Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Centralskolan i Perstorps kommun

Transkript

1 Bilaga 1 Verksam hetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Centralskolan i Perstorps kommun

2 1(12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Centralskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av undervisningen i historia under våren Granskningen vid Centralskolan i Perstorps kommun ingår i detta projekt. Centralskolan besöktes den 3-6 mars Ansvariga inspektörer har utredarna Andreas Leo och Christian Magnusson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av undervisningen i historia genomförs i totalt 20 kommunala skolor och 7 fristående skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om Centralskolan Centralskolan ligger i Perstorp och bedriver utbildning för elever i årskurserna 6-9. På skolan går ungefär 320 elever, varav 239 elever i årskurserna 7-9. Läsåret 2013/2014 nådde 90 procent av eleverna i årskurs 9 minst betyget E i historia. På det nationella provet i historia våren 2014 nådde 86 procent av eleverna lägst den kravnivå som ska uppnås på samtliga delprov. Undervisningen i historia delas mellan fyra lärare, där tre erhållit lärarlegitimation och en väntar på beslut från Skolverket. Lärarna är organiserade i ett ämneslag och tillhör också arbetslag. En av lärarna är förstelärare med ett övergripande ansvar för planering och utveckling av ämnet.

3 2 (12) Under Skolinspektionens besök har årskurs 7 undervisning om franska revolutionen, årskurs 8 har undervisning om svenskt 1800-tal, kolonialism och imperialism och årskurs 9 arbetar med andra världskriget. Resultat I vilken utsträckning får eleverna skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att använda en historisk referensram? Här bedöms om undervisningen innehåller historiska kunskaper som anspelar på uppfattningar om dåtiden uppfattningar som delas av många och som man i olika sammanhang förväntas känna till. Vidare bedöms om undervisningen innehåller kunskaper om historiska sammanhang som har lett fram till nuet. Kunskaper om historiska sammanhang kan öka elevernas förståelse för att samhället förändras av en mängd olika orsaker och att det påverkar förutsättningarna för eleverna själva och för deras omgivning. Erfarenheter från hela världen måste ingå i den historiska referensramen. Här bedöms även om undervisningen ger en kronologisk överblick. En grundläggande förståelse för kronologin i olika skeenden är en förutsättning för att kunna resonera om orsaker till, och konsekvenser av, förändringar i samhället. Vidare bedöms om eleverna får använda adekvata begrepp kring en historisk referensram. Slutligen bedöms också vilket stöd eleverna får i form av tydliga beskrivningar och förklaringar samt om eleverna får diskutera och reflektera kring en historisk referensram. Kunskaper om historia Av intervjuer med lärare framgår att de planerar undervisningen i historia utifrån centralt innehåll, med viss frihet för den enskilde läraren att lägga mer tid på olika moment. Lärarna berättar i intervju att de försöker fånga eleverna med enskilda målande exempel i historien som sedan kopplas till den större och mer övergripande historien. Av observationerna framkommer exempel på detta, till exempel när undervisningen handlar om andra världskriget, där krigets vändpunkter presenteras tillsammans med enskilda exempel om kända generaler verksamma under kriget. Historiska sammanhang Under lektion, som behandlar andra världskrigets vändpunkter, presenteras olika förklaringar till att kriget tog olika vägar, exempelvis krigsmakternas önskan om tillgången till olja och politiska motsättningar som låg bakom Flitlertysklands försök att erövra Stalingrad. På flera av de observerade lektionerna arbetar eleverna med orsaker till franska revolutionen. I undervisningen presenteras olika anledningar bakom revolutionens utbrott. Eleverna får bland annat lista orsaker till franska revolutionen och orsaker till arabiska våren.

