FSN-2015/ Verksamhetsberättelse 2015 för förskolenämnden

Transkript

1 FSN-2015/ Verksamhetsberättelse 2015 för förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/förskoleavdelningen JANUARI 2016

2 Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Huddinges styrmodell... 3 Sammanvägd måluppfyllelse... 4 Förbättringsområden... 4 Årets händelser... 4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 5 Förskolenämndens mål och resultat... 6 Bra att leva och bo... 6 Utbildning med hög kvalitet... 8 Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Källförteckning... 35

3 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Huddinges styrmodell Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Styrmodellen är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan, bedömer måluppfyllelsen för året och föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. FÖRSKOLENÄMNDEN 3

4 Sammanvägd måluppfyllelse Den sammanlagda måluppfyllelsen för förskolenämnden bedöms som god. Bakgrunden till detta är att förskolenämndens samtliga mål och resultat under 2015 uppskattas som i nivå med vad som var planerat. Uppdragen har genomförts enligt plan och flera av uppdragen är ständigt pågående vilket innebär att de kommer fortgå i det dagliga arbetet. Inom målområdet Ekosystem i balans är den samlade bedömningen högre. Bedömningen är mycket god eftersom förskolorna har ökat andelen miljöanpassade inköp under Förbättringsområden Förskolenämnden har identifierat vissa förbättringsområden som kan bidra till att öka framtida måluppfyllelser. Ett av förbättringsområden är modersmål. Modersmål var också det område som Skolinspektionen uttryckte önskemål om förbättring för Huddinge kommuns förskolor. Ett ytterligare förbättringsområde är den platsbrist som råder i Huddinge kommun. Det finns ett behov av att öka andelen förskollärare och att minska den ökande sjukfrånvaron. Slutligen har barn- och utbildningsförvaltningen ett uppdrag att minska antalet barn i grupperna med fokus på de yngre barnen. Årets händelser Det förekom flera händelser under 2015 som haft betydelse för förskoleverksamheten i Huddinge kommun. Representanter från barn- och utbildningsförvaltningen deltog i februari 2015 på SETT-mässan. Förvaltningens bidrag till mässan hade fokus på barns utveckling av flerspråkighet med hjälp av lärplattor. En händelse är att förskolenämnden fattade beslut om att vårdnadshavare i Huddinge kommun får ange tre önskemål om förskola istället för den tidigare siffran om fem önskemål. Ett annat beslut som förskolenämnden fattade under 2015 var att införa handlingsplan för giftfria förskolor i Huddinge Kommun. Detta är ett dokument som de kommunala förskolorna arbetar aktivt med i sina verksamheter och som följdes upp på det sista förskolechefsmötet i december. Andelen ekologiska inköp på förskolorna i Huddinge kommun har ökat under 2015 jämfört med Resultatet för förskolorna under 2015 är ett genomsnitt om 49,4 procent inköp av ekologiska livsmedel. Målet för året var 45 procent. Barn- och utbildningsförvaltningen anordnade under 2015 den andra upplagan av Pedagog Huddinge. Det var en dag fullspäckad med föreläsningar och workshops både från Huddinges egna medarbetare samt externa kollegor. Varje år lyfter kommunen fram och belönar de pedagoger och chefer som utvecklat verksamheten på en förskola och skola. Årets pedagog och Årets chef utses vid en gala som hålls varje år i januari. Årets pedagog 2014 inom förskolan blev Johanna Aifadis och Jeanette Roll på Glömsta förskola. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

5 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen har bara påbörjats och kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Huddinges kärnvärden vad Huddinge skall stå för I varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast. Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge skall stå för: Mod - betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet - betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv - betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Uppföljning Arbetet med den pedagogiska plattformen har förlöpt under året genom att alla skolledningar arbetat med tre kännetecknen ur plattformen per termin. Två utvärderingar av arbetet har genomförts vilka visat att kännedomen om plattformen ökat även om spridningen mellan enheterna är relativt stor. På många förskolor och skolor fortlöper arbetet enligt plan men det finns anledning att ytterligare förstärka stödet och uppföljningen kring arbetet under Uppsatt delmål för 2015 för arbetet med den pedagogiska plattformen är att all pedagogisk personal ska känna till den pedagogiska plattformen. Förskolecheferna har värderat graden av kännedom till sju på en tiogradig skala. FÖRSKOLENÄMNDEN 5

