Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun 2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun 2007"

Transkript

1 Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun 2007

2 Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning Lagen om kommunal energiplanering Markaryds tidigare energiplaner Växthuseffekten 1.4. Konsekvenser av klimatförändringarna. 2. Nuläget Markaryds energiläge idag Eventuella utredningar om energiläget. 3. Mål Nationella mål Regionala mål Lokala mål Tidigare mål Inriktningsmål Prestationsmål. 4. Uppföljning i form av statistik. 5. Uppföljning och avslut. 2

3 1.Inledning. Ett honnörsord i vår kommun är att Markaryds kommun är en kommun, där det är gott att leva, arbeta och verka. Markaryds kommun arbetar konsekvent mot ett alltmer effektivt nyttjande av kommunens egna och inköpta resurser och för en bättre miljö. Energiplan och klimatstrategi ska därför ses som ett viktigt verktyg i arbetet för ett attraktivt Markaryd. Intresset för energiplanering och framtagande av klimatstrategi ökar alltmer i vår kommun. Diskussioner förs på många olika plan när det gäller vår energiförsörjning. Kopplingen mellan energianvändning och miljöpåverkan måste räknas med när vi planerar för vår framtid. Exakt hur energianvändningen ser ut framöver kan vi bara gissa men strategier måste tas fram för att minska de negativa konsekvenser som kan förekomma i samband med användandet av energi. Hållbart och förnyelsebart är två ledord som måste finnas med när vi utvecklar vårt framtida energisystem. Andra aktörer har kommit in på energimarknaden och därmed minskat kommunens inflytande. Istället har kommunens samordnande funktion ökat när bredden av energiplanering ökar. Olika handlingsprogram som lokal Agenda 21, avfallsplan, transport- och resepolicy, klimp, miljöprojekt o.s.v. kräver ökad samordning. Klimatfrågan styr vårt användande av fossila bränslen och därför bör en klimatstrategi även inbegripas i energistrategin. I styrgruppen för framtagande av ett förslag till Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun har kommunalråden Bengt Germundsson och Joakim Pohlman samt kommunchef Mats Rydby ingått. Sammankallande har miljökonsulent Åke Bengtsson varit. Arbetsgruppen har bestått av Kenneth Füreder (miljöchef), Per-Otto Hylander (fastighetschef), Lars-Åke Andersson (gatuchef) och Åke Bengtsson (miljökonsulent)som sammankallande Lagen om kommunal energiplanering Kommunen skall enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439, 2004:602) främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Framtagandet av energiplan och klimatstrategi innebär en mångsidig analys av kommunens energisystem och olika möjliga hållbara utvecklingsvägar. Kommunen skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan betydande intressent på energiområdet såsom kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen beslutas av kommunfullmäktige. Lag (1998:836). 3

4 Energi- och klimatstrategin avser kommunen dels som geografiskt område och dels som verksamhetsutövare eftersom kommunen inte kan råda över vissa områden i energisystemet. Denna energi- och klimatstrategi visar hur Markaryds kommun vill ta ansvar för att reducera utsläppen av växthusgaser Markaryds tidigare energiplaner Markaryds kommun skrev sin första energiplan Den första juli 1977 blev kommunernas ansvar för energiplaneringen lagstadgat. Riksdagen beslutade att kommunerna före den första juli 1982 skulle ha upprättat en av kommunfullmäktige fastställd oljereduceringsplan. Bild 1. Energiplanering i gamla tider Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) har ändrats genom (SFS 1985:47).Lagen trädde i kraft och innebar följande: I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Bakom lagändringen ligger önskemålet att den kommunala energiplaneringen skall baseras på en helhetssyn på det lokala planet Växthuseffekten Växthuseffekten är ett globalt miljöproblem som är av avgörande betydelse för hållbar utveckling såväl i vårt land som i vår kommun. Samtidigt är växthuseffekten i sig en av förutsättningarna för livet på jorden, eftersom den gör jorden beboelig. Det är ökningen utöver det normala och naturgivna som är problemet. En del av gaserna i jordens atmosfär har en förmåga att absorbera värmestrålning. De hindrar inte det 4

