Regionövergripande verksamhetsberättelse. Hälso- och sjukvård. Tertial 2 (januari augusti) 2016

Transkript

1 Regionövergripande verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Tertial 2 (januari augusti) 2016

2 Innehållsförteckning Inledning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård, omfattning och inriktning Viktiga händelser hittills i år Måluppfyllelse utifrån Region Skånes övergripande verksamhetsmål Ekonomiskt resultat per augusti Övergripande områden Personcentrerad vård Jämlik hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Prioriterade områden Kvinno- och förlossningsvård Psykisk ohälsa Äldres hälsa Akutsjukvård Områden med särskilda uppföljningsbehov Diabetessjukvård Hjärt- och lungsjukdomar Neurologiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar och skador Palliativ vård Områden med särskilda utvecklingsbehov Dyslexi och dyskalkyli Produktion Somatisk specialistvård inkl. vårdval Primärvård Palliativ vård/ ASIH Psykiatri Ekonomi Långsiktigt stark ekonomi Ekonomisk översikt

3 3

4 Inledning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård, omfattning och inriktning Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt tillsammans med andra aktörer. En god hälso-och sjukvård, tandvård inkluderat, ska finansieras av Hälso-och sjukvårdsnämnden. Detta avser medborgare inom såväl som utanför Skåne. Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård bygger på Regionfullmäktiges beslut om Budget och verksamhetsplan 2016 med plan för I denna anges Region Skånes vision, verksamhetsidé, värdegrund och strategiska mål. De strategiska målen har formulerats utifrån fyra olika perspektiv, medborgar-, verksamhets-, medarbetar- samt ekonomiperspektivet. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för bedömning av det samlade behovet av hälso- och sjukvård och tandvård inom Region Skåne och beslutar om det övergripande hälso- och sjukvårdsuppdraget. Uppdraget anger inriktning och mål för den offentligt finansierade vården i offentlig och privat regi. Verksamhetsberättelsen utgår från uppdragets struktur. Viktiga händelser hittills i år Översyn har genomförts av hälsovalet inklusive den CNI-baserade ersättningsmodellen Barn- och ungdomspsykiatrin har genomlysts varefter specifik handlingsplan tagits fram och förankrats politiskt Särskilda medel har avsatts för implementering av nya regionala vårdprogram för sepsis och artros Uppdrag och resurser inom tillgänglighetspaketet har fördelats till förvaltningarna samt för satsningar inom privat vård. Vid uppföljning efter augusti månad har cirka 800 patienter handlagts inom ramen för tillgänglighetspaketet Ett samarbetsavtal har slutits med Region Själland rörande utbildning av akutläkare Nya riktlinjer för handläggning av våld i nära relationer har fastställts och särskilt vårdprogram tas fram under hösten Handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne har fastställt och 4 mkr avsatts för genomförande Ett regionalt kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande metoder har inrättats med verksamhetsstart 1 september Statliga satsningar avseende kroniska sjukdomar, förlossningsvård och kvinnohälsa samt psykisk ohälsa har fördelats för insatser inom ett flertal olika områden Ett blocköverskridande beslut togs i augusti om en ny modell för läkarstöd till hemsjukvården i enlighet med tidigare överenskommelse om nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan Region Skåne och Skånes kommuner Standardiserade vårdförlopp (SVF) har med stöd av statliga och regionala medel fortsatt att införas under Preliminära resultat är mycket positiva Särskilda medel har avsatts för införande av ny behandling vid vissa former av stroke, så kallad trombektomi, där proppen i hjärnan avlägsnas med hjälp av en specialkateter som förs in i hjärnans blodkärl Inom högspecialiserad cancersjukvård har nationell nivåstrukturering genomförts där Skånes universitetssjukhus erhöll nationella uppdrag för samtliga vårdprocesser som ansöktes om 4

5 En IT-lösning för förenklad inloggning, Single Sign On (SSO), finns nu tillgänglig för Region Skånes medarbetare För att öka tillgängligheten för patienterna till sjukhusens och andra vårdinrättningars receptioner och mottagningar har en möjlighet till självincheckning tagits fram och testats i ett pilotprojekt på Centralsjukhuset i Kristianstad Nya lagstiftning och nya nationella riktlinjer för ensamståendes rätt till assisterad befruktning är införda efter beslut under våren Måluppfyllelse utifrån Region Skånes övergripande verksamhetsmål Nöjda medborgare - Med hjälp av den Nationella Patientenkäten har den patientupplevda kvaliteten under innevarande uppföljningsperiod följts inom somatisk sluten- och öppenvård. Region Skånes resultat har i dessa mätningar i regel motsvarat genomsnittet i riket men ligger inom flera områden bättre än riket. Detta gäller till exempel för kontinuitet, information och delaktighet inom öppenvård. En effektiv verksamhet med hög kvalitet - Vårdens kvalitet följs regelbundet upp med hjälp av specifika indikatorer som sammanställs i index för 10 områden. I nedanstående tabell anges måluppfyllelsen inom varje indexgrupp. Grön färg innebär mer än 50 procent måluppfyllelse, gul färg mer än 30 procent och röd färg mindre än 30 procent måluppfyllelse. Bäst måluppfyllelse noteras inom hjärtsjukvård och strokevård. Ekonomiskt resultat per augusti Hälso- och sjukvårdsnämnden Ekonomi (mkr) Intäkter 9 419, ,0 Kostnader , ,4 Resultat 291,6 208,6 Budget 0 0 Avvikelse 291,6 208,6 Antal anställda 0 0 5

