ASAPHUSREGIONENS OMFATTNING

Transkript

1 MEDDELANDE FRÅN LUNDS GEOLOGISKA FÄLTKLUBB Ser B N:r 11 HERMAN P A FUNKQUIST ASAPHUSREGIONENS OMFATTNING I SYDÖSTRA SKÅNE OCH P Å BORNHOLM MED 2 TAVLOR OCH 3 KARTOR SAMT ENGLISH SUMMARY LUND LEIPZIG C W K GLEERUP OTTO HARRASSOWITZ

2

3 LUNDS UNIVERSITETS ÅRSSKRIFT N F Avd 2 Bd 16 Nr 1 KUNGL FYSIOGRAFISKA SÄLLSKAPETS HANDLINGAR N F Bd 31 Nr 1 ASAPHUSREGIONENS OMFATTNING I SYDÖSTRA SKÅNE OCH P Å BORNHOLM AV HERMAN P A FUNKQUIST MED 2 TAVLOR OCH 3 KARTOR , LUND LEIPZIG C W K GLEERUP OTTO HARRASSOWITZ

4 Föredragen Knngl Fysiografiska Sällskapet den 3 juni 1919 LUND 1919 H_tKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI

5 FÖRORD Under ledn in g av nnn vördade lärare och vän, framlidne professo r J C Mo BERG gjorde jag år 1915 en närmare undersök ning av orto cerkal k en i sydöstra Skåne Syssl an d e t härmed gav mi g första impulsen till de frågor, som komma att be han dl as i denna avha n dling Vid mina ar bete n i fältet har jag fått god hjälp a v di rektör en W JoNssoN och a ma n uen se n G EKsTRÖM Den förre har ut pek at fyndo r ter na på Bolleru p och ställt arbetskraft till mitt förfogande, den se nar e har bisprungit mig vid en del profil er s uppmätning m m Under mina studier av jäm förelsematerial tillhörande Lunds Universitets Geolog-rnineralog Institution hava prof S L 'förnquist och docenten A HAnDING lämnat m ig goda råd och anvis n ingar Till sam tl iga dessa mina medhjälpare står jag i stor tacksamhetsskuld Professor K A GnöNw ALL, u nder vars prefekttid större d ele n av avhandlingen bl ivit utarb etad, har med stort tillmötesgående ställt sin institutions resurser till mitt förfogan de och bistått mig vid a r bete ts planläggning och utförande Till honom frambär jag härmed mitt hj är tliga tack

6

7 INLEDNINU Inom områ d en, d är ren kal kst en sfacies är rådande, b i l dar cerato py gek alke n li g gand et och cha smop sk alken h äng an d et till asaplmsregi onen, som s ål u nd a kommer att omfatta ortocerkalkens alla zoner Me n att det i n gal u n da alltid är möjligt att sk arpt u ppd r a ga gr änse rn a mellan or tocerkal ke n och dess gränslage r, är n ogsa m t känt t e x från Ö land Där mera växlande facies förekommer, såsom exempel vis i Skåne, har det visat sig, a t t undre didymograptusskiffern, s om i h u v u dsa k bar sin plats mellan c era topyge k alken och ortocerkalken, p ar tiel l t ekvivalerar övre delen av den fö r ra och undre delen av den senare av de båda sistnämnda kalkstensserierna Va d h än g andet beträffar vet man li k a l ed es, att ortocerkalken åtmin ston e inom västra Skåne ö v e rlagr as av övre didymograptusskiffer, medan detsa m m a inom andra d elar av p ro vinse n hittills varit okänt, om man frånser zonen med Trinucleus coscinorrhinus ANG M a n bar dock ansett sig kunna betrakta clinganisk iffer n såsom chasmopsregionens bott enlag Vi d mi na studier av a sap husr egionen i sydö stra Skåne har j ag begränsat d en samm a till att o mfatta alla geol ogi s k a b ild n i ngar, so m h a sin plats emellan zonen med Didyrnograptus balticus TuLLB och zonen med Diemnograptus Clingani 0ARR Vilken stä l ln in g d essa bildningar intaga i!:ltratigrafiskt h ä nseen d e, blir mina under sökni ngars mera framträdande frågeställ nin g Fast kl y ft av ortocerkalk har iakttagi t s på en mängd olika ställen i sydöstra Skåne, nämligen N och NO om Kivik s- E s p e röd, vid Kiviks fiskläge, Gylle rup, Lö derup, Valleberga och Borrby, invid B on d e r u m s by, S om Fågeltofta kyrka, N och Ö om Onslunda by, SV om Pettersborg, i Listarums by, S om F lagab ro, i Killeröd och Korustad, i Stiby- Vem m erlövshöjd en, SV om Tommarp, SO om Jär re stad, i G islö vsha m m ar, i Tullstorp, i östra delen av Ramm enhögs socken, i Ulls t or ps och To steru ps so c k nar, i v ä stra delen av Vallby socken, i Tjusto rp, Ö ut från Hannus kyrka, i no rra delen av Hörups so cken, vid Bollerup sa m t i östra delen a v Kvär restads socken 1 Då det ej kunde komma i fråga att i d etalj undersöka var och en av dessa lokaler, från vilka ortocerkalk omnäm nes, v ar det av vikt för mina u n dersök n i n ga r att v älj a sådct n a pl atser, där liggand et och hängandet v oro tillgängliga U r d e n na 1 Inom områdena för kartbladen Simrishamn, Sandhammaren, Vidtsköfie och Sövdeborg

8 6 Herman P A Funkquist syn punkt sett syntes mig förekomsterna vid Komstall och Tommarp erbjuda de största utsikterna till framgång, varför mina fältarbeten kon centrerades på dessa lokaler Även vid Killeröd, Bollerup och Tosterup bar ja g arbetat i nämnda rikt n ing På Bornholm bar jag huvud sakligen ägnat mig åt ortocerkalkens hängande För övrigt har jag under mina exkursioner för jämförelse gjort mera flyktiga under sökningar av ortocerkalken och dess gränslager i Röstånga, Fågelsång, på Öland, i Västergötland och i Norge Till mitt förfogande har jag vidare haft dels samlingar å Geologiska Institutionen i Lund, dels material, som pro fessor KvER godhetsfullt lämn at mig

9 Historik Följande litteraturö versikt rörande asaphnsregionen fram ställes i kronologi sk ordning och behandlar sydöstra Skåne och Bornhol m var för sig Oaktat framställ ningen måst göras kortfattad, har, så vitt m öjligt varit, hänsyn tagits även till äldre arbeten, som lämnat bidrag till kännedomen om ämnet i fråga Sydöstra Skåne Sydöstra Skånes silurbildningar och ej minst den del av desamma, som h än förts till asaphusregionen, ha sedan l ångt tillbaka i tid en omfattats med stort intresse av naturforskare Redan LINNE 1 besökte kalkstensbrotten vid Tornmarp och var sannolikt den förste, som gjorde försök att parallel l isera h ärvarande geologiska bild ningar med Västergötlands På grund av sina rön från Kinnekulle antog han, att skiffer måste fin nas under kalkstenen vid Tom marp, vilken han igenkände såsom» al varsten» eller ortocerkalk Att i sydöstra Skåne en skifferbildning finnes mellan sandstenen och ortocer kal ken, framhölls även av Hrs inger 2 Dennes profil för östra Skåne kriti serades e m ellertid av WA H LENB E RG 3, som an såg densam m a vara i cke endast ofullstän dig utan även alldeles oriktig Emellan Kronovall, 'l'osterup, Listarum och Tom marp skulle man nämligen under sökande efter stenkol hava» genomslagit kalkstenslagret till m ånga hundrade fots djup utan att hinna dess botten», en uppgift, som tydligen beror på m i ssuppfattning På grund hät av slöt W AHI,ENBERG, att kalkstenslagren icke hade någon skifferbädd under sig, utan vilade i en fördju pning i san dstens grunden Ortocerkalkens hängande skulle däremot enligt W AHLENBERGs mening utgöras av lerskiffer, som»åtföljer kalkstenslagret och ligger, om icke alltid tydligen u ppå detsam mas blottade mindre upphöjningar, åtminstone bredvid dem i fördjupningar, 1 LINNE HisiNGER Hl08, sid 253 och W AH LENBERG 1818, sid 56 och 59

10 8 Herman P A Funkquist vari vattendragen gå fram» A v fossil kände m an ännu endast ett fåtal från ifråga varande bildningar I Tommarps kalksten sbrott hade HrsiNGEH funnit»echini, anorn ia,qryphoides och Entomol paradoxus» W AHLENBERG hittade i kalkstenen endast»måttligt stora orthoceratiter och entomostrakiter», varemot den ovanliggande ler skiffern syntes honom vara avsevärt rikare på försteningar NrLssoN 1 ökade fossil förteckningen med Nileus Armadilla DALM, som han fann i kalkstenen vid Tom marp Genom ANGELINs 2 på paleontologiska grunder stödda indelning av Sveriges silurlager utvidgades kännedomen även om ortocerkal ken och angränsande lager högst väsentligt Hans»Regio V Asaphorum = Q,, sträckte sig nedåt till >>Regio IV Ceratopygarum = BC» och uppåt till»regio VI Trinucleorum lh, så alt den korn att o mfatta båd e ortocer- och cbasmopskalken Skånes siluriska bildni ngar i ndelade ANGELIN 3 senare i fem grupper, av vilka»den ti edje eller öländska k alk gruppen» motsvarade»regio V Asaphorum» Denna grupp skulle huvudsakligast nigöras av >>kalk- och leravlagringan samt för övri gt k arakteriseras a v >>trilobiter, orthocerati ter, cystideer, calamoporer och graptoliten I motsats til l \V AHLENBERG uppgiver ANGELIN, att tnftll n edträngt i ortocerkalken till ett d j up av högst 20 alnar ERDMA NN 4 använde ANGELINs indelning av Skänes silur, men omnämner, att ortocerkalken vid Smedstorp enligt ToRELL och vid Tosterup enli gt WALLIN befunnits skild från alun skiffern genom en grå eller gråsvart, ofta st graptolitförande lerskiffer, sannolikt motsvarande LINNA RSSONS undre graptol i tskiffer i Västergötland, samt att närmast ovanpå ortocerkalken i Tosterups socken skulle ligga»en grå skiffer med kalkl ager», som J A WALLIN trott sig kunna identifiera med LINNARssoNs beyrichiakalk " Nämnde WALLIN deltog nämli gen under juni m ånad år 1871 i den av ERDMANN ledda geologiska und ersökn ingen av 'l'osterups egendom I sin dagbok, som förvaras i Sveriges Geol ogiska Und ersöknings arkiv, skrev WALLIN följande röran d e beyrichiakalken vid Tosterup:»Närmast orthoceratitkalken ligger en grå skiffer med hvitt streck, n:r 29 6, hvilken torde få räknas hit Den ege n tliga bey r i chiakalken förekommer dels vid n:r 13,_ öfverlagrande det nämnda skifferlagret, dels i n:r 21 Hit höra måhän d a äfven en del af samlingarna fråu n:r 15 och kansk e den bruna, kalklika skiffern n:r 40 Att jag identifierar detta lager med LINNARssoNs beyrichiakalk, grundar sig hufvud sakligen på förekom sten af Ampyx 1 ostratus, som otvi fvelaktigt är identisk med LrNNARSSONS Att Nileus Armadilla talr ikt förekommer här, motsäger endast ske nbart mitt antagande, att v i bär ha beyrichiakalk; ty, att ANGELIN och öfriga LINNARssoNs föregångare h änfört densamma till orthoceratitkalken, bevisar i ngenting, alldenstund d e icke skilde beyrichiakalkens kalkhvarf från orthoceratitkalken Värre är, att LINNARssoN äfven för Nileus Anna NILSSON 1821:1 ANGELJN 1851, 1854 A N G E LIN 1877, sid 23-2fi ERD U ANN 1872, sid 5 LINNARSSON 1868, sid 58 Dagbokens observationsnummer återfinnas på tvenne av WALL IN begagnade kartor A och B, ritade av E ERDMANN Kartan B finnes reproducerad å motstående sida

11 :-- ' -1- ' 1- : - --_; '! Karta över Tosterups socken av E Erdmann med numrerade observationspunkter av J A Wallin 1871 Skala 1: 3 00 i ':* 11'-, ( ; l l, l J ',/'' l > 00 :0 '2 :: 00 a> (JQ o g ::: 00 o 3 it g: = s (JQ 00 «o 0: 00 :0 m p; :>oo ::: C!> o "' ::r "O :00 t!) o ::: ::r :2 3 \' - -,,-,_ , _,_,_, _ i '- - - l --,,-,,, ' ',, - 5tfojåJJen,, ""

12 10 Herman P A Funkquist dilla till orthoceratitkalken; men han känner honom endast med säkerhet från ö fversta a fdelningen af kalklagret vid Wåmb Äfven jag har funnit Nileus A1 ma dilla vid Wåm b i skiffer, som mellanlagrar kalken högt u ppe i lagret, och jag lindrar, om icke denna s kiffer och den d ärpå närmast li ggande kalken måste räknas till LINNARssoNs beyrichiakalk, ty jag har ett stycke högre upp, men ännu inom kalklagret funnit Cybele Laveni, hvilken LINNARssoN endast funnit i den ofvan beyrichiakalken liggand e trinucl eidskiffern - Den talrik t förekommande trin ucleus arten synes mig snarare vara e tt bevis för än emot min åsikt, äfven om han skulle befinn as vara identisk med ANGELINs 'l'rin cascinan hinus, som uppgifves förekomma i orthoceratitkalken, ty denna art, och därmed hela släktet, kommer troligen att ut mön stras ur orthoceratitkalken enligt LINNARssoNs begränsning af detta lager Vid Stengrafshus, n:r 37, fanns samm a Trinucleus och Leptaena (?) som vid n:r 13, ehuru et!dast i lösa skifferbitar Det h ärefter följande skiffe rlagret, n:ris 24 och 25, synes motsvara det af TöRNQUIST 1 i hans afhandling :»Geologiska iakttagelser öfver Fågelsångstraktens Undersiluriska lager» med b betecknade och orthisskiffer be nämnda lagret, att döma af prof från detsamma, förvarat i Lunds geol muse u m Man k a n kanske tills vidare föra d e t h i t» WALLINS stuffer från rrosterup finnas i Sveriges Geologiska Undersöknings museum och innehålla Nileus Armadilla DALM, Ogygiacaris cancentrica LINRs, Ptych o py,qe glabrnta ANG, Trinur:leus coscinorrhi1111s ANG och Ampyx rastratus SARs Då LINNARssoN 2 år 1874 gjorde sin resa i Skån es silurtrakter, påträffade han ej de av WALLIN beskri vna skiffrarna vid Tosterup, men uttalade dock som sin åsikt, att den»grå skiffern med k alklager» svårligen skulle kunna m otsvara de skånska bild ningar, som han fört till chasmopskalken, ty dessa äro skilda från o rtocerkalken genom mellersta graptolitskiffern Såsom ekvivalent ti ll Västergötlands undre graptolitsk i ffer omnämnde LrNNARS son en vid Järrestad förekommande grönaktig skiffer, innehållande Phyllagraptus angustijolius HALL, Didymograptus hirunda SALT och en då abeskriven art av det senare släktet Med led ning uv skärningar vid Järrestad, Tosterup, 'l'o mmarp och Fågelsång m fl platser u ppställde LINNARssoN ett de skånsk a k ambriska och ordoviciska lagren omfattande schema, varur följande detaljer anföras: Grönaktigt grå skiffer med kalk hvarf rastratus Ex J errestad >Chasmopskalk n ing: Ampyx Karakteristi sk förste Svart lerskiffer Karakteristiska försteningar: Didy (nederst), Dicellagrapti och Dicranagrapti (hufvudsakligen i midten) De ymnigast förekomm ande arterna äro dock Diplagrapsus prisfis (i midten) och Climacagraptus teretiusculus (genom h ela lagret) Ex Fågelsång, Tosterup, Jerrestad Motsvarar den till Upper Llandeilo hänförda skiffern vid Moffat i Skottland Mellersta graptolitskiffer rnagrapsus 1 Murchisani 'i'örnquist 1865, sid 6 LtNNARSBON 1875: 1, sid 273, 275, 282 och 283

13 Asaphu regi o n e n s omfattni n g i sydöstra Skåne och på Born h o l m Orthocerkalk physurus palpebrosus, Grå ell er svartaktig kalk Karakteristiska försteningar : Amphi etc Ex Fågelsång, Tosterup 11 Sym Gröngrå lerskiffer Karakteristiska försteningar: Phyl och andra arter med utspärrad e gre Motsvara r Skiddawskiffem i England>> Undre graptolitskiffer lo_qraptus anguslijolius, DidymogmzJsus himndo Ex Jerrestad nar Under sin >>resa gen om Skånes paleozoiska trakter>> sommaren 1876 gjo rde 'l'örnquis'l' 1 m ånga värd efulla iakttagelser rörande asaphusregionen Vid Flagabro fann han, att >>en på försteningar mycket rik lerskiffer sänker sig under ortocer kalken med tydlig kontaktsli nje» Denna skiffer visade sig innehålla /Jidymograptus extensus HALL, D indeutus HALL, D affinis NrcH, Phyllograptus angustijolius H ALL och Tetragraptus quadribmchiatus? HALL, arter, som känneteckna den undre graptolit skiffern, eller, såsom TöRNQursT ville benämna den, phyllograptusskiffern Även vid Komstad, som li gger täm ligen nära Flagabro, trodde sig TöRNQUIST m ed säkerhet kuni1a anta ga, att denna skiffer underlagrar ortocerkalken Från Järrestad om nämn de TöRNQursT ortocerkalk och phyllograptusskiffer, men uttalar sig ej angående dessa lagers inbördes förhålland e Enli gt LINNARssoNs 2 iakttagelser 1879 finnas även vid Gislövsham mar undre graptolitskiffrar Med detta namn betecknade han nu som förut de graptolitförande lerskiffrar, som underlagra o rtocerkalken och av TöRNQursT fått benämningen phyllo graptusskiffer IJJNNARssoN framhöll, att bergarten i n om Skånes undt e graptolit skiffrar företedde föga omväxling, och att dess fauna överallt ha de i det hela sam m a huvudkaraktär Bergarten utgjordes alltid av en tämligen lös lerskiffer, till färgen vanligen grönaktigt grå, endast undantagsvis svartaktig: Faunan bestod huvud sakligen av de fyra graptolitsläktena Didymograptus, Tetragraptus, Diehagraptus ( Ternn ograptus N ICH) och Phyllograptus Beträffande skiffrarna omedelbart ovanpå ortocerkalken voro LINNARssoN och TöRNQUIST av olika åsikter Den senare 3 hade år föreslagit att avskilja lägsta delen av dessa skiffrar och under namn av pbyllograptusskiffer förena den med de undre graptolitskiffrarna De övriga avdelningarna av de mellersta graptoli tskiff rarna skulle benäm nas di cranograptusski ffer LINNARssoN 4 godkände ej detta utan sam manfattad e under benämni ngen de mellersta graptolitskiffrarna»hela den serie av graptolitförande skiffrar, som ligga m ellan ortocerkalken och närmast följande trilobitförande lager>> Hela serien eller åtminstone större delen av dessa skiffrar h ade kunnat studeras vid Fågelsång, men endast en stak a avdelningar av dem i sydöstra Skåne, såsom vid Tosterup, Järrestad och Gislövshammar Orthi sskiffern hade år 1875 av LINNARssoN 5 sammanställts med den lägre delen av trinucleus1 TöRNQUIST 1 875, sid 4 7 och 48 2 LINNARSSON 1879, sid 4 och 5 8 TöRNQUIST 1875, sid LINNARSSON , id 6 0 LINNARSSON 1875: l, sid 262

