Nationella aktörers identifierade behov i relation till nationella vaccinationsprogram. Bilaga 1-5 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning
|
|
- Lucas Eklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella aktörers identifierade behov i relation till nationella vaccinationsprogram Bilaga 1-5 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning
2
3 Innehållsförteckning Socialstyrelsens identifierade behov inom nationella vaccinationsprogram... 5 Socialstyrelsen... 6 Behov... 6 Nuläge vs. önskat läge... 8 Hur behöver uppföljningen optimeras för att möta Socialstyrelsens behov?. 9 Läkemedelsverkets identifierade behov inom nationella vaccinationsprogram Läkemedelsverket Behov Sammanfattning Tand- och läkemedelsförmånsverkets identifierade behov inom nationella vaccinationsprogram Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vaccinbeslut Behov Sveriges Kommuners och Landstings identifierade behov inom nationella vaccinationsprogram Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Behov Barnhälsovårdens identifierade behov inom nationella vaccinationsprogram Barnhälsovårdens önskemål angående vaccinationsregistret Registrera Leverera Presentera... 26
4
5 Socialstyrelsens identifierade behov i relation till nationella vaccinationsprogram Bilaga 1 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning 5
6 Socialstyrelsen Behov Socialstyrelsens behov av information från vaccinuppföljningen följer av myndighetens uppgifter och ansvar inom vaccinområdet. För att myndigheten ska kunna följa och bedöma läget avseende de nationella vaccinationsprogrammen, samt lämna regeringen ändringsförslag, behövs information från den vaccinuppföljning som Smittskyddsinstitutet (SMI) genomför. Löpande arbete inom smittskyddet Uppgifter inom det löpande smittskyddsarbetet återfinns allmänt formulerade i myndighetens instruktion (2009:1243), som tar upp såväl regleringsarbete som uppgifter att bygga upp och sprida kunskap. Bland myndighetens s k övriga uppgifter ingår att samordna, följa och utveckla smittskyddet på nationell nivå och myndigheten ska samverka med relevanta aktörer inom verksamhetsområdet för att uppnå målen med verksamheten. Behov som relaterar till dessa uppgifter är: Stöd med sådan expertis och sådant underlag från vaccinuppföljningen som behövs för myndighetens kunskapsstyrning och regleringsarbete, och för nationell samordning av smittskyddet. Kontinuerlig bevakning och analys från SMI avseende det vaccinrelaterade epidemiologiska läget nationellt och internationellt. Åtgärdsförslag från SMI som expertmyndighet för att landets smittskydd ska fungera effektivt, t ex förslag avseende uppföljning av vaccinåtgärder. Myndighetssamverkan i de vaccinfrågor som rör vaccinuppföljning. Det gäller även samverkan och samråd i kommunikation om vaccinuppföljningsfrågor. Arbete enligt den nya ordningen för nationella program Den nya ordningen för nationella vaccinationsprogram som gäller från 2013 regleras i såväl smittskyddslagen (2004:168) som smittskyddsförordningen (2004:255). Både Socialstyrelsen och SMI får med denna reglering delvis nya och utökade uppgifter. Socialstyrelsen ska enligt smittskyddsförordningen 7c kontinuerligt följa och bedöma om de nationella programmen uppfyller kraven enligt smittskyddslagen, samt lämna nödvändiga ändringsförslag till regeringen. Ett sådant förslag ska i tillämpliga delar innehålla en analys enligt 13 punkter som definieras i 7d. De första tio berör programeffekter, och som punkt 11 ingår en analys av möjligheterna till vaccinuppföljning av dessa effekter, med kostnadsberäkning. De återstående punkterna är medicinetiska och humanitära överväganden samt en analys av informationsbehov till allmänhet och vårdgivare, med kostnadsskattning. 6
7 Myndigheten ska även enligt 7b allmänt följa utvecklingen inom vaccinområdet, både nuvarande program och utvecklingen av nya vacciner, samt lämna en årlig lägesrapport till regeringen, med planering för bedömning enligt 7c-d. SMI ska enligt 7 smittskyddsförordningen på begäran förse Socialstyrelsen med de underlag som behövs: Underlag till den årliga lägesrapporten för vaccinområdet. Underlag för ändringsförslag avseende nationella program. De tio punkterna som i tillämpliga delar ska analyseras även avseende möjlighet till uppföljning är: sjukdomsbörda i samhället, i hälso- och sjukvård och för enskilda, väntad vaccinationseffekt på sjukdomsbördan och epidemiologi bedömning av antal doser som kan vara aktuellt för att uppnå önskad effekt vilka målgrupper som ska erbjudas vaccination vaccinets säkerhet vaccinationseffekt på verksamhet i landsting/kommuner/privata vårdgivare vaccinets lämplighet att kombinera med övriga vacciner i de nationella programmen allmänhetens möjlighet till acceptans, påverkan vaccinattityder generellt ev. alternativa åtgärder, dvs andra tillgängliga förebyggande åtgärder eller behandlingar vaccinationens kostnader och intäkter i stat, kommun, landsting. Socialstyrelsens regeringsuppdrag, tidsbegränsade uppdrag Slutligen har myndigheten behov av samråd/samverkan i regeringsuppdrag och andra mer tidsbegränsade uppdrag som helt eller i någon del rör vaccinuppföljningen. Ett större arbete pågår med det regeringsuppdrag som Socialstyrelsen erhöll i januari 2013 och som i fem delar tar fram bl a arbetsprocess för framtagning av underlag till regeringen inför beslut om nationella vaccinationsprogram. En del är att fastslå omfattning av uppföljningen av de vacciner som omfattas av nationella vaccinationsprogram, samt uppskatta kostnaden för denna uppföljning. Denna del ligger tidsmässigt efter SMIs regeringsuppdrag att genomföra en översyn av vaccinuppföljningen, och är att betrakta som andra steget av två om vaccinuppföljning. Även andra delar av regeringsuppdraget rör till någon del vaccinuppföljning, t ex deluppdraget att ta fram en kommunikationsstrategi om vacciner och vaccinationsprogram. Behoven är: 7