6 Förskolenämndens mål och resultat Bra att leva och bo Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att utvecklingsåtagandena uppfyllts. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att erbjuda förskoleplatser utifrån den efterfråga som finns, vilket är en svårighet eftersom tillgången till förskoleplatser ser olika ut inom kommunen. Det innebär att flera familjer inte erbjuds plats på sitt förstahandsval speciellt under våren och sen höst. Följden blir att flera står för omplacering och förvaltningen arbetar under våren med att erbjuda förstahandsvalen till hösttermin så långt det är möjligt utifrån platstillgång. Andelen som fått sitt förstahandsval Förskolan (kommunala 50, och fristående) Vårdnadshavare hade tidigare möjlighet att lägga in fem önskemål om plats till förskola och pedagogisk omsorg. I juni 2015 fattades beslut om att från och med augusti ändra dessa fem önskemål till tre önskemål. Förändringen förväntades ge en tydligare och effektivare handläggning av placeringsarbetet. Förändringen förväntades också gynna vårdnadshavarna då flera vårdnadshavare uppgivit färre än fem tänkbara önskemål av förskola och pedagogisk omsorg. Flera vårdnadshavare har också uttryckt att de i första hand vill ha något av de tre första önskemålen. Enligt tabellen ovan kan utrönas att förändringen bidragit till att fler har fått något av sina tre önskemål. - Regelbundet redovisa andelen familjer som fått den förskola de önskat. - Fortsätta arbetet med att synliggöra kön till förskolan på hemsidan. Förvaltningen har månadsvis publicerat en redovisning av förskolekön på Huddinge kommuns hemsida under Platserna som redovisats har under våren avsett den första september och under hösten avsett den elfte januari. Ökad valfrihet Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. Omdömet motiveras av att flera olika verksamheter har öppnat under 2015 samt att fler tillsyner av fristående verksamheter än planerat har genomförts. Under 2015 har tre nya kommunala förskolor (Kästa förskola och skola, Vistagård och Nytorps Mosse) invigts, varav två i Flemingsberg och en i Skogås/Trångsund med totalt 14 avdelningar. Tre kommunala förskolor (Skansberget, Korpen och Rosenhill) har avslutats. Utöver dessa förskolor har tre fristående förskolor (Butaland, Rödmyran och Kosmos) fått godkänt och rätt till bidrag. En fristående förskola (Sturebo) avslutades den sista december Fem verksamheter i pedagogisk omsorg i kommunal regi har avslutats under året. Fem verksamheter som ansökt om att bedriva fristående pedagogisk omsorg har fått godkänt och rätt till bidrag. Två verksamheter har stängt under året. Därmed har platserna utökats och bidragit till en ökad valfrihet. Andelen hos annan utförare Förskolebarn (%) Förskoleinspektören har genomfört 53 verksamhetsbesök under Förskolenämnden är enligt 26 kap. skollagen (2010:800) godkännande myndighet för fristående förskolor och pedagogisk omsorg samt tillsynsmyndighet för dessa. Tillsyn av fristående verksamheter Tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har under 2015 gått enligt plan. Alla fristående förskolor och pedagogisk omsorg har deltagit i någon form av tillsyn under året. Förvaltningen begär årligen in en kvalitetsdeklaration av alla verksamheter förutom av de verksamheter som deltagit i regelbunden tillsyn. Samtliga verksamheter har lämnat in kvalitetsdeklarationen. 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

7 Antalet tillsyner 2015 Fristående förskolor Fristående pedagogisk omsorg Antal verksamheter Tillsyn vid ansökan Förstagångstillsyn Tillsyn vid klagomål Tillsyn vid verksamhetsförändring Regelbunden tillsyn SUMMA Av sammanlagt 78 fristående verksamheter har 24 deltagit i regelbunden tillsyn, 17 i tillsyn på grund av klagomål, tio i förstagångstillsyn, elva i tillsyn inför nystart i samband med ansökan, åtta i tillsyn på grund av verksamhetsförändring. Resultatet av årets tillsyner visar att de fristående verksamheterna generellt håller en god kvalitet. Alla tillsynade verksamheter bedriver ett kvalitetsarbete även om det råder en osäkerhet kring området och kvalitetsskillnaderna i kvalitetsarbetet mellan verksamheterna är stora. Förskoleinspektören har gett råd och vägledning gällande kvalitetsarbetets genomförande till de verksamheter som haft det behovet. Arbetet med jämställdhet och genus samt modersmål är under utveckling i flera av verksamheterna, likaså plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det finns brist på utbildade förskollärare i de fristående förskolornas verksamheter. I de fall en förskola inte har någon förskollärare anställd i verksamheten får de till förvaltningen redovisa hur man arbetar för att förskollärartätheten ska ökas samt hur arbetet organiseras för att klara av förskollärarens ansvarsområden. Förskolenämnden har utifrån barn- och utbildningsförvaltningens bedömning beslutat att tilldela en fristående förskola anmärkning på grund av att verksamheten inte bedömdes uppfylla skollagens krav gällande barngruppernas storlek och sammansättning samt kraven gällande att barn som behöver särskilt stöd ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Anmärkningarna är nu åtgärdade. Skriftliga anvisningar för godkännande och rätt till bidrag till fristående förskolor och pedagogisk omsorg har färdigställts under året. FÖRSKOLENÄMNDEN 7

8 Utbildning med hög kvalitet Resultat som redovisas i detta kapitel avser kommunal förskoleverksamhet. Resultat för kommunal pedagogisk omsorg redovisas särskilt i slutet av kapitlet. Resultat för fristående förskoleverksamhet och fristående pedagogisk omsorg redovisas under övergripande målet Bra att leva och bo under delmålet Ökad valfrihet. Resultaten kommer framför allt från den förskoleenkät som riktar sig till vårdnadshavare och en värdering av egen verksamhet som förskolecheferna genomfört. Resultaten i tabellerna uppvisar i båda fallen summan positiva svar per påstående. Vårdnadshavarna svarar på en fyrgradig skala i vilken utsträckning påståendena stämmer med deras upplevelse: 1. Inte alls, 2. I viss mån, 3. Ganska mycket, 4. Helt. Här summeras andelarna som svarat Ganska mycket och Helt. Förskolecheferna svarar på i vilken utsträckning ansvaret uppfylls per påståenden på en sexgradig skala från 1. I viss mån till 6. Helt och med hög kvalitet. Summan positiva svar utgörs här av andelen som svarat med antingen en 5:a eller en 6:a. Det är inte samma påståenden som förskolechefer och vårdnadshavare tar ställning till men båda utgör en indikation på respektive måluppfyllelse. Enligt skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de nationella målen (Skolverket, 2012). Förskolans nationella mål beskrivs i skollagen och förskolans läroplan. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att skilja på de olika målen. Därför redovisas nedan en översikt över vilka av förskolenämndens mål som kan sorteras under rubriker i läroplanen: Normer och värden Barns inflytande Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Ökad jämlikhet Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Utveckling och lärande Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Alla barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan som stödjer deras utveckling och lärande Förskola och hem Fler nöjda med förskola Ökad delaktighet och gott bemötande Pedagogisk plattform Under 2015 har varje skolledning tillsammans med sina medarbetare arbetat med tre kännetecken per termin ur den pedagogiska plattformen. Varje skola avgör själv vilka kännetecken skolan behöver arbeta med utifrån analysen i det systematiska kvalitetsarbetet. För att utvärdera hur processen kring pedagogisk plattform fortlöper finns en återkommande enkät i rektors- och förskolechefsområdenas systematiska kvalitetsdokument. Denna enkät följdes upp för första gången i den första delårsrapporten för 2015 och följs nu upp för andra gången. I förskolan har 17 av 19 enheter besvarat enkäten om den pedagogiska plattformen. I grundskolan har 18 av 23 enheter besvarat enkäten. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen har fem av fem enheter besvarat enkäten. Enheterna har som uppdrag att varje termin arbeta med tre nya kännetecken under rubrikerna professionell pedagog, professionell skolledare samt stödjande lärmiljö i den pedagogiska plattformen. Av samtliga enheter uppger 55 procent att de har arbetat med tre nya kännetecken under höstterminen. Inom förskolan har sju av 17 enheter arbetat med tre nya kännetecken. Inom grundskolan har 12 av 18 enheter arbetat med tre nya kännetecken och inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen har tre av fem enheter arbetat med tre nya kännetecken. Precis som vid det första uppföljningstillfället har majoriteten av enheterna arbetat med kännetecken utifrån rubriken professionell pedagog. Enheter som inte arbetat med tre nya kännetecken har valt att fortsätta arbeta med sina tidigare valda kännetecken. Enheterna har till övervägande del valt kännetecken utifrån aktuella utvecklingsområden och verksamhetsbehov. Vid båda uppföljningstillfällena finns det en stor spridning i hur enheterna arbetat med plattformen. Några enhet- 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