14 12 Herman P A Funkquist skiffern, vil ken åsi kt 'l'örnquist em ellertid icke ville dela Nu ställ d e sig också mera tveksam, emedan han nära Sandby sett orthisskiffern överlagrad av en grönaktig, lös, tämligen lättkluven skiffer, i vilken hårdare, mera svårk luvna, mer eller mindre kalk i ga partier förekomma I dessa såg han flera försteningar såsom Calymmene sp, Ampyx_ rosfratus SARs?, arter av Orthis, Euomphalus o s v Denna grönakti ga skiffer hade LINNARssoN (1875: l) varit mest benägen att hänföra till c hasmopsregionen, och hade han för denna uppfattning kunnat anföra tillräckliga skäl, skulle redan då orthisskifferns ålder varit given Grönaktiga, trilobi tföra nde skiffrar av samma beskaffenhet som den vid Sand by had e h an funnit vid Jä rrestad och Tosterup Förekomsten av Ampyx ros fra tus SARs talade visserl igen för dessa skiff rars hänförande till chasm opsregionen, men på grund av övriga omständigheter ansåg sig LrNN A usson lika gärna kunna hänföra dem till trinucleusskifferns nivå Frågan om orthisski fferns ställning i lagerserien blev all tså oavgj ord Vid ett besök år 1878 i trakten av Kiviks-Esperöd fann TuLLBERG 2 en mängd block av fossilfattiga, hårdare bergarter, dels kalkhaltiga, dels mera kiselartade En del a v dem syntes vara fast anståend e Fossilen gåvo honom emel le rtid ej någon ledning vid bestämmandet av deras ålder, men på grund av deras petro grafiska beskaffenhet ansåg han dem tillhöra ortocerkalken och orthisskiffern Sam tidigt påträffade han här i sa mma trakt en m ängd lösa block av en grå, stundom svartaktig lerskiffer, som han hänförde till undre graptolitskiffern Dessa innehöllo nämli gen Didyrnograptus balticus TuLLB, Didymograp tus v a cil la n s TuLLB, Didymo LI NNA RssoN 1 graptus p u si l lu s TuLLB, Didymograplus filiformis 'fulle, Didymog raptu s suecicus samt ett enda exemplar av en Phyllograptus I en översikt av år 1882, k omplettörad 1883, indelade TuLLBERG 3 ordovicium följande tren ne underavdelningar : D) övre etagen, E) mellersta etagen och F) und ersta etagen, vilka i sin ordning sönderföllo i en mängd underavdelningar eller zoner, nämligen TuLLB D övre etagen 1 8 a) z m Climacograptus scalaris L b) z m Phacops mucronata ANG c) z m Staurocephalus elavifrans ANG d) märgelskiffrar e) z m Niobe lata ANG och Dicellograptus f) z m Diplograptus pristis Hrs camplanatus g) z m Diplograptus quadrimucronatus HALL h) grågröna och olivbruna skiffrar i) z m Calymrnene dilatata TULLB k) grå och grönaktiga och svarta skiffrar LTNNARSSON 1879, s i d 21 o c h 22 TnLI BERG 1880: 1, sid 40 och 41 TULLB ERG 1882: l och 1883 LAPW

15 A s aphnsregionens omfattn ing i sydöstra Skåne och på Bornholm a) b) mellersta etagen m ) n) o) unpersta etagen m z m Climacograptus rugosus TuLLB Climacograptus styloideus LAPW c) svarta skiffrar utan fossil d) z m Trinucleus coscinorrhinus ANG e) z m Diemnograptus Clingani CARR f) z m Climacograptus Vasae TuLLB, g) fossilfria skiffrar h) z m Coenograptus gracilis HALL i) fosforsyrad kalksten k) z m Diplograptus putillus HALL l) z m Glossograptus sp E F z 13 1 z m z m z m Gymnograptus Linnarssoni Glossograptus cf Hincksii TuLLB Didymograptus geminus His a) z m Phyllograptus cfr b) orthocerkalk c) z m Tetragraptus d) ceratopygekalk typus HALL Detta schema är i många hänseenden anmärkningsvärt Författaren har tyd ligen samman kopplat zoner från olika lokaler, utan att säkert veta, i vilka förhål lan den dessa zoner stå till varandra Uppstälhlingen a v lagerserien grundade TuLLBERG i allmänhet på direkta obser vationer, m e n han kunde t ex icke på något ställe undersöka det inbördes förhållan det a v de lager, vilka ligga m ellan zonen med Calymmene dilatala TuLLB och zonen med Diemnograptus CLingani CAuR Petrografiskt ka rakteriseras zonen med Calymmene dilatata 'fullb dels av en hård, starkt fö rklyftad, kiselrik, ofta ftintlik, svart eller grå lerskiffer, dels av mörka kalkslenar I dessa fann Tui,LBERG Calymmene dilat ata TuLLB, Ampyx rosfratus SARs, Ampyx costatus BoEcK, Ptychopyge glabrata ANG, Beyrichia eoslata LINRS-, fragmen t av cystideer, Orthis argentea H Is (i mängd), Climaeograptus sp och Diplopraptus sp Lagren träffades fast anstående vid Röstånga på tre ställen, vid Rävatofta i Torrlösa socken och vid Fågelsång Lösa block av hithörande bergarter hade man funnit vid Tosterup, Kiviks-Esperöd och Gislöv Zon en med Climaeograptus rugosus TuLI B fann TuLLBERG endast vid Fågelsång Emellertid finn es den även å Bornholm, varest den enligt HAnDING 1 underlagrar z m Amplexograptus Vasae TuLLB Zonerna b och c i etage E har TuLLBERG funnit en dast på Bornh olm U n der dessa förlade han zonen med Trinur:leus eoscinorrhinus ANG, som han påträffat vid Tosterup och Bollera p ANGELINs 2 uppgift, att Trinue leus coseinorrhinus A NG förekommer i ortocerkalken vid Fågelsång, ansågs också av TuLLBERG 3 vara beroende på ett m i ssta g Som skäl härför anförde han bland annat, 1 RADDING 1915: l och 2 2 ANGELIN 1851, TULLBERG 1882: 3, sid 261 samt 1883, sid 245 (noten)

16 14 Herman P A Funkquist att det i samling i Riksmuseum skulle finnas ett exemplar av T casci bevarad i en grå skiffer, som enligt eti ketten tagits vid Bollerup Denn a uppgift rättade han emellertid, sed an LINDSTRÖM 1 upplyst om, att det om talade exemplaret ej tillhörde An gelinska samlingen Av syn nerligen stort intresse är TuLL B E R G s 2 m eddelande, att v SeRMALENsEE i zonen med Calymmene dilatata T u LLB vid Fågelsång funnit ett huvud av Trinttcleus cascinarrhinus ANG, som på grund härav upptogs i 'f u u- D ER G S 8 fossillista för nämnrla zon TuLLBERG beskrev d en av 1'rinucleus cascino1'rhinus ANG k arakteriserade kalk stenen so m splittrig i brottet, uv tät, stundom kristnllittsk beskaffen het samt grå eller svart till färgen Und er denna kalksten placerade TuLLBERG zonen med D ic r a n og rap t u s Clingani CAtm, som end ast anträffats i sydöstra Skåne och på Bornhol m Inom det först nämn d a av dessa båda o m råden har TuLLBERG ej funnit n ågot lager mellan cli n gani skiffern och ortocerkalken, men från Bornholm anför han zonern a f och g, u nder l agrande clinganiskiffern Zone n f, som enligt TuLLBERG består av en gan ska mäktig bädd av hård nre skiffrar och karakteriseras av Amplexograptus Vasae TuLLB, skulle m otsvara zonen med Glim Wilsam LAPW, den lägsta i HarHellgruppen i Skottland Zonen g uppdelas av TuLTBERG i tre und eravdeluingar, nämligen o:) överst av en bäd d hårda, tjock skiviga skiffrar, än svarta med grått streck än gråakti ga; ) därun d er ett lager av vitaktig, talkig skiffer och vit, pl astisk lera; r) unoerst svart skiffer (med grått streck), stu n dom grå, vari några brachiopoder och en otydlig Climacograptus funnits I den tysk a eoitionen 4 av sin framställning v Skånes sil'th har TuLLBERG uteslutit avdelningen r Zonerna b-g saknas som n ämnt vid Fågelsång, som däremot är ensamt o m de följande zonerna h-o i etagen E och a i etagen F Rörande ortocerkalken framhåller 'follberg, att den vid Fågelsån g ät yngre, mörkare och fossilrikare än d en i sydöstra Skåne, i vilken senare man påträffat endast Megalaspis planilimbata ANG, Nileus Annadilla DALM, Symphysurus ]Jalpebrosus DAui, Illamus Dalniani V o LB, Chirurus clavifrans DArM, Agnastus glabratus ANG och Orthaceras sp Under ortocerka l ken vid Fågelsång upptager TuJ,LBERGS schema en svart skiffer med månggreniga graptoliter, vilken s kulle v ara äld re än den i sydöstra Skån e _ förekomm ande, gröngrå skiffem Denn a sistn ämnda skiffer benäm ndes av TuLLBERG tetragraptusskiffer, då han ansåg släktet Tetragr aptus vara karakteristiskt för l agret TöRNQUIST 5 fann sig föranlåte n att vidtaga några m i n dre föränd ringar i TuLL ANGJ< LINS nan hinus ANG, 1 Geol För i Stockholm Förh TULLBERG 1882: 3, E<i d TunBERG 1883, sid 240 TULLBERG 1883, sid 242 TöRNQUIST 1 889, sid 312 Bd 6 H 7, sid 312 (Rättelser)

17 A saphusregionens o m fattn ing i sydöstra Skåne och på Bornholm 15 BERGs schema Nedanstående sammanställning v isar förhål landet m ellan 'furlb RGS och 'förnquis'rs indelningar Törnquist: Tullberg: D Ö versta etagen, zon erna a-c )) )) )) )) E Mellersta» )) )) F Understa Enligt» )) )) d-h i-k a-g h-o Brakiopodskiffer Ö vre dicellogra ptusski ffer } Mellersta dicellograptusskiffer U n d re d ice l lograptusskiffer Phyllograptusskiffer skulle phyllograptusskiffern, som all tigenom innehåller sl Phyllogmpl-us, utgöras av en u n d re del, karakteriserad av sl Tetragraptus och- en övre, saknand e detta släkte Mellan dessa sknlle från det övriga Sveriges ortocer kalk in skjuta en kalkstensfacies MoBERG 1 påpekade år 1892, att TuLLBERG ej kunnat med säkerhet bestäm ma den av Trinucleus coscinorrhinus ÅNG karakteriserade kalkstenens geologiska ålder och läge Zon e n i fråga kunde nämligen icke återfinnas på den av TuLLBERG angivna n ivån ovan skiffern med Dicranograptus Clingani CARR och under trinucleusskiffern utan på en helt annan plats Av MoBERGs undersökningar framgick otvetydigt, att den båd e vid Bollerup och Tommnrp förekommer emellan ortocerkalken och clinganiskiffern Ä ven ortocerkalkens liggande har varit föremål för noggranna nndersökningar av MoBERG 2 Han gjorde en genomskärning av u ndre graptolitskifferns ö versta lager vid Killeröds sydligaste stenbrott och påträffade h ärvid nya, eller förut ej från Sverige kända graptoliter, nämligen Azygograptus suecicus MBG, Mceandrograptus Schmalenseei MBG samt L9og raplus gibberulus NrcH Dessutom fann han ett exem plar av en cliprionid graptolit, som även hittats vid Järrestad och vid norra sidan av Gislövsha m m ar I beskrivningen till kartbladet Simriahamn (1892) omnämnes undre graptolit skiffer även från Vranarp och Gärarp samt från Vallby och Ram menhögs socknar Denna skiffers olika horisonter hade dock av brist på fullständiga, naturliga profiler ännu ej kunnat närm are fastställas Detsamma gällde även ortocerkalken, som att döma av de hittills funn a fossilen består endast av lim bata- och asaphuskalk Kalkstenen med Trinucleus coscinorrhinus ANG uppgives utom å förut omnämnda platser hava på träffats fast anstående vid brunnsgrävni n g i närheten av Virrestads m ejeri PaJeonto logiskt kännetecknas den av 'l'rinucleus coscino1 rhinus ANG, Ptychopyge glabrata ANa (?), Nileus Armadilla DALM var co rnutus MBG, Ogygiocaris con centrica LrNRs (?), Ampyx rostratus St\RS, Primitin, Leplcena quinq uecostata M'CoY samt Acrotreta 1 2 'l'örnquist MoBERG 1892: 2 MOBERQ 1892: l

18 16 He rman P A Funkquist Orthisskiffern, vilken även betecknades som lag m ed Cafymmene dilatata TuLLB, trodde man sig fortfarande kunna betrakta som hängandet till zonen m ed Diemnog rap tus Clingani C A R R l sydöstra Skåne hade den emel lertid ingenstädes anträffats i fast klyft utan endast såsom mer eller min dre talrika lösa block Sådana hade iakttagits u tefter den igen om 'funby, Smed storps sock en, i ost-västlig riktn ing löpande väge n, vid gårdarna i Virrestad, V e m m erlöv s socken, vid Gislövsham mar, i Boll erups köksträdgård, SV om Oljekvarn samt västerut från Lj ungbergsh uset I_ nämnda skiffer från Bollerups trädgård hade man funnit : Orthis argr>n tea H1s och Bey richia eostala LINRS, båda i riklig mängd, fragment av trilobiter, Lept(Bna quinquecostata M ' CoY, Lingula samt tvenne gastropoder HEN N I G 1 framk astade år den åsikten, att zonen med Trinucleus cosci non!tinus A N G m öj ligen m ots varar zonen m e d Phyllograpfus cf typus HALL vid Fågel sång, då den n a zon sak n as i sydöstra Skåne Sommaren 1902 påvisade TöRNQU I ST 2, att graptolitsk iffern, som omedelbart underla grar ortocerkalken vid Flagabro, representerar den av MoBERG förut vid Kil l eröd funna zonen med Isograptus gibbm;ulus NwH Fossil, karakterise rand e denna zon, n ämligen Dirlymograptus extensus H ALL, Didymograptus pa tulus H A LT,, Didymograp tus Kurcki 'förnq (?), Didymograpttts Mobergi TöRN Q, Isograptus gibberulus Ni ch, M(Bandrograp t us Schm alenseei MBG och A zygograptus suecicus M B G, beskrev TöRN QUI ST även från Killeröd, Komstad och Järrestad H ENNIG 3 an såg visserlige11, att orthisskiffern, a v h o n om även kallad» kisel skiffer», m öjligen hade sin rätta plats mellan un dre och övre d icellogt aptusskiffern, men fra m höll också, att Orthis argen tea Hxs icke är något ledfossil i egentlig m e n i n g, då den uppträder i flera zoner, vilka blivit h änförda dels till chasmops kalke n, dels till trinucleusskiffern Beträffande zon en med Calymmen e dilatata TuLrB anm ärker 0LJN \ att den ingalunda kan a nses vara blott ett synonym till orthisskiffern, d å ledfossil et även anträffats i de mj uka skiffrar, som på l okal E 1 3 i Fågelsångsom rådet bilda zonen med Clim acog r aptus t u,qosus T u LLB Oaktat 0LIN icke på något stä lle :funnit den typiska orthi sskiffern i tydligt samband med an dra bildn i n gar, an såg han den vara en mera lokal bildning eller en extrem utveckling av de hårda, flin tartade kalkstenar, som snart sagt allestädes förekomma inom chasmopsl'agrens övre del Han påpekade dock, att i östra delen av Tosteru ps o m råde, S V om det s k Lj ungbergshuset, finnes ingen orthisskiffer mellan clinganiskiffern och trin ucleusl a gren 6 Till chasm opslagren förde h an även clinganiskiffern, som i sydöstra Skåne skulle följ a närmast ovan kalkstenen med 'Prinucleus coscinorrhinus ANcJ och sålunda kunna betraktas som chasmops1 H ENNIG 1 900, sid 36 2 T ö RN Q U I ST 1 904, sid 3 ( o c h , sid 3) 8 TöRNEBOHM o c h H E N N I G 1 904, :;id 62 o c h 63 O u N 1 906, s i d 76 OLIN 1906, sid 30

19 A saph u!'regi o n e n s om fattni n g i sydöstra 17 S k å n e och på Bornh o l m bildni n gamas bottenlag Med clinga ni zonen parall elli serad e han l i ksom förut M oberg 1 den end a st från Fågelsång och Röstånga kända zonen med Clim acograptus rugosus Tu LB L sitt sche m a ö ve r Skånes ordoviciu-m 1907 ställde MoB RRG 2 zonen m ed Trinu c leus coscinorrhinus ANG parallell med zonen merl Didymograptus gemin us F hs, v i l k et h a n moti\'erar på följ ande sätt :» I Norge träffas Trin u cl e u s coscin orh inur ANG s t r a x o fvan D idy m ograplus gemin us H r s, som åter b rakteriserar en zon, e k vi valent ti l l ölän dska orthocerkh lkens ceut auruska l k I Skåne förekom mer Tr c osc i n o rh i n u s ej blott i pro vinsen s sydöstra del, i en zon l i ggan d e mellan orthocerkalk och zon med Dicmnogr11ptus Clinq,mi, utan även vid Fogebång, i därvaran de orthocerkalk, som måste vara äldre än såväl geminusskiffern som undre d icellog raptnsskiffern Zonen med Tr cosci n orhin us har sål unda tydl i gtvis ej k unnat ställas högre än som sk ett i schemat» Å r 1910 gj orde MoB ERG 3 e n j ämförel se mell a n siluren i östra och västra Skåne och uppställde härvid följande Rchema, vari undr e d i cellogra ptus kiffern räknades t 1 l l asaphus- o c h i c k e til l chasm opsregionen, em edan Robergia microphtlwlma LINRS b l i v i t funn en av 0 L I N i un d e rsta d icellograplusskiffern v i d Röstånga o c h a v W r MAN i Jämtland tillsam m a n s med ett av ö vre asaphusregionens led fossil, Ogyg ioc a ri s dilatata B R ij N N var Sarsi A N G ' I Chasmopsregionen Asaphusregionen f mellersta dicello graptus skiffer l 1! undre dicellograptusskiffer { zon m Pleurogmptus Unearis OARR zon m Calymmene dilatata TULLB (orthisskiffer) och Clirnacograptus rugosus TULLB, ekvivalent med zon m Dicranograptus Clingani CARR zon zon zon zon m m m m Nemagraptus gracilis HALL Diplograptus Linnarssoni övre didymozon m Didymograptus geminus His graptuszon m Phyllograptus cfr typus H L skiffer zon m Trinucleus coscinorrhinus ANG Ortocerkalk Undre didymograptusskiffer saknas, = TULLB Glossograptus Hinc ksi HoPK O AL Diplograptus ptdillus HALL = finnes Ö Skåne V Skåne Järrestad Fågel sång Tommarp Saudby O O o o o o o o o ( ) 5 Genom sina undersökningar vid Fågelsång och Röstånga ansåg RADDING 6 sig h ava påvisat, dels att, i motsats till TuLLBERGs u ttalande, någon zon med 1'rinucleus 1 2 MOBEHG 1896, s i d 1 5 MOBERG 1907, sid 80 och 7 9 sid MoBERG 1 910, MoBERG 1907, sid 84 o c h 88 6 STRANDMARK HAD D I NG : 2, s i d samt 1910, sid 88 (noten) 3

