Reflexen. Den goda staden? Odla ditt lokala nätverk. Den Perfekta stormen? Nya utmaningar för trafikplanerarna. Nummer 1 Oktober 2008

Transkript

1 Reflexen. Nummer 1 Oktober 2008 En tidskrift om trafik, utveckling, människor och kunskap från Trafiktekniska Föreningen Den Perfekta stormen? Nya utmaningar för trafikplanerarna Odla ditt lokala nätverk Vad behövs för att skapa Den goda staden? 1

2 reflexen reflexen reflexen Reflexen Tema: Resande som nöje Staden och trafiken (1/2000) Inriktningsplanering (3/2000) Spårtrafik (4/2000) Rum för transporter (1/2002) Transportpolitik (2/2002) Resande som nöje (1/2004) Foto: Per Westergård Reflexen ? 3. Läser du TF:s medlemstidning Reflexen? Reflexen Tema: Trafikens Infrastruktur Miljövänliga(re) (2/2004) TF 50 år! (1/2005) Reflexen reflexen Vilken väg? (2/2005) Refl exen refl exen Medlemsenkäten (1/2006) Refl exen Reflexen Kollektivtrafik för alla? (2/2006) Trafiken i framtiden (1/2007) Reflexen Cyckel i staden (2/2007) Detta nummer (1/2008) Gamla nummer av Reflexen hittar du på 2

3 Innehåll Reflexen. OKTOBER LEDARE Vad ska Trafiktekniska Föreningen vara? 5 STYRELSEMEDLEMMARNA 6 LILJEHOLMENS DOCKNINGSTERMINAL Utvärdering av Liljeholmens dockningsterminal FRAMGÅNGSRIK BUSSTRAFIK Årets bästa examensarbete i trafikområdet analyserar framgångsfaktorer för stadsbusstrafik i småstäder. 11 DITT LOKALA TRAFIKNÄTVERK Möt din lokala kontaktpersoner, från Luleå i norr till Malmö i söder. 15 GYLLENE TORGET I ÖSTERSUND Det 200 år gamla Stortorget byggs nu om DEN PERFEKTA STORMEN Två megatrender, oljepriset och klimatförändringen, ger nya utmaningar till trafikplanerarna. 18 TRAFIK I MODERNA STÄDER En krönika från årsdagarna. 19 TRAFIKPRISET DEN GODA STADEN Behövs en integrerad planering av städer och transportsystem? 22 REFLEKTION Läsardebatt kring trafikfrågor. Tidskriften Reflexen produceras av och för medlemmarna i Trafiktekniska Föreningen. Ansvarig utgivare: Christer Ljungberg, christer.ljungberg@trivector.se Redaktionen: vakant Kontakt: reflexen@trafiktekniska.se Omslagsfoto: Traffic in the sky av Miguel Angel Hemsida: ISSN Tryckeri: Vägverket, Borlänge Utformning: Mats Ingelström (IAHB) 3

4 LEDARE Din förening Efter två styrelsemöten börjar vi i den nya styrelsen nu bli lite varma i kläderna. Vi har diskuterat vad vi kan göra för er medlemmar, för att Trafiktekniska Föreningen skall bli det forum och det nätverk som den har potential att vara. Vi har sneglat på den enkät som genomfördes för ett par år sedan, och vi har diskuterat utifrån våra egna erfarenheter och åsikter vi fått från er. Vår slutsats är att det är tre huvudsakliga uppgifter som vi vill ägna vårt arbete i TF åt: De lokala nätverksgrupperna, de sk fågelgrupperna. Vår tidning Reflexen Rekryteringen till branschen. Stommen i verksamheten är den lokala verksamheten i de sk Fågelgrupperna. Vi vill lansera dem som de lokala nätverk de är - fåglar i alla ära men det säger väldigt lite om vad det hela handlar om. Nätverk är ju mycket viktiga idag, både på nätet och i verkligheten. Och Facebook och LinkedIn i all ära, men att träffas i verkliga livet är oslagbart. Styrelsen kommer att stötta det lokala arbetet på olika sätt - föreslå ämnen, erbjuda föreläsare osv. Det behövs en kritisk mängd aktiviteter för att man skall uppleva nyttan med nätverket, och därför vill vi försöka öka aktiviteten, särskilt hos de grupper där aktiviteten varit låg på senare år. Målet är att medlemmarna skall känna att man inte vill missa dessa lokala sammankomster - för att ämnet är så intressant - men minst lika mycket för att få chansen att nätverka med trevliga och intressanta branschkollegor. Reflexen, har äntligen vaknat ur Törnrosasömnen efter en ansiktslyftning och som vi hoppas med förnyad energi. Många medlemmar anser att detta är den kanske viktigaste kanalen att få information om nyheter inom branschen osv. Vi söker nu personer som vill arbeta med kommande nummer. Före nyår räknar vi med att få ut ytterligare ett nummer. Rekryteringen av nya duktiga trafikplanerare är fråga som många brottas med idag. Inom vår kår har vi stora pensionsavgångar, samtidigt som vi har en tydlig branschglidning med bredare uppgifter för folk med trafikkunskap. Det råder idag stor brist på personer med trafik- och samhällsplaneringskunskap. Trafiktekniska föreningen bör kunna spela en mer betydelsefull roll i detta sammanhang. Information om branschen, och de intressanta arbetsuppgifter som den har, bör finnas på vår webb-plats. Vi bör kunna medverka vid arbetsmarknadsdagar, och fler medlemmar kan engageras för att hålla gästföreläsningar på högskolorna etc. Fler tips tas tacksamt emot. Detta är en viktig uppgift för oss alla. Har du synpunkter på vårt arbete, och på vad du tycker att Trafiktekniska Föreningen skall vara är du välkommen att höra av dig. Enklast gör du det på styrelsen@trafiktekniska.se. Jag ser fram emot att höra av dig! Christer Ljungberg Ordförande i Trafiktekniska Föreningen 4