9 er har integrerat plattformen i det systematiska kvalitetsarbetet och i pedagogers lönekriterier. När det gäller hur väl arbetet med plattformen har gått enligt skolledarna så koncentreras svaren mellan fem och åtta på en tiogradig skala, med ett snittvärde på sju. Detta är en förbättring jämfört med första uppföljningstillfället då svaren koncentrerades mellan fem och sju, med ett snittvärde på sex. Dock har spridningen ökat under den senaste uppföljningen så att det numera är fler enheter som skattar sig själva med de lägsta värdena ett till och med tre. Det är i första hand bland grundskoleverksamhetens enheter som spridningen har ökat. Snittvärdet är detsamma för samtliga verksamheter. När det gäller medarbetarnas upplevelse av hur viktigt arbetet med plattformen är ser förvaltningen att snittvärdet har ökat från sex till sju på en tiogradig skala. Det går även att utröna att spridningen i svaren har minskat så att det är både färre som uppger högre värden och färre som uppger lägre värden. Det är i första hand i förskolan och därnäst i gymnasieskolan som spridningen har minskat, medan den i grundskolan tvärtom ökat något. Snittvärdet är dock något högre i grundskolan, sju, jämfört med sex i förskolans och gymnasieskolans verksamheter. Gällande hur många medarbetare som känner till den pedagogiska plattformen så har snittvärdet ökat från sju till åtta på en tiogradig skala bland enheterna och spridningen har minskat, både för de lägre och de högre värdena på en tiogradig skala. Förskolan har det lägsta snittvärdet, sju, följt av grundskolans åtta och gymnasieskolans nio. Grundskolan har dock den största spridningen med enheter som uppger tre-tio, där en fjärdedel av enheterna uppger de förhållandevis låga värdena tre-sex. Vad gäller hur många som kan beskriva plattformen så har återigen spridningen minskat för majoriteten av enheterna (svaren koncentreras mellan fem och sju jämfört med mellan tre och sju vid det första uppföljningstillfället) och snittvärdet ökat, dock endast minimalt från fem till 5,5. Det finns en liten skillnad mellan verksamheterna för snittvärdet: grundskolans snitt är fem, förskolans är 5,5, och gymnasieskolans är sex. Gymnasieverksamheten har både det högsta snittvärdet och den minsta spridningen. Grundskolans spridning är förskjuten åt de högre värdena (upp till tio) medan förskolans spridning är förskjuten åt de lägre värdena (ner till ett). En dryg fjärdedel av de enheter som svarat på frågan om behov av ytterligare stöd har svarat ja. Majoriteten av dessa är grundskoleenheter. Det stöd som efterfrågas handlar om erfarenhetsutbyten mellan skolledarna, förtydliganden av syfte, mål och arbetsgång och konkreta instruktioner för hur plattformen kan bli en del av lönekriterierna. Samtliga enheter uppger positiva effekter av arbetet med den pedagogiska plattformen, t.ex. givande pedagogiska diskussioner, att pedagogerna inte känner sig främmande för innehållet i plattformen, och att gemensamma arenor för diskussioner och kollegialt lärande har uppstått tack vare arbetet med plattformen. Förvaltningens tre prioriterade områden Inom de tre projekten genomfördes under 2014 en kartläggning. Denna kartläggning har under 2015 sammanställts inom respektive område, matematikutveckling, språkutveckling och IT i undervisning. Sammanställningarna har legat till grund för arbetet under året. - Förvaltningen åtar sig att prioritera arbetet med: o o o Språkutveckling Matematikutveckling IT i undervisningen Matematikutveckling Måluppfyllelsen bedöms som god utifrån att åtgärderna är i nivå med vad som planerats. Under året har resultatet av sammanställningen diskuterats och arbetet med att analysera resultatet har pågått. För att kunna dra nytta av det arbete som sker inom språkutvecklingsprojektet har slutförandet av analysen och skrivandet av en matematikutvecklingsplan medvetet skjutits upp till Sammanställningen visar bland annat att det finns fortbildningsbehov och behov av en fortsatt utveckling av matematiskt stimulerande miljöer. Andel förskolechefer som uppger att verksamheten utformas så att barn får de utmaningar de behöver gällande matematik Totalt (antal förskolechefer) Varav svarande i % Total andel positiva svar Språkutveckling Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att språkorganisationen gjordes om vilket har bidragit till ett effektivare flöde av kunskapsöverföringen. - Prioritera arbetet med modersmålsstöd enligt Skolverkets rekommendationer. Under läsåret 2014 genomfördes en kartläggning på samtliga förskolor för att undersöka hur man arbetar med hög- FÖRSKOLENÄMNDEN 9