20 18 H er m an P A Funkquist coscinorrhinus A N a ej fi nnes inom lager, karakteriserade av Calymme ne dilatatct TuLLB och Orthis ctrgentea H 1s, dels att det vid Röstånga, lika litet s o m vid Fågel s å ng, ej finnes utbildad någon zon med Dicranograptus Clingan i CARR närmast ovan zonen med Nem agraptus gracilis HALL TöRNQUIST 1 parallelliserade år zonen med Ph yllog raptus a ngustijolius HALL m ed plan i l i mbatakal ken Beträffande zonen med Jsograptus gibberulus NrcH fra mhöll han, a tt den kan mycket väl tänkas hava börjat sin utbi l d ning u nder ti den för lim hatakalkens avsättning e l ler t o m redan under någon d el av planili m? atakalk e u s ålder H a n påpekade, att upplys ning h ä r o m skulle k u n n a vinnas v i d Kom stad och Flagabro, på vilka l okaler zonen l i gger i tydlig k o n takt m e d därvarande ortocer k al k HoLMs 2 gmptoli tfynd vid Hälludden på Ö land visade, att zonen i t'råga är samtidig m ed den undre asaphuskalken - Rörande det m ellersta dicellogmptusledet föreslog TöRNQUIST den förändriu gen, att zonen m ed Diemnograptus Clinga n i CARR skulle uppdelas i tvenne zoner, av vilka den övre borde kallas zon med Dicellograptus Fo rchh ammeri GE IN och den nedre zon med Diemnog raptus Clingani CARR och Corynoides cnlic u la ris N i c H Enligt BADDING 3 skulle dessa båda sistnämnda zoner vid Järrestad tillsa m m a n s motsvara zonen m e d Dicran og raptus Clingani CARR på Bornhol m Graptolitskiffrarna vid V asagaard skulle dock f u l lkomligt mots vara mellersta dicellograptusskiffrarna Skån e B ADDING 4 uttal ade ä ven den åsikten, att undre d icellograptusskifferns lager, som ingenstädes äro påvisade i sydöstra Skåne el ler på Bornholm, j ämte ö vre didy m ograptusskiffern s k u l l e utan större svårighet kunna åtk o m m as därstädes Huru man före detta uttalande av RADD ING tänkt sig lagerföljden inom asaph usregionen i sydöstra Skåne fra mställdes av GRöN WALL 5 på följ ande sätt :» l Skaane er der srerlig en Egn, hvor man har Lagrrekken ful dstrendig fra Ortocer kalken til og med 'l'ri nucleusski feren Det er i det syd0stlige Skaane, dels ved Tommarp i Kanalen fra Tom m arps nordlige Kalkbrud til den fj erde V a n d m 0lle ved Tommarp, h vor Lagene er blottede i V reggene og ikke altid J et tilgrengelige, og dels ved Jerrestad, nrermere bestemt ved Neckebo, hvor man dog hur langt bedre Lej lighed til at studet e Skifrene og deres Forsteni nger 0LIN og MoBERG, der har behandiet denne Lagrrekke, opstiller som det Ortocer kalken og Zonen med Trinucleus coscinorrhinus nrermest overlej rende Lag Graptolit skifer med D icranograptus Clin_qani, der ogsaa indeholde r D iplogr foliaceus og dens var calcaratus, Diplo_qr quadrimucronatus, Dicellogr Fo rch hammeri og Climacogr bicornis » 'l'örnquist , HoLM 1 895, sid sid 332 R A D D I N G : 1, sid 35 och 36 RADDING 1915 : 2, s i d 364 och 367 GRöNWA LL og M n,thfrs , sid 79 (noten)

21 Hl Asaphusregi o n en s o mfattn i n g i sydöstra Skåne o c h på Bornhol m Bornhol m FoRC H H A M M E R 1 m fl hade visserligen påpekat övere n sstä m m elsen mella n Skånes och Born i t o l m s silurbildningar, m e n först gen om JoHNSTIWPS 2 undersökningar blev paml l elliseri n gen tydli g Han anfö r, att ortocerkalken på Bom holm o m edel bart ö v e rlagrar alunskiffern och att den här - a tt dö m a av förstenin garna är av samm a ålder som vid Fågelsång Graptolits k i ffern m ellan ortocerkal ken och tri nucleusskiffern ek vi valerad e h a n med LrNN ARssoNs beyrichia k al k Häremot an m ä r k t e d ock L I N N A R s s o N 3» att l ägre g ra p tolitskiffer, som finnes på Born h o l m, före k o m mer icke i Västergötl a n d, men d äremot i Norge, Jämtland och Skåne >> Genom ingående undersökningar kunde T u LLBERG 4 särskilja de olika zoner inom Bom h ol m s ord ovi ciu m, vilka omnä mnas i h a n s förut a n förda schema Detta k o m piettern des av BADD I NG 5, s o m i ö v re del e n av TurLBERGS >> fossilfria skiffrar» fan n en zon m ed Clim acograptus r ugosus TurLB GRö N W ALL 6 anser läm pligast att tills vid are inräkna TurLBE RGS >> fossil fria skiffrar >> och hans zon med Amplexograptus Vnsae T u Lr,B i zonen med Dicranograptus Clin gani CARR Beträffa n d e orthisskiffern m e d d elar GRÖN WALL, att m an flerstädes på Bomholm fun n i t block av kiselskiffer med O rth is argentea Hrs, vilket fossil även påträffats i de h ård a lerskiffrarna vid V asa guard Trinucleus coscinorr-hinus A N G lyckades han däremot icke fi n na på Bornholm och ej helle r den zon, för vilken arten i fråga utgör ett a v de viktigaste ledf0ssilen Ett konglo m erat, i nnehållande svavelkis och fos forit i egendomliga, oolitiska kon kre tioner och täckande ö versta delen av ortocerkalken på Bornh ol m, anses emel lertid av G R Ö N W A LL vara al ldeles ö verensstäm mande med grän slagret mellan ortocerkalken och kal k stenen m ed Trin u r leus coscinorrhinus A N G i Tom m arp Å r o m n ä m ner Tö RNQU IS'r 7 en i närheten av Vasagaard år fun n en stuff med Den drograptus cfr se1pens H opk j ä m t e avtryck a v en Or this-art Han fö rmodar, att bergarten tillhör TuLLBERGs» foss i l fria skiffrar >> samt påpekar, att graptoli ten i fråga i Wales förekommer tillsam m ans med Didym ograptus Mw chisoni -- BEcK o a 1 8 FORCHHAMMER JoHNSTRUP J o H N STRUP Tuu B E R G 1 882: 1 6 BADDING : l, s i d 33 6 GRÖN W A JJ 7 8 vanlig , sid 304 o c h , s i d 309, i n lägg i d i skuss i o n e n m e d an l e d n i n g av J oh N STRUPS föredrag og M I LTHERS 1916, sid samt 261 TöRNQUIST 1911, s i d 438 Stuffe n, typ som till h ö r G e o l og institutionens i Lund s a m l i n gar, är e n gråsvart l erskiffer av och måste på petrografi s k a grun d e r sam t i e n l i g h e t m e d resultatet a v m i n a u n d e rsök n i n gar t i l l h öra zonen med > fossilfria skiffrar Glimacograptus ntgos7ts TULIB, ifall den skall hän föras till TULLBERG s

22 Lokalbeskrivning 1 Kom stad Då kalkstenslagren i stora stenbrottet V o m och invid land svägen i K om stad stupa mot söder, har man i nordligaste delen de äl sta lagren K alkstensbrottet be grän sas i n orr av en mindre väg, under vilken vattnet avledes genom en trum m a, i vars botten kalkstenen k a n följ a s P å norra sida n om denna v ä g äro kal kstens bankarna synliga i avloppsdiket, men börj a redan här att växellagra med en grå skiffe r I dessa bankar påträffade j ag egen cl oml i gt nog fragment av e n ceratopygeart (ett huvud), s kilj ande sig från de förut k ända genom det ovan ligt s m al a frätme brämet I dikets fortsättning norrut blevo skifferbanden allt m äktigare, och enligt utsago (av stenarbetare m fl) togo skiffrarna helt överhand här l sk iffern, som var ganska grov och ojämnt k luve n, lyckades j ag ej finna några graptoliter Tö R N QUIST 1 uppgiver sig dock ha va kon staterat, att i n ä m n d a avloppsd ike ortocer kalken vilade på eu skiffer tillh öra n d e zonen m ed lso g r ap tu s gibb e ru lus NicH Däre m ot fan n j ag något l ängre i N genom grävning invid e n dam m, öste r o m landsväge n, redan på ett spadtags dj u p fast klyft a v en mild, gröngrå lerskiffer i vilken Phyllog rap tu s angu,tijolius H A LL förekom mycket talrikt Som denna horisont ej förut var käud från Komstad, måste j ag naturligtvis antaga, att zonen med I, o grap tus g ibberulus Nrc H skulle vara att på träffa på e n högre nivå, d v s i den mot söder stigande sl uttnin gen, i vars övre d el ett kal kstens brott visade åtminstone minimum av det dj up, till vil ket ortocerkalken här var att finna På en n i vå, som låg c:a ett par meter under lägsta därvarande kalkstensyta, anträffades vid av m i g verkställd grävn i n g ri kligt med graptoliter i e n grå lerskiffer Sa m r n a fanna anträffarles också längre mot öster, n orr o m e n täppa tillhörande en di:ir belägen stuga Graptoliterna i fråga t i l lhöra tydligen flera ol i ka arter, a v vilka j ag lyckats bestä m m a Didymograptus p a tu l u s H ALJ, och Didym ograptus extens us H AI L, båda kara k tärsfossil för zonen med lsog rapt us g ibb e rul us N r ch Sj älva l ed fossilet finnes m öj ligen också i denna skiffer, men anträffades ej i fullt bestämbara exemplar Bland graptoliterna hittade j ag äveu en cliprion i d sådan, antagligen 1 TöRN Q UIST 1901, sid 3 och 4

23 A s aph u sregionens o m fatt n i n g i sydöstra Skån e o c h på Born h olm 21 densa m m a som MosERG 1 omnämnt från d enna :wn vid d et n ärbelägna Killeröd och som j a g sj älv sett d ä r Vid en exkursion av Lunds Geolog Fältklubb den 1 1 / 1 o had e c:a 1 50 m S o m Komstad s stora stenbrott i ett dike 7 5 m V o m vägen anträ ffat s bloc k av en bergart fu l l stä ndigt överensstä m m a n d e med den vid Tom m arp av MoBERG a n träffade och a v små, svarta linser fyllda bergart, karakteri stisk f ö r zonen med 1'1-inucleus cascin arrh inus ANa I anledning h ä rav verkstä l l d e j ag grävningar i detta d i k e på 5 0, 1 0 0, 1 50 o c h 200 meters avstånd från kalkstensbrottet, m en lyckades e j finna kalkstenen fast anståe n d e n tan endast block d els av clinganiskiffer dels av en svart, fossilfri kalksten Det vill d ock synas ganska antagligt, att de i kalkstensbrottets södra v ägg an stående kalkstenarna utgöra översta delarna av h ärvarande kalkstenssvit Fossil in sam l ades h ärifrån, men dessa h ava ej givit mig någon l edning för be stämman d et av k al kstenens ålder U tav från denna lokal ej förut k ända arter fann jag e n Ag n as t u s och en A cratreta Huruvida k alksten med Trinu cleus cascinarrhinus A NC finnes vid Komstad, har jag alltså ej l y ckats avgöra I ortocerkal ken företog jag noggra n n a undersök ningar för att om m öj ligt finna Megalaspis p lanilim b a ta ANG, s o m e nligt TuLLBERG 2 skulle finnas i sydöstra Skånes mörkgrå ortocerkal k Jag lyckades e m e l lertid icke påträffa någon sådan, men d äremot Me_qalaspis limbala SARs & BoEcK ända n ed i kalkstenens undre del på grän sen till un derliggande skiffer J ä m te s i s t n ämnda ad, som syntes vara ganska tal rik t representerad, förekom dels de föru t i litteratu ren från denna fyn d ort om n ämnda artern a Chiru1 us sp, Megalaspis acuticauda A N a, Asaphus sp, Ptychapyge limhata A NG, Ptychapyge lata A N G, Nileus Armadilla DALM, Symphysurus angustatus SARS & BoEcK, S palpe DALM, Niabe fran ta l is ANa, Endaceras cammune W AHJ- orh Discina s p, del s b rosus cfr lentifonnis A Na, Litu ites sp, llla:nus sp, Cerutopy,qe sp, ANG, Acrall eta s p, en brakiopod oc h ett fragment av e n obestämbar tj ilobit (tavl I I, fig 8) följande nya : y Pt ch apyge A,qnastus applan a ta 2 T o m m arp Sydväst om n orra kal ksten sbrottet eller n ärm are bestämt vid lokal l på sin k arta över 'fom marp har M O BERG 8 påvisat fö rekornsten a, v fast anstående undre di dy m o grr ptussk i ffer Vid m i n a und ersökningar sommaren k un d e kalkstenen följ as i tilloppsdiket till k alkstensbrottet 54 m eter i sydvästlig ri ktning från syd västra delen av d etta b rott Kal k s tenen a n stod på ett d j u p u n d er markytan av 0,9 a 1, 3fi m Där kalkstenen ej l ängre k u n cle följ as och för m odligen upphör, gj ordes e n 2,7 m djup grävn i n g i di k et, varvid endast något lerig, vattenförande sand på träffades På unge fär 7 0 m eters avstånd sydväst härom fann jag fast anstående ski ffer med 1 M o B ERG 1892: 1, s i d 3 4 1, 342 o c h 349 ' TULL HERG 1 882: l, 1 sid 21 o c h 22 M O BERG 19 10, sid 94 o c h 96 Jfr MOB I(RG 1911, sid 134

24 22 Herm a n P A Fnnkq n i s t Phyllog raptus angustifolius H ALL och Didym ograp tus suecicus TuLLB Mellan deuna observationspunkt och kalkstenen finnes alltså utry m m e för zonen m e d Isograptus gibberulus N I C H, vilken även h är torde bi lda liggand et till ortocerkalken I den undet sta av rle kalkstensban kar, som blevo tillgängliga i diket sydväst om brottet, anträffades endast fossi l fragment N ågot h ögre upp påträffades däre mot till sam m a n s med en del and ra fos s i l Mega lasp is l i m h a ta SARs & BoEcK, som i mitten av brottet förekom m er synn erli gen talrikt och går upp till 7 : de k alkban keu, räknat nedåt från zonen mer! Trin u cleus coscin orrhin us A N G Trots syn nerligen n oggranna un dersö k n i ngar lyckades jag d äremot ej finna Megalaspis planilirn bata ANG C:a 0 1 m under coscinorrh inu szonen finnes ett skikt, rik t på Ptych opyge applanata ANG och i ungefä r sam m a horisont hittades fl era exe m p l ar av Megalaspis a cutica uda A NG och Cy rtornetopus clavifrons D A LM Med stöd av dessa fossil och före gående av M oberg 1 gj orda uttalanden torde kun n a fastslås, att ortocerkalken vid To m m arp utgöres av l i m bata- och u ndre asaphuskalk 2 Strax N om sj älva k alkstensbrottet har MoB ERG 8 påvisat före komsten av kalk ste t i med 1'rinucleus coscinorrhin us A N G, omedel bart överlagrande den mot N stupande ortocerkalken Denn a zon med 1 'r in ucle u s coscin o rrhin us ANG til l d rog sig min särskilda uppm ärksamhet, och h u vud delen av mina u n d ersök n ingar år ägnades åt den sam m a Det gällde för mig ej blott att hopbringa för beskri vning och avbi l d ning d ugli ga exem plar såväl av led fossilet, som av den övriga faunan, utan även att genom grä v n ingar söka fi n n a h ängandet til l zonen i fråga Jämte Trin u cleus cosci n o r r hin us A N G h a r j ag i ifrågava rand e kalksten funnit e n hel d el andra fossil såsom Amp yx 1 os tra t u s SARs, Asaplt us s p, Nileus Armadilla DALM var conmtus MBG, Ogygiocaris concen tr ica LIN RS, Ph acops s p, Rernop leu rirlcs s u bq u adratus HDG, Megalaspis s p, Lichas qua dri spin us A N G, Prim itia Tolli BoNNEMA, BellerOJ!hon sp, Obolus fimbriallts HDG, Lingula s p, Pa terula Boh emica BARR, A crotreta u an a HDG, Lep tcena quinquecostata M'CoY, Lep tcena sericea Sow var restricta HDG, O rthis argen tea H r s och en obestäm bar graptolit Zonen m ed 'l'rin u cleus coscinorrhinus A N G (0,58 m mäktig) består ej av ett petrografiskt likartat lager utan utgöres dels av skiffer, dels av k alksten Ö verst förekom m er ett ski fferlager, som förut ej varit känt Det är starkt pressat och h a r vertikal förklyftning i sin övre del Dä detta skifferlager visade sig vara ganska oli k artat, i n d elade jag d etsamma i fyra underavdeln i n gar 'Y - o Den övre underavdeln ingen o h a r en m äktighet a v 1 3 cm orh stupar 9 i N 2 1 O D e n innehåller mycket svavelkis jämte förvi ttringsprodukter härav Avdel n i ngen r m e d en m ä k tighet a v 6 c m i n nehå l l er också svavel k i s, m en därjämte även fo s f orit I avdelningen, vars m äkti ghet u p pgår til l 6 c m, är svavelkishalten obe tydlig, och där anträffades 'l'rinucleus cosci 11o rrh in us A NG jämte en m assa fossilfrag m e n t Avdelni n ge n (J har samma mäktighet och unge fär s a m m a svavel k ishalt s o m avdelni n g o c h utgöres av en n ågot l ösare s ki ffer - ' H o r st, N 0, Beskrivning ti l l k artbladet S i m ri s h a m n , sid 24 2 LI N DST RÖM 1888, sid 8 och 9 8 M O B E RG 1892: 2, s i d 380

25 23 A sa p h usregi onens om fattni n g i sydöstra S k å n e och på Bornhol m I n o m underliggande kalk- och skifferlager har j ag kunnat särskilj a ålta oli k a underavdelni nga r m ed i n ågon mån växlande habitus Lag 8 består a v en 7 c m m äktig, till färgen blåaktigt svartgrå, tät, gan ska hård, splittri g o c h tyd l igt markerad kalksten sban k Den i n n ehåller svavel k i skou k retioner sam t är här och där gan ska grovkristallin i s k Bland fos s i len, som föreko m m a t al rikast p å skiktytorna, märkas Trin ucleus cosci n orrh in u s AN a, Oqy,r; iocaris conantrica LINRS, Niletts AnnadillD D A LM var conw tus IVJ B G, A mpyx rosfra tus 8ARS, Lingula sp, Le;1tcena q u in q u ecosl ala M'Co Y, A c r o t rela na11 a H n G, O rt h is u rgenlea H1s och ett g ra p tol i tfra g m e n t m H Lng 7 och lag 6, som h ava e n m äktigh e t av res pektive 4 och 5 cm, bestå av m örk, ffisig eller skiffrig kalksten m ed fos foritbollar och talri ka fossi l, ti l l h ö ra n d e nyssnä m n d a nrter Lag 6 utgöres av e n 7 c m tjock kal ksten sbank o c h ä r syn ner ligen rikt på s vavelkis Underst förekom m a fosforitbollar och trilobi tfra g m ent i riklig mängd Fä rgen är mörk Lag 4 består a v e n hård, 5 c m tj ock k a l k stens bank, fylld av fos foritbollar och s vavel k i sk o n k retioner samt mörk t i l l färgen Fos silen utgöras huvudsakligen av Nileus A rmadilla D A LM Lag 3, som har en mäk tigh et av 5 c m, ä r ett konglomeratlager och innehåller y m nigt m ed fosfo ri tbollar in bäddade i fos forit- och svavelkishaltig, s vart kalkste n Fossil sä l l synta och s vår bestämda Lag 2 består av en 10 c m mä ktig, mörk fos foritsk i ffer, som troli gen är fossiltom Även lag l, som består av skiffri g kalk och har en mäktighet av en dast 3 cm, synes sakna fossil och vilar direkt på en 42 cm mäktig bank av grå aktig ortocerkal k Lag l och 2 bilda övergångslager till u n derliggande k al ksten V i d k e m i sk analys, utförd av fi l d : r STEN TY DEN, Alnarp visade sig fosforit l inserna i lag 3 m ed o m kr ingliggande bergartsmassa hava följ ande sammansättning : Glödgningsförlust Fosforsyra Kiselsyra Järnoxid Aluminiumoxid Manganoxid Kalci umoxid Natriumoxid Kaliumoxid Magnesi u m oxid 6,97 /o 6,74 >> 44, 1 0» 7, 36 >> 1 :3, 90 >> spår 1 1, 32 >> 3,71» 4,90» 1 56» 1 00,64 /o Sj älva linserna höll o 1 1,74 jo fosforsyra För att uppnå de hittills okända lagren emella n coscinorrhinuszonen och clin ganiski ffern gj orde jag en 45 meter lång skärning i nordlig riktning från lokal T 3 (Se MoBERGs 1 k arta över Tommarp) Denna lokal ligger 30 meter norr om nord l igaste delen av det egentli ga kalkstensbrottet Ö versta laget av zonen 1 MoB ERG 19 10, sid 94

