Nyckeltal och benchmarking inom funktionshinderområdet

Transkript

1 Nyckeltal och benchmarking inom funktionshinderområdet 2011 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR <Skriv datum>

2 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Deltagande kommuner i Södertörn...4 Nyckeltalsinsamling...4 Benchmarking...4 Inledning...5 Volymutveckling LSS...5 Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i Riket...5 Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i deltagande kommuner...6 Bidrag och avgifter i utjämningssystem för LSS...7 Volymer den 1 oktober 2011 i deltagande kommuner...8 Åldersfördelning...9 Personkretsar...10 Beskrivning av personkretsarna...10 Utveckling av antal personer i personkretsarna...10 Fördelning av insatser...14 Antal insatser per brukare...15 Nyckeltal från Kolada...16 Myndigheterna...18 Beskrivning av LSS-handläggarnas arbetsuppgifter...18 Fördelning av arbetstid...25 Övriga variabler i Öppna jämförelser inom funktionshinderområdet Nyckeltalsbilagor...29 SFB (LASS)...29 Daglig verksamhet (LSS 9:10)...31 Bostad med särskild service (LSS 9:9)...35 Definitioner: variabler i tidsmätning...38 Handläggare/referens Annica Åström annica.astrom@sodertalje.se 3

4 Sammanfattning Årets benchmarking inom funktionshinderområdet har i huvudsak varit inriktat på myndigheternas förutsättningar att arbeta med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i de deltagande kommunerna Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Södertälje. Här beskrivs bland annat volymutvecklingen inom området. De variabler som har studerats är både faktiska antal och andelar av befolkningen. När det gäller variabler som rör andelar görs också jämförelser med riket och Stockholms län, där det är möjligt presenteras utvecklingen i tidsserier för att öka möjligheterna att prognostisera utvecklingen inom LSS. Volymstatistiken bygger på de uppgifter som ligger till grund för utjämningssystemet för LSS och som rör verkställda insatser den 1 oktober respektive år. Som komplement till LSS-statistiken beskrivs också annan offentlig statistik. Variabler som rör myndigheterna (antal handläggare, kön, utbildning, rutinbeskrivningar, samverkan mm) bygger på uppgifter avseende 1 oktober och har i huvudsak hämtats från offentliga enkäter som Socialstyrelsen har samlat in inom begreppet öppna jämförelser. En del av detta har kompletterats med uppgifter från andra system. Utöver detta har också handläggarnas fördelning av arbetstid mätts. Resultaten visar att andelen personer med LSS i riket ökar genom åren. Denna utveckling gäller också Stockholms län. I de deltagande kommunerna gäller också samma stigande trend, men mer markant än i riket bortsett från Huddinge som i princip har oförändrade andelar genom åren. Södertälje har i särklass störst volymer både i antal och i andelar av befolkningen vilket också visar sig i den statliga utjämningen för LSS. Att Södertälje har flest brukare beror sannolikt på koncentrationen av alternativa verksamheter i Järna. I bilagor till rapporten finns också de nyckeltal som tagits fram inom personlig assistans enligt SFB (tidigare LASS), daglig verksamhet enligt LSS personkrets 1 och personkrets 2 samt bostad med särskild service enligt LSS. En hel del tid har lagts ned på att samla in och sammanställa uppgifter kring nyckeltalen (som finns i bilagorna). Av dessa har i princip ingen analys gjorts. Förhoppningsvis bearbetar var och en av de deltagande kommunerna vidare med nyckeltalsmaterialet i egna analyser. Deltagande kommuner i Södertörn Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö samarbetar sedan 1998 med nyckeltalsarbetet har Nykvarn valt att inte delta. Nyckeltalsinsamling Följande personer har på olika sätt deltagit i nyckeltalsarbetet: Karin Alexandersson, Marie Saglind, Maria Ekeroth, Eva Ralling, Katarina Sjödin, Asif Chowdhury, Aldijana Koric, Koray Kahruman, Valentina Olsson, Siv Jatko, Britt Ahrenling, Lasse Svensson, Lisbeth Holmström, Ann Östberg, Mia Ekström och Mattias Lindström. Benchmarking Följande kommuner har deltagit: Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Södertälje. För att genomföra benchmarkingen har många varit behjälpliga på olika sätt. De personer som har deltagit på möten är: Päivi Pannula, Annica Åström, Britt-Marie Skoglund, Lisbeth Holmström och Maria Nylander.