8 Underlag från SMI för Socialstyrelsens fastställande av omfattningen av vaccinuppföljning generellt, och som underlag för kostnadsberäkning av denna uppföljning. Samverkan och samråd i ovan nämnda uppdrag samt andra mindre uppdrag som till någon del rör vaccinuppföljning. Det kan t ex gälla sådana nationella planer som WHO efterfrågar inom ramen för sitt utrotningsarbete avseende polio eller mässling och röda hund. Nuläge vs. önskat läge Av ovanstående är mycket redan på plats, utom det som följer av den nya ordningen om na-tionella program, med tillhörande regeringsuppdrag till SMI och Socialstyrelsen. Den generella modell som Socialstyrelsen utarbetar och som beskriver arbetsprocessen för framtagande av underlag till regeringen kommer t ex att behöva följas upp med processer och rutiner för leverans av vaccinuppföljningsunderlag, både till Socialstyrelsens årliga lägesrapport och som expertunderlag inför ändring av nationella program. Önskvärt är att den planeringen görs med tidsmässig anpassning till myndigheternas verksamhetsår och långsiktiga verksamhetsplanering. Behov av mer omfattande underlag, t ex när det finns specifika fråge-ställningar som behöver besvaras med särskilda studier, kommer däremot sannolikt att medföra särskilda ställningstaganden utöver ordinarie planering. Det Socialstyrelsen önskar från SMIs regeringsuppdrag om vaccinuppföljning är en beskrivning och utvärdering av nuvarande uppföljningsverktyg, med analys av hur dessa lång-siktigt kombineras för olika vaccin i de hittillsvarande allmänna och riktade programmen, och även med genomlysning av principerna för vaccinuppföljning i olika stadier av ett vaccinprogram. Det kan gälla inför ställningstagande till ett program när baslinje behöver etableras, under tidig och sen kontrollfas (som ofta innebär övergångsfas med utbrott), vid eliminering inom landet och inför global utrotning. Vad finns i verktygslådan för vaccinuppföljning generellt och hur kombineras dessa idag och framledes för olika typer av vacciner, eller olika faser av vaccinationsprogrammen? Vilka verktyg fattas och kan behöva tillföras verktygslådan för möjlighet till särskilda övervakningsprogram? Registersamkörningar, matematisk modellering, standardiserad utbrottsrapportering? Hur kan de olika verktygen utformas för att vara förberedda på anpassning till de nya frågeställningar som kan dyka upp, oavsett om det gäller nya program (t ex nya vacciner) eller utökade/ändrade program (t ex nya målgrupper i pågående program, övergång från riktat till allmänt program)? 8
9 Enligt vilka kriterier bör övervakningen ändras, och med vilka tidsintervall bör revidering ske? Samarbetsformer för ställningstagande till ändring? Vad behövs därutöver, dvs. vilken typ av uppföljningsfrågor följs bäst upp med särskilda studier? Ett viktigt perspektiv är det internationella, och då särskilt den del av vaccinövervakningen som gäller svenskt åtagande inom EU och inom ramen för WHO:s utrotningsarbete avseende polio samt mässling och röda hund. Vilka delar av vaccinuppföljningen behöver anpassas för att Sverige ska kunna lämna de uppgifter som efterfrågas av WHO? Hur behöver uppföljningen optimeras för att möta Socialstyrelsens behov? Samverkan och samråd mellan nationella myndigheter bedöms framöver bli fortsatt viktigt för avstämning mellan vaccinuppföljningen och målen för de nationella vaccinationsprogrammen. Även när ett beslutsunderlag till regeringen tagits fram enligt den nya processen kommer det behövas fortlöpande avstämningar grundade på den information som vaccinuppföljningen och annan omvärldsbevakning tillhandahåller. Grundtanken är att på samma sätt som uppföljningen föder in data som påverkar vaccinationsprogrammet så föder överväganden avseende vaccinationsprogrammet in frågeställningar till uppföljningsprogrammet Vaccinuppföljningen samverkar också med andra delar av arbetet med nationella vaccinationsprogram, vilket är ett sätt att optimera detta arbete. Ett exempel är att attitydundersökningar bland allmänhet och profession, som dels är en viktig del i underlaget inför ställningstagande till ett program, men också ska kunna följas upp över tid som del i underlaget för en anpassad informationsstrategi. Ur Socialstyrelsens perspektiv är det önskvärt att vaccinuppföljningen bidrar till nationell samordning i smittskyddsfrågor. Om processer och rutiner är utformade så att de bidrar till samverkan mellan nationella och regionala/lokala aktörer, så underlättar det regional och lokal samsyn och samordning i vaccinfrågor vilket i slutändan möjliggör även nationell samsyn och samordning. Vaccinuppföljningen tillhandahåller också återkoppling och möjliggör ett systematiskt kvalitetsarbete. Att följa upp och utvärdera resultatet av arbetet med vaccinations-programmet är sålunda en del i egenkontrollen på både nationell, regional och lokal nivå. 9
10 10
11 Läkemedelsverkets identifierade behov i relation till nationella vaccinationsprogram Bilaga 2 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning 11
12 Läkemedelsverket Behov Enligt de nya reglerna på smittskyddsområdet som trädde ikraft den 1 januari 2013 ska vaccinationer som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn registreras i ett nytt vaccinationsregister som SMI ansvarar för. För närvarande omfattas registreringsplikten av vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och humant papillomvirus infektion. Den information som ska registreras är datum för vaccinationen, den vaccinerades personnummer eller samordningsnummer, vilket vaccin som använts, satsnummer, den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen och den vaccinerades folkbokföringsort. Ändamålen med personuppgiftsbehandlingen av information i vaccinationsregistret är specificerat till 1) framställning av statistik, 2) uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av nationella vaccinationsprogram samt 3) forskning och epidemiologiska undersökningar. Vissa uppgifter om vaccinationer har tidigare registrerats i informationshanteringssystemet Svevac, som utvecklats av SMI. I de landsting/regioner som anslutit sig till att använda systemet har tillgängligheten av vaccinationsdata, ur Läkemedelsverkets perspektiv, fungerat på ett