10 läsning och hur det språkutvecklande arbetet kommer till uttryck i verksamheten. Resultatet av kartläggningen sammanställdes i en rapport som beskriver hur förskolan arbetar med val av litteratur vid högläsning, hur lässtunderna är organiserade och hur man bearbetar läst litteratur genom bland annat boksamtal samt hur man arbetar med modersmålsstöd. De riktlinjer som finns för förskolans språkutvecklande arbete, Bada i språk, har bidragit till en ökad språklig medvetenhet bland pedagoger i förskolan. Kartläggningen visade dock på att det finns ett antal områden som behöver stärkas och utvecklas. Dessa områden är att organisera för läsning, genrer och boksamtal, miljö och litteracitet samt arbetet med modersmålsstöd. För att stärka arbetet med dessa områden utarbetades en språkutvecklingsplan. En revidering av Bada i språk har också påbörjats för att detta material ska vila på aktuell forskning och beprövad erfarenhet och kunna vara basen för förskolans fortsatta språkutvecklande arbete. På förskolorna fanns sen tidigare en organisation med språkpiloter och i samband med upprättandet av språkutvecklingsplanen reviderades och förtydligades språkpiloternas uppdrag. Språkpiloterna träffas nu regelbundet i ett nätverk som leds av två pedagoger med ett särskilt språkutvecklingsuppdrag. En första utvärdering av arbetet i nätverket visar på en ökad medvetenhet och kunskap om vikten av högläsning och arbetet med modersmålsstöd bland pedagogerna. Representanter från barn- och utbildningsförvaltningen deltog i februari 2015 på SETT-mässan. Förvaltningens bidrag till mässan hade fokus på barns utveckling av flerspråkighet med hjälp av lärplattor. Andel förskolechefer som uppger att verksamheten utformas så att barn får de utmaningar de behöver gällande språk Totalt (antal förskolechefer) Varav svarande i % Total andel positiva svar IT i undervisningen Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att den tekniska kunskapen har ökat. Däremot behöver IT som pedagogiskt verktyg utvecklas. Under 2014/2015 har IT-pedagogerna varit i kontakt med förskolechefer och initierat kompetenshöjande aktiviteter ute på enheterna för medarbetarna men även med chefsgrupper. Det har organiserats nätverk, NITIS, med IT-piloter som träffas regelbundet för kunskapsförädling och överföring. I tabellen kan utläsas ett lägre positivt resultat avseende förskolechefernas bedömning av om all personal arbetat med IT i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. IT är integrerat i det dagliga arbetet på förskolorna. Alla enheter kommenterar det prioriterade projektet IT i undervisningen i sina SKA-dokument. Den positiva utvecklingen fortsätter. Trots att det inte framgår av resultaten i tabellen har likvärdigheten ökat genom att flera av de lägsta resultaten har höjts. En högre lägstanivå i arbetet med pedagogisk dokumentation har uppnåtts samt även en ökad insyn och samverkan med vårdnadshavarna. Andel förskolechefer som uppger att all personal arbetat med IT i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen Totalt (antal förskolechefer) Varav svarande i % Total andel positiva svar Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att vårdnadshavarna är mer nöjda än förra året (se tabell nedan) och att det är målområdet där flest förskolechefer gjort bedömningen mycket god. Enligt de barnintervjuer som gjorts under 2015 upplever barnen att de lär sig saker på förskolan. Barnen nämner vitt skilda områden som exempelvis att äta smörgås, att vara en bra kompis, att skriva, att leka i snön, att skapa, att samsas, att läsa, att bygga och att lyssna på varandra. För att på kommunnivå ge den högre bedömningen skulle det krävas att förskolecheferna ger högre bedömning av i vilken grad verksamheten ger barnen de utmaningar de behöver inom främst teknik, matematik och naturvetenskap. Pedagogernas kompetens är en avgörande faktor för verksamhetens kvalitet och därför är en ökad rekrytering av förskollärare nödvändig. Andel personal med förskollärarutbildning Totalt (andel) 27 - Ranking i länet 22 - Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning Totalt (andel) 29 - Ranking i länet VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

