Skrivhjulets möjligheter

Transkript

1 Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 4-6 Modul: Skriva i alla ämnen Del 6: Skrivhjulets möjligheter Skrivhjulets möjligheter Kristina Danielsson, Linnéuniversitetet Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet Hur skulle en instruktion för hur man tillreder en måltid under vikingatiden eller medeltiden ha kunnat se ut och på vilka sätt skulle instruktionen skilja sig åt beroende vem måltiden var tänkt för? Kan man övertyga skolans ledning att göra förändringar i skolans matbespisning genom att skriva en berättelse? Kan en fiktiv chattkonversation användas för att visa kunskap om de politiska partiernas program? I den här artikeln diskuterar vi hur lärare och elever kan arbeta kreativt med att göra vridningar i skrivhjulet, och alltså välja kombinationer av skrivsyften och skrivhandlingar som inte motsvarar skrivhjulets utgångsläge. Att gå lite utanför de självklara ramarna för skrivandet kan bli ett lustfyllt sätt att arbeta med text. Samtidigt kan ett oväntat grepp kommunicera mer effektivt än det självklara, prototypiska valet, exempelvis genom att skriva en berättelse för att övertyga någon i en viktig fråga istället för att bygga texten på en tes och ett antal argument som stödjer tesen. Att arbeta med vridningar av skrivhjulet på det här viset kan kopplas till den så kallade dubbla dialogen. Den dubbla dialogen är ett sätt att tänka kring text utifrån två perspektiv, dels textens funktion i relation till den eller dem texten kommunicerar med, dels textens förhållande till andra texter, exempelvis i relation till genre. Vi inleder artikeln med att presentera den dubbla dialogen och vilka tankar som ligger bakom den. Därefter ger vi några konkreta exempel på hur lärare och elever kan arbeta med vridningar av skrivhjulet. Kommunicera med andra den dubbla dialogen När elever skriver ut-texter är kommunikationen med andra i fokus. I dialog med andra måste skribenten då förhålla sig till det som textforskare benämner den dubbla dialogen (Ajagán-Lester m.fl., 2003; Bergh Nestlog, 2009; Evensen, 1999). I skrivhjulet betonas vikten av att elever när de skriver tänker på skrivsyftet och på vad de behöver göra i texten för att uppfylla syftet, det vill säga vilka skrivhandlingar som de ska välja för att uppfylla syftet. Skribenten är i mer eller mindre omedelbar interaktion med läsaren, och behöver välja innehåll och språklig form som gör att dialogen fungerar och att läsaren förstår vad skribenten avser att kommunicera. Dessutom förhåller sig skribenten till erfarenheter och kunskaper om normer och konventioner i texter de tidigare har läst eller skrivit. Det innebär att skribenten har möjlighet att i större eller mindre utsträckning använda sig av mönster från andra texter, alltså det vi kallar genrer. Man kan se det som att skribenter därmed också är i dialog med andra texter. Detta är vad den dubbla dialogen handlar om. Man kan alltså se det som att en skribent alltid är i dialog dels med den tänkta läsaren, dels med tidigare texter. 1 (6)