5 inkommande solljuset, men fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som annars skulle stråla ut i rymden. Koldioxid (CO 2 ) är den växthusgas som har fått mest uppmärksamhet eftersom den existerar i relativt hög konsentration i atmosfären och dominerar utsläppen vid förbränning av fossila bränslen. Effekten av andra starkare växthusgaser, däribland metan (CH 4 ) och dikväveoxid (även kallad lustgas, N 2 O), brukar räknas om till CO 2 -ekvivalenter. Även fluorkolväten (HFC), perfluor-väten (PFC), och svavelhexafluorid (SFS) står med i Kyoto-protokollets lista över de viktigaste växthusgaserna vars utsläpp måste begränsas. Jordens medeltemperatur har stigit med ca 0,6 o C under 1900-talet. Den kommer att stiga ytterligare, enligt de prognoser som tagits fram. FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor (IPCC) förutspår en ökning med 1,4-5,8 o C under den kommande hundraårsperioden. Förbränning av fossila bränslen som olja, bensin och stenkol orsakar utsläpp som ökar koldioxidhalten. Växthusgas GWP 100 Koncentration i atmosfären (ppm) CO CH4 21 1,745 N2O HFC 134a FC (CF4) SFa Tabell 1. De sex stora växthusgaserna som antropogena utsläpp påverkar mest i atmosfären. Global warming potential 100 (GWP) är en faktor som beskriver gasernas bidrag till växthuseffekten inom ramen av 100 år i jämförelse med CO 2. Koncentrationerna av HFC, FC, och SF är så små att de är svåra att mäta Konsekvenser av klimatförändringarna Alla länder kommer att påverkas på endera sättet enligt IPCC (dock i mycket olika omfattning). Klimatförändringarna är det största globala miljöproblem som människan har förorsakat och med all säkerhet det som kommer att bli svårast att lösa. Temperaturökningen kan få besvärliga följder som förändrade mönster för nederbörd, vindar och havsströmmar vilka förmodas få stora konsekvenser för jordbruk, samhällsbyggande, kultur, ekonomi och ekosystem. För Sveriges del kan en högre temperatur ge bättre lönsamhet inom jord- och skogsbruk. Ett varmare vinterhalvår kan å andra sidan medföra större risk för översvämningar, och ändrade temperaturförhållanden kan ge upphov till ostadigare väder med exempelvis fler stormar, vilket kan orsaka stora påfrestningar på samhällsekonomin. Ett av de värsta scenarion som skulle kunna inträffa är om Golfströmmen skulle ta en annan väg. Då skulle resultatet bli en kontinuerlig permafrost i nästan hela Sverige. För växt- och djurlivet förväntas förändringarna bli betydande. Klimat- och vegetationszoner förskjuts norrut och många arter hinner inte anpassa sig till förändringarna. Detta innebär för Sveriges del att vi blir av med många nordliga arter medan sydliga tillkommer. 2. Nuläget Målsättningen för Markaryds kommun är att tillförsäkra hushållen god och säker tillgång på energi samt minskad användning av fossila bränslen till förmån för 5

6 förnybar energi. Kommunen antog 1987 en energiplan. Någon revidering av planen har inte genomförts under 20 år, så det vi utför idag bör benämnas en ny energiplan. Vi kallar den Energiplan och klimatstrategi för Markaryds kommun Markaryds energiläge idag Den totala energianvändningen i kommunen år 2004 har per invånare reducerats med 5731 kwh sedan En kwh motsvarar ca 1 kg CO2. Denna stora reducering förklaras av att befolkningen i Markaryds kommun har minskat med 1457 personer sedan 1990 samt stora industriella nedläggningar under de gångna åren. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har också bidragit till denna minskning. Denna reducering av energianvändning innebär inte att vi i kommunen skall vara nöjda. Ett fortsatt arbete för att minska energianvändningen i kommunen kommer att bedrivas vilket inte bara kommer att gynna vårt klimat utan även vår kommuns ekonomi. Energianvändning per capita Folkmängd Industri Transporter Service Hushåll Figur 1. Energianvändningen per invånare har sedan 1990 minskat mer eller mindre i alla sektorer förutom transport. Trenderna är troligtvis relaterade till förändringar i ekonomiska förutsättningar i regionen och inte till miljömedvetenhet (statistik från SCB). Energianvändningen år 2004 utslagen per invånare i kommunen motsvarar 52 Mwh/år medan genomsnittet i länet är 34 Mwh/år. Det kan tyckas vara ett högt värde för Markaryd men då ska man veta att Markaryd haft en större processindustri i form av Smurfit Kappas pappersbruk. Denna lades emellertid ner i slutet av 2006, så vi ser med spänning fram emot energianvändningen för år

