Flexibla arbetstider, nyckeln till mindre psykisk ohälsa?

Transkript

1 Flexibla arbetstider, nyckeln till mindre psykisk ohälsa? En kvantitativ studie på arbetsrelaterade faktorers betydelse för kvinnor och mäns psykiska ohälsa Hedda Hultgren Malin Molin Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. PAO-programmet Vt 2017 Handledare: Karin Halldén

2 Sammanfattning Uppsatsens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa samt om sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Syftet är formulerat med bakgrund i tanken att flexibla arbetstider skulle underlätta vardagen för människor och på så sätt vara positivt för den psykiska hälsan. Tidigare forskning har visat på både positiva och negativa hälsoeffekter där friheten att styra sin egen tid delvis har visats vara positiv för den psykiska hälsan genom att det ger en bättre balans mellan arbete och familj. Den har även dels visat på negativa effekter då ansvaret som kommer med att kunna kontrollera sin tid kan leda till skuldkänslor. Konflikt mellan arbete och familj uppstår då förväntningarna på en person i den ena rollen försvårar möjligheten att leva upp till förväntningar i den andra. Denna typ av konflikt antas vara vanligare för kvinnor då de generellt har ett större ansvar för hemmet än vad män har. I och med detta testas även om sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa ser olika ut för kvinnor och män. Datan i studien kommer från Levnadsnivåundersökningen 2010 och omfattar ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan år. Urvalet har selekterats för personer vilka är anställda och sambanden har mätts genom linjär regressionsanalys (OLS). Resultatet visar inledningsvis ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa för kvinnor men inte för män. Detta samband försvinner dock när vi kontrollerar för arbetsrelaterade krav- och kontrollvariabler varpå det ursprungliga sambandet visar sig vara en proxy för om en person har inflytande över arbetsuppgifter, inflytande över arbetsmetoder och/eller enformigt arbete. Vi diskuterar vidare om det kan vara så att de potentiellt positiva aspekterna av flexibla arbetstider som underlättar vardagen och de negativa, där friheten att styra blir en börda då tiden inte räcker till tar ut varandra. Vi föreslår även vidare forskning på flexibla arbetstider och psykisk ohälsa där även variabler för upplevd konflikt mellan arbete och familj inkluderas. Nyckelord Flexibla arbetstider, psykisk ohälsa, könsskillnader, work family conflict, arbete, krav och kontroll

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Teori och tidigare forskning Flexibla arbetstider Konflikt mellan arbete och familj Hushållets arbetsfördelning Psykisk ohälsa Krav och kontroll Hypoteser Data, mått och metoder Data Mått Beroende variabel Oberoende variabler Metod Resultat Univariat analys Bivariat Analys Regressioner Avslutande diskussion Kritisk reflektion Slutsatser och framtida forskning Källförteckning Tryckta källor Elektroniska källor Appendix A... 33

4 1. Inledning Det nya arbetslivet med mer svårdefinierade och svårövervakade arbeten har lett till diffusa gränser mellan arbete och privatliv där dessa inte längre alltid är så tydligt avgränsade i tid och rum (Allvin m.fl., 2007). En del i det nya, flexibla, arbetslivet är möjligheten för många arbetstagare att i viss utsträckning själva styra över sin arbetstid, vilket benämns som flexibla arbetstider. Frågan väcks då kring vad den här typen av fria arbetstider får för konsekvenser för människors liv och hälsa. Flexibla arbetstidens betydelse för den psykiska ohälsan är omtvistat och forskningen pekar åt olika håll. Å ena sidan finns det de som menar att flexibla arbetstider är negativt för den psykiska hälsan eftersom mer diffusa gränser mellan arbete och privatliv leder till att vi arbetar mer än om det finns en tydlig avgränsning i tid och rum mellan arbetet och privatlivet (Allvin m.fl., 2007; Lott & Chung, 2016). Med friheten att styra över den egna tiden kommer även ansvaret att prioritera och välja mellan olika delar av livet då tiden inte riktigt räcker till. Detta ansvar menar vissa leder till negativa emotioner i form av känslor av skuld (Elvin- Nowak, 1998; Grönlund, 2008). Å andra sidan kan flexibla arbetstider vara positivt för den psykiska hälsan eftersom möjligheten att styra den egna tiden underlättar för människor att kombinera arbete och familj, att få ihop vardagen och anpassa arbetstiden något efter hållpunkter i privatlivet. Flexibla arbetstider skulle då kunna minska eller helt ta bort potentiella konflikter mellan arbete och familj vilket kan tänkas vara positivt för den psykiska hälsan. Det är tesen om flexibla arbetstider som positivt för hälsan vi driver genom den här uppsatsen. Problemet med att få ihop vardagen och dubbla roller antas vara större för kvinnor än för män eftersom kvinnor än idag generellt har ett större ansvar för hemmet än vad män har (Boye & Evertsson, 2014; Krantz & Östergren, 2001). Kvinnor har dessutom ofta ansvaret för det regelbundna hushållsarbetet, vilket tar större plats i vardagslivet än exempelvis reparationsuppgifter, och måste genomföras vid en mer eller mindre specifik tidpunkt, såsom matlagning (Lundberg m.fl., 1994). Om det nu är så att kvinnor generellt har ett större problem än män med att pussla ihop sin vardag och på sätt i större utsträckning lider av dubbla roller borde flexibla arbetstider ha ett större värde för kvinnor och därmed en större betydelse för den psykiska ohälsan. 1

5 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa samt om sambandet ser olika ut för kvinnor respektive män. 2. Teori och tidigare forskning 2.1 Flexibla arbetstider Flexibla arbetstider innebär att den anställde, inom vissa givna ramar, kan styra sin egen arbetstid genom att bestämma vilken tid hen ska börja och sluta arbetet men kan även innefatta möjligheten att göra ärenden under arbetsdagen (Grönlund, 2008). Det finns tydliga mönster avseende vilka som har flexibla arbetstider och inte där flexibla arbetstider är vanligare inom yrken i vilka tjänstemän, snarare än arbetare, och personer med akademisk utbildning oftare återfinns (Elvin-Nowak, 1998; Grönlund, 2004; Grönlund, 2008). Flexibla arbetstider ger en möjlighet för individen att styra och prioritera den egna tiden vilket kan underlätta balansen mellan arbete och privatliv. Samtidigt finns det forskning, genomförd i Tyskland, som visat att personer med flexibla arbetstider i genomsnitt arbetar knappt fyra timmar mer i övertid i veckan än de som har fasta scheman utan flexibla arbetstider (Lott & Chung, 2016). Flexibla arbetstider skulle således kunna hjälpa människor att balansera vardagen men den positiva effekten av detta skulle eventuellt kunna tas ut om personer med flexibla arbetstider jobbar mer övertid vilket kan tänkas öka svårigheten att balansera arbetsliv och privatliv Konflikt mellan arbete och familj Att kunna bestämma över sin arbetstid kan ses som något positivt för hälsan då det ökar kontrollen och underlättar människors vardag, men kan även ses som en börda eftersom det ökar det individuella ansvaret (Elvin-Nowak, 1998). För att skapa en balans mellan arbetet och familjen behöver man balansera sina olika roller i olika sammanhang. Den grundläggande tanken bakom Greenhaus & Beutells (1985) teori work family conflict (WFC) är att det finns interrollkonflikter vilket är en typ av rollkonflikt. Rollkonflikt definieras enligt Kahn et.al (citerad i Greenhaus & Beutell, 1985 s.77) som 2