6 Övergripande områden Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att personen sätts framför sin sjukdom och att vården utgår från patientens/personens upplevelse, resurser och behov. Det handlar om ett partnerskap mellan patienter/anhöriga och professionella vårdgivare. Patientens förtroende för hälso-och sjukvården ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras DIMENSIONER Region Skåne Andel positiva (%) Riket Andel positiva (%) Helhetsintryck 88 (90) 88 (90) Information och Kunskap 78 (83) 78 (82) Emotionellt stöd 87 (84) 87 (84) Respekt och Bemötande 84 (89) 84 (89) Tillgänglighet 88 (88) 88 (88) Kontinuitet och Koordinering 87 (86) 86 (85) Delaktighet och Involvering 73 (82) 73 (81) Figur 1. Resultat från Nationell patientenkät (NPE) i Region Skåne våren Somatisk slutenvård och öppenvård (inom parentes) Med hjälp av den Nationella Patientenkäten har den patientupplevda kvaliteten under innevarande uppföljningsperiod mätts inom somatisk sluten- och öppenvård. Detta var första gången mätningen gjordes med en ny enkät varför jämförelser bakåt inte är möjliga. Resultat följer genomsnittet i Sverige eller ligger i vissa fall något högre. I förhållande till de stora landstingen, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen, får Region Skåne bättre omdömen så gott som genomgående. Region Skånes resultat utmärker det gäller kontinuitet och koordinering jämfört med riket. Det handlar bland annat om hur patienten upplever samordning mellan vårdinstanser och samarbete mellan personal. Även avseende information och kunskap får Region Skåne något bättre resultat än de flesta landsting, men i relation till andra dimensioner är information ett område som fler är missnöjda med. Kommande nationella mätningar under resten av 2016 kommer att ske inom Primärvården och Akutmottagningar. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla Omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården ska identifieras och med riktade insatser minska Våld i nära relationer ska aktivt motverkas 6

7 UTVECKLINGSUPPDRAG Kvalitetsindikatorer i den ordinarie uppföljningen ska utvecklas så att omotiverade skillnader åskådliggörs Ett utvecklingsarbete av området våld i nära relationer ska bedrivas för att säkerställa en hög kvalitet i enlighet med gällande föreskrifter och riktlinjer Förvaltningarna arbetar på olika sätt med jämlik vård. Flera förvaltningar arbetar aktivt med värdegrundsarbete. Vissa mer konkreta insatser syns för att åstadkomma en jämlik vård, t.ex. habilitering och hjälpmedels priodatabas för att bidra till geografisk jämlikhet. Andra nämner arbete med riktlinjer och PM som en satsning för jämlik vård. Detta är en förordad metod, även om arbetet inte är målgruppsanpassat för de med störst behov. Förvaltningarna redovisar även vissa specifika insatser, t.ex. så beskriver Kryh arbete med könsuppdelad statistik och patientprocesser och arbete med modellen Genushanden. Överlag finns många goda initiativ och ambitioner. Jämlik vård kan förstås utifrån flera perspektiv och baseras på diskrimineringsgrunderna eller t.ex. socioekonomi eller geografi. Förvaltningarnas arbete med jämlikhet tycks i en nästan uteslutande omfattning hantera geografisk jämlikhet. Detta är ett återkommande mönster från tidigare års arbete med jämlikhet i vården. Region Skånes arbete mot våld i nära relationer har traditionellt varit starkt decentraliserat och drivits via förvaltnings- eller verksamhetsnivå. I samband Socialstyrelsens striktare krav för hälso- och sjukvården beslutades nya riktlinjer mot våld i nära relationer i Region Skåne. De nya regionala riktlinjerna understryker behovet av regional samordning. I och med det decentraliserade arbetet av området har kvaliteten och intensiteten i arbetet mot våld i nära relationer varierat kraftigt mellan olika verksamheter och framförallt har ett aktivt arbete bedrivits där det funnits eldsjälar. Alla vårdförvaltningar finns representerade i den regionala arbetsgrupp som tillsatts för framtagande av regionala riktlinjer inom området. Förvaltningarna beskriver planerade seminarier, genomförda utbildningar för vissa verksamheter och även ett aktivt arbete med våldsperspektiv i sjukskrivningsprocessen via metodiken Genushanden. En ökad regional samordning för att höja kvaliteten inom området våld i nära relationer har skett under Detta arbete tog sin utgångspunkt i de nya riktlinjer som antogs av Regionstyrelsen i februari Dessa ringar in Region Skånes höjda ambitionsnivå och strategi för området. Målsättningarna rör områdena patientmötet, information, kompetens och samordning. Ett regionalt utvecklingsarbete har påbörjas för att uppnå de nya riktlinjernas respektive målsättning. Kunskapsläget om omotiverade skillnader i vården är relativt lågt. Kvalitetsuppföljningen täcker sällan in jämlikhetsaspekten. Som ett led i implementeringen av den strategi som hälsooch sjukvårdsnämnden fattade beslut om 2015 så har ett projekt för att inkludera jämlikhet i kvalitetsuppföljningen initierats. Detta kommer ske inom ett avgränsat område psykisk ohälsa. Detta projekt har påbörjats och beräknas fortgå under och resultera i nya metoder för att följa upp vården utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Arbetet är nationellt innovativt och följs av Stockholmsläns landsting och Västra Götalandsregionen. 7

