Nyckeltal och benchmarking inom funktionshinderområdet 2009

Transkript

1 Nyckeltal och benchmarking inom funktionshinderområdet 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Uppdraget... 3 Samarbete... 3 Metod... 4 Boende med särskild service LSS, vuxna... 5 Kostnader i boende med särskild service LSS egen regi... 5 Kostnader för boende med särskild service LSS, köpta platser... 7 Hur ser verksamheten ut?... 8 Personal... 9 Lönestatistik Hök Kommunal per kommun Heltidsmått... 9 Nattbemanning... 9 Lokalkostnader Förutsättningar för verksamheterna De boendes åldersprofil Daglig verksamhet Kontaktperson Framtiden Daglig verksamhet Personlig assistans enligt LASS Tidredovisning Fortsatt arbete Bilagor Personlig assistans enligt LASS Bostad med särskild service (LSS 9:9) Daglig verksamhet (Lss 9:10) Daglig verksamhet (LSS 9:10) Personkrets Jämförelsetal LASS Handläggare/referens Anna Ganning Hallendorff 08/ anna.ganning.hallendorff@haninge.se 2

3 Sammanfattning Årets fördjupning inom funktionshinderområdet har ägnats åt boende med särskild service för vuxna LSS. De faktorer som studerats och jämförts är nivåkostnaden, personalstatistik, lokalkostnader, brukarnas åldersprofil, omfattning av daglig verksamhet och beslut om kontaktpersoner. Tydliga variationer finns mellan kommunerna. Projektgruppen har även tagit en titt in i framtiden för att identifiera några utmaningar kommunerna kommer att stå inför. Det finns indikatorer som pekar mot att inflödet ökar i kombination med att målgruppgen blir allt äldre. Nya diagnosgrupper t ex inom det neuropsykiatriska området ingår i LSS personkretsen. I takt med att sjukvården blir allt skickligare på att rädda människor som drabbats av olyckor eller barn som föds för tidigt, men med hjärnskador till följd, blir det kommunernas uppgift att ordna omsorg och ett värdigt liv. LSS gruppens behov spretar och många individuella lösningar och individanpassningar behövs. Detta är dyrt och komplicerat att planera. Att föra samman personer med allt för olika behov inom samma gruppbostad är inte funktionellt. Planering över kommungränserna är ett utvecklingsområde. I dokumentet finns även en sammanställning av nyckeltal för daglig verksamhet personkrets 1 och 2 samt personlig assistans enligt LASS. Det material som presenteras i rapporten är i huvudsak beskrivande. Utrymmet för analys har varit begränsat. Redovisningen ska möjliggöra analyser ur den egna kommunens perspektiv. Förhoppningsvis väcker underlaget många nya frågor. Mycket tid och arbete är nedlagt på att samla in och sammanställa uppgifterna, och det är viktigt att gå vidare med materialet för att arbetet ska bidra till verksamhetsutveckling på lång sikt. Inledning Uppdraget Kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nacka och Värmdö samarbetar sedan 1998 med nyckeltal inom vissa verksamheter för funktionshindrade. I 2010 års nyckeltalsarbetet har Nykvarn inte deltagit. Samarbete Projektet har delats upp i två etapper. I etapp ett har information till nyckeltal samlats in. De områden som följts upp är; daglig verksamhet, särskilt boende och personlig assistans enligt LASS. Principerna för uppföljningen är oförändrad jämfört med tidigare år. I etapp två genomförs benchmarking inom området särskilt boende LSS. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka och Södertälje kommuner har ingått i detta arbete. Sammankallande och samordnande projektledare var Anna Ganning Hallendorff, Haninge kommun. I projektgrupp ett nyckeltal funktionshinder har följande personer medverkat: Lisbeth Holmström, Botkyrka, Siv Jatko, Nynäshamns, Anette Bengtsson, Nacka, Thory Mollberg, Salem, Karin Alexandersson, Tyresö, Valentina Olsson, Värmdö, Marie Saglind, Huddinge och Thomas Tinglöv och Åsa Borén Södertälje kommun. I projektgruppen för benchmarking har följande personer medverkat: 3