6 förekomsten av två eller fler motstridiga krav där eftergivenhet för det ena kravet leder till att det är svårare att uppfylla det andra. Interrollkonflikt skiljer sig från rollkonflikt i stort på så sätt att det omfattar de motsättningar som kan uppstå hos en individ då denne upplever motstridiga krav från de olika rollerna (ibid). Rollkonflikt uppstår på så sätt till följd av motstridiga krav inom samma roll, exempelvis yrkesrollen, medan interrollkonflikt är en konsekvens av motstridiga krav från olika roller, exempelvis yrkesroll och föräldraroll. Work family conflict rör just den interrollkonflikt som uppstår när förväntningarna och kraven från arbetet respektive familjen inte är kompatibla och ökad uppfyllelse inom en roll leder till färre möjligheter att leva upp till förväntningarna inom den andra. Greenhaus och Beutell (1985) tar upp tidsbrist och svårigheter att kombinera olika scheman för olika roller som en bidragande orsak till WFC. Tidsbristen kan bero på att arbetet kräver många timmar, att man inte har ett flexibelt schema eller att man arbetar skift. Desto större ansvar en person har i en roll, desto svårare kan det vara att balansera de olika rollerna vilket innebär att risken för WFC är större för exempelvis personer som har yngre barn. (ibid). Tidigare studier på området visar att sannolikheten för en bra balans mellan arbete och familj (work-life balance) är högre för de som har flexibla arbetstider än för de som inte har det (European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions, 2012; Hayman, 2009). Grönlund (2007) fann i sin studie att kvinnor generellt upplever en högre grad av konflikt mellan arbete och familj än vad män gör medan Elvin-Nowak (1998) har studerat sambandet mellan flexibla arbetstider och balansen mellan familj och arbete för yrkesarbetande mödrar. Hennes resultat visar att kvinnorna med flexibla arbetstider upplever både positiva och negativa aspekter där de dels kan underlätta den praktiska balansen mellan arbete och familj, men även ofta genererar skuldkänslor till följd av att tiden inte räcker till och kvinnorna tvingas välja. Motsvarande upplevelse av skuld återfinns inte hos kvinnorna med statiska scheman, varpå det fasta schemat verkar fungera som ett slags skydd gentemot skuldkänslor till följd av upplevelsen att inte hinna med eller att ha prioriterat fel. (ibid) Hushållets arbetsfördelning Beroende på hur mycket en person arbetar torde ett större ansvar för hemmet rimligtvis skapa mer obalans och större konflikt mellan arbete och familj. Kvinnors position på arbetsmarknaden har förändrats markant över de senaste årtiondena (Lundberg m.fl., 1994; Boye & Evertsson, 2014). Kvinnors utbildningsnivå ökar och så även kvinnors tid i betalt arbete samtidigt som fördelningen av hushållsarbete har jämnats ut något och mäns 3

7 deltagande i hushållssysslor och barnomsorg har ökat över tid (ibid). Den största skillnaden i fördelningen av det hushållsarbetet idag tycks inte vara det faktiska antalet timmar utan vilken typ av uppgifter som genomförs. Kvinnor har i regel ansvar för de mer vardagliga rutinuppgifterna som matlagning, städning och livsmedelsinköp medan män i huvudsak ansvarar för underhållsarbete gällande hemmet och bil (Lundberg m.fl., 1994). Kvinnor har generellt inte heller enbart ansvar för de mer rutinbaserade uppgifterna utan bär även ofta det övergripande ansvaret för barn och hushåll (Boye & Evertsson, 2014; Krantz & Östergren, 2001). Fördelningen har även visats skilja sig för par med och utan barn. Par utan barn som lever i samboförhållanden har en förhållandevis jämställd fördelning av hushållsarbetet medan kvinnors tid i hushållsarbete ökar markant i jämförelse med mäns då de skaffar barn. Den ojämna fördelningen kvarstår även då paret får fler barn och/eller barnen blir äldre. (Boye & Evertsson, 2014) Studier på flexibla arbetstider och fördelningen av hushållsarbetet har inte visat på att flexibla arbetstider skulle ha någon effekt på fördelningen av hushållsarbetet (Grönlund, 2004). Däremot kan fler timmar i hushållsarbete tänkas signalera ett större ansvar för hemmet vilket i sin tur skulle kunna leda till svårigheter att undvika konflikter mellan rollerna i arbetet och familjen. Lundberg (2002) lyfter just kvinnors dubbla roller och svårigheter att balansera arbete och familj som en förklaring till könsskillnader i stress och psykisk ohälsa där kvinnor i genomsnitt funnits lida av psykisk ohälsa i större utsträckning än män. 2.2 Psykisk ohälsa Forskningen på flexibla arbetstider och psykisk ohälsa är tvetydig och visar dels att flexibla arbetstider kan kopplas till positiva hälsoeffekter och dels det motsatta; att det fria arbetet gör att vi mår sämre. Allvin m.fl. (2006) skriver om det gränslösa arbetet, flexibilitet och den psykiska påfrestning som kan följa när arbetets gränser blir mer diffusa. Att flexibla arbetsvillkor öppnar upp för möjligheten att arbeta mer men att det på så sätt även ökar pressen på individer att göra just det. Följande citat sammanfattar bra deras ståndpunkt kring flexibla arbetsvillkor och psykisk hälsa: ju friare arbete, desto svårare att bli fri från arbetet (Allvin m.fl., 2006:150). Flexibla arbetstider kan dock även ses som positivt då det kan skapa möjligheter för den anställde att få ihop livspusslet genom att exempelvis kunna anpassa arbetstiden efter lämning och hämtning på förskola (Grönlund, 2008). 4

