Systematiskt kvalitetsarbete utbildning. SDN Örgryte-Härlanda

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete utbildning SDN Örgryte-Härlanda

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Systematiskt kvalitetsarbete Formerna för uppföljning av resultat och måluppfyllelse Systematiskt kvalitetsarbete Analys och bedömning av utvecklingsbehov Förskola Fritidshem Grundskola Grundsärskola Fördjupningsområde 2015: Motverka kränkande behandling, trygghet och studiero Motverka kränkande behandling Trygghet och studiero Skollagens kapitel 5 och 6... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Bilaga 1: Nationella prov utbildning 2(29)

3 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uppföljningen av formerna för det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur långt skolorna och stadsdelarna har kommit i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljningen av innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur skolorna utvecklas och vilka utvecklingsområden som finns. utbildning 3(29)

4 2 Systematiskt kvalitetsarbete Formerna för uppföljning av resultat och måluppfyllelse Mål: Central förvaltning och samtliga förskole- och skolenheter följer upp verksamheten, dokumenterar, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen på ett systematiskt och kontinuerligt sätt och utifrån det planeras och utvecklas utbildningen. Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare bidrar alla med synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten. Vår vision är en utbildning som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle. Strategiska mål för att nå visionen är att skapa kunskap, trygghet och delaktighet för barn och elever, medarbetare och vårdnadshavare. I arbetet med att skapa kunskap, trygghet och delaktighet ska våra handlingar genomsyras av stadens förhållningssätt: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för - Vi bryr oss - Vi arbetar tillsammans - Vi tänker nytt. För att utveckla och stödja rektor/förskolechef i att leda pedagogisk verksamhet krävs kontinuerliga samtal mellan hen och närmsta chef områdeschef (OC). Samtalen bildar tillsammans "Kvalitetsdialogen" och ger underlag för kortsiktiga och långsiktiga beslut på både operativ och strategisk nivå. Den gemensamma förståelsen för uppdraget och dess praktiska tillämpning är av största vikt. Huvuduppdraget, att skapa bästa förutsättningar för kunskap och utveckling hos barn och elever, ska alltid vara i fokus. Förskolechef/rektor och OC dokumenterar genom nulägesanalys, verksamhetsplan och verksamhetsuppföljningsmöten (VUM). Kvalitetsarbetet fördelas över året och det finns ett kontinuerligt flöde av planering, uppföljning och utveckling. Nulägesanalys: En utvärdering av hur enheten fungerar i dagsläget. Det är viktigt att förskolechefer kartlägger de olika förskolorna inom sin enhet, och att rektorerna kartlägger alla verksamhetsformer som finns på skolan. Nulägesanalysen är ett underlag för uppdragsbeskrivningen. Samtal om nuläget och uppdragsbeskrivning: OC och rektor/förskolechef går igenom var verksamheten befinner sig. Följer upp tidigare uppdragsbeskrivningar samt identifierar prioriterade utvecklingsområden utifrån nulägesanalysen. Utvecklingsområden sammanfattas därefter i en uppdragsbeskrivning. Uppdragsbeskrivningen används som underlag för nästa verksamhetsplan. Utvecklingssamtal: mellan OC och förskolechef/rektor, fokuserar på pedagogiskt ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete, kompensatoriskt uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutvecklingsbehov, Lönesamtal: mellan OC och förskolechef/rektor utifrån stadens ledarskapskriterier samt en uppföljning av uppdragsbeskrivningen. VUM verksamhetsuppföljningsmöten: OC och förskolechefer/rektorer följer tillsammans upp och analyserar de strategiska målen. Fokus är på att stödja varandra och samordna insatser genom det kollegiala lärandet, att stödja förskolechef/rektor i sitt eget kvalitetsarbete, och att förse huvudman med underlag. Dessa områden följs också upp av förvaltningsledningen genom samtal med SC och OC. Uppföljning av huvudmannens arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen utifrån "Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet" (Skolverket) Huvudmans styrning och ledning av kvalitetsarbetet 1) Skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara. 2) Se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. 3) Se till att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. utbildning 4(29)

5 Systemstödet för planering, rapportering och uppföljning har anpassats så att verksamhetsplaneringen ska vara så enkelt som möjligt, utgå från läroplanens mål och vara i samklang med läsåret. En stor del av uppföljningen sker muntligt på verksamhetsuppföljningsmöten, vilket bidrar till att minska förskolechefernas/rektorers administrativa börda och främjar det kollegiala lärandet. Huvudmans dokumentation av kvalitetsarbetet 1) Se till att det finns dokumentation för alla skolformer och fritidshem som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. 2) Skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete. 3) Sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Förskola: Underlag från arbetslagens systematiska kvalitetsarbete, förskolechefernas verksamhetsuppföljningsmöten, förskolechefens kvalitetsdialog med områdeschef, dokumentation från lärsamtal, enkäter, internkontroll, statistik samt granskning av särskilt identifierade områden etcetera synliggör verksamheten i olika perspektiv, För att möjliggöra en mer övergripande dokumentation behöver förskolan utveckla indikatorer/mått och dessa ska visa vilka förutsättningar som verksamheten erbjuder. Skola: En mer samlad form för systematisering av skolornas dokumentation av kvalitetsarbetet är under utveckling. Utveckling av underlag från rektorernas verksamhetsuppföljningsmöten samt rektorernas kvalitetsdialog med områdeschef är planerad. Resultat och analyser från Nationella prov och betyg finns samt ytterligare dokumentation som resultat från enkäter, internkontroll, statistik samt granskning av särskilt identifierade områden som synliggör verksamheten från olika perspektiv. Huvudmans uppföljning av resultat och måluppfyllelsen 1) Samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. 2) Se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden. Förskola: Förskolechefers underlag för verksamhetsuppföljningsmöten har stort fokus på hur förutsättningar påverkar måluppfyllelsen. Underlaget används i den övergripande analysen av vilka förutsättningar som haft särskild betydelse och kopplas till de förutsättningar som huvudman har ansvar för. Genom till exempel internkontroll utvärderas särskilt identifierade områden. Skola: Uppföljning av nationella prov och betygsresultat samt elevenkäter sker både på skolnivå som stadsdelsnivå. Verksamhetsuppföljningsmöten innehåller dels samtal om resultat, förutsättningar för ökad måluppfyllelse samt spridning av goda lärdomar inom rektorsgruppen. Genom till exempel internkontroll utvärderas särskilt identifierade områden. Huvudmans analys och utveckling av utbildningen 1) Med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten. 2) Analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras. 3) Använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov. 4) Utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas. utbildning 5(29)

