Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1

Transkript

1 Göteborgs Universitet Humanisten Språk och lärande 17 maj 2016 Åsa Sebestyen Provutvecklare NAFS-projektet, GU Gymnasielärare (ty, eng, spa) ü NAFS-projektet vad är det? ü Prov och Bedömningsstöd i språk Syfte? Grundsyn? Innehåll? ü Principer vid bedömning av språkfärdighet ü Exempel på bedömningsstöd och provuppgifter ü Frågor/diskussion Nationella prov = Bedömningsstöd? Nationella prov Bedömningsstöd Obligatoriska Obligatoriska ämnen Rekommenderas starkt Valbara ämnen/kurser PROJEKTET NATIONELLA PROV I FRÄMMANDE SPRÅK (NAFS) IPS, GÖTEBORGS UNIVERSITET PROJEKTLEDARE: GUDRUN ERICKSON (PROFESSOR I PEDAGOGIK MED INRIKTNING SPRÅK OCH BEDÖMNING) Central insamling av resultat och rapportering på Skolverkets hemsida Ingen central insamling Rapportering görs av respektive universitetsinstitution Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1

2 Projektet Nationella prov i främmande språk Nationella Ämnesprov i engelska, grundskolan åk 6 och åk 9 Nationella Kursprov i engelska, gymnasieskolan En 5 och 6 Nationella bedömningsstöd i tyska, franska, spanska åk9/steg 2, steg 3 och steg 4. En 7 Övriga bedömningsstöd och diagnosmaterial, formativt material Studier och rapporter bedömning av språklig kompetens Syftet med nationella prov och bedömningsstöd Syftet med proven är i huvudsak att stödja likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna. Proven är främst summativa De nationella proven och bedömningsstöden har framför allt en summativ funktion. Det betyder att de ska fungera som en avstämningspunkt i slutet av en årskurs eller en kurs och visa vilka kvaliteter eleven har i sina kunskaper i de ämnen/kurser där proven genomförs. Kan användas formativt De nationella proven och bedömningsstöden kan även användas som en del i den bedömning för lärande som är en del av undervisningen. Provresultaten ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka kunskaper som eleven genom undervisningen behöver utveckla mer. På så sätt fyller proven även en formativ funktion. Proven ger också en bild av hur undervisningen har fungerat, vilket i sin tur kan ge uppslag till hur undervisningen kan utvecklas. (Skolverkets hemsida) Kurs- och ämnesplanernas struktur SYFTE CENTRALT INNEHÅLL KUNSKAPSKRAV EN KOMMUNIKATIV GRUNDSYN Reception att lyssna/läsa och förstå S Interaktion att samtala/ skriftväxla T Produktion att tala och skriva R Anpassning till syfte, mottagare, sammanhang A Kultur / Interkulturell kompetens T E G I E R Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 2

3 Vad består ett delprov av? Språkkursplanernas steg Nivåer i Gemensam referensram för språk Gemeinsamer europäischer Referenzrahmen für Sprachen (GER) Steg 1 A1+ formativt material Steg 2 A2 höra, läsa, skriva, tala, Lärarinformation Bedömnings -anvisningar Elevhäfte Annat Steg 3 A2+ höra, läsa, skriva, tala Steg 4 B1 höra, läsa, skriva, tala Steg 5 B1+ Steg 6 B2 Steg 7 B2+ Good practise vid bedömning av språklig kompetens: Alla färdigheter bör prövas Helhetsbedömning ( undvika avprickning ) Göra rimliga anpassningar till enskilda elevers behov Uppgifterna måste förstås av ej svensktalande (därför enspråkiga) Grundläggande begrepp i pedagogisk bedömning ü Kommunikativ språksyn (styrdokumenten) ü Kollaborativt utvecklingsarbete (lärare, referensgrupp, forskare, elever) ü Validitet (giltighet) Det är viktigt att vi prövar det som ska prövas Inte för lite av det viktiga / inte något annat? Relevans? ü Reliabilitet (rättvisa, pålitlighet) Avspeglar resultatet faktisk förmåga (att )? ü Likvärdighet ü Stabilitet ü Praktikalitet ü Mångfald (olika innehåll, uppgiftstyper, etc) Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 3

4 Bedömningsstödet publiceras i Bedömningsportalen (Skolverkets hemsida) Material för nivåerna 2/3/4 Principer vid bedömning av språkfärdighet delprov formativt material Bedömningsaspekter - produktion och interaktion De språkliga företeelser, som de produktiva och interaktiva förmågorna i kursplanerna grundar sig på är samma i engelska, moderna språk och teckenspråk för hörande. I bedömningen av elevens produktion och interaktion används dessa som så kallade bedömningsaspekter: Språkets omfång och bredd Språkets precision Grad av textbindning Framställningens inre struktur och uppbyggnad (högre steg) Flöde i produktion och interaktion Språkets lättillgänglighet (högre steg) Grad av språklig och innehållsmässig anpassning Språkliga strategier Att tänka på vid bedömning Att betrakta och behandla bedömning som en integrerad del av helheten Att göra det viktiga bedömbart inte det lätt mätbara till det viktiga Att visa bredd och mångfald - innehåll, uppgifter, metoder att undvika bias Att göra rimliga anpassningar till enskilda elevers behov Att fokusera på målen - förståelse/förmåga att formulera sig och kommunicera Att samarbeta med (elever och) kolleger och med externt stöd Att låta elever visa och att bedöma vad de kan inte primärt vad de inte kan Att kommentera förtjänster före brister starka sidor före svaga Feed back och Feed forward Att skilja på fel som stör och fel som förstör Att kartlägga och redovisa i individuella profiler Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 4