8 2.2.1 Krav och kontroll Det har genomförts en mängd studier på krav och kontroll i arbetet och dess effekter på den psykiska ohälsan. Flexibla arbetstider är en del av den mer gränslösa arbetsregleringen där arbetstagaren själv får större möjlighet att styra sitt arbete i tid, rum, utformning och genomförande (Allvin m.fl., 2007:38). På så sätt kan flexibla arbetstider antas ha ett visst samband med andra typer av arbetsfaktorer vilka klassiskt benämns som faktorer med hög kontroll. En av de mest framträdande stressmodellerna kopplat till arbete är Karaseks (1979) krav och kontrollmodell. Modellen utgörs av två faktorer vilka i sin tur är indelade i två nivåer; låg respektive hög grad av psykologiska krav samt låg respektive hög grad av kontroll. Låga krav i kombination med låg kontroll leder till passivitet hos arbetstagaren medan låga krav och stor kontroll klassificeras som lågt belastande. Störst påverkan på den psykiska ohälsan tillskrivs arbeten vilka kännetecknas av höga krav. Höga krav i kombination med låg kontroll leder till hög belastning och en högre risk för psykisk ohälsa medan höga krav i kombination med hög kontroll kopplas till lärande och motivation för individen att utvecklas. (ibid). Huruvida arbetet kännetecknas av höga/låga krav samt hög/låg kontroll beror på hur arbetet är organiserat och kan därför variera mellan olika branscher, arbetsplatser och även mellan olika arbetstagare i samma organisation. Lundberg (2002) presenterar en liknande, men något utvecklad stressmodell. I Karaseks modell uppstår stress främst i situationer med höga krav och låg kontroll medan Lundberg skriver om stress som en konsekvens av obalans mellan förväntningar och resurser. Resurser utgörs av både externa, som tillräckligt med tid, samt interna vilka omfattar kapacitet och förmåga. (ibid). I enlighet med denna modell skulle således stress kunna uppstå till följd av upplevda svårigheter att kombinera arbete och familj (work family conflict). Flexibla arbetstider skulle då kunna underlätta det praktiska kring balansen dem emellan och dämpa upplevelsen av att ha fler förväntningar på sig än tillgängliga resurser. Baserat på ovan nämnda teorier och tidigare forskning som säger att kontroll, till vilket flexibla arbetstider hör, är positivt för den psykiska hälsan samtidigt som flexibla arbetstider även kan minska konflikten mellan arbete och familj har följande hypoteser utformats: 5

9 2.3 Hypoteser 1. Flexibla arbetstider är generellt positivt för den psykiska hälsan. 2. Flexibla arbetstider har en positiv effekt på den psykiska hälsan även vid justering för andra krav- och kontrollvariabler. 3. Den positiva effekten av flexibla arbetstider på den psykiska hälsan är starkare för kvinnor än för män. 3. Data, mått och metoder 3.1 Data Den data vi använt är tvärsnittsdata från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU), en undersökning med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan åldrarna som genomförs ungefär en gång per decennium. Individerna intervjuas om sina levnadsförhållanden inom diverse områden såsom familj, hälsa, uppväxtförhållanden, arbetsförhållanden etc. Urvalet bestod 2010 av 7253 personer varav 4415 slutligen intervjuades. Detta motsvarar en svarsfrekvens på drygt 60%. (Institutionen för social forskning, 2016). Då vi studerar effekten av arbetsrelaterade faktorer på den psykiska ohälsan har vi selekterat urvalet för endast personer som var hel- eller deltidsanställda veckan före intervjun. Efter denna selektering återstår ett urval på 2691 personer. Det innebär att ur variabeln klass (EGP) försvinner personer vilka är småföretagare, egenföretagare samt egenföretagare småbruk eftersom de inte är anställda. Att dessa grupper selekteras bort är inte en nackdel utan snarare en fördel eftersom de ofta är heterogena och på så sätt inte lämpliga att gruppera och studera för samband. Efter selektion samt internt bortfall till följd av att vissa frågor inte ställts till alla respondenter eller att de valt att inte svara får vi ett slutgiltigt urval på 2284 personer. Fördelningen inom de olika variablerna för detta urval visas i tabell 1. 6

10 3.2 Mått Nedan följer en genomgång av samtliga använda variabler. En närmare redovisning av andelar för de kategoriska variablerna samt medelvärde, standardavvikelse och min/max för mätvariabler återfinns i tabell Beroende variabel Variabeln som ämnar mäta psykisk ohälsa är psykiskt välbefinnandeindex, ett index utformat efter frågor kring trötthet, sömnbesvär, nervösa besvär och depression. Variabeln mäter inte, som namnet antyder, positiva aspekter av psykisk hälsa utan snarare psykisk ohälsa eftersom indexet är byggt av frågor kring negativa hälsoaspekter. Indexet består av 16 steg där 1 är lägst psykisk ohälsa och 16 högst. Variabeln är på ordinalskala eftersom de 16 stegen går att rangordna men avstånden dem emellan inte med säkerhet går att bedöma som likvärdiga och därmed sakna ekvidistans Oberoende variabler Flexibel arbetstid Flexibel arbetstid mäts med frågan Har du någon typ av flexibel arbetstid, dvs. kan du inom vissa gränser själv bestämma när du börjar och slutar arbetet?. Frågan har två svarsalternativ, ja eller nej, och är på så sätt en dikotom variabel på nominalskala. Variabeln har i regressionerna kodats som en dummyvariabel där Ja kodats som 1 och Nej som 0. Krav och kontroll Eftersom flexibla arbetstider tidigare visats ha ett samband med andra krav- och kontrollfaktorer kommer vi kontrollera för en uppsättning sådana. Detta för att studera om flexibla arbetstider i sig har en effekt på den psykiska ohälsan och utesluta det som en proxy för andra faktorer kopplade till krav och kontroll. Som indikator för vilka krav som ställs i arbetet används variabler som mäter jäkt i arbetet, om arbetet är psykiskt ansträngande samt om arbetet är enformigt. Variablerna är dikotoma på nominalskala och respondenten har svarat ja eller nej på frågan Är ditt arbete......jäktigt,...enformigt,...psykiskt ansträngande? Samtliga dikotoma variabler har kodats om till dummyvariabler där svarsalternativet Ja har kodats som 1 och Nej som 0. Om arbetet är jäktigt och psykiskt ansträngande mäter höga krav eftersom det signalerar om att respondenten upplever arbetet som krävande tidsmässigt eller psykiskt. Enformigt arbete 7

