-En uppgift i historiebruk samt den svenska demokratiseringsprocessen.

Transkript

1 Mars attacks! -En uppgift i historiebruk samt den svenska demokratiseringsprocessen. Mars Attacks!

2 En grupp delegater från planeten Mars har kommit till jorden för att eliminera mänskligheten om inte vi människor kan argumentera för vår fortsatta existens!!!!! Regeringen har kommit fram till att om vi berättar för marsianerna om vår historia och vårt kulturarv och vad det är som har format vårt samhälle till det vi lever i idag, kan det finnas en chans att vi får överleva. DU är den som fått detta ärorika & anvarsfulla uppdrag! Del 1 Denna marisian har pluggat in jordens historia och vet en del. -Men det Han har läst är olika

3 skildringar av historien, olika historiebruk vilka på något sätt varit vinklat. Detta har förvirrat marsianen! Han undrar hur det ligger till egentligen och varför folk skrivit annorlunda. Bilden är hämtad från Uppgift 1. Hjälp marisanen! Förklara vad som kan vara orsak till att man vinklat historien just så och argumentera för den version du skulle ansluta dig till! Skildring 1 / Förintelsen

4 En hemsida där författarna av olika skäl förnekar att Förintelsen ägt rum. Jämför gärna med Skildring 2 / Vasaloppet Åkte Gustav Vasa Vasaloppet? Historia För några dagar sedan figurerade jag i TV4 i det program i Sveriges Historia-serien som handlar om Gustav Vasa och hans söner. Därmed inställer sig den närmast förutbestämda frågan: åkte den blivande kungen verkligen det första Vasaloppet? Eller är även detta en skröna? Det är ju väl känt att många av de äventyr i Dalarna som Gustav Eriksson råkade ut för skrevs ihop först i efterhand, antingen av Peder Svart eller ännu senare, efter mönster från gamla vandringssägner. Enligt den historia som ligger till grund för Vasaloppet skall Gustav Eriksson ha kommit till Mora vid julhelgen 1520 för att resa bönderna till kamp mot Kristian II. Han skall ha påmint dem om hur förfärliga tidigare danska fogdar varit, men bönderna var ointresserade av hans tal. Gustav fortsatte därför mot Norge. Dessutom var han enligt 1500-talets källor motarbetad och stundom jagad, inte av danskar utan av kungatrogna dalkarlar. I Norge hoppades han förmodligen kunna fortsätta med skepp till Tyskland, där han visste att han var välkommen. Vägen mot Norge gick via Sälen. Eftersom skidåkarkonsten var föga utvecklad bland uppländska herremän kan vi lugnt utgå från att Gustav nyttjade snöskor, red på en häst eller åkte i en släde ingen vet. Äldsta uppgiften om färdsättet stammar från 1593, då kyrkoherden Herman Pauli i Malung anger att han själv sett platser som Gustav passerat med snöskor. I vilket fall som helst tog det tid, och medan färden pågick hann folket i Mora ändra sig. Bud lär ha anlänt från Mälardalen med redogörelser för danskarnas framfart. Alltså sände man iväg en styrka för att hämta tillbaka Gustav och göra uppror. Överst uppe i Lima (Lima socken) hann de utsända ikapp Gustav i januari Snart var befrielsekriget ett faktum. Vad var orsaken till den inledande motviljan att bistå Gustav? Varför höll dalkarlarna till en början på Kristian II? Svaret är inte svårfunnet. I och med att Kristian blivit kung lyftes blockaden mot Sverige. Det blev fred, vilket gynnade de järnexporterande storbönderna och bergsmännen. Att gripa till vapen mot en kung som man inte visste någonting om var dessutom föga välbetänkt. Så varför ändrade sig bönderna plötsligt? Knappast på grund av nyheterna om Stockholms blodbad. Ingen utom de närmast berörda lär ha ägnat de okända stockholmare som dräpts på Stortorget några tankar. Det fanns bättre skäl för dalkarlarna att ändra åsikt. Den nye kungen lanserade under vintern ett nordiskt

5 handelskompani som skulle ta upp kampen mot Hansan. Järnproduktionen i Bergslagen skulle ställas till kompaniets förfogande. Lägg därtill att Kristian, som var djupt skuldsatt, införde en omfattande extraskatt. Till råga på allt utfärdade han påbud om att alla bönder skulle avväpnas. Allt sammantaget var detta närmast en krigsförklaring mot dalkarlarna. Att i detta läge kalla tillbaka Gustav Eriksson var logiskt. Han befann sig på kort avstånd från Mora och hade gott om kontakter i det mellansvenska frälset. Resten är historia. Gustav Vasa åkte alltså inte Vasaloppet. Han for åt fel håll (från Mora mot Sälen), och han använde inte skidor. Dessutom färdades han långsamt, med många avbrott, så att man kunde hinna ikapp honom. Vad hade hänt om den unge Gustav verkligen varit en skicklig skidåkare, eller om han varit rask på snöskor eller haft ett mer effektivt fortskaffningsmedel? Då hade han kanske vunnit det första, felvända, Vasaloppet och hunnit fram till Norge utan att ha fått höra om dalkarlarnas kovändning. Folket i Mora hade tvingats välja en annan man till hövitsman. En annan man hade senare valts till riksföreståndare. Gustav Eriksson hade aldrig blivit kung Gustav Vasa. Och Vasaloppet hade inte existerat. Hämtat ifrån En artikel i vilken Dick Harrison ifrågasätter tidigare historiebruk där man av olika skäl förmedlat en förenklad och heroisk bild av Gustav Vasa. Marsianen har alltså läst på en del om svensk historia, men han har också tittat på lite filmer. Bland annat Sveriges historia med