4 3(12) Av instruktioner till uppgiften framgår, enligt lärarna, att undervisningen också innehåller frågor om tänkbara orsaker till framtida revolutioner. Observationerna visar att undervisningen innehåller exempel på att samhället, såväl nu som då, förändras av en mängd olika saker och att eleverna får ta del av erfarenheter från olika delar i världen. Eleverna ger i intervjuerna fler exempel på hur de i undervisningen möter olika orsaker till att samhället förändras, bland annat när undervisningen handlar om industriella revolutionen eller om första världskriget, genom orsaker, skeende och konsekvenser. En lärare påpekar i intervju att undervisningen ofta centreras till orsaker och konsekvens, medan enstaka händelser kan tonas ned. Av de planeringar som skickats till Skolinspektionen inför besöket framkommer att undervisningen innehåller exempel på hur det förflutna påverkar förutsättningarna för eleverna, exempelvis syns detta i en planering som rör andra världskriget och prov som handlar om franska revolutionen. I observationer och elevintervjuer framkommer dock ganska få exempel på detta. Lärarna uppger i intervju att undervisningen behandlar hur det förflutna påverkar förutsättningarna för eleverna, exempelvis genom industrialiseringen. Kronologisk överblick Av observationer framgår att undervisningen ibland hanterar utvecklingslinjer i historia. I intervjuer med elever framkommer att förekomsten varierar, det finns klasser som i större utsträckning än andra klasser får en undervisning som innehåller dessa utvecklingslinjer. Vid en av de observerade lektionerna presenterar läraren hur arbetsvillkor kopplat till jämställdhet förändrats från 1750 till idag. Läraren utgår från det faktum att eleverna varit ute på prao och låter eleverna föra fram uppfattningar gällande könsfördelning på praoplatserna och sen ges en historisk översikt med syfte att vid nästa lektion lyfta in framtidsperspektiv och exempel från andra länder. Vidare observeras när eleverna, i samband med en lektion om andra världskrigets vändpunkter får fundera och diskutera hur tidigare erövringsförsök strandat, här jämför läraren operation Barbarossa med Napoleons och Karl XIIs försök att besegra Ryssland. I intervjuer med elever framkommer att kronologisk överblick förekommer i undervisningen, dock i varierande grad. I en elevintervju uppger några elever att de behandlat antisemitism över tid, något som även observeras i en lektion när undervisningen anknyter till antisemitismens historia från Jesu korsfästelse till idag. I intervjuer med elever ger några elever exempel på när undervisningen behandlat samband mellan tidsperioder, exempelvis mellan imperialismen och världskrigen. Vissa elevgrupper ger dock inga exempel på när undervisningen behandlar samband mellan tidsperioder.

5 4(12) Eleverna uppger även att de sällan får diskutera tänkbara fortsättningar på utvecklingslinjerna, observationerna ger ej heller några exempel på när tänkbara fortsättningar behandlas. Lärarna förklarar i intervju att utvecklingslinjerna finns i undervisningen och till den kopplade arbetsuppgifter, exempelvis kopplat till migration förr, nu och framöver. Lärarna uppger att de ofta för in begrepp som kontinuitet och förändring. I samband med att skolan får läsa ett utkast av denna rapport uppger skolan att de planerat att behandla framtidsperspektivet under kommande lektionspass. Användning av historiska begrepp kopplat till historisk referensram Av observationer samt dokument som Skolinspektionen tagit del av framgår att undervisningen innehåller historiska begrepp. Dokument, i form av exempel på övning och prov, visar att användning av begreppen finns med som kunskapskrav samt som bas för undervisningen i historia. I observationer framkommer flera exempel på att läraren stannar upp och förklarar begrepp i text eller genomgång. Vid behov ger läraren individuell handling för att säkerställa att alla elever har förstått. Vid flera observerade lektioner använder sig läraren av högläsning, där eleverna turas om att läsa, läraren förklarar i efterhand eller frågar eleverna om begreppens innebörd. Intervjuer med lärare visar att tidsrelaterade begrepp, kopplade till det eller de centrala innehåll som lektionen behandlar, såväl som övergripande begrepp, som kan användas för att analysera olika tidsperioder, intar en viktig position i planering och genomförande av undervisningen i historia. Aktivt lärarstöd i form av tydliga beskrivningar och förklaringar kopplat till historisk referensram Eleverna uppger i intervjuer att undervisningen är varierad och att lärarna undervisar och förklarar på olika sätt. I observationer framkommer att undervisningen ofta innehåller kontrollerande frågor till eleverna eller att lärarna instruerar vad som är viktigt i en text. Vid en lektion observeras hur läraren skriver ett antal begrepp, som handlar om förintelsen, på tavlan och låter sedan eleverna förklara hur begreppen hänger ihop och sammanfattar sedan så att alla fått en liknande förklaring till begreppens förhållande till varandra. I förklaringar syns även hur läraren använder sig av en, för eleverna enklare terminologi, till exempel gällande begreppet privilegier kopplat till franska revolutionen. Diskussion och reflektion kopplat till historisk referensram Vid de observerade lektionerna får eleverna vid några tillfällen diskutera och reflektera, främst då i par om två till tre. De uppgifter som eleverna får diskutera handlar om att bland annat se likheter och skillnader i orsaker till franska revolutionen och den arabiska våren, det vill säga att jämföra orsaker till två