6 Analys för den samlade verksamheten sker med stöd av olika typer av dokumentation. I "Kvalitetsdialogen" samtalar områdeschef med förskolechef/rektor om enhetens måluppfyllelse och identifierar utvecklingsområden. Områdeschef identifierar övergripande utvecklingsbehov och beslutar om insatser. Huvudmans planering och genomförande av utbildningen 1) Se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå. 2) Ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till. 3) Ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras. 4) Se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Förskola: Regelbunden uppföljning och analys tillsammans med förskolecheferna belyser måluppfyllelsen utifrån olika teman, fördelad på fem verksamhetsuppföljningsmöten (VUM). I områdets verksamhetsplan framgår numera vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till. Arbetet med att ange vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt samt att se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen behöver stärkas. Skola: Områdets årliga verksamhetsplan anger vilka utvecklingsinsatser som planeras och vad de förväntas leda till. De regelbundna lednings- och verksamhetsuppföljningsmötena bidrar till uppföljning och gemensam utveckling av verksamhetsformerna, vilket fångas upp i områdets verksamhetsplan. Respektive rektor har stöd i att ta fram den egna skolans behov av utveckling för ökad måluppfyllelse som sedan uttrycks i enhetens verksamhetsplan. Strategier för mer långsiktig planering och val av färre fokusområden är under utveckling. Värdera och analysera hur väl huvudmannen har lyckats att planera, följa upp och utveckla utbildningen samt hur huvudmannen planerar att utveckla formerna för det samma Förskola Område förskolas medvetna satsning på det systematiska kvalitetsarbetet är inne på sitt femte år. Utvecklingsorganisationen som bygger på lärande samtal är väletablerad och en självklar del av all personals regelbundna kompetensutveckling och inkluderar alla pedagoger, förskolechefer, specialpedagoger, områdeschef och verksamhetsutvecklare. Dokumentation från lärsamtal blir ett väsentligt underlag för hela områdets verksamhetsplanering och kompetensutveckling. Kopplat till lärande samtal finns ett material som stödjer arbetslaget i det systematiska kvalitetsarbetet. Årets tema för lärsamtalen är att främja likabehandling. Satsningen röner uppmärksamhet, bland annat ombeds vi att berätta om vårt arbetssätt på konferenser, och vi har blivit beforskade av professor Karin Rönnermann (GU) som kommer att presentera sin forskning i en bok. Boken skrivs tillsammans med en av våra lärledare. Förutom lärande samtal genomförs Torghandel, ett forum för att dela kollegiala erfarenheter i form av workshops. I år omfattar programmet bland annat exempel på utveckling av utemiljön, giftfri förskola, arbeta med barn med funktionsnedsättning, tecken som stöd, ABC-föräldrautbildning och att arbeta med sagan som tema. Viktiga förutsättningar för satsningen är att all nyanställd förskolepersonal får en heldagsutbildning i arbetslagets material för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskollärare erbjuds en tvådagarsutbildning för att bli samtalsledare och målet är att alla förskollärare ska ha gått utbildningen så småningom. En annan förutsättning är utbildning 6(29)

7 förskolechefernas beslut om att ha en gemensam utvecklingsorganisation, avsätta tid och deras acceptans av ett centralt upplägg för lärsamtalen. Materialet för det systematiska kvalitetsarbetet revideras regelbundet utifrån personalens synpunkter och blir på så vis ett hanterbart och begripligt underlag. Det finns förstås en del utmaningar kvar med det systematiska kvalitetsarbetet. En ihållande vikariebrist påverkar personalens möjlighet att ta ut sin planeringstid och planerad kompetensutveckling måste ställas in. Förskolecheferna får in ett rikt dokumentationsmaterial från de olika avdelningarna, men står nu inför utmaningen att sammanfoga det till en helhetsbild. På en övergripande nivå är det svårt att avgöra i vilken omfattning vårt arbetssätt konkret bidrar till att förutsättningarna för barns lärande och utveckling förbättras. Former behöver utvecklas för att återkoppla till personalen och förskolecheferna vad huvudman har gjort för analys baserat på deras material. Skola Omorganisation av stadsdelens skolenheter 2014 har medfört behov av utveckling av gemensamma former för det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga verksamhetsformer förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Systematiken är under utveckling och formen för kvalitetsarbetet växer fram med underlag som möjliggör fokus och satsningar på dels respektive enhets behov som övergripande behov. Två av skolorna deltar i SKL s PRIO satsning för skolutveckling vilket förväntas ge effekt på det systematiska arbetet som helhet i stadsdelen. Område skola har vid läsårsstart 2015/2016 anställt en verksamhetsutvecklare till stöd för det systematiska arbetet både på skolnivå och på helheten. Lärares arbetsbörda, uttryckt i en arbetsmiljöanmälan (66a), samt strävan att underlätta lärares och rektorers administrativa börda gör att utvecklingsarbetet behöver ske med omsorg. Utveckling av elevhälsans systematiska arbete på skolorna är ett fokusområde under 2015/2016 som en del i elevhälsans processer. Uppföljning av utvecklingsområden från 2014 Förankra årshjulen - genomfört. Förankra sektorns egen rapportform - genomfört. Utveckling av indikatorer/mått - kvarstår att utveckla. Återkoppling av huvudmannens analys till personal och förskolechefer - kvarstår att utveckla. Målformuleringar, ange vilka förutsättningar som krävs, knyta mått/dokumentation till mål - målformuleringarna i områdets verksamhetsplan har förbättrats. Att ange vilka förutsättningar som behövs på kort och lång sikt kvarstår att utveckla. Systematiska former för att säkerställa att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen, t.ex. genom att utveckla verksamhetsuppföljningsmöten - kvarstår att utveckla. Kvalitetsdialog mellan SC och OC - påbörjat. Utvecklingsområden 2015/2016 Förutom det som kvarstår från året innan är det följande utvecklingsområden som kommer belysas: Utveckling av indikatorer/mått för att mäta förskolans kvalitet. Återkoppling av huvudmannens analys till personal och förskolechef/rektor. Ange i verksamhetsplaneringen vilka förutsättningar som behövs på kort och lång sikt. utbildning 7(29)