2 Redan i de tidiga åren i skolan är det en hjälp för eleverna att tänka på såväl interaktion, det vill säga dialogen med läsaren, och konventioner, det vill säga dialogen med andra texter i ämnet, när de skapar sina texter. Elever kan redan under årskurs 4-6 bli medvetna om den dubbla dialogen, om de får delta i en undervisning där läraren samtalar med eleverna om hur skribenter på olika sätt kan uppfylla syftet med skrivandet genom att göra språkliga och innehållsmässiga val i relation till interaktionen med läsaren. I en sådan medveten undervisning tydliggörs vad syftet är med skrivandet. Om eleverna till exempel ska skriva en arbetsbeskrivning i slöjden kan syftet vara att den som tar del av texten ska kunna tillverka ett visst föremål. Läraren och eleverna kan då samtala om vem eller vilka de tänkta läsarna ska vara, så att eleverna kan inrikta sig på interaktionen när de sedan ska skapa sin egen text. Skriver eleverna för kamrater i en lägre årskurs kan de inte räkna med att läsarna har några tidigare skolkunskaper om textinnehållet, och då måste de förklara utförligt. Om de däremot skriver för kamrater i en högre årskurs är det rimligt att kunna använda ämnesspecifika begrepp utan att behöva förklara dem, eftersom de eleverna troligtvis har den förförståelsen. Inför äldre kamrater kanske det är viktigare som skribent att framstå som skicklig i ämnet och att uppvisa en slöjdidé som kan locka även den som är äldre. Läraren och eleverna behöver också tillsammans granska instruktioner så som de brukar se ut i slöjdämnet. På så sätt blir genrekonventionen tydligare och eleverna kan göra medvetna val när de ska skriva en egen instruktion. Kanske de väljer att frångå genrekonventionen, men då gör de det alltså utifrån ett medvetet val. I texter syns alltså den tänkta läsaren och skribenten genom att skribenten har gjort språkliga och innehållsmässiga val med tanke på att kommunikationen med läsaren ska fungera. Valen kan vara mer eller mindre medvetna. I fråga om interaktionen görs valen utifrån vad skribenten tänker sig passar den som ska läsa (eller lyssna på) texten, så att denne kan förstå texten på bästa sätt. Genom valen visar skribenten också vem hon eller han är och vill vara; om man som skribent exempelvis vill verka trovärdig och kunnig inom ett ämne väljer man troligen att använda ämnesbegrepp och inte vardagliga synonymer. Man kan med andra ord säga, att skribentens val i fråga om interaktionen gör att texten positionerar både läsaren och skribenten. I texter syns också de genrekonventioner som skribenten antingen väljer att följa eller inte följa. Genrekonventionerna kan beskrivas som sociala överenskommelser om hur man skriver en viss typ av text inom ett visst ämnesområde- Skribenten väljer innehåll och skrivhandlingar i relation till hur man brukar göra exempelvis i ett visst skolämne och en viss genre. Skrivhandlingarna tar sig olika uttryck i olika ämnens genrer; till exempel beskriver man på ett sätt i en berättelse om en naturupplevelse i svenskämnet och på ett annat i en rapport i biologi. Skribenten väljer alltså uttryck i förhållande till hur texter brukar se ut i liknande sammanhang och till de språkliga konventionerna och normerna som har utvecklats i dessa sammanhang över tid. De frågor om konventioner som skribenten behöver ställa sig är: Hur brukar texter som den här se ut? och Ska jag följa ett sådant mönster eller ska jag utmana genren och göra på annat sätt? Om elever skriver enligt de genrekonventioner som finns inom ett visst ämne kan deras texter ses som relevanta 2 (6)

3 ämnestexter. Ofta förväntas eleverna följa konventionerna inom ämnets textkultur när de arbetar med skrivuppgifter och exempelvis välja skrivhandlingar som beskriva och förklara för att visa hur människor levde under en tidigare epok och resonera om hur livet under epoken såg ut beroende på livsvillkoren för exempelvis fattiga och rika. Men de kan också ges möjlighet att göra vridningar i skrivhjulet, som ett sätt att arbeta kreativt med skrivande i ämnet. Elever behöver alltså förhålla sig till idéerna i den dubbla dialogen när de skriver ut-texter i skolan, och därför är det rimligt att lärare i olika ämnen undervisar om ut-texter. Det kan ske med hjälp av skrivhjulet och dess fokus på skrivsyfte, skrivhandlingar och skriftlig mediering, se figur 1. Figur 1. Skrivhjulet med fokus på funktionella aspekter av skrivande (modifierad modell, jfr Berge & Thygesen, 2014) 3 (6)