4 Lisbet Holmström och Stefan Dansell, Botkyrka, Lena Lindqwister, Haninge, Mahria Persson Lövkvist och Peter Wikman, Huddinge, Pia Sjöstrand och Thomas Tinglöv, Södertälje och Cecilia Schönewald, Nacka Metod Den metod som använts benämns Södertörnsmodellen. Modellen väver ihop verksamhetsinformation och ekonomi enligt följande: Brukarna delas in i fem nivåer utifrån graden av personalstöd som ges till varje enskild brukare. Kartläggningen av brukarnas nivåer, eller behovsprofil, ligger utanför detta projekt. Respektive kommun har ansvar för att informationen om brukarprofilen är uppdaterad. Ekonomiskt utfall 2009 Dessa två parametrar sammanförs i en beräkningsmodell utvecklad i excel. Modellen tar inte hänsyn till om de ekonomiska resurserna täcker brukarnas behov eller om de mest adekvata insatserna ges brukaren. Modellen är endast ett sätt att presentera 2009 års utfall utifrån profilen på brukarna. Den brukarstatistik som redovisas överensstämmer med statistiska central byråns statistik per 1 oktober I tabellen nedan redovisas de delningstal som använts för personalkostnader. Nivå Bostad med särskild 0,45 0,65 1,0 1,45 2,0 service Daglig verksamhet 0,21 0,28 0,42 0,63 0,84 Syftet med att använda delningstalen är att kostnaderna som redovisas per nivå ska spegla resursåtgången i form av personal. Brukare i nivå ett kräver mindre personal än en brukare i nivå fem. 4

5 Boende med särskild service LSS, vuxna Kostnader i boende med särskild service LSS egen regi I de redovisade siffrorna ingår endast bruttokostnader, dvs inga intäkter är medräknade Kostnaderna redovisas i löpande priser. I personalkostnaderna ingår chefer på olika nivåer i organisationen men ej förvaltningschefen. Nedan redovisas den genomsnittligt viktade kostnaden i boende LSS som drivs i kommunal regi kommunvis för åren 2008 och Kommun Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Genomnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Kostnadsförändring mellan åren Botkyrka % Haninge % Huddinge % Nacka % Nynäshamn % Salem % Södertälje % Tyresö % Värmdö % * I Huddinge har man under året sett över samtliga nivåbedömningar vilket har resulterat i att antalet 5:or minskat mycket. Kostnaden kvarstår men nivåpoängen sjunker, vilket resulterar i att den genomsnittliga viktade kostnaden blir högre. **) Salem redovisade lokalkostnaden netto 2008 vilket delvis förklarar till förändringen med 25 % Nivåpoängen i tabellen ovan speglar den samlade behovsprofilen hos de brukare som bor i LSS boenden som drivs i kommunal regi. Antal brukare är omräknade till helårsplatser. Kostnaden ska ställas i relation till den samlade nivåpoängen och antalet brukare. Har kostnaden ökat mellan åren samtidigt som nivåpoängen ökat kan det finnas skäl för kostnadsökningen. Däremot kan man ifrågasätta om det är rimligt att kostnaden ökar mellan åren medan nivåpoängen minskar. 5

6 tkr Genomsnittlig viktad kostnad Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Nivåpoäng egen regi Tyresö Värmdö Botkyrka Haninge Huddinge Södertälje Nacka Salem Nynäshamn Nivåpoäng 2008 Nivåpoäng 2009 Minskar nivåpoängen mellan åren är det rimligt att kostnaderna också minskar och motsatt förhållande om nivåpoängen ökar. 6

7 Kostnader för boende med särskild service LSS, köpta platser Kommun Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Kostnadsförändring mellan åren Botkyrka* % Haninge % Huddinge % Nacka % Nynäshamn % Salem % Södertälje % Tyresö % Värmdö % *) Kostnader för SoL beslut ingår 2008 vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Genomsnittlig viktad kostnad, köpta platser Värmdö Botkyrka Haninge Tyresö Huddinge Södertälje Nacka Salem Nynäshamn Viktad kostnad 2008 Viktad kostnad 2009 Har det skett stora förändringar i nivåbedömningen mellan åren kan det förklara en ökning av den genomsnittliga viktade kostnaden. I de fall brukarna bedömts ha ett mindre behov än i tidigare mätningar tar det tid innan organisationen anpassas till de nya förhållandena t.ex. avseende personaltäthet. 7