6 Martin Timell och Dick Harrison. Han tyckte dem verkade bra, men blir lite förvirrad när han läser nedanstående artikel. Kan han verkligen lita på den där Dick Harrison? Läs igenom nedanstående artikel och besvara därefter frågorna som följer efter artikeln. Vasa vs Hitler Gustav Vasa jämförs med Hitler när TV4 berättar Sveriges historia Publicerat den 30 augusti 2011 kl 18:59 Oikofobi/Stockholm. Gårdagens premiäravsnitt av TV4:s nya satsning Sveriges Historia svarade väl mot förväntningarna på vänsterextrema budskap. Bland annat jämfördes den svenska nationens grundare Gustav Vasa med Hitler. Redan när arbetet med det nya standardverket Sveriges Historia tog sin början under 2010 stod det klart att upphovsmännen i huvudsak var drivna av politiska motiv. Den kontroversielle historieprofessorn Dick Harrison, som ledde arbetet, bekäftade i SvD att han och hans handplockade kollegor ville skriva en ny historia som inte kan missbrukas av sverigedemokrater. Till Svenska Dagbladet sade Harrison bland annat följande om Sverigedemokraterna och svensk kultur: Deras idéer om en specifikt svensk kultur stammar från 1800-talets nationalromantiska strömningar, det vi vet idag får sådana tankar att verka väldigt tokiga. I måndagens avsnitt av Sveriges Historia var det Dick Harrison som valde att skildra den svenska nationens grundare, Gustav Vasa, i ett mindre smickrande sken. Enligt Dick Harrison var Gustav Vasa i princip som Hitler, eftersom han slog ned uppror och spred propaganda. Programmet fortsatte med att framföra en av vänsterns favoritteorier den om att vikingarna inte hade hjälmar med horn. Man skäms över att vara svensk! utbrister Dick Harrison i programmet. Därefter förklarar han att myten om vikingar med horn är påhittad av 1800-talets nationalromantiker. I själva verket grundade sig teorin om vikingahjälmar med horn på flera fynd, bland annat skandinaviska hällristningar och faktiska fynd av hornförsedda hjälmar i England. Senare forskning har dock kunnat tidsbestämma hjälmarna till f.kr, alltså före vikingatiden. Hämtat ifrån

7 Se även: ordpress.com/2010/01/23/sveriges-historia-goterna/ Uppgift 2. Marsianen undrar nu följande: 1. Kan man lita på Dick Harrison? 2. Hade vikingarna horn på hjälmarna eller inte? (forska djupare i ämnet på egen hand) /(Alternativt kan du forska djupare i frågan om goternas ursprung). 3. Vilka skäl kan det finnas hos ovanstående författare att påstå att Dick Harrison har fel? DEl 2 Marsianen känner sig något bättre till mods, men tycker fortfarande inte att människorna skall få leva. Han har nämligen studerat Nord korea och sett att människor där lever under diktatur. Detta gillar han inte! -Han tror tydligen att alla jordens länder är diktaturer! Marsianerna vill ha demokrati! Uppgift 3: Din uppgift blir nu att förklara för marsianen att vi har demokrati i de

8 flesta länderna! Men för att han skall förstå ordenligt behöver du redogöra för hela demokratiseringsprocessen! Förklara: diskutera förutsättningar för demokratins införande. hur det gick till när Sverige fick demokrati. vad demokratins införande har fått för konsekvenser! (Om du behöver för att fylla dina kriterier bör du dessutom belysa demokratiseringsprocessen utifrån minst två olika historieperspektiv, punkt nummer 1 på betygskriterierna, pusselbitsmodellen). Till din hjälp för att hitta mer information om demokratiseringsprocessen förutom det som står i historieboken kan du se följande länkar: h-nationalisering-ca t#

9 Regeringen önskar dig lycka till! de hoppas att du lyckas berätta för marsianerna om vår historia så att vi får överleva!!! Momentet är främst kopplat till de förprickade betygskriterierna. Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och

10 konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Betyget C Du kan utförligt redogöra för förändringsprocesser (hur saker och ting hänger samman, orsaker och konsekvenser, vad som markerar övergången från en period till en annan, "den röda tråden" etc.), händelser och personer (individuellt perspektiv) under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem genom att du använder "pusselbitsmodellen". Du ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden och analyserar tänkbara framtidsscenarion. Du kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Du kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt (t.ex nationalistiska motiv : vikingabilden, konflikten om Alexander den Store) samt utförligt förklara varför de har använts olika. Du kan också värdera med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Betyget A Du kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder. Du kan utförligt och nyanserat redogöra för olika tolkningar av dem. Du kan jämföra de olika tolkningarna, förorda en av dem och med nyanserade omdömen motivera ditt val. (pusselbitsmodellen).

11 Du ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Du kan dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Du kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Du kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Du kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger du några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.