6 5(12) liknande förändringar av samhällen i historien och i nutiden. Eleverna uppger i intervjuer att de ofta får diskutera. Vidare uppger eleverna att de för in diskussionen i nutid, eleverna ger dock inga konkreta exempel på när de, utifrån kunskaper i historia och samtid, fått resonera kring framtiden. Lärarna instämmer i elevernas uppfattning och framför att resonemang om framtiden utifrån historisk referensram förekommer i ganska låg grad. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna i ganska hög grad får skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att använda en historisk referensram. Skolinspektionen bedömer att undervisningen i ganska hög grad innehåller historiska kunskaper, tydlighet i orsakssamband och att eleverna i viss utsträckning får göra jämförelser för att skapa förståelse för sin samtid. I vilken utsträckning får eleverna skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap? Här bedöms om undervisningen ger en orientering i källkritiska metoder och att eleverna får öva på att ställa frågor till och värdera historiska källor. Den övergripande frågan är hur vi kan veta något om det förflutna. Kursplanen pekar ut såväl skriftliga källor som arkeologiskt material, platser och levande människors berättelser som källor till historisk kunskap. Genom att eleverna får komma i kontakt med historiskt källmaterial kan ämnet bli levande för dem. När de tolkar och värderar källorna arbetar de dessutom som historiker och är med och skriver historia. Elevernas historiemedvetande utvecklas när de lär sig något om det förflutna, samtidigt som de får en insikt i vetenskapliga metoder och kan reflektera över hur deras tolkningar färgas av egna erfarenheter och värderingar. Här bedöms också om undervisningen ger eleverna möjlighet att genom källorna leva sig in i förhållanden och värderingar som rådde förr, det vill säga utveckla historisk empati och föra etiska resonemang om och ifrågasätta handlingar och värderingar under tidigare perioder i historien. Vidare bedöms om eleverna får använda adekvata begrepp för att kritiskt granska, tolka och värdera källor. Slutligen bedöms också vilket stöd eleverna får i form av tydliga beskrivningar och förklaringar samt om eleverna får diskutera och reflektera kring hur de utifrån en kritisk granskning, tolkning och värdering av källor kan skapa historisk kunskap.

