Redovisning av genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014"

Transkript

1 Rapport Datum Dnr Version 1.0 Redovisning av genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014 I regleringsbrevet för budgetåret 2015 avseende Riksantikvarieämbetet står att myndigheten ska redovisa genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad En slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2015 till Regeringskansliet. Nedan följer en beskrivning av genomförda projekt och aktiviteter. Vårmötet i Umeå 2014 Riksantikvarieämbetet och Riksförbundet Sveriges museer har var sitt årligt branschmöte Höstmötet och Vårmötet. År 2014 slogs dessa båda möten samman till ett möte på våren benämnt Vårmötet Vårmötet genomfördes den 8-10 april 2014 i Umeå, på Bildmuseet och Västerbottens museum. Målet var att genomföra ett gemensamt möte under kulturhuvudstadsåret. Ett syfte var att visa på de gemensamma utmaningar som verksamheterna står inför. Projektägare var Riksantikvarieämbetet och Riksförbundet Sveriges museer. Projektets samarbetspartners på plats i Umeå var Bildmuseet och Västerbottens museum. Bakgrund Kulturhuvudstadsåret 2014 gav anledning att pröva om dessa båda branschmöten kunde samordnas. En utmaning var att skapa ett program som kombinerade och balanserade musei- och kulturmiljöperspektiv och intressen. En annan utmaning handlade om att utforma seminarieutbudet så att deltagarna gavs möjlighet att delta i samtalet. En tredje utmaning handlade om att få deltagare till mötet. Att lägga möten utanför stockholmsregionen innebär erfarenhetsmässigt ofta färre deltagare. Resultat Konferensen genomfördes inom budget och med nöjda deltagare och medverkande. Fler än 530 personer deltog. Deltagandet från länsstyrelserna var dock mycket lågt. 1 (10)

2 Deltagarna var överlag mycket nöjda med programmets innehåll och utformning. Programmet som helhet och seminariedagen i synnerhet upplevdes av deltagarna handla om gemensamma frågor och utmaningar som kunde intressera såväl musei- som kulturmiljöverksamma. Inför mötet fick deltagarna möjlighet svara på en kultursociologisk enkät utformad av en forskare vid Linnéuniversitetet, som även presenterade de preliminära resultaten. Enkäten har därefter även besvarats av ett 90-tal anställda med kulturmiljöfunktioner vid länsstyrelserna. Rapporten kommer att göras tillgänglig på webben. Forskningsinsatser förbereds. Konferensfirman, som skött Riksförbundets vårmöten sedan 2011, utvärderade mötet genom en enkät till deltagarna. Vårmötet 2014 har fått det högsta genomsnittliga betyget av dessa fyra år. Nöjdheten vad gäller t.ex. helhetsintryck av konferensen, föredragen och möjligheter till dialog visar en avsevärd ökning jämfört med tidigare år. I enkäten finns ett flertal uttalanden om att det var positivt att slå samman de båda mötena. Det finns givetvis även kritiska röster från såväl musei- som kulturmiljöhåll som menade att mötena inte bör kombineras igen. Från kulturmiljöhåll hördes från någon att kulturmiljöfrågan drunknade medan andra tyckte att programmet var relevant och angeläget för deras verksamhet. På finns referat, filmer och intervjuer från de tre dagarna. Tillgänglighets- och funktionshindersperspektiv på genomförandet av kulturhuvudstadsåret Inför Kulturhuvudstadsåret 2014 förde Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och Myndigheten för Delaktighet en dialog med Umeå Kommun och Region Västerbotten angående tillgängligheten och funktionshindersperspektivet på genomförandet av kulturhuvudstadsåret. Gruppen diskuterade arrangemangens och de publika platsernas tillgänglighet, webb- och tv-sändningar, lämpliga informationsinsatser, tecken- och syntolkning, med mera. Därutöver diskuterades också tillgänglighetsfrågornas representation i programinnehållet och möjligheterna att lyfta frågan nationellt och internationellt. Umeå kommun initierade en rad insatser för att öka tillgängligheten till Kulturhuvudstadsåret och förde på många sätt in funktionshindersaspekten i programmet. På Vårmötet i Umeå (se ovan) ansvarade Riksantikvarieämbetet för ett av seminarierna med titeln Att sänka våra trösklar - hur når vi framgång i funktionshinderspolitiken? Seminariet innehöll fyra föredrag och en avslutande 2 (10)