11 mäter låga krav eftersom monotona arbeten ofta har låg grad av komplexitet och inte ställer särskilt höga krav på arbetstagaren avseende själv uppgiften. Att ta reda på om något finns är i regel lättare än att ta reda på om något inte finns. Personer med enformigt arbete kan ha höga krav i någon annan aspekt av arbetet varpå den inte fungerar lika bra för mätning av kontroll som de övriga två. För att mäta kontroll i arbetet har variablerna Inflytande över arbetsuppgifter samt Inflytande över arbetsmetoder använts. Inflytande över arbetsuppgifter och arbetsmetoder är på ordinalskalenivå och mäts i fem steg där respondenten svarat på i vilken grad de har inflytande över sina arbetsuppgifter respektive arbetsmetoder där 1 är i mycket hög grad och 5 är inte alls. Vi har transformerat båda variabler till dummys i tre kategorier vardera. Svarsalternativen i mycket hög grad och i hög grad har slagits ihop till en gemensam variabel: i hög grad. Svarsalternativet i viss grad kvarstår som det är medan alternativen i liten grad och inte alls har slagits ihop till en gemensam variabel: i liten grad / inte alls. Personliga faktorer De personliga faktorer som kontrolleras för är ålder, kön och utbildning. Dessa brukar ofta inkluderas i samband med studier på hälsa då dessa kan tänkas ha relevans för det upplevda hälsotillståndet. Om någon eller några av grupperna inom dessa variabler skulle tendera att ha flexibla arbetstider i större utsträckning och vi ej kontrollerat för detta skulle risken för skensamband vara stor. Kön är en nominal variabel med svarsalternativen kvinna vilket är kodat som 1 och man som är kodat som 0. Ålder är en kontinuerlig variabel på kvotskala som anger individens ålder år Variabeln ålder har skapats utifrån variabeln födelseår genom att vi tagit 2010 minus födelseår. Utbildning är en variabel på ordinalskala vilken ursprungligen består av 7 kategorier och som vi grupperat ytterligare till tre olika nivåer. Ofullständig grundskola, grundskola, lägst obligatorisk utbildning, yrkesutbildning för manuellt arbete och teoretisk utbildning på gymnasienivå har slagits ihop till Gymnasium eller lägre. Utbildning efter gymnasiet, dock ej universitet och universitetet kortare än 3 år har kodats som postgymnasial, mindre än 3 år på universitet och slutligen har universitetet 3 år eller längre, dock ej forskarutbildning och forskarutbildning kodats som postgymnasial, 3 år eller mer på universitet. Eftersom utbildningsnivå är en kategorivariabel används den i form av dummyvariabler i regressionerna. 8

12 Arbetsrelaterade faktorer För att kontrollera för arbetsrelaterade faktorers påverkan på sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa används variablerna klass, ordinarie veckoarbetstid, sektor, anställningsform, år på nuvarande arbetsplats och övertid. Klass kan påverka huruvida man har flexibla arbetstider eller inte och klass kan även ha ett samband med psykisk ohälsa. För att utesluta att effekten av flexibla arbetstider inte beror på att det egentligen finns ett samband mellan klass och psykisk ohälsa bör därför detta kontrolleras för. Flexibla arbetstider kan ha olika betydelse beroende på anställningsform och år på nuvarande arbetsplats. Om en person har en visstidsanställning eller är förhållandevis ny på arbetsplatsen kan detta upplevas som otryggt och på så sätt påverka den psykiska ohälsan. Det är inte otänkbart att dessa faktorer även påverkar sannolikheten för en person att få tillgång till flexibla arbetstider vilket gör att sambandet bör kontrolleras för dessa. Sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa skulle även kunna se olika ut beroende på om personen har en tidsbegränsad anställning eller är väldigt ny på arbetsplatsen. Personer som känner sig otrygga i sin anställning skulle kunna tänkas nyttja den flexibla arbetstiden till att premiera arbetsgivaren medan personer som arbetat en längre period på arbetsplatsen och/eller har en tillsvidareanställning skulle kunna tänkas använda den flexibla arbetstiden för egen vinnings skull. Ordinarie veckoarbetstid kontrolleras för då det kan tänkas att flexibla arbetstider inte i samma utsträckning erbjuds till personer med låg sysselsättningsgrad. Samtidigt kan personer med lägre sysselsättningsgrad tänkas ha en lägre grad av psykisk ohälsa på grund av att arbetet tar mindre tid i anspråk och de därför mer sällan utsätts för konflikt mellan arbete och familj. Även ordinarie veckoarbetstid skulle kunna interagera med flexibla arbetstider då personer med lägre sysselsättningsgrad kanske inte är i lika stort behov av att pussla i vardagen och på så sätt inte upplever samma positiva effekt av att ha flexibla arbetstider. Övertid kontrolleras för eftersom vi vill fånga upp de personer som på grund av sina flexibla arbetstider arbetar många timmar övertid och potentiellt sämre psykisk hälsa till följd av det snarare än de flexibla arbetstiderna i sig. Klass mäts genom Goldthorpe, Erikson och Portocareros indelning av klass utifrån yrke och sysselsättning (EGP). Denna variabel är på ordinalskala och består efter selekteringen av 11 kategorier. Dessa har kategoriserats ytterligare och gjorts om till dummyvariabler enligt följande: Fria akademiska yrken och högre tjänstemän har kodats som högre tjänstemän. Tjänstemän på mellannivå kvarstår som den är. Lägre tjänstemän, 9