11 Siffrorna i tabellen ovan avser offentliga siffror från SCB. Under 2014 gjorde SCB förändringar i mätningen av andelen förskollärare. SCB kontrollerar numera lärarlegitimationerna mot kommunernas inlämnade uppgifter. Mätningen från oktober 2015 kommer att offentliggöras i mars/april 2016 och redovisas i delårsrapport. Under året som gått har nästan alla förskoleområden vidtagit åtgärder för läroplanens målområde utveckling och lärande och för nämndmålet om en pedagogisk miljö som stimulerar och utmanar. De tre områden som enheterna i huvudsak fokuserat på är pedagogiska miljöer, pedagogisk dokumentation och språkutveckling. Åtgärder för att utveckla den pedagogiska dokumentationen handlar om att säkra likvärdigheten i förhållningssätt och genomförande. Därför har förskolorna arbetat med olika reflektionsverktyg och manualer för dokumentation och reflektion. I språkutvecklingsarbetet har exempelvis ingått åtgärder som att varje barn ska få höra en bok per dag, att användandet av lärplattan som språkstimulerande verktyg ökar samt att vidareutveckla arbetet tillsammans med språkpiloterna. Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns lust att lära Totalt (antal enkäter) Varav svarande i % Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel föräldrar som upplever att förskolan utmanar deras barn att lära sig nya saker Total andel positiva svar Flickor Pojkar Som framgår av nedanstående tabell förefaller förskolecheferna mer kritiska än vårdnadshavarna till lärandemiljöerna. Påståendena som de båda parterna tar ställning till skiljer sig åt och andel positiva svar räknas på olika sätt. Vårdnadshavarna upplever innemiljöerna som något mer lärorika för deras barn jämfört med förra året. Förskolecheferna gör i år en lägre värdering jämfört med förra året av i vilken utsträckning lärmiljöerna utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Skillnaden från föregående år beror till viss del på att samtliga svar inte inkommit vid verksamhetsberättelsens slutförande. När barnen svarar på frågor huruvida det är roligt på förskolan kopplar de ofta det till de miljöer och material som erbjuds på förskolan. Det material som barnet inte har hemma samt miljöer där barnen kan samverka, samtala och leka tillsammans uppskattas mest på förskolan. Populära och välbesökta miljöer är bygghörnor, hemvrån, lärplattan och skapande material och inredning av miljöer. Det är intressant att barnintervjuerna verkar ha bidragit till att personalen blivit uppmärksammade på att deras syn på vilka miljöer som uppskattas inte alltid överensstämmer med barnens. Kanske är det en bidragande orsak till chefernas lägre skattning. Intervjuerna har samtidigt lett till en ökad insikt om vad barnen egentligen är intresserade av och detta kan hjälpa personalen i arbetet att välja intressanta material och inredning av miljöer. Andel föräldrar som upplever att innemiljön är lärorik för deras barn Totalt (antal enkäter) Varav svarande i % Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel föräldrar som upplever att utemiljön är lärorik för deras barn Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel förskolechefer som anser att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande Totalt (antal förskolechefer) Varav svarande i % Total andel positiva svar Små barns lärande Forsknings- och utvecklingsprogrammet Små barns lärande, som bedrivs tillsammans med tio andra kommuner, Linnéuniversitetet och Ifous (ett fristående forskningsinstitut för förskola och skola), fortlöper enligt plan. I strävan att hitta modeller för dokumentation av barns förändrade kunnande har bland annat centrala begrepp diskuterats och exempel på mallar och stödverktyg håller på att utvecklas. Kommunernas genomförda halvtidsavstämning visade att utvecklingsarbetet på de deltagande förskolorna fick en ordentlig skjuts redan vid första konferensens studiebesök på andra förskolor. Utvecklingsarbetet inriktas nu alltmer på själva analysarbetet, vilket visat sig utgöra en utmaning. Samtidigt fortlöper licentiandernas forskarskola och studier samt Jan Håkanssons studie om förskolecheferna och det systematiska kvalitetsarbetet. FÖRSKOLENÄMNDEN 11

12 Alla barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan som stödjer deras utveckling och lärande Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att insatserna enligt utvecklingsåtagandet har genomförts. Huddinge kommuns förskoleverksamhet har nu fyra inkluderande tal- och språkgrupper. Grupperna finns i Vårby, centrala Huddinge, Skogås samt Flemingsberg. Förskolans stödverksamhet har förstärkts med två talpedagogstjänster sedan augusti Det är nu fyra talpedagoger som arbetar både individuellt och i grupp med barn som är i behov av stöd inom tal och språk och handleder förskolans medarbetare i ett språkutvecklande arbetssätt. Talpedagogerna jobbar både mot de kommunala och fristående verksamheterna. - Kompetensutvecklingsinsatser för chefer och personal på tal- och språkavdelningarna. Förskolans stödverksamhets utvecklingsåtagande för 2015 har uppnåtts i form av en kurs som personalen på de fyra inkluderande tal- och språkgrupperna har gått i metoden TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) under våren TRAS är ett verktyg som förskolans personal kan använda för att följa varje enskilt barns språkliga utveckling genom observationer. Specialpedagogerna, ett antal chefer samt förskolepersonal har lyssnat på föreläsningen Pedagogiska konsekvenser av hörselnedsättning som hölls av kommunens syn- och hörselpedagog. Personal på flera förskolor har även deltagit i teckenstödutbildningen. Under 2015 har en ny blankett för ansökan om tilläggsbelopp för barn med behov av extraordinära stödåtgärder utformats. En tydligare beskrivning av ansökningsprocessen har också gjorts med krav på att varje ansökan ska skickas med en aktuell handlingsplan. Totalt är det 143 barn som har fått extrastöd i form av tilläggsbelopp under Personal från sex förskoleområden har lyssnat på en föreläsning om Autismspektrumtillstånd och tydliggörande pedagogik. Syftet med föreläsningen var att öka kunskapen kring autism och hur man kan arbeta med kommunikation, förhållningssätt och bemötande i arbetet med barn inom autismspektrumtillstånd. Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att vårdnadshavarna är mer nöjda än förra året (se tabell nedan) och att de flesta förskolecheferna bedömer måluppfyllelsen som god. För en högre måluppfyllelse skulle krävas högre bedömningar från förskolecheferna. Tabellen nedan visar ett något högre resultat än förra året på enkäten till vårdnadshavarna gällande hur förskolan tar tillvara barnens tankar och idéer. Resultatet är relativt oförändrat sedan förra året avseende hur förskolecheferna bedömer att arbetsformerna utvecklats så att barnens aktiva inflytande gynnas i högre grad än tidigare. Förra året var utvecklingen den motsatta vilket antogs beror på att vårdnadshavarna inte i samma utsträckning sett utvecklingen av arbetsformerna och dess konsekvenser för tillvaratagandet av barnens tankar och idéer. Över hälften av förskoleområdena vidtog under året åtgärder för att höja måluppfyllelsen för målområdet barns inflytande. De åtgärder som vidtagits handlade i hög grad om generella insatser som borde öka likvärdigheten och öka barnens inflytande över verksamheten, till exempel genom att organisera stöd via miljöer och handledare samt skapa barnråd och didaktiska modeller för demokratiska och utmanande samtal. Att kontinuerligt reflektera över pedagogernas påverkan i alla aktiviteter är ytterligare ett exempel, liksom att se över processen för hur barnintervjuerna bearbetas. På förskolorna har funnits en strävan att låta barnen få mer inflytande även över verksamheten eftersom de barnintervjuer som genomförts visat att barnen främst upplever sig ha inflytande över sig själva och sin lek. Exempel på sådana åtgärder har varit att dokumentera och reflektera ihop med barnen, göra barnen mer delaktiga i beslut, upptäcka barnens intressen via barnintervjuer och/eller med kopplingar till läroplanens mål samt att omsätta dessa intressen som en del i undervisningen. Barnintervjuerna har gjort förskolorna uppmärksamma på barns syn på sitt inflytande och det har lett till olika åtgärder. Exempelvis gav barn på en avdelning uttryck för att de inte behärskar ordet bestämma samt att de inte visste när de fick bestämma. Det ledde till att pedagogerna konkret visade barnen olika situationer när de får bestämma samt att förskolan diskuterar att tydliggöra detta även på andra sätt. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