8 Systematiska former för att säkerställa att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Stödja förskolechef/rektor i analysen av verksamhetens måluppfyllelse. Stödja skolorna med underlag för analys av resultat. Vidareutveckla skolornas systematiska elevhälsoarbete. utbildning 8(29)

9 3 Systematiskt kvalitetsarbete Analys och bedömning av utvecklingsbehov 3.1 Förskola Inledning Skolinspektionen har i granskningar av huvudmän för förskola identifierat områden som särskilt kritiska och där de upplever brister i huvudmannens styrning och utveckling. Avsnittet utgår från dessa områden i rubrikform samt de delar som området fokuserat på. Enkätresultaten 2015 avseende barns och vårdnadshavares upplevelse av förskolans kvalitet väntas komma senare i år vilket innebär att en del ordinarie underlag för rapporten saknas. Information om plats "Kommunen informerar vårdnadshavarna om rätt till plats i förskola eller annan pedagogisk verksamhet" Information finns på stadens hemsida, och placerarna träffar vårdnadshavare på BVC och på den Öppna förskolan regelbundet för information och samtal. Träffarna är välbesökta vilket visar att det finns ett behov hos vårdnadshavare att få information och kunna samtala med personal från förvaltningen. Erbjudan om plats "Kommunen erbjuder förskoleplats i enlighet med författningarna." Under året har "Förskolans administrativa processer" implementerats (en av stadens "Välfärdens processer"). Stadsdelens arbetssätt överensstämmer till största del med processkartorna. Den påbjudna slumpmässiga inkomstkontrollen för vårdnadshavare med försörjningsstöd görs däremot inte. Konkurrensen med de fristående förskolorna har under året ökat då de har utökat sin verksamhet. Analys: Förskolans verksamhetssekreterare arbetade stadenövergripande med framtagandet av de administrativa processerna vilket lett till att stadsdelens arbetssätt i ett tidigt skede anpassades till processkartorna. Inkomstkontrollen av vårdnadshavare med försörjningsstöd genomförs inte eftersom IFO inte vill lämna ut uppgifter pga. sekretesskäl. Det finns full behovstäckning och kommunala och fristående förskolor konkurrerar om samma barn. Barngrupperna "Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö." Områdeschef har en kontinuerlig dialog med förskolecheferna om barngruppernas storlek och sammansättning, behov av stöd, personalens kompetens och lokalmässiga förutsättningar. Både förskolechefer och personal anser att barngrupperna är för stora. Områdeschef har ansökt och fått statliga medel för att minska antal barn i grupperna (32 platser). Område förskola har ett övergripande team med specialpedagoger. Deras uppdrag styrs av uppdragsformuleringar som kommer från verksamheterna. Dessa uppdrag kan se olika ut beroende på vad förskolan önskar men det inleds alltid med att de tillsammans med pedagogerna skapar en bild av uppdraget för att få kunskap och förståelse om barns behov. Teamet finns för alla barn men har ett särskilt ansvar för barn med särskilda rättigheter. Teamet utbildar personalen i "TAKK" (tecken som stöd), ett arbetssätt som utbildning 9(29)

10 har varit gynnsamt för både arbetslag och barn. Två av specialpedagogerna är gruppledare för ABC-föräldrastöd (Alla Barn i Centrum) och fler gruppledare utbildas för nuvarande. ABC är framtagen av Folkhälsoinstitutet för att stödja föräldrar, materialet är baserat på forskning. Föräldrar står på kö för att delta och insatsen är en viktig del av det främjande arbetet inom Barn- och ungdomsplanen. Övergångar för barn med särskilda behov behöver utvecklas ytterligare. "Särskolans processer " (en av stadens "Välfärdens processer") har börjat implementeras och den lokala arbetsordningen behöver förtydligas och specialpedagogerna behöver sättas in i processkartorna. Än har det inte kommit ett större antal nyanlända barn till stadsdelen, men organisationen behöver förberedas och utvecklas för att klara ett ökat antal. På flera förskolor anpassas personalens schema till barnens ökade vistelsetid. Den 1 januari 2016 ska förskolans öppettid utökas från 12 till 13 timmar. Detta har förskolecheferna börjat planera för. Flera förskolechefer går en utbildning på Bemanningsakademin för att lära sig om strategisk schemaläggning för att bland annat kunna möta den vikariesituation som nu råder. På områdesnivå drivs ett arbete med att förbättra förskolelokalerna genom om/nybyggnation. Förskolechefernas åtaganden vid lokalfrågor och nybyggnadsprojekt kräver orimligt mycket tid och teknisk kunskap. Flera enheter har satsat på att utvecklat de pedagogiska miljöerna, men överlag lyfts den pedagogiska miljön som ett utvecklingsområde. På förskolan där det finns "Nattis" har det köpts in material för skolbarnen som vistas där på kvällen/natten. Förskolorna arbetar med att ersätta utrustning för att skapa en Giftfri Förskola, en insats som kommer att ta flera år. Utvärderingen av Barn- och Ungdomsplanen visar att förskolan behöver stärkas i att vara en hälsofrämjande arena. En förskola väljs ut för att arbeta fram en modell, i bred samverkan med andra aktörer. Analys: Den politiska målsättningen med att minska barngruppernas storlek kan inte uppnås utan en väsentlig utökning av förskolans ram. Vid fördelning av de centrala stödresurserna prioriteras barn med medicinsk problematik, vilket gör det viktigt att säkerställa att personalen har kompetens att stödja barn med övriga behov. Övergångarna för barn med särskilda behov har under flera år varit ett svårarbetat utvecklingsområde, en orsak är att rektorsorganisationen gjordes om och förskolecheferna hade svårt att hitta kontaktytor. Att många förskolor arbetar med den pedagogiska miljön kan delvis bero på studiebesök på Trollet i Kalmar. Utvecklingsavdelningens resurser för att stötta cheferna vid om/byggnationer är inte tillräckliga. Att byta ut material till giftfria alternativ kostar många miljoner och kommer ta flera år. Modersmål "Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." Detta är ett utvecklingsområde som förskolecheferna pekar ut särskilt i sina uppföljningar. Stadens riktlinjer för nyanlända barn som håller på att tas fram kommer att behöva implementeras under det kommande året. Personalen efterfrågar kompetensutveckling i arbetet med flerspråkighet. Analys: Många förskolor saknar erfarenhet av att arbeta med flerspråkighet och upplever nu en oro för att klara denna utveckling. Förskolechefer "Huvudmannen ser till att anställda förskolechefer som leder och samordnar utbildning 10(29)

