HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND
|
|
- Erika Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND
2
3
4 HISTORIA I SKOLSYSTEMET Grundskolan: ca. 25 timmar/år 1b: timmar ca. 45% 1a timmar ca. 35% Kurs 2-3 ca. 20%
5 SYFTE Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden.
6 SYFTE Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden
7 SYFTE Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.
8 VARFÖR HISTORIEBRUK? Verkligheten Historieämnet inte unikt Explicitgöra ämnets betydelse
9 MÅL 2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. 5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
10 CENTRALT INNEHÅLL 1b: Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter. 1a1: Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.
11 KUNSKAPSKRAVEN Eleven kan översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla/enkla/nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
12 HISTORIEBRUK GENOM KURSPLANEN Syfte: förståelse av hur historia används, förstå frågor som har betydelse för nuet. Mål: undersöka, förklara och värdera användningen av historia CI: Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. KK: redogör för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt förklara varför de har använts olika. Ger exempel på olika sätt att använda historia och värderar deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
13 EN PROCESS SOM ANVÄNDS PÅ OLIKA SÄTT Ryska revolutionen Redogör för denna , februari/oktober - skillnad Inbördeskrig, vita röda Lenin, Stalin, terror
14 SAMTIDA HISTORIEBRUK
15 HUR NÄRMAR VI OSS HISTORIEANVÄNDNING? Historia - dåtid Historiekultur - nutid Konsekvenser - framtid Tidsperiod I Tidsperiod II? Tidsperiod III ?
16 KUNSKAPSKRAVEN Eleven skall:..översiktligt / utförligt / utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika.
17 TVÅ SÄTT ATT ANVÄNDA HISTORIA OM DEN RYSKA REVOLUTIONEN a. Vilket syfte? b. Varför just den historien? c. Vilket samband? d. Vilka konsekvenser? Det är rätt att kritisera SD:s nazistiska förflutna men då ska samma metod tillämpas på Vänsterpartiet. DN
18 KURSPROVENS ANVÄNDNINGSDIREKTIV Kursprovens syfte: Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning Bedömningsstödet kan också bidra till att stödja elevens kunskapsutveckling. Till skillnad från nationella prov är kursproven frivilliga!
19 KURSPROVEN Kursprovet för 1b Delprov I: 9 uppgifter (90 min) Delprov II: Ett temabaserat case (80 min) Proven för vt 2015 finns tillgängliga på Skolverkets bedömningsportal. Proven för 2016 och 2017 är lösenordskyddade
20 EXTERNA PROV KLASSRUMSPROV Klassrumsprov: nära undervisningen Externa prov: långt ifrån undervisningen - Vad kommer eleverna ihåg efter fem månader? - Kraven på detaljrikedom - Uppgiftsformat och formulering - Tidsåtgång
21 VILKEN HISTORIA? 2015: Historia om kommunismen i Östeuropa - Thermopyle 2016: Historia om det amerikanska slaveriet. 2017: Historia om imperialismen 2:a VK. 2018:? Styrkor? Problem?
22 KVALITETER I ELEVSVAR
23 DISKUTERA Eleven kan redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt förklara varför de har använts olika. Kvaliteter Brister Undervisning om historiebruk?
24 Tack för visat intresse David Rosenlund
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte kursprov i gymnasieskolan Historia 1b Delprov 2 Information Delprov 2 består av två uppgifter. Skrivtiden är 80 minuter. Börja med att bläddra igenom provet så att
Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Religionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Momentguide: Kalla kriget
Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten
Kursplanen i ämnet historia
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet historia Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia
2012-05-08 Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia Om ämnet Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser
Syfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun
eni Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Norråsaskolan Resultat Syfte och frågeställningar
Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
Förslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia
KATSAUKSET Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia De senaste åren har en rad reformer genomförts i svensk skola.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun
rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra hamnens skola Resultat
Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6
Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är
SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN
SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN MARIA DELDÉN, UMEÅ UNIVERSITET Vi är historia och vi gör historia Spelfilmen, tankarna och känslorna Slut ögonen. Tänk på en film som betyder mycket för dig. Vad väcker
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar
Övergripande planering Reviderad:
Övergripande planering Reviderad: 2019-08-21 Ämne: So Årskurs:6 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En
Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42916 Ämnen: Biologi, Naturkunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15 min
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. Historiebruk. med Malmö som utgångspunkt Teori
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Historiebruk med Malmö som utgångspunkt Teori Historia 1 a1, Historia 1 b Material: Eva Henriksson Garatea och Lo Söllgård. www.malmo.se/pedagogiskakartor 2 Innehåll 1.