26 24 H e r m a n P A Fnnkq u i s t med T1'inucleus cosci n o rrh in u s A N G följ des hela vägen från 'l' 3 20 m e ter n orrut, där sk ärningen n ådd e ett d j u p av 5 meter under m arkytan V id T 3 är m o räntäcket jämte myllan endast 2 m eter djupt C:a l 7 meter norr om 'l' 3 visade sig h ä n gandet till zonen med Trin ucleus coscin orrhin us ANo u tgöras av en fast an stående, grönaktigt lj usgrå, 16 c m m äktig, m j u k skifferlera, som något nedom mitten gen omd rages av ett 4 m m m äk tigt, svart skifferband, i v i lket en l i ten b rakiopod ( Pa terula Bohe s kifferleran håller ri kligt av insprängda svavelki sk ristal ler, m ica BARR) anträffad es men synes vara fossil tom Ovan på densa m ma li gga två skikt mörkgrå ski ffer med en sa m m a n l agd m ä k ti ghet av c:a 5 cm Den na skiffer in nehåller talri ka, lj usbru n a gli mm erfj äl l, här o c h d ä r smärre kalkspatinneslutningar och n ågot l itet svavelkis Utav fossil anträffades i densam ma Primitia 'l'olli BoNNEMA, Leptcena sericea Sow var restricta H n o, Disci 1 1 a Portloclci GErN och O rthis a rgen tea Hrs Här ovanpå kom mer ett lager grå, plastisk lera Dessa fast anstående lage r följ des 3 meter i norra delen av skärn i n gen Hastigt ti l lrin nand e grundvatten och inträffade rn s o m öj l iggj orde en fortsatt grävning Endast o e allra und ersta delarna a v de efter sökta lagren k u n d e al ltså genom dep utförda skärningen k on stateras fast anstående ovan coscinorrhin usl agre n De övriga anträffades såsom block i o vanliggand e lo kalmorän -- För att få visshet o m lagerfölj den u pptogs sommaren e n 6,6 m djup brunn strax öster o m diket samt 3 3 m N o m 'l' 3 Härv i d erhölls följande profi l : l\1yl la Sandig m oränlera Clinganiskiffer såsom lokalmorän (underst såsom skål lor) Skiffer med cystideer o underliggande kalksten, ngt ru bbat Lj usgrå skifferleror med hårda, mörkfärgade bankar Cosci norrhinnslagren Summa 0,6 m 0,9 )) 1,4 )) 1,1 )) 2,6 )) 0,1 )) 6,6 m Tack vare denna profil har det visat sig m öjligt att med tillhjälp av de i me l le rsta delen av brunnen varande s k ållorn a (på vanligen minst l meters mäk tighet) samt de n e d anför varande fasta l agren beräkn a de mellan clinganiskiffem och coscinorrhinuszonen liggande lagrens sammanlagda m äktighet samt bed ö m a deras p etrogra fiska o c h paleon tologiska bes k H ffenhet På grund av det djup, p å vil ket coscinorrhinuslagret anträffades o c h d en stupning, som iak ttogs ä detsam m a i bottnen av brunnen (10 a 1 1 i N 3 0 O) kan även fastslås, att i ngen förkastn ing här framgår mellan ortocerkalken och clinganiskiffern Genom en i d etalj genom förd undersökning av profilen erhölls följ a nde resultat : 1 1 M ekanisk - k e misk anal y s av m i n a b e rgarts prov från Tom m arp o c h Born h o l m har utförts ay c a n d m ag E M Norregaard i K ö p enham n, s o m fram d e l e s kommer att offentl i ggöra resultatet b ä ra v

27 Asaphusregi onens omfattning i sydöstra Skåne och på Bornholm 25 Clinganiskiff er Mörkgrå lerskiffer med cystideer, 49,,- cyst deshffer } mor k gra, o k a ll h a lt' 1g l ers k'ff 1 er me d cys t'd 1 eer, Svartgrå, spatig kalksten med brakiopoder Mörkgrå, kiselsyrehaltig kalksten med Ampyx rostratus SARs, Ptychopyge glabrata ANG m fl, ampyxlcalk Grå, glimmerrik kalksten Mörkt gröngrå, svartfläckig, fosforit- och sandhaltig lerskiffer 44 Grå (överst ljust brungrå), glimmerhaltig skifferlera med något fosforit, svavelkiskonkretioner Mörkgrå, glimmerhaltig lerskiffer, något sandig samt med något fosforit 42 Grå, glimmerhaltig skifferlera, Hård, sandig, mörk lerskiffer (= "kiselskiffer") 40 Hård, grå, fosforithaltig skifferlera med svavelkis och glimmerfjäll 39 Grå, glimmerhaltig skifferlera 38 Mörk, flinthård lerskiffer, innehållande kalcedon i riklig mängd jämte järnspat och svavelkis (= "kiselskiffer"); brakiopoder "Bandad" lerskiffer ( = "kiselskiffer") med omväxlande ljusa och mörka lag; (de mörka rika på järnspat) Grå, fosforit haltig skifferlera med talrika glimmerfj äll Hård, sandig, mörk lerskiffer ( = "kiselskiffer"); brakiopoder Hård, kalkhaltig lerskiffer med något svavelkis Grå, ganska hård lerskiffer Konkretioner av mörkgrå, fosforithaltig bergart i skifferlera, Gulgrön skifferlera Mörkgrå, hård, glimmerhaltig lerskiffer, innehållande kalcedon (= "kiselskiffer"); brakiopoder Grågrön, glimmerrik skifferlera med svavelkis och något fosforit Svartgrå, hård och tät lerskiffer med något fosforit och kalcedon (= "kiselskiffer"); brakiopoder Grågrön, glimmerhaltig skifferlera med något fosforit och svavelkis Svartgrå, hård och tät lerskiffer med något fosforit och kalcedon (= "kiselskiffer"); brakiopoder Grågrön, glimmerhaltig skifferlera med något fosforit och svavelkis Mörkgrå, hård lerskiffer med något fosforit och svavelkis (= "kiselskiffer") Grågrön skifferlera Mörkgrå, hård lerskiffer med något fosforit ( = "kiselskiffer"); brakiopoder Grågrön skifferlera 1\förkgrå lerskiffer med järnspat och något fosforit ; brakiopoder Grågrön skifferlera Mörkgrå lerskiffer med något fosforit Grå, fosforithaltig skifferlera med något svavelkis Mörkgrå lerskiffer med något fosforit ; ganska rik på ostrakeder och brakiopoder Gröngrå skifferlera Mörkgrå, fosforithaltig lerskiffer ; 'rik på ostrakeder och brakiopoder Gröngrå skifferlera med något fosforit och svavelkis Mörkgrå, hård, fosforithaltig lerskiffer med kalkspat, järnspat samt något glimmer och svavelkis Ljusgrå lera med något fosforit och svavelkis Mörkgrå, fosforithaltig lerskiffer Ljusgrå lera med något fosforit Transport m 0,60 0,24 O,Ui 0,09 0,02 0,18 0,04 0,04 0,09 0,12 0,73 0,05 0,13 O,n3 0,06 0,09 0,05 0,07 0,03 0, ,035 0,01 0,035 0,06 O,ot!i 0,01 0,025 0,01 0,015 0,02 0,01 0,22 0,01 0,02 0,015 0,06 0,04 0,04 0,02 0,005 4,03 4

28 26 Herm a n P A F n n kqui s t m Transport 4,03 0,015 0,04 0,02 0,08 Svartgrå, fosforithaltig lerskiffer med något glimmer Lj usgrå lera med något fosforit Mörkgrå, fosforithaltig lerskiffer Grå lera med något fosforit och svavelkis Mörkgrå, fosforithaltig lers iffer med mycket svavelkis samt något j ärnspat 0,01 och kalkspat ; braktopoder och ostrakader Mörkgrå, fosforithaltig lersk ffer med mycket svavelkis samt något j ärnspat 0,04fi och kalkspat ; braklopoder och astrakoder Ljust gröngrå skifferlera, i mitten med ett svartgrått, 4 a 5 mm mäktigt 0,16 skifferband med brakiopoder ; svavelkiskonkretioner 0,10 Zonen med Trinu cleus coscinorrhinus ANG J [ 2 l Summa 4, 50 m De lj usgrå skifferlerom a äro icke kalkhal tiga Ofta i nneh ålla de svavelkis kon kreti o ner och stun d o m glimmer fj äll Tydlig skiffrighet ; dock oj ämna skikty tor Fossil ej anträffade Vid tork ning springa de sönder i småstycken efter fina, verti kala sprickor I den lj usgrå skifferleran, som underl agrar» k iselskiffern», påträffades ofta r u n da, ta ppformiga (stu n d o m här och där n ågot insnörda), vertikala bildningar a v n ågot h ård are bergart, troligen be stående av huvudsakligen kisel syra och n ågot kol syrad kalk Tapparna äro i bland omgivna av en m antel av kalkspat Deras längd är c:a 6 c m och diameter c:a 7 m m (Se ovan stående figur ) Samtliga i de ljusgrå ski fferlerorna före k o m mande h årda, svartgrå-mörkgrå bankar ha j ä m n övre och ojämn undre skiktyta Vertikal förklyftning är för d e m karakteristisk och vanlig På de verti kala sprickorna finner man stundom kalkspat och svavelkis Förklyftningsytorna äro jämna och plana» Ki selsk iffern» företer en para l lel l epiped i s k förklyftning På skiktytorna fö rekomma stundom glim merfj äll ; brottet flintlikt F ö är denna» ki selskiffer >> m örkgrå svartgrå, n ågot kalkhaltig, relativt rik på kal ced on samt m ycket h ård Då den i n n ehåller Orthis argentea His i riklig mängd, har den gått under benäm n i ngen orthisskiffer Jämte detta fossil i nnehåller den en del andra brakiopoder, astrakoder och en graptolit (Lep tograptus? ) Den >> bandade skiffern >> är hård och tät, 1 3 a 14 c m m äktig, samt i mitten och övre d elen nästan fl inthård Den i nnehåller järnspat och något svavelkis, men ej fossil Ö verst ser m an ett 0,01 m m äktigt, mörkgrått ban d, därpå ett ljusgrått 0,015 m, ett mörkgrått 0,09 m och underst ett grått 0,016 m Bergarten är förkislad skifferlera Lagret n : r 45 i nnehåller svavelki s och är n ågot kalkhaltigt Bägge skiktytorna äro ojämna och gropiga, i synnerhet den undre, och innehålla glim m er fj äll li ksom ovanl i ggande kalksten slager Fossil h ava ej påträ ffats i lagren n : r 45 och 46

29 A sap h usregion e n s o m fattni n g i!lydöstra Skåne och på Born h o l m 27 nästfölj ande kalksten, som lämpligen kan benämnas ampyx-!calk, föreko m m a däre mot fos sil ymnigt Ta l rikast ä r o Ptychopyge gla b ra ta A N G o c h Ampyx rostro tus SARS, men j ä m te dem finnas Asaphus rusticus TöRN Q, Calymmene pulchra BEY R m fl Bergarte n är mörkgrå, tät och hård Den övergår uppåt i en svartgrå, s p a tig kalk sten med brakio poder, vilken i sin tur överlagras av kalkhal tig skiffer Den n a är ganska fossilrik Den i nnehåller brakiopoder, ortocerm och cystideer D e si stnämnda förekom m a dock sparsamt här, men synnerl i ge n talrikt i ovanliggande lager Detta är något lj usare i färgtonen än den underliggande kalkhaltiga skiffern, men dock mörkt stålgrå I undre delen synas stu n d o m lj usare, n ågot kalkhaltiga teckningar Bergarten är för övrigt tät och ej spatig Fossilen utgöras huvudsak ligen av Echinosphrerites aurantium G YI,IENH, Ca ryocystites gran atum WAHL, Sph re oblonga ANG, Remopleurides sexlineatus ANG, O r this a rgen tea His, Orth oceras r o n is sp samt Euompha lus sp och an dra gastropader jämte ett graptolitfragment De båda sistn ä mnda skifferlagren vill j ag benämna cystideskiffer Denna bildar under laget för clinganiskiffern, vars undre del är mycket fossilri k, innehållande O rthis argentea H i s, Las iograp tus bim ucronatus HA LL, Corynoides incu rvus HnG, små in divid av Diemnograp tus Clingani CA R R, Euomphalus sp, ortocerer m fl 3 Tosterup och Bolleru p Då j ag vid besök på Tosterup sommaren kom till den slutsatsen, att l a gren m ellan ortocerkalken och clinganiskiffern med säkerhet skulle anstå m el lan M obergs 1 lokaler B I I I : 3 och B III : 5, företogos här grävnin gar, men på grund av terrängförhållandena kunde n ågon sam m anhänga n d e profil ej upptagas Jag påtr äf fade endast lösa block av " kiselskiffer» och lj usgrå skifferlera Även i åkern nord väst om» stengraven " funnos dylika block För att om möj ligt finna liggandet till zonen med Dicranograptus Clingani CARR gj ordes en 20 meter lång skärning n ordväst om MoBERGs lokal B III: 3 Härvid påträffades en förut okänd skiffer, som j ä m te ljicran ograptus Clingani C A R R innehöll L asiograptns b im ucronatus H ALL, ett fossil, som elj est 2 anses karakteristiskt för zonen med Nern agraptus _qracilis H A LL Vid tid en för m ina undersökni ngar på Tosterup hade jag ty värr icke tagit kännedom om W A LLINS d agbok Enligt denna äro såväl coscin orrhinuszonen som orthisskiffern säkerligen fast anståe n de på de platser, hans detalj karta närmare ut v i sar Beträffande n ä m n d a lager hade jag i fråga om lagerföljden k o m m i t till sam m a resultat vid Tomm arp som WALLIN vid Tosterup, näm ligen att coscin orrhinus z onen direkt överlagrar ortocerkalken och själv överlagras av orthisskiffer M obergs s fyndort för kalkstenen med Trinucleus coscinorrhin us ANG vid Bol lerup undersöktes, m en några bestämbara fossil kunde ej här påträffas D ire ktör W 1 MoBERG 1910, sid 162 och 1 63 H A lm i NG 1913: 2, s i d 42 MOBERG 1 892: 2, sid 38 l

30 28 Herman P A Funkqnist JoNssoN hade vid täckdikesgrävn i n g fu n n i t orthisski ffe r fa st anståend e 625 m eter sydost o m corps d e logiet På g rund h ärav företog j a g i a u g u sti m ånad 1! H 9 grä \'ll i n g ar i denna fyndort (betec k n a d m e d å nedanståend e k a r t a ) och fann härvid typisk orthisskiffer u n d e rla g ra d av en 0,60 m m ä kti g skifferl era, som i sm tur v i l a de på Karta över B o lleru p en 0, 1 4 m mäktig, h ård, sandig, h i n d rade mig att gå ned dj upare marps profile n Längre v ästerut B k a l a 1 : 8000 rk lerskiffer med brakiopode r Grundvattnet Ski fferleran m otsvarar sa n n o l i k t u:r 36 i To m påträffades ett c : a 0, 3 m m ä k tigt lager skifferlera, mö

31 Asaphusregionens o m fatt n i n g i Rydöstra Skån e och på Born h o l m 29 över- och underlagrat av lerskiffrar Detta lager syntes mig motsvara n:r 1 7 i To m m a rpsprofile n Alla d essa bildni ngar äro belägn a mellan clinganiskiffern 1 N O o m Olj ekvarn, S o m Bollerup och ortocerkalken i bäcken S o m Bolleru p s by 4 V i rrestad HoLsT uppgiver 1 beskrivningen till kartbladet Simrisha m n ( 1 892), att clingani skiffer och kal ksten med Trinuc1e us coscin orrh inus ANa skulle hava b rutits under brunns grävning vid Vi rrestad s m ej eri För att konstate ra detta gj ordes en uppre ns uing av i frågavarande bru n n, som stått obegagnad sedan m ejeribyggna den på 1 890talet bortfördes Brun n e n, fl O m är belägen i en åker c: a 50 meter väster om M a u rits Ejlertssons gård i Virrestad, har ett dj up av 5,7 meter, är sten satt och i botten försedd med en träkista Vid brunnens grävning påträffades enligt uppgift av d en, som utförde grävn ingen, e11dast blockförande lösa j ordlager Fast klyft har sålunda i cke här påträffats, vilket äve n bevisas därav, att träkistan anbragts i botten på brun n e n Block av mörk kambrisk sandsten, ortocerkalk (rikligt),» kisel skiffer», clinganiskiffer och gotlandisk kalksten från brunnen och moränen i när h eten av densam m a antyda möjligen, att d essa bergarter äro fast anstående ej långt häri från På Lunds universitets geologiska m useum finnas stuffer av en kalkhaltig, svart skiffer, funnen av MoBERG vid Virrestads mejeri och av ho no m betecknad som» trinucleuskalk med Ech in osphcerites» Dessa stuffer, som enligt etiketten ti llhört S G U Pal eont Sa m l, h ava sannolikt legat till grund för HoLsT s u ppgi ft, att kalksten med 1'Timtcleus coscin orrh in us ANG brutits vid Virrestad, men d e äro säkerl i ge n funna endast som lösa block och likna i petrografiskt och paleonto logisk t hänseende min cystideskiffer vid Tommarp, varför d e torde tillhöra detta lager 5 J ärrestad Vid Neckebo uppfördes en ny torklada Öster o m denna, mellan Mo BERGs 2 lokaler 1 0 och 1 2, anstår under en b ro ortocerkalk på ömse sidor om bäcken I den n a s söd m brink påträffades fast kly ft av clinganiski ffer omedelbart i ntill och väster om kalksten e n Här m åste alltså framgå e n förkastning, som o m öj l iggör en n ärmare u n dersökning a v lagerföl j d e n Under ladan påträffades vid grundgräv n ingen en fossilfri, vitgrå kalksten, som i petrografiskt hänseende påm inner om ceratopygekalken vid MoBERGs lokaler 6 och 8 1 Besk r i v n i n g ti l l kartbladet S i m ri s h a m n 1 892,' s i d 25 MOB ERG , sid 93