7 Fjärrvärme Markaryds Fjärrvärme AB, ett Eon-företag, producerar och levererar fjärrvärme inom Markaryds tätort. Ansluten effekt uppgick vid årsskiftet 2006/2007 till 8110 Mwh. Produktionen är baserad på biobränsle och gasol. Ett mindre närvärmevärk finns i Strömsnäsbruk, vilket förser ett antal kommunala fastigheter med värme. Energi och utsläpp från uppvärmning, MWh Ton koldioxid Figur 2. Fördelningen av uppvärmningen från olika energikällor,. Figuren visar också att fjärrvärme är överlägset det mest effektiva och klimatvänliga uppvärmningssystemet. Relativ användning av bränslen 2004 (MWh) El-energi 52% Bensin Diesel Eldningsolja 1 Gasol Träbränsle Avfall Fjärrvärme El-energi 7

8 Figur 3. El-energi, eldningsolja och transportbränslen är de viktigaste energikällorna i kommunen. Solenergi Solenergi bedöms inte i dagsläget få någon större omfattning i Markaryds kommun, men även en mindre omfattning är positiv så kanske kommunen lyser upp sina skyltar med hjälp av solceller till en början. Vindkraft Vindkraft finns inte etablerad inom kommunen ännu, men bedöms efter den senaste vindkarteringen vara mycket intressant. De vindkraftverk som byggs idag, har en höjd (120 m) som gör att de vida överstiger skogshöjden och på den nivån blir då vindhastigheterna i genomsnitt 7 sekundmeter över stora delar av skogsmarken. Det förekommer emellertid viss turbulens i skogspartiernas ojämnheter så vi skogskommuner ser med spänning fram emot resultatet av det första skogsvindkraftverket i denna storlek som just nu byggs i närheten av Nässjö. Positiva reaktioner har kommit från företaget Arise Windpower som efter förfrågan från 7 olika fastighetsägare begärt bygglov för uppförande av ett vindmätningstorn i kommunen. Även företaget Eon har visat intresse och bjudit in ett femtital fastighetsägare för att visa deras förslag till etablering av vindkraft där de i samband med arrendering av mark erbjuder fastighetsägarna att starta en vindpool, som innebär att markägarna går med som delägare i vindkraftverken. Markaryd gör dessutom gemensam sak med övriga kommuner i länet om en ansökan om statliga bidrag via Boverket för planeringsinsatser för vindkraft som att bland annat kunna göra en noggrannare vindkartering i länets kommuner. Vi har även varit inbjudna av vår grannkommun Hässleholm till ett antal vindkraftseminarier där vi bland annat diskuterat eventuellt samarbete i gränstrakterna Förnybar energi Till förnybar energi räknas, förutom vind och sol, även biobränsle, biogas och vatten. Inom kommunen finns det stor tillgång på biobränsle främst i form av träbränsle som uppkommer i samband med skogsavverkning. Enligt energibalansen försörjs kommunen till 18 % med träbränsle, vilket motsvarar ca 10 GWh. Hushållens småskaliga vedeldning uppskattas till ca 3 GWh. Jord- och bergvärme Installation av jord- och bergvärme fortsätter med oförminskad intensitet och ca 80 anläggningar installeras årligen. Fram till idag omfattar denna populära värmeinstallation ca 700 fastigheter i Markaryds kommun. Transporter Transportsektorn svarar för en väsentlig del av den totala energiförbrukningen i Markaryd. Energianvändningen inom transportsektorn uppgick år 2004 till kwh per person vilket är en ökning med 1544 kwh jämfört med Koldioxidutsläppen per person från transporter, har under samma period ökat med 348 kg CO 2 till 4055 kg CO 2 per person(se fig. 2). 8

9 Koldioxidutsläpp per capita från transportsektorn Figur 4. Koldioxidutsläppen per invånare från transportsektorn visar en tydlig ökning från (SCB). Under perioden har befolkningen minskat med 1457 personer medan antalet bilar per 1000 invånare har ökat med 94 st. År 2004 fanns det bara en registrerad miljöbil i kommunen samt en bensinstation som kunde leverera miljövänligare bränslealternativ. Andelen förnybar energi för transporter inom kommunen är även idag marginell, men eftersom kommunstyrelsens mål inför budget 2008 bl.a. innebär att vid all upphandling av fordon skall miljöfordon vara regel, är vår förhoppning att framöver kommer förnybar energi för transporter inom kommunen vara regel och inte undantag. Syntetisk diesel används till kommunens arbetsfordon. En stor del av transporterna i kommunen utgörs av arbetspendling till andra tätorter samt transporter in till tätorterna Markaryd och Strömsnäsbruk av landsortsbefolkningen. Körsträckorna per invånare i kommunen har ökat kraftigt de senaste åren, från 736 mil 1998 till 812 mil En orsak till denna ökning är antagligen utökningen av E4:an, som går genom Markaryds kommun. Transportsektorn är den enskilt största källan till växthusgasemissioner i kommunen och genom riktade åtgärder ska dessa förhoppningsvis reduceras. Energieffektivisering Energirådgivning förekommer idag i viss omfattning genom kommunens fastighetsenhet. Energikontor sydost är behjälpliga vid fall som vi inte klarar själva. 9