7 6(12) Orientering i källkritiska metoder I observationer får elever vid ett par tillfällen arbeta med historiska källor. Bland annat förs en diskussion utifrån en bild föreställande stormningen av Bastiljen, en gång används ett videoklipp som källa för att förstå upplopp i samband med arabiska våren och vid ett tillfälle arbetar eleverna med äldre uppslagsverk. Vid ett tillfälle presenterar läraren källvalet med en kort källkritiskt argumentation och lyfter bland annat fram närhet- och tendenskriteriet för eleverna. Undervisningen behandlar i övrigt ingen källkritisk argumentation, exempelvis med frågor om källors tillkomst i tid, beroende och tendens. Istället får eleverna använda källorna som medel att levandegöra historien. Eleverna framför i intervjuerna att de känner till hur en källkritisk argumentation kan föras utifrån källkritiska frågor ställda till källor, men att de inte får öva så ofta på detta. I intervjuerna syns en skillnad där några elevgrupper uppger att de i större utsträckning får göra källkritiska övningar bland annat kopplat till exempel i läroboken, medan andra elevgrupper uppger att de inte fått arbeta med källkritisk metod. Av intervju med lärare framgår att det skiljer sig mellan elevgrupperna i hur stor utsträckning som de får arbeta med källkritisk metod, det finns de grupper som vid få tillfällen får praktisera denna metod, samtidigt som lärare för fram ett par exempel på övningar som genomförts. Använda och tolka källor för att utveckla historisk empati Utifrån observationer, dokument och intervjuer framgår att det förekommer att elever får använda källor för att utveckla historisk empati. Exempelvis observeras när elever, i samband med arbete inom kolonialism och imperialism, med hjälp av historiskt uppslagsverk och lexikon får studera den tidens värderingar i Sverige. Detta, enligt lärare och planering, för att förstå att värderingar om vissa människors överlägsenhet inte bara rådde i de traditionella kolonialmakterna. I en annan klass observeras när eleverna får försöka leva sig in hur det var under franska revolutionen. I en uppgift, som Skolinspektionen tagit del av, instrueras eleverna att genom inlevelse i bilder från franska revolutionen skriva dagboksanteckningar från den tiden. Elever uppger i intervju att undervisningen innehåller historiska bilder som redskap för inlevelse och samtal kring hur det kan ha varit att leva på den tiden. Vissa elevgrupper uppger att de i liten grad får arbeta med övningar där de får använda källor för att utveckla historisk empati, medan andra elevgrupper uppger att de i hög grad får göra detta. Lärarna uppger i intervju att de samplanerar mycket av undervisningen, men att lärarna som grupp inte detaljstyr det faktiska utfallet av planeringen.

8 Verksam hetsrapport 7 (12) Användning av historiska begrepp kopplat till att kritiskt granska, tolka och värdera källor I intervjuer med elever framkommer att eleverna har fått använda källkritiska begrepp, i så gott som samtliga intervjuer kan eleverna exemplifiera detta med begrepp som primär- och sekundärkälla, närhet, tendens och beroende. Lärarna uppger att de använder och förklarar dessa begrepp, samt att eleverna vid tillfälle fått göra källkritiska uppgifter i läroboken. Vid en lektion observeras hur läraren använder ett par källkritiska begrepp för att förklarar man kan värdera trovärdigheten hos det filmklipp som visas för eleverna. Vid observerade lektioner förekommer också tillfällen där läraren inte ger eleverna tillfälle att föra en historisk källkritisk argumentation trots att undervisningen behandlar historiska källor. Aktivt lärarstöd i form av tydliga beskrivningar och förklaringar kopplat till att kritiskt granska, tolka och värdera källor Lektionsobservationerna visar att lärarna oftast är snabba med att ge stöd och förklaringar i instruktioner och texter. Vanligen sker genomgångar av det skrivna i helklass med tydlig tonvikt på vad som ska betonas. Under en lektion arbetar elever i grupp med källor i form av uppslagsverk och lexikon. Bland annat handlar uppgiften om att tolka och värdera källor. Läraren stödjer elevernas arbete i grupper genom att gå runt mellan grupperna, fånga upp frågor och exempelvis förklara texter och uppgift för eleverna. Detta genom att exempelvis förklara äldre ord genom att klä orden i mer modern språkdräkt, eller genom att sätta in ordet i ett förklarande sanunanhang. Diskussion och reflektion kopplat till att kritiskt granska, tolka och värdera källor Av intervjuer med lärare och elever framkommer att undervisningen innehåller diskussioner. Vid de observerade lektionerna förekommer dock få diskussioner kopplat till att kritiskt granska, tolka och värdera källor. Av intervjuer med elever framkommer att sådana diskussioner sker i varierande utsträckning, det finns de grupper som ganska ofta för diskussioner om källor och det finns de elevgrupper som nästan inte alls för sådana diskussioner. Vid en observerad lektion instrueras eleverna att diskutera likheter och skillnader mellan olika källor och hur dessa kan tolkas och värderas. Det stöd som eleverna får för att kunna diskutera och värdera källor varierar dock och alla elever får inte det stöd de behöver för att diskutera källorna, vilket framgår av lektionsobservationen. Vid en annan lektion initierar läraren en kort diskussion om hur en bild från franska revolutionen kan tolkas, där elevernas olika inlevelser och känslor diskuteras. I intervju med eleverna framför de att det är vanligare att de får diskutera bilder än texter. Även här varierar förekomsten beroende på klass. Några intervjuade elever uppger att de sällan för diskussioner kring källor.