32 30 H e r m a n P A Fun kquist 6 Bornh ol m M i n a undersök ningar på Bornholm somm a ren J R n knötos ti l l H A DD I N G S, 1 utförd a år Nedre d elen av hans stora profil vid V asagaard und ersöktes när m are, och lagren m ellan ortocerkalken och m ellersta d i cellograptusskiffern blottades genom skärnin gar både vid denna gård och 'vid Hullegaard B A D DINGs avdelning b ( se profilteckningen Fig 2, RADDING : l) befa n u s icke vara en enhetlig bild ning i petrografiskt hän seen de, utan bestå av föl j ande lager ( l -- 7) : Ö versta och större delen av nämnd a avdelning b utgöres, som RADDING visat, av en hård, svårkluven, fossilfattig, svart skiffer Till större delen är denna försedd med ljusa, algliknande tecknin gar 2, vilka längre ned bli mörkare och försvinna helt och hållet i lagrets understa 0,075 m mäktiga del De fåtaligt förekom mand e fossilen utgöras huvudsakligen av graptoliter 3 0,88 m 7 l l l l TECKENFÖRKLARING a, b, d och e : zonen med Cti ma cngmpttts mgostts ( a : Baddings profil c: f: brunnen zonen med ) D'icntnog1 aptw:; Clinga ni g : gamla kalksten sbrottet h och i : ortocerka l k 5 k : alun skiffe r 1 : trinl1 C l e u s skiffer m : m e l l ersta d ic e l l o grap t u s skiffe r u och o : mellersta t ussk i ffe r s k i ffe r och dicell ograp trinnclens x! Kartskiss från Vasagaard ö l Gröngrå, j ämn lerskiffer, innehållande e n graptolit ( Climacograpt u ; sp ) Blågrön lerskiffer med ärggröna fläckar samt glimmerfj äll Konglomeratlager bestående av svarta bollar i grön, sandig skiffer (Bollarna, vilkas diameter h åller sig omkring 2 5 mm, gå även ned i närmast underliggande lager) Grå, något sandig, fosforithaltig skifferlera med glimmerfj äll ( 28 i brunnen) t Mörk, sandig! fosf? ritha tig, lös lerskiff r med glimmerfj äll f Svart- och v1trand1g skifferlera ( brunnen) = 0,020 m 0,042 " 0,025 " 0,033 " = 1 8 B A D D I N G 1 915: l Denna s k iffer har förut beskri v i ts liv GRÖNWA LL ; GRÖNWALL og MnTHERS 1916, sid 75 o c h 76 JOHNSTRUP o m nämner frå n dessa l ager (si d 24) Leptama se1 icea Sow sa m t graptolit fragment

33 31 A s tphusregionens o mfattn i n g i sydöstrit Sk ån e och på Born h o l m Under detta randiga l ager kommer HA DDINGS avdelni ng a, som också be står av ski fferlera, men är ljusare til l färgen än den o vanliggan de I HADDINGS profil var den n a skifferlera s våråtkomlig, d å den kunde iakttagas en d ast i Lresa a n s botte n F ö r att n ärmare l ä ra känna densa m m a o c h underliggande la ger upptogs en bmnn c:a 25 m norr om H A D D LNGS profil och på kartski ssen si d 30 betecknad med c H ärvid framträdd e följ ande lagerserie : 29 Lerskiffer motsvarande unrlre h älvten av HADDINGS avdelning b Ö verst återfanns alltså skiffern med de algliknande teckningarna och nnder denna de ovannämnda, grönaktiga skiffrarna med sitt s andiga konglomeratlager Grå, något sandig, fosforithaltig skifferlera m e d glimmerfj äll ( 3 i förutnämnda 8 profil) 0,015 m 27 Mörk, sandig, fosforithaltig lerskiffer med glimmerfj äll 0,005 " 2 6 Grå skifferlera med något fosforit (= l i förutn profil) 0,010 " 0,013 " 2 5 Grå, fosforithaltig skifferlera 24 Grågul, fosforithaltig skifferlera (stupning 6 i S 3 W) 0,750 " 23 Mörk, sandig, fosforithaltig lerskiffer med svavelkis 0,025 " Gråbrun, fosforithaltig skifferlera med svavelkis 22 0,035 " Svart lerskiffer med något j ärnspat och svavelkis 21 0,014 " 0,040 " 2 0 Ljusgrå, hård lerskiffer med svavelkis Ljusgrå skifferlera med något fosforit 0, 190 " Svart lerskiffer m e d något fosforit o c h svavelkis 0,010 " l 7 Grå skifferl era med svavelkis och något fosforit 0,014 " Svart, fosforithaltig lerskiffer t6 0,016 " Grå, fosforithaltig skifferlera med svavelkis 15 0,081\ " 1 4 Mörk, fosforithaltig lerskiffer med j ärnspat och glimmer ; innehåller brakiopoder ( Orthis?) 0,016 " Grågrön, fosforithaltig skifferlera med svavelkis 0,032 " I övre delen svart, i undre delen grå, lös, fosforithaltig lerskiffer med något kalkspat och svavelkis 0,015 " Svart, fosforithaltig lerskiffer med något kalcedon 11 0,027 " Grå, fosforithaltig skifferlera med svavelkis :l O 0,006 " 0 I övre delen hård och mörkgrå, i undre delen lösare och grå, fosforithaltig lerskiffer med j ärnspat och svavelkis 0,028 " Svart, fosforithaltig lerskiffer med svavelkis 0,016 " 8 Grågrön, fosforithaltig skifferlera med svavelkis 7 0,140 " 6 Svart, lös, fosforithaltig lerskiffer med svavelkis 0,006 "!1 Grå, lös, fosforithaltig lerskiffer med svavelkis 0,002 " 4 Ljusgrå-gulgrå (underst mörkgrå), fosforithaltig lera med svavelkis 0,030 " Mörkgrå, lös, fosforithaltig lerskiffer med j ärnspat, kalkspat och svavelkis 0,016 " 3 2 Grå, svartprickig, ganska fast, fosforithaltig lerskiffer med j ärnspat, kalklspat och svavelkis O,oo8, :1 K onglomerat, smärre fosforitbollar i svart lerskiffer med svavelkiskonkretioner o,o8o, Ortocerkalk 0, 100, = Summa 1,742 m Längs Lresaan från en p u n k t c:a 200 meter sydost om Hullegaard kunde ler ski ffmr och lj usgrå skifferleror iakttagas i västra åbrinken på en sträcka av 50 meter I norra delen av d e n n a sträcka var stupningen 3,6 i N 7 W En profil i den sydli gast i akttagbara d e len av denna skiffersvit v i sade en l i k nan de lagerserie, som den i brunnen vid Vasagaard

34 32 Herman P A Fun kquist Typisk orthisskiffer fan n j ag varken vid Hullegaard eller Vasagaard, m en GRöN w ALL 1 har meddelat, att man flerstäd es på Bornholm funnit Orth is argen tea H 1 s i lösa block av skiffrar, som likna» ki selskiffern >> Beträffande ortocerkalken på Born holm anser jag i l ikhet med GRö N w A L L, 1 att den båd e paleontologi sk t och petrografiskt överensstä m m er med ortocerkalken i sydöstra Skåne Skifferserien närm ast under zonen med A mplexograp tus Vasae TuLI,B har av TuLLB E R G utm ärkt s som» g) Fossi l fria skiffrar» 2 Såsom TöRN Q U I ST 3 riktigt an märker ställde TuLJ,BERG utan känd orsak dessa skiffrar över zonen med Nema graptus g racilis H A LL Före BADDINGs undersökni n g av profilen vid Vasagaard vi sste man ju om dem endast, att de avla grats e fter Bornhol m s ortocerkalk och före zonen med A mp l ex og rap fu s Vasae TuLLB De kun de således också tä n k a s förlagda till en lägre horisont än TuLT, B E R G a ntagit B A DDINGs 4 fyn d av Clim a cograptus rugosus Tu LL B visar eme l l ertid, att TuLJ,B ERG placerat dem på rätt pla t s i schemat Då i de av mig und ersökta skiffrarna m ellan ortocerkalken och RADDINGs zon med Climacograptus rugosus 'fulle i cke påträffats något egentligt ledfossi l, torde det f n vara omöjligt att med säkerhet a n gi va deras rätta plats i lagerserien, men får man döma e [ter deras petrografiska beskaffenhet, torde de d elvis mots vara ski ffrarna närmast ovan på zonen med 'l'rinucleus coscin on hinus A N G vid Tommarp GRÖNWALL o g Mn,TH ERs , s i d 80 TULLB ERG 1882: l, sid 20 TöRNQVIBT , sid 438 ' RADDING : l

35 Asaphusregionens omfattning sydöstra Skåne och på Bornholm 33 Jämförande sammanställning av asaphusregionens stratigrafi på de l Region C hasmopsregion l Komstad platser ovanstäende lokalbeskrivning omfattar Tommarp z m Dicranog1 Clingani Jänestad z m Dicranog1 Clingani Bollerup z m Dicranogr Clingani Tosterup z m Dic1 anog1 Clingani Vasagaard z m l Dic1 anog1 Clingani Skiffer med cystideer? Skiffer med cystideer z m Amplexo [!1' Vasae Asaphus region ') Kalksten med Ampyx 1 ostr Ljusa skifferleror o leror mp<l mörka hankar o skikt a v orthisskiffer samt av lerskiffer mpd brak o ostrak z m Ampyx 1'ost1 o Trin coscino1thinus Kalksten med Kalksten med Ampyx rost? Ampyx 1 ost1 Ljusa skifferleror o leror med mörka bankar o skikt av orthisskiffer ; amt av lerskiffer med h rak o ostmk Ljusa skifferleror o leror med mörka bankaroskikt av orthisskiffer samt nv lerskiffer m<'d brak o ostrak :r m Ampyx z m Ampyx rost1 o T1 in 1'0St1 o 1'1-in coscinon hinus coscinon hinus z lll Climacog1 ntgosus med övergångslager Konglomerat Ljusa skifferleror med mörka lerskifferskikt Konglomernt med övergångslager '? '! Konglomerat Undre Undre af a p h lls k a J_k 1 a s R : lc_1 l n_i s_k R_I_k _ Limbalakalk LimbatRkalk Ortocerkn l k Ortocerkalk Ortocerkalk Undre asaphuskalk JimbatakRik :r 111 Isogr gibberulus z m Isog1 gibbe1 ulus l, z m Phyllogr z m Phyllog1 z m Phyllogr angusti{oli1ts angustifolius angustifolius Ceratopyge- 'l 'l J)idymoyr - m Undre Undre didymo- didymograptusskiffer graptnsskiffer re gio n na _ l_t_ic_ _ s

36 Artbeskrivning 1 Trinucleus coscinorrhinus ANo Tavl I, fig l 913: si'd 65, tab XXXI V, fig 4-4 a (non pygidium), HADDING, 8id 74, tavl VII, fig Trinucleus coscinorhinus ANGELIN, 2 coscinorrhinus (non 20) Av arten föreligga huvudsakligen pygidier och huvud sköldar, men även en del fullstän diga exemplar A tt döma av dessa torde den vara identisk med eller myc ket n ärstående Trinucleus coscino rrhinus ANG, över vilken dock ej finnes så full ständ i g beskrivning, att man av denna kan bilda sig ett säkert omdöme om artens u tseende Ej heller teckningen av densamma i Palaontologia scandinavica synes vara särdeles noggrant utförd, vilket ytterligare förs v å m r en jäm förelse mellan min och ANGFLINS art ANGJ<;LlN bar för övrigt endast avritat och beskrivit huvudsköl den Såväl ANGELINs som mina exemplar karakteriseras av tydligt ornerat (vax kakliknande gropigt) skal på glabellau och ki n dema, endast en groprad på den perfo r erad e limben framför pannan, kraftigt framträdande glabell a mellan de upp höj da kinderna och väl utvecklad kindtagg, som är längre än huvudet Av ANGELINs figm framgår ej, att glabellan och v ar och en av de fasta kinderna kunna vara försedda med en l iten punktformig upphöjuing Detta visas däremot tydligt hos en del av m ina exemplar På ANGELlNS te c kn i ng, på vilken sidofårorna ej upptagits, förekommer en stark inknipning mellan pannloben och n ackringen, under det att glabellans bakre del på mina exemplar är mera j ämn bred Även på andra teckningar ftv trinucleu sarter bar emellertid ANGELIN u nder låtit att medtaga nuck- och sidofåror, varpå jag som exempel kan anföra hans fig 2-2 b, tab XXXIV föreställande Trinucleus cerioides, vilken enligt fig 2 a, tavl IV i 0LINS gradualavhandling har tydliga sidofåror På mina exemplar synas utom nackfåran två tydliga sidofåror, som äro ganska breda och så dj upa, att deras bot ten ligger antingen i samma plan som eller endast något högre än dorsalfårans lägsta punkt Thorax, som förut icke beskrivits, är ungefär dubbelt så bred som lång, kor tare än h uvudskölden, men minst dubbelt så lång som pygidiet s eg m ent e n äro 1 l den n a artbeskrivning äro endast sådana arter upptagna, för vilka särskilda paleonto logiskr anmärkn ingar blivit gjorda I den paleontologiska översikten äro alla avbildade arter betecknade med ett X

37 Asaphusregionens omfattning i sydöstra Skåne och på ;Bornholm 35 till antalet På varje segmen t förekommer en p u nk tf or m ig förhöj ning Pienrorna äro fårade Pygidiet har ett helt annat uts ee n de än det av RADDING 1 be skrivna, vilket även förekommer i mitt m aterial och sa nnoli kt tillhör n ågon ampyxart Hos Tri nucleus coscinorrhinus har pygidiet nästan elliptisk omkrets, om man bortser ifrån, att :främre randen är något konkav på ömse sidor om rhachis Pyg idi ets längd är u ngefär 1/s av dess bredd Rhachis, som slutar vid pygidiets bakre nedböjda kant, avsmalnar bakåt och är liksom brämet tyd l i gt segmentera d segm en te n, till antalet 5, äro bredast un gefä r mitt emellan rhachis och yttre kanten, mot vilken de böjas rätt starkt På avtryck av py gidie t s undersida fortsätter rhachis med ett ornament bestående av små upphöjningar motsvarande 4 rin&ar Rbachi's bredd framtill är Den n e d böjda bakre kanten är täm lika m e d eller något mindre än dess längd l igen bred, bredast på m itten och avsmalnande åt sidorna Pygidiet är mindre än huvudskölden, men nästan lika b ret t som sista thoraxsegmentet Arten förekommer i 'l'ommarp (MoBERG 1892: 2, si d 380), vid Tosterup och Bolleru p ('fullberg 1883, sid 241 och M ober G 1892: 2, si d 381) och möjligen vi d Fåg e ls ång ( ANGELIN 1854, sid 65 och TuLLBERG 1 882: l, sid 21 2) samt i lösa block vid Vi rresta d och Rödmölla Sj älv har jag påträffat arten i riklig mängd i T o mm arp sex Ampyx rostratus SARs Tavl I, fig 2-3 sid 82, tab XL, fig sid 80 0L IN, sid 70, tavl IV, fig Lonehodom as rostratus ANGELIN, Ampyx rostratus, LINNARSSON, 1906 Ampyx rostratus, 11 Mina exemplar övere n sstämma full komligt med ANGELINs beskrivning och av bi ldn i ng Rän nan l än gs övre kanten av glabel lan s spröt är mycket tydligt fram trädan de Thorax har fem s egmen t, som utåt äro tydligt fårade Å s k al b ärande exemplar har pygidiets bräm vid främ r e kanten en fåra, som utplånas inemot rbachis Skalet är f ö slätt, men dess avtryck visar tydliga ri bb or Arten förekommer rikligt i ampyxkalken och spar s a m t i coscinorrbinuskalken vid T o mmar p Ampyx sp Tavl I, fig : 2 Trinucleus coscinorrhinus e x p ar ta HADDING, sid 74, tavl VII, fig 20 (non 1 8, 19) pygidium, som BADDING avbildar från Andersön och h änför till Tr coscinorrhinus ANG, företer så stora olikheter med det, som finnes på helt exemplar av nämnda art, att dess sa mhörighe t ä r otänkbar Pygi d i et s alldet bre da t ri an g u lära 1 fladding 1913: 2, sid Jmfr TULLBERG 1882: 3, sid 261 och G 'l'urlberg 1 883, sid 245 (noten) F F 1883 Bd 6 H 7, sid 312 (Rättelser) samt

38 36 Herman P A Funkquist männa byggnad gör det sannolikare, att det til lhör en art av si Trinucleus Förekom mer talrikt i Tommarp Ampyx än av sl Ptychopyge glabrata ANG ANGELI N, sid 54, tab XXIX, fig 3--3 a 1906», 0LrN, sid 60, tavl H, Jig Hl-23 Mina talrika och delvis synnerligen väl bevarade exemplar av pygidier och glabellor överensstäm ma med 0LINS beskrivning och avbildning Arten förekom mer vid Fågelsång, Röstånga, Tosterup och 'l'ommarp 1854 Ptychopyge glabrata A sa p hus rusticus TöRNQ 1884 Asaphus rusticus TöRNQurs r, sid 58, ta h II, tig 13- L4 Endast ett par pygidier och glabellor av denna art föreligga, men dessa över ensstämma så väl med TöRNQUISTS beskrivning och avbildning, att jag an sett mig böra hänföra dem till denna art Arten är funnen av TöRNQurs r i Dalarnas fiag kalk och av mig i ampyxkalken vid Tommarp Calymmene pulchra BEYR Tavl J, fig Calymene pulchra 1852 )) 1872 )) 1906 )) )) BEYRICH, sid 26, tab II, fig 6, BARRAND:M, sid 575, pl 19, fig 1-9 sid 36, pl 16, fig 27, 0LIN, sid 58, tavl II, fig 15 Endast huvudsköldar och pygidier hava anträffats Glabellan, som höj er s i g obetydligt över kinderna, visar på öm se sidor tre tvärfåror och lika m ånga sido lober Basallobema äro rundat triangulära, uppnå 4j1o av glabellans längd och för bindas med mittstycket medelst smala band Härigenom blir mittstycket så smalt, att dess bas upptager knappt 1 /s av glabellaus bredd Mellan de mellersta pann fårorna däremot är glabellans oftikade m ittstycke bredare Basalfårorna dela sig inåt i vardera två grenar, av vilka den bakre böjer sig mot glabeuans bas Andra paret lober äro rundade och av mindre längd än bredd Tvärfårorna framför dem äro parallella med basalfårornas yttre hälfter Endast en svag antydan till l:a paret sidafåror kan spåras Avståndet från n ackfåran till en linje dragen mellan de mellersta pannfårornas inre ändpunkter är något mindre än pannlobens längd Glabellans längd är lika med bredden över främre delen av de mellersta sidaloberna och 3/4 av dess bredd vid nackfåran Sistnämnda bredd förhåller sig till bredden över ändftikens mitt som 8: 5 Dorsalfårorna, som äro tämligen dj upa, gå i en svag båge framåt, där de konvergera och övergå i en framför pannan befintlig

39 Asaphusregionens omfattning i sydöstra Skåne och på Bornholm 37 gränsfåra, som är något djupare än det framför liggande prefrontalfältet Framför detta går en bred, uppåtböjd randlist Avståndet från dennas främre kant till pannloben är nästan lika stort som glabellans halva längd Nackfåran, som är relativt djup, bildar bågar under glabellans basalflikar, så att nackringen blir bredast på mitten, där den är försedd med en punktformig upphöjning Kindernas form är triangulär, och deras bredd från dorsalfåran vid nackringen till bakre hörnet lika med glabellans bredd vid basen En tämligen vid och djup bakre randfåra avskiljer de fasta kinderna från en mot glabellan avsmalnande randlist, vars form i yttre hörnet tyder på, att kinderna varit utdragna i taggar Partiet framför ögonen är upphöjt till en kullrig, sned ås gående inåt och framåt mot prefrontalfältet Ögonen äro små och sitta mitt för andra pannloben Facialsuturens gäng har jag icke kunnat fullt tydligt påvisa Pygidiet, som är välvt och halcirkelformigt, har en mot brämet mycket tydligt avsatt rhachis, som avsmalnar bakåt, går ända ut till kanten och bär 7 ringar Dorsalfårorna äro kraftiga och bilda vid övertvärandet av ribborna en zick-zacklinje Brämet har minst sex segment, vilka gå i båge utåt och bakåt, samt fåras av en ytterst grund mittlinje Såväl hu v ud- skölden som pygidiet äro granulerade Arten förekommer sparsa mt i ampyxkalken vid 'l'ommarp

