Redovisning av genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014

Transkript

1 Rapport Datum Dnr Version 1.0 Redovisning av genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014 I regleringsbrevet för budgetåret 2015 avseende Riksantikvarieämbetet står att myndigheten ska redovisa genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad En slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2015 till Regeringskansliet. Nedan följer en beskrivning av genomförda projekt och aktiviteter. Vårmötet i Umeå 2014 Riksantikvarieämbetet och Riksförbundet Sveriges museer har var sitt årligt branschmöte Höstmötet och Vårmötet. År 2014 slogs dessa båda möten samman till ett möte på våren benämnt Vårmötet Vårmötet genomfördes den 8-10 april 2014 i Umeå, på Bildmuseet och Västerbottens museum. Målet var att genomföra ett gemensamt möte under kulturhuvudstadsåret. Ett syfte var att visa på de gemensamma utmaningar som verksamheterna står inför. Projektägare var Riksantikvarieämbetet och Riksförbundet Sveriges museer. Projektets samarbetspartners på plats i Umeå var Bildmuseet och Västerbottens museum. Bakgrund Kulturhuvudstadsåret 2014 gav anledning att pröva om dessa båda branschmöten kunde samordnas. En utmaning var att skapa ett program som kombinerade och balanserade musei- och kulturmiljöperspektiv och intressen. En annan utmaning handlade om att utforma seminarieutbudet så att deltagarna gavs möjlighet att delta i samtalet. En tredje utmaning handlade om att få deltagare till mötet. Att lägga möten utanför stockholmsregionen innebär erfarenhetsmässigt ofta färre deltagare. Resultat Konferensen genomfördes inom budget och med nöjda deltagare och medverkande. Fler än 530 personer deltog. Deltagandet från länsstyrelserna var dock mycket lågt. 1 (10)

2 Deltagarna var överlag mycket nöjda med programmets innehåll och utformning. Programmet som helhet och seminariedagen i synnerhet upplevdes av deltagarna handla om gemensamma frågor och utmaningar som kunde intressera såväl musei- som kulturmiljöverksamma. Inför mötet fick deltagarna möjlighet svara på en kultursociologisk enkät utformad av en forskare vid Linnéuniversitetet, som även presenterade de preliminära resultaten. Enkäten har därefter även besvarats av ett 90-tal anställda med kulturmiljöfunktioner vid länsstyrelserna. Rapporten kommer att göras tillgänglig på webben. Forskningsinsatser förbereds. Konferensfirman, som skött Riksförbundets vårmöten sedan 2011, utvärderade mötet genom en enkät till deltagarna. Vårmötet 2014 har fått det högsta genomsnittliga betyget av dessa fyra år. Nöjdheten vad gäller t.ex. helhetsintryck av konferensen, föredragen och möjligheter till dialog visar en avsevärd ökning jämfört med tidigare år. I enkäten finns ett flertal uttalanden om att det var positivt att slå samman de båda mötena. Det finns givetvis även kritiska röster från såväl musei- som kulturmiljöhåll som menade att mötena inte bör kombineras igen. Från kulturmiljöhåll hördes från någon att kulturmiljöfrågan drunknade medan andra tyckte att programmet var relevant och angeläget för deras verksamhet. På finns referat, filmer och intervjuer från de tre dagarna. Tillgänglighets- och funktionshindersperspektiv på genomförandet av kulturhuvudstadsåret Inför Kulturhuvudstadsåret 2014 förde Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och Myndigheten för Delaktighet en dialog med Umeå Kommun och Region Västerbotten angående tillgängligheten och funktionshindersperspektivet på genomförandet av kulturhuvudstadsåret. Gruppen diskuterade arrangemangens och de publika platsernas tillgänglighet, webb- och tv-sändningar, lämpliga informationsinsatser, tecken- och syntolkning, med mera. Därutöver diskuterades också tillgänglighetsfrågornas representation i programinnehållet och möjligheterna att lyfta frågan nationellt och internationellt. Umeå kommun initierade en rad insatser för att öka tillgängligheten till Kulturhuvudstadsåret och förde på många sätt in funktionshindersaspekten i programmet. På Vårmötet i Umeå (se ovan) ansvarade Riksantikvarieämbetet för ett av seminarierna med titeln Att sänka våra trösklar - hur når vi framgång i funktionshinderspolitiken? Seminariet innehöll fyra föredrag och en avslutande 2 (10)