8 Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner och smittspridning ska minska Antibiotikaförskrivningen ska närma sig rikssnittet och följsamheten till riktlinjer ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska UTVECKLINGSUPPDRAG Antibiotikaanvändning i slutenvård och vårdrelaterade infektioner ska analyseras med hjälp av Infektionsverktyget som underlag för att stärka patientsäkerheten I syfte att öka kunskapsstödet och läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läkemedel till barn ska arbetet inom detta område intensifieras Figur 2. Index/Indikatorer Säker vård Trycksår är en komplikation till följd av sjukdom, vård och behandling som orsakar stort lidande för patienten. För att identifiera förekomsten av trycksår så genomför Region Skåne, i år, två stycken punktprevalensmätningar av trycksår (PPM Trycksår). Syftet är att genom punktprevalensmätningen identifiera hur många patienter som har ett eller flera trycksår, hur många patienter som är i riskzonen för att utveckla trycksår samt vilka förebyggande insatser som gjorts för att minimera risken för att trycksår på patienterna ska uppkomma under vårdtiden. Den första mätningen gjordes våren Denna mätning visade på att 19 procent av patienterna inom Region Skånes vårdavdelningar hade ett eller flera trycksår. Vid vårens mätning så var motsvarande siffra i Region Skåne 12,9 procent. Detta innebär att resultatet har förbättrats med 6 procentenheter sedan mätningarna startade. Speciellt glädjande är, att andelen patienter med de allvarligaste trycksåren har minskat. Det regionala delmålet dvs. att patienter med 8

9 trycksår kategori 2-4 ska vara 5procent uppnådde samtliga berörda förvaltningar vid vårens mätning. Vårdrelaterade infektioner är ett av de största hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Trots att Region Skåne bedrivit ett systematiskt förebyggande arbete så har det totalt sett inte skett någon minskning av vårdrelaterade infektioner under de senaste åren. Andelen vårdrelaterade infektioner i Region Skåne har minskat från drygt 11 procent sedan mätningarna startade (2008), men har de sista åren legat på i stort sett oförändrad nivå, cirka 9 procent, vilket följer riksgenomsnittet. Vid vårens punktprevalensmätning så visade resultatet att 9,3 procent av patienterna inom Region Skåne hade drabbats av en vårdrelaterad infektion vilket är en obetydlig minskning jmf med våren 2015 då resultatet var 9,6 procent. Målet för förvaltningarna är att andel vårdrelaterade infektioner/sjukhus inte skall överstiga: SUS 8 procent, CSK, HBG 6 procent, resterande förvaltningar 4 procent Lasarett i Landskrona, Psykiatri Skåne samt Ystad lasarett nådde upp till målet. Antalet uthämtade antibiotikarecept fortsätter minska i Skåne. Men vid en jämförelse mellan Sveriges län ligger Skåne fortfarande näst högst. Skånes antibiotikaförskrivning i öppenvård ska närma sig rikssnittet och följsamheten till gällande behandlingsrekommendationer ska öka. Antalet antibiotikarecept per invånare för september 2015 till augusti 2016 uppvisar en minskning med 4 procent i Skåne och 3 procent i hela landet. Minskningen beror framförallt på en fortsatt minskning av antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektioner. Procentuellt är minskningen störst hos barn och unga vilket tyder på en ökad följsamhet till gällande riktlinjer vid övre luftvägsinfektioner. Arbetet med en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna, enligt fastställd handlingsplan av Strama Skåne, måste fortsätta. Men för att bättre utvärdera om antibiotika används enligt gällande riktlinjer och för att arbeta vidare mot en klok antibiotikaanvändning krävs tillgång till diagnoskopplade antibiotikadata. De nödvändiga verktygen för detta finns fortfarande ej på plats i Region Skåne. 400 Antibiotika uthämtat på recept/dosrecept till boende, i alla åldrar, i respektive län samt i riket Antal recept/1000 invånare och 12 månader sep 2015-aug 2016 Föregående år Figur 3. Antibiotika uthämtat på recept 9

10 Andelen patienter med fem eller fler läkemedel som erhåller utskrivningsinformation från slutenvård ska uppgå till minst 70 procent. Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens övergångar. Genom att skriva en utskrivningsinformation och ge den till patient och nästa vårdform halveras risken för fel. Andelen patienter vilka under januari till augusti har erhållit en utskrivningsinformation är 72 procent (totalt utskrivningsinformationer), och andelen har ökat under året. Figur 4. Diagram: andel patienter med fem eller fler läkemedel som fått en Utskrivningsinformation SUS, KRYH och Hälsostaden uppnår uppsatt målnivå. En bidragande orsak till att andelen utskrivningsinformationer ökar är att ett kvalitetsförbättringsprojekt har genomförts under januari 2015-juni 2016 i syfte att öka kvantiteten och kvaliteten gällande utskrivningsinformation. Säker läkemedelsordination till barn Under 2016 har en regional eped redaktion inrättats och ett arbete har påbörjats i syfte att implementera eped, erfarenhet och evidensbaserad databas för barnläkemedel, i Skåne. Den regionala redaktionen har fokuserat på att skapa nätverk nationellt och regionalt, delta i utvecklingsarbetet kring integrationen av eped i Melior och tillföra regionala kunskaper och erfarenheter till eped inom barnmedicinområdet. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor ska öka 10

11 Indikator Målnivå Utfall janaug 2016 Webbaserad utbildning om systematiskt 10 % i den specialiserade vården 2 arbete med levnadsvanor 20 % inom primärvård 14 Utfall Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor tar försiktiga steg framåt men fortfarande nås inte de satta målen, i hög grad när det gäller den specialiserade vården på sjukhusnivå. Siffrorna ovan visar bara resultatet inom Region Skånes egna verksamheter då vi inte har tillgång till data på antal anställda hos de privata vårdgivarna. Siffror kopplat till de privata vårdcentralerna visar bara en blygsam ökning från 52 till 57 personer som utfört den webbaserade utbildningen. Siffrorna avser legitimerad personal. Skånes universitetssjukvård som under året har tilldelas ett regionövergripande uppdrag för ett kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande metoder har under året och med plan för hösten erbjudit utbildning i motiverande samtal, tobaksavvänjning, alkoholbehandling inom primärvården samt en inspirationsdag inom God Vård som handlade om arbetet med levnadsvanor. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som han eller hon behöver Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka Tillgänglighetspaketet ska genomföras genom Kö-satsningar Figur 5. Index/Indikatorer Tillgänglighet Bristande tillgänglighet kan innebära, inte bara en patientsäkerhetsrisk utan också oro och missnöje hos patienterna, vilket i sin tur kan leda till behov av extra vårdkontakter. 11