13 Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns tankar och idéer Totalt (antal enkäter) Varav svarande i % Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel förskolechefer som anser att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas Totalt (antal förskolechefer) Varav svarande i % Total andel positiva svar Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att 94 procent av vårdnadshavarna känner sig trygga när deras barn är på förskolan (se tabell nedan). Liksom tidigare år är trygghet och även jämlikhet de mål som vårdnadshavarna svarar mest positivt på. Men att inte 100 procent av vårdnadshavarna instämmer är samtidigt en orsak till att bedömningen inte blir ännu högre. De goda resultaten kan vara en anledning till att normer och värden är det målområde där minst antal förskoleområden (drygt en tredjedel) känt behov av att vidta åtgärder till ytterligare förbättringar. En annan förklaring till färre åtgärder kan vara en strävan efter att prioritera att stärka lärandet för att nå en jämnare balans mellan omsorg och lärande, utifrån kritik från Skolinspektionen år Både forskning och Skolinspektionens egen rapport (2011:10) visar att det i vissa av landets förskolor förekommer ett behov av ett tydligare fokus på lärande. Huddinges förskolechefer har svarat på detta genom att vidta fler åtgärder för att öka måluppfyllelsen inom målområdet utveckling och lärande än inom normer och värden. Ändå har ungefär en tredjedel av förskoleområdena vidtagit åtgärder beträffande normer och värden. Exempel på vidtagna åtgärder är att arbeta i mindre grupper, zonindela gården, använda allas kunskaper bättre och tydliggöra rutiner i arbete med incidenter och mot mobbning och våldsnormer. Förskolorna menar också att åtgärder inom normer och värden främst handlar om hur personalen ska arbeta, till exempel genom ökat fokus på likabehandlingsplanen, arbetslagsreflektioner och förebyggande på olika sätt. Barnintervjuerna visar på att majoriteten av barnen känner sig trygga, att de trivs och att de tycker att det är roligt att vara på förskolan. Det är tydligt att det allra viktigaste för barns trivsel på förskolan är kompisar, det sociala samspelet samt leken. Barnen berättar att de blir glada när de har någon att leka med, när de blir tröstade och när de får hjälp. De nämner också att det är viktigt med snälla fröknar och att det finns mycket leksaker. Ett barn sa under intervjun att jag har faktiskt inte tid med intervjuer, jag måste leka. För att barnen ska känna sig trygga är det av vikt att barnen alltid har någon vuxen att vända sig till. Förskolecheferna konstaterar också att det är viktigt att pedagogerna är närvarande, lyssnar på barnens lek, ser till att ingen är ensam mot sin vilja och att man aktivt arbetar för att främja det sociala klimatet och kompisskap. Förskolecheferna tror att trivseln på förskolan ökar om man varierar undervisningen och därmed skapar mer spännande och intressanta verksamhet. Personalen upplever också att barnens trygghet och trivsel hänger ihop med föräldrarnas förståelse för förskolans verksamhet, vilket visar på vikten av information och en god samverkan. Andel föräldrar som känner sig trygga när deras barn är på förskolan Totalt (antal enkäter) Varav svarande i % Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel föräldrar som upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan Total andel positiva svar Flickor Pojkar Ökad jämlikhet - Förvaltningen uppdrar till förskolecheferna att under 2015 inkludera Plan mot diskriminering och kränkande behandling i det dagliga arbetet. Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att det är så hög andel av vårdnadshavarna som instämmer helt i att deras barn behandlas likvärdigt. 93 procent svarar positivt och hela 70 procent instämmer helt. Det motiveras även av att fler förskolechefer än förra året bedömer att deras upprättade planer helt och med hög kvalitet uppfyller lagkraven. För en högre bedömning krävs att medarbetarna FÖRSKOLENÄMNDEN 13