8 Fördelning Egna/Köpta platser Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Egna Köpta I Södertörnskommunerna drivs majoriteten av boendena med särskild service LSS i egen regi. Undantaget är Nacka och Södertälje som köper över hälften av platserna externt. Hur ser verksamheten ut? I årets fördjupning av nyckeltalsarbetet har vi tittat närmare på hur bostad med särskild service ser ut i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka och Södertälje kommuner. I detta avsnitt ska vi titta närmare på faktorer som kan förklara skillnaden mellan kommunernas kostnader. Kommunernas viktade kostnader 2009 ser det ut som i tabellen nedan. Nacka har lägst kostnader i alla nivåer medan Botkyrka har högst kostnader i alla nivåer. Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje I kommunerna varierar antalet grupp-/servicebostäder mellan två upp till 26 stycken. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Bostad med särskild service vuxna 9: varav serviceboende varav gruppboende Antal brukare ?

9 Personal Den viktigaste resursen i verksamheten är personalen. Både personal- och chefstätheten skiljer sig åt mellan kommunerna. I tabellen nedan redovisar personalstatistik som är intressant både ur ekonomi och arbetsmiljöperspektiv. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Antal årsarbetare 283,0 136,6 166,8 28,0 150,1 Årsarbetare per grupp-/ serivce bostad 10,1 6,5 8,3 14,0 7,5 Årsarbetare per brukare 1,7 1,2 1,4 1,3 1,3 Chefer 14, ,8 5,7 Chefstäthet per årsarbetare 0,05 0,07 0,04 0,03 0,04 Årsarbetare per chef 19,9 15,2 23,8 35,0 26,3 Sjukfrånvaro % 7,29 7,79 7,9 6,49* 7,11 *)Uppgift avser 2008 Lönestatistik Hök Kommunal per kommun 2009 Kr/månad Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Lägst Högst Median Medel Heltidsmått En viktig förklaring till kostnadsskillnader mellan kommunerna är heltidsmåttet för personalen i de olika kommunerna. Skillnad mot övriga kommuners Heltidsmått heltidsmått Kommun Timme/vecka 38,75 37,00 36,75 Nacka 38,75 0 1,75 2,00 Botkyrka 37,00-1,75 0,00 0,25 Huddinge 37,00-1,75 0,00 0,25 Södertälje 37,00-1,75 0,00 0,25 Haninge 36,75-2,00-0,25 0,00 Av tabellen ovan framgår kommunernas heltidsmått per vecka. Av tabellen framgår att personalen i Nacka arbetar två timmar mer per vecka jämfört med personalen i Haninge kommun. Nattbemanning Alla grupp- och serviceboenden har någon form av nattbemanning. I vissa fall förekommer det både vaken och sovande nattpersonal. Av tabellen nedan redovisas vilken form av nattbemanning som förekommer. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Sovande Vaken Boenden totalt* * Totalt antal boenden i respektive kommun, ej summering. 9