40 Faleontologisk översikt Fossil betecknade med asterisk framför släktnamnet äro av vikt för efterföljande stratigrafiska framställning Alla å tavl I och II avbildade arter äro betecknade mer) ett X l 9 s "" s l l 2 l 3 l 4 l 5 l 6 l 7 l 8 l 9 l 10 l 11 l 12 l 13 l u Graptotitre Corynoides incm vus HDG * Diemnograptus Glingan i CARR Didymogmptus balticus TuLIB extensus HALL * > pattdus HALL * > suecicus TuLLB Diplogmptus s p Isogmptus gibberulus NrcH * Lasiog aptns bin1uo onatus HA u * Phyllogmptus angustifolius H ur Graptolit (diprionid) (l) Graptolit (Il) Graptolit (III) Cystidea Cm yocystites granatum WAHL X * Echinosphan ites aurantium GYLLENH X *Sphre1 onis oblonga ANG Brachiopoda X Acrot1 eta nana H ng Discina sp > Pm tlocki GErN X Leptre11a quinquecostata M'CoY X Lingula sp X Obolus jimb1 iatus HDG X *Odhis m gentea His X Pate1 ula Bohemica BARR X Strophomena s p sericea Sow var est1 icta HDG

41 39 AsRphnsregionens omfattning i sydöstra Skåne och på Bornholm 1 Gastroporl a x l l 2 Bellet ophon gratus HDG Euomphalus hullcefm mis HDG ) s p MU? chisonia sp PleU? otomm ia sp l 3 4 l l l l l l 10 1 u l l Cephalopoda Endocems commune WAHL Lituites s p Ol'fhocems sp (I) s p (II) s p (III) Ostracoda * Bey1 ichia eosfata L!NRS Pt imitia ca1 inata HDG * > Tolli BONNEM A Trllobitre x x x x x x x x x A gnostus cfr lentijo1 mis ANG *Ampyx 1 ostratus SARS Asaphus, usticus TÖRN Q Asaphus B p Calymmene pulchm BEYR Calymmene s p Ce1 atopyge s p Chit'U1'US s p * Cy1 tometopus claviji ons DALM Illcenus lo n gifrons Or JN Lichas q"ad1 ispinus ANG * Megalaspis acuticauda ANG * > limhata 8 AR S & BoEcK Nileus A1 madillo DALM var COI'nUtUS MBG ' > Niohe j1 ontalis ANG *Ogygiocaris concent1 ica LINRS Phacops s p * Ptychopyge glabrata ANG * > applanata A N O ' limhata ANG ' lata ANG *Remopleurides sexlineatus ANG ' suhquadratus HDG Symphysu1 us angustatus SAUS & BOECK ' palpeht osus DALM > supe1 stes OLIN Telephus granulatus ANG T1 inucleus coscinon hinus ANo l l l l l

42 stratigrafisk översikt Beträffande ortocerkalken s undre del har visserligen TuLLBERG 1 meddelat, att ANG skulle förekom ma i sydöstra Skåne, men då arten i fråga ej sedan dess upptagits i någon fossillista härifrån, och då jag, trots synner ligen noggranna undersökningar vid Komstad, Killeröd och Flagabro samt i Lunds Universitets geologiska museums skånska samlingar, ej lyckats påträffa densamma, tror jag m i g med bestämdhet ku nna uttala den åsikten, att planilimbatakalk icke finnes i sydöstra Skåne Då ej heller typ i sk ceratopygekalk 2 är känd härifrån, är det för närvarande täm l igen vanskligt att inom detta område fastställa asaphus region en s undre grän s MoBERG 3 hänför de tre yngsta zonerua av sydöstra Skånes undre didymograptusskiffer till a saphusregioneu samtidigt som han räknar d e två älsta av dem i Västergötland till ceratopygeregion en; b är förlägges alltså zonen med Phyllo,qraptus a ngust1jolius HALL under planilimbatakalken TöRNQUIST 4 d äremot synes vara benägen att parall ellisera sistnämnda zon med planilimbatakalken och låta zonerna med 1'etragraptus phyllogmptoides LINRS och m ed Didymograptus balticus TuLLB ekvivalera den del av ceratopyge-euloma-ledet, som bildar närmaste fortsätt ningen av ceratopygekalken i inskränkt betydelse På grund av sina undersökningar av profil erna vid Kleva och Orreholmen har von PosT 5 dragit den slutsatsen, att»ceratopygeregionen, tagen i den utsträckni n g, MoBERG föreslagit för densamma, omfattar på Falbygden allt, som ligger mellan Phyllograptusskifferns nedre gräns och den högsta Peltura-föra nde horisonten» I nämnda ski ffers understa delar på träffade VON PosT Didymograptus extensus HALJ, och Phyllo,qmptus angust folius HALL, av vilka den förstnämnda i sydöstra Skåne tillhör zonen med Isograptus gibberulus NrcH Beträffande denna zon visar HoLMs 6 graptolitfynd på Öland, att den är samtidig med den u ndre asaphuskalken, men TöRNQUIST 7 framhåller att»den kan Me,qalaspis planilimbata 1 TuJJBERG 2 MOBERG 3 4 r : l, sid 21 och 22 och SEGERBERG 1906, sid , sid 19 och , Ai<l 4Hl VON PosT 1906 HOLM 1895, sid 332 TöRNQUJST 1913, sid 4l!l MoBERG TÖRNQUJST

43 Asapbusregi onens omfattning i sydöstra Skåne 41 och på Bornh olm hafva börj at sin ut bi lo ning under tiden för l i m hatakalkens af eller t o m redan u n d er någon d el af plani li mbata kalke n s ålder» Om man såsom TöRNQUIST para lle l lise rar zonen med Phyllograptus angusf1jolius HALL med p lanil i m b ataka l ken, skul l e i n o m Fa l bygde n övre gränsen för ceratopygeregionen lig ga omedelbart u nder den egen tl i g a p lani l im b ata zon en På grund härav och d å denna gräns i nom områ d en, där asapbusregionen u p pträder under ren tril obitfa c i e s, s eda n ga m m alt förlag t s j ust u nder planilimbatakalken, ans er jag l ä m pl i gast att för s y döstra Skånes vidkommande låta den gå emellan zonen med Didymograptus bal ticus TuLLB och zo n en med Phyllograptus angustifvlius HALJ, 1 Genom mina fyn d av Ptychopyge applauata ANo, JJtfegalaspis acuticauda ANo och Cyrtometopus clavifrons DAI,M har det konstater a t s, att övre d elen av ortocer ka lken i s y dös tra Skåne tillhör undre a s a p h u s kal k e n s nivå Ovanpå ortocerkalken l i g g er zonen med Trinucleu c o scin o r rhinus ANG, som MoBERG placerat i as a ph u sle de t I si tt schema över Skånes ord o Y i ci u m 1 U07 2 pa rallelliseraoe b a n den med ge m i n ussk iffe rn, men år 1911 st ä l l de han den icke h ög re i lagerserien än zonen med bograptus gibberulus NicH Gen o m mina undersökn ingar har fråg an om zonens med Triuucleus coscin01 rhinuh ANo st äll n i n g i o r d o v i c i ska syste m et kommit i ett nytt läge Pal eon iol og i skt sett är nämligen zonen i fråga a v ungefär samma ålder som n ärmast ovanliggande av mig uppdng a d e lager, vi lka euligt gängse up pfattni n g måste föras till ch asm o psre gi onen D å WAILIN (se si d 8) å r 1871 fann motsvarande l ager vid Tosterup, ident i fi er ad e ban d em med LINNARssoNs u eyrich i a k alk»l{iselskiffern» i min pro fi l vid To mmar p motsvarar otvivelaktigt W ALLINB orthisskiffer vid Toster u p Samma år föreslog LINNARssoN 3, att man skul le utbyta b e näm nin ge n beyri c h ia ka l k mot c ha smo p skal k, emedan KJ >RULF åt de m o ts va ra n d e bil d n i ngarna i Norge gi v i t benämni ngen c has mopsre gio n e n och d etta namn vore det älsta och dessutom särdeles ly ck ligt valt I sin avhandling om Kinnekulles b e r g g ru n d har också HoLM 4 betec k nat V äster götlan d s be yri cb i aka l k som chasmopskalk Då LINNARSSONS b ey richia ka l k i stort sett innehållet d e led fossil, som karakterisera la ge rseri e n från och med coscinorrhinuszonen till,,ch med cystideskiffern i sy dös t m Skåne, torde även de n n a seri e icke utan skäl kun na h än för a s till c has mop sregion e n Häremot strider dock BROGGEHS 6 u pp fatt n in g av motsvarande bildnin gar i Norge Vid H uk hava i avdel n ing 4 a påträffat s samma ledfossil s om i V äster götlands beyricbi a kalk och i min nyupp t ä ck ta lagerser ie i sy döstra Skåne På alla mycket s ä t tn i n g väl tänkas ' Vad gränse n mellan asap h us- och ceratopygeregionen i Västergötland beträffar, Rkulle man k u n n a se ett skäl att draga d e n på samma!lätt, som jag ovan föreslagit för sydöstra Skåne, i den omständ ighete n, att det var j ust i nectre del e n av den 3 Kleva på Mösseberg, som till rle två övre rom rna 2 1\IOBI>IW PosT m mäkt i ga undre didymograptusskiffern v id fan n de två ovan omtalade g raptol i tarte r n a, v ilka ju h äntyda!lyctöstra Skånes u ndre didymograptusskiffer 1907, sid 80 a LINNARSSOK HOLM nv v 1871, sid , sid 54 BR0GGER 1887, sid 17 G

44 42 Herm an P A Funkquist tre platserna förekomma Ampyx rosfratus SARs, Ptychopyge glabrata ANG och Echino sph(jj r ites aurantium GYLLENH Ogygiocaris concent1 ica LrNRs, som förekommer ym nigt i zonen med Trinucleus coscinorrhinus ANG, har för övrigt påträffats endast i beyrichiakalk på Å l leberg och på Mösseberg I nedersta och mellersta nivåerna a v BR0GGERS avdelning 4 a förekomma även Trinu cleu s coscinorrhinus ANG och Telephus granulatus ANG, vilka äro karakteristiska för zonen med Trinucleus coscinorrhinus ANG i Skåne I ett l Ö st block, funnet av GRÖNWALL vid Rödmölla i sydöstra Skåne, har jag frampreparerat Trinucleus c osc i norrhinus ANG, Telephus granulatus ANG och Ampyx ros fr at u s SARs Då jag även vid Tommarp påträffat Ampyx rosfratus SARs tillsammans med Trin u cleu s coscinorrhinus ANG, anser jag mig kunna ekvival era zonen med T1 inucleus coscin o rrhin u s ANG med nyssn ämnda delar av avdelningen 4 a I övre delen av denna avdelning förekommer Echino sph(jjrites a urantium GYLLENH ganska all mänt Enligt BR0GGER 1 svarar 4 a '1 och åtm instone lägre delen av 4 a mot den övre ortocerkalken i Sverige och Östersjö provin serna, under det att övre delen av 4 a ekvivalerar med ScHMIDTS 2»Echino sphreriten schicht» I överen sstämmelse härmed skul le endast övre delen av ovan n ämnda lagerserie vid To nmarp kunna hänföras till chasmopskalken Echinosphoo ritkalkeu på Öland, vilken har flera ledfossi l gemensamt med såväl övre delen av n ivån 4 a som med min cystideskiffer vid Tommarp, ansägs av TuLLBERG 8 mot svara någon del av echinosphooritkalke n i ostbalti ska provinserna, av MoBERG 4 bilda övergån g till äldre chasmopskalken och av TöRNQUIST 5 böra sammanställas med Dalarnas och Ö stergötlands cysti dekalk Dessa lager parallelliserades av TöRN QUIST dessutom med chasmopskalken j Västergötland och med KJERULFS etage 4 (delvis) i Norge, vars ampyxkalk - i Kristiania universitets geologiska museum numera betecknad med Ordovicium E tage II e - karakteriseras 6 av Echin osph(jjr ites aura n tium GYLLENH, Caryocystites sp, Ampyx rosfratus SARs, Ampyx costatus BoECK och Nileus Armadilla DALM Chasmopsregionen i Norge om fattar BR0GGERS etage 4 b eller Ordovicium Etage III a en ligt Kristiani amuseets terminologi och utgör alltså hängandet till de lager, som motsvara cystideskiffern vid Tommarp Då benämningen chasmopr regionen leder sitt ursprung frän Norge, skulle man i sydöstra Skåne liksom i Norge kunna an taga cystideskiffern som tiggandet för densamma och i likhet med OuN 7 betrakta clinganiskiffern såsom chasmopsbildningarnas bottenlag Vill man däremot fortfarande räkna Västergötlands beyrichiakalk till chasm ops regionen, torde 0L1NS betmktelsesäit ej längre hålla streck Hade 0LIN vid upp görandet av sin stratigrafiska översikt haft kännedom om cliuganiskifferns liggande, - - ' Bn0GGER 1887, si d 18 2 SCHMIDT TULLBERG MoBERG 1882 : 2, sid 233 och , sid 16 och 6 'l'örnquist 1883, sid 20 Enl i gt 7 OLIN 1906, sid mi na 17 anteckningar från Kristiania universitets geologiska museum 75

45 Asaphusregionens omfattning i sydöstra Skåne och på Bornholm 43 skulle ban s äk erligen ej be t raktat densamma som chasmopsbildningarnas bott en lag Han f ra mb åller n äm l i g en, att, där c h as mop skal ke n är typi kt utvecklad, för eko m mer i dess undre del r i k l i gt med cy st id eer, såsom exempelvis i Dala rn a s cystidekalk och ryska Östersjöprovinsemas echi n os p h re ri tk al k I S kåne rådde enligt han s m en i ng skifferfacies utan cystideer, varför fastställandet av c ha s m op sla gr en s undre gräns måste ske med led n i ng av graptolit faun an B eträffa n d e d en typ i s k a o rthis skiffe r n, som anträffats in o m F åg e lså ngso mr äd et, To st erup, i Kvarnbäcken och Kyrk bäc ken vi d R ös t å n ga samt vid Rävatofta, på pe k ar 0LIN l, d el s att d en sa LD ma icke på någo t av dessa stäl l en påvi sats i t ydligt samband med andra bi l d n i nga r, dels att den vid lo kal ern a i östra delen av Toste rups område icke för ek o m me r mellan c l i ng a nisk iffer n och t r i n u cleuslagren Han hänför d en emellertid till c ha s m op slagrens övre del och an s er des s geo l o g i s ka ålder fullt fix e rad Våren upp re n sad es Kyrkbäcken i R ös t ån ga, och h ärigeno m fick jag t i l l fäll e att studera lagerfölj d e n i de n s am m a Talrika lösa block av o rtbis skiffe r SO om HADDINGS skä rn i n g III: 13 antyda, att n ä mn da skiffer anstår söder härom och är yngre än z o n en med Nema,qraptus _qracilis HALL Det t a står även i full överensstämmelse med HADDINGS 2 fynd av Orthis argentea His o c h Calymmene dilatata TuLLB i skär n i nge n III: 13 Då f ör övrigt genom mina unders ökn in gar vid T o m ma rp oc h B oll m u p samt W ALLI NS vid Tosterup k o nstatera t s, att typ i sk orthisskiffer förekommer emellan o rtoc e rkalke n och cli n ganisk iffe r n, kan fa st slå s, att orth i ssk iffern ej kan ställa s så h ögt i lager serien, som 0LIN gjort, utan bör placeras under den egen tl i ga c linganisk i ffe rn Ingen av de for skar e, som före 0LIN närm are undersökt orthisskiffern, har kunnat fastställa densammas g eolog is k a ålder LINNARssoN 3 fra m h öll, att den hårda, svarta skiffern med Orthis m gentea His vid F ågelsång ej var fullt bestämd till sin ålder, men d o c k kunde hänföras till trinucleusskiffern Häremot gj orde emellertid TöRNQUIST 4 inv ä nd n ingar och an såg fr ågan fortfarande böra stå öp p en TuLLBERG 5 f ramhåller, att orthisskiffern och mellersta graptolitskiffern vid Rö stånga stå i nära samband med varandr a Av förhålla n de na här v åga de han vi ss erli gen sl ut a till, att orthisskiffern l ig ger n ä r m ast ov an eller m öjl igen omsluter skiffern med Climaco graptus rugosus Tu J,B, me n kunde icke uttala sig bestä m t i fr ågan Zonen med Climacograptus rugosus TuLI,B vid Fåge l så n g och R östån ga v ilar e me llerti d enli gt BADDING 6 d irekt på z on en med Nemar mptus gracilis H ALL och ekv ivale rar zonen med Climacograp tus rugosus Tu LLB vid Vasagaard Beträffande lagerföljden i S k ån e yttrar TuLLBERG 7, att det inbördes förhållandet av de l ager, vilka l igga mellan zon en med Calym m ene dilatata TuLLB o c h zonen m ed Diemnograptus Ctingani CARR ' OLIN 1906, sid 76 och 30 2 H ADDING 1913: 2, sid 22 8 LINNARSSON 1875: 1, sid 262 och 263 TöRNQUIST 1875, sid 54 6 TULLBERG 1880: 2, sid Ö 6 HADDING 1915: l, sid 36 ' TULLBERG 1882: l, sid 11 och 19

46 44 Herman P A F n n kqnist icke på något ställe kunnat undersökas, sa m t att zonen me d Olimacograptus rug ows TuLLB vid Fågelsäng skiljes från den överliggande zo n e n meo T ullb av ett t u m stj ock t band a v vit, plastisk lera 0L I N \ av att orthisski fferns förhållande Colym m en e dila ta ta Sen are h a r emellertid visats Climacoyraptus 1 ugosu s till skiffern med TuLLB vid Fågelsång bli vit fullständigt missu ppfattat av LINNARssoN och 'l' t n,r,be R G Det fö reli gger n ä m ligen e n förkastn i n g mella n sistnämnda båd a skiffrar Då vidare TuLLB E R G s zon med Calym m ene dilatata TuLLB i såväl faunistiskt s o m petrografiskt hänseende överensstäm mer synnerligen väl med en del av lagerserien m ellan ortocer kalken och e linganiskiffern vid Tommarp, torde densam m as geologiska å l d er genom m i na undersök n i n gar blivit fullt bestämd Vad Trinucleus coscin orrh in u s A NG beträffar delar j ag TuLLBERGs 2 meni n g, d å h a n betvivlar A N GELINs up pgi ft, att denna a r t skulle förekomma i Fågelsångs ortocer I Lunds n n iversitets geologiska museum fi n n es en a v R ADDING från lokal kalk E 46 i Fågelsän g insa m lad k alkste n sstu ff med en trinucleusart s k ulle stuffen bestå av ortocerkalk vara Trin ucleusarten i fråga kunde alltså mi sstän kas Trinucleus coscin orrhinus ÅNG, då i n gen annan trinucleusart någon sin anförts frän den E n ligt etiketten Skånes ortocerkalk Vid närmare granskning har jag e m ellertid funnit, att av R A DDING påträffade arten ej är Trinucleus coscinorrhinus ANG, och då EK STRÖM 8 och jng genom un dersökning på platsen visat, att kal kstenen på lokal E 46 ej är fast an stående, torde ej heller RADDI NGs fynd strida m ot TuLLBERGs åsikt, att T rinu cleus coscinorrh inus ANa sannolj k t ej förekom m er i Fågelsån gs ortocerkalk Våren fö retogo EKsTRÖM och j a g en undersök n i n g av ortocerkalken på lokal E 2 1 a i Fågelsång och kunde härvid konstatera, att l a gren när m ast under ö vre di dymogra ptussk iffern bestå av limbatakalk, vil k et torde få bevis fö r rik tigheten av T u LLBERGs uttalande i frågan ligare anses som ett ytter TuLLBERGs uppgift, att v S chmalens EE i skiffern med Ca ly m m en e dilatata T ullb vid Fågelsång funnit ett h uvud, troligen tillhörande Trinucleus coscin o rrhinus ANG, överensstämmer d är e m ot synnerligen v ä l med m i n a åsikter om orthisskifferns geologiska ålder I västra Skåue komm er n ärmast ovanpå li m hatakalken övre d idym ograptus ski ffer och därpå undre dicellogra ptusskiffer Från A ndersön m eddelar HADDING '>, att Trinuchus roscin orrltinus A r w förekomm er tämligen ri kligt i u n d re delen av ogygi ocaris skiffern och i enstaka exem plar även i översta d e l e n av ortocerkalken Denna senares åljer h ärstädes har RADDING visserligeu ej u ppgivit, m en d å han i densamma fun nit Asaph us tecticaudatus STEINH, som av LINDSTRÖM 6 ansägs tillb öra ö vre röd och ö vre grå ortocer k a l k, torde den sannolikt k unna sidoställ as m ed platyurus- eller centauruskalk e n 1 OLIN 1 906, sid 1 3 o c h 14 2 TU LLBE RG 1882 : 3, sid 261 på S e L u n d s Geologiska Fältklubbs protokoll den 23 n o v 1916 Å r 1910 (s i d 7 0 ) m e ddelar v isse r l i gen Moberg, att Trin c o s c A N G finnes i ortocerkalken lokal E 21 b, men då a r t e n ej särskilt om nämnes av honom 1907, torde u p pgiften ha h ämtats från A n gel i n 6 HADDING : 2, 1 LINDSTRÖM s i d 75

47 Asaphu sregi o n e n s om fattn i n g i sydöstra Skåne och på Bornh o l m 4ö på Öland, vilket även göres sannolikt av B ADDINGs 1 schem a Enligt BADD ING 1 mot s varar Jämtlan d s ogygiocarisskiffer Skånes undre dicellogra ptusskiffer eller, närmare bestämt, zonerna med Diplograptus putillus HArL och Nem agmptus graeilis H A LL, vilka av MoBERG 8 och Tö RNQUIST 4 räknas som ekvivalenta till den yngsta öländska ortocerkalken Ne ma,qraptus gracilis HALL når på Andersön enligt RADDING 5 något högre upp än Ogygioearis dilatata BRUNN och åtföljes ovan för denna av Dierana g mplus Clingani CARR, som i Skåne karakterisera r en särskild zon, i MoBERGs silurschema uppförd såsom mellersta dicellograptusski fferns bottenlager Vid Johan nisro nära Bye gästgivaregård i Mörsils socken i J ämtland såg LIN NA RssoN 6 några block av en chnsmopskalk med helt an nat utseende än den på A n d ersön och U tön, men däre m ot m ycket lik den, som träffats i Västergötland vid Jon storp på västra sidan av Mösseberg och liksom denna i mängd innehållande Dessa block voro funna lösa, och deras moder Eehinosph cerites a u nmti u m G v LLBN H k lyft är obekant Som maren fann BADDING hithörande bild ningar fast an stående och direkt överlagrande ortocerkal ken vid Tand-Lockne l hans samlingar härifrån, vilka god hetsfullt ställts till mitt förfogan de, har jag funnit Eeh ino sph ce ri tes a u rantium GY LLENH, Beyrieh ia eostala LrNRS m fl Ä ven i Jämtland synes alltså denna faun a vara äldre än cl inganiskifferns Med stöd härav och a v vad härovan anförts anser jag, att lagerserien mellan cli n ganiskiffern och konglomeratet ovan ortocerkalken vid Tommarp ekvivalera zonerna med A mplexograptus Vasae TuLLB och Climacograptus rugosus TuLLB i västra Skåne och på Bornholm jämte någon del av undre dicellograptusskiffern Min åsikt, att motsvarigheten skulle beröra även undre dicellograptusskiffem, grundar sig dels därpå, att jag i den mörkgrå skiffer, som vid Tom m arp ligger ovanpå och nära zonen med Trin u eleus eo ei wrrhin u s ANG, påträffat talrika exemplar av Prim itia Tolli BoNNEMA, som enligt BADDING 7 uppträder synnerligen rikligt i zonen med Nema graptus gracilis B A LI, del s därpå att Trin ucleus eoscinorrhinus ANa förekom mer täm ligen rikligt i undre delen av ogygiocarisskiffern på Andersön I Jäm t lands liksom i Skånes chasmopsregion ha vi blandad kalkstens- och skifferfacies Motsvarande lager på Bornholm äro utbildade såsom graptolitförande lerski ffrar Redan tidigt hava dessa undersökts stratigrafiskt av TöRNQU IST, LrN N A RSSON, TuLLBERG, JoHNSTRUP o a, men först genom R ADDINGs grundliga un d er sökning av faunan hava deras motsvarighet i Skåne kunnat fastställas ( Se RAD DINGs schema : 2, sid 363) 1 RAD DING , sid R A DDING , sid M o BERG , sid 19 TöRNQUIST 1911, sid LTNNARSSON 7 och 426 HADDING 1912, s i d , sid RADDING 1313: 2, sid 10 och och 75

48 46 Herman P A Funkquist De lerskiffrar och skifferleror etc, som hava sin plats emellan ortocerkalken och zonen med Climacogmptus ntgosus TurLB på Bornholm, IJkna i petrografiskt hänseende bildningarna närmast ovanpå coscinorrhinuskalken vid Tomrnarp och motsvara antagligen övre delen av den undre dicellograptusskiffern i västra Skåne På mina här ovan beskrivna lokaler synas ifrågavarande bergarter att döma av deras petrografiska beskaffenhet till större delen vara grundhavsbildningar 1 och avsatta så nära kusten, att de påverkats av nivåförändringar eller av ändringar i vattnets strömstyrka Ett avbrott i sedimentationen på Bomholm och i sydöstra Skåne har ägt rum under tiden för övre didymograptus- och större delen av undre dicellograptusskifferns avsättning vid Fågelsång och Röstånga Härför tala konglomeraten ovanpå eller strax ovanför ortocerkalken på Bornholm och vid Tommarp Schemat på vidstående sida avser att visa, hur jag på gmnd av mina undersökningar tänkt mig de olika zonernas ställning inom asaphusregionen, till vilken jag, då det gäller graptolit- eller blandad facies, hänför alla bildningar mellan zonen med Didymograptus balticus 'l'ullb och zonen med Diemnograptus Clingani CARR 1 ANDERSf;ON och NoRitEGAAIW HJU7

49 l Kristianiaområdet O III a Kalk og Rkil'er m C hasmops O II e Kalk med Ampyx O li d Kalk og- skife1 med Ogygia dilatata O II c Ö vre skifer med Didyrnograptus O II u1 Orto cerkalk O Il b Expansusskiferen O II b Megalaspi skalk O Il a Undre skifer med Didyrnog-raptus l > m "' "O ::r >= 00, "' (JQ ö' ;:l "' ;:l I1J o B a 2 ;:l (JQ 00 '-< o I1J q "' m "' ""' ;:l "' o g "O ""' 1::0 o, ;:l ::r 2 B -l Asaphusregionen inom Skandinavien, Bornholm och Östersj öprovinserna Östersjöl l! Sydöstra Skåne l Västra Skåne Västergötland Region Öland Bornholm l l l l Dalarna Jämtland provinserna (Andersön) C has- z m :6 C2 Kuckersm- z m (Macrourus: l z m mops- Macrourns- Macrourns- Dic1 anogr Dic1 anog1 Dicranog r Dicranogr sche Schicht kalk) region kalk kalk Clingani Clingani Clingani? Clingani Echino- z m Amplexo- Cystideskiffer Echinosphreritk f Cctlym- Benichiakalk Cystidekalk alk gr Vasae sphreritkalk mene Ampyxkalk dilatata z m Climaco- z 111" 1 Climaco- Ancistroceras- gl ntgosus l [/1" ru - An cistroceras- Ancistroceraskalgosus kalk Skifferleror o leror med or- kalk,?y "'-"' C, b Echino- thisskiffer o a sphreritenkalk ler,kiffrar Centaurns skifferleror m z n1 Nemagr Centaurus- Ce ntaurus- z m Nemagr kalk l erskiffrar z m T1 inuc- g racilis kalk kalk gracilis leus cosciz nor1 hinus m Climaco- z m Climaconor1 hinus gr p ntillus gr putilltts C,a Obere Platynruskalk Platyurnskalk Platyuruskalk Platynrnskalk Linsenschich t Asa- N,, z n1 Glossog r p husregion N Hincksi B3 b Vagina- z m Didymo- Gigaskalk tenkalk gr gemimcs Gigaskalk Gigaskalk Gigaskalk B8a Untere Linsenschich t B2 b Expansns- kalk A tmphnskalk Undre Asa- Undre Asapbuskalk phnskalk z m Phyllo_(Jr Asaphnskalk Asa p huskalk Asaplinskalk ty pus Limhatakalk Lim hatakal k Limhatakalk Limbatak:llk Limhatakalk Limhatakalk Limhatakalk B2a Planilim z m Iso_(Jr Planilimbata Planilimbatahatakalk _(Jibbemlus Undre didy- kalk l z Planiii m hata m kalk l undre mograptus- Isogr gibb kalk o didymograpz m Ph y l lo gr z m Phyllogr tusskiffer kiffer angust angust Undre didy- mograptus- Cerato- z m Didymo- z m Didymo- skiffer B1 Glaukonit Ceratopygepyge- g1 balticus Ceratopyge- gr balticus l Ceratopygesand kalk kalk ceratopyge- kalk J region l kalk l -

50 Summary The tieid-work of the present essay on» 'l'he extent of the Asaphus Region i n S E Scania and i n Bomhol m» bas heen carried out w i th longer or slwrter inter ruptions during the summers of The places which have been the s pecial object of my researehes are Komstad, Tommarp, Tosterup, and Bollerup i n S E Sca nia, and Vasagam d and H ullegaard i n Bornholm At Komstad I have demonstrated the zon e of Phyllograptus a ngustijolius Hal l a littie n orth o f the large limestone quarry l have a ls o foun d here the zone of Isograp l us g ibb e ru lus N I C H In the Orthoceras limestone, Megalasp is limb(äa SA Rs & BoEcK occurs right down in the lowest banks Meyala is pl an ili mb a ta ANa could not be found, in spite of careful exa minatio n, so that Planilimbata limeslone must be excluded from the series of strata i n question At Tommarp the zone of Isograptus gi bbuu lus N i c H is probably to be fou n d above the zone of Phyllogr a ngustijolius HALL, althongh i t could not b e demon strated on a ccount of the thickness of th e Quaternary deposits The Orthoceras l i me stone is com posed of Li m hata limestone and Lower A saphus limestone The last narned zone has been established by my discovery of Plychopy_ge app l a n a ta A Na, Megalaspis acuticauda A N a, and Cyrtometopus cla,;ifrons D A L M in the u pper portion of the O rthoceras limestone! n MoBERG'li locality T 3 1 i s to be found the zone of Tr i nucleus coscinorrhinus ANG, with underlying conglamerate and transitional layers 33 ruetres north of T 3 I dug a weil 6,6 m deep, i n which I studied the strata from the lower portion of the Clingani - shale down to the Coscinorrhinus zone The bed s between the Clingani-shale and the Orthoceras limestone are the followi ng (for every fossil -hearing stratum the reader is referred to a column in the paleontological sy nopsis, pp 38 and 39, in which every fossil occurring i n the stratum is denoted by l : Clingani-sha le ( column 7 ) s ha l e : - Dark grey shale, calcareous u nderueath, with numerous cystidea above (column 6) Cystidean ' MoBERG, (See tbe list of authorities, p 53) 060 m

51 på Asa p husregionens om fatt n i n g i sydöstra Skäne och 49 Bornholm Dark grey crystalline l imestone, with brachiopods 024 m Ampyx lim estone (limestone with Ampyx rosfratus SARs) : dark grey siliciferous limestone (colu m n 5) 015 m Grey li mestene ( without fossils), rich in mica 009 m Dark grey phosphoritic and sand y s hale 0 02 m Light g rey to greenish-grey, often micaceous, phosphoritic, and pyritiferous soft sh ales, free fro m fossils; in the upper an d middle portion were found 9 banks, from 0 02 to m thick, of hard dark grey siliciferous shales, with brachiopods - Orthis sh a les ; in the middle and lower portion there were 12 layers, m thick, of dark to blackish-grey sha les, in most cases phosphoritic, with ostracod s and brac hiopods ; in the lower portion there were 4 layers, m thick, of light grey clay, sarnewhat p h osphoritic and pyritiferous (For the fossils i n the Orthi s shales and the shale bands see column 4 ) The soft s hales and the layers contained in the m have a total thickn ess o f 3 30 m The Coscinorrhinus-zone o r the zone of Trin u cleus c osc ino r rhi n us Ang (column 3) consi sts of : - Dark grey shales, usually with pyritic concretions, and here and t here samewhat phosphoritic ; in the lower portion with fossil frag ments ( Trin cosc, etc ) (0 30 m ) Dark grey phosphoritic a n d pyriti ferou s Iimestones (with fossils - Trin cosc, A mpyx 1 ostmtus Sars, etc ) ( m ) 0 58 m Con qlomerate : phosphoriti c balls ( Jo phospboric acid), embedded i n, p yritiferous limestene 0 05 m Transitiona l layers : - Dark grey phosphoritic shale ( 0 10 m ) Dark grey i m pure shaly l i m estene ( m ) m North-west o f Moberg's locality B III: 3 a t Tosterup I made a cutting i n which among other thi n gs I found a dark grey shale which, in addition t o Diera nograptus Cli11ga n i Carr, contained Lasiogmptus bim ucronatus Hall, a fossil which is otherwise considered to be characteri sti c of the zone of Nemag rap t u s gmcilis Hall At B ollerup there was found after excavation ( on the map p 28, or 625 m south-west of the corps de logis) typical Orthis shale, light grey soft shales, an d dark grey sl13les corresponding to a portion of the Tom m arp section At Vasagaard one o f my operations was to dig a well (c in the sketch map, p 30) and study m ore closely the lower portion of Haddin g's 1 section in the Middle Di cellograptus beds (a in the sketch-map) The following section was thus obtained : The zone of Climacog raptus rugosus TuLLB 0,88 m 0, 06 )) Greenish-grey to b luish-green s hales (tra n s it ion a l laye 1 ) Conglamerate (phosphoritic balls i n green san dy sbale) 0,03» 1 HADll lng : l (l i s t of authori t i e, p 52) 7

52 50 Herman P A Funkquist Light grey to greyish-green, phosphoriti c and pyritiferous soft shales, free from fos s ils, containing about 1 4 black ph osphoritic layers or bands of sh ale 0, 0 1-0,03 m thick : in the lower portion a 0,03 m layer of l ight grey phosphoritic and pyritiferous clay Cong lamerate (phosphoritic balls i n black shales with pyritic concreti ons) 1,66 m 0, 08 )) Lower Asaphus limestone Limbata limestcne m the western bank of the river Lresaan, the light grey Hoft shales with layers of dark shale were observed for a d i st a n ce of 50 metres The st ratig r aphy of the Asaphus region for the a bove locali ties is given for purposes of co m pari son on p 33 (scheme) As a result of my researehes it may be defi n itely stated that the series of strata between the Clingani-shale and the conglamera te above the Orthoceras limestone in S E Scania is equivalent to the lower portion of the Middle Dicellograptus bed s and the upper portion of the Lower Dicellograptus beds in W Scania Con temporaneons strata i n Bornholm are the zone of A mplexog rap tus Vasae T ullb and the zone of Climacograptus ntgosus TuLLB, tagether with the light grey soft shales with the dark shales and the conglamerates lying above The conglo merates above the Orthoceras limestene in Bornholm and in S E Scania show that a considerable lack in the stratification has here occurred duri n g the period of the depositing of the U p per Didymograptus beds and the greater p a rt of the Lower Dicellograptu s bed s i n W Scania The Coscinorrhinus-zone, the soft shales with Orthis shales etc, and the A m pyx li mestene have the maj ority of their fossi l s in com mon, are in a great mensure of about the same age, and be long to the upper part of the Asaphus reg i o n The soft shales of Bornholm may be assumed to be in parts somewhat older than those of S E Scan ia The posi tion of the Orthis shale (the siliciferous shale of the zone of O r t h is argen tea Hrs) in the Ordavieian syste m has been determined by my researches I have not found typi c al Orthis shale in Bornholm The scheme on p 47 is designed to show how, on the basis of my researches, I hav e conceived of the arrangemen t of the different zones within the Asa phus region, to which region I refer, as far as graptolite or mixed facies are con cet ned, all dep osits between the zone of Didymograptus b alticus TuLLB and the zone of Dicranograptus Clingani CARR The scheme shows, a m ong other things, that the A sapbus region is uni versally concluded by an Ecbinosphaerite zone, At Hullegaard, excep t in Bornholm

53 Litteraturförteckning Då nedan upptagna arbeten i det föregående citerats, har författarens namn och årtalet för arbetets utgivande angivits Om en författare under ett år publicerat flera än ett arbete, utsättes även ordningsnumret i förteckningen ANDERSSON, J G 1896 Uber cambrische und silurische phosphoritfiihrende Gesteine aus Schweden -- B ull Geol Inst Upsala Vol II, Part Om fosforitbildning och fosforitförande sediment - G F F Bd 19 H 4 ANGEJ,IN, N P 1851, 1854 Palreontologia scandinavica I Fasc I et II -- Lundre 1877 Geologisk öfversigts-karta öfver Skåne med åtföljande text -- Lund 1878 Palreontologia scandinavica l Fasc I et II Upp! 2, ntgifven af G LIND STRÖM - Holmire BARRANDE, J 1852 Systeme silurien du centre de la Boheme - Prague 1872 Systeme silurien du centre de la Boheme Suppl - Prague BEYHICH, E Ueber einige böhmische Trilobiten - Berlin Untersuchungen iiber Trilobiten II - Berlin BoNNEMA, J H 1909 Beitrag zur Kenntnis der Ostrakoden der Kuckersschen Schicht ( C 2 ) - Mitteil Min geol Inst Groningen Bd II, Heft l BR0GGER, w c 1882 Die silmisehen Etagen 2 & 3 im Kristianiagebiet und auf Eker etc - Universitätsprogramm Kristiania 1887 Geologisk kart over 0erne ved Kristiania - Nyt Mag f Naturv Bd 31 Kristi!lnia CARRliTHERS, w 1859 On the graptolites from t!je silurian shales of Dumfriesshire with a description of three new species - Ann Mag Nat Hist 3 Ser, Vol 3 DALMAN, J W 1826 Om PaJreaderna eller de så kallade trilobiterna - K V A H DAVlDSON, T 1!:! DE GEER, G A monograph of the british fossil brachiopoda Part VII The silurian brachiopoda - Palreontogr Soc London 1887 Beskrifning till kartbladet Lund - S G U Ser Aa N:o Beskrifning till kartbladen Vidtsköfle, Karlshamn (Skånedelen) och Sölvesborg (Skånedelen) - S G U Ser Aa N:is 105, 106 & 107 ERI>MANN, E 1872 Beskrifning öfver Skånes stenkolsförande formation - S G U Ser C N:o 3 FORCHHAMM:ER, G 1835 Danmarks geognostiske Forhold - Kjöbenhavn