12 Figur 6. Andel väntande till besök inom 60 dagar Andelen väntande inom 60 dagar till en första kontakt är något lägre under perioden jämfört med föregående år (69,6 % 2015). Förvaltningarna, som under perioden haft extrasatsningar med anledning av Tillgänglighetspaketet, har ett oförändrat resultat medan tillgängligheten till privata vårdgivare har försämrats. I maj, när tillgängligheten var som bäst (75 % väntande inom 60 dagar), klarade hälften av vårdområdena målet 80 procent väntande inom 60 dagar. I augusti klarar enbart fyra vårdområden målet, hematologi, cancersjukvård, BUP samt njurmedicin. Störst bekymmer finns inom kirurgi och urologi där tillgängligt vårdutbud saknas för urologiska bedömningar beroende på brist på urologer. Allmänpsykiatrin uppvisar under året ett sämre resultat, till en del beroende på kapacitetsbrist inom den regionala könsidentitetsmottagningen. Försök med behandling i grupp för vuxna uppvisade goda resultat men har fått läggas ned på grund av läkarbrist. Lång väntetid till neuropsykiatriska utredningar både för vuxna (över två år) och barn (över ett år), till stor del beroende på brist på psykologer. Nya psykologer är på väg in under hösten. Under perioden har produktionen ökats men det är fortfarande ett glapp mellan behov och kapacitet. Vårdval hudoch ögonsjukvård uppvisade en förbättrad tillgänglighet under våren men ännu återstår ett arbete med att informera patienterna om valmöjligheterna i ett vårdval. Verksamheter med förbättrad tillgänglighet redovisar flera gemensamma framgångsfaktorer som förändrat arbetssätt runt remisshantering och mottagningsplanering, optimerad schemaläggning, dialog med remittenter samt täta uppföljningar för att följa upp och förbättra. Figur 7. Andel väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar 12

13 Andelen väntande till operation/åtgärd har ytterligare försämrats jämfört med föregående år (59,9 % 2015). Kapacitetsbrist på framförallt sjuksköterskor leder till brist på operationskapacitet och vårdplatsbrist. Detta leder till uppskjutna operationer med kort varsel och påverkar de flesta verksamheter även SUS högspecialiserade vård. Under perioden har i stort sett bara BUP nått målet med 90 procent väntande inom 30 dagar. Före sommareffekten ses en förbättring inom ryggkirurgi, som högst 68 procent väntande inom 60 dagar och plastikkirurgi, som högst 50 procent väntande inom 60 dagar. Förbättringar jämfört med föregående år med något bättre resultat kan noteras för handkirurgi, som bäst 74 procent väntande inom 60 dagar i maj samt hjärtsjukvård, som bäst 66 procent väntande inom 60 dagar i juni. Kirurgi med lägre prioritet får allt längre väntetider och väntande till gallstens-, bråck- samt sköldkörtel-operationer och en del nedre gastrointestinala ingrepp har väntetider på över sex månader och vissa ännu längre. Både SUS och Sund uttrycker svårigheter att öppna operationssalar efter sommarstängningen. Arbete pågår för att optimera utnyttjandet av befintliga resurser och se över möjliga omflyttningar mellan operationsenheterna. Kryh har sedan flera år ett divisionsövergripande operationsplanerings-forum för att analysera väntetider och vidta åtgärder för att utnyttja hela Kryhs operationskapacitet. Vårdval Grå starr har hög tillgänglighet, når mål frånsett juli och augusti. Övriga ögonoperationer inom vårdval ögon är svåra att följa pga. olikheter i registrering. Privata vårdgivare och Habilitering och hjälpmedel har god tillgänglighet till operation/åtgärd. Under perioden har drygt patienter anmälts för samordning varav drygt är mottagna av andra vårdgivare. Detta är något lägre antal än föregående år ( anmälda och mottagna) Av dessa är drygt 970 inom TG paketets olika områden samt via vårdgarantiavtalen (2 350 föregående år). Cirka 500 urologpatienter har åberopat vårdgarantin till en första kontakt där det saknas vårdutbud att samordna till patienter är återtagna (7 %), de vanligaste orsakerna är att patienten ångrat sig (51 %), verksamheten själva tagit hand om patienten (29 %) eller att patienten inte är lämplig för samordning av medicinska skäl (12 %). Verksamheter med flest antal anmälda patienter är endoskopi (2 680), urologi (2 340), ÖNH (2 000), ögonsjukvård (1 540), gynekologi (1 590), ortopedi (1 600) samt kirurgi (1 400). Drygt 400 patienter från andra landsting har samordnats via Region Skånes vårdgarantiavtal, en stor ökning jämfört med föregående år (100). Kösatsning Kryh har tagit emot drygt 620 patienter inom TG paketet, 590 från SUS samt drygt 30 från Sund (patienter från SUS som sätts upp för åtgärd i Sund enligt beslut i Skånsk Livskraft). Sund har åtgärdat drygt 200 patienter knappt 180 från SUS samt cirka 30 från den egna förvaltningen (patienter från SUS som sätts upp för åtgärd i Sund enligt beslut i Skånsk Livskraft). 13

