Kvalitetsrapport Lärcentrum 2018 Ärende 8 BN 2018/215

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2018 Ärende 8 BN 2018/215 Sida 62 av 165

2 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: BN 2018/215 Bildningsnämnden Kvalitetsrapport 2018 Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna kvalitetsrapporten för och lägga denne till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapporten föreligger som bilaga. Rapportering sker en gång per år, läsårsvis, och är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Rapporten beskriver det arbete som skett, och den analys som gjorts utifrån resultaten, inom ramen för s verksamhet. Beslutsunderlag Kvalitetsrapport 2018 Bildning Beslutande, Anneli Nilsson, Sektorschef Arbetsliv & Fritid Föredragande, Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Bildningsnämnden Jimmie Brander jimmie.brander@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 63 av 165

3 Kvalitetsrapport 2018 Kvalitetsstyrning För uppdraget Anneli Nilsson Sida 64 av 165

4 1. TIDIGARE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 2 UTBILDNING... 2 ARBETE OCH INTEGRATION NYCKELTAL FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Tabell 1. Sjukfrånvaro () LÅ 2017/18 Område FAKTARUTA RESULTAT... 5 UTBILDNING... 5 TABELL 3: ANTAL ELEVER INTRODUKTIONSPROGRAM (IM) I EGEN REGI (SIFFRORNA AVSER INSKRIVNA ELEVER PER DEN ).. 5 ARBETE OCH INTEGRATION UTBILDNING VUXENUTBILDNING (INKL. SFI) OCH INTRODUKTIONSPROGRAM (IM)... 8 ANALYS AV RESULTATEN FRAMGÅNGS- OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 8 Introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildningen och språkintroduktion:... 8 Opalen... 8 SFI... 9 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning IDENTIFIERADE KRITISKA PUNKTER FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER ARBETE OCH INTEGRATION ANALYS AV RESULTATEN FRAMGÅNGS- OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Integration Arbetsmarknad Ensamkommande barn och ekonomiskt bistånd IDENTIFIERADE KRITISKA PUNKTER FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER LIKABEHANDLING OCH ARBETE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LYFTS TILL MÅLSTYRNINGEN Sida 65 av 165

5 Kävlinge s verksamhetsidé och uppdrag är att erbjuda utbildning, vägledning, coachning, praktik och arbetsträning till ungdomar och vuxna som vill stärka sin position och öka sina möjligheter i yrkeslivet eller inför högre studier. Sammantaget kan s kärnuppdrag uttryckas som att bistå Kävlingebon på sin väg mot varaktig självförsörjning. Ansvarsområden som ryms inom s verksamheter är vuxenutbildning inklusive SFI, studie- och yrkesvägledning, introduktionsprogram, gymnasieskola, särskilda undervisningsgruppen Opalen, flyktingmottagning, arbetsmarknadsprogram och insatser samt det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar år. 1. Tidigare förbättringsområden har tidigare år fokuserat på verksamhetsområden som i hög grad förbättrar och utvecklar intern och extern samverkan. Detta kan beskrivas både i termer av kompetensmässig och processuell samverkan. Under det senaste verksamhetsåret har den interna samverkan utvecklats i form av god struktur men också av en samarbetskultur som gör det enkelt för medarbetare och arbetsgrupper att aktivt söka samarbete och stöd i de respektive uppdragen och kompetenserna. För den externa samverkan kvarstår ett behov av att klargöra centrala strukturfrågor, framförallt i fråga om arbetsmarknads- och etableringsfrågor. Ett centralt utvecklingsområde är också att utveckla uppsökande verksamhet mot de målgrupper som inte hittar till s verksamheter. Konkret gäller det att marknadsföra de tjänster och insatser som kan bistå olika målgrupper framförallt med fokus på självförsörjningsuppdraget. Utbildning Inför 2017/18 ligger studie-och yrkesvägledare både för gymnasiet och för Komvux under rektors ansvar vilket skapar en tydligare organisatorisk struktur. Vi har i tidigare kvalitetsarbete även identifierat förbättringsområden när det gäller att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen. Med detta avses en integrerad didaktik där elevens språk- och ämneskunskaper utvecklas parallellt. Det kan också beskrivas i motsats till en mer traditionell didaktik där den språkliga kunskapsutvecklingen föregår ämnesstudierna. Skolan har formulerat ett mål som i sig utgår från nämndsplanen: Vi ger eleverna stärkta möjligheter för vidare studier och/eller bättre förutsättningar för arbetsmarkande. För att nå detta mål arbetar vi formativt dvs vi tar reda på var elever befinner sig språk-och kunskapsmässigt. Utifrån det utvecklar vi både elevens ämne- och språkkunskaper. Förstelärarna har under året genomgått en processledarutbildning tillsammans med arbetslagsledarna och specialpedagogen. Utifrån den utbildningen har strukturen kring skolförbättringsarbete och förstelärarnas arbete med att leda det kollegiala samarbetet tydliggjorts. Arbete och integration Under 2016 identifierade enheten Arbete och integration flera utvecklingsområden i verksamheten. En strukturell utgångspunkt för arbetet är att en allt större andel av våra deltagare har utländsk härkomst. Detta kommer att skapa behov av en ytterligare utvecklad och strukturerad samverkan med externa parter. Idag är denna samverkan i behov av förtydliganden, framför allt i fråga om respektive parts ansvar inom etableringen för nyanlända. 2 Sida 66 av 165