3 diskussion. Seminariet lyfte fram pågående arbeten vid Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet. Därutöver lyftes projektet FOKUS (Funktionshinder och Kulturarv, Utbildning, Samverkan) som är ett samarbetsprojekt mellan Upplandsmuseet och Handikapphistoriska Föreningen. Alzheimerfondens generalsekreterare berättade om Möten med minnen, som är ett konkret initiativ för att öka livskvalitén för människor med demensdiagnos. Samlingsforum 2014: ljus på samlingen Samlingsforum är en årligt återkommande konferens om samlingsförvaltning som riktar sig till alla som arbetar med samlingar vid museer. Varje år väljs ett aktuellt tema. Årets Samlingsforum fokuserade på ljus- och belysningsfrågor i museer. I anslutning till programmet fanns det även möjlighet att delta i en visning av det nya Bildmuseet i Umeå eller att delta i ett studiebesök vid Västerbottens museums föremålsmagasin. Dessutom gavs det möjlighet att delta i visningar av Västerbottens museums aktuella utställningar. Syftet med Samlingsforum är att stärka förutsättningarna för god samlingsförvaltning vid svenska museer genom att skapa en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Målsättningen är att erbjuda en överblick av aktuell forskning, praktisk användbar kunskap och inspiration samt goda möjligheter till nätverkande. Konferensen ägde rum den 6-7 november på Västerbottens museum i Umeå. Samlingsforum arrangerades av Riksantikvarieämbetet tillsammans med Västerbottens museum, Riksutställningar och Riksförbundet Sveriges Museer. Bakgrund I EU, liksom i stora delar av övriga världen, fasar man ut glödlampor och andra energiineffektiva ljuskällor till förmån för energieffektivare alternativ. Detta har bidragit till en enorm teknikutveckling inom belysning. Frågor om ljusets kvalitet och hur man mäter och specificerar ljuskvalitet är viktiga för museerna. LEDbelysning blir allt vanligare i utställningar. Fördelarna är potentiellt stora. Energibesparingar och lampornas långa livslängd kan minska kostnaderna för underhåll. En annan egenskap som är särskilt fördelaktig för museer är att LED inte avger vare sig UV eller värmestrålning i ljusriktningen. Samtidigt innebär ny belysning stora investeringskostnader. LED-tekniken utvecklas i snabb takt och det är inte lätt att hålla sig uppdaterad om alla produkter på marknaden. Det finns 3 (10)

4 också anledning att förhålla sig kritisk till säljargumenten. LED är inte i alla situationer den lämpligaste tekniken. Resultat Konferensen blev tidigt fullbokad. 100 personer deltog. Deltagarna representerade flera yrkesgrupper, bland annat ljussättare, museitekniker, konservatorer, intendenter och chefer. Energimyndigheten bidrog med ett inlägg om vad som är aktuellt inom lagstiftningen. Framför allt handlar det om ekodesignförordningar och förordningen om energimärkningskrav på belysning. Viktiga är också frågor om ljusets påverkan på museiföremål och hur man kan mäta den. David Saunders från British Museum gav en presentation om grundläggande förebyggande konservering och betonade att ljus- och belysningsfrågorna på museet är ett team-arbete där konservatorn, intendenten och utställningsarkitekten är nyckelpersoner, men där alla på museet har en roll. Ett mycket uppskattat inlägg handlade om ljussättning ur ett tillgänglighetsperspektiv. Tillgänglighet handlar inte bara om hur mycket ljus man har utan lika mycket om ljussättningen. Bländning, ramper utan märkning, mycket vitt och avsaknad av kontraster ställer ofta till problem. Ljusets betydelse för mäniskors hälsa har uppmärksammats mycket under senare tid. Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi i Lund, berättade om aktuell forskning om ljusets ickevisuella effekter. Ljus- och belysningsfrågorna är aktuella på museerna och intresset för konferensen var mycket stort. Utvärderingsenkäten visade på ett positivt mottagande. 32 personer besvarade enkäten och på frågan Vad tyckte du om seminariet i sin helhet? gav alla 32 betyget 4 eller 5 (av 5 möjliga). Man kan läsa mer om Samlingsforum på RAÄ:s webb: Artikel om Samlingsforum 2014 på RAÄ:s webb: Samlingsforum 2015 kommer att fokusera på hållbar samlingsförvaltning under arbetsnamnet Det gröna museet. 4 (10)

5 The Impact of Culture - Creative Businesses for Sustainable Cities Tillsammans med Tillväxtverket, Umeå kommun och flera andra myndigheter och aktörer arrangerade Riksantikvarieämbetet en internationell konferens i Umeå den september, Fokus låg på kulturdriven tillväxt och hållbar stadsutveckling. Målgrupp för konferensen var samhällsplanerare samt aktörer som arbetar med att främja utveckling av kulturella och kreativa näringar. Konferensen skulle bland annat bidra till att skapa nya nätverk för ökad transnationell kunskap och kompetensutveckling inom området. Riksantikvarieämbetet stod värd för ett seminarium med rubriken The Impact of Cultural Heritage strategies for urban development, där kulturmiljöns roll för en hållbar och innovativ stadsutveckling diskuterades. Målet med seminariet var att öka kunskapen om hur kulturmiljöarbete kan bidra till att uppnå planer och visioner relaterat till tillväxt och stadsutveckling. Det handlade om att lyfta betydelsen av strategiska förhållningssätt för att tydligöra önskade effekter och hantera de utmaningar som kan uppstå genom att arbeta integrerat med kulturmiljö i stadsbyggande och tillväxtarbete. Bakgrund Samhällsutvecklingen medför kontinuerligt förändrade förutsättningar och nya utmaningar för lokal och regional planering. Frågor inriktade mot hållbar utveckling, tillväxt och konkurrens innebär inte minst att kulturmiljö framträder som en viktig resurs i lokala och regionala förändringsprocesser 1. Investeringar i kulturmiljön förväntas ofta bidra till ekonomisk och social utveckling, inte minst i städer och regioner som kännetecknas av strukturomvandling och negativ utveckling. Hur kulturmiljö ska bidra i dessa sammanhang är dock inte alltid tydligt, utan kan innefatta olika ambitionsnivåer och ligga under begrepp såsom näringsutveckling, attraktivitet och/eller livskvalitet. I dessa förändringsprocesser finns därför ett behov av att förtydliga förväntningar och möjligheter som kulturmiljön kan bidra med för stadens socioekonomiska utveckling: - Hur kan kulturmiljöarbete vara en resurs för att skapa ekonomiska och sociala mervärden i stadsomvandlingar? - Vilka konfliker kan uppstå när kulturmiljö används för att skapa ekonomiska och sociala mervärden i stadsutveckling? 1 Kulturmiljön är dels en kulturell och social resurs som bidrar till menings, -och identitetsskapande processer och livskvalitet, dels en ekonomisk resurs som kan bidrar till företagande, tillväxt och konkurrenskraft. 5 (10)