5 Det här vill styrelsemedlemmarna med TF Christer Ljungberg (Ordförande) Trivector, Lund Att TF blir det oumbärliga professionella nätverk för trafikfolk som det har förutsättningar till. Att vi kan medverka till att fler duktiga studenter väljer trafikområdet. Jan Asplund (vice Ordförande) Östersunds Kommun Att knyta samman stadsplanerare med trafikutformarna för en så bra trafikmiljö som möjligt i våra städer och gärna en vacker utformning också. Patrik Lundqvist (Kassör) Tyréns, Stockholm Att det är en självklarhet för samtliga trafikare att vara medlemmar i Trafiktekniska Föreningen och att vi genom detta bildar ett rikstäckande nätverk som i framtiden kan stärka och tydliggöra vårt yrkes roll i samhället. Paulina Eriksson (Ledamot) SL, Stockholm TF ska vara ett nätverk för alla aktiva inom branschen och medverka till kunskapsutbyte. Anna Berlin (Sekreterare) SWECO, Göteborg Skapa ett naturligt och attraktivt kontaktnät för medlemmarna samt öka förståelsen för trafikplanering hos allmänheten. Annelie Paavo (Ledamot) Vägverket, Borlänge Att föreningen ska bli den bästa platsen för möten och erfarenhetsutbyten mellan människor i branschen, och att samverkan ökar mellan trafik- och bebyggelseplanerare med helhetssyn och hållbarhet i fokus. Ola Wilhelmsson (Suppleant) SWECO, Malmö TF ska vara det naturliga valet för alla trafikare och att nätverksgrupperna ska erbjuda intressanta aktiviteter för medlemmarna regionalt. Jesper Skiöld (Suppleant) Huddinge kommun Föreningen ska bidra till ett ökat utbyte av kunskap och information mellan professioner, verksamheter och områden. 5

6 UTVÄRDERING Utvärdering av Liljeholmens dockningsterminal Dockningsterminalen i Liljeholmen är den första dockningsterminalen i SL-trafiken. Trycket i Stockholms län på att bygga flera terminaler med dockning är stort och av den anledningen valde SL att utvärdera Liljeholmsterminalen år 2007 för att få reda på vad entreprenören, förare och resenärer tycker om terminalen. Åtta linjer trafikerar Liljeholmsterminalen som har tio dockningslägen. Totalt avgår 470 turer från Liljeholmsterminalen en vintervardag. Antalet påstigande per vintervardag är ca st. Text: Michael Stjärnekull Illustrationer: SWECO 6

7 UTVÄRDERING HISTORIK Med insikten att väl fungerande bytespunkter är viktiga för att öka kollektivtrafikens attraktionskraft beslutade SLs styrelse i maj 1995 att en anläggning skulle byggas som kunde utgöra modell för en bra bytespunkt. Från början fanns förslag att bygga modellanläggningen vid Spånga station men analys av kundunderlag och möjlighet att skapa en attraktiv omstigning gjorde att Liljeholmen ansågs vara ett lämpligare alternativ. Från början togs ett förslag fram med dockningsterminalen i 90 graders vinkel ut från tunnelbanan (bild 1), vilket skulle medföra långa gångavstånd mellan de yttre dockningslägena och tunnelbanan. Denna utformning uppfyllde dock inte SLs krav/önskemål för en attraktiv omstigning. SL skissade därför på en ny utformning med dockningen liggande direkt mot södergående tunnelbanas plattform (bild 2). Efter att SL uppvaktat Stockholms stad inom ramen för detaljplaneringen av Liljeholmens centrumomvandling kunde den nya utformningen godkännas. Den terminal som slutligen byggdes och stod klar i maj 2004 har dock en något annorlunda utformning än ovan skisserat p.g.a. anpassning till nya förutsättningar i bebyggelsen. VARFÖR DOCKNINGSTERMINAL? Det optimala bytet mellan olika trafikslag sker direkt över plattform eller mellan två intilliggande hållplatslägen. En dockningsterminal kan ofta erbjuda båda delar. Det är ovanligt att en dockningsterminal i plan kan placeras mitt emellan två spår varför det är vanligt med byte direkt över plattform i endast en riktning när det gäller byte mellan spårtrafik och buss. För byte buss till buss uppstår inte detta problem förutsatt att samtliga linjer som trafikerar terminalen dockar på samma ställe. En annan stor fördel med dockningsterminaler är att de separerar passagerare och fordon vid rätt utformning. Det innebär att riskerna för påkörningsolyckor och personskador minimeras. En viktig aspekt vid övervägande och lokalisering av dockningsterminaler är att inga attraktiva målpunkter ska ligga bakom bussarna och locka resenärer till att ta genvägar över docknings- och backningsområdet. ALLA ÄR NÖJDA Entreprenören Busslink är den entreprenör som vid undersökningen var ansvarig för trafiken i Liljeholmsterminalen. Busslink säger sig vara nöjda med trafiken i dockningsterminalen. Den initiala motviljan hos fö- Bild 1: Ursprungligt utformningsalternativ Bild 2: Alternativt utformningsalternativ 7

8 UTVÄRDERING rarna att köra i terminal med backning har lagt sig och vissa små barnsjukdomar har åtgärdats. Incidentrapportering från Busslink visar att det är materialskador som dominerar i Liljeholmsterminalen och att personskador är väldigt sällsynta. Förarna De 30 intervjuade förarna är mycket nöjda med terminalen som helhet nu när de flesta förare vant sig vid dockning och backning. Att köra där till vardags är jättebra. En stor fördel med dockningsterminalen är att det blir nära till toaletter och pausrum. Enda vardagsproblemet som upplevs är när passagerare tar sig in på bussidan i terminalen. Bäst i den tekniska utrustningen är de infotavlor som finns för förarna med uppgifter om gate och avgångstid. Det är också skönt att slippa biljetthanteringen som i Liljeholmen sköts via tunnelbanespärrarna. Resenärerna 200 passagerare intervjuades i vänthallen på Liljeholmsterminalen under samtliga trafikperioder utom nattetid. Fokus har dock legat på högtrafikperioderna. Drygt 60 % av de intervjuade passagerarna är kvinnor och 70 % är dagliga SL-resenärer. 9 av 10 passagerare är nöjda med bytet till buss i Liljeholmen. Var tredje resenär upplever att nya terminalen med direktbyte över plattform söderut påverkat restiden positivt och nästan var fjärde upplever samma sak om bytestiden. 75 % känner sig alltid trygga vid väntan och byte i terminalen medan ytterligare 19 % bara känner sig trygga under dagtid. BÄST OCH SÄMST MED LILJEHOLMSTERMINALEN Från resenärerna har omdömen om bästa och sämsta egenskaper hämtats in. Totalt har 156 positiva omdömen och 54 negativa omdömen registrerats. Bäst är att terminalen ligger inomhus och näst bäst är närheten till tunnelbanan och övriga bussar. Sämst är information och skyltning och näst sämst är att terminalen blir kall vintertid. Även förarna har fått lämna synpunkter. Bäst är att inomhusterminalen jämnar ut klimatet över året så att det är svalt på sommaren och mindre kallt på vintern. På minuskontot hamnar problem med luftkvalitet och städning samt att det ibland irrar omkring resenärer i dockningsområdet. ERFARENHETER ATT TA MED TILL NÄSTA DOCKNINGSTERMINAL Att dockningsterminalen i Liljeholmen har mängder av positiva egenskaper råder det ingen tvivel om. De brister som trots allt finns bör åtgärdas eller tas med som kunskap in i nästa terminalbygge. Planera och skapa utrymme för bärgningsinsatser (takhöjd). Ta ut måtten i vissa kritiska avsnitt (exv. kurvradier i rundkörning). Skapa möjlighet till förbikörning av stillastående/trasigt fordon. Placera paus-/lunchutrymme (med toalett och matvärmningsmöjligheter) så nära dockningsplatserna som möjligt. Använd hellre enkel teknik för reglering av dörrar till vänthall (exv. knapp eller snöre) än sofistikerad utrustning som inte fungerar. Planera för god ventilation och städning på bussidan. 8

9 Foto: Anders Ljungberg Framgångsfaktorer för stadsbusstrafik i småstäder Utveckling av kollektivtrafiken är en viktig pusselbit för utveckling av hållbara städer. Men hur kan man öka stadsbusstrafikens markandsandel i en liten stad? Går det överhuvudtaget? Vilka lärdomar kan dras av goda exempel? Ellen Rube, årets vinnare av priset för bästa examensarbete inom trafikområdet, berättar. I mitt examensarbete studerade jag dessa frågeställningar genom att undersöka utvecklingen av kollektivtrafiken svenska småstäder ( invånare) mellan åren 1995 och Studien fokuserade på linjelagd kollektivtrafik och på faktorer som kan påverkas av trafikhuvudmannen eller kommunen. Jag samlade in resandestatistik, genomförde en enkät till trafikhuvudmännen för stadsbusstrafiken i nästan alla svenska småstäder och fördjupade studien genom intervjuer med berörda tjänstemän på trafikhuvudman och kommun i tre städer. Jämförelser har också gjorts med norska forskningsresultat. Det går att öka bussresandet även i småstäder. Resultaten visar att det finns 7 städer där resandet per invånare har ökat kraftigt och kontinuerligt under perioden 1995 till 2005; Kristianstad, Landskrona, Hässleholm, Karlshamn, Ängelholm, Ystad och Eslöv. Samtidigt har resandet minskat i majoriteten av de svenska småstäderna. Det tycks alltså finnas goda exempel och ett behov av att lära sig av dem. Resultaten visar också att det finns flera skillnader mellan de framgångsrika städerna och de övriga städerna som kan ge förklaringar till det ökade resandet. Traditionella förklaringsfaktorer De åtgärder i utbudet som starkast indikeras ha effekt på ett ökat resande är kraftiga utökningar av turtätheten, koncentration av linjerna till stomstråk närmast centrum, nya kanaler för marknadsföring och gratis resor för pensionärer. En låg prisnivå kan också ha ökat åtgärdernas effekt. Ett långsiktigt utvecklingsarbete med återkommande 9

10 mindre åtgärder (t.ex. ett aktivt kvalitetsarbete och marknadsföring) är i en stad en trolig viktig orsak till att resandet fortsatt att öka efter trendbrottet. Ett samband mellan befolkningsökning och resandeökning indikeras också starkt men sambandet har inte fastställts på linjenivå och det finns många städer med en positiv befolkningsutveckling där bussresandet ändå minskar per invånare. En stadsutveckling som stärker resandeunderlaget (t.ex. genom utflyttning av målpunkter till perifera lägen nära linjer med hög turtäthet) indikeras också som möjlig framgångsfaktor. Dessa förklaringsfaktorer känns igen från litteratur om utveckling av kollektivtrafik i större europeiska städer och verifierades alltså nu för svenska småstäder. Bara flera förbättringar! Något annat som var slående i studien är att de att det i de framgångsrika städerna har genomförts kombinationer av flera större åtgärder paket. Det som också utmärker de framgångsrika städerna är att förändringsarbetet skett i en fastslagen riktning. Positiva åtgärder har inte avlösts av eller kombinerats med negativa åtgärder som de gjort i många andra städer. En del av studien indikerar också att det är stora grupper som fått förbättringar och inga, eller små grupper, som fått försämringar. Detta reser frågan om hur bra koll vi egentligen har på hur många som får förbättringar respektive försämringar innan vi genomför förändringar av tex. linjenäten? Det gäller att ta fram bra underlag även vid förändringar i en liten stad! Vad är hemligheten? En granskning av organisationsfaktorer hos trafikhuvudmän och kommuner visade att sådana kan ha legat bakom lyckade åtgärder. De framgångsrika städerna antyds ha en strategi, en kommun som prioriterat kollektivtrafiken i handling, en fungerande omvärldsbevakning och aktiv uppföljning av den egna verksamheten. Detta kan ha underlättat samarbetet mellan de olika aktörerna, sökandet efter rätt åtgärder och genomförandet av dem. En tydlig ansvarsfördelning och en god kommunikation skulle i sin tur kunna ligga bakom detta. Mycket händer! Ett större Europeiskt forskningsprojekt kallat PROCEED pågår nu för att ytterligare stärka kunskapsunderlaget för utveckling av kollektivtrafik i medelstora städer. Det finns också flera städer som nyligen genomfört större förändringar som ligger i linje med denna studie. Utöver de skånska goda exempel städerna som räknades upp ovan bör man följa med i vad som händer i Motala, Falköping och Falun. Ellen Rube arbetar i projektet bilsnål samhällsplanering på Stadsbyggnadskontoret i Lund. FAKTA Stipendium bästa examensarbete Trafiktekniska föreningen delar varje år ut ett pris på kr till årets bästa examensarbete inom trafikområdet. De högskolor som har utbildningar inom området nominerar examensarbeten och styrelsen utvärderar sedan arbetena utifrån följande kriterier: Intressant och generaliserbart resultatet Väg genomfört och självständigt arbete Vederhäftig metodik Väl presenterat Priset för 2007 års bästa examensarbete gick till Ellen Rube som studerat vid institutionen för Samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet för arbetet: Framgångsfaktorer för kollektivtrafik i småstäder: åtgärder och utveckling i svensk stadsbusstrafik. Exjobbet gjordes på uppdrag av Trivector Traffic. 10

11 DITT LOKALA TRAFIKNÄTVERK det vete fåglarna! Olika nätverk är i dag mycket viktiga för oss. Många yngre personer håller ständigt kontakt via msn, och Facebook och LinkedIn har för många blivit viktiga sätt att hålla kontakt med personer i ett nätverk som är spritt över stora avstånd. Men ett nätverk med riktiga fysiska personer som man träffa IRL (in real life) är naturligtvis oslagbart, särskilt när alla har gemensamma intressen. Trafiktekniska föreningen har 10 regionala så kallade fågelgrupper. Varför de är döpta efter fåglar är det ingen som tycks veta. Om du känner till historien så hör gärna av dej så kan vi återkomma i nästa nummer av Reflexen. Aktiviteten i de 10 regionerna varierar stort. Några är mycket aktiva med många träffar per år, andra har legat i ide en period. Nu vill vi väcka liv i fåglarna och därmed öka värdet av ditt medlemskap i Trafiktekniska Föreningen. Lokalgruppernas verksamhet kan vara mycket blandad, allt från seminarier och studiebesök till after work där man helt enkelt träffas över en öl eller två. Fokus ska vara på nätverkandet eftersom det är det vi tror är mervärdet i föreningen. Vanliga seminarier och konferenser finns det mycket gott om, men det riktigt värdefulla nätverket skall du kunna hitta i din lokalgrupp. Du lär dig om de senaste rönen inom branschen, och du får nya uppslag i ditt arbete. Du får tips om nya jobb, eller om folk att anställa. Och värdet växer med ju oftare du deltar. Vi tror att för att det skall kännas som ett viktigt nätverk behöver man ha minst två träffar per termin två på våren och två på hösten. Vi söker nu kontaktpersoner till de tre regioner som saknar sådana: Tuppen (Dalarna), Uven (Jönköping) och Skvadern (Sundsvall, Härnösand). Hör av dig till styrelsen@trafiktekniska.se. Det går bra om man vill vara två eller fler personer för att dela på arbetet. Det viktiga är att vi kommer igång. Behöver man tips och idéer för ämnen etc så hjälper vi i styrelsen gärna till. Vi är ju också en del av ditt nätverk! 11

12 DITT LOKALA TRAFIKNÄTVERK det vete fåglarna! Här möter du Trafiktekniska Föreningens lokala kontaktpersoner. Dessa personer hjälper till och driver de lokala trafiknätverken runt om i landet: från Luleå i norr till Malmö i söder. STORSPOVEN LULEÅ Charlotte Reinholdt Hageback, 37 år Familj: Man Håkan och två barn, Jonathan 4 år och Josefine 1 år Utbildning: Samhällsbyggnadsteknisk linje, Lic.examen i logistik, transport och trafik, förhoppningsvis teknisk doktor i december 2008 inom samma område Bostadsort: Luleå Arbetsgivare: Tyréns AB Trevligaste trafikminnet: Kommer inte på något nu måste ha varit på min Swecotid i Stockholm Vad jag vill verka för inom TF och min lokalförening: Att vi inom trafikområdet får möjlighet att träffas oberoende av konkurrerande verksamhet. MÄLARDALEN Ola Larsson, 34 år Familj: Sambo, tre barn och en katt Utbildning: Civilingenjör, Väg och vatten Bor: På landet utanför Eskilstuna Arbetsgivare: Enköpings kommun Trevligaste trafikminnet: En lång cykeltur bland öarna på Västkusten i ett fantastiskt vackert höstlandskap. Vad jag vill verka för inom TF och min lokalförening: Gemenskap och sammanhållning 12

13 DITT LOKALA TRAFIKNÄTVERK det vete fåglarna! GRIPEN SKÅNE Christian Rydén, 36 år Familj: Nej Utbildning: Civilingenjör Väg och vatten, LTH 1998 Bostadsort: Lund Arbetsgivare: Lunds kommuns stadsbyggnadskontor Trevligaste trafikminnet: Freiburg med sin fantastiska mix av hållbar trafikplanering, trevliga livsmiljöer och spännande arkitektur Vad jag vill verka för inom TF och min lokalförening: Mer diskussion och debatt av angelägna trafik- och stadsplaneringsfrågor GÖKEN STOCKHOLM Cornelis Harders, 46 år Familj: Fru Malin, även hon trafikplanerare, och två barn, Rasmus nästan 6 år och Eva nästan 3 år. Utbildning: Väg- och Vattenbyggnadsteknik med specialisering på trafikplanering vid Tekniska Universitetet i Delft, Nederländerna Bostadsort: Vallentuna Arbetsgivare: Trivector Trevligaste trafikminnet: Att kunna få ihop allt vardagsresande endast med hjälp av cykeln, det blir enkelt, billigt och miljövänligt. Så var det när jag bodde i Delft, förmodligen en av Europas cykelvänligaste städer. Annars är de olika studieresor som jag har varit med om, både för att få se sig omkring, men även att umgås med ett antal kolleger. Vad jag vill verka för inom TF och min lokalförening: Grupperna är en av de viktigaste byggstenarna i föreningen. Att dessa ska vara ett nätverk där man träffas regelbunden och lära sig av varandra. Göken i Stockholm var länge en vällfungerande mötesplats som har vilat tillräckligt länge nu. Jag skulle gärna ville se lite mer av studiebesök bland våra träffar. 13

14 DITT LOKALA TRAFIKNÄTVERK det vete fåglarna! TRUTEN GÖTEBORG Mats Tjernkvist, 31 år Familj: Singel Utbildning: Civilingenjör Kommuniktions- och transportssytem, LiTH Bostadsort: Göteborg Arbetsgivare: Vägverket Konsult Trevligaste trafikminnet: Natttåget mellan Mombasa och Nairobi i Kenya. Ett charmigt tågsett som var allt annat än modernt. Trerättersmiddag på vita dukar i restaurangvagnen och uppvaknandet till den härliga höglandsluften i Nairobi efter någon månad vid den varma och fuktiga kusten. Vad jag vill verka för inom TF och min lokalförening: Bidra till ett ökat utbyte mellan trafikare men även mellan trafikare och närliggande profressioner. 14 MELLANSPETTEN ÖSTERGÖTLAND Jenny Iversjö, 28 år Familj: Min man, mamma, pappa och storebror TRUTEN GÖTEBORG Tobias Thorsson, 28 år Familj: Sambo och dotter Utbildning: Civilingenjör Kommunikation & Transportssystem, LiTH Bostadsort: Göteborg Arbetsgivare: WSP Trevligaste trafikminnet: Det var att uppleva trafiken i Libyen. Vad jag vill verka för inom TF och min lokalförening: Ordna intressan- Utbildning: Civilngenjör Kommunikations- och transportsystem Bostadsort: Norrköping Arbetsgivare: Linköpings kommun Trevligaste trafikminnet: Tågresa och bilsemester genom Europa. På båda resorna fick jag se och uppleva många fantastiska platser. Vad jag vill verka för inom TF och min lokalförening: Jag vill verka för att medlemmarna skall känna att TF är ett fantastiskt bra nätverk där medlemmarna känner att de får ett bra kunskapsutbyte. Jag vill även verka för att fler i branschen, och studenter, upptäcker föreningen. ta träffar och studiebesök samt verka för utbyte av erfarenheter och idéer mellan föreninges medlemmar.

15 Gyllene Torget i Östersund. Så blir det på sommaren och på vintern. (Källa: Vesa Honkonen Arkitekter) Gyllene Torget tar form Stortorget I Östersund grundades för over 200 år sedan I samband med att staden Östersund grundades av Gustav III. Med åren har Stortorgets funktion varierat från en ren handelplats till en parkering för att idag fungera som en kombination mellan en rad olika funktioner handelsplats, mötesplats, evenemangsplats, genomfartsled för cykel- och biltrafik, parkering, med mera. Varför bygga om? Liksom i många andra städer har det genom åren skett en geografisk förskjutning av centrumkärnan. Östersunds Stortorg är inte längre stadens självklara nav. Stortorget var dessutom i behov av en allmän upprustning. Med denna bakgrund togs beslutet att bygga om Stortorget och att återskapa ett aktivt torg med stor dragningskraft. Utformning och gestaltning Det är både en teknisk och estetisk utmaning att omforma Östersunds äldsta torg. För det första är Stortorget relativt stort (80x125m) och dessutom så lutar det kraftigt (ca 1:10). Arkitekt till det nya Stortorget det gyllene torget är Vesa Honkonen. Torgets ram beläggs med gula betongmarkstenar och torgets centrala delar med skiffer. Torgets ram förbereds att uppvärmas med returvärme från fjärrvärmenätet. Torgets centrala del sänks devis ned, medan ramen bibehålls i befintlig nivå. På bilderna ovan visas hur torget kommer att skifta skepnad mellan sommar och vinter. Ombyggnaden av Stortorget påbörjades direkt efter Storjöyran 2008 (gatufestival i centrala Östersund med cirka besökare under tre dagar). Arbetet med torget kommer fortsätta i ett år, med uppehåll under vintern samt under Storsjöyran I september 2009 kommer Östersunds Gyllene Torg att invigas. Text: Jan Asplund Produktionskalkylen är 36 mkr. Jordschakt m³ Skifferbeläggning m² Betongmarksten gul m² med markvärme Betongkonstruktioner 600 m³ gradänger, murar, trappor, ramper Träd, gulbarkig hägg 28 st 15

16 Foto: P. De Barr Foto: Erik Nielsen Den perfekta stormen nya utmaningar för trafikplanerarna Text: Christer Ljungberg, Trivector Att vara trafikplanerare innebär idag inte bara att kunna rita en parkeringsplats, tidsätta en trafiksignal, eller lägga en tidtabell bussarna i staden. Sedan många år har också vi pratat om att vi dessutom skall vara samhällsplanerare och stadsplanerare och kunna sätta in trafiken i sitt sammanhang. Våra nyare handböcker som t ex TRAST har försökt att visa vägen för detta. Just när vi börjat förstå detta kommer två andra megatrender som påverkar hela samhället, och i mycket hög grad trafik och transporter. Det handlar naturligtvis om klimatproblematiken och om oljan. Båda dessa kommer att spela stor roll för dig och ditt arbete de närmaste åren, och åren därefter. Klimatet finns nu på agendan i alla samhällssektorer. Och trafik och transporter står för en väsentlig del, kanske 25 % globalt, av de klimatpåverkande utsläppen. Om detta är en stor eller liten andel kan man ha olika synpunkter på, men om vi skall lyckas minska utsläppen med minst 80 % till 2050 så måste trafiken också bidra. Vi kan inte räkna med att andra samhällssektorer skall fixa problemet åt oss. Räkna med att de resonerar på samma sätt som vi. Allas utsläpp är små: mina utsläpp, Sveriges utsläpp, bilarnas utsläpp, trafikens utsläpp osv. Problemet är att det är sant om vi betraktar varje del för sig. Men lägger vi samman alla bilars utsläpp, alla länders utsläpp osv, och om vi för ett rättviseresonemang, måste vi alla bidra till minskningarna. Och det kommer att bli ett tufft jobb för oss i trafiksektorn. Forskarna har visat att det inte kommer att räcka med tekniska lösningar, vi måste också ändra vårt beteende. Just när världen diskuterar klimatfrågan för fullt, och 16

17 Foto: Caribb Foto: Kenny Lex Foto: Steffe den uppgiften tycks mycket, mycket svår att lösa, får vi samtidigt höjda oljepriser, till en nivå som de flesta inte trodde skulle komma så fort. Och båda dessa problem försöker världen nu lösa genom att satsa på biobränslen och då menar vissa att det höjer matpriserna så att det får miljoner att svälta. Den 11 juli 2008 kostade oljan 147 dollar fatet, och även med de senaste sänkningarna ligger priset runt 100 dollar fatet, betydligt mer än de ca 20 dollar fatet vi hade under hela perioden Och bränslepriserna har följt med. Ett intressant tecken på att något är på gång har vi sett de senaste månaderna: Trafiken på de amerikanska vägarna har minskat på ett sätt som aldrig hänt sedan man började mäta 1942, enligt FHWA, Federal Highway Administration. The sharpest yearly drop for any month in FHWA history. Records have been kept since Kurvan är som ni ser ganska anmärkningsvärd. Transportekonomer har i många år förundrats över att bensinpriselasticiteteten verkade vara noll. Men nu har man alltså passerat en gräns där även amerikanerna börjat minska sin bilkörning. Problemet i USA är ju bara det att det saknas en kollektivtrafik som kan ta över. I Sverige är det ännu svårt att hitta samma tydliga förändring. Men så har heller inte bensinpriset höjts lika mycket procentuellt sett som i USA. Att såväl klimatproblematiken, som oljepriset talar för att vi måste planera för en effektivare trafik även i Sverige är nog uppenbart för de flesta. Ett minskat behov av transporter, genom bättre planering, smartare varulogistik, osv kommer både miljön VEHICLE-DISTANCE TRAVELED (BILLION MILES) MOVIN 12-MONTH TOTAL ON ALL ROADS (Bilden bygger på rullande 12-månadersmedelvärlden) tillgodo, och gör oss mer oberoende av dyr importerad olja. Aldrig har väl trafikplanerarna stått inför så många spännande utmaningar som nu. 17

18 ÅRSDAGARNA 2008 FAKTA Årsdagarna 2008 Trafiktekniska Föreningen arrangerar under våren varje år två trafikdagar; fullmatade med föreläsningar, studiebesök och mingel. I år hölls dessa trafikdagar i Stockholm, den april. Temat var Trafik i moderna städer. Trafik i moderna städer En krönika från årsdagarna 2008 Föreningens årsdagar hölls i Stockholm i mitten av april. Den första kvällen tillbringades på Tyréns kontor där vi på takvåningen, med en vidunderlig utsikt över staden, avnjöt en superb buffé. Många både välbekanta och obekanta (varav en del numer bekanta) ansikten skymtade i minglet och runt middagsbordet. Dagen efter samlades vi på Citykonferensens anläggning i Ingenjörshuset på Malmskillnadsgatan bara ett stenkast från centralen. Programmet började med pris- och stipendieutdelning. Temat på konferensen var Trafik i moderna städer och under det temat kan man samla många intressanta föredrag, bland annat föredrogs det pågående arbetet med GCM-handboken, byggandet av en ny Arenastad i Solna och omvandlingen av Uppsala resecentrum. Ett mycket spännande föredrag höll Daniel Firth från Trafikkontoret i Stockholm och som har en bakgrund som trafikplanerare i London. Han beskrev med inlevelse och intressanta bilder trafikplanering och framkomlighetsproblematiken i London samtidigt som vi svenskar fick lite kunskap i Londons politiska styrning. Ett annat föredrag som jag fastnade för var omvandlingen av Norra Stationsområdet där man tagit fram en fördjupad översiktsplan. I gränslandet mellan Stockholm och Solna via Karolinska sjukhusets område ska en ny stadsdel byggas. Ett enormt förtätningsprojekt som i Stockholmsområdet inte har haft någon motsvarighet på mycket länge. Norra länken/e4/e20 och Värtabanan kommer att behöva däckas över. För stadsbildningen har man tagit avstamp Föredragsprogrammet Årsdagarna 2008: Utdelning av priser GCM-handboken Norra Stationsområdet IVSS Intelligent Vehicle Safety Systems Uppsala Resecentrum Trafikplanering och framkomlighet i London Djurgårdslinjen en museiverksamhet eller början på något nytt Arenastaden Nästa årsdagar hålls i Malmö, 1-2 april i stenstaden och man har en vision att förena bostadsområdet med världsledande forskning och företagande. Utöver att projektet i sig är ytterst intressant fick vi också en inblick i hur samarbetet mellan två kommuner kan fungera. Under dagen hölls även föreningens årsmötesförhandlingar. Ordförande Kristina Schmidt från WSP i Göteborg avgick och till ny ordförande valdes Christer Ljungberg från Trivector i Lund. Ytterligare nya medlemmar invaldes i den nya styrelsen mer om dem och övriga styrelsemedlemmar kan ni läsa längre fram i tidningen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att TF:s Årsdagar var innehållsrika och intressanta. Det största utbytet kanske trots allt var själva mötet. Som alltid tycker jag att det är mycket stimulerande att få träffa likasinnade som brinner för trafikfrågor och som på olika sätt arbetar med samhällsbyggande. Jag ser fram emot nästa gång Text: Anna Berlin Foto: Jan Asplund 18

19 Trafikpriset till lysande trafikprofessor ÅRSDAGARNA 2008 Trafiktekniska föreningens trafikpris 2008 tilldelades Jan Lundgren, professor och drivande kraft bakom civilingenjörsprogrammet i Kommunikations- och transportsystem (KTS) vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Trafiktekniska föreningen vill lyfta fram civilingenjörsprogrammet Kommunikations- och transportsystem och speciellt Jan Lundgren som varit en av de drivande personerna i såväl skapande som utveckling av utbildningen. Jan Lundgren har genom sina insatser som program- och kursutvecklare, lärare och doktorandhandledare vid Linköpings universitet starkt bidragit till att det finns fler unga trafiktekniker idag. Profilen mot trafikinformatik och trafikplanering anser Trafiktekniska föreningen är speciellt intressanta och är också en av grunderna till valet av årets trafikpristagare. Civilingenjörsprogrammet Kommunikations- och transportsystem (KTS) vid Linköpings universitet, Campus Norrköping, startade Tanken bakom programmet var att skapa ett program som redan från start är inriktat mot transportsektorn och att lägga den tekniska tyngden på datakommunikation och telekommunikation. Speciellt viktig är mobil och trådlös kommunikation som ju har hög relevant inom transportsektorn. Den nisch som programmet på detta sätt har sammanfaller ganska väl mot vad som ligger i begreppet Intelligenta transportsystem. Utbildningen ska ge ett systemperspektiv på tranporter och kommunikation och kurser inom områdena modellering, optimering, simulering och geografiska informationssystem är centrala. Detta för att ge studenterna kunskaper om olika ingenjörsmässiga verktyg för att analysera, designa, planera och styra systemen. Jan Lundgren har arbetat med programmet sedan år 2000 när den första kullen studenter skulle börja profilera sig åt olika håll. Den profil som Jan varit med och utveckla är inriktad mot trafiksystem och trafikmodeller. Syftet med kurserna som behandlar trafikmodeller är att ge en noggrann teoretisk bakgrund till alla de modeller som ingår i moderna planeringsverktyg och programsystem, samt att låta studenterna praktiskt arbeta med sådana system. Exempel på programvaror som används i undervisningen är Emme/2, AIMSUN, Capcal och Contram. Totalt har ett drygt hundratal civilingenjörer kommit ut i arbetslivet med just denna profil. Många arbetar som trafikplanerare inom olika kommuner, på Vägverket eller hos de konsultbolag som finns i branschen. Variationen av arbetsgivare visar på att utbildningen har en god bredd och utbildar studenter efter dagens behov av trafikplanerare. Enligt en nyligen genomförd undersökning är studenterna på KTS-programmet mycket nöjda med sin utbildning. de är också de nöjdaste studenterna vid Linköpings universitet. KTS-utbildningen bidrar till att säkerställa både kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom det trafiktekniska området. När KTS-programmet startade var det omkring studenter i varje årskull. Som så många andra utbildningar har söktrycket minskat och har bara omkring 30 nybörjarstudenter börjat de senaste åren. Den stora knäckfrågan är vad som kan göras för att få fler sökande till KTS-utbildningen och andra trafikutbildningar. Jan är också en av personerna bakom den internationella mastersutbildningen i Intelligenta transportsystem (ITS) vid Linköpings universitet och den nyligen startade forskarskolan inom ITS, där sex universitet och högskolor samarbetar med de stora aktörerna på området. Text: Ola Wilhelmsson Foto: Jan Asplund 19

20 Foto: Carlo Nicora En integrerad planering av städer och transportsystem en fråga om regelsystem eller samspel mellan människor? Städer och stadsregioner får en allt viktigare roll i utvecklingen av samhällsekonomin och välfärden. Näringslivets strukturomvandling har gjort städer till en viktigare bas för ekonomiskt värdeskapande och andelen stadsbor i landet ökar stadigt. Dessa förändringar ställer ökade krav på samhällsplaneringen i stadsområden och skapar ett behov av en väl fungerande samordning av alla de verksamheter som sammantaget påverkar utvecklingen av städer. Dagens stadsutvecklingsdiskussioner inrymmer något av en paradox. Å ena sidan kräver det komplexa samhälle vi lever i god tillgång till specialiserade kompetenser och expertkunskap. Å andra sidan ropar vi efter ökad helhetssyn och integration av verksamheter. Denna paradox kan samtidigt betraktas som en utmaning: Hur kan ett integrerat perspektiv på stads- och trafikplanering uppnås utan avkall på den specialiserade sektorskompetens som gör det möjligt för dagens avancerade samhälle att vidareutvecklas? Den Goda Staden Behovet av ökad samordning inom den offentliga verksamheten har aktualiserats i flera olika sammanhang under senare år. Ansvarsutredningen, inriktningsplaneringen och översynen av Plan- och Bygglagen (PBL) är några exempel. Ett annat sammanhang är stadsutvecklingsprojektet Den Goda Staden som sedan 2005 bedrivs i samverkan mellan Vägverket, Banverket, Boverket, Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting och som nu har gått in i en andra treårsperiod. Syftet med projektet är att gemensamt utveckla kunskap om integrerad planering av bebyggelse och transportsystem samt att utveckla processer och lösningar där olika intressen, krav och behov hanteras samordnat för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Arbetet med att utveckla ny kunskap och nya processer för en mer samordnad planering av städer och transportssystem har kontinuerligt följts av Patrik Tornberg och Göran Cars på Institutionen för Samhällsplanering och Miljö på KTH i en utvärdering som avrapporterades under våren Samspelet mellan människor Medan mycket av den offentliga debatten om samordning i den offentliga planeringen handlar om behovet av att justera 20

21 regelsystem och organisatoriska strukturer pekar utvärderingen på behovet av att också uppmärksamma en rad informella förutsättningar för samordning. De studerade stadsutvecklingsprojekten i Norrköping, Uppsala och Jönköping illustrerar olika typer av samordningsproblem, men som ofta har en gemensam nämnare i det faktum att de inblandade aktörernas olika roller ger upphov till olika utgångspunkter för och uppfattningar om hur problem ska lösas och hur ett slutresultat ska uppnås. Samhällsplanering handlar i hög grad om konflikthantering. Men man kan skilja på konflikter mellan å ena sidan intressen som bottnar i det substantiella sakinnehållet i ett projekt, och å andra sidan perspektiv som istället bottnar i skilda synsätt och begreppsapparater. Formella samråd och skriftliga remissförfaranden har en viktig funktion vid hanteringen av intressekonflikter. Däremot fångar dessa inte helt enkelt upp förhållandet mellan olika perspektiv i planeringen. Därför räcker inte alltid den process som PBL påbjuder som planeringsram för en samordnad hantering av komplexa planeringsproblem. I ett exempel från Norrköping tar utvärderingen av Den Goda Staden upp frågan om samordning mellan den kommunala planeringen och den statliga medfinansieringen av lokala infrastrukturanläggningar, där olika perspektiv och beslutslogik framhålls som komplicerande faktor vid sidan av det regelsystem som bestämmer villkoren för statsbidrag. I ett annat exempel diskuteras relationen mellan den kommunala trafik- och bebyggelseplaneringen i Uppsala, där frågan om översiktsplanens förankring bland trafikplanerarna lyfts upp som en central fråga. Ett Jönköpingsexempel handlar om organiserandet av det strategiska arbete som ska vara styrande för planeringen av staden, och tar upp svårigheterna att upprätthålla momentum i det strategiska arbetet när de politiska och personmässiga förutsättningarna för det förändras, och svårigheterna att anpassa etablerade arbetsformer till dessa nya förutsättningar. Perspektiv är i hög grad en produkt av den roll respektive aktör har, vilken sektor man företräder, vilken utbildning och gemensamt utveckla kunskap om integrerad planering av bebyggelse och transportsystem FAKTA Den Goda Staden Vägverket, Banverket och Boverket arbetar tillsammans med kommunerna Jönköping, Norrköping och Uppsala samt Sveriges Kommuner och Landsting med Den goda staden - ett stadsutvecklingsprojekt. Syftet med projektet är att gemensamt utveckla kunskap om integrerad planering av bebyggelse och transportsystem samt att utveckla processer och lösningar där olika intressen, krav och behov hanteras samordnat för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Utgångspunkten för Den Goda Staden är ett antal pågående stadsutvecklingsprojekt i Uppsala, Norrköping och Jönköping. yrkesbakgrund man bär med sig, etc. Att utradera dessa skillnader kan knappast betraktas som vare sig möjligt eller önskvärt. Tvärtom är en bredd av perspektiv och intressen en nödvändighet för att fånga upp den komplexitet som präglar stadsutvecklingsfrågor där olika organisationer är inblandade. Det som ena stunden kan uppfattas som ett snävt sektorsperspektiv kan också betraktas som expertis och därmed som en värdefull resurs. Det faktum att olika aktörer har olika synsätt och perspektiv bör därför ses som just ett faktum ett faktum som dock behöver hanteras. Behovet av en strategisk arena för stadsutvecklingsarbetet Mot den bakgrunden blir samverkan i hög grad beroende av förmågan att utveckla gemensamma målbilder, att kommunikationen mellan inblandade aktörer präglas av tydlighet och att de strategier som formuleras är förankrade hos de aktörer som strategins genomförande är beroende av, dvs både inom respektive organisation och bland externa intressenter, t ex allmänheten och eventuella privata finansiärer. Erfarenheterna från Den Goda Staden pekar därför på värdet i att skapa en arena för strategiskt viktiga diskussioner ett forum för klargörande av processens och respektive aktörs planeringsförutsättningar, både informella och formella. Inom projektet Den Goda Staden finns exempel på fall där detta har gått bra likväl som mindre bra. Text: Patrik Tornberg Patrik arbetar på Institutionen för Samhällsplanering och Miljö på KTH och utvärderar, tillsammans med Göran Cars, Den Goda Staden. Den Goda Staden har pågått sedan 2005 och en andra treårsperiod har inletts under Projektet har kontinuerligt utvärderats av Patrik Tornberg och Göran Cars på Institutionen för Samhällsplanering och Miljö på KTH. Slutsatserna från utvärderingen under den första treårsperioden finns dokumenterade i rapporten En samordnad planering av städer och transportsystem? Slutrapport från utvärderingen av Den Goda Stadens första etapp. Rapporten finns att ladda ner bland publikationer på Vägverkets hemsida: Läs mer på 21

22 Reflektion. Man kan bli tokig på all osaklig och okunnig debatt om trafiken som förs i media. Ständigt upptäcker man missuppfattningar och faktafel, och nyanser saknas totalt. Jo nog är det så att vi alla då och då irriterar oss på att mycket av den debatt kring trafikfrågor som förs idag inte vilar på saklig grund, eller ofta är så starkt politiserad att det inte finns rum för fakta och sakkunskap. Men varför är det så? Och skulle det behöva vara så? Nej egentligen inte om fler ur vårt skrå vågade och ville vara med i diskussionen. Men idag överlåter vi ofta diskussionen till proffstyckare av olika slag, eller personer med olika former av andra agendor än att skapa ett hållbart och effektivt transportsystem. Vi vet att det i vår förening finns massor av personer med mycket djupa kunskaper inom olika delar av vårt breda ämnesområde. Vi vill uppmana dig att delta i debatten och diskussionen kring viktiga trafik- och samhällsplaneringsfrågor. Det ökar intresset för vår yrkeskår, och ger diskussionen en sakligare riktning. Ett sätt att starta kan vara att skriva ett debattinlägg här i Reflexen under vinjetten Reflektion. 22

23 Bor det en dold journalist i dig? Vi söker en ny redaktion till Reflexen samt medarbetare som kan hjälpa till att hålla fortsatt hög standard på vår medlemstidning. Tidningen är ett utmärkt forum för att sprida information som gäller alla i branschen, och vi i styrelsen är väldigt angelägna om att vi snart kan sätta ihop en bra redaktion. Är du intresserad av att sitta med i redaktionen, eller bidra med artiklar och underlag till Reflexen? Hör av dig till oss (reflexen@trafiktekniska.se). Alla bidrag är välkomna! foto: Thomas Hawk Adressändring? Har du ändrat arbetsplats, flyttat eller av andra skäl vet med dig att dina uppgifter i vårt medlemsregister inte stämmer? Kontakta föreningen så att vi kan rätta till detta, så att du inte missar viktig information. Vänligen meddela oss också om du inte längre vill vara medlem i föreningen. Adressändringen kan göras direkt på vår hemsida www. trafiktekniska.se Vi uppdaterar registret kontinuerligt och hoppas att vår matrikel är användbar och uppskattad i ert nätverkande! foto: Marcio Eugenio Manusstopp för nästa nummer är 14 november 23

24 Trafiktekniska Föreningen Borlänge 24 Reflexen. Nummer 1 Oktober 2008