3 diskussion. Seminariet lyfte fram pågående arbeten vid Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet. Därutöver lyftes projektet FOKUS (Funktionshinder och Kulturarv, Utbildning, Samverkan) som är ett samarbetsprojekt mellan Upplandsmuseet och Handikapphistoriska Föreningen. Alzheimerfondens generalsekreterare berättade om Möten med minnen, som är ett konkret initiativ för att öka livskvalitén för människor med demensdiagnos. Samlingsforum 2014: ljus på samlingen Samlingsforum är en årligt återkommande konferens om samlingsförvaltning som riktar sig till alla som arbetar med samlingar vid museer. Varje år väljs ett aktuellt tema. Årets Samlingsforum fokuserade på ljus- och belysningsfrågor i museer. I anslutning till programmet fanns det även möjlighet att delta i en visning av det nya Bildmuseet i Umeå eller att delta i ett studiebesök vid Västerbottens museums föremålsmagasin. Dessutom gavs det möjlighet att delta i visningar av Västerbottens museums aktuella utställningar. Syftet med Samlingsforum är att stärka förutsättningarna för god samlingsförvaltning vid svenska museer genom att skapa en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Målsättningen är att erbjuda en överblick av aktuell forskning, praktisk användbar kunskap och inspiration samt goda möjligheter till nätverkande. Konferensen ägde rum den 6-7 november på Västerbottens museum i Umeå. Samlingsforum arrangerades av Riksantikvarieämbetet tillsammans med Västerbottens museum, Riksutställningar och Riksförbundet Sveriges Museer. Bakgrund I EU, liksom i stora delar av övriga världen, fasar man ut glödlampor och andra energiineffektiva ljuskällor till förmån för energieffektivare alternativ. Detta har bidragit till en enorm teknikutveckling inom belysning. Frågor om ljusets kvalitet och hur man mäter och specificerar ljuskvalitet är viktiga för museerna. LEDbelysning blir allt vanligare i utställningar. Fördelarna är potentiellt stora. Energibesparingar och lampornas långa livslängd kan minska kostnaderna för underhåll. En annan egenskap som är särskilt fördelaktig för museer är att LED inte avger vare sig UV eller värmestrålning i ljusriktningen. Samtidigt innebär ny belysning stora investeringskostnader. LED-tekniken utvecklas i snabb takt och det är inte lätt att hålla sig uppdaterad om alla produkter på marknaden. Det finns 3 (10)

4 också anledning att förhålla sig kritisk till säljargumenten. LED är inte i alla situationer den lämpligaste tekniken. Resultat Konferensen blev tidigt fullbokad. 100 personer deltog. Deltagarna representerade flera yrkesgrupper, bland annat ljussättare, museitekniker, konservatorer, intendenter och chefer. Energimyndigheten bidrog med ett inlägg om vad som är aktuellt inom lagstiftningen. Framför allt handlar det om ekodesignförordningar och förordningen om energimärkningskrav på belysning. Viktiga är också frågor om ljusets påverkan på museiföremål och hur man kan mäta den. David Saunders från British Museum gav en presentation om grundläggande förebyggande konservering och betonade att ljus- och belysningsfrågorna på museet är ett team-arbete där konservatorn, intendenten och utställningsarkitekten är nyckelpersoner, men där alla på museet har en roll. Ett mycket uppskattat inlägg handlade om ljussättning ur ett tillgänglighetsperspektiv. Tillgänglighet handlar inte bara om hur mycket ljus man har utan lika mycket om ljussättningen. Bländning, ramper utan märkning, mycket vitt och avsaknad av kontraster ställer ofta till problem. Ljusets betydelse för mäniskors hälsa har uppmärksammats mycket under senare tid. Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi i Lund, berättade om aktuell forskning om ljusets ickevisuella effekter. Ljus- och belysningsfrågorna är aktuella på museerna och intresset för konferensen var mycket stort. Utvärderingsenkäten visade på ett positivt mottagande. 32 personer besvarade enkäten och på frågan Vad tyckte du om seminariet i sin helhet? gav alla 32 betyget 4 eller 5 (av 5 möjliga). Man kan läsa mer om Samlingsforum på RAÄ:s webb: Artikel om Samlingsforum 2014 på RAÄ:s webb: Samlingsforum 2015 kommer att fokusera på hållbar samlingsförvaltning under arbetsnamnet Det gröna museet. 4 (10)