10 Vattenkraft Lagan är sydsvenska höglandets största å med sina 244 km. Den flyter söderut genom Värnamo, passerar Ljungby och Markaryd och rinner ut i Laholmsbukten vid Laholm. I Lagan finns 18 vattenkraftverk som drivs av Eon. De har en sammanlagd normalårsproduktion på 535 GWh. Av dessa finns 5 st (Traryd, Kvarnaholm, Timsfors, Ängabäck och Majenfors nya) inom Markaryds kommuns gränser och har en sammanlagd normalårsproduktion på 174 GWh. Bild 2. Timsfors kraftverk i Lagan är byggt år Antal aggregat 7. Effekt 2,8 MW. Normal årsproduktion 13 GWh. Fallhöjd 4,8 m. 3. Mål Energiplanering berör flera av Sveriges miljökvalitetsmål men kanske främst målen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Därför bör en energistrategi knytas samman till en Energiplan och klimatstrategi för kommunen Nationella mål. Begränsad klimatpåverkan (Ur miljökvalitetsmålen för Sverige). Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Idag ligger vi på en koncentration på ca 370 ppm och den ökar. Målet innebär att halten av de sex växthusgaserna ska stabiliseras på en nivå som är lägre än 550 ppm i atmosfären. Miljömålsrådets bedömning är att vi inte klarar målet samtidigt som nya rapporter säger att koncentrationen bör hållas under 400 ppm. Utsläppen måste ner snabbt och för att klara detta bör världens utsläpp ha minskat till hälften fram till år Industrivärlden bör skära ner med 30 procent fram till år Svenska utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller för flexibla mekanismer. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och innevånare, för att därefter minska ytterligare. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö 10

11 samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Generationsmål Ska vi klara generationsmålet (alla åtgärder i Sverige skall vara avklarade år 2020) krävs ett stort engagemang hos många personer, företag, föreningar och institutioner. Teknikutvecklingen kan säkert lösa några problem men det behövs också genomgripande samhällsförändringar och nytänkande hos allmänheten Regionala mål. De regionala målen har samma lydelse som de nationella delmålen. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan handlar om att minimera växthuseffekten. Ökningen av växthusgaser i atmosfären är det allvarligaste miljöproblemet eftersom klimatet så påtagligt påverkar oss alla. Utsläppen av koldioxid minskar inte och bedöms ligga kvar på samma nivå under de närmaste åren. För att vi ska nå målet i Kronobergs län måste främst utsläppen från trafiken minska. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innehåller ett flertal olika delar. Några av målen behandlar planering av den bebyggda miljön med hänsyn till natur och miljö. Bullerproblem, användning av naturgrus, energihushållning och avfallshantering är exempel på andra mål som ingår. Målet rymmer ett stort antal delmål som syftar till att minska miljöbelastningen och göra den bebyggda miljön mera hälsosam och stimulerande att leva i. Många av delmålen står i konflikt med varandra. Det är osäkert om målet kan nås Lokala mål. Markaryds kommun är en miljökommun. En god miljö är en förutsättning för en hållbar utveckling, dvs en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vi ska därför agera med en långsiktig helhetssyn och med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer, står det skrivet i kommunstyrelsens förslag till budget och mål inför budget år Kriterier: Beroendet av fossila bränslen inom hela kommunen är halverat år 2010 jämfört med nivån för år Fossila bränslen i kommunala byggnader beräknas vara borta Vid all upphandling eller leasing av fordon skall miljöfordon vara regel. En utredning skall göras år 2008 för att belysa möjligheten till hushållsnära sortering av hushållsavfall. Kommunen skall verka för avfallsminimering, återanvändning och miljöriktigt omhändertagande av avfall. Under år 2007 har alla PCB-inventerade kommunala fastigheter blivit åtgärdade. För år 2007 har medel avsatts i ett särskilt projekt för energibesparande åtgärder i kommunala fastigheter avseende armaturer, styrutrustning, fjärrvärmeanslutning m.m. Den största delen av detta har blivit åtgärdat Tidigare mål Energiplan och oljereduceringsplan (Fastställd av kommunfullmäktige ). Denna plans huvudmålsättning var att ge statliga myndigheter information om 11