6 Våra insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), har initialt varit fokuserade på studier. I det fortsatta arbetet ser vi ett behov av att utveckla och etablera ett ökat fokus på arbete/praktik för de individer som inledningsvis inte identifierar utbildning som en aktivitet eller insats. Gällande vår interna samverkan ser vi ett behov av att ytterligare utveckla och strukturera samarbetet mellan Utbildning, Studie- och yrkesvägledning och Arbete och integration, inte minst med tanke på de nya statliga satsningarna, såväl på utbildnings- som på arbetsmarknadsområdet. Delar av detta arbete har redan påbörjats där strategier och samverkansformer utformats och startats upp i samverkan med relevanta aktörer såväl internt som externt. Den nya sektorn arbetsliv och fritid ger stora möjligheter till samverkan så väl intern som externt. 3 Sida 67 av 165

7 2. Nyckeltal förutsättningar Sjukfrånvaro s sjukfrånvaro är låg dock något högre än föregående år. Sjukdomsorsakerna kan huvudsakligen beskrivas som icke arbetsrelaterade, även om det ibland kan vara fråga om flera variabler som spelar in. Tabell 1. Sjukfrånvaro () LÅ 2017/18 Område Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun 0,87 2,37 3,30 5,39 5,51 5,15 4,19 5,74 4,02 5,16 5,53 2,98 4 Sida 68 av 165

8 3. Faktaruta resultat Utbildning Tabell 3: Antal elever Introduktionsprogram (IM) i egen regi (siffrorna avser inskrivna elever per den ) Programvariant Antal Individuellt alternativ/preparand (IMIA/Prep) - Egen regi 16 Språkintroduktion - Egen regi 59 Totalt egen regi 75 Tabell 4: Antal behöriga till nationella program IMIA/Prep - Egen regi Behörig till Nationellt gymnasieprogram Antal 9 (* 3 elever sökt dispens i engelska och kan därmed bli antagna till nationellt program) Ej behörig till Nationellt gymnasieprogram 66 Bland de 66 elever som inte uppnått behörighet återfinns elever med stor variation gällande antalet betyg kvar till gymnasiebehörighet. De elever vi har haft under året har haft allt från obefintlig skolbakgrund till 10 år skolbakgrund. Kursplanen i ämnet svenska som andraspråk är dessutom krävande och tiden våra elever har vistats i Sverige har helt enkelt varit för kort för att uppnå betyg i ämnet. Tabell 5: Antal elever Komvux inklusive SFI Komvux SFI, Grundläggande och gymnasial nivå Antal 2017 Antal 2018 Komvux - totalt Varav grundläggande vuxenutbildning Varav gymnasial vuxenutbildning Varav SFI Sida 69 av 165

9 Tabell 6: Betyg avslutade kurser Komvux () Betyg avslutade kurser Godkänd Ej godkänd HT VT LÅ 16/17 76,5 23,5 HT ,7 VT ,1 LÅ 17/18 86,5 13,4 Tabell 7: Antal betyg SFI SFI Antal betyg (=godkänd nivå) avslutade kurser Antal SFI - LÅ 16/17 76 SFI - LÅ 17/ Tabell 8: Måluppfyllelse -indikatorer VP (nedbrutna) Resultat grundläggande och gymnasial vux Andel studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Frekvens 60 Studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot vidare studier. 78 Resultat SFI Andel studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Frekvens 48 Studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot vidare studier Sida 70 av 165