54 52 Herman P A Funkquist GEINITZ, H B 1852 Die Versteinarungen der Grauwackenformation in Sachsen und den angrenzenden Länder Abt I Die Graptolithen - Leipzig GRÖNWALL, K A 1899 Bemrerkninger om de sedimentrera Dannel er paa Bornholm og deres tektoniske Forhold - D G U II Rrekke Nr 10 Kjöbenhavn GRöNWALL, K A og MuTHERS, V 1916 Beskrivelsa til Geologisk Kort over Danmark - D G U I Rrekke N:r 13 Kj0- benhavn GYLLENHAHL, JoH ABR 1772 Beskrifning på de så kallade Orystalläplen och kalkbollar, såsom petreficerade Djur nf Echini genus, eller dess närmaste slägtingar - K V A H HADDING, A 1912 Några iakttagelser från Tämtlands ordovicium - Medd N:o 21 fr Lunds Geol-min Inst G F F Bd 34 H : l Släktet Telephus Barr - Medd fr L G F Ser A N:o 18 G F F Bd 35 H l 1913: 2 Undre dicellograptusskiffern i Skåne jämte några därmed ekvivalenta bildningar - - Medd fr L G F Ser B N:r 6 K F S L Hand! N F Bd 24 N:r : l Der mittlere Dicellograptus-schiefer auf Bornholm - Medd fr L G F Ser B N:r 8 K F S L Hand! N F Brl 26 N:r : 2 Undre och mellersta dicellograptusskiffern i Skåne och å Bornholm - Medd fra Dansk geologisk Forening Bd 4 HALL, J 1852 Palreontology of New-York Vol II - Albany HEDSTHÖM, H 1896 Till frågan oni fosforitlagrens uppträdande och förekomst i de geologisk!\ formationerna - G F F Bd 18 H 7 HENNJG, A 1900 Geologischar Fiihrer durch Schonen Berlin 1904 Se TöRNEBOHM, A E och HENNro, A HISINGER, W 1808 Samling till en mineralogisk geografi öfver Sverige - Stockholm 1823, 1831 Anteckningar i Physik och Geognosie under resor uti Sverige och Nornge - Upsala 1H23 Stockholm 1831 HoLM, G 1882 Om de vigtigasta resultaten från en sommaren 1882 utförd geologisk-palreontologisk resa på Öland - Öfyers af K V A H N:o Om Didymograptus, Tetragraptu>J och Phyllograptns - S G U Ser O N:o 150 G F F Bd 17 H Kinnekulles berggrund - S G U Ser O N:o 172 HOLST, N Beskrifning till kartbladet Simrishamn - S G U Ser Aa N:o 109 HOLTEDAHL, Studien iiber die Etage 4 des norwegischen Silursystems beim Mjösen - Vid Selsk Skrifter I Math-Naturv Klasse N:o 7 Kristiania JOHNSTRUP, F 1874 Oversigt over de palreozoiske DanneJser paa Bornholm - ll:te Skandin Naturf M0de 187:1 Forhandl Kjöbenhavn 1889 Abriss der Geologie von Bornholm-- Mitt d Geolog Gesellsch zu Greifswald Bd IV KOKEN, E 1889 Ueber die Entwickelung der Gastropoden vom Oambrium bis zur Trias - N Jahrb f Min etc Beilage Bd VI LAMANSKY, W 1901 Neue Beitrlige zur Vergleichung des Ost-Baltischen und Skandinavischen Unter-Silurs - Separat Abdruck aus dem Oeutralblatt fiir Mineralogie etc - st Petersburg

55 A saphusregi o n e n s o m fattn i n g 53 sydöstra S k å n e o c h p å Bornholm LAMAN S K Y, W D i e retteste n siluj i s c h e n S c h ic h t e n Russlands -- S t Petersbu rg LAPWORTH, C H 1873 N o t e s o n t h e B r i t i s h G r aptolites a n d their A l l i e s 1876 Catal ogne o f t h e Weste r n Scottish foss i l s l O n an i m p roved C l assification o f t h e R h Rbdo p h o r a Graptol ites of Con n ty D o w n - Vol X Geol Mag M offat D i str i ct - G l asgow A p p e n d i x to i3wanston an Lapworth : On t h e s i l n r i R n r o c k s o f Cou nty Down - Pr oce e d Bel fast Nat F i e l d C l u b 1878 The Moffat Series - Q u a r t J o n r n G e o l Soc 1880 On new British Graptolites - Ann Mag Nat H i s t V o l 34 5 S e r, Vol 5 L IN DsTRÖM, G L i s t o f the fossi l fau nas of S w e d e n 1901 Researehes LINNARSSON, J on the v i s ual organs I Stockholm - of t h e tri l o b i te s - K V A H N : o 8 Bd 34 G O 1866 O m d e S i luriska Bi l d n i n ga rn e i M e l l e rsta W e s tergötland l A k n d A f h a nd l - Stockhol m Bidrag t i l l Westergötl ands Geologi - Ö f v e rs a f K V A H 1869 O m V e s tergötl ands Cam b r i s k a o c h Siluri s k a aflagri n gar 1871 Jemförelse m e l l an d e S i l ur i s k a a flagri n g a rn a i D a l a rn e och i V e s t e rgötl and - Öfver:; - K V A H Bd 8 N:o 2 a f K V A H 1872 A n t e ckni n gar o m d e n k a mbrisk s i l n r i s k a l agerse r i e n i Jemtl a n d 1875: 1 Anteck n i n ga r från e n r e s a i S k å n e s s i l u r t r a k t e r : 2 E n egendom l i g T r i l obitfau n a f r å n Jemtl a n d - G F F L876 On the vertical Vol III 1879 C of the G F F B d l N : o 3 Bd 2 B d 2 N:o 8 N:o 12 Dec I L graptol i t i c t y p e s i n S weden - Geol M a g Lon d o n Iakttagel s e r ö f v e r d e grapto l i tförande sk iffrarna i Skåne - S G U S e r C G F F LINNE, range - G F F - Bd 4 N:o 3 1 H 8, 9 v 1751 Skånska resan Stock h o l m - M ' CoY, FR Descri ption of the british palreozoi c fossils etc - Cambrid ge M I LTHE RS, V MOBERG, Se GRÖN WA L L, K A og M r r T HERS, V J C 1890 A n te c k n i n ga r o m Ö l a n d s ortot:erkalk - S G U 1892: 1 O m n ågra N:o 125 nya graptol i te r från G F F Bd 14 f-l er C N : o 1 09 S G U Skånes U n dr e graptolits k i ffer - Ser C H : 2 Om d e n af Tri nnejens coscino rrhinus A Na k a r akteriserade k a l k e n s geologiska ålder - S G U Ser C N : o 1 25 G F F H 5 Bel 1 4 S G U 1895 Beskri f n i n g till kartbl a d e t S a n d h a m m a r e n 1896 G e ologisk vägvirare inom Foge l s å n gstrakt e n - M e d tl fr L G F : l Diclym ogra p t n s s k iffer - M e cl tl fr L G F Ser A Ser Aa Ser A G F F N:o : 2 Om S u l a r psbäckens dal gån g - M e d d fr L G F Ser A N : o N : o 1 10 G F F Bd G u i d e f o r th e princi pal s i l m hm d i stricts o f E:> c a n i a - G F F Historical stratigraphical re v i ew of the Silurian of Sw e d en - S G U Å rsbok 4 ( ) : N : o M O B E RG, J C o c h S E G E R HERG, C N : o 11 f r H samt H 1 G F F Bd 24 H 5 Ett par b id rag t i l l känned o m e n om S k å n es d i cellograptus s k i ffer - Medel Lunds Geol m i n I n s t N:o 2 B el 24 Btl 32 H l Ser C N:o l 0 Bidrag t i l l k ä n n e d o m e n o m ceratopygeregionen m ed särsk i l d h ä n s y n t i l l dess utvet: k l i n g i Fogelsångstrakten - M e d el fr L G N F F Ser B N:o 2 K F S L Hand! Bd 1 7 NATHORST, A G 1877 Om de Bd 3 L8R5 kambr i s k a och s i l u riska l a g r e n vid K i v i k s Es p eröd i S k å n e etc N:o 9 Beskrifning t i l l kartbladet Trolleh o l m - 8 G U Ser Aa N : o 87 - G F F

56 54 Herman P A Funkquist NICROLSON, H A On 1867 s o m e Fossils from t h e Lower S i l u rian Rocks of t h e South o f Scotland - G e o l Mag Vol I V A m onograph of t h e british Graptolitidre - London 1872 NI LSSON, Sv U tkast till en Geologisk beskrifni n g ö fver Skåne - Physiographi s k a Sällskapets Å rs 1823 b erättelse Lund N0RREGA ARD, E M 1907 Nogle Bemrerkninger om Ortoceratitkal k e n s Petrografi - Medd f r fra Dansk geol Forening Bd 3 L G F Ser A N:o 1 4 Medd N:o 1 3 Om chasm opskalken o c h tri nucleusskiffern m o ts varan d e b i l d n i n garne i Skåne 0LIN, E de Medd fr L G F Ser B :r 1 K F S L Hand! N F Bd 17 N:r 3 v o N P o s T, L Bidrag till G F F kännedomen Bd 28 om Ceratopygeregion e n s utbildning i n o m Falbygd e n H 6 REED, CowPEU T h e lower palreozoic trilobites o f t h e G i r van district, Ayrshire - Pal reontogr Soc Vol for A LTER, J vv A m onograph of britis11 trilobites - London 1 8G4 [SARs &] Bo E C IC Uebersi cht 1838 der Grea n o r vegica bisher in H e ft l Norwegen ge f n n d e n e n Formen der Tri l obiten-fa m i li e - Christiania S C H M J DT, FR U n tersuch ungen iib er die S i l uris che Formati o n v o n E h s t land, Nord-Livland und O e s e l Arch i v fiir die Natu rkunde Liv-, Ehst, und Km lands 1882 On the Siluri a n Strata of the Baltic Ser l, Bd 2 Dorpat Provinces of Russia - From the Quarterly Journal o f th e G e ologi caj Soci e ty for N o v e mber H! Revision der ostbaltischen silmisehen Trilob iten - Mem d e l ' Acad Sciences d e S t -Petersbourg Imp des I- VI SEGE RH E RG, C 0 Se MoBERG, J C och S <: G EHBEHG, C O ST HANDMAHK, J E U n d r e G raptolitskiffer v i d Fågelsång - Medd fr L G F Bd 23 Ser A N : o 8 G F F H 7 TuiIBEHG, S A 1 880: l Några Bd 5 D i d y m ograptns-arter i u n d r e graptolitskiffer v i d Kivi ks-esperöd - G F F N:o : 2 Om lagerfölj den i d e kambriska och siluriska allagrin game vid Röstånga -- S G U Ser C N:o : l Skånes graptoli ter S G U S e r C G F F I Bd 5 N : o 3 A l l m ä n öfversigt öfver J e si luriska bildni ngarne i Skåne - N:o : 2 Före löpand e redogörelse för geologiska resor på Ö l a n d - G F F 1 882: 3 R eferat af S k å n e s Graptoliter I i G F F 1883 Ueber d i e Schichte n folge des Silurs Bd 6 Bd 6 H 6 H 6 i n S c h o n e n e t c - Zeitschr d Deutsch geol Ges TöHNEBORM, A E och H E N N I G, A Bes k r i fning till B l a d l & 2 o m fattande Je topografisk a kartb lajen Landskrona, L u n d, K ri s tian s tad, M a l m ö, Ystad, S i m ri s h am n - S G U Ser A l, a TÖHNQUIST, s L 1865 O m Fågelsångstraktens U n dersiluriska lager - L u n d s U n i v Å rsskrift 1871 Geologi s k a i a k ttagelser öfver d e n kam briska o c h s i l u riska lagföljden i Siljanstrakten - Öfvers af K V A H Tom I

57 Asaphusregionens omfattning i sydöstra Skåne och på Bornholm 55 'l'öhnquist, s L 1872 Geologiska iakttagelser i Rättviks, Ore och Orsa socknar i Dalarne sommaren Öfvers af K V A H 1874 Om Biljanstraktens paleozoiska formationsled - Öfvers af K V A H 1875 Berättelse om en geologisk resa genom Skånes och Östergötlands paleozoiska trakter, sommaren Öfvers af K V A H 1883 Öfversigt öfver bergbygnaden inom Biljansområdet i Dalarne, med hänsyn företrädesvis fäst vid dess paleozoiska lag - S G U Ser C N:o Undersökningar öfver siljansområdets trilobitfauna - S G U Ser C N:o Några anmärkningar om vefltra Europas kambriska och siluriska korologi - G F F Bd 11 H fi 1890 Undersökningar öfver siljansområdets Graptoliter L - Lunds Univ Årsskr Tom Observations on the structure of some Diprionidoo - K F S L Hand! N F Bd , 1904 Researehes into the graptolites of the lower zones of the scanian and vesti o gothian phyllo tetragraptus IJeds I and II - K F S L Hand! Bd 12 N:r 5 och Bd 15 N:r Fördröjda paleontologiska meddelanden - G F F Bd 27 H Snndry geological and palooontological notes - G F F Bd 28 H Graptolitologiska bidrag G F F Bd 33 H Några anmärkningar om indelningar inom Sveriges kambro-silur - G F F Bd 35 H 7 W AHLENB ICRG, G 1818 Om s venska jordens bildning - Upsala WARBURG, E WilllAN, c 1910 GeologicaJ description of NittAjö and its environs in Dalarne - G F F Bd 32 H Ueber die Silurformation in Jemtland - Bull Geol Inst Upsala Vol L 1896 Kambri ch-silurische Faciesbild ungen in Jemtland - Bull Geol Inst Upsala Vol III 1899 Eine nntersilnrische Litoralfacies bei Locknesjön in Jemtland - Bull Geol Inst Upsala Vol IV 1910 Die Silurbildungen in Wästergötland - Guide n:r 22 vid XI intern geologkongressen Stockholm

58 Innehällsförteckning Förord 3 Inledning 5 Historik 7 i:lydöstra Hkåne 7 Bornholm 19 Lokalbeskrivning 20 l Komstad, 20 2 Tommarp 21 3 Tosterup och Bolle up 27 4 Virresta<l 29 5 Tärrestad 29 6 Bornholm : 30 Artbeskrivning 34 Pnleontologi k översikt (tabell) 38 stratigrafisk översikt 40 Summary Litteraturförteckning 51 Sid 48 Rättelse Sid 35 ståt Rhachi's böt vara Rbachis' (Tryckningen avslutad den 12 dec 1919)

59 Tavl I

60 Förklaring till tavl I Originalen tillhöra Lunds Universitets Geolog-mineralog Institution L Phacops sp Pygidium 6/1 - Tommarp 2 Ampyx rostratus SARS Huvud 8/1 - Tommarp 2 a Samma art Huvud 8/1 - Tommarp 3 Samma art Pygidium 1/ - Rödmölla 4 Ampyx sp Pygidium "/1 - Tommarp 5 Calymmene pulchra BEYR Huvud '/ - Tommarp 6 Samma art Pygidium 8/1 - Tommarp 7 Trinucleus coscino1-rhinus ANG Huvud "/ - Tommarp 8 Samma art Huvud 8/1 - Tommarp 8 a Samma art Huvud 8/1 - Tommarp 9 Samma art Avtryck av huvud '/1 - Tommarp JO Samma art Huvud 8/1 -- Norge 10 a Samma art Del av skalet på kinden 6/1 Norge 11 Samma art Huvud 2/1 - Tommarp 11 a Samma art Del av skalet på kinden '/ Tommarp 12 Samma art Avtryck av skalet på kinden '/ - Tommarp 13 Samma art Pygidium 8/1 - Tommarp 13 a Sam ma art Bakre nedböjda kanten av pygidiet 6/1 - Tommarp J4 Samma art Pygidium 3/t Tommarp 15 Samma art Pygidium 8/1 - Tommarp 16 Sam ma art Pygidium 8/1 -- Tommarp 17 Samma art Pygidium och thorax (fotogr) - Tommarp 18 Samma art Avtryck av huvud 8/1 - Norge 19 Samma art Fullständigt exemplar 8/1 -- Tommarp 20 Samma art (fotogr) - Tommarp 21 Samma art Avtryck (fotogr) - Tommarp 22 Samma art Thoraxled (fotogr) - Tommarp

61 Kungl Fysiogr Sällsk Hand! N F Bd 31 M l Tavl l 4 s 2 : ' 2a Emy Klein delin O Mattsson Foto Ljustr A B Lagrelius & Westphal, Stockholm

62 Tavl II

63 Förklaring till tavl II Originalen tillhöra Lunds Universitets Geolog-mineralog Institution l Nileus Armadillo DAIM Huvudets mittsköld 8/ - Tommarp Samma art Pygidium 8/t - Bollerup 3 Siimma art Pygidium 8/t - Tommarp 4 Samma art Huvud 2 /t - Rödmölla fl Remopleurides subquadratus HDG Huvud 3/t - Tommarp 5 a Samma art Huvud 8/1 - Tommarp 6 Samma art Huvud 8/t - Virrestad 7 Agnostus cfr lentiformis ANG Huvud 8/t - Komstad 8 Huvud av trilobit ; - Komstad 9 Telephus g'f'anulatus ANG Glabella "/ - Rödmölla 10 Ogygiocaris concentrica LINRS Pygidium 2/t - Tommarp 11 Leptama sericea Sow var restricta HDG 6/t - Tommarp 12 Leptama quinquecostata M'CoY 6/t - Tommarp 13 Acrotreta nana HDG Ventralskal s;, - Tommarp 13 a Samma art Profil s;, _ - Tommarp 14 Samma art DorsalskaL s;,_ - Tommarp 15 Paterula Bohemica BARR Ventralskal 8/t - Tommarp 16 Obolus fimbriatus Hoo e;, -- Tommarp 17 Strophomena sp 6/ - Tommarp 18 Orthis argentea H1s 8/t - Tommarp 18 a Samma art (detalj ritning) e; --- Tommarp 19 Bellerophon gratus HDG 8/t - Tommarp 20 Fosforitbollar (6 st) 1/t - Tommarp 21 Echinospht:erites aurantium GYLLENH 8/1 - Virrestad 22 Samma art "/ - Virrestad 23 Spht:eronis oblonga ANG 2/1 -- Tommarp 23 a Samma art (detaljritning) 6/, - Tommarp

64 Kungl Fysiogr Sällsk Handl N F Bd 31 i\ l Tavl II , ' Il a a a Emy Klein delin Ljustr A B Lagrelius & Westphal, Stockholm

65 (Lunds Uuiv:s Årsskr N F Avd 2 Bd 16 Nr 1) Sid rad Rättelser l nedifrån står Kartan B läs Kartan A 15 LTNRS, LINRS, 4 lpd led- 38 vid Didymograptus suecicus infö1 es i kolumn 9 Acrotreta nana bo1 ttages i kolumn 8 Discina sp införes i kolunm 2 Portlocki borttages i kolumn 2 Leptama quinquecostata borttages i kolumn 2 Paterula Bohemica införes i kolumn 4 39 Beyrichia costata borttages ' 9 införes U Nileus Armadillo 3 Ogygiocaris concentrica införes i kolumn rad 14 nedifrån står Plychopyge läs Ptychopyge shale of shale or

66