14 i högre utsträckning känner till och aktivt arbetar utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling. Huddinge kommuns förskolor har under året arbetat aktivt med likabehandlingsplanerna. Förskolecheferna har deltagit i olika seminarium för erfarenhetsutbyte och har fått återkoppling på planerna. Inspirerande lärmiljöer och hög personaltäthet är viktiga faktorer för att minska antalet kränkningar. Utvecklingsarbetet syftar till att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Andel föräldrar som upplever att deras barn behandlas likvärdigt oavsett livsvillkor Totalt (antal enkäter) Varav svarande i % Total andel positiva svar Flickor Pojkar Fler nöjda med förskola Andel föräldrar nöjda med sitt barns förskola Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel föräldrar som upplever att de vuxna i förskolan visar engagemang för deras barn Total andel positiva svar Flickor Pojkar Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att det är så hög andel vårdnadshavare som uppger sig vara nöjda och att denna andel även höjts under senaste året. En högre måluppfyllelse kan uppnås genom att alla är nöjda. Under den senaste sexårsperioden har cirka 90 procent av vårdnadshavarna svarat på en fyrgradig skala något av de positiva svaren att de instämmer helt eller ganska mycket i påståenden redovisade i ovanstående tabell. En negativ utveckling har anats men har med årets resultat brutits på ett positivt sätt. Kanske är detta resultatet av att en majoritet av förskoleområdena under året har identifierat utvecklingsområden och vidtagit åtgärder för att höja måluppfyllelsen. Vanligast har varit åtgärder som handlar om att organisera för en ökad likvärdighet, exempelvis genom att ha gemensamt utformade delar i informationsbrev, utveckla underlagen till utvecklingssamtalen samt utveckla olika typer av forum för dialog med vårdnadshavarna. Andra åtgärder har handlat om att utveckla användningen av digitala hjälpmedel, att barnen involveras i informationen till vårdnadshavarna och att diskutera och skapa en samsyn kring vissa centrala begrepp som exempelvis undervisning, utveckling och lärande. Ökad delaktighet och gott bemötande Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att det är det vanligaste omdömet från förskolecheferna själva. Även om förskolecheferna gör en lägre värdering än förra året avseende om formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta (se tabell nedan), så är fortfarande det vanligaste svaret fem på den sexgradiga skalan. Dessutom svarar vårdnadshavarna i år mer positivt än förra året på flertalet av nedanstående påståenden. Det är bara påståendet om utvecklingssamtal som får ett lägre resultat och det kan troligen förklaras av att enkäten i år genomfördes tidigare på året och att färre förskolor hunnit genomföra något utvecklingssamtal innan enkätens genomförande. En viktig förutsättning för att vårdnadshavarna ska kunna vara nöjda med förskoleverksamheten är att de har möjlighet att vara delaktiga. Föräldrarna ska också enligt förskolans läroplan ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Då delaktighet länge har varit ett central begrepp i Huddinge kommun har detta komplexa begrepp tydliggjorts genom olika former för delaktighet: information, konsultation, dialog, samarbete och medbestämmande. Det finns därmed flera olika anledningar till att ställa ett flertal frågor till vårdnadshavarna. De åtgärder som förskolorna under året främst arbetat med för att öka delaktigheten handlar om att utveckla informationen till samt dialogen med vårdnadshavare. Exempel är att konsultera vårdnadshavarna om hur de vill få information från förskolan samt öka samarbetet med vårdnadshavare med hjälp av fixar- och trivselkvällar. Flera förskoleområden betonar vikten av informationsbreven och att dessa skickas ut oavsett personalsituation för att öka 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

15 delaktigheten i förskolan. Informationsbreven, tillsammans med utvecklingssamtalen, bidrar till att utveckla dialogen med vårdnadshavarna. Åtgärder görs också digitalt för att öka delaktigheten och insynen i förskoleverksamheten genom exempelvis lärplattor och digitalkamera. Andel föräldrar som upplever att de får den information de behöver om förskolans verksamhet Totalt (antal enkäter) Varav svarande i % Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel föräldrar som upplever att förskolan arbetar för att göra målen i förskolans läroplan kända för dem Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel föräldrar som känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel föräldrar nöjda med utvecklingssamtalen Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel föräldrar som upplever sig få veta vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling och lärande Total andel positiva svar Flickor Pojkar Andel förskolechefer som uppger att formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta Totalt (antal förskolechefer) Varav svarande i % Total andel positiva svar Kommunal pedagogisk omsorg Antalet barn i kommunala familjedaghem fortsätter att minska kraftigt och i år har vårdnadshavare till 23 barn placerade i familjedaghem besvarat enkäten som skickas ut årligen till alla vårdnadshavare. Svarsfrekvensen brukar vara hög och blev i år 100 procent. Även resultatet brukar ligga högre än inom förskoleverksamheten och gör så även i år. Alla svarar att de är nöjda med verksamheten. Precis som i förskolan är skillnaderna mellan resultaten för flickornas respektive pojkarnas vårdnadshavare små. En del av förklaringen till de positiva resultaten kan vara den nära relation vårdnadshavare utvecklar med personalen, men självklart är resultaten även en följd av de satsningar enheten genomfört. Vårdnadshavarna svarar än mer positivt än förra året avseende utveckling och lärande, normer och värden samt nöjdhet. Det kan vara en konsekvens av den satsning som genomförts på inne- och utemiljöerna, litteracitet samt arbetet med revideringen av likabehandlingsplanerna. Däremot svarar vårdnadshavarna mindre positivt än förra året avseende barns inflytande samt förskola och hem. Resultaten kommer att analyseras vidare till delåren. Även om inte lagkraven är lika strikta för annan pedagogisk omsorg så är ambitionen att hålla samma kvalitet som i förskolan samt att personalen vanligen har förskollärarexamen. Personalen har dock vanligen inte förskollärarexamen. Förskolechefens värdering visar en hög kvalitet på lärmiljöerna och en både hög och mycket höjd kvalitet på språkverksamheten. Däremot framgår en minskad medverkan från personal och vårdnadshavarna gällande det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefen har dock under hösten startat upp ett utvecklingsarbete för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet så att det även inkluderar öppen förskola. Det görs både med en enkät till besökarna samt en självvärdering till personalen. Även på nattförskolan Nattviolen planeras arbete med att förstärka det systematiska kvalitetsarbetet med start under våren. Tillsammans med personalen kommer man att arbeta med att ta fram en föräldraenkät. Även en likabehandlingsplan kommer att färdigställas under våren. Nattviolen kommer också att ta fram rutiner för inskolning och förhållningssätt för likvärdiga rutiner för barnen under helgerna för att barnen ska känna sig trygga och att verksamheten ska möta barnens olika förväntningar då de tillbringar tid på fredagar och lördagar i verksamheten. FÖRSKOLENÄMNDEN 15