5 The Impact of Culture - Creative Businesses for Sustainable Cities Tillsammans med Tillväxtverket, Umeå kommun och flera andra myndigheter och aktörer arrangerade Riksantikvarieämbetet en internationell konferens i Umeå den september, Fokus låg på kulturdriven tillväxt och hållbar stadsutveckling. Målgrupp för konferensen var samhällsplanerare samt aktörer som arbetar med att främja utveckling av kulturella och kreativa näringar. Konferensen skulle bland annat bidra till att skapa nya nätverk för ökad transnationell kunskap och kompetensutveckling inom området. Riksantikvarieämbetet stod värd för ett seminarium med rubriken The Impact of Cultural Heritage strategies for urban development, där kulturmiljöns roll för en hållbar och innovativ stadsutveckling diskuterades. Målet med seminariet var att öka kunskapen om hur kulturmiljöarbete kan bidra till att uppnå planer och visioner relaterat till tillväxt och stadsutveckling. Det handlade om att lyfta betydelsen av strategiska förhållningssätt för att tydligöra önskade effekter och hantera de utmaningar som kan uppstå genom att arbeta integrerat med kulturmiljö i stadsbyggande och tillväxtarbete. Bakgrund Samhällsutvecklingen medför kontinuerligt förändrade förutsättningar och nya utmaningar för lokal och regional planering. Frågor inriktade mot hållbar utveckling, tillväxt och konkurrens innebär inte minst att kulturmiljö framträder som en viktig resurs i lokala och regionala förändringsprocesser 1. Investeringar i kulturmiljön förväntas ofta bidra till ekonomisk och social utveckling, inte minst i städer och regioner som kännetecknas av strukturomvandling och negativ utveckling. Hur kulturmiljö ska bidra i dessa sammanhang är dock inte alltid tydligt, utan kan innefatta olika ambitionsnivåer och ligga under begrepp såsom näringsutveckling, attraktivitet och/eller livskvalitet. I dessa förändringsprocesser finns därför ett behov av att förtydliga förväntningar och möjligheter som kulturmiljön kan bidra med för stadens socioekonomiska utveckling: - Hur kan kulturmiljöarbete vara en resurs för att skapa ekonomiska och sociala mervärden i stadsomvandlingar? - Vilka konfliker kan uppstå när kulturmiljö används för att skapa ekonomiska och sociala mervärden i stadsutveckling? 1 Kulturmiljön är dels en kulturell och social resurs som bidrar till menings, -och identitetsskapande processer och livskvalitet, dels en ekonomisk resurs som kan bidrar till företagande, tillväxt och konkurrenskraft. 5 (10)