13 biträdespersonal, förmän samt förmän primär sektor har kodats som lägre tjänstemän. Kvalificerade arbetare och kvalificerade arbetare primär sektor har kodats som kvalificerade arbetare och slutligen har okvalificerade arbetare och okvalificerade arbetare primär sektor kodats som okvalificerade arbetare. Ordinarie veckoarbetstid är en kontinuerlig variabel på kvotskalenivå där respondenterna uppgett antalet ordinarie arbetstimmar föregående vecka. Sektortillhörighet är en nominal dummyvariabel för offentlig sektor där personer som arbetar i offentlig sektor kodats som 1 och de som inte gör det kodats som 0. Anställningsform har kodats om till huruvida en person har tidsbegränsad anställning eller ej. Variabeln är på nominalskala och kodad som en dummy där de som har tidsbegränsad anställning kodats som 1 och de som har fast/tillsvidareanställning kodats som 0. Antal år på nuvarande arbetsplats är en kontinuerlig variabel på kvotskalenivå över antal år individen varit anställd på sin nuvarande arbetsplats. Ursprungligen anger variabeln vilket år personen blev anställd varpå vi fått fram antal år på arbetsplatsen genom formeln 2010 minus anställningsår. Eftersom insamlingen av data sker under en längre period finns det individer som angett att de blivit anställda under 2011 vilket gör att de får värde -1 på antal år på nuvarande arbetsplatsen. Samtliga personer med värdet -1 har kodats om till 0 i det här fallet eftersom det inte är möjligt att ha ett negativt antal år som anställd. Övertid har i LNU mätts genom frågan hur ofta arbetar du övertid (i ditt nuvarande jobb) och har 5 svarsalternativ. Variabeln är på ordinalskala och har kodats om till en dummyvariabel där svarsalternativen någon gång per vecka och flera gånger i veckan kodats som 1 medan någon gång per månad, i stort sett aldrig och några gånger per år är kodat som 0. Denna uppdelning har gjorts då vi bedömer att en person som arbetar övertid en gång i månaden eller mindre inte kommer ha samma problem att få ihop det vardagliga livet som personer som arbetar övertid en gång i veckan eller mer kan tänkas ha. Familjefaktorer De familjefaktorer som kan tänkas påverka sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa och därför kommer kontrolleras för är samboskap, barn och yngre barn i hushållet samt antal timmar i hushållsarbete per vecka. Personer som har en sambo kan tänkas ha mindre problem att få ihop vardagen än personer som är ensamstående varpå sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa skulle 10

14 kunna se olika ut för de som är sambo och inte. Personer som är ensamstående skulle, för att förenkla vardagen, kunna söka sig till arbeten där de erbjuds flexibla arbetstider. Det skulle även kunna finnas ett samband mellan samboskap och psykisk ohälsa på så sätt att personer som lever med någon annan, på grund av relationen och/eller den potentiella tryggheten i att leva med någon annan, har en lägre grad av psykisk ohälsa. Att vara sambo och psykisk ohälsa skulle även kunna ha ett samband på så sätt att det kan tänkas vara svårare för personer med hög grad av psykisk ohälsa att upprätthålla en relation. Att ha barn, och då framför allt yngre barn, är främst relevant då det kan tänkas påverka effekten av flexibla arbetstider på den psykiska ohälsan eftersom personer med barn skulle kunna ha en större problematik i att balansera arbete och familjeliv. Effekten av flexibla arbetstider skulle således kunna se olika ut för personer som har yngre barn och de som inte har barn alls. Precis som för variabeln sambo kan det vara så att personer med barn väljer arbeten med flexibla arbetstider för att få ihop vardagen. Att ha barn skulle även kunna tänkas ha ett samband med psykisk ohälsa på så sätt att personer med barn potentiellt skulle kunna ha en lägre grad av psykisk ohälsa. Slutligen kan antalet timmar en person lägger på hushållsarbete påverka sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa eftersom den privata rollen då kan tänkas ta större plats på bekostnad av arbetsrollen vilket i sin tur skulle kunna ge utslag på den psykiska hälsan. En person med ett stort antal timmar i hushållsarbete skulle teoretiskt kunna ha en lägre grad av psykisk ohälsa och även välja arbeten med flexibla arbetstider. Å andra sidan skulle flexibla arbetstider i sig även kunna påverka benägenheten att göra fler eller färre timmar i hushållsarbete. Variabeln sambo är en nominal dummyvariabel och har skapats genom att personer som angett sambo eller gift på frågan om civilstånd har kodats som 1 medan de som svarat ogift, frånskild, änka-änkling och gift, ej sammanboende kodats som 0. För kontroll för barn har två olika variabler använts antal hemmabarn och yngre barn. Antal hemmabarn är en kontinuerlig variabel på kvotskala som anger det antal barn personen har boende i hemmet medan yngre barn är en dummyvariabel på nominalskala där personer som har barn födda mellan i hemmet antar värdet 1 och de som inte har barn i hemmet födda antar värdet 0. Barnen i hemmet behöver inte vara respondentens biologiska barn utan här räknas alla barn som bor i hushållet, till exempel partners barn. Eftersom vi har två variabler som mäter barn i hushållet finns viss risk för multikollinearitet. Multikollinearitet är ett problem som kan uppstå vid hög korrelation mellan två eller fler 11

15 oberoende variabler och ger större standardfel och varians i estimaten för olika stickprov (Edling & Hedström, 2003). Ett enkelt sätt att testa korrelationen är att genomföra regressioner där de variabler som misstänks korrelera, en i taget, får fungera som beroende variabel. Därefter tittar en på R2-värdet för att avgöra hur stor del av variansen i den ena som korrelerar med varians i den eller de andra. Edling och Hedström skriver att R2-värden över 0,75 är problematiska eftersom korrelation på över 0,74 kraftigt ökar standardfelets storlek. (ibid) I det här fallet misstänker vi endast korrelation mellan två variabler och således blir endast en regression med dessa två nödvändig. Vi får då ett R2-värde på 0,40 vilket innebär att det inte föreligger någon större risk för multikollinearitet variablerna emellan. Hushållsarbete är på kvotskala och utgörs av tre sammanslagna variabler vilka mäter antalet timmar respondenten ägnat åt matlagning, disk samt städning, klädvård och inköp föregående vecka. Datan innehåller även uppgifter om antalet timmar respondenten ägnar åt reparation och underhåll men vi har här valt att inte inkludera den vid mätning av timmar i hushållsarbete. Addering av timmar som ägnats åt reparation/ underhåll jämnar ut könsskillnaderna i antalet timmar i hushållsarbete men variansen i variabeln är ofta stor beroende på om respondenten bor i lägenhet eller villa samt på årstid (Boye & Evertsson, 2014). Reparation- och underhållsarbete är inte heller begränsat rutinmässigt eller i tid på samma sätt som exempelvis matlagning vilket innebär att den typen av hushållsarbete troligtvis inte heller inkräktar på andra åtaganden i samma utsträckning. 3.3 Metod För att mäta effekten av de olika oberoende variablerna på psykisk ohälsa använder vi oss av metoden ordinary least square (OLS), en metod där en tar fram en prediktionslinje baserad på den minimerade summan av de kvadrerade avvikelserna. Varje enskild person i datan får ett värde på avvikelsen från medelvärdet. Beroende på om det individuella värdet ligger under eller över medelvärdeslinjen kommer värdet på avvikelsen vara negativt eller positivt. För att inte summan av avvikelserna ska bli noll kvadreras dessa innan summering vilket gör alla värden positiva. Därefter justeras linjen så att värdet på de summerade avvikelserna blir så lågt som möjligt. Syftet med detta är att generera bättre skattningar av värdet på den beroende variabeln givet ett antal oberoende variabler i jämförelse med skattningar utifrån medelvärdet. (Edling & Hedström, 2003). 12