16 Strategiskt område: Vårby Vårby har stora utmaningar vad gäller arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Men där finns också många kvaliteter med närhet till natur, utbyggd kommunal service och närhet till kommunikationer. Under våren påbörjades rekrytering av fler förskollärare till Vårby med resultat att tre förskollärare började sin anställning i samband med höstterminens start. Under sommaren avslutade förskolechefen i Vårby förskoleområde sin anställning. Detta bidrog till att det gjordes en översyn av organisationen i förskoleområdet. En tillförordnad förskolechef tillsattes under höstterminen Strategiskt område: Flemingsberg Flemingsberg är ett expansivt område där satsningar görs inom utbildning, vetenskap, boende, näringsliv och företagande. Detta innebär att det är viktigt att tidigt i planeringen av området projektera för nya större förskolor. I området finns idag flera äldre små enheter. Under 2015 har förskolorna Korpen och Rosenhill lagts ner och förskolan Spiran har ändrat inriktning från specialförskola till förskola. Hösten 2015 öppnade Kästa förskola och skola och förskoleverksamheten övertog grundskolans paviljonger på Vistagård. I Visättra saknas förskoleplatser och de boende kan inte erbjudas plats i närområdet. 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

17 Fler i jobb Fler arbetstillfällen För att ge fler ungdomar en möjlighet till arbetslivserfarenhet så erbjöd barn- och utbildningsförvaltningen totalt 508 feriepraktikplatser under sommaren Sökintresset för en sommarpraktik var stort vilket visar på det behov som finns. En feriepraktikplats inom förskola var populär och 71 platser fördelat på 24 förskolor tilldelades under sommaren Antal feriepraktiksplatser inom förskoleverksamheten Totalt (antal) Flickor Pojkar Fler och växande företag Delmålet Fler och växande företag beskrivs under delmålet Ökad valfrihet under det övergripande målet Bra att leva och bo. Färre försörjningsstödstagare Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att fortsätta medverka till och erbjuda platser inom nämndens verksamhetsområde i projektet 100 Huddingejobb. Barn- och utbildningsförvaltningen står för majoriteten av de platser som erbjuds inom projektet. FÖRSKOLENÄMNDEN 17

18 God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Måluppfyllelsen bedöms som god. Anledningarna är en ökad medvetenhet och engagemang inom området. Erbjuda god och näringsriktig kost Huddinge kommun ska erbjuda god och näringsriktig kost inom alla de verksamheter där måltider serveras. Under året har kostenheten tillsammans med representanter från förskoleköken och skolköken arbetat fram en meny som uppfyller kraven på god och näringsriktig kost utifrån livsmedelsverkets rekommendationer, aktuell forskning samt ambitionen att nå en andel om 50 procent ekologisk mat till Vid förslag till produkter rekommenderas i största möjliga mån ekologiskt upphandlade produkter för att öka andelen ekologisk mat. Under 2014 fick kostenheten många frågor om vad som ska erbjudas inom både förskole-, grundskole- och gymnasiemåltiderna. Under 2015 har kostenheten genomfört en översikt av de måltider som förskolorna tillagar utöver den ordinarie menyn. Översikten innefattade specialkost på grund av allergier men även specialkost av etiska eller kulturella skäl. En enkät har besvarats av måltidspersonalen inom förskolan och de flesta upplever inte några stora problem med de måltider som förskolan tillagar utöver den ordinarie menyn. Utifrån enkätsvaren och frågor från föräldrar samt allmänhet kring specialkost har kostenheten förtydligat informationen på Huddinge kommuns hemsida inom området. Kostenheten erbjuder kontinuerligt utbildning för måltidspersonal inom matallergier och intoleranser och vid nätverksmöten för måltidspersonal inom förskolan diskuteras specialkoster vid behov. Giftfri miljö i förskolan - Förvaltningen åtar sig att fortsätta arbetet med giftfri förskola under Våren 2015 fattade förskolenämnden beslut om handlingsplan för giftfria förskolor. Handlingsplanen gäller för de kommunala förskolorna i Huddinge kommun. För de fristående verksamheterna är handlingsplanen rådgivande. Förskolorna arbetar aktivt med frågorna och förskolecheferna har fått en föreläsning om kemikalier i barns vardag av en representant från Naturskyddsföreningen. I december 2015 gjorde förvaltningen en uppföljning av förskolornas åtaganden enligt handlingsplanen. Handlingsplanen har väckt intresse hos kommunens leverantörer samt hos Huge Fastigheter AB. Spridningen av handlingsplanen har bidragit till ett ökat intresse och en medvetenhet om vad Huddinge kommuns eftersträvar gällande giftfri miljö i förskolan. Bättre samverkan kring individer i behov av stöd Måluppfyllelsen bedöms som god. Den organisation som skapats för bättre samerkan kring individer i behov av stöd har haft en positiv inverkan. Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) är en regional överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. Huddinge kommun har sedan flera år tillbaka en lokal överenskommelse med landstinget. Chefen för förskolans stödverksamhet är med i gruppen som samtalar och samverkar kring barn i behov av särskilt stöd i kommunen. Kommunen representeras av olika enheter inom Socialtjänsten samt stödverksamheterna inom barn- och utbildningsförvaltningen. Representanter från landstinget är Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och habiliteringen. Ungefär två gånger per termin träffas representanterna för att delvis skapa förutsättningar för samordnade insatser till barn i behov av särskilt stöd. Den lokala samverkansgruppens har också tagit beslut och skapat en rutin för samordnad individuell plan (SIP). Syftet med SIP är att tydliggöra sambetet mellan de berörda huvudmännen och underlätta för de familjer som har kontakt med flera myndigheter. De lokala rutinerna för samordnad individuell plan (SIP) finns nu på kommunens hemsida. Under våren 2015 har ett antal förskolechefer, biträdande förskolechefer och specialpedagoger gått en SIP- utbildning där deltagarna fick lära sig hur en samordnad individuell plan ska upprättas utifrån olika fallbeskrivningar. 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015