9 Verksa 531 h abrapport 8 (12) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna i viss grad får orientering i källkritiska metoder. Eleverna får dock i ganska låg grad använda den källkritiska begreppsapparat som de besitter för att arbeta med historiska källor. Skolinspektionen bedömer vidare att eleverna i ganska hög grad får arbeta med historisk empati, men att detta i viss mån varierar mellan olika klasser. I vilken utsträckning får eleverna skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv? Här bedöms om undervisningen ger eleverna möjligheter att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Vidare granskas om undervisningen innehåller moment kring hur historia kan användas för olika syften och förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Historieskrivningen är inte neutral utan görs utifrån något syfte eller i ett specifikt sammanhang. Historia kan vara ett verktyg både för enskilda individer och för grupper att formulera hur de vill uppfattas och vad de vill göra genom att berätta om det förflutna. Historia kan också användas för att skapa familjesammanhållning eller etablera identiteter baserade på till exempel klass, genus, etnicitet, generation eller nationell tillhörighet. Med kunskaper om detta får eleverna möjlighet att upptäcka och förstå när och hur historia används för att påverka människor i olika sammanhang. Vidare bedöms om eleverna får använda adekvata begrepp för att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Slutligen bedöms också vilket stöd eleverna får i form av tydliga beskrivningar och förklaringar samt om eleverna får diskutera och reflektera kring hur de och andra använder historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Hur spår av historien kan tolkas Av intervjuer med elever framgår att undervisningen innehåller spår av historien och hur detta kan tolkas. Exempelvis uppger eleverna hur namnet "Stockholmsvägen" förekommit i undervisningen som förklaring till spår av historien. Eleverna framför vidare att undervisningen ibland behandlar spår när de arbetar mer ämnesövergripande inom de samhällsorienterande ämnena, bland annat nämns religion och traditioner med historiska rötter. Vissa elevgrupper uppger att undervisningen sällan innehåller hur spår av historien kan tolkas och ger få exempel på hur det går till. Lärarna ger ett fåtal exempel på när spår av historien behandlas genom förklaringar av namn, men uppger även att spår av historien behandlas i alla samhällsorienterande ämnen.