16 OLS används i regel då den beroende variabeln är kontinuerlig, på intervall- eller kvotskalenivå. I det här fallet kommer vi dock använda oss av OLS trots att den beroende variabeln är på ordinalskalenivå. Detta på grund av att variabeln består av så pass många steg (16) med tillräckligt stor spridning för att en multipel regression med OLS ska vara genomförbar. Fördelen med en OLS i jämförelse med exempelvis en logistisk multipel regression är att vi behåller variationen och spridningen i den beroende variabeln istället för att dikotomisera den och på så sätt riskera att få heterogena grupper och svårmätta samband. Vi kommer genomföra en multipel regressionsanalys där vi successivt kommer addera olika kategorier av oberoende variabler. Inledningsvis gör vi en bivariat analys genom att endast studera effekten av flexibla arbetstider på den psykiska ohälsan. Därefter adderar vi en grupp med variabler som mäter krav och kontroll i arbetet. Efter det förs en mindre kategori med personliga faktorer in vilka utgörs av kön, ålder och utbildning. I modell 4 inkluderas även andra arbetsrelaterade variabler såsom sektor och anställningsform och därefter inkluderas slutligen även en kategori med familjerelaterade variabler som exempelvis antal barn och hushållsarbete. Samtliga regressioner kommer att genomföras i tre varianter; en gemensam, en för kvinnor och en för män. Vid användning av OLS genererar varje modell ett R2-värde vilket anger förklaringsvärdet av de oberoende variablerna på den beroende, det vill säga hur stor del av variansen i den beroende variabeln som kan förklaras av varians i samtliga oberoende variabler i modellen (Edling & Hedström, 2003). För att kunna uttala oss om samband, inte bara i urvalet, utan för populationen urvalet är gjort ur behöver sambanden signifikanstestas. Signifikanstesten går ut på att testa om en regressionskoefficient är signifikant skild från 0 och används för att beräkna risken att förkasta en sann nollhypotes, det vill säga att felaktigt anta att det finns ett samband något som kallas typ I-fel. Tumregeln inom samhällsvetenskaplig forskning är att förkasta nollhypotesen om risknivån är på 5% eller lägre och det är även den lägsta acceptabla risknivå vi använder för denna studie. Motsatt förhållande, att felaktigt behålla en sann nollhypotes och felaktigt anta att det inte finns något samband, kallas för typ II-fel. Till skillnad från risken för typ I-fel går typ II-fel inte att mäta. (Edling & Hedström, 2003) Interaktion uppstår då effekten av en oberoende variabel varierar med olika värden på en annan oberoende variabel. För att testa om det föreligger någon interaktionseffekt mellan flexibla arbetstider och någon av de andra oberoende variablerna skapas en tredje oberoende variabel vilken är produkten av de två variabler som misstänks interagera. Risken är dock stor 13

17 att interaktionstermen korrelerar högt med en av, eller båda de variabler den utgörs av varpå det vid test för interaktion även är viktigt att testa för multikollinearitet. Huruvida interaktion förekommer eller inte framkommer genom signifikansen för interaktionstermen. Är interaktionstermen signifikant föreligger interaktion mellan de två variablerna. (Edling & Hedström, 2003). 4. Resultat 4.1 Univariat analys I tabell 1 visas deskriptiva data över samtliga oberoende variabler. För de kategoriska variablerna visas hur stor andel av urvalskategorin (kvinnor, män eller gemensam) som återfinns i varje kategori, detta för att ge en bild av fördelningen mellan de olika svarsalternativen inom ramen för variabeln. De kontinuerliga variablerna redovisas med medelvärde samt standardavvikelse och för dessa variabler redovisas även det minsta och högsta värdet för män respektive kvinnor. Variabeln antal hemmabarn är kontinuerlig och behandlas som sådan i regressionerna. Spannet för denna variabel är dock förhållandevis litet och vi anser att det är av relevans att visa på framför allt hur stor andel som inte har några barn alls. Därför redovisas denna variabel i tabell 1 även i tre kategorier, 0, 1 2 och 2+. Vid jämförelse av medelvärdet på psykiskt välbefinnandeindex ser vi att kvinnors medelvärde är 3,15 medan mäns medelvärde är 2,09 vilket innebär att kvinnor i genomsnitt har högre värden på psykiskt välbefinnandeindex och på sätt mer psykisk ohälsa. Standardavvikelsen är dessutom större för kvinnor än för män vilket tyder på en större spridning av värden på indexet för kvinnor. 14