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
r'n Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Ytterlännässkolan i Kramfors kommun
r'n Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Ytterlännässkolan i Kramfors kommun \f IC[ - d 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Centralskolan i Perstorps kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Centralskolan i Perstorps kommun 1(12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Centralskolan Resultat Syfte och
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.
Protokoll vid regeringssammanträde 2010-12-02 U2010/854 /G U2010/7356/G 1:20 Utbildningsdepartementet Gymnasieenheten Jan Schierbeck ankn. 53003 mob. 072-743 40 61 Förordning om ämnesplaner de gymnasiegemensamma
Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Bilaga 1 Informationsbrev med förfrågan om deltagande i studien. Studie om undervisningsmaterialets betydelse för historieundervisningen på gymnasiet.
Bilagor Bilaga 1 Informationsbrev med förfrågan om deltagande i studien Studie om undervisningsmaterialets betydelse för historieundervisningen på gymnasiet. Hej! Härmed riktas en förfrågan till dig som
HISTORIA 3.13 HISTORIA
3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15
!!!!!!!!!! Franska revolutionen!
Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan
Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
3.13 Historia. Centralt innehåll
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR
KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia årskurserna 7-9 vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun
en Bilaga 1 Verksam hetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia årskurserna 7-9 vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun 1(12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Sandåkerskolan
Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium
Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Inledning Denna text syftar till att klargöra regler kring bedömning och betygssättning och beskriva hur vi på Kungsholmens
KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?
i SamhAllskunskap men vad är ett samhälle? SAMHALLE KUNSKAP SAMHALLE Röd punkt i hörnet betyder anteckna! Du hittar saker som gäller kursen på gystefan.wordpress.com Anteckningar Filmer Uppgifter Information
Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan
Anna Karlefjärd 2019 Bedömning & betygssättning i särskolan FRIUTRYMME Friutrymme LÄRARE SOM FRONTLINJEBYRÅKRAT Friutrymme och styrdokument När en gympalärare berättar för mig att han förra vintern tog
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Tärendö centralskola i Pajala kommun
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Tärendö centralskola i Pajala kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Tärendö centralskola Resultat Syfte och frågeställningar
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1
Göteborgs Universitet Humanisten Språk och lärande 17 maj 2016 Åsa Sebestyen asa.sebestyen@gu.se Provutvecklare NAFS-projektet, GU Gymnasielärare (ty, eng, spa) ü NAFS-projektet vad är det? ü Prov och
Tänket bakom filmserien
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte KURSPROV I GYMNASIESKOLAN Historia 1b Delprov 1 Information Vid varje uppgift i provet finns en kunskapsmatris som visar vilken del eller vilka delar av kunskapskravet
Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700
Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration
Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Historia Årskurs 6 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Historia Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande.
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Alphaskolan i Västerviks kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Alphaskolan i Västerviks kommun Verksam hetsrapport 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
fin Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun
Bilaga 1 fin Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Fjällskolan Resultat Syfte och frågeställningar
Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Examensarbete 2 för ämneslärarexamen Inriktning åk 7-9 Historiebruk i skolan Historielärares tankar och resonemang om historiebruk
Examensarbete 2 för ämneslärarexamen Inriktning åk 7-9 Avancerad nivå 1 Historiebruk i skolan Historielärares tankar och resonemang om historiebruk Författare: Emelie Bosson Handledare: Robert Thorp Examinator:
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015
Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015 Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2015 hade titeln Det var
Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren
Lärarhandledning: Korruption Ett gift i samhällskroppen Författad av Marit Lundgren Artikelnummer: KU49518 Ämnen: Samhällskunskap/Historia/Värdegrund Målgrupp: Grundskola åk 6-9 Speltid: 11 min Produktionsår:
KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.
Konstnärliga fakulteten LIMP31, Betygssättning, handlingsutrymme och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Teacher Management and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; Utkom från trycket
Religionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället
Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Per Eliasson Malmö högskola Maria Johansson Globala gymnasiet Kenneth Nordgren Karlstads universitet Nationalstats projekt Mångkulturellt
Skolverkets bedömningsstöd i Läs- och skrivutveckling (Svenska) och Taluppfattning (Matematik)
Skolverkets bedömningsstöd i Läs- och skrivutveckling (Svenska) och Taluppfattning (Matematik) 2016-11-17 Innehåll 2 Motiv till bestämmelserna s. 3 Läs- och skrivutveckling (Svenska) s.4 1. Syfte s. 5
(U2009/2114/G, U2009/5688/G)
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning 1 (187) Bilaga 1 till redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m. (U2009/2114/G, U2009/5688/G) samt tillägg