11 verksamheterna i förskolan har pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet." Flera förskolechefer gick under året i pension och det väntas fler pensionsavgångar inom en nära framtid. Två nyrekryterade förskolechefer har en bakgrund som rektor vilket berikar ledningsgruppen. Under året har ledningsgruppen arbetat med det pedagogiska ledarskapet. Ledningsgruppsmöten har utvecklats utifrån stadsdelens VIParbete (Visionen i praktiken), men förskolecheferna upplever fortfarande att det blir för lite tid för deras frågor. För att skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet pågår ett arbete med att förskolecheferna ska tillhöra olika team, med gemensamt kontor och administration. Idag finns ett sådant team och de förskolecheferna upplever det mycket positivt. I dryga två år har områdeschef försökt hitta lokaler. Överlag leder lokalbristen till mycket frustration, allt ifrån att det är svårt att boka möten till att det saknas kontor. Analys: Ledningsgruppens dagordningar är för späckade och många andra aktörer vill få tillgång till förskolecheferna för att informera. Detta leder till att ledningsmötena upplevs stressande och att de pedagogiska frågorna genom kollegialt lärande får stå tillbaka. Personal "Huvudmannen ser till att förskollärare i förskolan har legitimation och är behöriga för den undervisning de bedriver, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav." En översyn har gjorts för att säkerställa att förskollärarna har legitimation. Jämfört med staden finns en hög andel förskollärare, men bristen på förskollärare är kännbar och förskolecheferna behöver lägga mycket tid på rekrytering. Förhoppningsvis kommer stadsdelens satsning på en strategisk bemanningsenhet att underlätta förskolechefernas rekrytering framöver. Verksamheten har under en längre tid tampats med vikariebrist, och denna höst är situationen akut. Vikariebristen sliter på personalen och minskar möjligheterna att genomföra planerad verksamhet. Område förskola har den högsta sjukfrånvaro i förvaltningen. Analys: Bemanningsenheten har inte mäktat med förskolans behov av vikarier orsakat av sjukfrånvaro och lediga förskollärartjänster, och det finns olika bilder vad som gäller bemanningsenhetens uppdrag. Förskolecheferna har nu börjat anställa egna vikarier (löpare). Orsakerna till den ökade sjukfrånvaron är komplexa. I arbetsskadeanmälningar anger många arbetsrelaterad stress som orsak. I samhället ökar psykisk ohälsa bland unga kvinnor och den gruppen återfinns bland förskollärare och barnskötare. Kompetensutveckling "Huvudmannen ser till att personalen i förskolan ges möjligheter till den kompetensutveckling som krävs, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter." All personal deltar i regelbundna lärsamtal med syfte att utveckla teoretiska kunskaper och praktiska arbetssätt i barngruppen, fokusområde för 2015/2016 är likabehandling. Förskolecheferna och fem förskollärare deltar i Center för skolutvecklings utbildning i systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentationen av förra läsårets lärsamtal om forskning och beprövad erfarenhet visar att det finns en osäkerhet om begreppen, att det är svårt att hitta tid att ta del av forskning och koppla teori till praktiken. De nyutexaminerade förskollärarna har däremot en större förståelse för begreppen. Personalen önskar veta vilka förväntningar som ställs när det gäller verksamhetens koppling till forskning och beprövad erfarenhet. utbildning 11(29)