14 Mottagna patienter per klinik Figur 8. Samtliga förvaltningar redovisar resultat av de egna kösatsningarna inom TG paketet. SUS arbete har letts av en styrgrupp och ett internt tillgänglighetskontor där veckovisa produktionsplaner godkänns och följs upp. Genom denna satsning har patienter fått vård på SUS. Kryh har inriktat den interna kösatsningen mot icke opererande enheter. Uppdraget att kvalitetssäkra väntelistorna gav ingen större effekt på tillgängligheten och i augusti fanns 600 patienter som väntat mer än ett år på en första kontakt. TILLGÄNGLIGHET TILL MR Figur 9. Antal och andel väntade till MR undersökning Andelen väntande inom 30 dagar är ungefär som föregående år (43,3 %) Antal väntande ökar samt andel väntande inom 30 dagar minskar under perioden. Tillgängligheten har minskat i Sund p.g.a. brist på framförallt röntgensjuksköterskor men har ökat på SUS där stora insatser har genomförts som lett till en ökat produktion. Förbättringarna åstadkoms genom en förbättrad dialog med remittenterna, remissgenomgångar, slimmade undersökningsprotokoll, förändringar i schema samt samarbete med andra röntgenverksamheter. Inom Kryh har en MR kamera stått stilla men kompenserats genom extra helgsatsningar för att hålla tillgängligheten på en oförändrad nivå. Tre nya MR kameror är inköpta, varav två är ersättningskameror, den tredje kräver en ombyggnad i Ängelholm innan installationen. 14

15 Prioriterade områden Kvinno- och förlossningsvård Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning Indikator Målnivå Utfall janaug Utfall Hänvisning till annan förlossningsavdelning <5 % 6 6 Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning. Tre av fem sjukhus uppnår målet mindre än fem procent under perioden januari till och med augusti Helsingborgs sjukhus och SUS Malmö har under hela perioden januari till och med augusti 2016 legat stabilt med god måluppfyllelse. Centralsjukhuset i Kristianstad har under perioden förbättrat sina resultat jämfört med föregående period och ligger nu på strax under 5 procent. Sjukhuset i Ystad har i genomsnitt hänvisat 11 procent av kvinnorna. Målet har inte uppnåtts någon månad och variationen månadsvis är upp till 17 procent. Den vanligaste anledningen till hänvisning är att antalet förlossningsrum inte räcker till. SUS Lund ligger långt från måluppfyllelse. I genomsnitt hänvisades 18 procent av patienterna. Under perioden har variationen månadsvis varit mellan 14 till 21 procent. Således hänvisas cirka var femte födande kvinna, som söker SUS Lund, vidare till annat sjukhus. Den dominerande orsaken är att antalet förlossnings- och intagningsrum inte räcker till. Det beror till viss del på att antalet igångsättningar av förlossningar ökar och att dessa patienter upptar platser på förlossningsavdelningen. Igångsättning av förlossning kräver övervakning men skulle kunna ske på annan vårdplats. Planering pågår för att kunna öppna vårdplatser för dessa patienter och på så vis frigöra förlossningsplatser. Figur 10. Andel kvinnor i aktiv förlossning som hänvisats 15

16 Psykisk ohälsa Tillgängligheten till psykiatrisk vård ska öka Inom området psykisk ohälsa har indikatorer från flera olika delområden samlats. För flera indikatorer noteras förbättringar även om de uppsatta målnivåerna oftast inte uppnås. Till exempel ser vi en mycket positiv trend avseende andelen patienter som erhåller SIP (samordnad individuell plan). Ökningen är hittills i år 8 procent. Vi ser också en klar minskning av tvångsvården även om målnivån inte uppnås. Suicidprevention är ett prioriterat område där potentialen är stor. Snabbt återbesök efter psykiatrisk slutenvård har bedömts ha stor betydelse och målsättningen är att mer än 55 procent ska få sådant återbesök inom 8 dagar. Tyvärr nås inte målet. Tillgängligheten till vuxenpsykiatrin har inte ökat och når inte upp till målet (44 % jfr 45 % föregående år). Målet är mer än 60 procent genomförda första besök inom 30 dagar. Jämförelser mellan tillgänglighet i offentlig vård och för privata leverantörer i upphandlade verksamheter är svåra att göra då de privata verksamheterna begränsas till produktion upp till deras ersättningstak. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har förbättrats och målet nås. 16

17 Äldres hälsa Fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen hos äldre, ska minska Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinläggningar minskar Andelen äldre som drabbas av läkemedelsrelaterade problem ska minska Samtliga patienter inom slutenvården, som är 65 år eller äldre eller har annan riskfaktor, ska riskbedömas avseende risk för fall och trycksår inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus. Vid identifierad risk ska förebyggande åtgärder sättas in samt dokumenteras i vårdplan. Avseende fallriskbedömning och riskbedömning trycksår nås mål och har under 2016 förbättrats något jämfört med tidigare år. När det gäller vårdplan avseende trycksår och vårdplan avseende fallrisk är ännu inte målen uppnådda. Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen för att undvikbara återinskrivningar ska minska. Indikatorn återinskrivning är beroende av kvaliteten i insatser från kommun, primärvård och sjukhusvård vilket innebär att den i praktiken mäter hur väl samarbetet fungerar. Andelen var 14 procent, vilket är lägre än föregående år. Riskbedömning avseende undernäring har ökat under perioden jämfört med 2015 och uppgår till 79 procent vilket motsvarar verksamhetsmålet har en ny indikator; Vårdplan för patienter med ökad risk för undernäring, införts. Utfallet för denna är 84 procent att jämföra med verksamhetsmålet mer än 95 procent. För båda indikatorerna ses en variation mellan verksamheter och förvaltningar. Målet är att Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång ska genomföras för 50 procent av de multisjuka äldre. Andelen patienter vilka under januari till augusti 2016 har erhållit läkemedelsgenomgång i slutenvård är 26 procent (3272 läkemedelsgenomgångar), vilket är lägre nivå jämfört med 2015 (34 %). Ingen av förvaltningarna är nära att uppnå uppsatta mål för

18 Figur 11. Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång I primärvården har det under januari till augusti 2016 genomförts 3204 läkemedelsgenomgångar, varav 2248 (70 %) i offentlig primärvård. Detta motsvarar uppskattningsvis 13 procent av målpopulationen på årsbasis. I jämförelse med motsvarande månader förgående år har dock antalet genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvård ökat. Den kvarstående låga nivån i slutenvården kan bero på ett minskat fokus på att genomföra läkemedelsgenomgångar; indikatorn är sedan 2014 inte kopplad till målrelaterad ersättning, vårdpersonal som tidigare genomförde läkemedelsgenomgångarna har nu ett bredare arbetsuppdrag, läkemedelsgenomgångar genomförs på andra målpopulationer och resurser har omfördelats till primärvård. En bidragande orsak till att mål inte nås i primärvården är att genomförda genomgångar inte alltid registreras med KVÅ-kod, vilken används vid uttag av data. I syfte att öka antalet läkemedelsgenomgångar genomförs dialogmöten med förvaltningarna. 18

19 Behandlingstrycket med olämpliga läkemedel till äldre ska enligt uppsatt mål inte överstiga DDD per 1000 invånare som är 75 år eller äldre. Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre i Skåne har minskat under första halvåret 2016 jämfört med Sett över längre tid och jämfört med genomsnittssiffror för hela landet uppvisar Region Skåne en mer uttalad minskning. Figur 12. Olämpliga läkemedel till äldre Bakgrunden till den skånska nergången kan vara det strukturerade arbetet för att minska förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre (kvalitetsindikator kopplad till målrelaterad ersättning). Årligen tas en Skånelista innehållande specifika rekommendationer för äldre fram. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt om läkemedel och äldre, till samtliga enheter samt riktat till enheter med hög förskrivning. En e-learning utbildning finns tillgänglig riktad till sjuksköterskor, såväl i landsting som i kommun. Att läkemedelsgenomgångar genomförs bidrar till en minskning av förskrivningen av olämpliga läkemedel. Vid den senaste uppföljningen klarade nästan tre av fyra vårdcentraler (113 av 151) den uppsatta gränsen för målrelaterad ersättning, vilket är en förbättring jämfört med tidigare resultat. 19

20 Akutsjukvård Tillgänglighet, kompetens och effektivitet på akutmottagningarna ska förbättras Tillgången till intensivvård ska motsvara behovet UTVECKLINGSUPPDRAG Arbetet med att skapa fler disponibla vårdplatser ska prioriteras Figur 13. Index/Indikatorer Akutsjukvård Inom området akutsjukvård följs indikatorer som beskriver det akuta omhändertagandet vid stroke, hjärtinfarkt och höftfraktur. För patienter med stroke är omhändertagandet snabbt och en hög andel får propplösande behandling kort tid efter ankomsten till sjukhus. Region Skånes verksamhet ligger mycket väl till vid en nationell jämförelse. För patienter med akut hjärtinfarkt är också omhändertagandet snabbt dock skulle tiderna för koronarangiografi (röntgen av hjärtats kranskärl) kunna förkortas ytterligare men detta kräver resurstillskott. Vid höftfraktur är målsättningen att minst 80 procent av patienterna ska opereras inom 24 timmar. Tyvärr har andelen minskat under 2016 vilket kan kopplas till begränsade operationsresurser. Endast inom Kryh uppnås målvärdet. Sedan många år mäts vistelsetiden för alla patienter som uppsöker regionens akutmottagningar. Målsättningen är att minst 80 procent ska lämna akuten inom 4 timmar. Resultatet har under flera år pendlat mellan procent med lägst måluppfyllelse på de största akutmottagningarna. Det är dock viktigt att understryka att alla patienter prioriteras enligt gemensamma triagerutiner och att omhändertagandet av patienter med hög prioritet är god. Som en följd av begränsade vårdplatser med frekvent överbeläggning måste också patienter i många fall genomgå ganska omfattande utredning under vistelsen på akutmottagningen vilket förstås förlänger vistelsetiderna men å andra sidan kan innebära att patienten inte behöver läggas in på sjukhus. Överflyttning av intensivvårdspatienter på grund av resursbrist följs sedan flera år med hjälp av data från Svenska intensivvårdsregistret. Tyvärr har antalet överflyttningar ökat under 2016 vilket kan vara ett uttryck för att dimensioneringen av intensivvårdsplatser på Region Skånes akutsjukhus behöver ses över. 20

21 Områden med särskilda uppföljningsbehov Diabetessjukvård Kvaliteten i diabetesvården skall förbättras genom implementering av de nya nationella riktlinjerna Figur 14. Index/Indikatorer diabetes sjukhus (Typ1) Figur 15. Index/Indikatorer diabetes primärvård (Typ2) I Region Skåne finns idag ca personer med typ1-diabetes och ca personer med typ2-diabetes. Resultaten från sjukhus visar tydliga förbättringar för långtidsockret HbA1c, både i form av sänkt medianvärde och färre med väldigt höga värden. Övriga mätningar från sjukhusen indikerar viss försämring. Andelen fotundersökta minskar särskilt. Primärvården har sedan längre tid legat nära målvärdet för HbA1c och fortsätter på samma nivå som tidigare. Ännu syns inga mätbara effekter av implementeringsarbetet. Rutinerna för ögonbottenundersökningarnas genomförande, registreringsförfarande och periodicitet har skiljt sig åt mellan utförande enheter. 21

22 Hjärt- och lungsjukdomar Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt ska förbättras så att återinsjuknande minskar Tillgängligheten till hjärtsjukvård med särskilt fokus på pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi, ska förbättras Återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska minska Hjärtsjukvård Målnivå Utfall maj 2015-apr 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) > 85 % 93 % 93 % 93 % Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom rekommenderad > 90 % 72 % 77 % 77 % tid Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid hjärtinfarkt (NSTEMI) > 80 % 95 % 94 % 95 % Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt > 90 % 97 % 97 % 97 % (NSTEMI) Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp vid hjärtinfarkt > 90 % 91 % 91 % 91 % Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som genomgår > 90 % 70 % 69 % 69 % uppföljning Andelen rökare som slutat efter månader > 70 % 55 % 53 % 56 % Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt > 60 % 58 % 54 % 54 % > 70 % 64 % 55 % 54 % > 75 % 74 % 68 % 68 % <10 % 10 % * 11 % 12 %* Hjärtsjukvårdens kvalitet följs via nationella kvalitetsregistret Swedeheart. Region Skånes resultat är för flera indikatorer något bättre än rikets även om målnivåerna inte nås fullt ut för flera indikatorer. Index för Region Skåne är oförändrat jämfört med 2015, men förvaltningarna Kryh och SUS uppvisar förbättrat index medan Hälsostaden och Sund uppvisar något sämre värde. Index hjärtsjukvård januari-augusti 2016 jämfört med januari-december Hälsostaden Kryh Sund SUS Region Skåne Index 2016 (jan-aug) Index 2015 (jan-dec) Max Figur 16. Index hjärtsjukvård 22

23 Målsättningen för 2016 när det gäller till pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi, var att tillgängligheten ska förbättras. Tillgängligheten tillpacemakerinläggning har förbättrats och en viktig förklaring till detta är att vården utförs på både förvaltning Kryh och SUS. Tidigare var det bara förvaltning SUS som utförde pacemakerinläggning. När det gäller ablationsbehandling har det skett en påtaglig förbättring jämfört med år 2014 men även jämfört med Dock kan tilläggas att nivån (andel väntade till operation/åtgärd inom 60 dagar) ännu ligger långt under den önskvärda nivån på 80 procent. Akuta återinskrivningar inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt har minskat jämfört med 2014 och 2015 och når nu i det närmaste uppsatt mål. Skillnaderna mellan sjukhusen har minskat med en spridning på mellan 8,8 procent och 11,8 procent. Neurologiska sjukdomar Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE Utvecklingsuppdrag Figur 17. Index/Indikatorer Strokesjukvård Omhändertagandet vid det akuta insjuknandet har förbättrats även om måluppfyllelse för direktintag på strokeenhet och mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart inte nås. Det ses ingen generell trend till förbättring avseende behandling, rehabilitering och uppföljning efter akuta skedet. Förbättringsarbetet har hittills främst fokuserat på första dygnets behandling och inte så mycket på patientens fortsatta behov och omhändertagande i övriga delar av vårdkedjan. Ovanstående svårigheter att engagera och samverka kring patienten längs hela vårdkedjan är väl känt och därför pågår arbete med att ta fram ett vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA. För att öka behandlingen med antikoagulantia vid förmaksflimmer pågår sedan flera år ett projekt mellan Region Skåne och kommuner i nordöstra Skåne. Med hjälp av så kallat tum- EKG identifieras patienter med förmaksflimmer och behandling erbjuds. Man kan nu se en sjunkande incidens av stroke som sannolikt kan kopplas till projektet. 23

24 Rörelseorganens sjukdomar och skador Tillgängligheten till ryggkirurgi ska öka. Indikator Målnivå Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel väntande till ryggkirurgi inom 60 dagar 70 % Väntetiderna till ryggkirurgi är längre än det uppsatta målet. En marginell förbättring kan dock ses, andel väntande till ryggoperation inom 60 dagar i augusti är 39 procent i jämförelse med 37 procent samma månad föregående år. Egen regi kunde, inom ramen för tillgänglighetssatsningen, öka produktionen under våren. I maj månad sågs en förbättring av tillgängligheten i jämförelse med maj 2015, men fortfarande lång väntetid till högspecialiserade ingrepp, där ett trettiotal patienter väntat mer än ett år. Liknande satsning planeras under hösten. Därtill pågår arbete för att korta vårdtiderna för ryggpatienterna vilket frigör vårdplatser och produktionen kan öka. En av anledningarna till att det finns svårigheter inom egenregi att öka tillgängligheten är de undanträngningseffekter som uppstår då andra specialiteters patienter får företräde och ryggkirurgiska patienter stryks. Det är skillnader i tillgänglighet mellan vård som utförs inom egen regi och privat regi. En av orsakerna till detta är att den privata verksamheten är fredad och därmed inte drabbas av ovan beskrivna undanträngningseffekter. Palliativ vård Alla patienter i livets slutskede ska erbjudas palliativ vård av hög kvalitet. Antalet patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i ASiH ska öka. Figur 18. Index/Indikatorer Palliativ vård Alla patienter i livets slutskede ska erhålla palliativ vård av hög kvalitet oberoende av var patienten vårdas. Kvaliteten i den palliativa vården mäts via Svenska Palliativregistret. En hög 24

25 täckningsgrad i registret är en förutsättning för att resultaten i registret kan anses trovärdig. På skånenivå nås inte målnivån för täckningsgrad främst beroende på SUS som ligger på 57 procent. De skånska verksamheternas resultat jämförs via ett sammanvägt index som visar på betydande skillnader mellan sjukhusen och jämfört med ASIH, som i det närmaste når Region Skånes uppsatta mål Index palliativ vård januari-juli 2016 Index Max Figur 19. Index palliativ vård Antalet patienter som erhållit specialiserad palliativ vård i ASiH har sedan 2014 ökat kraftig, i synnerhet inom öppen vård, se fig. 12. Januari-juli Sluten palliativ ASIH, öppen vård vård Figur 20. Antal patienter som erhållit specialiserad palliativ vård 25

26 Områden med särskilda utvecklingsbehov Dyslexi och dyskalkyli UTVECKLINGSUPPDRAG Kompetens för specialiserade dyskalkyliutredningar ska säkerställas I Regionfullmäktiges beslut om Budget och verksamhetsplan 2016 fastslogs att Region Skåne ska erbjuda specialiserade dyskalkyliutredningar. Uppdraget benämndes Utvecklingsuppdrag vilket innebär att kompetens för specialiserade dyskalkyliutredningar ska säkerställas inom Region Skånes vårdutbud. Under våren 2016 har ett förberedande kompetensutvecklingsarbete pågått samt att vårdriktlinje för utredningar av räknesvårigheter har utarbetats. Vårdutbud dyskalkyliutredningar kommer utföras av specialutbildade logopeder i Region Skåne med start hösten Initialt kommer utredningarna att erbjudas vid logopedmottagningarna i Helsingborg, Trelleborg och i Malmö. 26

27 Produktion Somatisk specialistvård inkl. vårdval VÅRDPRODUKTION ÖVERGRIPANDE Slutenvårdsutfall Nedanstående tabeller visar utfall för all registrerad somatisk slutenvård avseende skåningar (ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-augusti. Palliativ vård har brutits ut från specialiserad sjukhusvård och särredovisas med underdelning på avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och palliativ sjukhusvård längre fram i denna rapport. Vårdtillfällen (avslutade) Anslutningsform År 2015 År 2016 Vårdtillfällen diff Somatisk vård, egen regi (Drg) ,4% Somatisk vård, annan regi ,5% Vårdtillfällen totalt ,5% Vårddagar (under uppf period) Anslutningsform År 2015 År 2016 Vårddagar diff Somatisk vård, egen regi (Drg) ,0% Somatisk vård, annan regi ,0% Vårddagar totalt ,1% Samtliga sjukvårdsförvaltningar har under uppföljningsperioden minskat antalet avslutade vårdtillfällen jämfört med samma period Hälsostaden har i än större omfattning minskat antalet vårddagar vilket gett genomsnittligt minskade vårdtider. KRYH har minskat antalet vårddagar något medan SUND och Skånes Universitetssjukvård har ökat men relationen till det minskade antalet vårdtillfällen har gett genomsnittligt ökade vårdtider för alla tre förvaltningarna. Skånes Universitetssjukvård står för knappt hälften av den totala slutenvårdsproduktionen i egen regi medan KRYH och SUND står för knappt en fjärdedel var. HSTA står för endast 3-4 procent. Närsjukvården Österlen AB i Simrishamn står för drygt 40 procent av antalet vårdtillfällen i annan regi och drygt 70 procent av antalet vårddagar. Här har minskning av antalet vårddagar (5 %) i relation till minskning av antalet vårdtillfällen (9 %) gett genomsnittligt ökade vårdtider. 27

28 Öppenvårdsutfall Nedanstående tabell visar utfall för alla registrerade besök per anslutningsform, gjorda av skåningar inom specialiserad somatisk öppenvård (d v s ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-juli. Besök År 2015 År 2016 Förändring % Anslutningsform Läkarbesök Övriga besök 2015 Summa Läkarbesök Övriga besök 2016 Summa Läkarbesök Övriga besök Summa Som vård, egen regi (Drg) ,7% 2,1% 1,2% Som vård, annan regi enligt lag ,6% -6,6% Som vård, annan regi LOU ,1% -2,1% -7,3% Som vård, egen/annan regi VV Gråstarr ,4% 5,6% -4,9% Som vård, egen/annan regi VV Hudsjukvård ,4% 16,9% 17,8% Som vård, egen/annan regi VV Ögonsjukvård ,1% 26,1% 19,2% Som vård, annan regi VV ÖNH ,3% 1,3% Totalt ,8% 4,7% 2,1% Antalet besök inom somatisk specialiserad vård (inklusive vårdvalsverksamhet) har under uppföljningsperioden januari-juli ökat med 2,1 procent jämfört med samma period När det gäller lag- och LOU-reglerad vård i annan regi har ca öppenvårdsbesök producerats. Vårdproduktionen har minskat med drygt besök (7 %) jämfört med samma period ifjol. Lagreglerad vård minskar främst inom specialitetsområdena allmänmedicin, invärtesmedicin, ögonsjukvård samt vissa opererande specialiteter. LOU-reglerad vård minskar till en dominerande del inom specialistområde psykiatri men även inom allmänkirurgi och ögonsjukvård. Produktionsutfall inom vårdval Grå starr, Hud- och Ögonsjukvård redovisas separat längre fram i rapporten. Antal behandlade unika patienter Nedanstående tabell visar antalet unika patienter med Skåne-hemvist i såväl egen som annan regi. Redovisningen är uppdelad på öppenvård och slutenvård samt totalt i en delårsjämförelse (januari-juli). Besök per verksamhetsområde Unika patienter ÖV 15 Unika patienter ÖV 16 Diff ÖV Unika patienter SV 15 Unika patienter SV 16 Diff SV Unika Unika patienter patienter TOT 15 TOT 16 Diff TOT Somatisk vård ,6% ,8% ,5% Det totala antalet patienter har ökat med 1,5 procent inom somatisk vård. När det gäller förhållandet mellan sluten och öppen vård har antalet slutenvårdspatienter minskat medan antalet öppenvårdspatienterna har ökat. Vårdval specialiserad somatik (Ögon, Hud, Grå starr) Vårdvalen för hud- respektive ögonsjukvård visar på en kraftig produktionsutveckling för besök både till läkare och övriga vårdgivarkategorier. Inom ögonvårdvalet har tillgängligheten till injektioner i glaskroppen (gula fläcken) ökat markant. Även åtgärdsbaserade besök inom hudvårdvalet har ökat. 28