tillfredsställande sätt. Användningen av systemet har dock inte varit risktäckande. Enligt uppgift kan den fortsatta driften av Svevac komma att tas över av Cehis (Center för e hälsa i samverkan), En viktig förutsättning för att Läkemedelsverket inom ramen för sin myndighetsutövning snabbt ska kunna värdera en eventuell säkerhetssignal efter vaccination är omedelbar tillgång till vaccinationsdata. Läkemedelsverkets behov av information om vaccinationer för säkerhetsuppföljningen av vaccin gäller oberoende av vilken informationskällan är, dvs. oavsett om uppgifterna registreras i det nya vaccinationsregistret eller i Svevac eller på annat sätt. För att värdera signaler från biverkningsrapporter (och andra källor) och sätta dessa i relation till påverkansfaktorer utöver det aktuella vaccinet (samtidig sjukdom, medicinering, sociodemografiska faktorer mm) krävs epidemiologiska studier där data från vaccinationsregistret är nödvändiga. Dock krävs också data från andra register för länkningsstudier och ibland också journaldata och annan information. Regionala vårddatabaser kan ibland utnyttjas för detta men i de flesta fall är information på nationell nivå nödvändig. I vissa fall ingår studier av denna typ i de krav på företaget som ställs i samband med godkännande av nya vaccin men ibland behöver Läkemedelsverket tillsammans med andra berörda aktörer kunna initiera och genomföra studier i egen regi på nationell basis. 12
13 Det är först när läkemedel/vaccin använts av ett mycket stort antal, ibland miljontals, patienter som det kan bli möjligt att bekräfta om vissa risker är verkliga eller inte. Upptäckten av att barn, ungdomar och yngre vuxna kan insjukna i narkolepsi efter vaccination med Pandemrix är ett exempel på en sådan situation. Risken för detta kunde inte upptäckas i de kliniska studier som föregick godkännandet. En säkerhetssignal genererades med hjälp av de spontana biverkningsrapporter som erhölls. En riskökning hos vaccinerade individer kunde därefter konfirmeras i en fallinventeringsstudie och i epidemiologiska studier. En brist som blev särskilt tydlig då var att rikstäckande vaccinationsdata inte kunde erhållas på ett smidigt sätt efter pandemivaccinationerna, trots att uppgifterna noterats lokalt av vaccinatörerna. Inte heller kunde de lokala/regionala vaccinationsdata som fanns tillgängliga omgrupperas på ett enkelt sätt så att de kunde svara mot de specifika frågeställningar som skulle analyseras, t ex riskökningen i olika åldersgrupper, kopplat till antal doser, vaccinets tillverkningsnummer etc. Det finns även behov av att kunna förse andra aktörer, t ex EMA, VAESCO och fristående forskargrupper med vaccinationsdata. Dagens brister i möjligheterna att dela data med andra länder i uppföljningssyfte har påvisats genom andra initiativ, t ex IMI 7th Call 2012 Developing a framework for rapid assessment of vaccination benefit/risk in Europe. Tillgång till kvalitetssäkrade data från vaccinationsregistret måste säkerställas så att bedömningar av akuta säkerhetsproblem för vaccin i användning inte försenas. I nuläget går det endast att erhålla data från det nya vaccinationsregistret för uppföljning av de vaccin som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det sker dock en omfattande användning av andra vaccin i Sverige, dels riskgruppsvaccinationer (t ex influensa och pneumokockvaccination), resevaccinationer, TBE-vaccination samt att det förekommer att enskilda landsting rekommenderar ytterligare vaccin i barnvaccinationsprogrammet, t ex hepatit B och rotavirusvaccination som införts i vissa landsting, men inte nationellt. För dessa vaccin finns inte motsvarande uppgifter tillgängliga för hela riket utan möjligen endast lokalt/regionalt. Detta är en allvarlig begränsning särskilt i ett akut skede då en ny säkerhetssignal har identifierats för vaccin som inte ingår i nationella program. Erfarenheten från vaccinationen under pandemin visar på behovet och betydelsen av väl fungerande nationella vaccinationsregister. Det nya vaccinationsregistret som nu tagits fram av SMI ger inte vaccinatören några möjligheter till att samtidigt rapportera in eventuella biverkningar. Detta är däremot möjligt i informationshanteringssystemet Svevac.. Idag råder generellt en kraftig underrapportering av biverkningar. Alla åtgärder som kan underlätta rapporteringen av misstänkta biverkningar är viktiga. Det bedöms inte vara optimalt från ett användarperspektiv att registrera vissa uppgifter i ett register och biverkningar i ett annat. 13
14 För att kunna bedöma om de spontana biverkningsrapporterna ger upphov till en säkerhetssignal är det viktigt att veta vilket vaccin som används. Med den namngivning som nu råder på vaccin, dvs. snarlika namn men med olika innehåll, är det i dagsläget ofta svårt att koppla ihop en enskild biverkningsrapport med det vaccin som faktiskt använts. Det är därför viktigt att vaccinatören ges möjlighet att på ett enkelt och adekvat sätt ange vilket vaccin som använts. Ett praktiskt exempel är användningen av Infanrix, som finns som fyra olika kombinationsvaccin beroende på antalet vacciner som ingår: Infanrix (mot difteri, stelkramp och kikhosta) Infanrix Polio (mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio) Infanrix Polio +Hib (mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenza typ b) Infanrix hexa (mot difteri, stelkramp, kikhosta, hepatit B, polio och Haemophilus influenza typ b) I samband med en rapport om en misstänkt biverkning till Läkemedelsverket behövs både information om vilket vaccin som gett upphov till en viss reaktion och uppgift om vilken tillverkningssats av vaccinet som använts. Det senare saknas ofta i informationen från rapportören. Även om informationen efterfrågas kan det vara svårt att erhålla fullständiga och korrekta uppgifter avseende dessa uppgifter. Läkemedelsverket skulle därför behöva ha andra möjligheter att erhålla information om det använda vaccinets satsnummer. Om vaccinatören inte anger det fullständiga namnet på vaccinet eller dess satsnummer kan de enskilda biverkningsrapporterna inte kopplas