4 Att utnyttja skrivhjulets vridbarhet i skolans textarbete En tanke med skrivhjulet är möjligheten att utnyttja hjulets vridbarhet som ett redskap i textarbetet. Här ger vi några exempel på hur det kan gå till. Exemplen är kopplade till olika ämnen som historia, samhällskunskap, slöjd och naturvetenskap, och de är tänkta som inspiration för hur lärare kan tänka kring vridningar av skrivhjulet, oavsett ämne. I historieämnet ska eleverna bland annat ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur människor har levt under olika epoker för att bland annat förstå likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. I relation till det innehållet kan eleverna exempelvis undersöka hur livet kunde te sig för människor ifrån olika samhällsklasser eller yrkesgrupper under en viss historisk epok. De kan då samla information och idéer i talade eller skrivna in-texter av olika slag för att det senare ska utmynna i ett textarbete med uttexter med kunskapsutforskande som skrivsyfte. Ett lite annorlunda sätt att närma sig det området kan då vara att låta eleverna skriva en text utifrån skrivhandlingen instruera om en process. Det kan vara ett recept för en vardagsmiddag, där eleverna får välja att skapa sina recept för en måltid hos människor i olika samhällsklasser. För att skapa ett sådant recept behöver eleverna sätta sig in i hur människor levde, vilka råvaror som fanns tillgängliga och hur de kunde tillredas utifrån olika livsvillkor. Ett annat exempel kan vara att skriva en instruktion till hur ett redskap ska användas, eller hur en aktivitet som byteshandel under den aktuella tidsepoken kunde gå till. Även i ett sådant arbete behöver eleverna samla en mängd fakta för att kunna ge en fungerande och trovärdig instruktion. De arbetssätten kan med fördel också genomföras ämnesövergripande, exempelvis hem- och konsumentkunskap (näringslära, tillredning av råvaror), slöjd (arbetsredskap) och geografi (exempelvis odlingsmöjligheter beroende på aktuellt klimat). I en licentiatavhandling i historiedidaktik (Johansson, 2014) beskrivs en interventionsstudie där man lät högstadieelever skapa bloggar i historieundervisningen. Eleverna skapade fiktiva karaktärer exempelvis tyskar och amerikanska eller japanska soldater som i bloggar reflekterade personligt över det som pågick omkring dem. Bloggarna publicerades på webben. Bloggandet blev en del av arbetet då man studerade Andra Världskriget, men det fungerar naturligtvis utmärkt för vilka epoker som helst och utan några större modifieringar kan det användas på andra stadier i skolan och i andra ämnen. För att skapa sina bloggar utifrån de fiktiva karaktärerna behövde eleverna samla en mängd information, samtidigt som de arbetade med självreflekterande texter och hur sådana kan se ut. I studien kopplade Johansson inte till skrivhjulet och de idéer som den modellen bygger på, men i praktiken kan man se att i textarbetet kombinerades skrivsyftena kunskapsutforskande och kunskapsorganisering med skrivhandlingar som att uttrycka tankar, känslor och värderingar om egna erfarenheter. Följande utdrag är en illustration av hur en sådan text kunde se ut. Exemplet är hämtat från inledningen av licentiatavhandlingen där vi får se ett utdrag från en blogg som skapats av eleven Ida, utifrån hennes påhittade karaktär Heinrich: 4 (6)

5 Min bror Karl säger att Hitler är rakt igenom ond, och dödar alla judar. Att han kallhjärtat utrotar dem. Men jag vägrar tro honom. Hitler skulle inte göra något sådant, han skulle aldrig döda folk utan anledning. Jag vet dock inte vad som händer med alla som förs bort. Jag är övertygad om att han bara låter dem jobba. Hitler skulle aldrig svika mig på det sättet, och döda Julia. Johansson (2014, s. 1) Just arbetssättet med bloggar som beskrivs i Johanssons studie, eller liknande upplägg, som exempelvis påhittade chattar eller tweets, är tacksamt att arbeta med i många olika ämnen. Exempelvis kan arbetssättet användas i samhällskunskap, där elever kan skapa fiktiva karaktärer som sympatiserar med olika partier. Genom att studera olika partiers partiprogram och liknande källor kan de då kommentera dagsaktuella händelser utifrån partiets förmodade ståndpunkt, och gå in och kommentera eller svara på varandras inlägg, och även då kommentera utifrån en tänkt partisympatisör. Självklart kan skapandet av genuina bloggar eller tweetar vara relevanta texter i olika ämnen, men en poäng med att skapa fiktiva karaktärer är att eleverna då inte behöver ta ansvar för eller själva sympatisera med de åsikter eller tankar som uttrycks. Samtidigt kan sådana perspektiv lyftas fram som kanske annars inte skulle komma fram, exempelvis i arbetet med politiska ståndpunkter. Ytterligare ett exempel på vridning i skrivhjulet kan vara om eleverna vill få till stånd en förändring av miljön i skolans matsal utifrån skrivsyftet påverkan. Här kan förstås en argumenterande och utredande text skapas, med olika argument utifrån fakta som omfattningen av matsvinn, bullernivåer och resultat från enkäter om elevers upplevelse av miljön. Men kanske ett annat sätt att lägga upp texten kan fungera mer effektivt? Ett alternativ kan då vara att utgå ifrån samma faktaunderlag men istället genom skrivhandlingar som att skapa miljöer och figurer bygga en berättelse genom att sätta sig in i en fiktiv elevs upplevelser i relation till ätandet i skolan. Ett annat alternativ kan vara att utgå ifrån samma skrivhandlingar som i bloggandet som skrevs ovan och skapa en fiktiv dagboks- eller bloggtext. Oavsett vilka skrivhandlingar som väljs blir det centralt att på ett naturligt sätt få in fakta om matsvinn, bullernivåer och liknande. Det är också naturligt att involvera flera ämnen i arbetet, som exempelvis svenska, NO, matematik och hem- och konsumentkunskap. Ett sätt att förstärka en argumentation kan alltså vara att använda sig av skrivhandlingarna berätta och skapa miljöer för skrivsyftet påverkan istället för de prototypiska att argumentera eller rekommendera. En annan vridning av skrivhjulet kan vara att koppla samman skrivsyften som kunskapsorganisering och kunskapsutforskande med skrivhandlingar som protypiskt kopplas till skrivsyftet påverkan. Exempelvis kan elever i ämnen som biologi och kemi skriva argumenterande debattinlägg inom områden som klimatförändringar, bottendöd i våra hav, vargjakt och liknande. Att arbeta med argumenterande texter kan också fungera inom hem- och konsumentkunskap, eller idrott och hälsa, exempelvis till innehåll som kopplas till miljö- och livsstilsfrågor, konsumtion och ekonomi Även här är det naturligt att arbeta ämnesövergripande och involvera exempelvis matematik och SO. Ett sådant arbete kan också utmynna i en faktisk insändare till en tidning. 5 (6)