5 Inledning Årets benchmarking inom funktionshinderområdet har varit inriktat på att jämföra myndigheternas förutsättningar inom området. Alla uppgifter kring volymer är hämtat från offentliga databaser och register t ex från Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och kommun- och landstingsdatabasen Kolada och avser verkställda insatser den 1 oktober. Volymutveckling LSS Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i Riket Totala antalet personer med insatser enligt LSS, exklusive råd och stöd, har ökat med 17 procent sedan år 2005 i riket. Motsvarande ökning det senaste året är 2 procent eller personer. 1 Den 1 oktober 2011 hade drygt personer en eller flera insatser enligt LSS. Ökningen beror bland annat på att fler får diagnoser inom personkrets 1, alltså autismliknande tillstånd (till exempel Aspergers syndrom). Det är också möjligt att en viss del av ökningen handlar om överflyttning från SoLinsatser till insatser enligt LSS. 2 Diagram 1. Andel personer i riket med en eller flera insatser enligt LSS den 1 okt ,9% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Studerar man andelen personer av befolkningen med insatser enligt LSS kan man tydligt dra slutsatsen att antalet personer med funktionsnedsättning med verkställda insatser inom kommunerna ökar i högre utsträckning än befolkningen generellt. Den ökning som kan ses mellan 2005 och 2006 beror troligtvis på att Försäkringskassan omprövade en stor mängd beslut om personlig assistans enligt LASS under denna period vilket sannolikt ledde till att fler insatser övergick i kommunal regi som personlig assistans enligt LSS

6 Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i deltagande kommuner Diagram 2. Andel invånare 0-64 år med insatser enligt LSS ,200 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000 Södertälje Botkyrka Nynäshamn Huddinge Länet Riket ,868 0,701 0,608 0,502 0,549 0, ,936 0,690 0,651 0,465 0,556 0, ,961 0,733 0,649 0,502 0,580 0, ,966 0,736 0,636 0,516 0,581 0, ,955 0,785 0,728 0,547 0,605 0, ,982 0,809 0,817 0,541 0,626 0, ,056 0,836 0,864 0,544 0,645 0, ,109 0,849 0,828 0,529 0,652 0,812 Ovanstående diagram visar utvecklingen av andelen personer med insats enligt LSS sedan LSS-utjämningens införande 2004 i de jämförande kommunerna, länet och i riket. Diagrammet visar tydligt att andelen personer med insats enligt LSS ökar linjärt i riket, vilket till viss del kan förklaras av en ökad diagnosticering inom det neuropsykiatriska området. Som exempel kan nämnas att diagnoserna inom neuropsykiatriska gruppen har ökat från cirka till fall under åren Stockholms län har en lägre andel än riket i genomsnitt men har i övrigt samma stigande trend. Södertälje och Nynäshamn och i viss mån Botkyrka har en betydligt brantare ökning än Huddinge som har förhållandevis små skillnader i andelar mellan åren. Södertälje hade redan vid utjämningssystemets införande en högre andel invånare med insats enligt LSS än genomsnittskommunen i riket, vilket med största sannolikhet beror på det stora utbudet av alternativ verksamhet i Järna. 3 Källa: Nationella patientregistret 6

7 Bidrag och avgifter i utjämningssystem för LSS Diagram 3. Utjämningsbidrag (+) /utjämningsavgift (-) Tkr Tkr Södertälje Botkyrka Nynäshamn Huddinge Det är flera variabler som påverkar hur kommunernas utjämningsbidrag eller utjämningsavgifter faller ut i statens utjämningssystem för LSS. Den variabel som har i särklass störst påverkan är hur stort antal brukare en kommun har. En annan variabel som påverkar till viss del är personalkostnadsindex (PK-IX). Syftet med PK-IX är att utjämna eventuella skillnader i omsorgsbehov hos de personer som har insatser enligt LSS i kommunerna. Ett PK-IX som överstiger 1,0 indikerar ett högre omsorgsbehov än i genomsnittskommunen vilket ökar ett eventuellt bidrag och ett PK-IX som understiger 1,0 indikerar ett lägre omsorgsbehov och reducerar ett eventuellt bidrag. När det gäller PK-IX kompenseras en kommun endast med 70 procent av skillnaden mellan netto- och standardkostnaden (för beräknade personalkostnader) för att minska risken att en kommun får kompensation för eventuella skillnader i effektivitet och politisk ambitionsnivå. Nynäshamn som hade en något högre andel av befolkningen (0,828) än riket (0,812) vid mätning 1 oktober 2011 fick trots detta en avgift på 7 miljoner kronor. Att slutberäkningen ledde till en avgift beror på att Nynäshamns personalkostnadsindex var lägre än i genomsnittskommunen. Tabell 1. Personalkostnadsindex, utjämningsåret Södertälje 1,063 1,097 1,061 Botkyrka 1,205 1,178 1,175 Nynäshamn 0,979 0,982 0,935 Huddinge 1,061 1,060 1,044 7

8 Volymer den 1 oktober 2011 i deltagande kommuner Diagram 4. Antal personer med en eller flera insatser enligt LSS, 1 oktober Totalt Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Totalt Diagram 5. Antal personer/ av befolkning, 1 oktober Södertälje Nynäshamn Botkyrka Huddinge Länet Riket ,6 32,6 15, ,6 63,4 77,9 50, ,7 119,3 97,4 57, Södertälje hade det största antalet brukare 1 oktober, 2011 och Nynäshamn det minsta antalet (Diagram 4) men genom att sätta antalsuppgifterna i relation till befolkningen framträder en annan bild. Nynäshamn byter plats med både Botkyrka och Huddinge på grund av att de har en stor andel funktionsnedsatta av befolkningen (Diagram 5). 8