6 Resultat En utgångspunkt för diskussionerna på seminariet var den pågående omvandlingen av Kockums varvsområde i Malmö till den nya Varvsstaden. Enligt visionen ska Varvsstaden utvecklas till ett attraktivt område, med kulturell mångfald och en förnyad identitet som främjar en hållbar och innovativ stadsutveckling. Västra hamnen har blivit attraktivt för kulturella och kreativa näringar, med bland annat skapandet av ett mediekluster i Varvsstaden. För att fördjupa seminariets tema och dess frågeställningar hade tre talare bjudits in: Josephine Nellerup, planchef i Malmö stad, som berättade om hur de arbetar med kulturmiljö i omvandlingen av Varvsstaden. Josephine betonade att det är viktigt att tidigt i planeringsprocessen prata om vilken identitet man vill att ett område ska få och tillsammans med andra aktörer hitta gemensamma tillvägagångssätt för att uppnå detta. Malmö stad hjälper bland annat till med att skapa mötesplatser för fastighetsutvecklare och olika näringar så att de kan finna gemensamma lösningar vad gäller att omvandla den historiska bebyggelsen till nya funktioner. En förhoppning som uttrycktes var att antikvarier ska få en större roll i gestaltning av byggnaderna för att skapa kreativa kombinationer av gammalt och nytt. Sophia Labadi, PhD, chef på Kulturarvscentrum, universitetet i Kent, har forskat kring kulturmiljöns socioekonomiska effekter och gav en internationell utblick på denna fråga. Hon menade att det övergripande målet med att föra in kultur och kreativa näringar som en strategi när man omvandlar platser, är att locka till sig investeringar, arbetstillfällen och att attrahera besökare och boende. Det är ett sätt att flytta fokus från tillverkningsindustri till en ekonomi som bygger på kultur och service. Samtidigt sker inte den positiva kopplingen mellan kulturmiljö, kulturprojekt och social utveckling automatiskt. Riktade åtgärder måste göras för att involvera lokalsamhället. Till exempel kan det behövas hyresreglering för att se till att omvandlingen inte leder till gentrifiering och att de ursprungliga invånarna flyttar. Per Möller, doktorand, Linköpings universitet, erbjöd en kritisk reflektion över planering för framsteg i relation till kulturhistoriska och sociala värden. Han menade att vi inte kan förvänta oss att kultur ska lösa alla problem med segregation, klass och utanförskap. Kulturen erbjuder möjligheter att ändra strukturer till det bättre, till hållbarare, mer demokratiska och rättvisare samhällen, men risken är lika stor att den förstärker det befintliga och till och med skapar nya orättvisor och ojämställda strukturer, och föder segregation. 6 (10)

7 Seminariet avslutades med en paneldiskussion och frågor från publiken. En slutsats var att det i planeringsprocesser finns behov att precisera vad den urbana kulturmiljön ska och kan bidra till samt vikten av att uppmärksamma och hantera utmaningarna för att nå dit. Seminariet lyfte frågor om varför och hur i förhållande till bevarande, användning och utveckling av kulturmiljöer i stadsomvandlingar. Det fyllde därigenom en viktig funktion på konferensen genom att inte utgå från förgivet tagna föreställningar om kulturens och kulturmiljöns betydelse för tillväxt, attraktivitet och/eller livskvalitet. Kultur och kulturmiljö kan vara medlet men bör också vara målet i arbetet med att skapa attraktiva och hållbara städer. Cirka 56 % av deltagarna tyckte att konferensen var nyttig eller mycket nyttig. Brister var bland annat att antalet internationella deltagare var få och att konferensen också kunde tagit tillvara kompetensen bland åhörarna på ett bättre sätt genom ett mer interaktivt upplägg. Konferensen dokumenterades i form av ett temanummer av tidskriften PLAN: The Impact of Culture - Creative Businesses for Sustainable Cities, nr. 5, Mediakampanj Europeana awareness Riksantikvarieämbetet deltog i EU-projektet Europeana Awareness i Sverige med syftet att öka mängden information i den stora europeiska databasen/kulturarvsportalen Europeana samt att öka kännedomen om denna. Strategin var att skapa publicitet i media, som i sin tur skulle berätta om Europeana. Taktiken var att arrangera en fototävling tillsammans med Wikimedia Sverige och stödja Umepedia, ett initiativ som innebar att QR-skyltar 2 sattes upp på intressanta byggnader och platser i Europas kulturhuvudstad 2014, Umeå. Kampanjen genomfördes som ett samarbete mellan Europeana Awarenessprojektet i Sverige (där Riksantikvarieämbetet och Wikimedia deltar), Umeå kommun och Västerbottens museum. 2 En QR-kod (Quick Response) är en tvådimensionell streckkod som är en vidareutveckling av EAN-koden. QR-koden har blivit allt vanligare eftersom den kan avläsas av de flesta moderna mobiltelefoner och kan innehålla betydligt mer information är ex. den endimensionella EANkoden. 7 (10)