6 I flertalet av de här exemplen blir även arbete med multimodala aspekter av texterna naturligt, både i texter av mer traditionellt slag och digitala texter med möjligheter till länkar, rörliga bilder och liknande. Det kan röra vilka eventuella visuella illustrationer som kan bidra till texten och hur olika val då får olika effekt. Det kan också handla om hur olika textresurser kan kombineras för att texten ska bli funktionell i det (fiktiva) sammanhang den är tänkt att användas inom. Behöver exempelvis receptet förtydligas genom att på bild visa någon eller flera ingredienser, eller kanske arbetsredskap? Kan en bild och i så fall vilken bidra till att budskapet tydligare går fram i de fiktiva bloggarna? Är det mest effektivt att använda ett diagram som visar utbredningen av bottendöden i Östersjön under de senaste 100 åren, eller kanske något fotografi som snarare tilltalar känslan hos den som möter texten? I skrivarbetet kan lärare och elever gärna diskutera vilken effekt olika val kan få, både vad gäller val av skrivhandling och andra val, som bilder, textstruktur, ordval och liknande. Flertalet av de vridningar som beskrivits ovan kan också utmynna i film eller ljudinspelningar, som filmade debatter i relation till argumenterande texter i olika ämnen, eller som en kortare spelfilm i relation till arbetet med att skapa en berättelse med syfte att få till stånd en förändring i skolans matsal. Avslutande ord I den här artikeln har vi prövat idéer om hur lärare och elever kan göra vridningar i skrivhjulet i sitt textarbete. Som utgångspunkt för ett sådant arbetssätt har vi kopplat till den så kallade dubbla dialogen, det vill säga att skribenter alltid är i dialog med såväl den eller de skribenten kommunicerar med och med andra texter. Att arbeta med vridning av skrivhjulets olika delar kan bidra till en större kreativitet och ett större engagemang i ämnet än vad som kanske annars hade varit fallet, vilket bland annat Johanssons (2014) interventionsstudie visade. Referenser Ajagán-Lester, Luis, Ledin, Per & Rahm, Henrik (2003). Intertextualiteter. I: Englund, Boel & Ledin, Per (red.) Teoretiska perspektiv på sakprosa Lund: Studentlitteratur. Bergh Nestlog, Ewa (2009). Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för humaniora. Evensen, Lars Sigfred (1998). Elevtekster i dobbel dialog. Om mottakere, sjangrer og respons i pedagogiske skriveprosesser. I: Linell, Per, Ahrenberg, Lars & Jönsson, Linda (eds.) Samtal och språkanvändning i professionerna. Rapport från ASLA:s höstsymposium Linköping, 6 7 november ASLA:s skriftserie, Uppsala: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Johansson, Cecilia (2014). Högstadieungdomar skriver historia på bloggen. Undervisning, literacy och historiemedvetande i ett nytt medielandskap. Lic. avhandling från Forskarskolan i Historiska medier, Högskolan i Dalarna & Umeå Universitet. 6 (6)