12 Områdeschef har avsatt resurser för varje enhet som kan användas för att frigöra mer tid för personalens planering och reflektion och satsningen lyfts fram som mycket positiv av förskolecheferna. Analys: Genom att en forskare beforskar lärledarnas praktik inom förskolan så bidrar vi till framtagandet av ny forskning kopplat till beprövad erfarenhet. Arbetslagets material för det systematiska kvalitetsarbetet bidrar också till att arbeta vetenskapligt. Nationella mål "Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls." Normer och värden "Trygghet och studiero" är rapportens fördjupningsområde (se punkt 4.2) varför fokus ligger på utvärderingen av normer och värden. Inledningsvis kan konstateras att det är svårt att bedöma i vilken omfattning målen uppfylls, kanske svårare än när det gäller läroplanens övriga målområden. Årets lärsamtal handlar om likabehandling, hittills med fokus på diskrimineringsgrunderna och normkritiskt pedagogik och med en tänkt förutsättning om barns mänskliga rättigheter. Innehållet utformas allt efter lärgruppernas behov och önskemål. Flera förskolechefer berättar att lärsamtalen bidrar till att öka personalens medvetenhet, till exempel ser personalen över vilka böcker som finns och hur dessa relaterar till diskrimineringsgrunderna, vilka utklädningskläder som erbjuds barnen, och hur man bemöter vårdnadshavare likvärdigt oavsett bakgrund, sexualitet etc. Förskolecheferna lyfter att värdegrundsarbete i första hand handlar om att arbeta med sig själv och syna de egna värderingarna. Arbetslag som inte fungerar väl brukar heller inte ha ett väl genomtänkt värdegrundsarbete. Ju mer man tittar på värdegrunden, desto mer upptäcker man att arbetet med normer och värden behöver utvecklas. Som en förskolechef uttrycker det "kan vi någonsin komma i hamn med detta ämne"? Vardagens arbete i barngrupperna vilar på värdegrundsfrågor, "hur är jag en bra kompis, vad gör jag när någon är ledsen eller arg, får vi visa alla våra känslor?" men också om hur personalen är mot barnen. Som stöd använder några förskolor material såsom Vännerna i Kungaskogen eller StegVis. Vissa arbetslag gör sociogram, använder barnbarometern eller kartlägger relationerna mellan personalen och barnen för att skapa goda förutsättningar för det sociala samspelet. När det gäller det sociala samspelet så ser förskolecheferna att barn med fysiska handikapp ofta på ett självklart sätt ingår i barngruppen, och kompisarna värnar om och hjälper till. Utåtagerande barn har det svårare med kompisarna och ibland räcker personalen rent fysiskt inte till för att förhindra konfliktsituationer. Här konstaterar förskolecheferna att all personal bör har viss specialpedagogisk kompetens och ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Analys: Det som kan konstateras är att normer och värden berör och engagerar. Personalen känner till betydelsen av goda relationer i sitt arbete och fokuserar mycket på att skapa trygga barngrupper. En medvetenhet om att man aldrig blir klar med värdegrundsarbetet är i sig en kvalitetsmarkör. Lärsamtalen leder till konkreta förändringar i verksamheten. Utveckling och lärande Specialpedagogernas språksatsning i förskoleområdet Torpa har gjort stor skillnad. Språksatsningen utgår från stadens råd för hur förskolan kan säkerställa alla barns rätt till en språkutvecklande lärmiljö samt identifiera barn med kommunikationssvårigheter. Personalens kunskaper om att arbeta språkutvecklande har höjts, och även deras förhållningssätt till barnen har förändrats. Språksatsningen kommer att utvecklas och utbildning 12(29)

13 genomföras i alla förskoleområden. IKT används aktivt i lärandeprocesser. Analys: Satsningar på förskolornas IKT-utrustning, kompetensutveckling, och en kommunikationsplan för Hjärntorget där det fastställs en miniminivå för vad olika aktörer kan förvänta sig ger resultat. IKT blir alltmer ett integrerat och självklart verktyg bland andra för att stödja barns lärande. Inflytande och delaktighet På områdesnivå finns ett övergripande forum för samråd med representanter från enheternas forum för samråd och leds av områdeschef. Flera enheter har svårt med att rekrytera vårdnadshavare till forum för samråd, i stället försöker man hitta andra sätt för föräldrarna att vara delaktiga, till exempel genom att utveckla Hjärntorget. Personalen har många arenor för inflytande och delaktighet, såsom olika arbetsgrupper, APT samt medarbetarenkäten. Barns inflytande och delaktighet är ett prioriterat utvecklingsområde på många förskolor, det finns en strävan att ha med barnen i planeringen och utvärderingen av verksamheten. Några enheter arbetar med barnråd eller vill påbörja det arbetet. Analys: Nöjda vårdnadshavare och ett högt vardagstempo kan vara orsaker till att det år svårt att rekrytera vårdnadshavare till forum för samråd. Resursfördelning "Kommunen fördelar resurser till utbildning inom förskolan efter barnens olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning." Resursfördelningsmodellen grundar sig på en grundnivå på 18 barn och tre pedagoger och i systemet ingår att förskolechef får mer resurser för barn i åldern 1-3 år, föräldralediga barn räknas som en halv plats. Enheter som inte har fulla grupper behöver anpassa sin verksamhet, vilket inte alla enheter har lyckats med. Omställningen och omfördelning av personalen har tagit för lång tid för att få ekonomin i balans. Fyra förskolor får extra resurser på grund av befolkningens socioekonomiska bakgrund. Förskolor som behöver resurser för barn med särskilda behov kan ansöka om centrala medel hos områdeschef som då gör en prioritering. Upplevelsen är att det blir allt fler barn med en sammansatt medicinsk problematik. Uppföljning av utvecklingsområden 2014/2015 Hitta sätt att säkerställa personalens tid för planering och reflektion - delvis åtgärdat. Kartlägga personalen arbetsuppgifter - pågår (skolutvecklingsgrupp). Kartlägga om/vilka rutiner som förskolorna har för att uppmärksamma om barn av särskilda anledningar behöver stöd i sin utveckling - pågår. Tillfällen för förskolechefer, förskollärare och specialpedagoger att sammanfatta och vidareutveckla kvalitetsarbetet utifrån pågående utvecklingsinsatser - åtgärdat (utvecklingsgrupp). Förankra en ny organisation av förskolorna (driftsätta aug 2015) - ej längre aktuellt. Anpassa resurstilldelningen i större omfattning med hänsyn till barns olika förutsättningar - åtgärdat. Ersätta undermåliga förskolelokaler med förskolor byggda enligt ramprogrammet - pågår. Förbättra förutsättningarna för det pedagogiska ledarskapet, skapa ledarteam - delvis åtgärdat, lokaler återstår. Utveckla förskolechefernas IKT-kompetens - pågår. utbildning 13(29)