till rätt produkt vilket försvårar möjligheten att dra några slutsatser om säkerheten vid vaccination. En generell kommentar blir därför att Läkemedelsverket förutsätter att registret görs så användarvänligt att själva registreringen underlättas så att fullständiga högkvalitativa data kan erhållas från vaccinatörerna. I övrigt har följande behov identifierats: God samverkan med berörda myndigheter, dvs. SMI, Socialstyrelsen m fl, med landstingsrepresentanter bl a för att erhålla nödvändiga data, med presumtiva samarbetspartners, t ex forskargrupper som besitter nödvändig kompetens. För att kunna genomföra och ha en hög kvalitet i den typ av säkerhetsuppföljningsstudier som Läkemedelsverket kan ha behov av att initiera/genomföra behövs tillgång till viss grundläggande information. Det kan t ex handla om gemensamma kriterier för falldefinitioner (jmf. t ex fall definitioner som tas fram av Brighton Collaboration eller andra grupperingar) för att fastställa nivåer av diagnostisk säkerhet av rapporterade 14
15 biverkningar efter vaccination eller om information om bakgrundsincidens av de sjukdomar som man vill studera, etc. Sammanfattning Läkemedelsverket har behov av vaccinationsdata för sin säkerhetsövervakning av vaccin på individnivå för att kunna koppla samman uppgifterna med enskilda biverkningsrapporter för att kunna utreda akuta säkerhetssignaler på gruppnivå för att vid behov kunna genomföra epidemiologiska studier som kan verifiera en eventuell riskökning Det är särskilt viktigt att uppgifterna är av god kvalitet och att uppgifterna är i ett sådant format att de kan matchas med uppgifter från andra register, t ex vårdregister av olika slag, lokalt eller nationellt. En flexibilitet i hur datatuttaget kan tillhandahållas bedöms vara nödvändig. Om det nya vaccinationsregistret inte kan tillgodose Läkemedelsverkets behov så är det av största vikt att andra källor till information om vaccinationer utvecklas och upprätthålls. Utöver behov av vaccinationsdata har några ytterligare behov identifierats: Samverkan mellan berörda aktörer - både nationellt, inom EU och internationellt Gemensamma etablerade falldefinitioner (jmf. Läkemedelsverkets nyligen genomförda fallinventering av narkolepsi) Bakgrundsincidensdata som även speglar situationen i Sverige 15
16 16
17 Tand- och läkemedelsförmånsverkets identifierade behov i relation till nationella vaccinationsprogram Bilaga 3 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning 17
18 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Ansökningar till TLV om att läkemedel (inkl. vacciner) eller förbrukningsartiklar ska ingå i läkemedelsförmånen kan bifallas, avslås eller bifallas med begränsning eller uppföljningsvillkor. I huvudsak finns det två typer för subvention av läkemedel, generell eller begränsad. Vanligtvis beviljar vi generell subvention men i vissa fall finns det anledning att begränsa subventionen till att gälla ett visst användningsområde eller en viss patientgrupp. Generell subvention Subventionssystemet för läkemedel är i princip produktinriktat. Det innebär att ett läkemedel antingen beviljas generell subvention för hela sitt godkända användningsområde eller inte alls. Begränsningar och särskilda villkor Vi beslutar, i undantagsfall, ändå att ett läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet endast för ett visst användningsområde eller en viss patientgrupp. Läkemedel får då så kallad begränsad subvention. Vi kan även ställa särskilda villkor för ett läkemedelsbeslut. Det finns flera anledningar till att ett läkemedel får begränsad subvention. Ett exempel är att användningen av ett läkemedel är kostnadseffektiv endast för en begränsad, lätt urskiljbar grupp patienter. Det kan också vara så att läkemedlet har flera användningsområden och att användningen är kostnadseffektiv endast för ett av dessa användningsområden. Subventionen följs av ett uppföljningsvillkor i de fall de antaganden som görs i en ansökan framstår som rimliga men osäkra samtidigt som de har tydlig påverkan på om produkten kommer att beviljas subvention eller inte. Att göra ett subventionsbeslut villkorligt innebär att det ansökande företaget ska följa upp hur väl de antaganden som gjordes i ansökan stämmer, till exempel i långtidsstudier eller vid användning i klinisk praxis. Subventionsbeslutet innehåller i dessa fall ett uppföljningsvillkor. Uppföljningsvillkoret innebär oftast att företaget ska komma in med en rapport med den begärda informationen vid en viss tidpunkt som ofta ligger några år fram i tiden från subventionstillfället. Det verktyg som vanligtvis används är läkemedelsregistret, men enkätstudier och övriga kvalitetsregister används också. När företaget sedan skickar in rapporten till TLV för att visa att villkoret i subventionsbeslutet är uppfyllt granskar en projektgrupp på myndigheten det nya underlaget. Om underlaget motsvarar det som efterfrågats i villkoret kan TLV besluta att företaget uppfyllt villkoret i subventionsbeslutet. 18
19 Vid granskningen av rapporten jämför man de nya resultaten med de antaganden som gjordes i den ursprungliga ansökan samt om metoden som använts är tillräckligt tillförlitlig. Jämförelsen kan leda till tre olika utfall: Om de ursprungliga antagandena framstår som korrekta kan produkten kvarstå i läkemedelsförmånerna utan några förändringar av pris eller subventionsbegränsning. Om uppföljningen visar att det är oklart om produkten uppfyller kriterierna för att ingå i läkemedelsförmånerna kan TLV vid ett senare tillfälle inleda en omprövning av produktens subvention. I de fall uppföljningen av produkten visar att det är uppenbart att de antaganden som tidigare gjordes är felaktiga och att produkten därför inte är ett kostnadseffektivt alternativ kan subventionen omprövas direkt i samband med uppföljningen. En sådan omprövning kan leda till att produktens pris ändras, att dess subvention begränsas eller att produkten utesluts ur förmånerna. Vaccinbeslut TLV har hittills fattat beslut om vaccinerna Gardasil, Cervarix, Zostavax och Rotarix. I fallet Zostavax beslutades om ett