10 Arbete och Integration Tabell 9: Resultat Indikator/faktor Andel deltagare som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden (VUX). Andel deltagare som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden (SFI). Andel deltagare i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som har gått vidare till praktik, arbete eller studier. Andel deltagare som inom 16 veckor erhållit arbete, praktik, påbörjat studier eller annat som för dem närmare arbetsmarknaden Accepterat värde VP Frekvens Andel deltagare som anser sig bli väl bemötta av personalen inget 94 7 Sida 71 av 165

11 4. Utbildning Vuxenutbildning (inkl. SFI) och Introduktionsprogram (IM) Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Tydliga framgångsområden är lärarnas uppdragsförtrogenhet och det goda bemötandet. Kompetensutvecklingsinsatser har fokuserat på professionell samtalsmetodik och kompetens i att leda sig själv. Förbättringsområden är lärarnas kompetens i att utmaningarna utifrån kartläggningsresultaten i litteracitet och numeracitet med att möta s målgrupper, specifikt i fråga om flerspråkiga elever. Förstelärarnas uppdrag har också under året tydliggjorts genom processledarutbildning. Arbetslagen på Kävlinge har satt upp mål relaterade till nämndsplan och indikatorer. Målen utgör i den meningen fokus för det identifierade utvecklingsarbete som pågår. Arbetslagen sätter upp tydliga mål, utarbetar metoder för att nå dem och utvärderar kontinuerligt måluppfyllelsen. Introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildningen och språkintroduktion: Mål 1: Alla elever har en aktuell individuell studieplan Alla elever har en individuell studieplan. Planerna uppdateras kontinuerligt. Höga krav ställs på kommunikation mellan alla som arbetar med eleverna i undervisningen. Mål 2: Trivseln skall öka från 80 till 82 procent Resultatet från höstens mätning (ht 17) visar att 60 av eleverna uppger på frågan Jag trivs i skolan. Orsaken till detta är dels att en lärare hastigt slutade av privata skäl dels att det har funnits en stor oro bland eleverna kring uppehållstillstånd. Bedömningen är att trivslen i skolan ökar när studieresultatenen är goda och undervisningen är anpassad utifrån kartläggningsprofilerna. Vi kommer fortsättningsvis att genomföra kvalitetsmätningen både höst- och vårtermin för att sätta fokus på denna fråga. Mål 3 Digitalisering - Infomentor ska användas av lärare, elever och vårdnadshavare Lärarna har tillgång till elever och elevgrupper genom Infomentor, i vilket bland annat frånvarorapporteringen fungerar. Utmaningen består i att arbeta mer aktivt med elevernas schema. Utvecklingsområdena på det här området består i att såväl tekniskt som ur användarsynpunkt möjliggöra för personal, elever och vårdnadshavare att arbeta med, respektive få insyn i, schema och måluppfyllelse. Under året har skoladministratören lagt schemat i Untis inför hösten Opalen Mål 1 Inkludering Opalen ska arbeta mot att fler elever ska inkluderas i sin hemskola. De elever som har fungerande relationer på sin grundskola ska erbjudas att delta i vissa lektioner på sin hemskola. I första hand gäller detta de praktisk/estetiska ämnena. I samråd och diskussion med elev och vårdnadshavare görs överenskommelser om förfarandet kring ett eventuellt deltagande i hemskolans undervisning. Noggrann planering ska göras i samtal med hemskolans rektor och berörda lärare på hemskolan. 8 Sida 72 av 165