9 Åldersfördelning Diagram 6. Åldersfördelning personer med en eller flera insatser enligt LSS, 1 oktober % 80% 60% 40% % 0% Södertälje Huddinge Botkyrka Nynäshamn Länet Riket % 38% 39% 46% 38% 32% % 58% 56% 46% 56% 60% 65-4% 4% 5% 8% 6% 8% Studerar man andelen brukare per ålderskategori avviker de jämförande kommunerna från genomsnittskommunen i riket. Södertälje har en betydligt större andel brukare i ålderskategorin år, vilket förklaras bäst av det finns en högre inflyttning av vuxna funktionsnedsatta i Södertälje än i övriga kommuner. Detta beror till stor del på det stora utbudet av privat verksamhet. När det till exempel gäller bostad med särskild service så klarar flera kommuner inte av att bygga ut i den takt efterfrågan ökar. Oftast tar det flera år från planering av en gruppbostad tills den är på plats och inflyttningsklar. Då gynnande beslut ska verkställas inom tre månader har detta för Södertälje kommun lett till att de privata aktörernas verksamheter ofta har blivit de enda erbjudanden som har kunnat ges till personerna med gynnande beslut om bostad med särskild service enligt LSS. Huddinge, liksom Botkyrka och framförallt Nynäshamn, har en större andel yngre brukare än genomsnittskommunen i riket. Diagrammet visar också att hela Stockholms län har en större andel yngre än riket. Detta kan vara en effekt av att landstinget har utökat utredningstakten vilket framförallt har lett till att allt fler unga personer har diagnosticerats inom det neuropsykiatriska området 4. I Nynäshamn har det varit en påtaglig ökning av utredningar vilket blir tydligt i diagrammet. Huddinge och Botkyrka har i princip samma åldersfördelning som länet, vilket innebär en något yngre grupp än genomsnittskommunen i Sverige

10 Personkretsar Beskrivning av personkretsarna För att beviljas insatser enligt lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, måste man tillhöra någon av de målgrupper som beskrivs i lagstiftningen. Lagens personkrets är indelad i tre punkter (1 ): 1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service 5 Utveckling av antal personer i personkretsarna Diagram 7. Antal personer tillhörande personkrets 1+2 i riket och länet 1 okt ,4% ,0% Riket Länet Ovanstående diagram visar utvecklingen av antal personer i personkrets i riket och länet. Utvecklingen är tydligt stigande och beror så gott som enbart på att antalet personer i personkrets 1 ökar. Personer tillhörande personkrets 2 är förhållandevis få till antalet och bidrar inte till utvecklingen. Ökning av antalet personer i personkrets 1 beror framförallt på att antalet pojkar och män i åldrarna 11 30, med diagnoser inom det neuropsykiatriska området har ökat de senaste åren. 7 5 Fysiska funktionsnedsättningar kan vara Skelleftesjukan, MS, Parkinson, Stroke, CP-skada eller andra rörelsehinder 6 Personkrets 1 och 2 presenteras som en total i Socialstyrelsens rapporter

11 Diagram 8. Antal personer tillhörande personkrets 1+2 i jämförande kommuner 1 okt ,3% ,4% +1,3% + 3,6% Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Antal personer i personkrets ökar, liksom i riket och länet, även i de jämförande kommunerna. Ökningen mellan 2007 och 2011 är störst i Södertälje, följt av Nynäshamn och Botkyrka. Dessa tre kommuner har en skarpare ökning än länet. Även i Huddinge syns en tydlig ökning, men den är något mindre tydlig än i länet men följer riket i genomsnitt. Diagram 9. Antal personer tillhörande personkrets 3 i riket och länet 1 okt Riket Länet Antal personer tillhörande personkrets 3 minskar något genom åren både i riket och i länet. 11

12 Diagram 10. Antal personer tillhörande personkrets 3 i jämförande kommuner 1 okt Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Utvecklingen av personkrets 3 varierar i de jämförande kommunerna. Det rör sig dock om förhållandevis få personer till antalet vilket kan tyda på slumpmässiga variationer mellan åren för samtliga kommuner. 8 Diagram 11. Antal personer fördelat på personkrets 1 okt Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Personkrets Personkrets Under 2012 har Botkyrka påbörjat nyprövningar av LSS som kan komma att minska antal personer i personkrets 3 12

13 Diagram 12. Andel personkrets 3, 1 okt % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Botkyrka Nynäshamn Södertälje Huddinge Länet Riket Andel personkrets 3 12% 8% 6% 3% 7% 13% Botkyrka har i jämförelse en hög andel brukare och Huddinge har en låg andel tillhörande personkrets 3. Men dessa skillnader ser ut att vara förhållandevis marginella om man jämför med riket i övrigt. Det län i Sverige som har högst andel är Västerbotten, som enligt offentlig statistik, har 23 procent av brukarna tillhör personkrets 3. 13