12 kommunens förutsättningar att uppfylla ställda krav för energiplanering och oljereducering och att ligga till grund för Markaryds kommuns framtida energiplanering. Åtgärder enligt oljereduceringsplan Fortsatt planering för byggande av blockcentral för gemensam uppvärmning med fast bränsle i bland annat Strömsnäsbruks tätort. 2. Fortsatt utvärdering av möjligheterna att utnyttja avfall som energikälla, möjligen i samarbete med Munksjö AB i Timsfors. 3. Intensifiering av kommunal rådgivning och information. 4. Fortsatt konvertering till elvärme för i första hand tappvarmvatten i kommunens fastigheter. 5. Införande av värmeåtervinning i kommunens reningsverk. 6. Planering och utförande av värmepumpanläggningar i simhallar m.m. Förslag till Markaryds kommuns energiplan av Energiplanen bör ses som en fortsättning och utveckling av redan befintlig oljereduceringsplan och dess huvudsyfte är att tjäna som underlag för kommunens fortsatta agerande inom energiområdet. Lokala energitillgångar. Sydkraft äger fem vattenkraftverk inom kommunen. En stor del av Sydkrafts elproduktion härifrån säljs vidare till Markaryds elverk. Det rör sig om en total produktion 1985 på Mwh. Energiförbrukningen i Markaryds kommun var vid samma tid totalt Mwh. Enligt kommunstyrelsens reglemente ankommer det på kommunstyrelsen att främja energihushållningen och samordna den kommunala energiplaneringen För den fortsatta energiplaneringen föreslås att tyngdpunkten läggs på följande: 1. Insamling och bearbetning av statistik över energiförbrukning skall ske kontinuerligt och sammanställningar skall redovisas årsvis. 2. Kommunen skall även i framtiden tillhandahålla gratis energirådgivning. 3. Fortlöpande aktiv bevakning av utvecklingen inom energisektorn bör bedrivas. 4. Kommunen skall befrämja samverkan mellan olika intressenter, till exempel fastighetsägare, industrier, kommuner m.fl. vid energiprojekt som syftar till ett effektivare utnyttjande av energi m.m Inriktningsmål Inom Markaryds kommuns verksamhet ska vi: - hushålla med resurserna och anpassa energianvändningen till vad naturen och dess kretslopp tål för att energisystemet ska vara långsiktigt hållbart. - medverka till en tryggad energiförsörjning. - verka för en god miljö inom- och utomhus. - främja ett miljömedvetet och ekologiskt synsätt i samhällsplaneringen. - vara föredömen genom att medverka till att energistrategins mål uppfylls. Goda exempel är av stor vikt för att sporra andra att följa efter. - vara aktiva i bevakningen av möjligheter att ansöka om externa medel och stöd 12

13 för åtgärder inom energiområdet. - följa upp och utvärdera energi- och klimatstrategin vart fjärde år Prestationsmål År 2020 ska ingen fossil energi användas i kommunal verksamhet vare sig till uppvärmning eller till transporter. Viss fossil energi används dock privat och av näringslivet för i första hand transporter. Energiförbrukningen per invånare ska halveras till Industrins förbrukning är inte inräknad då det kan slå väldigt snett om en ny energiintensiv industri skulle etableras på orten. Från 2020 används endast förnyelsebar energi i kommunal verksamhet. 4. Uppföljning i form av statistik. 4.1 Nyckeltal För en framgångsrik klimatstrategi är det viktigt att följa vilka resultat som uppnås under arbetets gång. På så vis kan vi bättre förstå var de största hinderna ligger och hur vi kan förbättra strategin. Nyckeltalen är till för att uppskatta och följa upp de olika effektmål kommunen tagit fram. Lämpliga nyckeltal är Koldioxidutsläpp per capita per år Koldioxidutsläpp per capita fördelat på sektorer Mil körda per invånare per år Totala energianvändningen i kommunen och hur den är fördelad mellan sektorer Totala energianvändningen i hushåll och hur den är fördelad mellan energikällor (fjärrvärme, elenergi, diesel, eldningsolja, träbränsle) Koldioxidutsläpp per capita (kg CO2) Figur 5. Koldioxidutsläppen per capita är ett övergripande nyckeltal. Men det visar inte det totala bidraget till ökad växthuseffekt eftersom data saknas för de andra växthusgaserna. 13