12 Planering och studiebesök på hemskolan där personal från Opalen följer med. Kontakt mellan hemskolans lärare och mentor på Opalen och beroende på vilken skola eleven tillhör kan hämtning och lämning bli aktuell. En av tolv elever erbjöds under lå 17/18 möjlighet att delta i undervisningen i sin hemklass vilket var i ämnet bild. Resultat av insatsen är hittills att noll av tolv elever är inkluderade på heltid på sina hemskolor. Vinsten med att vara inkluderad på hemskolan är det sociala samspelet med jämnåriga. Förlusten för eleven är att det inte finns stöd i samma utsträckning som på Opalen. Vi vill vi poängtera att elevens vilja till att gå på sin grundskola är det mest väsentliga ur analyssynpunkt. Elever som känner sig osäkra väljer att avstå undervisning på hemskolan. Vi fortsätter kontinuerligt med arbetet och erbjudandet kring den rumsliga inkluderingen, det professor Claes Nilholm kallar för integrering. Det är en diskussion vi alltid kommer att föra med elever och vårdnadshavare. Inkluderingsarbetet är helt beroende av elevens individuella förutsättningar och förmågor, vi kan alltså inte pressa fram rumslig inkludering utan elevens samtycke. Mål 2 Digitalisering: Målet att använda Outlook som stödverktyg i arbetet infördes under våren. Resultatet är tillfredsställande och arbetet har fallit väl ut då arbetslaget använder Outlook till 100 som stöd i sin struktur och planering. SFI Mål 1: Lärarna tar hänsyn till de studerandes åsikter Måluppfyllelsen varierar mellan över de år vi genomfört mätningar hos målgruppen SFIelever. Vid senaste mätningen instämmer 73 av eleverna i påståendet. Även om det till synes är goda siffror ser vi det som ett förbättringsområde att få målgruppen mer engagerade i sitt lärande och att göra sin röst hörd. Förbättringsförslagen är ett fortsatt och ökat fokus på klass- och utbildningsråd samt tätare utvärderingar. Vi behöver tydliggöra hur processen ser ut från det att eleverna kommer med förslag till att ett beslut är fattat oavsett om det är ett beslut som eleverna gillar eller ogillar. Samtidigt behöver vi arbeta med att klargöra utbildningens roll och uppgift på olika nivåer. Mål 2: Kursmålen styr tillsammans med min individuella studieplan mina studier och jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika kurserna Måluppfyllelsen varierar mellan 60 och 89 över tid vilket är en för stor variation för att vi ska kunna känna oss nöjda. Vid senaste mätningen instämmer 65 i påståendet. Analysen ger delvis samma svar i fråga om förförståelse som ovan och vi menar att förbättringsförslagen består i fortsatt utveckling av mentorssamtal där matriser kan påvisa progressionen på flera modersmål, samtidigt som lärandemålen måste fokuseras i högre grad i undervisningen och synliggöras i klassrummet. Detta arbete förtydligas genom lärandematriser. Lärandematriser utarbetas utifrån varje mål. Hittills har lärandematriser tagits emot positivt bland eleverna och vi har hört olika varianter på uttalande från elever: Nu vet jag vad jag ska göra för att nå målet 9 Sida 73 av 165

13 Mål 3: Motverka diskriminering och kränkande behandling I Qualisenkäten mäts detta genom fråga 5 som lyder: Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag var jag kan få stöd inom vuxenutbildningen. Respondenternas jakande svar varierar mellan över tid. Vid senaste mätningen instämmer 56 i påståendet. Under året har antalet elever på studieväg 1 (lågutbildade och analfabeter) ökat markant och det tar lång tid för dessa elever att förstå dels på grund av språket och dels på grund av själva innebörden i begreppet. SFI-arbetslaget har tillsatt en arbetsgrupp som kommer att fokusera på hedersrelaterat våld och hur lärarna kan agera vid upptäckt. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Mål 1 Fler elever (79 ) ska bli godkända i sina kurser Måluppfyllelsen ska förbättras genom att få eleverna mer delaktiga i sina studier och synliggöra för dem hur de ska göra för att få godkänt betyg. Vi fortsätter att utveckla arbetssätt kring formativ undervisning med förstelärarna som resurs. Resultatet för våren 2018 visar att 87 är godkända i sina kurser. Det kan poängteras att detta resultat, såväl för Kävlinge kommuns del som nationellt, är relativt konstant över tid. Ur utvecklingshänseende har 2017/18 hittills präglats av insatser i arbetet med lärandematriser. Inför höstterminen 2018 ökar vi också andelen platsförlagd undervisning vilket vi ser som ett svar på ett uttalat behov hos stora delar av elevgruppen. Mål 2 Digitalisering Vi utvecklar vår digitala lärplattform Larweb genom förbättringar av layout, tydlighet och användningsområde. Utveckling sker också genom att eleverna möts av samma struktur i de olika kurserna. Examination sker alltid med minst två lärare som bedömare. Utveckling i form av digital samordning har skett genom att gränssnittet på Larweb numera följer kommunens grafiska profil. Sammantaget är resultatet en modern plattform layoutmässigt. Allt som eleven behöver i form av lärarförteckningar och kurslitteraturlistor finns nedladdningsbara som digitala dokument och är tillgängliga från Larweb. Vi har också gjort en LIKA skattning genom SKL samt avsatt en resurs för att stötta lärarna individuellt i den digitala mognaden. Mål 3 Nöjda elever ska uppgå till 89 Målet kan sägas mäta det sammanvägda resultatet av alla våra insatser. Vårens (2018) kvalitetsundersökningsenkät visade att 73 är nöjda med sin utbildning på Kävlinge. Vår analys är att allt fler elever med svenska som sitt andraspråk kommer till Komvux och utmanar pedagogernas didaktiska förmåga att möta dessa elever. Studiestödssystemet (CSN) och komvuxfördningen stöder inte heller alltid elevernas behov av längre studietid och mycket lärarstöd. Vi arbetar ständigt med dessa frågor vid arbetslagsmöten, individuella samtal. Förutom de insatser som redovisats under andra mål och rubriker så fortsätter vi att fokusera på hög kvalitet i undervisningen och ett gott bemötande i alla kontakter som eleven har med Kävlinge. 10 Sida 74 av 165