14 Fördelning av insatser Diagram 13. Fördelning av insatser (%) i jämförelse med länet och riket, 1 okt % 35% 35% 30% 25% 24% 20% 15% 10% 10% 5% 2% 0% Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Länet Riket Boende, barn 1% 2% 1% 0% 1% 1% Avlösarservice 3% 6% 5% 7% 6% 3% Pers ass LSS 3% 5% 3% 2% 3% 4% Korttidstillsyn 5% 7% 6% 7% 6% 5% Ledsagarservice 4% 10% 2% 5% 7% 9% Korttidsvistelse 9% 9% 11% 16% 11% 9% Kontaktperson 16% 17% 19% 18% 13% 18% Boende, vuxna 24% 18% 21% 18% 21% 22% Daglig verksamhet 35% 25% 31% 27% 31% 29% Södertälje har en mycket hög andel brukare i daglig verksamhet och en förhållandevis hög andel i bostad för vuxna. Dessa två insatser är vanligast förekommande i ålderskategorin år. Botkyrka har en förhållandevis hög andel ledsagarservice vilket delvis förklaras av att de samtidigt har en stor andel personer i ålderskategorin 0-22 år vilket kan ha sin förklaring i att många personer tillhör personkrets 3. Även insatsen personlig assistans kan förklaras med ett högre antal personer som tillhör personkrets 3. Nynäshamn har en stor andel avlösarservice och korttidsvistelse vilket beror på en stor andel personer i ålderskategorin 0-22 år. 14

15 Riket Daglig verksamhet var den LSS-insats som flest personer hade i riket den 1 oktober 2011, drygt personer vilket motsvarar 29 procent av samtliga insatser. Drygt personer hade insatsen bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 22 procent av samtliga insatser. I avrundade tal hade personer insatsen kontaktperson, personer insatsen korttidsvistelse, personer insatsen ledsagarservice, personer insatsen korttidstillsyn. Antal insatser per brukare Diagram 14. Genomsnittligt antal insatser per brukare, 1 okt ,75 1,7 1,63 1,49 1,66 1, Södertälje Huddinge Botkyrka Nynäshamn Länet Riket Södertälje och Huddinge har i genomsnitt fler insatser per brukare än både länet och riket. Botkyrka och framförallt Nynäshamn har färre insatser per brukare. Skillnaderna kan bero på att kommunerna har olika åldersfördelning (Diagram 6). Nynäshamn har en stor andel personer i ålderskategorin 0-22 år. Yngre personer har oftast färre insatser än vuxna. 15

16 Nyckeltal från Kolada Diagram 15. Personer med boende enligt LSS, andel av totalt antal personer med insatser enligt LSS, 1 okt Södertälje Botkyrka Nynäshamn Huddinge Stockholms län Genomsnitt riket ,2 47,4 41, , ,6 37,2.. 42,6 42,4 39, ,8 35,2.. 40,2 40,3 37, ,3 34,7 42,8 39,9 42,4 38, ,7 37,3 37,6 42,4 38, ,8 34,8 28,7 38,3 41, ,8 32,2 28,6 37,7 39,6 38, , ,9 38,4 39,1 38,8 För riket i genomsnitt har andelen personer med boende enligt LSS (av det totala antalet personer med LSS) varit i princip oförändrad sedan utjämningssystemets införande. I de jämförande kommunerna har andelen minskat. När det gäller Nynäshamns minskning kan en förklaring vara den förhållandevis stora andelen personer i ålderskategorin 0-22 år som konstaterats vara 46 procent av personerna var andelen personer i samma kategori 37 procent. Boende enligt LSS är en insats som beviljas först i vuxen ålder. 16

17 Diagram 16. Personer med daglig verksamhet, andel av totalt antal personer med insatser enligt LSS, 1 okt ,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20, ,0 0,0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Stockholms län Genomsnitt riket ,0 38,2 49,6 48,1 48,2 45, ,9 40,5 49,9 51,1 49,2 45, ,2 41,1 49,0 49,7 49,2 45, ,3 38,6 51,0 49,7 51,1 46, ,7 38,0 46,8 46,2 50,8 46, ,0 38,7 49,8 44,7 50,4 46, ,8 39,7 52,8 40,7 50,6 47, ,4 41,1 52,4 40,0 50,4 48,2 Andelen personer med daglig verksamhet av det totala antalet personer med insats enligt LSS ökar sakta i riket. I Stockholms län är denna andel större än i genomsnittskommunen i riket. Nynäshamns minskning i andelar antas ha samma förklaring som den relativa minskningen av boende enligt LSS andelen unga har ökat i Nynäshamn vilka inte beviljas boende eller daglig verksamhet. Södertälje har en mycket högre andel personer med daglig verksamhet än övriga. En del av förklaringen till detta är förmodligen att andelen vuxna är stor i Södertälje vilket gör att insatsen blir aktuell. Botkyrka och Huddinge har inte förändrat andelen med daglig verksamhet mer en marginellt genom åren, men Botkyrka avviker genom att ha en förhållandevis låg andel daglig verksamhet. Detta kan förklaras med att Botkyrka har en förhållandevis högre andel personer som tillhör personkrets 3 och därmed inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. 17

