Klimatstrategi och energiplan för Markaryds kommun

Transkript

1

2 Klimatstrategi och energiplan för Markaryds kommun Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1.1. Lagen om kommunal energiplanering 1.2. Markaryds tidigare energiplaner 1.3. Växthuseffekten 1.4. Konsekvenser av klimatförändringarna 1.5. Konsekvenser för Markaryds kommun 2. NULÄGET 2.1. Markaryds energiläge idag 3. MÅL 3.1. Nationella mål 3.2. Regionala mål 3.3. Lokala mål Inriktningsmål Prestationsmål Handlingsplan 4. UPPFÖLJNING I FORM AV STATISTIK 4.1. Nyckeltal 5. UPPFÖLJNING 2

3 1. INLEDNING Ett honnörsord i vår kommun är att Markaryd är en kommun, där det är gott att leva, arbeta och verka. Markaryds kommun arbetar konsekvent för ett alltmer effektivt nyttjande av kommunens egna och inköpta resurser och för en bättre miljö. Klimatstrategi och energiplan ska därför ses som ett viktigt verktyg i arbetet för ett attraktivt Markaryd. Intresset för energiplanering och framtagande av klimatstrategi ökar alltmer i vår kommun. Diskussioner förs på många olika plan när det gäller vår energiförsörjning. Kopplingen mellan energianvändning och miljöpåverkan måste beaktas när vi planerar för vår framtid. Exakt hur energianvändningen ser ut framöver kan vi bara gissa, men strategier måste tas fram för att minska de negativa konsekvenser som kan förekomma i samband med användandet av energi. Hållbart och förnyelsebart är två ledord som måste finnas med när vi utvecklar vårt framtida energisystem. Andra aktörer har kommit in på energimarknaden och därmed minskat kommunens inflytande. Istället har kommunens samordnande funktion ökat när bredden av energiplanering ökar. Olika handlingsprogram som lokal Agenda 21, avfallsplan, transport- och resepolicy, klimatinvesteringsprogram, miljöprojekt o s v kräver ökad samordning. Klimatfrågan styr vårt användande av fossila bränslen och därför bör en klimatstrategi även inbegripas i energistrategin. I styrgruppen för framtagandet av ett förslag till Klimatstrategi och energiplan för Markaryds kommun har kommunalråden Bengt Germundsson och Joakim Pohlman samt kommunchef Mats Rydby ingått. Sammankallande har miljökonsulent Åke Bengtsson varit. Arbetsgruppen har bestått av Kenneth Füreder (miljöchef), Per-Otto Hylander (fastighetschef), Lars-Åke Andersson (gatuchef) och Åke Bengtsson (miljökonsulent) som sammankallande. Alla uppgifter till tabeller och figurer är hämtade hos SCB. De senast tillgängliga värdena kommer från Lagen om kommunal energiplanering Kommunen skall enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439, 2004:602) främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 3

4 Framtagandet av klimatstrategi och energiplan innebär en mångsidig analys av kommunens energisystem och olika möjliga hållbara utvecklingsvägar. Kommunen skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med andra betydande intressenter på energiområdet såsom kraftföretagen gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen beslutas av kommunfullmäktige. Lag (1998:836). Energi- och klimatstrategin avser kommunen dels som geografiskt område och dels som verksamhetsutövare eftersom kommunen inte kan råda över vissa områden i energisystemet. Denna energi- och klimatstrategi visar hur Markaryds kommun vill ta ansvar för att reducera utsläppen av växthusgaser Markaryds tidigare energiplaner Den första juli 1977 blev kommunernas ansvar för energiplaneringen lagstadgat. Riksdagen beslutade att kommunerna före den första juli 1982 skulle ha upprättat en av kommunfullmäktige fastställd oljereduceringsplan. Markaryds kommun skrev sin första energiplan Bild 1. Energiplanering i gamla tider. Här gällde närproducerad energi, vilket var anledningen till att många små industrier och samhällen byggdes upp vid vattendrag. 4

5 Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) har ändrats genom (SFS 1985:47). Lagen trädde i kraft och innebar följande: I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Bakom lagändringen ligger önskemålet att den kommunala energiplaneringen skall baseras på en helhetssyn på det lokala planet. Tidigare mål En energiplan och oljereduceringsplan fastställdes av kommunfullmäktige Huvudmålsättningen i denna plan var att ge statliga myndigheter information om kommunens förutsättningar att uppfylla ställda krav för energiplanering och oljereducering och att ligga till grund för Markaryds kommuns framtida energiplanering. Åtgärder enligt oljereduceringsplan 1982: 1. Fortsatt planering för byggande av blockcentral för gemensam uppvärmning med fast bränsle i bland annat Strömsnäsbruks tätort. 2. Fortsatt utvärdering av möjligheterna att utnyttja avfall som energikälla, möjligen i samarbete med Munksjö AB i Timsfors. 3. Intensifiering av kommunal rådgivning och information. 4. Fortsatt konvertering till elvärme för i första hand tappvarmvatten i kommunens fastigheter. 5. Införande av värmeåtervinning i kommunens reningsverk. 6. Planering och utförande av värmepumpanläggningar i simhallar m m. Förslag till Markaryds kommuns energiplan av : Energiplanen bör ses som en fortsättning och utveckling av redan befintlig oljereduceringsplan och dess huvudsyfte är att tjäna som underlag för kommunens fortsatta agerande inom energiområdet. Lokala energitillgångar. Sydkraft ägde vid denna tid fem vattenkraftverk inom kommunen. En stor del av Sydkrafts elproduktion härifrån såldes vidare till Markaryds elverk. Det rör sig om en total produktion 1985 på MWh. Energiförbrukningen i Markaryds kommun var vid samma tid totalt MWh. Enligt kommunstyrelsens reglemente ankommer det på kommunstyrelsen att främja energihushållningen och samordna den kommunala energiplaneringen För den fortsatta energiplaneringen föreslogs att tyngdpunkten lades på följande: 1. Insamling och bearbetning av statistik över energiförbrukning skall ske kontinuerligt och sammanställningar skall redovisas årsvis. 2. Kommunen skall även i framtiden tillhandahålla gratis energirådgivning. 3. Fortlöpande aktiv bevakning av utvecklingen inom energisektorn bör bedrivas. 4. Kommunen skall befrämja samverkan mellan olika intressenter, till exempel fastighetsägare, industrier, kommuner m fl vid energiprojekt som syftar till ett effektivare utnyttjande av energi m m. 5

6 1.3. Växthuseffekten Växthuseffekten är ett globalt miljöproblem som är av avgörande betydelse för hållbar utveckling såväl i vårt land som i vår kommun. Samtidigt är växthuseffekten i sig en av förutsättningarna för livet på jorden, eftersom den gör jorden beboelig. Det är ökningen utöver det normala och naturgivna som är problemet. En del av gaserna i jordens atmosfär har en förmåga att absorbera värmestrålning. De hindrar inte det inkommande solljuset, men fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som annars skulle stråla ut i rymden. Koldioxid (CO 2 ) är den växthusgas som har fått mest uppmärksamhet eftersom den existerar i relativt hög koncentration i atmosfären och dominerar utsläppen vid förbränning av fossila bränslen. Effekten av andra starkare växthusgaser, däribland metan (CH 4 ) och dikväveoxid (även kallad lustgas, N 2 O), brukar räknas om till CO 2 -ekvivalenter. Även fluorkolväten (HFC), perfluor-väten (PFC), och svavelhexafluorid (SFS) står med i Kyoto-protokollets lista över de viktigaste växthusgaserna vars utsläpp måste begränsas. Jordens medeltemperatur har stigit med ca 0,6 o C under 1900-talet. Den kommer att stiga ytterligare enligt de prognoser som tagits fram. FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor (IPCC) förutspår en ökning med 1,4-5,8 o C under den kommande hundraårsperioden. Förbränning av fossila bränslen som olja, bensin och stenkol orsakar utsläpp som ökar koldioxidhalten. Miljöpåverkan skiftar mycket mellan de olika alternativen för uppvärmning av hus. Enligt siffror från EFFEKTIV/Folksam släpper olja ut 2,5 gånger så mycket växthusgaser som fjärrvärme. Fjärrvärme släpper ut 3 gånger så mycket växthusgaser som eluppvärmning, medan pellets och bergvärme i sin tur endast släpper ut en tredjedel så mycket som elenergi. Energikälla Relativa utsläpp av växthusgaser Bergvärme 1 Pellets 1 Elenergi 3 Fjärrvärme 10 Eldningsolja 25 Tabell 1. Olika energikällors relativa påverkan på utsläpp av växthusgaser (EFFEKTIV/Folksam på Nibe Industrier hemsida) Markaryds stora förbrukning av eldningsolja för uppvärmning av hushåll är en stor källa till utsläpp av växthusgaser. Att använda andra energikällor i detta syfte skulle kunna minska kommunens utsläpp av växthusgaser på ett effektivt sätt. 6

7 1.4. Konsekvenser av klimatförändringarna Alla länder kommer att påverkas på endera sättet enligt IPCC, dock i mycket olika omfattning. Klimatförändringarna är det största globala miljöproblem som människan har förorsakat och med all säkerhet det som kommer att bli svårast att lösa. Temperaturökningen kan få besvärliga följder som förändrade mönster för nederbörd, vindar och havsströmmar vilka förmodas få stora konsekvenser för jordbruk, samhällsbyggande, kultur, ekonomi och ekosystem. För Sveriges del kan en högre temperatur ge bättre lönsamhet inom jord- och skogsbruket. Ett varmare vinterhalvår kan å andra sidan medföra större risk för översvämningar och ändrade temperaturförhållanden kan ge upphov till ostadigare väder med exempelvis fler stormar, vilket kan orsaka stora påfrestningar på samhällsekonomin. Ett av de värsta scenarier som skulle kunna inträffa är om Golfströmmen skulle ta en annan väg. Då skulle resultatet bli en kontinuerlig permafrost i nästan hela Sverige. För växt- och djurlivet förväntas förändringarna bli betydande. Klimat- och vegetationszoner förskjuts norrut och många arter hinner inte anpassa sig till förändringarna. Detta innebär för Sveriges del att vi blir av med många nordliga arter medan sydliga tillkommer Konsekvenser för Markaryds kommun Enligt SMHI:s beräkningar kommer vi att råka ut för följande klimatförändringar i området kring Markaryd fram till år 2100: Den beräknade årsmedeltemperaturen ökar med mellan 4 och 5 grader till år Den beräknade solskenstiden förändras inte nämnvärt. Från och med perioden förväntas däremot en värmebölja inträffa varje år. Uppvärmningsbehovet beräknas minska med ca 40 %. Årsnederbörden beräknas öka med omkring 15 %. Den maximala byvinden beräknas öka med drygt 1 m/s till år Perioden med snötäcke beräknas i snitt bli 20 dagar kortare till år Under de sista 30 åren inträffar flera snöfria år. 2. NULÄGET Målsättningen för Markaryds kommun är att tillförsäkra hushållen god och säker tillgång på energi samt minska användningen av fossila bränslen till förmån för förnybar energi. Kommunen antog 1987 en energiplan. Någon revidering av planen har inte genomförts under 20 år, så det vi utför idag bör benämnas en ny energiplan. Vi kallar den Klimatstrategi och energiplan för Markaryds kommun. 7

8 2.1. Markaryds energiläge idag Den totala energianvändningen i kommunen år 2006 är ungefär likvärdig med användningen 2000 (se fig. 8) Denna ringa förändring förklaras bl a av att industrin fortsatt att utvecklas under de gångna åren även om utbyggnaden av fjärrvärmenätet bidragit till en viss minskning. Denna reducering av energianvändning är dock inte tillräcklig. Ett fortsatt arbete för att minska energianvändningen i kommunen kommer att bedrivas vilket inte bara kommer att gynna vårt klimat utan även kommunens ekonomi. Energianvändning per capita Markaryd Kronoberg Riket Figur 1. Energiförbrukningen per inv.(kwh/inv) i Markaryds kommun, Kronobergs län och riket Energianvändningen år 2006 utslagen per invånare i kommunen motsvarar 66 MWh/år medan genomsnittet i länet är 36 MWh/år. Det kan tyckas vara ett högt värde för Markaryd men då ska man veta att Markaryd haft en större processindustri i form av Smurfit Kappas pappersbruk. Denna lades emellertid ner i slutet av 2006, varför en minskning av energianvändningen kan förväntas. Fjärrvärme Markaryds Fjärrvärme AB producerar och levererar fjärrvärme inom Markaryds tätort. Ansluten effekt uppgick vid årsskiftet 2006/2007 till MW. Produktionen är baserad på biobränsle och gasol. Ett mindre närvärmeverk finns även i Strömsnäsbruk, vilket förser ett antal fastigheter med värme. 8

9 Energi och utsläpp från uppvärmning MWh Ton koldioxid Eldningsolja Träbränsle Fjärrvärme Figur 2. Fördelning av uppvärmning från olika energikällor. Från 2004 har fjärrvärmeproduktionen fördubblats till MWh. Användning av bränslen Totalt (MWh) Solenergi Bensin Diesel Eldningsolja1 Gasol Fjärrvärme Elenergi Figur 3. El-energi, eldningsolja och transportbränslen är de viktigaste energikällorna i kommunen 9

10 Solenergi Solenergi bedöms inte i dagsläget få någon större omfattning i Markaryds kommun, men även en mindre omfattning är positiv. Idag värms Strömsnäsbadets bassänger upp med hjälp av solenergi. I framtiden kan det eventuellt bli möjligt att lysa upp skyltar med hjälp av solceller. Vindkraft Vindkraft finns ännu inte etablerad inom kommunen, men bedöms efter den senaste vindkarteringen vara mycket intressant. De vindkraftverk som byggs idag har en höjd (120 m) som gör att de vida överstiger skogshöjden och på den nivån har vindhastigheterna i genomsnitt beräknats till 7 sekundmeter över stora delar av skogsmarken, men det förekommer viss turbulens i skogspartiernas ojämnheter. Markaryds kommun har tillsammans med övriga kommuner i länet ansökt om statliga bidrag via Boverket för planeringsinsatser för vindkraft. Intresset för vindkraftverk har eskalerat under den senaste tiden och idag finns ett visat intresse från åtta bolag för ca 150 vindkraftverk i 17 områden i kommunen. Miljö- och byggnadsnämnden fastställde vissa riktlinjer för vindkraften i Markaryds kommun: Maximalt tre närstående vindkraftverk behandlas genom bygglovshandläggning. För grupp om fyra eller fler verk krävs detaljplaneläggning. Planarbetet får bekostas av exploatör och kan utföras av konsult så långt lagen tillåter. Etablering av vindkraftverk genom detaljplaneläggning ska ske i väl sammanhållna grupper och parker. Avståndet mellan grupper/parker av vindkraftverk samt mellan dessa och fristående 1-3 vindkraftverk ska vara så stort att de upplevs som fristående formationer. Bygglov har hittills beviljats för två vindmätningsmaster, och kommunstyrelsen har dessutom beslutat ge tre plantillstånd för sammanlagt 17 verk. En övergripande policy för etablering av vindkraft håller på att tas fram för fastställande i kommunfullmäktige. Förnybar energi Till förnybar energi räknas, förutom vind och sol, även biobränsle, biogas och vatten. Inom kommunen finns det stor tillgång på biobränsle främst i form av träbränsle som uppkommer i samband med skogsavverkning. Enligt energibalansen försörjs kommunen till 18 % med träbränsle, vilket motsvarar ca 10 GWh. Hushållens småskaliga vedeldning uppskattas därav till ca 3 GWh. 10

11 Jord- och bergvärme Installation av jord- och bergvärme fortsätter med oförminskad intensitet och ca 80 anläggningar installeras årligen. Fram till idag uppvärms ca 700 fastigheter i Markaryds kommun med jord- och bergvärme. Transporter Transportsektorn svarar för en väsentlig del av den totala energiförbrukningen i Markaryd. Energianvändningen inom transportsektorn uppgick år 2004 till kwh per person, vilket är en ökning med kwh jämfört med Koldioxidutsläppen per person från transporter har under samma period ökat med 348 kg CO 2 till kg CO 2 per person (se fig. 4). Koldioxidutsläpp per capita från transportsektorn Kilo koldioxid Kilo koldioxid Figur 4. Koldioxidutsläppen per invånare från transportsektorn visar en tydlig ökning från (SCB) Under perioden har befolkningen minskat med personer medan antalet bilar per invånare har ökat med 94 st. År 2004 fanns det bara en registrerad miljöbil i kommunen. Andelen förnybar energi för transporter inom kommunen är även idag marginell, även om det nu finns två bensinstationer som tillhandahåller miljövänligare alternativ. Syntetisk diesel används till kommunens arbetsfordon. En stor del av transporterna i kommunen utgörs av arbetspendling samt transporter till tätorterna Markaryd och 11

12 Strömsnäsbruk. Körsträckorna per invånare i kommunen har ökat kraftigt de senaste åren, från 736 mil 1998 till 812 mil En orsak till denna ökning är sannolikt en ökad trafik på E4:an, som går genom Markaryds kommun. Transportsektorn är den enskilt största källan till växthusgasemissioner i kommunen och genom riktade åtgärder ska dessa förhoppningsvis reduceras. Energieffektivisering Energirådgivning förekommer idag genom kommunens fastighetsenhet där man erbjuder gratis energirådgivning till såväl hushåll som företag. Övriga energieffektiviseringar som slopande av fossila bränsle, utbyte av armaturer, styrutrustningar o s v redovisas på annan plats i dokumentet. Vattenkraft Lagan är sydsvenska höglandets största å med sina 244 km. Den flyter söderut genom Värnamo, passerar Ljungby och Markaryd och rinner ut i Laholmsbukten vid Laholm. I Lagan finns 18 vattenkraftverk. De har en sammanlagd normalårsproduktion på 535 GWh. Av dessa finns 5 st (Traryd, Kvarnaholm, Timsfors, Ängabäck och Majenfors nya) inom Markaryds kommuns gränser och har en sammanlagd normalårsproduktion på 174 GWh. Bild 2. Timsfors kraftverk i Lagan är byggt år Antal aggregat 7. Effekt 2,8 MW. Normal årsproduktion 13 GWh. Fallhöjd 4,8 m. 3. MÅL Kyotoprotokollet skrevs under av EU som helhet och Sverige efterlever detta med hjälp av 16 miljömål. Energiplanering berör flera av Sveriges miljökvalitetsmål men kanske främst målen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Därför bör en energistrategi knytas samman till en Klimatstrategi och energiplan för kommunen. 12

13 3.1. Nationella mål - Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. (Ur miljökvalitetsmålen för Sverige) Generationsperspektivet enligt prop. 2001/02:55: Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten, räknat som koldioxidekvivalenter av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner tillsammans ska stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Idag ligger vi på en koncentration på ca 370 ppm och den ökar. Målet innebär att halten av de sex växthusgaserna ska stabiliseras på en nivå som är lägre än 550 ppm i atmosfären. Miljömålsrådets bedömning är att vi inte klarar målet samtidigt som nya rapporter säger att koncentrationen bör hållas under 400 ppm. Utsläppen måste ner snabbt och för att klara detta bör de globala utsläppen ha minskat till hälften fram till år För att klara detta beräknas industriländerna behöva skära ner sina utsläpp med 30 procent fram till år Delmål enligt riksdagen: Svenska utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller för flexibla mekanismer. - God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. (Ur miljökvalitetsmålen för Sverige) Generationsmål Ska vi klara generationsmålet (alla åtgärder i Sverige skall vara avklarade år 2020) krävs ett stort engagemang hos många personer, företag, föreningar och institutioner. Teknikutvecklingen kan säkert lösa några problem men det behövs också genomgripande samhällsförändringar och nytänkande hos allmänheten. 13

14 3.2. Regionala mål De regionala målen har samma lydelse som de nationella delmålen. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan handlar om att minimera växthuseffekten. Ökningen av växthusgaser i atmosfären är det allvarligaste miljöproblemet eftersom klimatet så påtagligt påverkar oss alla. Utsläppen av koldioxid minskar inte utan bedöms ligga kvar på samma nivå under de närmaste åren. För att nå målet i Kronobergs län måste främst utsläppen från trafiken minska. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innehåller ett flertal olika delar. Några av målen behandlar planering av den bebyggda miljön med hänsyn till natur och miljö. Bullerproblem, användning av naturgrus, energihushållning och avfallshantering är exempel på andra mål som ingår. Målet rymmer ett stort antal delmål som syftar till att minska miljöbelastningen och göra den bebyggda miljön mera hälsosam och stimulerande att leva i. Många av delmålen står i konflikt med varandra. Det är osäkert om målet kan nås Lokala mål Markaryds kommun är en miljökommun (Kommunfullmäktiges övergripande mål , 116). En god miljö är en förutsättning för en hållbar utveckling, dvs en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vi ska därför agera med en långsiktig helhetssyn och med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer, enligt kommunstyrelsens förslag till budget och mål inför budget år Kriterier: Beroendet av fossila bränslen inom hela kommunen är halverat år 2010 jämfört med nivån för år Fossila bränslen i kommunala byggnader beräknas vara borta Vid all upphandling eller leasing av fordon skall miljöfordon vara regel. Upprättandet av en bilpool är under diskussion och i samband med detta diskuteras också utbildning i ecodriving. Kommunen skall verka för avfallsminimering, återanvändning och miljöriktigt omhändertagande av avfall. För år 2007 avsattes medel i ett särskilt projekt för energibesparande åtgärder i kommunala fastigheter avseende armaturer, styrutrustning, fjärrvärmeanslutning m.m. Den största delen av detta har blivit åtgärdat 14

15 Inriktningsmål Inom Markaryds kommuns verksamhet ska vi: - hushålla med resurserna och anpassa energianvändningen till vad naturen och dess kretslopp tål för att energisystemet ska vara långsiktigt hållbart. - medverka till en tryggad energiförsörjning och fortsatt energirådgivning. - verka för en god miljö inom- och utomhus. - främja ett miljömedvetet och ekologiskt synsätt i samhällsplaneringen. - vara föredömen genom att medverka till att energistrategins mål uppfylls. Goda exempel är av stor vikt för att sporra andra att följa efter. - vara aktiva i bevakningen av möjligheter att ansöka om externa medel och stöd för åtgärder inom energiområdet. - följa upp och utvärdera Klimatstrategi- och energiplanen vart fjärde år. - erbjuda gratis energirådgivning till hushåll samt företag med en personalstyrka som inte överstiger 249 st Prestationsmål År 2020 ska ingen fossil energi användas i kommunal verksamhet vare sig till uppvärmning eller till transporter. Viss fossil energi används dock privat och av näringslivet för i första hand transporter. Energiförbrukningen per invånare ska halveras till Industrins förbrukning är inte inräknad då det kan slå väldigt snett om en ny energiintensiv industri skulle etableras på orten. Från 2020 används endast förnyelsebar energi i kommunal verksamhet Handlingsplan Slopande av fossila bränslen i kommunala byggnader senast år Fjärrvärmeutbyggnaden fortsätter. Närvärmeutbyggnaden i Strömsnäsbruk ska vara klar 2009 vad gäller kommunala byggnader. Utredning av bilpool och ecodriving ska vara klar under Vindkraftsutbyggnaden fortsätter. Arbeta för att ett biogastankställe etableras i kommunen senast Försök att dimma gatljus genomförs under Utbyggnaden av gång- och cykelvägar fortsätter. Arbetet med att främja såväl person- som godstransporter på 15 järnväg fortsätter.

16 4. UPPFÖLJNING I FORM AV STATISTIK 4.1 Nyckeltal För en framgångsrik klimatstrategi är det viktigt att följa vilka resultat som uppnås under arbetets gång. På så vis kan de största hindren uppmärksammas och strategin förbättras. Nyckeltalen är till för att uppskatta och följa upp de olika effektmål kommunen tagit fram. Lämpliga nyckeltal är Koldioxidutsläpp per capita och år Koldioxidutsläpp per capita fördelat på sektorer Mil körda per invånare och år Totala energianvändningen i kommunen och hur den är fördelad mellan sektorer Totala energianvändningen i hushållen fördelad mellan energikällor (fjärrvärme, elenergi, diesel, eldningsolja, träbränsle) Koldioxidutsläpp per capita (kg CO 2 ) Kilo koldioxid Figur 5. Koldioxidutsläppen per capita är ett övergripande nyckeltal. Det visar inte det totala bidraget till ökad växthuseffekt eftersom data saknas för de andra växthusgaserna. 16

17 Koldioxidutsläpp per capita fördelat på sektorer Hushåll Industri Service Transporter Figur 6. För att använda resurser för klimatarbetet på bästa vis, är det viktigt att följa från vilka sektorer minskningar och ökningar av CO 2 -utsläpp sker. K Körsträcka (mil) per invånare Figur 7. Från skedde en kraftig ökning av körda mil per invånare inom kommunen. Nyckeltalet är troligtvis relaterat till pendelmönster bland kommunens invånare. Bland annat kollektivtrafik, samåkning och lokalisering inom näringslivet bör minska körsträckan. Energianvändning i kwh/inv Hushåll Industri Service Transporter Totalt Figur 8. Energianvändningen per invånare är stabil bortsett från transportsektorn som ökat sedan

18 Total energianvändning i kommunen förutom transporter Eldningsolja Träbränsle Elenergi Fjärrvärme Figur 9. År 2004 påbörjades utbyggnaden av fjärrvärme i kommunen samtidigt som användning av eldningsolja har minskat. Detta är en positiv trend eftersom CO 2 - utsläååen mellan de olika energikällorna skiljer sig mycket. 5. UPPFÖLJNING Utvecklingen inom energi- och teknikområdet går fort och därför behöver en revidering av planen göras fortlöpande. För att Markaryds kommun ska kunna fortsätta att använda visionen - Det ska vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun - bör en revidering ske under varje mandatperiod. Arbete med energiplanering är en pågående process och på grund av de globala miljöproblem som uppstår vid användningen av energi krävs nätverk som med olika styrmedel försöker komma till rätta med de hot som handlar om klimatpåverkan. I Sverige används ofta olika former av stöd som styrmedel. Exempel på detta är LIP (Lokala investeringsprogrammet) som har övergått i KLIMP (klimatinvesteringsprogram). Dessa finns i första hand för att stödja åtgärder inom energiområdet och kommer att efterföljas av ännu ett statligt investeringsprogram. En motprestation i form av en klimatstrategi krävs i allmänhet för att kunna ta del av stöden och med en kontinuerlig avstämning av energi- och klimatstrategin får man ett dynamiskt och levande verktyg. Energioch klimatstrategin blir på så sätt en hjälp på vägen mot vår vision om det goda samhället i Markaryd. Efter antagande av kommunfullmäktige kommer strategin att finnas på kommunens hemsida. En förkortad version av energi- och klimatstrategin bör delas ut till hushållen med samma intervaller som revideringarna. Där bör framgå vad som genomförts och vad som är på gång för de närmaste åren inom energiområdet i Markaryd. Att ta del av energi- och klimatstrategin och komma med synpunkter är ett sätt att vara med och påverka utvecklingen. Speciellt betydelsefullt är det att få ta del av de ungas synpunkter som i framtiden ska leva i det samhälle vi försöker förändra idag, där det är gott att leva, arbeta och verka. 18