14 Koldioxidutsläpp per capita fördelat på sektorer Hushåll Industri Service Transporter Figur 6. För att använda resurser för klimatarbetet på bästa vis, är det viktigt att följa från vilka sektorer minskningar och ökningar av CO2 utsläpp sker. År Körsträcka (mil) per invånare Figur 7. Från skedde en enorm ökning av körda mil per invånare inom kommunen. Nyckeltalet är troligtvis relaterat till pendelmönster bland kommunens invånare. Bland annat kollektivtrafik, samåkning och lokalisering inom näringslivet bör sänka körningen. Energianvändning i kwh/inv Figur 8. Energianvändningen per invånare är på väg neråt(bortsett från inom transport). Industri Transporter Service Hushåll Totalt 14

15 Total energianvändning i kommunen Figur påbörjades utbyggnaden av fjärrvärme i kommunen samtidigt som användning av eldningsolja har minskat. Detta är en positiv trend eftersom CO2-utsläppen mellan de olika energikällorna skiljer sig mycket Fjärrvärme El-energi Diesel Träbränsle Eldningsolja 15

16 5.Uppföljning och avslut. Utvecklingen inom energi- och teknikområdet går fort och därför behöver en revidering av planen göras fortlöpande. För att vi i kommunen ska kunna fortsätta att använda vårt honnörsord, det ska vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun, bör en avstämning ske inför varje ny mandatperiod. Arbete med energiplanering är en pågående process och på grund av de globala miljöproblem som uppstår vid användningen av energi krävs nätverk som med olika styrmedel försöker komma till rätta med de hot som handlar om klimatpåverkan. I Sverige används ofta olika former av stöd som styrmedel. Exempel på detta är LIP (Lokala investeringsprogrammet) som har övergått i KLIMP (klimatinvesteringsprogram). Dessa finns i första hand för att stödja åtgärder inom energiområdet. En motprestation i form av en klimatstrategi krävs i allmänhet för att kunna ta del av stöden och med en kontinuerlig avstämning av energi- och klimatstrategin får man ett dynamiskt och levande verktyg. Energi- och klimatstrategin blir på så sätt en hjälp på vägen mot vår vision om det goda samhället i Markaryd. Efter antagande kommer strategin att finnas på kommunens hemsida. En förkortad version av energi- och klimatstrategin bör delas ut till hushållen med samma intervaller som revideringarna. Där bör framgå vad som genomförts och vad som är på gång för de närmaste åren inom energiområdet i Markaryd. Att ta del av energi- och klimatstrategin och komma med synpunkter är ett sätt att vara med och påverka utvecklingen. Speciellt betydelsefullt är det att få ta del av de ungas synpunkter som i framtiden ska leva i det samhälle vi försöker förändra idag, där det är gott att leva, arbeta och verka. 16

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan

Begränsad klimatpåverkan BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17 Begränsad

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Revidering av Ale kommuns Energi- och klimatplan

Revidering av Ale kommuns Energi- och klimatplan TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2014-12-05 2014-12-01 Dnr KS.2013.186 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Revidering av Ale kommuns Energi-

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län Energibalans 2008 Kronobergs län 1 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kronobergs län Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Energi- och klimatplan

Energi- och klimatplan 0 (15) ÄNGELHOLMS KOMMUN Energi- och klimatplan Telefon 0431-870 00 Internet www.engelholm.se 1 Förord Klimatförändringar är troligen vår tids största globala problem och förmodligen också det som kommer

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10. Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft

Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10. Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10 Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft Arktis 24 000 innevånare 20 000 km 2 6000 sjöar 6 stora älvar 220 km 250 km POSITIVA PROGNOSER RYMDINDUSTRIN

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Summering av gruppdiskussionerna

Summering av gruppdiskussionerna 2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra

Läs mer

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet. (fastställd 2014-04-28) Sustainable Energy Action Plan Bilaga till Övertorneå kommuns Energiplan som antogs av kommunfullmäktige 2010-05-03 Inledning Övertorneå kommun undertecknade 2013 Borgmästaravtalet

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer