Nordvästsvenska initiativet

Transkript

1 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Nordvästsvenska initiativet Kommunerna Stenungsund, Tjörn och Orust, i samverkan med det lokala näringslivet, har gemensamt paketerat förslaget Nordvästsvenska Initiativet. Förslaget innebär kort- och långsiktiga förbättringsåtgärder för infrastrukturen i delregionen. Förslag till beslut Att anteckna informationen. Göteborg Maria Sigroth /Joanna Friberg

2 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Götalandsbanan och Västra stambanan, aktuellt läge Styrgruppen får en statusrapport om arbetet med pågående planering av kommande Götalandsbana och läget inför Sverigeförhandlingen, samt en kort redovisning av läget inför kommande utveckling av Västra stambanan. Förslag till beslut Att anteckna informationen. Göteborg Maria Sigroth /Per Sahlin

3 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Inför revidering av regional respektive nationell transportinfrastrukturplan Regional respektive nationell transportinfrastrukturplan gäller för åren Processen för revidering av planerna har startat och styrgruppen får information om GR:s roll och hur långt processen framskridit. Förslag till beslut Att anteckna informationen. Göteborg Maria Sigroth /Cecilia Kvist

4 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Aktualitetsprövning av Tjörns ÖP 2013 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Tjörns kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över aktualitetsprövning av Tjörns ÖP Översiktsplanen finns på kommunens webbsida Förslag till yttrande daterat har upprättats. Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat Att rekommendera förbundsstyrelsen att besluta godkänna förslag till yttrande, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg Maria Sigroth /Cecilia Kvist

5 Dnr: Tjänsteutlåtande Cecilia Kvist Aktualitetsprövning av Tjörns ÖP 2013 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Tjörns kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över aktualitetsprövning av Tjörns ÖP Bakgrund och syfte Tjörns kommun ska aktualitetspröva sin översiktsplan, ÖP 2013, och önskar synpunkter från fler remissinstanser, både kommuner och regionala aktörer. Kommunen önskar veta om de regionala och mellankommunala frågorna som behandlas i översiktsplanen är aktuella för oss remissinstanser, om vi anser att de behandlas på ett lämpligt sätt, och om det finns något i hanteringen som vi saknar. Tjörns kommun har bett remissinstanserna att i första delen av översiktsplanen se över avsnitten som behandlar utgångspunkter, mål och strategier samt mellankommunala frågor. I den andra delen av översiktsplanen att se över yrkesfisket, kommunikationer samt VAplanering. GR yttrade sig över Tjörns översiktsplan i samrådsskedet Översiktplanen antogs därefter av kommunen 2013 och vann laga kraft Sammanfattning I nu gällande översiktsplan har kommunen tagit fasta på fyra mål och strategier för den framtida utvecklingen: Tjörns roll i regionen Bebyggelsestruktur och utveckling Det goda livet Det robusta samhället Översiktsplanen utgår bland annat från Strukturbild för Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionens Det goda livet.

6 Tidshorisonten är satt till år 2025, och med utblick mot år 2050 i de fall där kommunen vill visa på mer långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Kommentarer GR anser att de fyra strategier som kommunen tagit fasta på för kommunens utveckling fortfarande är aktuella. GR har uppdaterat mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt till Hållbar tillväxt, antagen i förbundsfullmäktige Uppdateringen innebär att Kärnan skall stärkas med ytterligare boende och arbetsplantser till Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter skall till samma tidpunkt stärkas med boende och arbetsplatser.. Det uttalade målet att kustzonens större tätorter skall stärkas har tillkommit vilket kan komma att ställa nya krav på utvecklingen i kustzonen. Inom GR pågår ett arbete med mellankommunal kustplanering där Tjörn är en del. För att möta den ökande befolkningstillväxten har frågan om förändrade planeringstal lyfts i GR:s förbundsstyrelse. Innebörden är att den gällande målsättningen för Göteborgsregionens befolkningstillväxt på 1% per år måste höjas till 1,5% per år. Det innebär att varje kommun bör förhålla sig till en ökning om 0,5% utöver sin nuvarande målsättning om befolkningstillväxt. Kommunen bör ha detta i beaktande framöver och utreda vilka konsekvenser det kan få för kommunen i ett hållbarhetsperspektiv. När det gäller resor och kommunikationer tar översiktsplanen höjd för att utveckla en effektivare och flexiblare kollektivtrafik genom att arbeta med K2020 Lokalt. Inom GR pågår sedan 2014 ett fördjupat samarbete om regional samverkan för att öka andelen cykelresor i ett mellankommunalt perspektiv. Ett regionalt stomcykelnät skulle t ex kunna öka Tjörns möjligheter att utveckla cykelturismen. VA-planering är en fråga som kräver mellankommunal samverkan. En övergripande vision i Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen (från 2014) är en trygg och långsiktig hållbar vattenförsörjning. Dricksvatten är en ojämnt fördelad resurs och för att minska sårbarheten i systemet måste vi arbeta gemensamt. Avlopp är en annan viktig regional fråga. Under våren 2016 planerar GR att ta fram en förstudie och därefter beräknas ett planarbete påbörjas under hösten. GR har i Hållbar tillväxt ställt sig bakom Klimatstrategi för Västra Götaland. Ambitionen är att tydligare lyfta klimatfrågan i ett regionalt perspektiv och identifiera delregionala aspekter, vilket kommer att involvera GR:s medlemskommuner.

7 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Planprogram för Kungälvs stadskärna, delen Liljedal, Rhodin 19 Klocktornet m fl, samråd samt detaljplan för Klocktornet 36, del av Gärdet 1:3 m.fl. Bostäder och handel i Kungälvs centrum Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över de två rubricerade remisserna. Planprogramförslaget finns på Kungälvs kommuns webbsida Förslag till yttrande daterat har upprättats. Förslag till beslut Att godkänna förslag till yttrande, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg Maria Sigroth /Per Kristersson

8 Dnr: Tjänsteutlåtande PK Planprogram för Kungälvs stadskärna, delen Liljedal, Rhodin 19 Klocktornet m fl, samråd, samt detaljplan för Klocktornet 36, del av Gärdet 1:3 m.fl. Bostäder och handel i Kungälvs centrum Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över de två rubricerade remisserna. Bakgrund och syfte Kungälvs kommun planerar utveckla stadskärnan genom att formulera principer för en attraktiv och vacker stad med förutsättningar för ett gott liv. Inom området finns pågående arbete med detaljplaner som planprogrammet lägger en grund för. I detaljplanen som ligger inom Liljedal planeras omkring 300 bostäder och m 2 verksamhetslokaler.

9 Kommentarer GR ser det som positivt att kommunen tar ett samlat grepp kring utformningen av stadskärnan. Det förenklar och snabbar upp processerna i det fortsatta arbetet med kommande detaljplaner. Det ger också en förutsägbarhet vilka avsikter kommunen har för området vilket är viktigt för både befintliga boende i staden och för de som är intresserade av att bebygga området. Kungälvs stadskärna är ett utmärkt exempel på hur en av strukturbildens huvudorter kan utvecklas med hjälp av föreliggande planprogram. Det stärker hela Göteborgsregionen som en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. I detaljplanen redovisas parkeringstal för området. För regionen saknas relevanta rekommendationer men en ambition i K2020, det regionala kollektivtrafikprogrammet som ligger till grund för andra regionala planer uttalas att biltrafiken inte ska ökas. Ökad mobilitet orsakad av befolkningsökning eller ökad efterfrågan skall tas genom ökad marknadsandel för kollektivtrafik, cykel och gång. Ett sätt att åstadkomma detta är att styra antalet parkeringsplatser för cykel och bil. I planen anges ett parkeringstal på 0,7 bilplatser och 2 cykelplatser per lägenhet. Detta verkar vara en rimlig ambitionsnivå för ett centrumläge. Ett annat sätt att påverka bilinnehav är att marknadsutsätta parkeringen genom att separera kostnaden för parkeringsplatsen och lägenheten. Det blir då upp till varje lägenhetsinnehavare att själv aktivt bestämma köp av parkeringsplats istället för att det tillhör lägenheten. I planprogrammet anges även tal för antal bostäder och verksamhetsytor. Dock saknas ett planeringstal för täthet att förhålla sig till i kommande detaljplaner. GR anser att det vore bra att i det fortsatta arbetet även utarbeta planeringstal för det som kan kallas funktionell täthet. Funktionell täthet innebär ett planeringstal för antal personer och verksamheter som behövs för att centrumkärnan skall bli så livaktig som planens ambitioner tar höjd för. Handel i planprogrammet ses som en viktig del av centrumkärnans funktion vilket GR delar.

10 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Planprogram för Norra Instön, Kungälvs kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Planprogrammet finns tillgängligt på Kungälvs kommuns hemsida: Förslag till yttrande daterat har upprättats. Förslag till beslut Att godkänna föreliggande förslag till yttrande, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg Maria Sigroth /Christine Flood, Frida Eriksson

11 Dnr: Tjänsteutlåtande Christine Flood Frida Eriksson Planprogram för Norra Instön, Kungälvs kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Syftet med planprogrammet är att samordna och avväga olika intressen samt att ange ställningstagande inför fortsatt utveckling av området. Planprogrammet utgör ett underlag och en inriktning för kommande detaljplaneläggning och hållbar utveckling av området. Sammanfattning Norra Instön ligger längs med väg 168, i kommunens så kallade sekundärstråk. Enligt med kommunens Översiktsplan 2010 ska här ske bostadsbyggande inom tätortsgräns och i kollektivtrafik nära lägen. På väg 168 går expressbussar mellan Marstrand, Kungälv och Göteborg. I nuläget bor idag ett 50-tal personer året runt men främst är området befolkat under sommaren. Kommunens ambition är att området med befolkningstillväxt kan komma att växa till en grannby som utgör ett underlag för serviceorten Marstrand. Kommunen har beslutat om fem planuppdrag på Norra Instön för ombyggnad och nybyggnation. Planprogrammet ser möjligheter att fördubbla antalet bostäder på ön och innehåller förslag på 270 bostäder. Bostäder i varierande upplåtelseform förespråkas i närhet till kollektivtrafik. Hänsyn ska tas till värdefull natur och områdets karaktär och kulturhistoria. Bostäder föreslås på öns västra delar och centralt som en förstärkning av nuvarande bykärna, vidare föreslås en uppgradering av befintlig infartsväg och bildanden av kommunalt verksamhetsområde för VA. Dessa förändringar innebär, enligt kommunen, en ökning av åretruntboende, bättre tillgänglighet för allmänhet till natur och rekreation, anspråk på befintlig naturmark och underlag för kollektivtrafik och service i Marstrand.

12 Kommentarer I det regionala mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt - mål och strategier med fokus på regional struktur, som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 11 juni 2013, pekas kustzonens större tätorter ut som möjliga för utveckling. Kustzonen framhålls av marknaden som mycket attraktiv för boende. GRs bedömning är att genom att stärka de större orterna uppnås/skapas dels möjlighet för många att få ett attraktivt kustnära boende och dels en struktur som är uppbyggd på kollektivt resande där individuellt resande kan ses som ett alternativ. GRs strukturbild från (2008) pekar på en regionstruktur med starka stråk där kollektivt resande utgör väsentlig del av resandet. I Hållbar tillväxt och K2020 (2009) anges att kollektivtrafikandelen skall vara minst 40 % För kustzonen, som saknar järnvägsförbindelse, är det en stor utmaning att nå detta mål vilket därmed kräver nogsam planering. GR bedömer att bilen trots allt kommer att bli norm för boende på Instön och med det tillkommande antalet bostäder. Restidskvoten till Göteborgs central eller större arbetsplatser på Hisingen samt avstånd till service kommer göra det svårt att bo på Instön utan att ha tillgång till bil. Beaktande av motstående intressen och värden gör att tillkommande bostäder inte kan eller bör bli mer än planförslagets 270. GR anser att det ur ett regionalt perspektiv inte är långsiktigt hållbart att satsa på det relativt låga antalet bostäder i det läge som Instön har. GR påbörjar nu, tillsammans med kommuner, myndigheter och andra aktörer i kustzonen, ett regionalt arbete med kustzonen. Det är ett arbete där diskussion kring utveckling av kustzonens befintliga och tillkommande orter bör ta sin början. Ur regionalt perspektiv vore det bra om programarbetet kunde avvakta åtminstone inledningen av kustzonsarbetet. Om detta inte bedöms möjligt vore det ur regionalt perspektiv en fördel om en analys genomfördes i programarbetet av ett mer omfattande byggande. Kustzonens kvaliteter är en viktig del av hela regionens attraktivitet och denna ändliga resurs behöver hanteras varsamt. Lägen för bostadsbebyggelse som är betydelsefulla både i ett regionalt och kommunalt perspektiv behöver därför utnyttjas på ett optimalt och fullgott sätt. Härigenom ökar förutsättningarna för ett bevarande av andra värdefulla och icke exploaterade kustavsnitt.

13 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Stadsutvecklingsprogram för Korsvägenområdet version 1.0 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Programmet finns tillgängligt på Göteborgs stads hemsida: Förslag till yttrande daterat har upprättats. Förslag till beslut Att godkänna föreliggande förslag till yttrande, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg Maria Sigroth

14 Dnr: Tjänsteutlåtande Maria Sigroth Stadsutvecklingsprogram för Korsvägenområdet version 1.0 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Stadsutvecklingsprogram för Korsvägenområdet version 1.0 ska: Belysa stadsutvecklingsfrågorna i sin helhet för Korsvägenområdet, med Västlänken och dess nya station som förutsättning Redovisa mål och strategier som stöd för detaljplaner Vara ett aktuellt kunskapsmaterial, underlag och verktyg för alla inblandade i planerings- och genomförandeprocessen av stadsutvecklingen Stadsutvecklingsprogram för Korsvägenområdet version 1.0 syftar till att förmedla framtidsbilder för området på års sikt och är tänkt att vara ett levande material. Detta är en första version, programmet kommer att uppdateras och utvecklas i flera versioner. Programmet har tagits fram i nära samverkan mellan Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Park- och Naturförvaltningen och Trafikkontoret. De frågor man önskar få svar på är Är det som beskrivs i stadsutvecklingsprogrammet ett bra sätt att se på potentialen och problematiken för Korsvägenområdet? Vad stämmer, behöver utvecklas eller läggas till? Vad behöver förändras eller korrigeras?

15 Kommentarer Inledningsvis vill GR poängtera det mycket positiva i sättet att arbeta med stadsutvecklingsprogram som ett levande dokument som uppdateras löpande. Det är ett modernt, nyskapande och modigt sätt att hantera en annars relativt statisk form som över tid riskerar att få en mer hämmande än utvecklande funktion. Ur ett regionalt perspektiv ser GR positivt på intentionerna att utveckla Korsvägenområdet då det utgör en viktig nod i den regionala utvecklingen. Programmet beskriver såväl potential som problematik på ett bra sätt. GR önskar dock belysa följande: GR ser positivt på ambitionen att skapa goda förutsättningar för fler trafikslag. I detaljplanen för Frihamnen nämns att Staden ämnar ta fram en Fotgängarstrategi, detta angreppssätt med att ta fram principer för utformning av gångtrafikmiljöer torde vara väl tillämpbart även i fråga om Korsvägenområdet, särskilt med beaktande av det stora antalet besökande till området. Korsvägenområdet är en strategisk punkt i såväl de kommunala som regionala pendelcykelstråken. GR vill särskilt påpeka vikten av att Korsvägenområdet blir ett framtida mönsterområde för hur regionala stomcykelstråk kan mötas och på ett harmoniskt sätt samexistera med övriga trafikslag. GR ser också positivt på att närmare studera en komplettering av nuvarande cykelnät med sträckningar som kan möjliggöra cykelpendlingstrafik med höga hastigheter. I dagsläget överskrids miljökvalitetsnormerna gällande luftkvalitet i delar av staden, så också vid Korsvägenområdet. GR anser att det är av yttersta vikt att åtgärder för att skapa en bättre luftkvalitet tar sin utgångspunkt i ett regionalt förhållningssätt. GR ser positivt på en ökad exploatering och förtätning i starka stråk men vill poängtera vikten av att Liseberg, Mässan och andra regionalt viktiga evenemangsverksamheter inte byggs in och döljs bakom höga fasader. Avslutningsvis ser GR fram emot att få ta del av, och vara en del av, det fortsatta arbetet med utveckling av Korsvägenområdet.

16 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Detaljplan för blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1, inom stadsdelen Tingstadsvassen i Göteborg, utökat planförfarande Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslaget finns att läsa på Göteborgs Stads webbsida: Förslag till yttrande daterat har upprättats. Förslag till beslut Att godkänna förslag, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg Maria Sigroth /Pia Arnesson

17 Dnr: Tjänsteutlåtande Pia Arnesson Detaljplan för blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1, inom stadsdelen Tingstadsvassen i Göteborg, utökat planförfarande Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Frihamnen är en strategisk viktig del av Älvstaden där planområdet ingår. Enligt den vision som Göteborgs kommunfullmäktige antog 2012 finns för Älvstaden tre övergripande strategier som har varit vägledande i utformningen av planförslaget för Frihamnen; att hela staden, att möta vattnet samt att stärka kärnan. Syftet med detaljplanen är att låta stadskärnan växa över älven och knyta samman stadens norra och södra delar. Genom att tillgängliggöra vattnet och kajerna och låta de historiska lämningarna vara karaktärsbildande skapas en stark identitet med vattnet i centrum. Under arbetet med samrådshandlingen har önskemål om en ökad täthet framförts. Målbilden för detaljplanen har därför ändrats från ursprungliga BTA (Bruttoarea) till BTA. Denna större bebyggelsevolym har endast utformats översiktligt och konsekvenser och avvägningar av en högre exploateringsgrad har ännu inte inarbetats i planhandlingen. Sammanfattning Den nu aktuella detaljplanen är den första av fem etapper som föreslogs i programmet för Frihamnen. Planens målbild är ca bostäder och arbetsplatser. I denna etapp ingår bebyggelse runt mittbassängen och på Norra Frihamnspiren samt en del av den kommande stadsdelparken - Jubileumsparken. Frihamnen är tänkt att bli en del av den täta och stadsmässigt blandade innerstaden med ett brett innehåll av arbetsplatser, service, socialt blandat boende, parker och god kollektivtrafik.

18 Ungefärlig utbredning av planområdet Kommentarer GR har i tidigare skede yttrat sig över Program för Frihamnen, som ligger till grund för detaljplaneförslaget. De synpunkter som GR förde fram i programmet har till stor del beaktats i planförslaget. Ur ett regionalt perspektiv ser GR positivt på intentionerna att utveckla denna centrala del och bidra till att bilda en sammanhållen stad över älven. Göteborgs Stad presenterar ett genomarbetat planförslag som återspeglar många av de goda tankar som det tidigare visionsarbetet för Älvstaden resulterade i, men också de utmaningar som en omvandling av området innebär. Staden vill skapa en plats för alla både boende och besökare genom att bygga en tät stadsdel med en bred variation av boendeformer och verksamheter. Det ställer krav på god tillgänglighet med bra förbindelser till och från området samt ett naturligt flöde inom området. GR ser positivt på att Frihamnen planeras som en stadsdel där gång, cykel och kollektivtrafik är prioriterade trafikslag. De flesta av de lokala gatorna inne i området föreslås utformas för trafik på de gåendes villkor. Framtagandet av en Fotgängarstrategi är ett spännande angreppssätt för att ta fram principer för utformning av gångtrafikmiljöer. Det är positivt att planförslaget tar höjd för ett minskat bilberoende genom att principen om jämställda gångavstånd ska tillämpas. När det gäller kollektivtrafik föreslås att det ska vara minst lika långt att gå till bilen

19 som till kollektivtrafiken, vilket innebär att avståndet till hållplats ska vara kortare än 400 meter. Ambitionen att skapa pendelcykelstråk som kopplar samman Frihamnen med andra delar av staden är också en viktig målsättning som kan bidra till en god framkomlighet. God tillgång på rekreationsytor i närområdet är extra viktigt i ett område med den täthet som planeras i Frihamnen. Det är positivt att planförslaget förutom den första etappen av Jubileumsparken också innehåller ett antal bostadsnära parker. Det maximala avståndet räknat från bostad till park ska inte vara längre än 300 meter. Kopplingarna mellan Jubileumsparken och andra grönytor och parker, både inom och utanför programområdet, är betydelsefulla både i ett socialt och i ett ekologiskt perspektiv då staden byggs tätare. Utvecklingen av kärnan är av central betydelse för hela Göteborgsregionen och det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig kärna, som utgörs av de centrala delarna av Göteborg. Ambitionen i programmet är att skapa ett besöksintensivt område med en stadspark som attraherar besökare från hela regionen. Vi saknar en tydlig bild av hur man tänker möta det regionala behovet av tillgänglighet till området och parken. Närheten till vattnet är en tillgång för både boende och besökare, men också en utmaning. Området är låglänt, marken har dålig bärighet och kajerna är i dåligt skick. Stora delar av Frihamnen har en marknivå som kan komma att påverkas av ett förändrat klimat och förväntas bli kraftigt påverkat av t ex översvämningar. Den klimatanpassningsstrategi som ska hantera dessa risker blir därför ett viktigt dokument i det fortsatta arbetet. Hur man löser och ger plats för avfallshantering i en ny stadsdel är en angelägen fråga och det är bra att detta är med i detta tidiga skede i planeringen. GR vill understryka vikten av att olika detaljplaner, både inom och utanför programområdet, kopplar till varandra och blir en sammanhållen planering. Frihamnen har en tydlig koppling till utvecklingen i centralområdet och det är viktigt att dessa planeringsinsatser tydligare koordineras.

20 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tema grön- och blåstruktur GR har ett pågående arbete med att utveckla strukturbilden med fokus på grön- och blåstruktur, med målet att stärka regionens attraktionskraft genom att utveckla de gröna kilarna och kustzonen. Ett antal projekt pågår med att ta fram gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden i regionen, för att kunna användas som planeringsunderlag för regionens fortsatta utveckling. Förslag till beslut Att anteckna informationen. Göteborg Maria Sigroth /Karin Meyer