uppföljningsvillkor: Företaget ska senast den 1 juni 2012 till TLV redovisa resultaten av uppföljningen av Zostavax över 10 år (LTPS) avseende skyddseffektens storlek och varaktighet. I övriga fall har inga uppföljningsvillkor kopplats till subventionen. Gardasil och Cervarix har en begränsad subvention: Gardasil ingår i läkemedelsförmånerna endast för vaccination av unga kvinnor i åldrarna år. Cervarix har sedan beslutet fattades utträtt ur förmånen. Behov Information om hur läkemedel används i klinisk praxis är alltid av värde för TLV, oavsett om den inhämtas via uppföljningsvillkor eller inte. Parametrar som ofta spelar stor roll för ett vaccins kostnadseffektivitet är effekt, biverkningar, antal doser samt övriga direkta och indirekta kostnader inom sjukvård och samhälle som är förknippade med eller ett resultat av vaccination. Evidens på att effekter eller andra parametrar, som t ex biverkningar, avviker från de antaganden som gjordes vid nyansökan kan också generera en omprövning av ett enskilt läkemedel eller en läkemedelsgrupp. 19
20 20
21 Sveriges Kommuners och Landstings identifierade behov i relation till nationella vaccinationsprogram Bilaga 4 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning 21
22 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Behov För Sveriges Kommuner och Landstings del är det viktigt att det sker en uppföljning de nationella vaccinationsprogrammen. Navet i en sådan uppföljning är vaccinationsregistret men det är också angeläget att, så som görs, också utvärdera attityder och biverkningar. Vid uppföljningen av täckningsgraden är det angeläget att: Identifiera populationer med låg vaccinationstäckning - viktigt här att förutom de redan identifierade grupper som SMI redogjort för (antroposofer och invandrare från Somalia) extra uppmärksamma barn i samhällsvård. Bedöma behovet av riktade insatser - målgruppsanpassade insatser är nyckeln för att därigenom bibehålla ett högt förtroende för de nationella programmen. Nära samarbete mellan vårdens olika aktörer och myndigheter är en förutsättning för detta. Ett exempel är hur hälsodataregistret ska hanteras och kommuniceras till vården? Budskapet om vikten av registrering borde synkas med vikten av vaccination. Grund för prognoser avseende programmets effektivitet - här är det angeläget att det mynnar ut i en gemensam diskussion kring ambitionsnivån för de nationella vaccinationsprogrammen. Här är det också angeläget att det kopplas ihop med landstingens egna uppföljningssystem och rutiner för detta. Samverkan - den kartläggning av behov och förväntningar som SMI nu genomför är ett bra initiativ och bör följas upp. Den samverkansgrupp som är etablerad borde fortsätta att träffas även efter att just detta specifika uppdrag är genomfört. Enligt uppgift finns det en samverkansgrupp inom myndigheterna för detta område och ett förslag skulle vara att utvidga den till att även omfatta representanter från vården. Det är bra med en öppen diskussion vilka förväntningar myndigheter/vård har. Förhoppningen är att det leder till en förståelse och en insikt i de behov som finns samt att roller och ansvar för dessa klargörs, det gäller så väl ansvaret för att samla in data (persondata), identifiera och genomföra (riktade) insatser samt övriga studier i samband med programmens genomförande. Självklart för landstingens del är att frågan om kostnaderna för detta fördelas enligt finansieringsprincipen. Det är angeläget att de insatser som görs inom ramen för hälsodataregistret (vaccinationsregistret) samordnas med landstingens system för att undvika dubbelrapportering. Följa utvecklingen mot nationella och globala mål (eliminering/utrotning) - det är angeläget med hög grad av internationell samverkan kring detta och regelbunden avstämning bör ske internationellt för att byta erfarenheter inom 22
23 detta område samt att i den mån det är möjligt harmonisera vaccinering för att på så och sätt leva upp till de globala målen om eliminering/utrotning. 23
24 24
25 Barnhälsovårdens identifierade behov i relation till nationella vaccinationsprogram Bilaga 5 till Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning 25
26 Barnhälsovårdens önskemål angående vaccinationsregistret Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister och har som sådant förutsättningar att ge en fullständig bild av vaccinationstäckning. En god teknisk lösning för att kunna analysera vaccinationsdata i sig och i relation till andra variabler i andra system är basen för att registret ska bli användbart för uppföljning. Registrera Vaccinationsregistret ska, förutom det som i dag registreras, kunna registrera: Alla vaccinationer, även de utanför barnvaccinationsprogrammet Historiska data, även vaccin som givits i andra länder De som har erbjudits vaccin men avstått eller då vaccin är kontraindicerat Leverera Vaccinationsregistret ska kunna leverera data till: Den vaccinerade Den som vaccinerar Den enhet där barnet är inskrivet Presentera Vaccinationsregistret ska kunna presentera aggregerade data så att uppgifter kan hämtas om vaccinationstäckning på den nivå man önskar - bvc, stadsdel, kommun, län. (I nuläget kan statistik tas ut endast efter folkbokföringsort. SMI har ingen uppgift om antal inskrivna barn inom barnhälsovården.) Barnhälsovården behöver uppgifter om vaccinationstäckning nationellt, regionalt och lokalt för att snabbt kunna gå ut med information och intervention vid behov. Tillgång behövs också till biverkningsrapporter (biverkningsrapporterna måste ha uppgift om vaccin och batchnummer) och till rapport om sjukdomsutbrott, vilket kräver samverkan med Läkemedelsverket och med smittskyddsenheterna. Parametrarna måste också kunna analyseras i relation till vaccinationstäckning. Inför införandet av nya vaccinationer skulle det vara en fördel att det finns baslinjer för specifika biverkningar (t.ex. Guillain-Barré, MS, invagination) och att det görs attitydundersökningar. I nuläget kan inte Vaccinregistret svara upp till kraven. Vi behöver inom överskådlig framtid därför också Svevac och eventuellt dessutom BHV-Q. De olika registren måste då tydligt sinsemellan ange vilka roller de har
27 och vad och till vilka de förväntas leverera uppgifter. Ur alla aspekter är det dock helt orimligt att behöva ha tvål eller tre register för vaccinationer. Vaccinationsregistret måste sammanfattningsvis ha fullgoda tekniska förutsättningar för att snarast möjligt, utifrån lagstiftning, kunna utöka möjligheten att registrera och leverera data som är användbara för samhället, för vården och för den enskild 27
En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag
En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..
Läs merFrågor och svar om nationella vaccinationsregistret
Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig
Läs merFrågor och svar om nationella vaccinationsregistret
Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig
Läs merVaccinationsregistret Start 1/1 2013
Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida
Läs merSammanhållen vaccinationsinformation
Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd
Läs merInledande bestämmelse
Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som
Läs merNationella vaccinationsprogram -att bedöma vilka sjukdomar som ska omfattas
Nationella vaccinationsprogram -att bedöma vilka sjukdomar som ska omfattas Nationella vaccinationsprogram Tina Chavoshi 2014-11-18 Regeringen beslutar Regeringen beslutar vilka sjukdomar som ska omfattas
Läs merVaccinationsregistret Start 1/1 2013
Uppföljning av det nationella Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Seroimmunitet Sjukdomar Vaccinationstäckning Eva Netterlid Mikrobiell typning Vaccinations - register Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida
Läs merVaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
Läs merKommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131
Kommittédirektiv Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare
Läs merAktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand
Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand Vaccinbristen situationen Pågående och tilltagande brist 2014-2015 som är internationell BCG beror på produktionsproblem SSI, restnoteringar
Läs merSOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merVaccinationsprogram för hela livet
Vaccinationsprogram för hela livet Vaccindagen Folkhälsomyndigheten 2017 Adam Roth, Folkhälsomyndigheten Adam.roth@folkhalsomyndigheten.se Kari Johansen, ECDC Kari.Johansen@ecdc.europa.eu Vaccinationsprogram
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merVaccinuppföljning. Regeringsuppdrag 2013
Vaccinuppföljning Regeringsuppdrag 2013 Vaccinuppföljning Regeringsuppdrag 2013 Bindningar och jäv För Smittskyddsinstitutets (SMI) egna experter och sakkunniga som medverkat i kunskapsproduktioner bedöms
Läs merBakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt
Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merLänk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Läs merUppföljning av nationella vaccinationsprogram. Omfattning och uppskattad kostnad
Uppföljning av nationella vaccinationsprogram Omfattning och uppskattad kostnad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merUppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer
Regeringsbeslut I:2 2019-08-15 S2019/03409/FS (delvis) Socialdepartementet E-hälsomyndigheten Box 913 391 29 Kalmar Uppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer Regeringens
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merBarnhälsovårdsdagarna 2015. Okt 2015 Ann Lindstrand
Barnhälsovårdsdagarna 2015 Okt 2015 Ann Lindstrand Folkhälsomyndighetens nya ansvar från 1 juli 2015 Ansvaret för att samordna, utveckla och följa upp Smittskyddsarbetet på nationell nivå flyttar till
Läs merFolkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda
Läs merNya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten
Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Ny föreskrift och vägledning Hur påverkar nya barnvaccinationsföreskriften
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer
Läs merDir nr: Dir. 2005:150
Sök i Rättsdatabaserna Post 1 av 1 i DIR Dir nr: Dir. 2005:150 Departement: S Socialdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-12-20 Rubrik: Tilläggsdirektiv till Utredningen om författningsreglering
Läs merFolkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015
Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015 Utbildningsdag om barnvaccinationsprogrammet i Eskilstuna sept 2015 Ann Lindstrand Enheten
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer inom Stockholms län Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET Motionärerna
Läs merDokumentera vaccination
Dokumentera vaccination Klicka på Ordination i journalen, på den ordination vars givna vaccin ska dokumenteras. Klicka i den lilla rutan framför vaccintyp under rubriken Vaccinationer som ingår i ordinationen,
Läs merSveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram
Sveriges Nationella Vaccinationsprogram Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram . Antal fall med vilt poliovirus och vaccintypspolio i världen de senaste 12 månaderna
Läs merNy ordning för nationella vaccinationsprogram
Socialutskottets betänkande 2011/12:SoU20 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2011/12:123 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram
Läs merBarnvaccinationsprogrammet
Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler
Läs merAktuellt om vaccinationsprogrammet
Aktuellt om vaccinationsprogrammet Tiia Lepp Enheten för vaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten tiia.lepp@folkhalsomyndigheten.se Skolsköterskekongressen Malmö 2019 Innehåll Ändringar i vaccinationsprogrammet
Läs merPMO-guide primärvården
Vaccination Registreringar på andra enheter visas när du klickar på. Detta måste göras varje gång du öppnar journalen. För mer information se guiden Huset. Registrera vaccination i Svevac Enligt ackrediteringsvillkoren
Läs merSammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet
Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering.
Läs merVaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård
Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Läs merVad händer när vaccin tar slut?
Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,
Läs merNya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund 2014-11-18
Nya Vaccinationsregistret - Hur har det gått? SMI-dag Östersund Användning av registret enligt lagen Ändamål med personuppgiftsbehandlingen 6 Personuppgifter får behandlas för: 1. framställning av statistik
Läs merVaccindagen Dagens Medicin. Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län
Vaccindagen Dagens Medicin Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län Är användandet av vacciner i Sverige "lagom" stort? Vad, om något, behöver förändras? Hur kan det ske? Nationellt vaccinråd
Läs merBeslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet
Bilaga Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet REMISSVERSION Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter
Läs merSOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merSvar på motion om att utreda hur kommunens tillgång till vaccin ser ut
17:1 17:2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 17:3 Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad 0152-291 78 Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:491-034 2017-08-07 1/3 Svar på motion om att utreda hur kommunens tillgång till vaccin
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
Läs merAvtal om Kundens användning av Svevac Bilaga 2 - Instruktioner gällande behandling av personuppgifter
Avtal om Kundens användning av Svevac Bilaga 2 - Instruktioner gällande behandling av personuppgifter Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 2 4. Personuppgiftsansvar...
Läs merBasprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Läs merHPV-vaccin: expertmyndighetens roll. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Solna
HPV-vaccin: expertmyndighetens roll Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Solna SMI:s bedömningar av HPVvacciner Referensgruppen för vaccinfrågor (REFVAC) har vid två tillfällen ingående diskuterat HPV-vaccinerna;
Läs merHPV vaccination. Bakgrund - sjukdomsbörda. Sjukdomsbörda Sverige. Bakgrund - virologi. Nationell uppföljning av vaccinationsprogrammen
ce (% of cases tested) ce (% of cases tested) L1 Bakgrund - virologi HPV vaccination Region Skåne 2012-02-06 Smittskyddsinstitutet Humant papillomvirus (HPV) >100 typer, ~40 typer infekterar genitalt Virus
Läs merModell för framtagande av underlag till regeringen inför beslut om nationella vaccinationsprogram
Modell för framtagande av underlag till regeringen inför beslut om nationella vaccinationsprogram Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till
Läs merSocialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merSärskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien
Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...
Läs merRemiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
SOCIALDEPARTEMENTET s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Peter Iveroth Datum Vår beteckning 2016-09-30 09/2016 Ert datum Er beteckning 2016-06-10 S2013/00240/FS Remiss: Riskgruppsvaccinationer
Läs merBarnvaccin pneumokocker
Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,
Läs merYttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åke Örtqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-08-02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 24 1 (4) HSN 2016-3330 Yttrande över remiss från Socialdepartementet om
Läs merVacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006
Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006 Sammanfattning Andelen elever, som blivit vaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet, var tillfredsställande
Läs mer16 MARS Minnesanteckning. Vaccingruppen. Tid och plats. Sunderby Sjukhus Närvarande. Inbjudna/För kännedom
1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 16 MARS 217 Therese Gustafsson (Upphandlingsenheten) Sanne Hovmöller (Överläkare Infektionssektionen) Barbro Nilsson (BHV-samordnare NLL)
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Håkan Miörner Smittskyddsläkare 040-33 71 81 Hakan.Miorner@skane.se YTTRANDE Datum 2016-09-06 Dnr 1602288 1 (5) Remiss. Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
Läs merDet nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merBeslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare
Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,
Läs merAntibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan
Läs mer7 Yttrande över remiss från Folkhälsomyndigheten Ändrade föreskrifter (HSLF-FL 2016:51) om vaccination av barn enligt det allmänna
7 Yttrande över remiss från Folkhälsomyndigheten Ändrade föreskrifter (HSLF-FL 2016:51) om vaccination av barn enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn VKN 2019-0093 Vårdens kunskapsstyrningsnämnd
Läs merRemiss från Socialstyrelsen angående en modell för framtagande av nationella vaccinationsprogram
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2013-07-30 1 (4) HSN 1307-0782 Handläggare: Örtqvist, Åke Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 12 Remiss från Socialstyrelsen angående en modell för framtagande
Läs merNy ordning för nationella vaccinationsprogram. Lars Hedengran (Socialdepartementet)
Lagrådsremiss Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 februari 2012 Göran Hägglund Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Landgren Läkemedelschef 040-675 36 67 maria.landgren@skane.se MOTIONSSVAR Datum 2016-10-21 Dnr 1601849 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion. Inför vaccination mot
Läs merFölj länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)
Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling
Läs merKomplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan
Läs merMariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från
Läs merUTVECKLAD UPPFÖLJNING
UTVECKLAD UPPFÖLJNING Varför det behövs utökade uppföljningsmöjligheter Utveckling av den värdebaserade prissättningen, bland annat genom en mer dynamisk prissättning, kräver en god möjlighet till uppföljning
Läs merTilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET
ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet
Läs merVaccinsäkerhet och hur kontrolleras det?
Vaccinsäkerhet och hur kontrolleras det? 2015-09-02 Biverkningsrapporter Inrapporterade från hälso- och sjukvården samt konsumenter Andreas Börjesson Utredare Enheten för läkemedelssäkerhet Biverkningsrapporter
Läs merAtt vaccinera äldre mot pneumokocker
Att vaccinera äldre mot pneumokocker Adam Roth, MD, Docent Chef för enheten för vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Jönköping maj 2019 Vaccinationstäckning
Läs merKomplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2015 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?
Läs merEtt laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk
Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd
Läs merAktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Läs merPresentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. SHV Göteborg 14/2, 2012
Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén SHV Göteborg 14/2, 2012 Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare inom landsting Kommunal vård Privata vårdgivare
Läs merDelredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar
Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Rapport från Läkemedelsverket 2013-11-30 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Läs mer153/16 Remissyttrande - Upphävande av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker
Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-20 LS-LED16-1274-5 153/16 Remissyttrande - Upphävande av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker
Läs merVad vinner vi med de nya vaccinerna?
Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner
Läs merYttrande över Folkhälsomyndighetens remiss "Ändrade föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn enligt det allmänna vaccinationsprogrammet"
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Linge 2019-05-08 UN 2019/0390 0480-45 30 21 Utbildningsnämnden Yttrande över Folkhälsomyndighetens remiss "Ändrade föreskrifter (HSLF-FS 2016:51)
Läs merPublicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10 Innehållsansvarig: Johan Robinson, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (johro1) Giltig från: 2017-07-20 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,
Läs merVaccination av barn och ungdomar 21 nov 8:30-11:45
Vaccination av barn och ungdomar 21 nov 8:30-11:45 Elite Park Avenue WIFI-öppen när du registrerat en e-post adress SMS frågor vaccinationer Varför vi är här! Den 1 juni 2016 trädde nya föreskrifter om
Läs merHélène Englund Skickat: den 7 maj :50
Från: Hélène Englund Skickat: den 7 maj 2019 12:50 Till: Regelrådet Kopia: Leo Jager Ämne: Remiss från Folkhälsomyndigheten: Ändrade föreskrifter om vaccination
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26 Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Förlängning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 juni
Läs merVaccination mot HPV - nationellt program för pojkar
Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar Utbildningsdag om vaccinationer Oktober, 2017 Adam Roth, Folkhälsomyndigheten Adam.roth@folkhalsomyndigheten.se Vaccination mot HPV - nationellt program
Läs mer122 Pneumokockvaccination för barn. Landstingsstyrelsens beslut
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-10-14 LS-LED08-554 122 Pneumokockvaccination för barn Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstinget Sörmland påbörjar pneumokockvaccinering den 1 januari
Läs merVaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.
1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar
Läs merHPV-vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet
HPV-vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering innehåller rekommendationer om hälso- och sjukvårdens
Läs merAllmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren
Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren 2018-11-13 Hur kan man skaffa sig immunitet mot en infektionssjukdom? Naturlig immunitet Genomgången sjukdom Aktiv immunisering Vaccination Passiv immunisering
Läs merRIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses
RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2015-03-25 Att: Socialstyrelsen Lisa van Duin E-post lisa.vanduin@socialstyrelsen.se. Synpunkter och förtydligande gällande SOSFS
Läs merLägesrapport till regeringen om de nationella vaccinationsprogrammen 2018
Lägesrapport till regeringen om de nationella vaccinationsprogrammen 2018 Lägesrapport till regeringen om de nationella vaccinationsprogrammen 2018 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Manual Smittskydd Värmland 5 6. Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m.
Manual 5 6 Svevac Lathund Innehåll Kontakt... 1 Logga in... 2 Byte av lösenord... 2 SÖK-funktion... 2 Ny person... 3 Regler vid uppdatering vid person-, samordnings- och reservnummer... 3 Samtycke... 3
Läs merVägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.
2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,
Läs merRekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus
Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merElevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm
Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm Giselle Hedberg, 1:a skolsköterska Stockholm stad Lustikulla Liljeholmen 27 augusti och 2 september2015 Nytt från 1 juli 2015 Gemensamma författningssamlingen
Läs merfi 7o Motion 2018:14 av Linda Älegård (S) om flytt av ålder
åll= Region Stockholm Ärende 25 Förslag 2019:44 Rotel II Föredragande regionråd Anna Starbrink (L) 25 (48) Regionstyrelsen PROTOKOLL 2019-04-09 2019-0063 fi 7o Motion 2018:14 av Linda Älegård (S) om flytt
Läs mer2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013
Upphandling 2015 Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se Pneumokocker MPR DTaP-IPV (4-val.) DTaP-IPV-Hib (5-val.) DTaP-IPV-Hib-HBV (6-val.) Hepatit B HPV dtap Överprövning
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2017-11-24 Vår beteckning 2548/2017 SÖKANDE Steripolar AB Förrådsvägen 9 181 41 Lidingö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Läs mer