kommunen och landstinget som ska fatta beslut. Landstinget tar genom samverkansberedningarna initiativ till inledande diskussioner som leder till viljeinriktning, beslut, genomförande, idrifttagande och uppföljning. I detta arbete befinner sig de enskilda kommunerna i olika faser. 2(7)

49 Avrapportering av beredningarnas uppdrag till nämnden Norra Eskilstuna har två familjecentraler Skiftinge och Tomaskyrkan. Torshälla har en familjecentral Strängnäs har ett familjecentrum med samma innehåll som familjecentral Sammanfattning I norra länsdelen har landstinget därmed uppnått sitt mål med minst en familjecentral i varje kommun. Beredningen har under 2007 följt frågan om barnmorskesituationen på familjecentralerna. Under våren 2008 planerar beredningen att göra ett studiebesök på familjecentralen i Skiftinge och familjecentralen i Torshälla. Västra Katrineholm har ingen familjecentral men diskussioner pågår. Landstinget och kommunen är överens om innehållet men lokalfrågan är inte löst. Vingåker har ingen familjecentral. Parterna är överens om innehållet i verksamheten. Lokalfrågan håller på att lösas och ambitionen är att kunna inviga under Flen har ingen familjecentral. Beslut har fattats att parterna gemensamt undersöker förutsättningarna. Sammanfattning Västra samverkansberedningen följer upp frågans utveckling i sina samtal med kommunerna. Under våren 2008 planerar beredningen dessutom att göra ett studiebesök på familjecentrum i Strängnäs. Södra Nyköping har en familjecentral i Brandkärr. Oxelösund - i november invigdes familjecentralen som är placerad i anslutning till vårdcentralen. Gnesta har ingen familjecentral. Beslut har fattats att parterna gemensamt undersöker förutsättningarna. Trosa har ingen familjecentral. Diskussioner har påbörjats hösten Sammanfattning Södra samverkansberedningen följer upp frågans utveckling i samtal med kommunens representanter i Trosa och Gnesta. Under 2007 har beredningen gjort studiebesök på familjecentralen i Brandkärr. En viljeinriktning har tagits fram för ytterligare 1 familjecentral på Arnö i Nyköping. 3(7)

50 Avrapportering av beredningarnas uppdrag till nämnden a 2 Rapport från arbetet med att utveckla ungdomsmottagningarna Under 2005 och 2006 skedde ett omfattande arbete tillsammans med kommunerna för att se över innehåll, stärka resurserna och ta fram ett gemensamt ramavtal som skulle stå som modell för de enskilda avtalen med respektive kommun. I detta arbete har det också skett en översyn av huvudmannaskapet när det gäller barnmorskeinsatserna som nu sköts av kvinnokliniken i respektive länsdel. Under 2007 kan beredningarna notera att avtalen är klara med respektive kommun. I samtalen med respektive kommun följer samverkansberedningarna upp utvecklingen av verksamheten vid respektive mottagning. Norra Västra Södra Beredningen har gjort ett studiebesök på ungdomsmottagningen i Eskilstuna. Beredningen planerar att göra en uppföljning av avtalen och verksamheten på ungdomsmottagningarna i alla tre kommunerna under hösten Beredningen har gjort ett studiebesök på ungdomsmottagningen i Nyköping. b Utveckla samverkansformerna med socialpsykiatrin När det gäller frågan om att utveckla samverkansformerna med socialpsykiatrin har beredningarna valt att avvakta inrättandet av psykiatriberedningen. I de samtal som respektive beredning har haft med sina respektive kommuner har dock beredningarna haft med frågan om samverkansformerna på dagordningen. Samverkansberedningarna kommer att fortsätta att följa denna fråga även efter att psykiatriberedningen har inrättats. Skillnaden är att beredningarna kommer att ha samråd med psykiatriberedningen inför dessa samtal och att kontinuerligt återrapporta till psykiatriberedningen när man upptäcker oklarheter i samarbetet. Efter att psykiatriberedningen har inrättats har beredningarna enats om en avgränsning av arbetsuppgifter dem emellan och hur samrådet ska ske. 4(7)