8 Resultat Arbetet inleddes med att en bred nationell pressrelease om Europeana och projektet distribuerades, vilket sedan följdes upp per telefon. TT tog nyheten som fick mycket stor spridning. Fem fotoworkshops arrangerades i samarbete med Wikimedia Sverige med början i kulturhuvudstaden Umeå, den 24 maj Syftet med arrangemangen var att skapa publicitet för att sprida kännedom om Europeana i Sverige och att locka till deltagande i fototävlingen DåochNU samt att ge handfast hjälp till deltagare att ladda upp sina bidrag. Därefter genomfördes workshops i Kalmar den 7 juni, i Lund den 14 juni, i Göteborg den 23 augusti och i Stockholm den 30 augusti Samtliga workshops genomfördes, utan kostnad, på centralt belägna platser i alla städer. Genomslaget i lokala medier var mycket bra i samtliga städer. Fototävlingen DåochNu handlade om att ta foton på exakt samma plats där en annan fotograf tog sitt foto för flera decennier sedan. Detta visar hur staden förändrats, eller förblivit densamma, genom tiderna. Historiska bilder i Europeana användes som utgångspunkt. Deltagarna valde vilka historiska bilder de ville använda som dåtidsbild och begav sig ut i staden för att ta ett nytt foto på samma motiv. Tävlingen pågick till den 10 september bidrag som höll kvalitetsmåtten gick vidare till juryn som lämnade sitt utlåtande den 29 september De nominerade bilderna skrevs ut, monterades och ställdes ut på Västerbottens museum med vernissage den 12 oktober Datumet valdes utifrån att museet samma dag hade vernissage på en annan stor utställning vilket gav extra uppmärksamhet. Alla bidrag som inte blev utskrivna/printade visades i ett bildspel på väggen i utställningsrummet. Media bjöds in och ett pressmeddelande som presenterade vinnarna gick ut i samband med vernissagen. Utställningen pågick till den 8 februari En medierapport visar att kampanjen sammanlagt fick 35 publiceringar i press och eter samt 24 digitala publiceringar (sociala medier) vilket överträffade Europeanas mål på 50 publiceringar. Länk till fototävlingen DåochNu: 8 (10)

9 Utveckling av Vasaplan i Umeå Ett projekt avseende gestaltningsprogram och visualiseringar för utveckling av Vasaplan i Umeå utgjorde en del av regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Regeringsuppdraget var gemensamt för Statens konstråd, Boverket, Arkitektur- och designcentrum och Riksantikvarieämbetet. Vasaplan, en av Umeås mest frekventerade och centrala platser, ska byggas om. Kommunen har budgeterat för en ombyggnad som är tänkt att påbörjas Vasaplan är och förblir ett nav för kollektivtrafiken i Umeå. Riksantikvarieämbetet har följt gestaltningsprojektet. Som underlag till den slutliga utformningen genomförde Umeå kommun under september 2014 tre dialogprojekt inom ramen för samverkansprojektet Vasaplan. Syftet var att hitta nya sätt att föra dialog med Umeåborna om Vasaplan och dess framtida utformning. Medverkande gestaltande expertis var Nivå Landskapsarkitektur med konstnären Beatrice Hansson, Nyréns Arkitektkontor med filmaren Sven Blume, samt konstnärsgruppen Poste Restante. Resultat Nivå Landskapsarkitektur med konstnären Beatrice Hansson gjorde en fysisk fullskaleundersökning av Vasaplan med hjälp av 400 specialritade pallar. Under fem dagar placerades pallarna ut på Vasaplan i olika konfigurationer, sittberg, labyrinter, hinder, tillfälliga väggar, långbänkar etc. i en fysisk föränderlig installation som syftade till att undersöka människors beteende på Vasaplan. Nyréns och Sven Blume gjorde en dokumentärfilm om Vasaplan i samarbete med besökare på plats. I filmen hörs en mångfald röster från Vasaplan. Poste Restante uppförde performanceverket Closing Time; en anhöriglinje för alla med en relation till staden. Under en personlig stadsvandring blev besökare guidade genom förändringar i stadslandskapet av en telefonist som gav varje besökare möjligheten att reflektera över hur dennes livsval är synliga i staden. Samtalet avslutades i en minnesceremoni där operasångare lånade sin röst för att hedra vad som har gått förlorat. I slutet av oktober presenterade grupperna sina arbeten och reflektioner för Umeå kommun under en två-dagars workshop. Statens konstråd har bedömt att de tre gruppernas slutsatser är mycket relevanta för en kommande ombyggnad, men 9 (10)