6 Resultat En utgångspunkt för diskussionerna på seminariet var den pågående omvandlingen av Kockums varvsområde i Malmö till den nya Varvsstaden. Enligt visionen ska Varvsstaden utvecklas till ett attraktivt område, med kulturell mångfald och en förnyad identitet som främjar en hållbar och innovativ stadsutveckling. Västra hamnen har blivit attraktivt för kulturella och kreativa näringar, med bland annat skapandet av ett mediekluster i Varvsstaden. För att fördjupa seminariets tema och dess frågeställningar hade tre talare bjudits in: Josephine Nellerup, planchef i Malmö stad, som berättade om hur de arbetar med kulturmiljö i omvandlingen av Varvsstaden. Josephine betonade att det är viktigt att tidigt i planeringsprocessen prata om vilken identitet man vill att ett område ska få och tillsammans med andra aktörer hitta gemensamma tillvägagångssätt för att uppnå detta. Malmö stad hjälper bland annat till med att skapa mötesplatser för fastighetsutvecklare och olika näringar så att de kan finna gemensamma lösningar vad gäller att omvandla den historiska bebyggelsen till nya funktioner. En förhoppning som uttrycktes var att antikvarier ska få en större roll i gestaltning av byggnaderna för att skapa kreativa kombinationer av gammalt och nytt. Sophia Labadi, PhD, chef på Kulturarvscentrum, universitetet i Kent, har forskat kring kulturmiljöns socioekonomiska effekter och gav en internationell utblick på denna fråga. Hon menade att det övergripande målet med att föra in kultur och kreativa näringar som en strategi när man omvandlar platser, är att locka till sig investeringar, arbetstillfällen och att attrahera besökare och boende. Det är ett sätt att flytta fokus från tillverkningsindustri till en ekonomi som bygger på kultur och service. Samtidigt sker inte den positiva kopplingen mellan kulturmiljö, kulturprojekt och social utveckling automatiskt. Riktade åtgärder måste göras för att involvera lokalsamhället. Till exempel kan det behövas hyresreglering för att se till att omvandlingen inte leder till gentrifiering och att de ursprungliga invånarna flyttar. Per Möller, doktorand, Linköpings universitet, erbjöd en kritisk reflektion över planering för framsteg i relation till kulturhistoriska och sociala värden. Han menade att vi inte kan förvänta oss att kultur ska lösa alla problem med segregation, klass och utanförskap. Kulturen erbjuder möjligheter att ändra strukturer till det bättre, till hållbarare, mer demokratiska och rättvisare samhällen, men risken är lika stor att den förstärker det befintliga och till och med skapar nya orättvisor och ojämställda strukturer, och föder segregation. 6 (10)

7 Seminariet avslutades med en paneldiskussion och frågor från publiken. En slutsats var att det i planeringsprocesser finns behov att precisera vad den urbana kulturmiljön ska och kan bidra till samt vikten av att uppmärksamma och hantera utmaningarna för att nå dit. Seminariet lyfte frågor om varför och hur i förhållande till bevarande, användning och utveckling av kulturmiljöer i stadsomvandlingar. Det fyllde därigenom en viktig funktion på konferensen genom att inte utgå från förgivet tagna föreställningar om kulturens och kulturmiljöns betydelse för tillväxt, attraktivitet och/eller livskvalitet. Kultur och kulturmiljö kan vara medlet men bör också vara målet i arbetet med att skapa attraktiva och hållbara städer. Cirka 56 % av deltagarna tyckte att konferensen var nyttig eller mycket nyttig. Brister var bland annat att antalet internationella deltagare var få och att konferensen också kunde tagit tillvara kompetensen bland åhörarna på ett bättre sätt genom ett mer interaktivt upplägg. Konferensen dokumenterades i form av ett temanummer av tidskriften PLAN: The Impact of Culture - Creative Businesses for Sustainable Cities, nr. 5, Mediakampanj Europeana awareness Riksantikvarieämbetet deltog i EU-projektet Europeana Awareness i Sverige med syftet att öka mängden information i den stora europeiska databasen/kulturarvsportalen Europeana samt att öka kännedomen om denna. Strategin var att skapa publicitet i media, som i sin tur skulle berätta om Europeana. Taktiken var att arrangera en fototävling tillsammans med Wikimedia Sverige och stödja Umepedia, ett initiativ som innebar att QR-skyltar 2 sattes upp på intressanta byggnader och platser i Europas kulturhuvudstad 2014, Umeå. Kampanjen genomfördes som ett samarbete mellan Europeana Awarenessprojektet i Sverige (där Riksantikvarieämbetet och Wikimedia deltar), Umeå kommun och Västerbottens museum. 2 En QR-kod (Quick Response) är en tvådimensionell streckkod som är en vidareutveckling av EAN-koden. QR-koden har blivit allt vanligare eftersom den kan avläsas av de flesta moderna mobiltelefoner och kan innehålla betydligt mer information är ex. den endimensionella EANkoden. 7 (10)