14 Identifierade kritiska punkter Under året har det blivit allt större konkurrens om de lärare som finns och allt svårare att rekrytera personal för elevgrupperna på Kävlinge. Utmärkande är bristen på SFI-lärare. Kävlinge kommun arbetar redan aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta arbete behöver fortsätta med förnyad kraft i syfte att locka till sig för målgrupperna lärare med rätt kompetens. I fråga om målgrupper så kommer det allt fler möjligheter via statsbidragssatsningar. Utmaningen består i att nå de målgrupper som inte naturligt ser s och/eller AF:s insatser som en möjlig väg till utveckling. Vi behöver i egen och samverkad regi bli bättre på att marknadsföra och informera om de insatser som är möjliga för respektive målgrupp. Detta är också formulerat som en aktivitet i verksamhetsplanen för Under hösten 18 kommer ett projekt att starta på som heter Fritids- och föreningsguiden i Kävlinge i syfte att ge kommunens invånare en mer meningsfull och utvecklad fritid samt att skapa kontakter. Förslag på förbättrande åtgärder De olika verksamhetsdelarna blir alltmer beroende av varandra varvid ett ökat samarbete mellan utbildning, SYV och enheten Arbete & integration blir nödvändigt. Enheten Utbildning har sett behovet av att formulera ett tydligt övergripande mål för de olika verksamhetsdelarna; Komvux (SFI) och Introduktionsprogrammen. Målet är hämtat ur skrivningar i nämndsplanen och läroplanen och anger tydligt det övergripande uppdraget rektor och lärare har i sitt dagliga arbete. Målet lyder: Skolans mål är att ge eleverna stärkta möjligheter för vidare studier och/eller bättre förutsättningar för arbetsmarknaden. För att nå detta mål arbetar vi formativt dvs. vi tar reda på var eleven befinner sig språk- och kunskapsmässigt. Utifrån det utvecklar vi både elevens ämnes- och språkkunskaper. Metoden vi använder är kartläggning av elevernas befintliga förmågor inklusive studiestrategier med tolk i ett enskilt samtal på cirka 2 timmar. Detta mynnar ut i en individuell kartläggningsprofil och följs upp i en formativt utformad undervisning och språkutvecklande arbetssätt där det kollegiala lärandet är centralt. Genom kompetensutvecklingen som genomförs i hela kommunen gällande lärandematriser och vårt SAFU -arbete (Språkutvecklande och formativ undervisning) synliggör vi både elevernas processer mot målen och lärarnas lärande. Resurserna utgörs av gemensam tid, förvärvad kompetens, våra elever, digital teknik och lokaler. Utvärdering sker genom Qualisenkäten som eleverna besvarar varje termin samt löpande utvärdering i arbetslagen genom förstelärarnas arbete. En beslutad förbättringsåtgärd är att öka andelen platsförlagd undervisning inom Komvux samtidigt som vi utvecklar våra flexkurser. Genom detta hoppas vi öka andelen godkända elever på. 11 Sida 75 av 165