14 Utveckla övergångarna och samverkan med skolan - pågår. Utvecklingsområden 2015/2016 Förutom det som kvarstår från året innan är det följande utvecklingsområden som kommer belysas: Inkomstkontroll av vårdnadshavare med försörjningsstöd. Marknadsföring av den kommunala förskolan. Kompetens för att arbeta med barn i behov av stöd, flerspråkighet, nyanlända barn. Lärsamtal om normer och värden. Övergångar för barn med behov av stöd. Anpassa organisationen till längre öppettider. Stöd till förskolechefer vid om/nybyggnationer. Skapa mer utrymme för förskolechefernas frågor på ledningsmöten. Lokaler för förskoleteamen. Säkra tillgången till vikarier. Öka personalens frisknärvaro. Förtydliga förväntningar på personalen avseende forskning och beprövad erfarenhet. Utveckla barns inflytande och delaktighet. Lokal arbetsordning utifrån Särskolans processer. Mottagande av nyanlända barn Fritidshem Inledning I UR3 bilagan 2014 lyfte verksamheten fram många delar i sitt systematiska kvalitetsarbete. En del av dessa utvecklingsområden lyfts i denna rapport utifrån att det skett utvecklingar av olika slag eller att det inte har kommit igång ett arbete, men många områden kvarstår att vidareutveckla även om dessa inte nämns i denna rapport. Måluppfyllelse Elevernas stadsdelsövergripande NKI för fritidshem ligger nära stadens. Resultatet för åk 5 har förbättrats, särskilt avseende möjligheten att påverka innehållet på fritidshemmet samt tillgången till platser för lugn och ro. Det påstående där flesta elever tycker "stämmer inte alls" är "Jag får hjälp med skolarbete på fritids". utbildning 14(29)

15 Det finns behov av att systematiskt planera, dokumentera och utvärdera verksamheten på varje avdelning, vilket kräver ledning, planering och organisation som underlättar och stödjer processerna. Två skolor är piloter och prövar förskolans material "Arbetslagets systematiska kvalitetsarbete" som har omarbetats för fritidshemmet. Analys: Resultatet för åk 5 speglar väl de satsningar som några skolor gjort. Utifrån fritidshemmets uppdrag behöver påståendet om skolarbete problematiseras. Frågan är hur eleverna tolkar "skolarbete". Leds elevernas tankar till läxor eller är det annat skolarbete som eleven kan behöva bearbeta individuellt? Kravet på systematiskt kvalitetsarbete inom fritidshemmen är svårt att efterleva, upplevelsen är att det saknas både tid, verktyg och kunskap. Till viss del beroende på att sektorn inte prioriterat fokusering på verksamhetsformen tidigare. Uppföljning av utvecklingsområden 2014/2015 Alla verksamhetsplaner ska innehålla mål för fritidshem - delvis genomfört. Varje skola behöver diskutera fritidshemmets uppdrag och på vilket sätt samarbete ska utformas för elevernas bästa - pågår. Kompetensutveckling för rektorer angående fritidshemmets uppdrag - ej genomfört då stadsdelen har prioriterat annan obligatorisk kompetensutveckling för alla chefer. Fördelning och nyttjande av planeringstid inom fritidshemmen behöver tydliggöras - pågår. utbildning 15(29)

16 Verktyg och kompetensutveckling för personal i att planera, dokumentera och utvärdera verksamheten - pågår. Utvecklingsområden 2015/2016 Förutom det som kvarstår från året innan är det följande utvecklingsområden som kommer belysas: Alla verksamhetsplaner ska innehålla mål för fritidshem. Varje skola behöver diskutera fritidshemmets uppdrag och på vilket sätt samarbete ska utformas för elevernas bästa. Kompetensutveckling för rektorer och biträdande rektorer angående fritidshemmets uppdrag (stadens kommande tvådagarssatsning, avsätta tid på ledningsmöte för kompetensutveckling och fördjupad diskussion kring fritidshemmets uppdrag och dess kvalitet). Fördelning och nyttjande av planeringstid inom fritidshemmen behöver tydliggöras. Verktyg och kompetensutveckling för personal i att planera, dokumentera och utvärdera verksamheten - utvärdera pilotskolornas erfarenhet med "Arbetslagets systematiska kvalitetsarbete". 3.3 Grundskola Inledning Skolinspektionen har i granskningar av huvudmän för skola identifierat områden som särskilt kritiska, där de upplever brister i huvudmannens styrning och utveckling. Avsnittet utgår från dessa områden i rubrikform samt de delar som område skola har fokuserat på. Skolplikt "Kommunen ser till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång" Skolpliktsbevakning sker på varje enhet och följs upp på områdesnivå enligt en särskild rutin. Området har ett pågående utvecklingsarbete på samtliga skolor kring uppföljning och hantering av närvaro/frånvaro. En s.k. "trappa" beskriver hur elevens eventuella frånvaro hanteras allt från sen ankomst till längre och frekvent återkommande frånvaro. Syftet med arbetet är att hitta systematik i att upptäcka frånvaro, se mönster och möjliggöra analys för att tidigt kunna förebygga frånvaro och sätta in lämpliga åtgärder. Rektorers utbildning "Huvudmannen ser till att rektorer som anställs vid grundskolenheterna har pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet. För rektorer som anställts efter den 15 mars 2010 har huvudmannen sett till att de har gått, går eller kommer att gå särskild befattningsutbildning eller utbildning som kan jämställas med denna." Samtliga rektorer anställda i område skola har genomgått den statliga rektorsutbildningen. De biträdande rektorerna uppmanas genomgå utbildningen, i nuläget finns en biträdande rektor som påbörjat utbildningen. Områdets ledningsgrupp med de 10 rektorerna för diskussioner om dilemman och sakfrågor för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare och utveckla det kollegiala lärandet. Diskussioner förs även kring hur det administrativa stödet ska kunna utvecklas till stöd för det pedagogiska ledarskapet. Handledning och gruppcoachning erbjuds till stöd. utbildning 16(29)