8 Resultat Arbetet inleddes med att en bred nationell pressrelease om Europeana och projektet distribuerades, vilket sedan följdes upp per telefon. TT tog nyheten som fick mycket stor spridning. Fem fotoworkshops arrangerades i samarbete med Wikimedia Sverige med början i kulturhuvudstaden Umeå, den 24 maj Syftet med arrangemangen var att skapa publicitet för att sprida kännedom om Europeana i Sverige och att locka till deltagande i fototävlingen DåochNU samt att ge handfast hjälp till deltagare att ladda upp sina bidrag. Därefter genomfördes workshops i Kalmar den 7 juni, i Lund den 14 juni, i Göteborg den 23 augusti och i Stockholm den 30 augusti Samtliga workshops genomfördes, utan kostnad, på centralt belägna platser i alla städer. Genomslaget i lokala medier var mycket bra i samtliga städer. Fototävlingen DåochNu handlade om att ta foton på exakt samma plats där en annan fotograf tog sitt foto för flera decennier sedan. Detta visar hur staden förändrats, eller förblivit densamma, genom tiderna. Historiska bilder i Europeana användes som utgångspunkt. Deltagarna valde vilka historiska bilder de ville använda som dåtidsbild och begav sig ut i staden för att ta ett nytt foto på samma motiv. Tävlingen pågick till den 10 september bidrag som höll kvalitetsmåtten gick vidare till juryn som lämnade sitt utlåtande den 29 september De nominerade bilderna skrevs ut, monterades och ställdes ut på Västerbottens museum med vernissage den 12 oktober Datumet valdes utifrån att museet samma dag hade vernissage på en annan stor utställning vilket gav extra uppmärksamhet. Alla bidrag som inte blev utskrivna/printade visades i ett bildspel på väggen i utställningsrummet. Media bjöds in och ett pressmeddelande som presenterade vinnarna gick ut i samband med vernissagen. Utställningen pågick till den 8 februari En medierapport visar att kampanjen sammanlagt fick 35 publiceringar i press och eter samt 24 digitala publiceringar (sociala medier) vilket överträffade Europeanas mål på 50 publiceringar. Länk till fototävlingen DåochNu: 8 (10)

9 Utveckling av Vasaplan i Umeå Ett projekt avseende gestaltningsprogram och visualiseringar för utveckling av Vasaplan i Umeå utgjorde en del av regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Regeringsuppdraget var gemensamt för Statens konstråd, Boverket, Arkitektur- och designcentrum och Riksantikvarieämbetet. Vasaplan, en av Umeås mest frekventerade och centrala platser, ska byggas om. Kommunen har budgeterat för en ombyggnad som är tänkt att påbörjas Vasaplan är och förblir ett nav för kollektivtrafiken i Umeå. Riksantikvarieämbetet har följt gestaltningsprojektet. Som underlag till den slutliga utformningen genomförde Umeå kommun under september 2014 tre dialogprojekt inom ramen för samverkansprojektet Vasaplan. Syftet var att hitta nya sätt att föra dialog med Umeåborna om Vasaplan och dess framtida utformning. Medverkande gestaltande expertis var Nivå Landskapsarkitektur med konstnären Beatrice Hansson, Nyréns Arkitektkontor med filmaren Sven Blume, samt konstnärsgruppen Poste Restante. Resultat Nivå Landskapsarkitektur med konstnären Beatrice Hansson gjorde en fysisk fullskaleundersökning av Vasaplan med hjälp av 400 specialritade pallar. Under fem dagar placerades pallarna ut på Vasaplan i olika konfigurationer, sittberg, labyrinter, hinder, tillfälliga väggar, långbänkar etc. i en fysisk föränderlig installation som syftade till att undersöka människors beteende på Vasaplan. Nyréns och Sven Blume gjorde en dokumentärfilm om Vasaplan i samarbete med besökare på plats. I filmen hörs en mångfald röster från Vasaplan. Poste Restante uppförde performanceverket Closing Time; en anhöriglinje för alla med en relation till staden. Under en personlig stadsvandring blev besökare guidade genom förändringar i stadslandskapet av en telefonist som gav varje besökare möjligheten att reflektera över hur dennes livsval är synliga i staden. Samtalet avslutades i en minnesceremoni där operasångare lånade sin röst för att hedra vad som har gått förlorat. I slutet av oktober presenterade grupperna sina arbeten och reflektioner för Umeå kommun under en två-dagars workshop. Statens konstråd har bedömt att de tre gruppernas slutsatser är mycket relevanta för en kommande ombyggnad, men 9 (10)

10 inte alltid helt konkreta. Slutsatserna ska skrivas in i den programhandling som ligger till grund för fortsatt gestaltning av Vasaplan. 10 (10)