10 9(12) Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper och nationella identiteter Under en lektion observeras hur undervisningen behandlar minnet av Raoul Wallenberg och egenskaper kopplade till dennes arbete under andra världskriget. Eleverna får ta del av hur Sverige i nutid instiftat högtidsdag och pris till Raoul Wallenbergs minne, samt vilken historisk och samtida grund det finns till ett sådant pris. Läraren problematiserar även vilka anledningar det kan finnas till den skiftande kännedomen om Wallenberg inom Sverige och utomlands. I intervjuer med elever hänvisar de till denna lektion samt ger även exempel på hur tunnelbanestationers namn i England och Frankrike härrör från militära segrar i krig. I intervju med lärarna framkommer att undervisningen planeras innehålla denna förmåga, men att utgångspunkten ofta är i historisk referensram och att användning av historia kopplas på vid tillfälle. Observationer och intervjuer med elever visar att förekomsten av inslag som ger exempel på hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper och nationella identiteter skiljer sig åt mellan olika klasser. Hur historia använts och används i samhället och i vardagslivet Eleverna framför i intervju olika exempel på hur undervisningen behandlat hur historia använts. Exempelvis berättar en elev hur läraren förklarat frihetstidens politiska kamp mellan hattar och mössor utifrån vilken historia de politiska grupperingarna hänvisat till. I en annan elevintervju berättar en elev hur händelsen i Dunkerque under andra världskriget beskrivits på olika sätt i olika länder. Ett tredje exempel som en elev lyfter i intervju, där eleverna kan få olika perspektiv på sina egna identiteter, är hur de fick öva på att ur en tänkt framtid beskriva sin egen tid. Eleven förklarade vidare att det är vi som skriver framtidens historia. Lärarna menar att undervisningen ibland innehåller resonemang om hur historia använts och ger samma exempel som eleverna lyfter fram. Användning av historiska begrepp kopplat till användning av historia I observationer syns vid tillfälle hur undervisningen hanterar begrepp kopplat till användning av historia. Exempelvis används Raoul Wallenberg som symbol för egenskaper gällande motstånd till det som uppfattas orätt och läraren lyfter begrepp som exempelvis intolerans. Av intervjuer med elever framgår att lärarna är måna om att eleverna ska förstå olika begrepp, men eleverna kan inte ge direkta exempel på begrepp kopplat till användning av historia. Lärarna menar att begrepp kopplat till användning av historia återkommer i alla samhällsorienterande ämnen, vilket gör att eleverna i varierande utsträckning får arbeta med dessa begrepp kopplat till förmågan att använda historia.

11 10 (12) Aktivt lärarstöd i form av tydliga beskrivningar och förklaringar kopplat till användning av historia Av intervjuer med lärare och elever framgår att undervisningen kopplat till användning av historia präglas av att eleverna ofta får tydliga förklaringar. Intervjuer med elever visar dock att eleverna i varierande utsträckning får en undervisning som behandlar förmågan att använda historia, vilket även syns när lärarna i intervju ger ett fåtal exempel på hur denna förmåga hanteras i undervisningen. I lektionen om Raoul Wallenberg förvissar sig läraren, genom kontrollfrågor, att eleverna förstår texter och förklaringar. I det fallet avslutas även lektionen med några korta sammanfattande frågor, där elevernas svar visar på tydlighet i beskrivning och förklaring. Diskussion och reflektion kopplat till användning av historia Som presenterats ovan uppger eleverna i intervju att de ofta får diskutera på lektioner i historia. I slutet av lektionen om Raoul Wallenberg ges eleverna en uppgift att utifrån diskussion i bänkpar svara på ett antal frågor, exempelvis vad som menas med att arbeta i Raoul Wallenbergs anda. Eleverna för lågmälda diskussioner och läraren går runt och stödjer dem i arbetet. I intervjuer med lärarna framkommer att diskussionerna anpassas till grupperna, i vissa elevgrupper är diskussioner som undervisningsmetod vanligare. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det finns en stor varians inom detta område. Det finns elever som i ganska hög grad får skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Det finns också klasser där eleverna i låg grad får skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att reflektera över sin egen och andras användning av historia. Allmändidaktik En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Det är kvaliteten i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik undervisningssituation som skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Utifrån forskningsöversikten Utmärkt undervisningi går det dock att peka ut några specifika kompetenser hos läraren som visat sig ha stor betydelse. Av granskningen framgår att undervisningen i ganska hög grad innehåller en trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö. Skolinspektionen vill särskilt 'Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt unciervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