10 inte alltid helt konkreta. Slutsatserna ska skrivas in i den programhandling som ligger till grund för fortsatt gestaltning av Vasaplan. 10 (10)

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:

Läs mer

Nationell samordnare för frågor om vård och konservering

Nationell samordnare för frågor om vård och konservering Nationell samordnare för frågor om vård och konservering Gabriella Ericson, Riksantikvarieämbetet 1 Riksantikvarieämbetets uppdrag Vår uppgift är att vara pådrivande och samlande i kulturarvsarbetet och

Läs mer

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå Dokumentnamn Dokumenttyp Datum 2013-09-26 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 3.1.7-2013-4007 med koppling till Dnr 1.2.1-2013-1. PO Remmare 1.0 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Samlingsförvaltning och konserveringsvetenskap. Riksantikvarieämbetet gör så att kulturarvet bevaras, används och utvecklas

Samlingsförvaltning och konserveringsvetenskap. Riksantikvarieämbetet gör så att kulturarvet bevaras, används och utvecklas Samlingsförvaltning och konserveringsvetenskap Riksantikvarieämbetet gör så att kulturarvet bevaras, används och utvecklas Riksantikvarieämbetet har uppdraget att vara nationell samordnare för frågor om

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

WWW.LUND.SE VISION 2025

WWW.LUND.SE VISION 2025 WWW.LUND.SE 02 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 VISION 2 0 2 5 04 Vision 2025 07 Bilden av framtiden 11 Från ord till handling 17 2025 år 2009 Lund idéernas

Läs mer

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Kulturnämnden BILAGA 1 (3) Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Region Skånes inträde i samverkansmodellen innebar ett större ansvar för övergripande kulturarvsfrågor. Samråd med de regionala

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt

Läs mer

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Kommunikationsplan för Översiktsplan

Kommunikationsplan för Översiktsplan Kommunikationsplan för Översiktsplan Projektbeställare Kommunstyrelsen, genom Kent Gullberg (SBF-chef) Projektledare Charlotte Hedlund Datum 2015-12-01 Version 1.0 Projekt-, ärendenr. Dnr KS 2014/0321-212

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN?

DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN? DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN? Stockholm 27 november Björn Svensby, handläggare Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-01 1 Plattformen för hållbar stadsutveckling

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

Datum Dnr Omdisponeringar inom ramen för budget 2014

Datum Dnr Omdisponeringar inom ramen för budget 2014 Kulturnämnden Vesna Weber Ekonomicontroller 040-675 37 33 Vesna.Weber@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-28 Dnr 1302588 1 (5) Kulturnämnden Omdisponeringar inom ramen för budget 2014 Ordförandens förslag

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum Jenny Lindhe/ Malmö Museer Mimmi Tegnér 2014-12-01 Idag Varför dialog och delaktighet? Vad krävs för att bli en lärande organisation? Praktiska erfarenheter

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Attraktionskraft Sverige - tillsammans skapar vi attraktiva platser

Attraktionskraft Sverige - tillsammans skapar vi attraktiva platser Sverige - tillsammans skapar vi attraktiva platser Ingrid Eriksson Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till 2021 BoU - Lärande för hållbar utveckling 2013-11- 26 av Eva- Marie Tyberg Vad vill ni veta? Det går hyfsat bra för Sundsvall Varför en hållbar tillväxtstrategi?

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer