Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun 2007

Transkript

1 Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun 2007

2 Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning Lagen om kommunal energiplanering Markaryds tidigare energiplaner Växthuseffekten 1.4. Konsekvenser av klimatförändringarna. 2. Nuläget Markaryds energiläge idag Eventuella utredningar om energiläget. 3. Mål Nationella mål Regionala mål Lokala mål Tidigare mål Inriktningsmål Prestationsmål. 4. Uppföljning i form av statistik. 5. Uppföljning och avslut. 2

3 1.Inledning. Ett honnörsord i vår kommun är att Markaryds kommun är en kommun, där det är gott att leva, arbeta och verka. Markaryds kommun arbetar konsekvent mot ett alltmer effektivt nyttjande av kommunens egna och inköpta resurser och för en bättre miljö. Energiplan och klimatstrategi ska därför ses som ett viktigt verktyg i arbetet för ett attraktivt Markaryd. Intresset för energiplanering och framtagande av klimatstrategi ökar alltmer i vår kommun. Diskussioner förs på många olika plan när det gäller vår energiförsörjning. Kopplingen mellan energianvändning och miljöpåverkan måste räknas med när vi planerar för vår framtid. Exakt hur energianvändningen ser ut framöver kan vi bara gissa men strategier måste tas fram för att minska de negativa konsekvenser som kan förekomma i samband med användandet av energi. Hållbart och förnyelsebart är två ledord som måste finnas med när vi utvecklar vårt framtida energisystem. Andra aktörer har kommit in på energimarknaden och därmed minskat kommunens inflytande. Istället har kommunens samordnande funktion ökat när bredden av energiplanering ökar. Olika handlingsprogram som lokal Agenda 21, avfallsplan, transport- och resepolicy, klimp, miljöprojekt o.s.v. kräver ökad samordning. Klimatfrågan styr vårt användande av fossila bränslen och därför bör en klimatstrategi även inbegripas i energistrategin. I styrgruppen för framtagande av ett förslag till Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun har kommunalråden Bengt Germundsson och Joakim Pohlman samt kommunchef Mats Rydby ingått. Sammankallande har miljökonsulent Åke Bengtsson varit. Arbetsgruppen har bestått av Kenneth Füreder (miljöchef), Per-Otto Hylander (fastighetschef), Lars-Åke Andersson (gatuchef) och Åke Bengtsson (miljökonsulent)som sammankallande Lagen om kommunal energiplanering Kommunen skall enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439, 2004:602) främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Framtagandet av energiplan och klimatstrategi innebär en mångsidig analys av kommunens energisystem och olika möjliga hållbara utvecklingsvägar. Kommunen skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan betydande intressent på energiområdet såsom kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen beslutas av kommunfullmäktige. Lag (1998:836). 3

4 Energi- och klimatstrategin avser kommunen dels som geografiskt område och dels som verksamhetsutövare eftersom kommunen inte kan råda över vissa områden i energisystemet. Denna energi- och klimatstrategi visar hur Markaryds kommun vill ta ansvar för att reducera utsläppen av växthusgaser Markaryds tidigare energiplaner Markaryds kommun skrev sin första energiplan Den första juli 1977 blev kommunernas ansvar för energiplaneringen lagstadgat. Riksdagen beslutade att kommunerna före den första juli 1982 skulle ha upprättat en av kommunfullmäktige fastställd oljereduceringsplan. Bild 1. Energiplanering i gamla tider Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) har ändrats genom (SFS 1985:47).Lagen trädde i kraft och innebar följande: I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Bakom lagändringen ligger önskemålet att den kommunala energiplaneringen skall baseras på en helhetssyn på det lokala planet Växthuseffekten Växthuseffekten är ett globalt miljöproblem som är av avgörande betydelse för hållbar utveckling såväl i vårt land som i vår kommun. Samtidigt är växthuseffekten i sig en av förutsättningarna för livet på jorden, eftersom den gör jorden beboelig. Det är ökningen utöver det normala och naturgivna som är problemet. En del av gaserna i jordens atmosfär har en förmåga att absorbera värmestrålning. De hindrar inte det 4

5 inkommande solljuset, men fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som annars skulle stråla ut i rymden. Koldioxid (CO 2 ) är den växthusgas som har fått mest uppmärksamhet eftersom den existerar i relativt hög konsentration i atmosfären och dominerar utsläppen vid förbränning av fossila bränslen. Effekten av andra starkare växthusgaser, däribland metan (CH 4 ) och dikväveoxid (även kallad lustgas, N 2 O), brukar räknas om till CO 2 -ekvivalenter. Även fluorkolväten (HFC), perfluor-väten (PFC), och svavelhexafluorid (SFS) står med i Kyoto-protokollets lista över de viktigaste växthusgaserna vars utsläpp måste begränsas. Jordens medeltemperatur har stigit med ca 0,6 o C under 1900-talet. Den kommer att stiga ytterligare, enligt de prognoser som tagits fram. FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor (IPCC) förutspår en ökning med 1,4-5,8 o C under den kommande hundraårsperioden. Förbränning av fossila bränslen som olja, bensin och stenkol orsakar utsläpp som ökar koldioxidhalten. Växthusgas GWP 100 Koncentration i atmosfären (ppm) CO CH4 21 1,745 N2O HFC 134a FC (CF4) SFa Tabell 1. De sex stora växthusgaserna som antropogena utsläpp påverkar mest i atmosfären. Global warming potential 100 (GWP) är en faktor som beskriver gasernas bidrag till växthuseffekten inom ramen av 100 år i jämförelse med CO 2. Koncentrationerna av HFC, FC, och SF är så små att de är svåra att mäta Konsekvenser av klimatförändringarna Alla länder kommer att påverkas på endera sättet enligt IPCC (dock i mycket olika omfattning). Klimatförändringarna är det största globala miljöproblem som människan har förorsakat och med all säkerhet det som kommer att bli svårast att lösa. Temperaturökningen kan få besvärliga följder som förändrade mönster för nederbörd, vindar och havsströmmar vilka förmodas få stora konsekvenser för jordbruk, samhällsbyggande, kultur, ekonomi och ekosystem. För Sveriges del kan en högre temperatur ge bättre lönsamhet inom jord- och skogsbruk. Ett varmare vinterhalvår kan å andra sidan medföra större risk för översvämningar, och ändrade temperaturförhållanden kan ge upphov till ostadigare väder med exempelvis fler stormar, vilket kan orsaka stora påfrestningar på samhällsekonomin. Ett av de värsta scenarion som skulle kunna inträffa är om Golfströmmen skulle ta en annan väg. Då skulle resultatet bli en kontinuerlig permafrost i nästan hela Sverige. För växt- och djurlivet förväntas förändringarna bli betydande. Klimat- och vegetationszoner förskjuts norrut och många arter hinner inte anpassa sig till förändringarna. Detta innebär för Sveriges del att vi blir av med många nordliga arter medan sydliga tillkommer. 2. Nuläget Målsättningen för Markaryds kommun är att tillförsäkra hushållen god och säker tillgång på energi samt minskad användning av fossila bränslen till förmån för 5

6 förnybar energi. Kommunen antog 1987 en energiplan. Någon revidering av planen har inte genomförts under 20 år, så det vi utför idag bör benämnas en ny energiplan. Vi kallar den Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun Markaryds energiläge idag Den totala energianvändningen i kommunen år 2004 har per invånare reducerats med 5731 kwh sedan En kwh motsvarar ca 1 kg CO2. Denna stora reducering förklaras av att befolkningen i Markaryds kommun har minskat med 1457 personer sedan 1990 samt stora industriella nedläggningar under de gångna åren. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har också bidragit till denna minskning. Denna reducering av energianvändning innebär inte att vi i kommunen skall vara nöjda. Ett fortsatt arbete för att minska energianvändningen i kommunen kommer att bedrivas vilket inte bara kommer att gynna vårt klimat utan även vår kommuns ekonomi. Energianvändning per capita Folkmängd Industri Transporter Service Hushåll Figur 1. Energianvändningen per invånare har sedan 1990 minskat mer eller mindre i alla sektorer förutom transport. Trenderna är troligtvis relaterade till förändringar i ekonomiska förutsättningar i regionen och inte till miljömedvetenhet (statistik från SCB). Energianvändningen år 2004 utslagen per invånare i kommunen motsvarar 52 Mwh/år medan genomsnittet i länet är 34 Mwh/år. Det kan tyckas vara ett högt värde för Markaryd men då ska man veta att Markaryd haft en större processindustri i form av Smurfit Kappas pappersbruk. Denna lades emellertid ner i slutet av 2006, så vi ser med spänning fram emot energianvändningen för år

7 Fjärrvärme Markaryds Fjärrvärme AB, ett Eon-företag, producerar och levererar fjärrvärme inom Markaryds tätort. Ansluten effekt uppgick vid årsskiftet 2006/2007 till 8110 Mwh. Produktionen är baserad på biobränsle och gasol. Ett mindre närvärmevärk finns i Strömsnäsbruk, vilket förser ett antal kommunala fastigheter med värme. Energi och utsläpp från uppvärmning, MWh Ton koldioxid Figur 2. Fördelningen av uppvärmningen från olika energikällor,. Figuren visar också att fjärrvärme är överlägset det mest effektiva och klimatvänliga uppvärmningssystemet. Relativ användning av bränslen 2004 (MWh) El-energi 52% Bensin Diesel Eldningsolja 1 Gasol Träbränsle Avfall Fjärrvärme El-energi 7

8 Figur 3. El-energi, eldningsolja och transportbränslen är de viktigaste energikällorna i kommunen. Solenergi Solenergi bedöms inte i dagsläget få någon större omfattning i Markaryds kommun, men även en mindre omfattning är positiv så kanske kommunen lyser upp sina skyltar med hjälp av solceller till en början. Vindkraft Vindkraft finns inte etablerad inom kommunen ännu, men bedöms efter den senaste vindkarteringen vara mycket intressant. De vindkraftverk som byggs idag, har en höjd (120 m) som gör att de vida överstiger skogshöjden och på den nivån blir då vindhastigheterna i genomsnitt 7 sekundmeter över stora delar av skogsmarken. Det förekommer emellertid viss turbulens i skogspartiernas ojämnheter så vi skogskommuner ser med spänning fram emot resultatet av det första skogsvindkraftverket i denna storlek som just nu byggs i närheten av Nässjö. Positiva reaktioner har kommit från företaget Arise Windpower som efter förfrågan från 7 olika fastighetsägare begärt bygglov för uppförande av ett vindmätningstorn i kommunen. Även företaget Eon har visat intresse och bjudit in ett femtital fastighetsägare för att visa deras förslag till etablering av vindkraft där de i samband med arrendering av mark erbjuder fastighetsägarna att starta en vindpool, som innebär att markägarna går med som delägare i vindkraftverken. Markaryd gör dessutom gemensam sak med övriga kommuner i länet om en ansökan om statliga bidrag via Boverket för planeringsinsatser för vindkraft som att bland annat kunna göra en noggrannare vindkartering i länets kommuner. Vi har även varit inbjudna av vår grannkommun Hässleholm till ett antal vindkraftseminarier där vi bland annat diskuterat eventuellt samarbete i gränstrakterna Förnybar energi Till förnybar energi räknas, förutom vind och sol, även biobränsle, biogas och vatten. Inom kommunen finns det stor tillgång på biobränsle främst i form av träbränsle som uppkommer i samband med skogsavverkning. Enligt energibalansen försörjs kommunen till 18 % med träbränsle, vilket motsvarar ca 10 GWh. Hushållens småskaliga vedeldning uppskattas till ca 3 GWh. Jord- och bergvärme Installation av jord- och bergvärme fortsätter med oförminskad intensitet och ca 80 anläggningar installeras årligen. Fram till idag omfattar denna populära värmeinstallation ca 700 fastigheter i Markaryds kommun. Transporter Transportsektorn svarar för en väsentlig del av den totala energiförbrukningen i Markaryd. Energianvändningen inom transportsektorn uppgick år 2004 till kwh per person vilket är en ökning med 1544 kwh jämfört med Koldioxidutsläppen per person från transporter, har under samma period ökat med 348 kg CO 2 till 4055 kg CO 2 per person(se fig. 2). 8

9 Koldioxidutsläpp per capita från transportsektorn Figur 4. Koldioxidutsläppen per invånare från transportsektorn visar en tydlig ökning från (SCB). Under perioden har befolkningen minskat med 1457 personer medan antalet bilar per 1000 invånare har ökat med 94 st. År 2004 fanns det bara en registrerad miljöbil i kommunen samt en bensinstation som kunde leverera miljövänligare bränslealternativ. Andelen förnybar energi för transporter inom kommunen är även idag marginell, men eftersom kommunstyrelsens mål inför budget 2008 bl.a. innebär att vid all upphandling av fordon skall miljöfordon vara regel, är vår förhoppning att framöver kommer förnybar energi för transporter inom kommunen vara regel och inte undantag. Syntetisk diesel används till kommunens arbetsfordon. En stor del av transporterna i kommunen utgörs av arbetspendling till andra tätorter samt transporter in till tätorterna Markaryd och Strömsnäsbruk av landsortsbefolkningen. Körsträckorna per invånare i kommunen har ökat kraftigt de senaste åren, från 736 mil 1998 till 812 mil En orsak till denna ökning är antagligen utökningen av E4:an, som går genom Markaryds kommun. Transportsektorn är den enskilt största källan till växthusgasemissioner i kommunen och genom riktade åtgärder ska dessa förhoppningsvis reduceras. Energieffektivisering Energirådgivning förekommer idag i viss omfattning genom kommunens fastighetsenhet. Energikontor sydost är behjälpliga vid fall som vi inte klarar själva. 9

10 Vattenkraft Lagan är sydsvenska höglandets största å med sina 244 km. Den flyter söderut genom Värnamo, passerar Ljungby och Markaryd och rinner ut i Laholmsbukten vid Laholm. I Lagan finns 18 vattenkraftverk som drivs av Eon. De har en sammanlagd normalårsproduktion på 535 GWh. Av dessa finns 5 st (Traryd, Kvarnaholm, Timsfors, Ängabäck och Majenfors nya) inom Markaryds kommuns gränser och har en sammanlagd normalårsproduktion på 174 GWh. Bild 2. Timsfors kraftverk i Lagan är byggt år Antal aggregat 7. Effekt 2,8 MW. Normal årsproduktion 13 GWh. Fallhöjd 4,8 m. 3. Mål Energiplanering berör flera av Sveriges miljökvalitetsmål men kanske främst målen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Därför bör en energistrategi knytas samman till en Energiplan och klimatstrategi för kommunen Nationella mål. Begränsad klimatpåverkan (Ur miljökvalitetsmålen för Sverige). Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Idag ligger vi på en koncentration på ca 370 ppm och den ökar. Målet innebär att halten av de sex växthusgaserna ska stabiliseras på en nivå som är lägre än 550 ppm i atmosfären. Miljömålsrådets bedömning är att vi inte klarar målet samtidigt som nya rapporter säger att koncentrationen bör hållas under 400 ppm. Utsläppen måste ner snabbt och för att klara detta bör världens utsläpp ha minskat till hälften fram till år Industrivärlden bör skära ner med 30 procent fram till år Svenska utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller för flexibla mekanismer. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och innevånare, för att därefter minska ytterligare. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö 10

11 samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Generationsmål Ska vi klara generationsmålet (alla åtgärder i Sverige skall vara avklarade år 2020) krävs ett stort engagemang hos många personer, företag, föreningar och institutioner. Teknikutvecklingen kan säkert lösa några problem men det behövs också genomgripande samhällsförändringar och nytänkande hos allmänheten Regionala mål. De regionala målen har samma lydelse som de nationella delmålen. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan handlar om att minimera växthuseffekten. Ökningen av växthusgaser i atmosfären är det allvarligaste miljöproblemet eftersom klimatet så påtagligt påverkar oss alla. Utsläppen av koldioxid minskar inte och bedöms ligga kvar på samma nivå under de närmaste åren. För att vi ska nå målet i Kronobergs län måste främst utsläppen från trafiken minska. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innehåller ett flertal olika delar. Några av målen behandlar planering av den bebyggda miljön med hänsyn till natur och miljö. Bullerproblem, användning av naturgrus, energihushållning och avfallshantering är exempel på andra mål som ingår. Målet rymmer ett stort antal delmål som syftar till att minska miljöbelastningen och göra den bebyggda miljön mera hälsosam och stimulerande att leva i. Många av delmålen står i konflikt med varandra. Det är osäkert om målet kan nås Lokala mål. Markaryds kommun är en miljökommun. En god miljö är en förutsättning för en hållbar utveckling, dvs en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vi ska därför agera med en långsiktig helhetssyn och med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer, står det skrivet i kommunstyrelsens förslag till budget och mål inför budget år Kriterier: Beroendet av fossila bränslen inom hela kommunen är halverat år 2010 jämfört med nivån för år Fossila bränslen i kommunala byggnader beräknas vara borta Vid all upphandling eller leasing av fordon skall miljöfordon vara regel. En utredning skall göras år 2008 för att belysa möjligheten till hushållsnära sortering av hushållsavfall. Kommunen skall verka för avfallsminimering, återanvändning och miljöriktigt omhändertagande av avfall. Under år 2007 har alla PCB-inventerade kommunala fastigheter blivit åtgärdade. För år 2007 har medel avsatts i ett särskilt projekt för energibesparande åtgärder i kommunala fastigheter avseende armaturer, styrutrustning, fjärrvärmeanslutning m.m. Den största delen av detta har blivit åtgärdat Tidigare mål Energiplan och oljereduceringsplan (Fastställd av kommunfullmäktige ). Denna plans huvudmålsättning var att ge statliga myndigheter information om 11

12 kommunens förutsättningar att uppfylla ställda krav för energiplanering och oljereducering och att ligga till grund för Markaryds kommuns framtida energiplanering. Åtgärder enligt oljereduceringsplan Fortsatt planering för byggande av blockcentral för gemensam uppvärmning med fast bränsle i bland annat Strömsnäsbruks tätort. 2. Fortsatt utvärdering av möjligheterna att utnyttja avfall som energikälla, möjligen i samarbete med Munksjö AB i Timsfors. 3. Intensifiering av kommunal rådgivning och information. 4. Fortsatt konvertering till elvärme för i första hand tappvarmvatten i kommunens fastigheter. 5. Införande av värmeåtervinning i kommunens reningsverk. 6. Planering och utförande av värmepumpanläggningar i simhallar m.m. Förslag till Markaryds kommuns energiplan av Energiplanen bör ses som en fortsättning och utveckling av redan befintlig oljereduceringsplan och dess huvudsyfte är att tjäna som underlag för kommunens fortsatta agerande inom energiområdet. Lokala energitillgångar. Sydkraft äger fem vattenkraftverk inom kommunen. En stor del av Sydkrafts elproduktion härifrån säljs vidare till Markaryds elverk. Det rör sig om en total produktion 1985 på Mwh. Energiförbrukningen i Markaryds kommun var vid samma tid totalt Mwh. Enligt kommunstyrelsens reglemente ankommer det på kommunstyrelsen att främja energihushållningen och samordna den kommunala energiplaneringen För den fortsatta energiplaneringen föreslås att tyngdpunkten läggs på följande: 1. Insamling och bearbetning av statistik över energiförbrukning skall ske kontinuerligt och sammanställningar skall redovisas årsvis. 2. Kommunen skall även i framtiden tillhandahålla gratis energirådgivning. 3. Fortlöpande aktiv bevakning av utvecklingen inom energisektorn bör bedrivas. 4. Kommunen skall befrämja samverkan mellan olika intressenter, till exempel fastighetsägare, industrier, kommuner m.fl. vid energiprojekt som syftar till ett effektivare utnyttjande av energi m.m Inriktningsmål Inom Markaryds kommuns verksamhet ska vi: - hushålla med resurserna och anpassa energianvändningen till vad naturen och dess kretslopp tål för att energisystemet ska vara långsiktigt hållbart. - medverka till en tryggad energiförsörjning. - verka för en god miljö inom- och utomhus. - främja ett miljömedvetet och ekologiskt synsätt i samhällsplaneringen. - vara föredömen genom att medverka till att energistrategins mål uppfylls. Goda exempel är av stor vikt för att sporra andra att följa efter. - vara aktiva i bevakningen av möjligheter att ansöka om externa medel och stöd 12