17 Elevhälsa "Huvudmannen ser till att det på grundskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen." Ett fungerande elevhälsoarbete på skolorna är centralt för skolans och elevernas utveckling. Utvecklingsområden har noterats på några av skolorna, via internkontroll av åtgärdsprogram, via ärenden till skolinspektionen och i möten med rektor. Upplevelsen är att elevhälsan i hög grad arbetar åtgärdande. Ett omfattande utvecklingsarbete kring elevhälsan sker därför inom området med fokus på elevhälsans systematiska arbete, rutiner och analyser utifrån elevhälsans processer och det främjande och förebyggande arbetet. Samtliga skolor erbjuder eleverna tillgång till elevhälsans olika professioner. Under 2016 kommer ytterligare en skolpsykolog anställas för att stärka den professionen och möjliggöra utökade insatser på främjande och förebyggandenivå. Som en del i elevhälsofrämjande arbete bör nämnas Barn- och ungdomsplanen. Utifrån den sker utvecklingsarbete på flera plan, från individ till organisation i samverkan med sektorerna IFO-FH och Kultur och Fritid. Specialteamet arbetar med ett begränsat antal elever med hög och oroväckande frånvaro och har gjort så med framgång. Under rubriken barnhälsosamverkan leder koordinatorer Samordnande individuella planer (SIP) utifrån barnets/ungdomens behov och Torpagruppen har tagit ett samlat grepp för att höja trivsel och trygghet på Torpaskolan (läs rubrik 4.2 Trygghet och studiero). Specialpedagoger inom Barn- och ungdomsplanen leder det gemensamma utvecklingsarbetet kring elevhälsan och fungerar också handledande och stödjande för rektorerna i elevhälsoarbetet på skolorna. Under hösten har ett inkluderingsarbete dessutom startat i stadsdelen som en del i en övergripande satsning i staden. Fokus under hösten är fördjupning i förståelse för begreppet med målsättningen om ett bredare arbete på skolorna under Inkluderingsarbetet har också ett tydligt helhetsperspektiv varför samverkan mellan förskola och skola är centralt. Personalens utbildning "Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses." Under året har arbetet med behörighetskartläggningen fördjupats. Varje skola är nu kartlagd, och planering för att ha behöriga lärare i alla ämnen och årskurser, även på längre sikt är påbörjad. Rektorerna upplever dock att det har blivit svårare att rekrytera vissa lärarkategorier. Studie och yrkesvägledning ingår som en del i skolans uppdrag och undervisning. Stadens studie- och yrkesvägledare är organiserade under Vägledningscentrum. Stadsdelens fyra 7-9 skolor har en vägledare knuten till skolan. Vägledningscentrum har även drop in tider. Ett arbete för att säkerställa tillgången av studie- och yrkesvägledning i ett 1-9 perspektiv har påbörjats. Skolbibliotek "Huvudmannen ser till att det på grundskolenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling." Samtliga skolor har skolbibliotek i form av lokal med böcker men annan övrig utrustning varierar mellan skolorna. Bemanning av skolbiblioteken varierar stort mellan skolorna. Tidigare budgetar samt ekonomiska anpassningar har inte möjliggjort utbildning 17(29)

18 anställning av skolbibliotekarier i den utsträckning som önskats. Förhoppning finns om möjlig utökning och satsning i samband med 2016 års budget. Modersmål och studiehandledning "Huvudmannen ser till att vid grundskolenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. Huvudmannen ser till att det vid grundskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det." Studiehandledning och modersmålsundervisning erbjuds på skolorna. Ett nedslag i september månad 2015 visar att området erbjuder modersmålsundervisning på 25 olika språk. I takt med att antalet nyanlända elever ökar på skolorna ökar också behovet att studiehandledning och en svårighet är att få till relevant studiehandledning i ämnena parallellt med den ordinarie undervisningen. Brist på tillgång till studiehandledare med rätt kompetens är ett ökande problem då behovet i hela staden ökar. För att stärka kvaliteten och kontinuiteten kring studiehandledning arbetar området därför aktivt med att hitta former för att hantera utmaningarna. På Torpaskolan finns två anställda lärare; en studiehandledare tillika modersmålslärare i arabiska och en i somaliska. Samtal förs med Språkenheten i staden kring att hitta nya utvecklade former av anställningar där området ges tillgång till Språkenhetens lärare under längre perioder i stället för att som nu köpa in enstaka timmar. Kränkningar "Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden." Område skola har en gemensam rutin för hantering av diskriminering och kränkande behandling. En blankett A finns för anmälan om kränkande behandling - anmälan till huvudman. Blanketten diarieförs och rapporteras regelbundet till nämnd. En blankett B finns för utredning, åtgärder och uppföljning. Områdeschef stödjer skolor vid behov med ytterligare åtgärder och stöd för arbetet med att skapa trygghet på skolorna för eleverna. Resursfördelning "Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning." Den huvudsakliga viktningen av ekonomisk tilldelning sker mellan stadsdelarna. Stadsdelens resursfördelningsmodell baseras på summa per barn. Viss socioekonomisk viktning finns för barn med folkbokföringsadress inom de fyra prioriterade primärområdena; Björkekärr, Torpa, Olskroken och Kallebäck. Utöver detta finns öronmärkta pengar för elever i behov av extra ordinärt särskilt stöd och anpassningar vilka fördelas utifrån dialog med rektorerna. Området har initierat ett arbete kring att se över fördelningsmodellen då utrymmet för större viktning av resurser i nuvarande form inte låter sig göras. Utöver ovan nämnda rubriker är följande områden angelägna att nämnas: IKT Stadens IKT-program är grunden för arbetet inom området. Utvecklingen har under 2015 tagit fart på flera områden vilket är glädjande då tidigare uppföljningar lyft att utvecklingen varit trög och långsam. Rektorerna har enats om en gemensam linje kring utbildning 18(29)