18 Myndigheterna Den statistik som presenteras i detta kapitel bygger i huvudsak på de uppgifter som lämnades i Socialstyrelsens kommunenkät i öppna jämförelser. Vi har i vissa fall valt att presentera statistiken mer nyanserat än i de offentliga rapporterna. Som exempel kan nämnas handläggarnas anställningstid som i Socialstyrelsens rapporter presenteras som andel anställda över ett år. Denna kompletteras här med genomsnittlig anställningstid samt, max och min för att nyansera skillnaderna mellan kommunerna och öka analysmöjligheterna. Utöver detta presenteras i ett litet stycke handläggarnas fördelning av sin arbetstid mellan LSS, SoL, personalfrågor mm. Kapitlet inleds med en beskrivning av handläggarnas arbetsuppgifter i de jämförande kommunerna som varierar en del. Detta för att undvika att läsaren drar förenklade slutsatser. Beskrivning av LSS-handläggarnas arbetsuppgifter Botkyrka LSS handläggarna är uppdelade på barn- och vuxenhandläggare. Ärenden fördelas efter arbetsutrymme och i viss mån handläggarens kompetensinriktning. Ärenden handläggs enligt processen för myndighetsutövning. Handläggarna har till uppgift att göra nivåbedömningar enligt södertörnsmodellen när det gäller personer med insatsen bostad med särskild service för vuxna. Handläggarna skapar uppdrag som går till utförare av insatser. Beslut om boende lämnas till boendesamordnare. Samarbetar med försäkringskassa, habilitering för barn och vuxna, andra kommunala förvaltningar och andra samarbetspartner internt och externt. En person med psykisk funktionsnedsättning kan omfattas av personkrets 3 men ärendena handläggs av annan enhet inom kommun (socialpsykiatriska enheten). LSS-handläggarna handlägger dock personer med fysiska funktionsnedsättningar i personkrets 3. Handläggarna utreder och fattar beslut enligt SoL för personer som tillhör personkretsen för LSS när LSS-insats inte motsvarar den enskildes behov. Huddinge LSS-handläggarna är uppdelade i tre grupper, barnhandläggare, vuxenhandläggare och socialpsykiatri/ neuropsykiatrihandläggare. Barnhandläggarna handlägger barn/ungdomar enligt både LSS och SoL. Ungdomar som omfattas av LSS överflyttas till vuxengruppen i samband med övergång från skola till daglig verksamhet/sysselsättning/arbete. Ungdomar som har insatser enligt SoL överflyttats till vuxengrupp vid 18 års ålder. Handläggarna i vuxengruppen handlägger enligt LSS och SoL för personer som omfattas av personkretsen 1,2 och 3 LSS. 18

19 Socialpsykiatri/neuropsykiatrihandläggarna handlägger ärende enligt SoL samt LSS personkrets 1 och 3. I Huddinge är det verksamhetsplaneraren som gör nivåbedömning enligt Södertörnsmodellen. Gemensamt för alla tre handläggargrupperna är att i varje grupp finns en samordnare som har ett särskilt uppdrag som bl.a. innebär att vara en länk till närmsta chef, vara stöd i komplexa ärenden, hålla i kollegiemöten, fördela nya ärenden. Samordnaren har avsatt arbetstid för detta uppdrag. Ärenden handläggs enligt processen för myndighetsutövning. Handläggarna skickar beslut och beställning till utförarna av insatser utifrån vilken utförare brukaren valt. Beslut och beställning om boende och daglig verksamhet/sysselsättning lämnas till verksamhetsplaneraren. Det finns även en modell för samverkan mellan barn- och ungdomsenheten, BoU och biståndskansliets barnhandläggare för barn med funktionsnedsättning och social problematik. Det finns dessutom en modell för samverkan med missbruksenheten. Samverkar med försäkringskassa, habiliteringen för barn och vuxna samt andra samverkanspartner internt och externt. Nynäshamn Nynäshamns kommuns äldreomsorg och funktionshinderområde arbetar efter modellen beställare - utförare, myndighetsdelen ligger på beställaren. Myndighetsdelen består av LSS-handläggare, biståndshandläggare, bostadsanpassningshandläggare, avgiftshandläggare samt färdtjänsthandläggare Myndigheten har två LSS-handläggare för vuxna och två LSS-handläggare för barn. Dessa handläggare utreder både enligt LSS och enligt SoL. LSS-handläggarna utreder även personer som inte tillhör personkrets 1,2 eller 3, men då enligt SoL. Barnen och ungdomarna flyttas i regel över till vuxengruppen i samband med övergång från skola till dagligverksamhet/sysselsättning/arbete. LSS-handläggarna samverkar både internt och externt med till exempel habiliteringen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. LSS-handläggarna gör nivåbedömningar tillsammans med bostadsanpassningshandläggaren för både bostad med särskild service och daglig verksamhet. Myndigheten har också ansvar för boendesamordningen, avtalsskrivning, kvalitetsuppföljningar samt Lex Sarah. Södertälje Myndigheten ansvarar för utredningar, beslut och uppföljningar enligt SoL och LSS för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Myndigheten är beställarenhet som beställer insatser från en utförarenhet i kommunal regi alternativt köper insats utanför kommunen. Om köp sker utanför kommunen sker ett samarbete med avtalssamordnare för sökande av plats samt avtalsskrivning. I Södertälje finns en arbetsterapeut som gör nivåbedömning enligt Södertörnsmodellen. 19