5 Kort och gott God bedömning innebär Principer vid bedömning av språkfärdighet att se det som ska ses att kunna kommunicera vad man ser att kunna dra riktiga slutsatser av det man ser att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man ser Skolverket har publicerat olika typer av bedömningsstöd som konkretiserar det som styrdokumenten beskriver: - Nationellt provmaterial med bedömningsanvisningar - Kommentarer till Centralt innehåll - Kommentarer till Kursplanen - Kommentarer till Kunskapskraven [Gudrun Erickson] Ur: Centralt innehåll, moderna språk 1 (Skolverket) Produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation. Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel omformuleringar, gester och frågor. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation samt ord, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck. Ur: Centralt innehåll, moderna språk 2 (Skolverket) Produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation. Strategier som omformuleringar, frågor, och stödjande fraser för att lösa språkliga problem i samtal och skriftlig kommunikation samt för att delta i och bidra till samtal. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer, mot tydlighet och anpassning till syfte och sammanhang. Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 5

6 Ur: Centralt innehåll, moderna språk 3 (Skolverket) Produktion och interaktion Instruktioner, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Diskussioner, samtal och skrivande för kontakt och kommunikation i olika situationer. Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar och förklaringar. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom att ta initiativ till interaktion, lyssna aktivt och avsluta på ett artigt sätt. Begrepp i det centrala innehållet, steg 1-4 (Ur Kommentar till det centrala innehållet, Skolverkets hemsida) Domäner kurs 1-4 I stegsystemet är fokus inom de lägre stegen på den personliga domänen, exempelvis det som finns runt eleverna: familj, kamrater, skola, fritid. Efter hand, på högre steg, ökar betydelsen av övriga domäner. Den personliga domänen [ ] innebär förutom det vardagliga och elevnära också åsikter och känslor (kurs 1) och erfarenheter (kurs 2 och 3). I kurs 4 tillkommer framtidsplaner. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal, intonation, fasta språkliga uttryck och grammatiska strukturer, mot tydlighet, variation och anpassning till syfte, mottagare och situation. (Ur: Kommentar till det centrala innehållet, Skolverkets hemsida) Struktur och sammanhang kurs 1 4 I kurs 1 och 2 är fokus på hur fasta språkliga uttryck och vardagsfraser kan påverka framställningen samt hur man inleder och avslutar i olika sammanhang. I kurs 3 och 4 ska eleverna utveckla sin förmåga att variera språket utifrån syfte och sammanhang samt att skapa språkligt sammanhängande enheter. Strategier för interaktion kurs 1 4 I kurs 1 kan det handla om enkla strategier som omformuleringar eller frågor för att kunna delta i ett samtal. I kurs 3 och 4 kan det röra sig om hur man reglerar vem som talar och hur länge, så kallad turtagning. Det kan också handla om hur samtalet eller en talare får stöd, hur man visar att man håller med eller har en avvikande uppfattning och om hur nya aspekter eller ämnen introduceras. För varje kurs förväntas eleven bli alltmer aktiv i samtal och diskussioner Bedöma produktion utifrån bedömningsaspekter Språkets omfång och bredd Språkets precision Grad av textbindning Flöde i produktion och interaktion Språkliga strategier Grad av språklig och innehållsmässig anpassning Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 6

7 Ur: Kunskapskrav för moderna språk 1, 2, 3 Steg 1, betyget E: I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker sig eleven begripligt och enkelt med enstaka ord och fraser. Dessutom väljer och använder eleven någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen. Steg 2, betyget E: I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker sig eleven begripligt och enkelt med ord, fraser och meningar. Dessutom väljer och använder eleven någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen. Steg 3, betyget E: I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, begripligt och till viss del sammanhängande. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker sig eleven begripligt och enkelt. Dessutom väljer och använder eleven i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Skolverkets hemsida Kommentarmaterial till kunskapskraven i moderna språk Elevtexter med kommentarer: skriftlig produktion och interaktion Elevsamtal med kommentarer: muntlig produktion och interaktion moderna-sprak/kommentarmaterial Kommentarmaterial till kursplanen (Skolverket: sid 22) Referenser Council of Europe/Skolverket. (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning, bedömning: Erickson, G. & Gustafsson, J-E. (2014). Bedömningens dubbla funktion för lärande och likvärdighet. I Lundgren, Säljö, Liberg red. Lärande Skola Bildning (s ). Natur och Kultur. Tredje upplagan. Erickson, G. (2011). Handle with care. Om referensramen och bedömning av språklig kompetens. I Söderberg, red. Språklärarens stora blå? En samling texter om Gemensam referensram för språk. (s ). Uppsala universitet. Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. European Association for Language Testing and Assessment: Gustafsson, J-E., Cliffordsson, C. & Erickson, G. (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter. SNS förlag. Stockholm. Lodeiro, J. & Warnby, M. (2008). Om nationellt bedömningsstöd för grundskolan och gymnasiet nationellt provmaterial i moderna språk åk 9/steg 2. LMS Lingua, (1), NAFS-projektet. NAtionella prov i Främmande Språk: Skolinspektionen, (2012). Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år. Redovisning av regeringsuppdrag Dnr U2009/4877/G. Skolverket. Bedömningsportalen: Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk: Skolverket (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverkets Allmänna råd: Skolverket (2013). Kommentarmaterial till kunskapskraven i moderna språk Skolverket, (2014). Så tycker lärarna om de nationella proven Rapport 404. SOU (2016) Likvärdigt, rättssäkert och effektivt ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning. Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 7