18 Tabell 1. Deskriptiv tabell samtliga variabler Andelar / Medelvärde Standardavvikelse inom parentes Min / Max Kvinnor Män Gemensam Kvinnor Män Psykiskt välbefinnandeindex 3,15 (3,77) 2,09 (2,75) 2,60 (3,32) 1 / 16 1 / 16 Flexibla arbetstider (Ja=1) 60,2% 66,0% 63,2% Inflytande över arbetsuppgifter I hög grad 43,6% 56,8% 50,4% I viss grad 35,4% 28,1% 31,6% I liten grad / Inte alls 21,0% 15,1% 18,0% Inflytande över arbetsmetoder I hög grad 64,4% 75,2% 70,0% I viss grad 24,7% 16,0% 20,2% I liten grad / Inte alls 10,9% 08,8% 09,8% Psykiskt ansträngande arbete (Ja=1) 64,5% 57,3% 60,8% Jäkt i arbetet (Ja = 1) 76,5% 72,6% 74,5% Enformigt arbete (Ja = 1) 17,2% 19,3% 18,3% Kvinna (Ja=1) ,2% Ålder 44,21 (12,13) 43,26 (12,53) 43,72 (12,34) 19 / / 72 Utbildningsnivå Gymnasium eller lägre 40,7% 48,6% 44,8% Postgymnasial, mindre än 3 år på 35,0% 30,5% 32,7% universitet Postgymnasial, 3 år eller mer på 24,3% 20,9% 22,5% universitet Klass, EGP Högre Tjänstemän 18,9% 22,4% 20,7% Mellan Tjänstemän 28,9% 24,2% 26,4% Lägre Tjänstemän 38,5% 18,4% 28,1% Kvalificerade Arbetare 01,7% 16,7% 09,5% Okvalificerade Arbetare 11,9% 18,3% 15,2% Ordinarie veckoarbetstid 35,66 (7,86) 38,84 (5,61) 37,31 (6,97) 2 / 70 4 / 70 Offentlig sektor 56,4% 25,7% 40,5% Tidsbegränsad anställning (Ja=1) 11,7% 08,5% 10,1% Antal år nuvarande arbetsplats 8,21 (8,45) 8,40 (8,73) 8,31 (8,60) 0 / 47 0 / 50 Övertid (minst 1g/v=1) 25,5% 32,3% 29,0% Sambo (Ja=1) 73,2% 71,7% 72,4% Antal hemmabarn 0,98 (1,09) 0,91 (1,11) 0,94 (1,10) 0 / 5 0 / ,7% 52,7% 50,3% ,1% 37,5% 39,7% 2+ 10,2% 09,9% 09,9 Barn födda (Ja=1) 27,5% 26,7% 27,1% Hushållsarbete timmar/v 13,04 (6,80) 8,14 (4,82) 10,50 (6,35) 0 / 50 0 / 32 N I tabell 1 ser vi att fördelningen skiljer sig mer eller mindre åt mellan kvinnor och män för olika variabler. Andelen män med flexibla arbetstider är exempelvis något högre än andelen kvinnor. Män upplever generellt sett i större utsträckning att de har mycket inflytande över arbetsuppgifter och arbetsmetod samtidigt som kvinnor i högre grad anger att de har jäktiga eller psykiskt ansträngande arbeten. Män däremot upplever i något större utsträckning att de har enformiga arbeten vilket tyder på att män återfinns i större utsträckning både i de jobben med mest och de med minst inflytande. Detta bekräftas även av fördelningen inom klass där andelen män som är högre tjänstemän, kvalificerade arbetare och okvalificerade arbetare är 15

19 större än andelen kvinnor medan kvinnor i större utsträckning är tjänstemän på framför allt lägre men även mellannivå. För män återfinns en större andel personer i lägre utbildningsnivåer än för kvinnor. 48,6% av männen har angett att de har gymnasieutbildning eller lägre medan motsvarande siffra för kvinnor är 40,7%. Andelen kvinnor med postgymnasial utbildning, båda kategorierna, överstiger andelen män vilket innebär att kvinnor generellt har en högre utbildningsnivå än män. Avseende fördelningen av arbetstid skiljer sig inte medelvärdet för ordinarie veckoarbetstid särskilt mycket åt mellan kvinnor och män. Män har ett medelvärde som är några timmar fler än kvinnors vilket innebär att män generellt har några fler timmar i betalt arbete än kvinnor. Standardavvikelsen för kvinnor är även större än den för män och således är spridningen större för kvinnor. Kvinnor har istället knappt fem timmar fler än män i hushållsarbete per vecka och även här är standardavvikelsen större för kvinnor och spridningen således större. Kvinnor och mäns medelvärde för antalet år på arbetsplatsen är i stort sett likvärdiga och ligger på drygt 8 år. Män arbetar dock i större utsträckning än kvinnor övertid en gång i veckan eller mer medan kvinnor i något större utsträckning har tidsbegränsade anställningar och i mycket större utsträckning arbetar inom offentlig sektor. Andelen personer som är sambos är förhållandevis jämn och ligger på mellan 70 75% för både kvinnor och män, där andelen kvinnor är något fler än andelen män. Medelvärdet för antalet hemmabarn ligger på strax under 1 för både kvinnor och män. Kvinnorna har dock något fler barn än vad männen har, vilket kan ses genom att andelen män med 0 barn är större än andelen kvinnor medan andelen kvinnor är större än andelen män i kategorierna 1 2 barn samt 2+ barn. Även avseende huruvida en har yngre barn (födda 00 09) är andelen kvinnor något högre än andelen män. Medelåldern för kvinnor är knappt ett år mer än det för män. Standardavvikelsen är dock något högre för män även fast åldersspannet för kvinnor är något större. 4.2 Bivariat Analys I tabell 2 redovisas en medelvärdesjämförelse för flexibla arbetstider och psykiskt välbefinnandeindex. Medelvärdesjämförelsen har delvis gjorts utan övrig uppdelning men även separat för kvinnor och män. Generellt finns en liten skillnad avseende medelvärdet på välbefinnandeindexet för de som har och de som inte har flexibla arbetstider där de utan 16

20 flexibla arbetstider har ett något högre medelvärde på psykiskt välbefinnandeindex och på så sätt en något högre grad av psykisk ohälsa. Tabell 2 Medelvärdesjämförelse: flexibla arbetstider och psykisk ohälsa Medelvärde Standardavvikelse inom parentes Kvinnors Medelvärde Standardavvikelse inom parentes Mäns Medelvärde Standardavvikelse inom parentes Flexibla arbetstider Ja Nej Ja Nej Ja Nej Psykisk ohälsa 2,48 (3,21) 2,81 (3,49) 2,94 (3,58) 3,48 (4,01) 2,10 (2,81) 2,09 (2,63) Vid separata medelvärdesjämförelser för kvinnor och män kan vi se att skillnaderna mellan de som har och de som inte har flexibla arbetstider är större bland kvinnor än bland män. För män är medelvärdet på psykiskt välbefinnandeindex i stort sett detsamma för de som har och de som inte har flexibla arbetstider vilket tyder på att flexibla arbetstider inte har något samband med psykisk ohälsa bland män. För kvinnor är skillnaden i medelvärde för de som har och inte har flexibla arbetstider 0,54 där de som svarat ja på frågan om flexibla arbetstider har ett lägre medelvärde på indexet. Detta innebär att det för kvinnor finns en genomsnittlig skillnad i psykisk ohälsa på lite drygt ett halvt steg, där de med flexibla arbetstider har en lägre grad av psykisk ohälsa än de som inte har flexibla arbetstider. Vi har även gjort ett t-test för medelvärdesjämförelsen som visar att det finns en signifikant skillnad mellan män och kvinnors medelvärden som har respektive inte har flexibla arbetstider även i populationen. Det vill säga att skillnaderna som visas i tabell 2 för män och kvinnor även återfinns i populationen och inte beror på slumpen. 4.3 Regressioner Regressioner med psykiskt välbefinnandeindex som beroende variabel redovisas i tabell 3. I denna regression har ingen selektering för kön gjorts utan urvalet omfattar både kvinnor och män enligt fördelningen i tabell 1. I tabell 3 modell 1 utläses att flexibla arbetstider har ett signifikant samband med psykisk ohälsa på så sätt att personer vilka har flexibla arbetstider i genomsnitt har en något lägre grad av psykisk ohälsa än de som inte har flexibla arbetstider. Vid kontroll för andra krav- och kontrollvariabler vilka kan tänkas samvariera med flexibla arbetstider försvinner signifikansen för flexibla arbetstider, se modell 2. Istället får vi ett signifikant negativt samband för i hög grad inflytande över arbetsuppgifter vilket innebär att de som anger att de i hög grad har inflytande över sina arbetsuppgifter generellt har mindre 17