13 för åtgärder inom energiområdet. - följa upp och utvärdera energi- och klimatstrategin vart fjärde år Prestationsmål År 2020 ska ingen fossil energi användas i kommunal verksamhet vare sig till uppvärmning eller till transporter. Viss fossil energi används dock privat och av näringslivet för i första hand transporter. Energiförbrukningen per invånare ska halveras till Industrins förbrukning är inte inräknad då det kan slå väldigt snett om en ny energiintensiv industri skulle etableras på orten. Från 2020 används endast förnyelsebar energi i kommunal verksamhet. 4. Uppföljning i form av statistik. 4.1 Nyckeltal För en framgångsrik klimatstrategi är det viktigt att följa vilka resultat som uppnås under arbetets gång. På så vis kan vi bättre förstå var de största hinderna ligger och hur vi kan förbättra strategin. Nyckeltalen är till för att uppskatta och följa upp de olika effektmål kommunen tagit fram. Lämpliga nyckeltal är Koldioxidutsläpp per capita per år Koldioxidutsläpp per capita fördelat på sektorer Mil körda per invånare per år Totala energianvändningen i kommunen och hur den är fördelad mellan sektorer Totala energianvändningen i hushåll och hur den är fördelad mellan energikällor (fjärrvärme, elenergi, diesel, eldningsolja, träbränsle) Koldioxidutsläpp per capita (kg CO2) Figur 5. Koldioxidutsläppen per capita är ett övergripande nyckeltal. Men det visar inte det totala bidraget till ökad växthuseffekt eftersom data saknas för de andra växthusgaserna. 13

14 Koldioxidutsläpp per capita fördelat på sektorer Hushåll Industri Service Transporter Figur 6. För att använda resurser för klimatarbetet på bästa vis, är det viktigt att följa från vilka sektorer minskningar och ökningar av CO2 utsläpp sker. År Körsträcka (mil) per invånare Figur 7. Från skedde en enorm ökning av körda mil per invånare inom kommunen. Nyckeltalet är troligtvis relaterat till pendelmönster bland kommunens invånare. Bland annat kollektivtrafik, samåkning och lokalisering inom näringslivet bör sänka körningen. Energianvändning i kwh/inv Figur 8. Energianvändningen per invånare är på väg neråt(bortsett från inom transport). Industri Transporter Service Hushåll Totalt 14

15 Total energianvändning i kommunen Figur påbörjades utbyggnaden av fjärrvärme i kommunen samtidigt som användning av eldningsolja har minskat. Detta är en positiv trend eftersom CO2-utsläppen mellan de olika energikällorna skiljer sig mycket Fjärrvärme El-energi Diesel Träbränsle Eldningsolja 15

16 5.Uppföljning och avslut. Utvecklingen inom energi- och teknikområdet går fort och därför behöver en revidering av planen göras fortlöpande. För att vi i kommunen ska kunna fortsätta att använda vårt honnörsord, det ska vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun, bör en avstämning ske inför varje ny mandatperiod. Arbete med energiplanering är en pågående process och på grund av de globala miljöproblem som uppstår vid användningen av energi krävs nätverk som med olika styrmedel försöker komma till rätta med de hot som handlar om klimatpåverkan. I Sverige används ofta olika former av stöd som styrmedel. Exempel på detta är LIP (Lokala investeringsprogrammet) som har övergått i KLIMP (klimatinvesteringsprogram). Dessa finns i första hand för att stödja åtgärder inom energiområdet. En motprestation i form av en klimatstrategi krävs i allmänhet för att kunna ta del av stöden och med en kontinuerlig avstämning av energi- och klimatstrategin får man ett dynamiskt och levande verktyg. Energi- och klimatstrategin blir på så sätt en hjälp på vägen mot vår vision om det goda samhället i Markaryd. Efter antagande kommer strategin att finnas på kommunens hemsida. En förkortad version av energi- och klimatstrategin bör delas ut till hushållen med samma intervaller som revideringarna. Där bör framgå vad som genomförts och vad som är på gång för de närmaste åren inom energiområdet i Markaryd. Att ta del av energi- och klimatstrategin och komma med synpunkter är ett sätt att vara med och påverka utvecklingen. Speciellt betydelsefullt är det att få ta del av de ungas synpunkter som i framtiden ska leva i det samhälle vi försöker förändra idag, där det är gott att leva, arbeta och verka. 16