15 5. Arbete och integration Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Integration Anvisningstalet för 2017 års flyktingmottagning (ABO) var 116 personer. Av dessa tog vi emot 96 stycken under 2017 och fullföljde uppdraget i februari En utmaning är att hitta bostäder till alla anvisade flyktingar. Under 2017 klarades detta genom fler tilldelade lägenheter från KKB samt hyra av Kävlinge Värdshus samt under slutet av året hyra av Barsebäcks vandrarhem. Vår FINSAM-samverkan med Lomma när det gäller att utveckla program för våra nyanlända har fortsatt under året. V har ett program som heter Förstärkt samhällsorientering. Denna är ett mer praktiskt komplement till den obligatoriska samhällsorienteringen om 80 timmar som erbjuds alla nyanlända. Arbetsmarknad Under året har 127 personer varit inskrivna på arbetsmarknadsdelen av Arbete & Integration. Samtliga resultat har ökat något under året, men vi har ännu inte fullt ut nått accepterade värden i verksamhetsplanen för Trots detta måste dock resultaten beskrivas som goda. Framgångsfaktorer i detta är att vi har tillgång till en bredd palett av insatser för Kävlingebon. Vi kan erbjuda både utbildningsinsatser och direkta åtgärder mot arbete, vilket bidrar till att resultaten fortsätter att vara goda. Vi kan i hög grad individanpassa handlingsplaner som förbättrar möjligheterna till en återgång på arbetsmarknaden och detta avspeglar sig i resultatet. Ökad samverkan med IFO i och med organisationsförändringen har också lett till snabbare åtkomst av arbetsmarknadsprogram och tätare uppföljningar. Ensamkommande barn och ekonomiskt bistånd Sedan 2017 finns områdena organiserad under Arbete och integration. Omorganisationen syfte var att skapa snabbare väg till egen försörjning för våra deltagare. VI har under uppstarten haft konsultstöd av EY och gemensamt kommit fram till ett flödesschema för hur arbete ska struktureras. Bland annat titta vi på fördelarna med digital ansökan, digital meddelandefunktion och ärendesamverkan mellan de olika verksamhetsdelarna inom. När det gäller ensamkommande barn har fokus varit att erbjuda så många som möjligt boende i vår egen kommun och att ge rätt boendeform till de ensamkommande. Avtalet med VoB Syd avseende HVB och stödboende är uppsagt och vi planerar att starta ett stödboende i kommunal regi. Identifierade kritiska punkter En allt större andel av våra deltagare har utländsk bakgrund. Detta ställer större och nya krav på kompetens i vår organisation. Det ställer också högre krav på samverkan, både på strategisk nivå sett till hur kommunen vill att integrationen ska se ut i form av boende, arbetstillfällen, samverkan med ideell sektor med mera, men också när det gäller operativ samverkan inom s verksamhetsdelar och nära samverkan med Arbetsförmedlingens etableringshandläggare. Allt för en snabbare väg till egen försörjning. 12 Sida 76 av 165

16 Ett annat kritiskt område är det blivit allt svårare att rekrytera personal med rätt och adekvat kompetens sett till våra målgrupper. Bristen på lärare och beteendevetare med erfarenhet av att arbeta med våra målgrupper blir allt svårare att hitta. Här kommer kommunens arbete med att profilera sig som en attraktiv arbetsgivare att ha stor betydelse för hur vi kommer att lyckas med våra uppdrag. Förslag på förbättrande åtgärder Med fokus på självförsörjning så genomfördes från den 1 oktober 2017 som sagt en organisationsförändring genom att Arbete & Integration tar över ansvaret för ekonomiskt bistånd och handläggningen av ensamkommande barn från Individ- och familjeomsorgen. Den nya enheten har fördelar av en samordnad organisation och ett starkare fokus på självförsörjningsuppdraget och insatser- för de målgrupper som står utanför eller riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Dock krävs här en modernisering av arbetet och en effektivisering av handläggningen genom bland annat digitalisering. Vägen till egen försörjning kan påskyndas av många olika faktorer bland annat genom att ha en aktiv fritid och möjlighet att utöva sina intressen och befinna sig i en positiv gemenskap. Här är samverkan med föreningslivet av stor vikt och möjligt att utveckla ytterligare. 6. Likabehandling och arbete mot kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras vid början av varje läsår. Arbetet och innehållet i denna samt i form av ordningsregler måste sägas vara väl känt bland elever, deltagare och personal. Plan och Ordningsregler är väl anslagna i verksamhetslokalerna. Under året har aktiviteter genomförts systematiskt i syfte att motverka diskriminering och kränkande behandling på Kävlinge. 7. Lyfts till målstyrningen Ofta är våra insatser bara ett första steg i en individs väg mot egenförsörjning. Arbete och/eller utbildning nås ofta i nästa steg, då deltagaren utvecklats i den meningen att de kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. En gemensam utmaning som dessutom delar med alla kommuner består i att utforma och genomföra aktiviteter och insatser som syftar till att nå de målgrupper som inte med egna initiativ eller anvisning kommer till oss för utbildning eller andra insatser. Bostadsförsörjningen, för nyanlända men också för ensamkommande barn som nu börjar bli unga vuxna, är fortfarande en utmaning. Svårigheten att rekrytera personal med rätt kompetens är fortsatt en utmaning för hela. 13 Sida 77 av 165