21 psykisk ohälsa än de som har litet eller inget inflytande, justerat för övriga arbetsmiljöfaktorer. Resultatet i modell 2 visar även på att personer med psykiskt ansträngande och/eller enformiga arbeten generellt lider av en högre grad av psykisk ohälsa än andra, justerat för övriga arbetsmiljöfaktorer. Eftersom flexibla arbetstider inte längre är signifikant i modell 2 verkar det negativa sambandet i modell 1 bero på att flexibla arbetstider där fångade upp effekten av andra kravoch kontrollfaktorer. På grund av att vi inkluderat samtliga krav- och kontrollvariabler samtidigt går det inte att, ur tabell 3, utläsa vilken eller vilka av variablerna som tar bort effekten av flexibla arbetstider. Vi har därför gjort regressioner på psykiskt välbefinnandeindex där vi testar dessa variabler var och en för sig tillsammans med flexibla arbetstider för att se om det är en specifik variabel eller fler som gör att signifikansen för flexibla arbetstider försvinner. Det visar sig då att effekten av flexibla arbetstider vi ser i tabell 3, modell 1 verkar bero på att flexibla arbetstider plockar upp effekten av; inflytande över arbetsmetoder, inflytande över arbetsuppgifter samt enformigt arbete (Se Appendix A för tabell med ovan nämnda regressioner). I slutändan är det dock endast enformigt arbete av dessa som har ett signifikant samband med psykisk ohälsa kontrollerat för övriga oberoende variabler, se tabell 3 modell 5. Samtliga oberoende variabler i modell 2 mäter krav och kontroll varpå korrelationen mellan dessa kan förväntas vara förhållandevis hög. Vi har använt samma metod för att testa för multikollinearitet som vi gjorde med variablerna yngre barn och antal hemmabarn, det vill säga att regressionerna görs på samtliga misstänkt korrelerade variabler vilka används en i taget som beroende. Oavsett vilken variabel som är beroende hamnar R2-värdet på mindre än 0,75 (redovisas ej) varpå vi bedömer att problem med multikollinearitet inte föreligger för dessa variabler. I modell 3 då personliga faktorer förs in försvinner signifikansen för inflytande över arbetsuppgifter medan det kvarstår för psykiskt ansträngande och enformigt arbete. Av de nya kontrollvariabler som förts in är det två som visas ha en signifikant effekt: ålder och kön. Ålder har en positiv regressionskoefficient vilket innebär att en person som är äldre än en annan generellt kommer ha en högre grad av psykisk ohälsa, konstanthållet för övriga oberoende variabler i modell 3. Kön som här redovisas som om personen är kvinna eller inte är även den positiv vilket innebär att kvinnor generellt har en högre grad av psykisk ohälsa än män, konstanthållet för övriga oberoende variabler i modell 3. 18

22 I modell 4 har arbetsrelaterade faktorer lagts till i modellen och samtliga variabler som var signifikanta i modell 3 fortsätter att vara det med undantag för ålder som inte längre har något signifikant samband med psykisk ohälsa. Regressionskoefficenterna för psykiskt ansträngande arbete och kön är något mindre i modell 4 jämfört med modell 3 vilket innebär att effekten av just dessa variabler minskar något när vi justerar sambandet för de arbetsrelaterade faktorerna. Regressionskoefficienten för enformigt arbete ökar däremot vilket betyder att effekten av den variabeln blir starkare i modell 4 jämfört med modell 3. Denna ökning beror på att variabeln enformigt arbete i modell 3 plockar upp en del av effekten av någon av de arbetsrelaterade faktorerna, även om dessa inte är högt korrelerade, och när vi justerar sambandet ytterligare blir effekten av just enformiga arbeten starkare. Det är till exempel inte helt otänkbart att personer som är okvalificerade arbetare, vilket här är referenskategori för klass, i större utsträckning har monotona arbeten. I modell 4 då arbetsrelaterade faktorer inkluderats är det tre av dessa variabler som har ett signifikant samband med psykisk ohälsa; mellantjänstemän, tidsbegränsad anställning och övertid. Alla dessa tre har, konstanthållet för övriga oberoende variabler, ett positivt samband med psykisk ohälsa på så sätt att en person som är mellantjänsteman i genomsnitt har högre grad av psykisk ohälsa än en okvalificerad arbetare, en person med tidsbegränsad anställning har mer psykisk ohälsa än en person med fast anställning och någon som jobbar övertid en gång i veckan eller mer har mer psykisk ohälsa än någon som arbetar övertid mer sällan än en gång i veckan. Slutligen i modell 5 kontrolleras sambandet även för familjefaktorer. I jämförelse med modell 4 försvinner här signifikansen för tidsbegränsad anställning vilket visar på att den i föregående modell plockade upp effekten av en annan variabel vilken inkluderats nu. I övrigt kvarstår signifikansen justerat för övriga oberoende variabler för de variabler vilka var signifikanta i modell 4; psykiskt ansträngande arbete, enformigt arbete, kvinna, mellantjänsteman och övertid. Regressionskoefficienten för övertid minskar något mellan modell 5 och 4 men ökar för övriga variabler. Att effekten för övertid minskar mellan modell 4 och 5 beror på att någon av familjefaktorerna, sambo, barn eller yngre barn plockat upp en del av den effekt på den psykiska ohälsan som tidigare tillskrevs övertiden. Då vi justerar för dessa familjefaktorer minskar således övertidens betydelse. Bland de familjefaktorer vi för in i modell 5 finner vi endast ett signifikant samband för variabeln sambo kontrollerat för samtliga oberoende variabler. Sambandet är negativt och således visar resultatet att personer som lever tillsammans med en partner, kontrollerat för övriga oberoende variabler, generellt sett har en 19