10 Lokalkostnader Förutom kostnaden för personal är kostnaden för fastigheterna en viktig del. I tabellen redovisas det genomsnittliga kostnaden per m² i kommunerna. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Kr/månad En majoritet av Botkyrkas, Haninges, Huddinge, Nacka och Södertäljes service- och gruppbostäderna är byggda under 1960-talet och senare. Alla kommuner utom Nacka har byggt service- och gruppbostäder under 2000-talet. Enligt LSS-lagen ska brukarens boende se ut som ett vanligt hem och inte som en institution. Boendet ska helt enkelt vara fullvärdigt. En fullvärdig lägenhet har inredning och utrustning för personlig hygien, rum eller avskiljbar del av rum för samvaro och sömn och vila, rum eller del av rum för matlagning etc. I tabellen nedan finns information om hur situationen ser ut i de olika kommunerna. Ej fullvärdiga lägenheter Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Totalt antal lägenheter Antal ej fullvärdiga Andel i procent 9% 10% 18% 0% 0% Tillsynsansvaret har tagits över av Socialstyrelsen från den 1 januari Det är viktigt att de kommuner som inte har fullvärdiga lägenheter inom sin verksamhet har en planering och tar höjd för åtgärder i sin investeringsbudget. Förutsättningar för verksamheterna Projektgruppen har valt att titta närmare på några faktorer som vi tror påverkar kostnaden för insatsen boende särskild service LSS vuxna. De är brukarnas ålder, omfattning av daglig verksamhet och beslut om kontaktpersoner. De boendes åldersprofil Åldersprofilen hos brukarna i kommunernas boenden redovisas i tabellen nedan. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Åldersintervall Antal Antal Antal Antal Antal % 0 0% 1 1% 3 14% 0 0% % 35 31% 30 24% 3 14% 22 18% % 32 29% 31 25% 3 14% 25 21% % 22 20% 32 26% 9 41% 39 33% % 12 11% 19 15% 4 18% 21 18% % 11 10% 10 8% 0 0% 12 10% Summa % % % % % Populationen inom LSS-verksamheterna har förändrats de senare åren, brukarna lever allt längre jämfört med tidigare. Åldersrelaterade sjukdomar och åldertecken uppträder, ofta tidigare än hos övriga befolkningen. Med åldrandet uppstår behov av annat och ibland mer stöd. Kraven på aktiv fritid och daglig verksamhet förändras, man kanske önskar att vara mer i sitt hem och den sociala gemenskapen i gruppbostaden är fullt tillräcklig. Några kommuner diskuterar möjligheter till äldreboende för personer med LSS- 10

11 Antal brukare tillhörighet. Brukare i yngre ålder har å andra sidan helt andra krav. Att få ta del av och delta i de reguljära aktiviteter som erbjuds via föreningsliv, sociala medier och andra arrangemang är viktiga ingredienser i ett meningsfullt liv. Både äldre och yngre har därmed ökade behov av stöd vilket ställer krav på bemanningen i gruppbostaden, både omfattning, tid på dygnet och kompetensmässigt. Åldersprofil Åldersintervall Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Daglig verksamhet Omfattning av daglig verksamhet bland brukarna i kommunernas boenden redovisas i tabellen nedan. Omfattning daglig verksamhet Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Antal Antal Antal Antal Antal Heltid 59 36% 83 74% 70 57% 13 59% 64 54% Deltid 61 38% 15 13% 25 20% 2 9% 38 32% Ingen 42 26% 14 13% 28 23% 7 32% 17 14% Summa % % % % % Det ställs olika krav på verksamheten om brukaren har daglig verksamhet heltid, deltid eller inte alls. Åldersprofilen inom LSS-verksamheterna har förändrats de senare åren. Som tidigare nämnts uppnår fler brukare högre ålder. Åldersrelaterade sjukdomar och andra ålderstecken uppträder ofta tidigare än hos övriga befolkningen. Av detta följer att många äldre brukare inte har daglig verksamhet eller endast har daglig verksamhet på deltid, vilket i sin tur leder till högre krav på personal inom de olika boendena. Ett annat exempel på förändrade krav är att det under senare år blivit vanligare att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beviljas boende med fast bemanning. Krav ställs på högre personaltäthet och större flexibilitet, men också kompetensutveckling inom olika områden för att möta de olika behoven. 11

12 Antal brukare Omfattning daglig verksamhet Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Heltid Deltid Ingen Av diagrammet ovan framgår att Haninge är den kommun med flest antal brukare med LSS boende som har daglig verksamhet på heltid 83 personer vilket motsvarar 74 procent av de boende. Botkyrka är den kommun som har flest brukare som antingen går på daglig verksamhet deltid eller inte alls. 61 brukare eller 38 procent har daglig verksamhet på deltid medan 42 brukare vilket motsvarar 26 procent har ingen daglig verksamhet alls. Kontaktperson Antalet brukare med kontaktperson redovisas i tabellen nedan. Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Brukare Kontaktperson Andel i procent 55% 14% 28% 68% 59% I insatsen bostad med särskild service ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor där det bl.a ingår fritidsverksamhet, kulturella och sociala aktiviteter. Det var tidigare vanligt att personer som bodde på särskilt boende även beviljades kontaktperson och det är ännu mer vanligt att man fått behålla den insats som tidigare beviljats. Efter en regeringsrättsdom där man tydliggjorde insatsen och att stödet i första hand ska tillgodoses inom ramen för boendet så blev vissa kommuner mer restriktiva än andra. Detta påverkar förstås personaltätheten på gruppboendet. Framtiden I alla LSS-verksamheter är det viktigt med god framförhållning inte minst när det gäller planering av boenden. Under arbetet har indikatorer tagit fram som visar på kommande behov av boenden. Indikator Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Södertälje Brukare över 15 år med beslut om avlösarservice och/eller korttidstillsyn Nya beslut om bostad med särskild service (2009) Inflytt till kommunen av personer tillhörande LSS:s personkretsar sk förhandsbesked

13 Personer som i dag har insatserna avlösarservice och/eller korttidstillsyn har så stora omsorgsbehov att de ofta är berättigade till insatsen bostad med särskildservice när det börjar bli dags att flytta hemifrån. Samtliga kommuner försöker uppskatta framtida behov av bostad med särskildservice. Att ta upp en diskussion med den enskilde och vårdnadshavare/företrädare i femtonårsåldern kan ge en viss hint om framtida behov. Metoden är osäker då personer utvecklas mycket under tonåren, behov och önskemål kan förändras och personer kan avlida. En annan faktor som försvårar i planeringen är de personer som flyttar in till kommunen då de redan har behov av insatsen bostad med särskild service. Lagstiftningen kan komma att förändras och även om LSS lagen kvarstår så kan tillämpningen förändras. Nya diagnosgrupper och fler som får diagnoser som berättigar till LSS insatser t ex personer med förvärvade hjärnskador ökar då sjukvården räddar allt fler som t ex råkar ut för svåra trafikolyckor och dylikt. Denna grupp har ofta svåra och specifika behov. Botkyrka har byggt upp två egna särskilda boenden för personer med förvärvad hjärnskada. Allt fler prematura barn räddas vilket medför risk för hjärnskador. Personer med t ex Alzheimers och andra demenssjukdomar kan blir berättigade till LSS insatser i större omfattning än tidigare. Demensförbundet driver denna fråga mycket hårt och ärenden överklagas för prövning i förvaltningsrätten. Oftast får personer med olika demenssjukdomar hjälp och stöd genom insatser från Socialtjänstlagen. Demensdiagnoser blir vanligare i yngre år. Nya diagnosgrupper t ex inom det neuropsykiatriska området har andra behov än de som de traditionella gruppbostäderna är utformade för, t ex ljudisolerade, friliggande. Andelen personer som får diagnoser som berättigar till LSS har hela tiden ökat sedan LSS lagstiftningen infördes, troligtvis beror det på ökade krav i samhället. Svårt att bedöma hur samhällsutvecklingen ser ut fram över. Sannolikt blir nog kraven snarare högre än lägre. Självklart har inte alla dessa personer behov som berättigar till bostad med särskildservice eller dagligverksamhet, men kan ju ändå komma att påverka kommunernas ekonomi och planering av insatser. Åldersstukturen påverkar planeringen av gruppbostäder, om allt fler äldre och äldre/äldre bor kvar i gruppbostaden så som lagstiftningen är avsedd att tillämpas kanske gruppbostäderna behöver vara mer flexibelt byggda t.ex. ökar behoven av hjälpmedel och kanske också personal och då behövs mer plats. Kanske behöver det vara möjligt att flytta väggar mm. på ett enkelt sätt. Ombyggnationer blir ofta dyra och bostaden kan inte nyttjas under tiden. LSS gruppens behov spretar och många individuella lösningar och individanpassningar behövs. Detta gör det både dyrt och komplicerat att planera. Att föra samma personer med allt för olika behov inom samma gruppbostad är inte funktionellt. Planering över kommungränserna för att tillgodose specifika behov borde göras mer frekvent. 13

14 Daglig verksamhet Daglig verksamhet enligt LSS tillförsäkras dem som tillhör personkrets 1 och 2. Personkretsarna beskrivs nedan. Förutsättningen för att få daglig verksamhet är att personen är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte går på någon utbildning. I tabellen nedan redovisas genomsnittlig viktad kostnad för daglig verksamhet, för personer i personkrets 1, i kommunal regi. Med personkrets 1 menas personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Verksamheten anpassas till personer med grav utvecklingsstörning och stora omvårdnadsbehov likväl som till personer med t.ex. Aspergers syndrom. Daglig verksamhet pk 1, kommunal regi Kommun Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Genomnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Förändring av kostnaden Botkyrka % Haninge % Huddinge % Nacka % Nynäshamn % Salem % Södertälje % Tyresö % Värmdö % Daglig verksamhet pk 1, köpta platser Kommun Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Genomsnittlig viktad kostnad tkr Nivåpoäng Antal brukare Förändring av kostnaden Botkyrka % Haninge % Huddinge % Nacka % Nynäshamn % Salem % Södertälje % Tyresö % Värmdö % 14

15 I tabellen nedan redovisas olika former av daglig verksamhet. Antalet personer som har en individuell placering utanför kommunen utan daglig kontakt med personalen på daglig verksamhet Antal personer som har en individuell placering utanför kommunen med daglig kontakt med personalen på daglig verksamhet. Antal personer med daglig verksamhet som har personlig assistans Kommun Ej daglig kontakt Daglig kontakt Personlig assistans Botkyrka Haninge Huddinge Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Nacka Nynäshamn Salem Södertälje 35,5 0 2 Tyresö Värmdö De personer som ingår i personkrets 2 är personer som fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder. Skadan kan ha uppstått genom yttre våld t.ex. genom olycksfall eller sjukdom. Anledningen till att kostnaden för personkrets 2 särredovisas är att insatsen ofta innebär kostsamma speciallösningar och att dessa kan vara svåra att tillgodose inom kommunens egna verksamheter. Personerna är inte nivåbedömda på det sätt som gjorts av personer i för daglig verksamhet personkrets 1. Daglig verksamhet pk 2, köpt verksamhet Kommun Genomsnittlig kostnad tkr Antal brukare Genomsnittlig kostnad tkr Antal brukare Kostnadsförändring mellan åren Botkyrka % Haninge % Huddinge % Nacka % Nynäshamn Salem % Södertälje % Tyresö % Värmdö % 15

16 Personlig assistans enligt LASS Lagen om assistansersättning LASS reglerar personlig assistans som beviljas personer som uppfyller lagens kriterier. Tittar man på förändringen inom personlig assistans mellan åren ser det ut på följande sätt: Utförare av personlig assistans* Förändring Kommunal regi % Privat regi % Summa ,3 * Nacka ingår inte i sammanställningen Hur det ser ut i de enskilda kommunerna redovisas i bilagorna. Ser man till helheten ökar antalet privata utförare av personlig assistans. Förändringen av antalet bedömda och utförda timmar redovisas nedan: Förändring Bedömda timmar % Utförda timmar % Utförandegrad 90 % 92 % Av tabellen framgår att antalet bedömda timmar minskat 2009 jämfört med Däremot har utförandegraden ökat. En förklaring till färre antal bedömda timmar är försäkringskassans restriktivare bedömningar vid omprövning av assistansersättningen, vilket medför att personer som haft assistansersättning förlorar den och ansöker om personlig assistans enligt LSS hos kommunerna. Genomsnittlig kostnad Förändring Kr/timme hos brukare 238 kr 251 kr 13 kr Kr/timme administration* 14 kr 15 kr 1 kr Kr/timme kringadministration** 0 kr 11 kr 11 kr Kr/timme 252 kr 276 kr 24 kr *) Administration närmst verksamheten **) Kringadministration t.ex. löneadministration, ekonomiadministration Personer som beviljats personlig assistans LASS, lagen om assistansersättning, får en schablonersättning från Försäkringskassan. Ersättningen 2009 var 247 kr. Ersättningen 2008 var 237 kr. I 2009 års nyckeltalsarbete har en administrativ kostnad räknats med. Motiveringen till det är att assistansverksamheten genererar mycket kringadministration i form av löneadministration, administration i kontakten med försäkringskassan rörande utbetalningar, avstämningar av ersättning m.m. Kostnaden belastar inte kärnverksamheten direkt utan redovisas i andra delar av kommunens organisation. 16

17 Ett visst belopp av ersättningen från Försäkringskassan är sk ersättning för assistansomkostnader. Med assistansomkostnader bör avses kostnader som den ersättningsberättigade har för sina personliga assistenter i samband med gemensamma aktiviteter utanför bostaden. Omkostnadsersättningen är olika stor och hanteras olika i kommunerna. Nedan redovisas några exempel. Kommun Assistansomkostnadsersättning Botkyrka 4 kr/timme Nej Haninge 1,5 kr/timme Ja Tyresö 1,5 kr/timme Ja Nynäshamn 2 kr/timme Nej Salem 2 kr/timme Nej Värmdö 2 kr/timme Nej Möjlighet att spara mellan åren Tidredovisning I enlighet med uppdraget är det relevant att redovisa tidsåtgången för detta projekt. Sammanlagt har medverkande i de olika etapperna inklusive projektledaren lagt ner drygt timmar. Fortsatt arbete Det material som presenteras i rapporten är i huvudsak beskrivande. Utrymmet för analys har varit begränsat. Redovisningen ska möjliggöra analyser ur den egna kommunens perspektiv. Förhoppningsvis väcker underlaget många nya frågor. Mycket tid och arbete är nedlagt på att samla in och sammanställa uppgifterna, och det är viktigt att gå vidare med materialet för att arbetet ska bidra till verksamhetsutveckling på lång sikt. 17

18 Bilagor Personlig assistans enligt LASS Botkyrka Haninge * * Antal personer Egen regi % % Privat regi % % Summa % % Förhöjd ersättning Antal personer % andel 19% 10% 23% 23% Timmar Bedömda timmar % % Utförda timmar % % Utförandegrad 98% 97% 88% 95% Utförda timmar/brukare % % Information egen regi Timmar/år/person Timmar/månad/person Timmar/dygn/person Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare Kostnader administration Administration 4 % Kostnader totalt - egen regi Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi Sjuklön - privat regi Sjuklön kr/person - egen regi Sjuklön kr/person - privat regi Kr/timme och totalt Kr Kr Kr/timme hos brukare Kr/timme administration Kr/timme oh 4% Kr/timme totalt Kr/timme netto Kr/totalt nettokostnad *) I kolumnen redovisas förändringen mellan 2008 och

19 Huddinge Nynäshamn * * Antal personer Egen regi % % Privat regi % % Summa % % Förhöjd ersättning Antal personer % andel 6% 16% 36% 36% Timmar Bedömda timmar Utförda timmar Utförandegrad 94% 94% 92% 91% Utförda timmar/brukare % % Information egen regi Timmar/år/person Timmar/månad/person Timmar/dygn/person Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare Kostnader administration Administration 4 % Kostnader totalt - egen regi Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi Sjuklön - privat regi Sjuklön kr/person - egen regi Sjuklön kr/person - privat regi Kr/timme och totalt Kr Kr Kr/timme hos brukare Kr/timme administration Kr/timme oh 4% Kr/timme totalt Kr/timme netto Kr/totalt nettokostnad *) I kolumnen redovisas förändringen mellan 2008 och

20 Salem Södertälje * * Antal personer Egen regi % % Privat regi % % Summa % % Förhöjd ersättning Antal personer % andel 0% 0% 7% 10% Timmar Bedömda timmar Utförda timmar Utförandegrad 97% 99% 86% 84% Utförda timmar/brukare % % Information egen regi Timmar/år/person Timmar/månad/person Timmar/dygn/person Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare Kostnader administration Administration 4 % Kostnader totalt - egen regi Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi Sjuklön - privat regi Sjuklön kr/person - egen regi Sjuklön kr/person - privat regi Kr/timme och totalt Kr Kr Kr/timme hos brukare Kr/timme administration Kr/timme oh 4% Kr/timme totalt Kr/timme netto Kr/totalt nettokostnad *) I kolumnen redovisas förändringen mellan 2008 och