20 Handläggarna utreder och fattar beslut enligt SoL för personer som tillhör personkretsen för LSS när LSS-insats inte motsvarar den enskildes behov. En person med psykisk funktionsnedsättning kan omfattas av personkrets 3 men ärendena handläggs av annan enhet inom kommun (vuxenenheten). LSS-handläggarna handlägger dock personer med fysiska funktionsnedsättningar i personkrets 3. LSS handläggarna var under hösten 2011 uppdelade i barn- och vuxenteam. I båda teamen fanns ett utredningsteam och ett uppföljningsteam. Gruppchefen fördelar inkomna ansökningar efter arbetsutrymme och i viss mån efter handläggarnas önskemål Många barn har sammansatta svårigheter som ibland krävs specialkompetens och insatser från olika områden, exempelvis socialtjänst, förskola/skola och landsting. Även anhöriga kan ha behov av stöd i olika former. För att underlätta för dessa barn finns ett kontinuerligt samarbete mellan kommun och landsting. I Södertälje kommun finns en modell för samverkan mellan barn- och ungdomsenheten, BoU och myndigheten för personer med funktionsnedsättning för barn med funktionsnedsättning och social problematik. Det finns dessutom en modell för samverkan med vuxenenheten. Utöver detta samarbetar man med Försäkringskassan, Habiliteringen, mottagningen för unga med flera. Diagram 17. Antal handläggare och könsfördelning Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Män Kvinnor Södertälje har flest antal handläggare och Nynäshamn minst antal, vilket är förklarligt i relation till volymen brukare de både kommunerna har. Handläggarnas löner varierar marginellt mellan de jämförande kommunerna. De skillnader som finns har olika förklaringar. Någon av handläggarna i en kommun kan t ex tidigare ha innehaft en chefstjänst eller att flera av handläggarna i en kommun är nyutexaminerade vilket kan påverka genomsnittslönen. Några tecken på stora skillnader i lön mellan kommunerna som inte kan förklaras på liknande sätt finns inte. 20

21 Diagram 18. Andel handläggare med socionomexamen eller liknande 100% 80% 60% 40% 20% 0% Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Procent 60% 100% 100% 100% I Södertälje har inte alla handläggare en socionomexamen, vilket handläggarna i Botkyrka, Huddinge och Nynäshamn har. De som saknar relevant examen i Södertälje har dock lång erfarenhet inom området i kombination med annan högskolebakgrund t ex pedagog och beteendevetare. Några av handläggarna i Södertälje saknar examensbevis på grund av att uppsatsarbetet inte har blivit genomfört Diagram 19. Andel handläggare anställda över 1 år 100% 80% 60% 40% 20% 0% Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Procent 80% 57% 78% 100% Samtliga jämförande kommuner har handläggare som varit anställda mindre än ett år. Botkyrka är den kommun som har störst andel nyrekryterade handläggare. 21

22 Diagram 20. Anställningstid år Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Genomsnitt 9,3 4 3,7 1,6 Max 38,8 16,8 9,3 3 Min 0,4 0,3 0,3 1,5 I Södertälje kommun har handläggarna varit anställda betydligt längre i genomsnitt, 9,3 år än i de jämförande kommunerna och framförallt i jämförelse med Nynäshamn där de fyra handläggarna har en genomsnittlig anställningstid på ca 1,5 år. Diagram 21. Ålder handläggare Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Genomsnitt Max Min Handläggarnas genomsnittliga ålder varierar något mellan kommunerna. Äldst är man i Södertälje tätt följt av Botkyrka och yngst i Huddinge. Nynäshamns handläggare har, trots sin relativt korta anställningstid, en förhållandevis hög genomsnittsålder. 22

23 Diagram 22. Andel uppföljda beslut inom ett år 9 100% 80% 60% 40% 20% 0% Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Boende 52% 19% 49% 35% Daglig verksamhet 40% 13% 48% 35% I undersökningen Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2012 har Socialstyrelsen samlat in uppgifter om bland annat LSS-insatserna bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet. Jämförelserna visar att endast 11 procent av kommunerna i riket har följt upp samtliga sina beslut om bostad enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, inom ett år. För daglig verksamhet är motsvarande andel i riket 13 procent. I Stockholms län har 28 procent av kommunerna och stadsdelarna följt upp 100 procent av besluten inom ett år. Diagram 23. Antal brukare som tillhör LSS personkrets per handläggare Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Antal Ovanstående nyckeltal är framtaget genom att sätta antalet brukare 1 okt 2011 i relation till antalet handläggare samma period. Nyckeltalet gör inte anspråk på att mäta effektiviteten i organisationerna, men indikerar en hel del skillnader mellan kommunerna. Resultaten visar att Botkyrka har betydligt fler brukare per handläggare än de övriga och Södertälje har minst antal brukare per handläggare. Detta pekar på skillnader i produktivitetsnivå, men resultaten på nyckeltalet kräver naturligtvis en djupare analys än vad som har åstadkommits här. Myndigheterna är organiserade på olika sätt. 9 Uppgifterna bygger på uppskattningar då verksamhetssystemen inte kan leverera uppgifterna 23

24 Handläggarnas arbetsuppgifter skiljer sig åt i vissa avseenden till exempel kan fördelningen av arbetstiden mellan SoL och LSS se olika ut. Skillnaden är dock så pass stor när det gäller Botkyrka att det är en tydlig indikation på att handläggarna där har en högre arbetsbelastning än handläggarna i övriga kommuner. För att vara ett mått på effektivitet måste resultaten också ställas i relation till graden av måluppfyllelse i organisationen. Uppfyller de olika myndigheterna lagstiftarens intentioner och socialstyrelsens rekommendationer eller den politiska ambitionsnivån i den kommunala organisationen? Det finns mycket att studera som vi inte har hunnit med inom ramen för detta projekt. Ett mål som har mätts inom Öppna jämförelser är hur stor andel beslut om bostad med särskild service och daglig verksamhet som har följts upp inom ett år (diagram 22). Södertälje ser ut att ha kommit längre än Botkyrka, men inte så långt som Socialstyrelsen önskar. En annan variabel som mätts i samma undersökning är vilka av kommunerna som har upprättat rutiner för att erbjuda individuella planer (Tabell 2) 10. Resultaten visar att lagstiftarens krav inte har blivit verklighet i överallt, men Huddinge och Nynäshamn har upprättat rutiner för detta. 10 Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare i stadsdelen och som beslutats av chef eller motsvarande. 24

25 Fördelning av arbetstid En vecka under sommaren genomfördes en mätning av hur LSS-handläggarna fördelade sin arbetstid. Det är inte riktigt meningsfullt att jämföra kommunerna mellan varandra, därför presenteras resultaten i fyra skiljda diagram. Att det inte är helt meningsfullt beror dels på att det var svårt att hitta en normal arbetsvecka och dels på att handläggarna i de fyra kommunerna är organiserade på olika sätt, har olika arbetsuppgifter och förutsättningar. Sådana argument måste vägas in för att göra jämförelser meningsfulla. En del av detta har beskrivits i inledningen till detta kapitel men är inte på något sätt uttömmande. Om kommunerna själva med jämna mellanrum mäter hur fördelningen av arbetstid utvecklas kan mätinstrumentet ligga till grund för diskussioner i den egna arbetsgruppen som kan vara utvecklande på sikt. * Definitioner på vad som ingår i de olika arbetsuppgifterna finns i bilaga Diagram 24: Fördelning av arbetstid - Botkyrka Samverkan 0,0% Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade 0,0% Andra arbetsuppgifter 0,0% Personalrelaterade frågor 28,5% Ärendehandläggning SoL 0,7% Ärendehandläggning LSS 70,8% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Under veckan mätningen ägde rum var tre handläggare frånvarande, en var på semester och två långtidssjukskrivna. En handläggartjänst är vakant. Vikarier fanns på plats men deltog inte i mätningen. Personalrelaterade frågor utgör en förhållandevis stor andel av arbetstiden. Detta kan förklaras med att det var få handläggare som var närvarande och kunde redovisa sin arbetstid samt att ett utbildningstillfälle sammanföll med mätperioden. 25

26 Diagram 25: Fördelning av arbetstid - Södertälje Samverkan 1,0% Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade 1,0% Andra arbetsuppgifter 9,0% Personalrelaterade frågor 6,0% Ärendehandläggning SoL 6,0% Ärendehandläggning LSS 77,0% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Diagram 26: Fördelning av arbetstid - Huddinge Samverkan 3,0% Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade 2,0% Andra arbetsuppgifter 9,0% Personalrelaterade frågor 4,0% Ärendehandläggning SoL 11,0% Ärendehandläggning LSS 72,0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 26

27 Diagram 27: Fördelning av arbetstid - Nynäshamn Samverkan 11,0% Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade 16,0% Andra arbetsuppgifter 0,0% Personalrelaterade frågor 13,0% Ärendehandläggning SoL 19,0% Ärendehandläggning LSS 41,0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Under mätperioden deltog tre av fyra handläggare på grund av semester. Övriga variabler i Öppna jämförelser inom funktionshinderområdet 2011 Tabell 2 Skriftliga rutiner finns för Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn samverkan med socialpsykiatri Ja Ja Behövs samverkan med äldreomsorg Ja Ja Nej Behövs ej samverkan med BoU (IFO) Ja Ja Ja Ja erbjudande om individuell plan Nej Nej Ja Ja hur IP ska dokumenteras i VS - Ja Nej Ja hur IP ska dokumenteras i akt/journal - Ja Ja Nej ej 11 Ja 11 Huddinge har ej behov av skriftliga rutiner för samverkan med socialpsykiatrin då verksamheterna är integrerade. 27

28 Tabell 3 Skriftlig överenskommelser på ledningsnivå finns Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn med Arbetsförmedling Vet ej Nej Nej Nej med Försäkringskassan Vet ej Nej Nej Nej med Landstingets barnhab Vet ej Ja Ja Ja med Landstingets vuxenhab Vet ej Ja Ja Ja med Landstingets vuxenpsyk Vet ej Nej Nej Nej Tabell 4 Senaste 24 mån har Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn klagomål och synpunkter Ja Nej Ja Ja sammanställts och sammanställning använts i Ja - Ja Ja utvecklande syfte brukarundersökning genomförts Ja Ja Ja Ja och sammanställning använts i utvecklande syfte Ja Ja Ja Ja 28

29 Nyckeltalsbilagor SFB (LASS) Jämförelsetal LASS 2011 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Personer (snitt) Antal personer - egen regi Antal personer - privat regi Summa Antal personer med förhöjd ersättning Andel personer med förhöjd ersättning 10% 18% 25% 23% 27% 37% 16% 13% 13% 36% 48% 56% Timmar Bedömda timmar Utförda timmar Utförandegrad 97% 97% 90% 95% 85% 94% 94% 94% 94% 91% 92% 100% Timmar/år/person Timmar/månad/person Timmar/dygn/person Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare Kostnader administration Administration 4 % Kostnader totalt - egen regi Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi Sjuklön - privat regi Sjuklön kr/person - egen regi Sjuklön kr/person - privat regi Kr/timme och totalt Kr/timme hos brukare Kr/timme administration Kr/timme oh 4% Kr/timme totalt Kr/timme netto Tkr/totalt nettokostnad

30 Jämförelsetal LASS 2011 Salem Södertälje Tyresö Värmdö Personer (snitt) Antal personer - egen regi Antal personer - privat regi Summa Antal personer med förhöjd ersättning ,4 5 Andel personer med förhöjd ersättning 0% 0% 0% 10% 21% 18% 22% 24% 29% 13% 23% Timmar Bedömda timmar Utförda timmar Utförandegrad 99% 97% 94% 84% 83% 97% 93% 95% 94% 90% 89% Timmar/år/person Timmar/månad/person Timmar/dygn/person Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare Kostnader administration Administration 4 % Kostnader totalt - egen regi Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi Sjuklön - privat regi Sjuklön kr/person - egen regi Sjuklön kr/person - privat regi Kr/timme och totalt Kr/timme hos brukare Kr/timme administration Kr/timme oh 4% Kr/timme totalt Kr/timme netto Tkr/totalt nettokostnad Deltog ej

31 Daglig verksamhet (LSS 9:10) Egna kommunala platser (bokslut 2011) Antal helårsplatser per nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö , Totalkostnad per plats o nivå Summa Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Totalkost nivå snittligt viktad kostnad Personalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Lokal, adm o övriga kostnader per plats Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Alla

32 Daglig verksamhet (Lss 9:10) - Köpta platser (bokslut 2011) Antal platser per nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö ,7 1,3 9 S:a platser Totalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Totalt Genomsnitt viktad kostnad

33 Daglig verksamhet (Lss 9:10) - Totalt antal platser (bokslut 2011) Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Summa platser Totalkost dv Totalkost resor Resor/person

34 Daglig verksamhet (LSS 9:10) Personkrets 2 - Egna kommunala platser (bokslut 2011) Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Helårsplatser , Resor Adm. 4 % Totaltkostnad Kostnad/plats Daglig verksamhet (LSS 9:10) Personkrets 2 - Köpta platser (bokslut 2011) Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Helårsplatser Totaltkostnad Kostnad/plats Daglig verksamhet (LSS 9:10) Personkrets 2 - Totalt antal platser (bokslut 2011) Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Helårsplatser ,5 5, Totaltkostnad Kostnad/plats

35 Bostad med särskild service (LSS 9:9) - Egna kommunala platser (bokslut 2011) Antal helårsplatser per nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Summa Totalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Totalt Snitt/viktad plats Personalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Totalt Snitt/viktad plats Lokal, adm o övriga kostnader per person Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Alla lika

36 Bostad med särskild service (LSS 9:9) - Köpta platser (bokslut 2011) Antal platser per nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Summa Totalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Totalt Snittkostnad viktad plats

37 Bostad med särskild service (LSS 9:9) - Totalt antal platser (bokslut 2011) Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Summa Totalkostnad Snittkostnad viktad plats

38 Definitioner: variabler i tidsmätning Ärendehandläggning (LSS) Ärendehandläggning (SoL) Personalrelaterade frågor Samverkan Exempel: utredningstid, dokumentation, möte med brukare/närstående eller utförare (brukarrelaterade), uppföljning på individnivå, information riktade till brukare/närstående, kollegiemöte/ärendedragning, samverkan med andra i enskilda ärenden Exempel: utredningstid, dokumentation, möte med brukare/närstående eller utförare (brukarrelaterade), uppföljning på individnivå, information riktade till brukare/närstående, kollegiemöte/ärendedragning, samverkan med andra i enskilda ärenden Exempel: personalutvecklingsfrågor, utbildning, APT, friskvård, kompetensutveckling, handledning Exempel: samverkan som inte rör brukare t ex med landsting, försäkringskassan, andra enheter Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade frågor) Exempel: framtagande av statistik, kvalitetsarbete, leanarbete, projektarbete Paus/rast Exempel: Paus, rast Ledighet Andra arbetsuppgifter Exempel: semester, sjukdom, flexledighet, läkarbesök Andra arbetsuppgifter som du som handläggare inte bedömer ryms under angivna kategorier t ex ansvarsområden på arbetsplatse, jourtelefon 38