12 Verksam h ets ra p po 11(12) peka på den goda arbetsro och ordning som präglar den observerade undervisningen. Vidare bedömer Skolinspektionen att undervisningen i ganska stor utsträckning anpassas till elevernas tidigare kunskaper. Av intervjuer och observationer framkommer att lärare är bra på att fånga upp tankar och synpunkter, men Skolinspektionen bedömer att eleverna i större utsträckning behöver vara med i planeringen av undervisningens innehåll. I undervisningen möter lärarna i relativt hög grad och utifrån tillgängliga resurser elevernas skilda behov och riktar särskild uppmärksamhet mot elever som befaras att inte nå upp till kunskapskraven. Undervisningen innehåller även i ganska hög grad ett synligt pedagogiskt ledarskap, det finns en god tydlighet i struktur och Skolinspektionen bedömer att det även här finns stor varians, vid några observerade lektioner klargörs lektionens syfte i låg grad. Avseende undervisningen kvaliteter gällande uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet förs diskussioner i ämneslaget hur detta genomförs. Skolinspektionen bedömer, utifrån observerade lektioner, att eleverna i låg grad får reflektera över undervisningen och sitt lärande i förhållande till kunskapskraven. Syfte och frågeställningar Flera historiedidaktiska studier pekar på att det finns brister i undervisningen och i elevernas färdigheter när det gäller att skapa sammanhang mellan tidsdimensionerna dåtid, nutid och framtid när de olika förmågorna i ämnet historia behandlas. Detta är en viktig aspekt av det som handlar om historieämnets syfte att utveckla elevernas historiemedvetande, och därför en central kvalitetsaspekt av undervisning i historia i grundskolan. Granskningens syfte är med bakgrund i detta att granska om undervisningen i historia i grundskolan utformas så att eleverna får möjlighet att skapa förmågespecifika samband mellan tidsdimensioner, det vill säga knyta samman olika tidsdimensioner, till exempel dåtid till nutid och framtid, när de använder en historisk referensram, arbetar med källor, reflekterar över historieanvändning och använder historiska begrepp. För att uppfylla syftet ska följande frågeställningar besvaras: 1. Innehåller undervisningen moment och uppgifter där eleverna får skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att: a) använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer? b) kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap? c) reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv?

13 12 (12) d) använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används? 2. Får eleverna stöd i historieundervisningen generellt, och i synnerhet för att skapa samband mellan olika tidsdimensioner, genom att de får: a) ett aktivt lärarstöd i form av tydliga beskrivningar och förklaringar? b) diskutera och reflektera? Frågeställning la-id fokuserar på vad historieundervisningen innehåller, och bygger på kursplanens uppfattning om att de fyra förmågorna historisk referensram, källhantering, historieanvändning och historiska begrepp tillsammans utvecklar elevernas historiemedvetande. Frågeställningarna 2a-2b fokuserar på hur historieundervisningen genomförs och knyter an till Skolinspektionens modell för undervisningsgranskning. Fråga 2a tar fasta på om läraren är tydlig och konkret när det gäller att beskriva och förklara olika saker för eleverna, i synnerhet vad det innebär att knyta ihop olika tidsperioder genom förmågorna. Fråga 2b tar fasta på om eleverna får ge uttryck för och utbyta tankar och resonemang - enskilt eller i grupp med andra elever och läraren. Det ska framhållas att frågorna 2a och 2b även avser historieundervisningen generellt, det vill säga även i de fall eleverna inte får skapa tidssamband genom förmågorna. Metod och material I Skolinspektionens modell för granskning av undervisning ingår olika datainsamlingsmetoder: intervjuer, dokumentstudier, statistik, observationer och enkäter. De underlag som samlats in inför och under Skolinspektionens besök på skolan analyseras sedan av de inspektörer som genomfört besöket varpå dessa redovisar sina bedömningar av i vilken grad undervisningen i historia lever upp till kursplanens krav i ett beslut och i denna rapport. Rapporten är disponerad utifrån de tre inledande ämnesspecifika förmågor som beskrivs kursplanen. Förmågan att använda adekvata begrepp i relation till de tre inledande förmågorna behandlas i respektive delavsnitt. För att eleverna ska kunna utveckla en historisk referensram och förståelse för hur historia skapas och används behöver de tillgång till ett ämnesspråk. Begreppen är verktyg som kan användas genomgående i all undervisning och bidra till fördjupad förståelse för ämnets centrala frågeställningar. I kursplanen finns två typer av begrepp, tids relaterade begrepp som knyter an till epoker eller specifika tidsperioder och övergripande begrepp som fungerar som analysverktyg genom att de belyser grundläggande historiska frågeställningar som är relevanta för de tidsperioder man studerar.