19 användningen av Hjärntorget, tre av skolorna genomför utvecklingsarbete inom ramen för Google Apps for Education (GAFE) och en satsning på kompensatoriska läromedel har genomförts. Anslutningen till GAFE har också givit att ett utbyte av områdets datorer påbörjats och lett till att fler elever har tillgång till en egen dator. Bagaregårdsskolan, Kärralundsskolan och Lundenskolan har nu "en-till-en" från åk 3 och även fler datorer eller ipads i klasserna F-2. GAFE innebär också att skolorna formulerar en tydlig pedagogisk plan för användningen vilket ytterligare stärker IKT som ett viktigt verktyg för lärande. Utmaning framöver är att sprida GAFE på fler skolor samt att identifiera de ev. utvecklingsmoment som krävs för att verksamheten ska leva upp till överenskommelsen om Hjärntorgets användning. Förstelärare Området har tilldelats 41 tjänster som förstelärare, i nuläget är 40 anställda. Samtliga bidrar med uppdrag kring skolutveckling och att initiera och leda pedagogiska diskussioner. Flera skolor har organiserat skolutvecklingsgrupper där förstelärare har en ledande roll, ett stöd i rektors byggande av den inre utvecklingsorganisationen på skolan. Förstelärarna förstärker det kollegiala lärandet på skolan och i de olika ämnesnätverken som finns i stadsdelen. Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet ingår i läroplansuppdraget för skolans demokratifostran. Elevens inflytande över det egna lärandet är en avgörande del i arbetet för ökad måluppfyllelse. Att elever och föräldrar vet vad som förväntas och vad som ingår i de olika ämnena och dess betygssteg är grundläggande. Flera av skolorna har specifika utvecklingsmål för detta arbete utifrån resultat från den gemensamma elevenkäten men också utifrån egna mätningar på skolan. NKI ligger stabil över tid och avviker inte avsevärt från snittet för Göteborg. Trenden att eleverna upplever mindre inflytande och delaktighet med stigande ålder kvarstår. Förskoleklass - en egen verksamhetsform Utvecklingsarbete pågår för att skapa systematik kring dokumentationen av verksamhetens resultat. En strategigrupp för utveckling av verksamhetsformen är bildad med rektorsrepresentanter, biträdande rektorer samt verksamhetsutvecklare. Kompetensutveckling angående Skolverkets stödmaterial för förskoleklass är genomförd. Nätverk för personal inom förskoleklass finns som träffas regelbundet för kollegialt utbyte och lärsamtal. Nyanlända, svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt utbildning 19(29)

20 Behovet av lärare i Svenska som andraspråk ökar inom området. I budget 2016 finns tilldelade medel för detta vilket är bra men inte tillräckligt om utvecklingen i omvärlden fortsätter som nu. Samarbete i staden kring nyanlända leder till att området kommer att få fler nyanlända elever i skolorna och ett utvecklingsarbete sker i stadsdelen för att säkra organisation för detta. MAIT-projektet kring nyanlända är slutfört men området har kvar den organisation som skapades under MAIT-arbetet. Ett större samarbete med Östra Göteborg är initierat och tros öka under Detta leder till att kompetensen att ta emot nyanlända elever på skolorna kommer att behöva utökas, både genom fler svenska som andraspråkslärare och genom att ett ökat språkutvecklande arbetssätt behöver genomsyra all undervisning. Nätverk för språkutvecklande arbetssätt finns och en processledare tillika förstelärare har ett uppdrag att leda arbetet. Resultatanalys - Nationella prov, betyg och gymnasieintag Betyg åk 9 Kärralundsskolan åk 9, 77 elever varav 43 pojkar och 34 flickor. Skolan bedöms vara inom grönt område utifrån föräldrars utbildningsnivå (82) samt att trenden de senaste åren har en positiv resultatutveckling. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat till 259,9 jämfört med 251,7 år 2014, högst värde sedan Andel elever som har uppnått målen i alla ämnen är 96 procent jämfört 89 procent år 2014, trend högsta värdet sen Fler pojkar än flickor har uppnått målen i alla ämnen medan flickorna har högre meritvärden. 100 procent av eleverna är behöriga till yrkesförberedande och gymnasieprogram. Kålltorpsskolan, åk 9, 104 elever varav 59 pojkar och 45 flickor. Skolan bedöms vara inom grönt område utifrån föräldrars utbildningsnivå (75) resultatutvecklingstrenden är positiv de senaste åren. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat till 254,3, jämfört med 232 år 2014, vilket är det är högsta värdet sedan Andel elever som har uppnått målen i alla ämnen har ökat till 92 procent (84,3 år 2014), högsta värdet sedan Flickorna har genomgående något högre värden än pojkar. 95 procent är behöriga till yrkesförberedande och färre än 10 elever saknar behörighet till gymnasieprogram. Lundenskolan åk 9, 81 elever varav 43 pojkar och 38 flickor. Skolan bedöms vara inom gult område utifrån föräldrars utbildningsnivå (61) samt har en negativ trend inom resultatutveckling. Genomsnittligt meritvärde sjönk till 205,4 ( 220,3 2014), lägsta värdet sedan Pojkar har ett högre meritvärde jämfört med flickor. Andel elever som har uppnått målen i alla ämnen är 58 procent (72,7 procent år 2014), lägsta värdet sedan Resultaten är lika mellan pojkar och flickor. Matematik har av alla ämnen lägst värde 70,9, varav flickor 62,2. 67 procent av eleverna är behöriga till yrkesförberedande program och 33 procent saknar behörighet till gymnasieprogram. Torpaskolan åk 9, 52 elever varav 28 pojkar och 24 flickor. Skolan bedöms vara inom gult område utifrån föräldrars utbildningsnivå (60) trenden är något varierande inom resultatutveckling. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat till 221,2 (198,7 år 2014) en positiv trend. Andel elever som har uppnått målen i alla ämnen är lägre 63 procent jämfört med 66,7 procent år 2014, vilket är det lägsta värdet sen procent är behöriga till yrkesförberedande program och färre än 10 elever saknar behörighet för gymnasieprogram. utbildning 20(29)

21 Betyg åk 6 Skolornas resultat över andel elever som nått målen i alla ämnen presenteras nedan i diagram. Samtliga skolor ligger över Göteborg snittet. På Kärralundsskolan och Bagaregårdsskolan har samtliga elever nått målen. Noteras bör att antal elever på skolorna varierar vilket gör att få elever kan ge ett stort procentutslag. utbildning 21(29)

22 Nationella prov 2015 Årets nationella prov rättades i ett gemensamt koncept med lärare från alla skolor för ökad likvärdighet i bedömning och utveckling av kollegialt lärande. De nationella provresultaten har hög samstämmighet med betygen. För mer detaljerad information se bilaga " Nationella prov" Gymnasieintag Åren har mellan procent av eleverna påbörjat någon gymnasieutbildning. Resultatet har förbättrats över åren och de senaste tre åren har utbildning 22(29)