51 Avrapportering av beredningarnas uppdrag till nämnden Norra Västra Södra Beredningen har träffat representanter från Beroendecentrum, socialpsykiatrin i Eskilstuna kommun samt psykiatriska kliniken i Eskilstuna. Beredningen har i sina samtal med respektive kommun följt frågan om missbruksvård. I samtalen med respektive kommun och det avslutande gemensamma mötet med alla tre kommunerna har beredningen följt upp frågans hantering. Beredningen har vid möten med Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner träffat representanter från öppenvårdsteamen. Ordföranden och sekreteraren har besökt Standardmottagningen i Nyköping - enhet främst för alkoholmissbruk. Beredningen har i sina samtal med alla fyra kommunerna följt frågan om missbruksvård. Sammanfattning Efter att ha följt frågan under 2007 kan samverkansberedningarna konstatera att samverkansformerna med socialpsykiatrin behöver utvecklas. c Följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation I denna fråga har samverkansberedningarna valt att arbeta på litet olika sätt. Norra länsdelen Norra samverkansberedningen deklarerade redan i sin programförklaring att man ville arbeta och följa upp utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation och hur de mår i dagens samhälle. Det har lett till att beredningen aktivt har angripit detta genom att göra mycket studiebesök och få information från bl.a. Centrala Barnhälsovården, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, ungdomsmottagningen i Eskilstuna och Beroendecentrum. Dessutom har man träffat arbetsgruppen Norra Barn, representanter för folkhälsocentrum, strategen för barnrättsfrågor samt representanter för Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Västra länsdelen Västra länsdelen har följt upp frågan i sina samtal med respektive kommun och i det gemensamma mötet med alla tre kommunerna som beredningen avslutade året med. Vid dessa tillfällen har beredningen framförallt följt upp hur kommunerna arbetar med enkätmaterialet från Liv och hälsa ung och vad detta har gett för resultat. Södra länsdelen Södra länsdelen har följt upp frågan genom att i samtliga fyra kommuner diskutera Folkhälsocentrums enkätmaterialet Liv och hälsa ung. 5(7)

52 Avrapportering av beredningarnas uppdrag till nämnden Beredningen har tillsammans med kommunala företrädare i Oxelösund, Trosa och Gnesta fått information om förebyggande tandvård för barn i förskola och skola. Under året har arbetsgrupper med ett arbetssätt enligt VITS startats i södra länsdelens fyra kommuner. I Trosa kommun är stödet till VITS starkt uttalat. Beredningen har fått information om VITS som står för Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan, som är en samverkansform mellan landstinget och kommunen runt familjer med barn med kognitiva svårigheter, framför allt ADHD. d Samverkansformer inom äldreomsorgen När det gäller samverkansformer inom äldreomsorgen har fokus på denna fråga varit förhandlingar om ett ramavtal om hemsjukvården. I avvaktan på utgången av dessa förhandlingar har samverkansberedningarna valt att ligga lågt i denna fråga. Parallellt med dessa förhandlingar har kommunerna och landstinget också återskapat den tidigare s.k. VOMS beredningen i ny kostym under rubriken SOVIS ( Samråd om Omsorg, Vård och hälsa I Sörmland). Efter en stapplande start har detta samråd börjat att ta form. Samverkansberedningarna följer detta samråd med intresse. En annan fråga som alla tre beredningarna följer med intresse är utvecklingen av det kommunala betalningsansvaret för de medicinskt färdigbehandlade. I denna fråga har kommunerna olika strategier för hur man tar hand om och tar hem färdigbehandlade patienter från sjukhusen. Detta har lett till att alla tre sjukhusen periodvis har många färdigbehandlade vilka har upplevts som en propp i akutklinikernas arbete. Samtidigt har detta lett till en inkomst som landstinget började kalkylera med. Det samverkansberedningarna kan notera och rapportera till hälso- och sjukvårdsnämnden är att 2007 har inneburet en vändpunkt. Kommunerna har uppenbarligen sett över sina rutiner och lagt om hanteringen av denna patientgrupp vilket har lett till att flertalet av kommunerna har 0 kronor i kostnader. I det här sammanhanget är det viktigt att landstinget och kommunerna ser hela processen som kommunicerande kärl. Det beredningarna kan konstatera är att utvecklingen under 2007 har varit positiv för hela den slutna vårdens arbete och patienterna får komma hem snabbare. Samtidigt måste också beredningarna notera att det innebär att landstinget går miste om en som man trodde säker inkomst. 6(7)

53 Avrapportering av beredningarnas uppdrag till nämnden Utöver dessa generella konstateranden har beredningarna valt att följa dessa frågor på litet olika sätt. Norra Västra Södra Strängnäs I samtal med kommunrepresentanterna har beredningen diskuterat stimulansmedlen för äldre, rehabiliteringssamverkan samt uppsökande verksamhet för äldre. Sammanfattning Beredningen har valt att avvakta förhandlingarna kring hemsjukvårdsavtalet. Beredningen följer statistiken över kommunernas betalningsansvar för färdigbehandlade patienter samt frågan om läkemedelsgenomgångar för äldre. Beredningen har valt att avvakta förhandlingarna kring hemsjukvårdsavtalet. I sina samtal med kommunerna har beredningen följt upp avtalsarbetet om läkarinsatser i särskilda boenden, läkemedelsgenomgångar, kvarboendefrågan, stimulansmedlen för äldre, rehabilitering, anhörigstöd dagverksamhet o.s.v. Beredningen följer också statistiken över kommunernas betalningsansvar för färdigbehandlade. Nyköping Beredningen har träffat kommunala företrädare vid ett par tillfällen för att diskutera läkemedelsgenomgångar i särskilda och eget boenden, läkarmedverkan i särskilda boenden, sammanhållen hemsjukvård, kvarboendefrågan, rehabilitering samt geriatrisk kompetens i primärvården. Folkhälsa har berörts något.beredningen följer statistiken över kommunernas betalningsansvar för färdigbehandlade. I Oxelösund, Trosa och Gnesta har samma diskussioner förts som i Nyköping men med undantaget att här har information getts om uppsökande tandvård för äldre. e Följa upp användningen av de statliga stimulansmedlen för vård och omsorg om äldre Under 2007 har närvårdskoordinatorerna kontinuerligt rapporterat till respektive beredningen om de olika projekten i respektive länsdel och hur dessa har utvecklats. Under 2008 kommer beredningarna att bjuda in representanter från de olika projekten och få en presentation av utvecklingen. När det gäller de projekt som genomförs på länsplanet kommer dessa att presenteras på en gemensam utbildningsdag för alla tre beredningarna. Socialstyrelsen har begärt in en redovisning av 2006 års stimulansmedel, som ska redovisas för nämnden innan den skickas till Socialstyrelsen. Redovisningen till Socialstyrelsen bifogas som underlag till punkten e. 7(7)

54 Dnr: /2007 Redovisning av 2006 års stimulansmedel riktat till de svårast sjuka äldre. Anvisning för att hantera den elektroniska blanketten Spara blanketten i din dator (namnge filen exempelvis med kommunens/landstingets namn). Fyll i blanketten i de gråmarkerade fälten (klicka dig fram med musen/tabtangenten). Undvik semikolon och retur (Enter) när du skriver in text. Antalsuppgifter och krontal ska skrivas med siffror. Spara den ifyllda blanketten E-posta den ifyllda blanketten som bifogad fil till: stimulansbidrag@socialstyrelsen.se Vi vill ha slutredovisningen senast den 7 mars Huvudman: kommun eller landsting: Landstinget Sörmland Kontaktperson: Inger Eklind Befattning: Närvårdskoordintor E-postadress till kontaktperson: inger.eklind@dll.se Telefon till kontaktperson: 0155/ , Postadress till kommunen respektive landstinget: Nyköping 1. Har kommunen/kommunerna ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende Ja Nej 2. Markera inom vilket/vilka områden som satsningar har genomförts Rehabilitering Kost/nutrition Förstärkt läkarmedverkan i särskilt boende Förstärkt läkarmedverkan i ordinärt boende Läkemedelsgenomgångar i särskilt boende Läkemedelsgenomgångar i ordinärt boende Övriga områden, ange vilket/vilka:

55 Verksamhetsredovisning 3. Har ni uppnått det som ni planerade enligt ansökan? Ja Ja, delvis Nej Om Ja, delvis eller Nej, beskriv kort varför: Ställtid för att komma igång 4. Ange vilken/vilka huvudmän/organisationer som aktiviteterna har skett i samarbete med: Kommuner Landsting Privata vårdgivare Frivilligorganisationer Annan, ange vilken/vilka: Apoteket Fortsättningen 5. Kommer era satsningar att fortsätta även efter år 2007? Ja Nej Om Ja, ange vilken/vilka satsningar: Samtliga Om Ja, kommer en eller flera att finansieras helt eller delvis med 2007 respektive 2008 års stimulansmedel? Samtliga 6. Har en eller flera av satsningarna blivit ordinarie verksamhet? Ja Nej Om Ja ange vilken/vilka: 7. Planeras en eller flera av satsningarna att bli ordinarie verksamhet? Ja Nej Om Ja ange vilken/vilka: Kommer att avgöras efter utvärdering

56 Statistik 8. Har en eller flera personer anställts och/eller planeras att anställas som finansierats och/eller ska finansieras med stimulansmedel? Ja Nej Om Ja, hur många personer har anställts/planeras att anställas med stimulansmedel fördelat på kvinnor och män samt hur många av dessa som har erbjudits och/eller planeras erbjudas ordinarie anställning efter den 1 januari 2008? Antal personer som Varav som har erbjudits har anställts med stimulansmedel och/eller planeras erbjudas ordinarie anställning efter 1 jan 2008 Antal Antal Antal Antal Kvinnor Män Kvinnor Män Vårdbiträden undersköterskor 0 0 Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Arbetsledare 0 0 Apotekare/farmaceuter 0 0 Läkare Dietister Logopeder 0 0 Annan personal Har utbildningar genomförts som har finansierats med stimulansmedel? Ja Nej Om Ja, ange hur många personer som har deltagit i utbildning fördelat på olika yrkesgrupper och uppdelat på kvinnor och män: Antal Antal kvinnor män Vårdbiträden undersköterskor Sjuksköterskor Arbetsterapeuter 17 Sjukgymnaster 18 6 Arbetsledare Apotekare/farmaceuter Läkare 3 5 Dietister Logopeder Annan personal 5 Om Ja, inom vilka områden har utbildning skett? Antal utbildningsdagar (persondagar) Rehabilitering Kost/nutrition Förstärkt läkarmedverkan i särskilt boende Förstärkt läkarmedverkan i ordinärt boende Läkemedelsgenomgångar i särskilt boende Läkemedelsgenomgångar i ordinärt boende Övrigt, ange vad:

57 10. a) b) c) d) Har ni beviljats medel för läkemedelsgenomgångar: Ja Nej Om Ja: Hur många läkemedelsgenomgångar har genomförts under 2007 för äldre personer i särskilt boende? 0 Ange förändring i antal sedan 2006 om uppgift finns tillgänglig Hur många läkemedelsgenomgångar har genomförts under 2007 för äldre personer i ordinärt boende? 174ttttht Ange förändring i antal sedan 2006 om uppgift finns tillgänglig 11. a) b) c) d) Har ni beviljats medel för förstärkt läkarmedverkan: Ja Nej Om Ja: Hur många timmar med läkare disponerades för äldre personer i särskilt boende fördelat per boende under 2007? 5/vecka i ett boende Ange förändring i antal sedan 2006 om uppgift finns tillgänglig Hur många timmar med läkare disponerades för äldre personer i ordinärt boende fördelat per boende under 2007? Vi kan inte besvara frågan Ange förändring i antal sedan 2006 om uppgift finns tillgänglig 12. Hur många äldre svårt sjuka personer har fått del av stimulansmedlen för satsningar fördelat på respektive område och uppdelat på kvinnor och män? Kvinnor Män Rehabilitering Kost/nutrition Förstärkt läkarmedverkan i särskilt boende Förstärkt läkarmedverkan i ordinärt boende Läkemedelsgenomgångar i särskilt boende Läkemedelsgenomgångar i ordinärt boende Övrigt, ange vad: Ekonomisk redovisning 13. Hur fördelades beviljat bidragsbelopp över nedanstående områden? Rehabilitering 2943,00 tusen kr Kost och nutrition 400,00 tusen kr Läkarmedverkan 1715,00 tusen kr Läkemedelsgenomgångar 183,00 tusen kr Övrigt tusen kr Totalt tusen kr

58 14. Ange era faktiska kostnader för satsningarna fördelat på nedanstående Områden Totala Varav av 2006 års projektkostnader stimulansmedel Rehabilitering 2226,00 tusen kr 2226,00 tusen kr Kost och nutrition 364,00 tusen kr 364,00 tusen kr Läkarmedverkan 1383,00 tusen kr 1383,00 tusen kr Läkemedelsgenomgångar tusen kr tusen kr Övrigt tusen kr tusen kr Totalt tusen kr tusen kr 15.a Om faktiska kostnader och beviljat belopp för respektive område inte överensstämmer beskriv orsaken: Det ar tagit långtid att komma igång med projektet 15.b Kommer resterande medel att kunna användas under 2008 i enlighet med ansökan? Ja Nej Om Nej ange varför: Uppföljning 16. Har det gjorts eller pågår någon uppföljning eller utvärdering genom t. ex. kommunens revision, högskola eller FOU-enhet? Ja Nej Om Ja, skicka gärna med en rapport för kännedom till Socialstyrelsen när den är klar. 17. Har brukarundersökningar genomförts för att följa upp satsningarna Ja Nej Om Ja, skicka gärna in rapport från brukarundersökning. Erfarenheter av satsningarna 18. Vad har varit bra med stimulansmedlen? Möjligheter att prova nya arbetssätt Vad har varit mindre bra med stimulansmedlen Kort ansökningstid, sena besked, kräver mycket administration Är det någon satsning som ni är särskilt nöjd med och där ni anser att andra huvudmän kan dra nytta av era erfarenheter? För tidigt att svara på Redovisningen ska formellt antas av ansvarig nämnd eller arbetsutskott/presidium. Socialstyrelsen kan komma att begära att kommun eller landsting lämnar in revisionsintyg för att styrka de ekonomiska uppgifterna i slutredovisningen. E-posta den ifyllda blanketten som bifogad fil till: stimulansbidrag@socialstyrelsen.se senast den 7 mars 2008.

59 Redovisning av 2006 års stimulansmedel Patienter Personal utbildning kvinnor män Summa kvinnor män Summa ssk usk sjg at läkare läkarsekr Mobilt nv-team norra Mobilt nv-team västra Mobilt nv-team södra Nutrition norra Nutrition södra Vårdplaneringsteam norra Vårdplaneringsteam södra Äldresjuksköterska Flen Läkemedelsgenomgångar Läkarmedverkan särskilt boende Rehab Vingäker Rehab pv-södra Summa

60 Hälso- och sjukvårdsnämnden HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Linnea Pettersson HN-HOS Verksamhetsberättelse för 2007för norra samverkansberedningen Inledning Norra samverkansberedningen är ett beredande organ till landstingets hälsooch sjukvårdsnämnd med uppgift att tillsammans med kommunerna utveckla samverkansfrågorna när det gäller närvård, rehabilitering och folkhälsa. På uppdrag av nämnden ska beredningen ta fram förslag och bereda praktiska lösningar för närvårdsfrågorna samtidigt som man ska utvärdera ingångna överenskommelser för närvården. I sina beredningsuppgift ska beredningen arbeta i nära samverkan med landstingets båda Strategiska beredningar och Handikapp- och habiliteringsnämnden. Nedan följer en presentation av beredningens arbete under 2007 vad gäller frågor och aktiviteter. Sammansättning Beredningen består av elva ledamöter med följande sammansättning Håkan Ingårda (c), ordf Anders Welander (m) Sven Kerst (m) Rune Nyberg (fp) Mauro Moz (kd) Angelique Carlsson (mp) Leif Lindström (s), vice ordf (ersatte Lars G Linder i oktober 2007) Marie Steneskog (s) Therese Huru (s) Mikael Karlsson (s) Maud Ekman (v) Beredningens ordförande och vice ordförande adjungeras till hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\prot Bilaga 4 SID 1(5) Verksamhetsberättelse för 2007.doc Utskriftsdatum: :05

61 Sammanträdena Under 2007 har beredningen haft sex sammanträden varav en gång som tvådagars-sammanträde. Beredningen har vid ett tillfälle träffat representanter för Strängnäs socialnämnd och barn- och utbildningsnämnd. Vid ett sammanträde har beredningen träffat representanter för Eskilstunas arbetsmarknads- och familjenämnd. Norra samverkansberedningen beslutade på årets första sammanträde att de under 2007 skulle fokusera på barns och ungdomars hälsa i samhället. Till följd av detta ställningstagande har beredningen gjort studiebesök på barnoch ungdomspsykiatriska kliniken i Eskilstuna, på centrala barnhälsovården samt på ungdomsmottagningen i Eskilstuna. Beredningen har även träffat representanter från folkhälsocentrum som informerade om Liv & Hälsa Ung och om barns och ungdomars hälsa och folkhälsa utifrån ett rättighetsperspektiv. Vid ett sammanträde träffade beredningen även arbetsgruppen Norra Barn. Under 2007 har beredningen tillsammans med övriga två beredningar deltagit i bland annat en gemensam utbildningsdag, en utvärderingsdag tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden samt två närvårdsseminarier - ett om demens och ett om nutrition. Utökat uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnden Under året har samverkansberedningarna fått ett utökat uppdrag från hälsooch sjukvårdsnämnden som handlar om att - Rapportera från arbetet med att utveckla familjecentraler och ungdomsmottagningar. - Utveckla samverkansformerna med socialpsykiatrin - Följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation i länet. - Samverkansformer inom äldreomsorgen - Följa upp användningen av de statliga stimulansmedlen för vård och omsorg om äldre. Dessa uppdrag kommer beredningen att årligen avrapportera i samband med årsredovisningen. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\samverkansberedningar\nsb\2008\(1) 5 feb\eget möte\prot Bilaga 4 SID 2(5) Verksamhetsberättelse för 2007.doc Utskriftsdatum: :05