Kvalitetsrapport 2017

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2017 Kvalitetsstyrning För uppdraget Marcus Eriksson

2 KVALITETSSTYRNING LÄRCENTRUM TIDIGARE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 3 UTBILDNING... 3 ARBETE OCH INTEGRATION NYCKELTAL FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Tabell 1. Sjukfrånvaro (%) LÅ 2016/17 Område... 4 Tabell 2. Frisknärvaro (antal/ %) jan-maj 2017 Område FAKTARUTA RESULTAT... 4 UTBILDNING... 5 TABELL 3: ANTAL ELEVER IM I EGEN REGI... 5 ARBETE OCH INTEGRATION UTBILDNING VUXENUTBILDNING (INKL. SFI) OCH INTRODUKTIONSPROGRAM (IM)... 7 ANALYS AV RESULTATEN FRAMGÅNGS- OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 7 Introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildningen och Språkintroduktionen:... 7 Opalen... 8 SFI... 8 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning... 9 IDENTIFIERADE KRITISKA PUNKTER FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER ARBETE OCH INTEGRATION (A & I) ANALYS AV RESULTATEN FRAMGÅNGS- OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Integration Arbetsmarknad IDENTIFIERADE KRITISKA PUNKTER FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER LIKABEHANDLING OCH ARBETE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VAD LYFTS TILL MÅLSTYRNINGEN

3 Kävlinge s verksamhetsidé och uppdrag är att erbjuda utbildning, vägledning, coachning, praktik och arbetsträning till ungdomar och vuxna som vill stärka sin position och öka sina möjligheter i yrkeslivet eller inför högre studier. Sammantaget kan s kärnuppdrag uttryckas som att bistå Kävlingebon på sin väg mot varaktig självförsörjning. Ansvarsområden som ryms inom s verksamheter är vuxenutbildning inklusive SFI, studie- och yrkesvägledning, introduktionsprogram, gymnasieskola, särskilda undervisningsgruppen Opalen, flyktingmottagning, arbetsmarknadsprogram och insatser samt det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar år. 1. Tidigare förbättringsområden har tidigare år fokuserat verksamhetsområden som i hög grad förbättrar och utvecklar intern och extern samverkan. Detta kan beskrivas både i termer av kompetensmässig och processuell samverkan. Under det senaste verksamhetsåret har den interna samverkan utvecklats i form av god struktur men också en samarbetskultur som gör det enkelt för medarbetare och arbetsgrupper att aktivt söka samarbete och stöd i de respektive uppdragen och kompetenserna. För den externa samverkan kvarstår ett behov av att klargöra centrala strukturfrågor, framförallt i fråga om arbetsmarknads- och etableringsfrågor. Ett centralt utvecklingsområde är också att utveckla uppsökande verksamhet mot de målgrupper som inte hittar till s verksamheter. Konkret gäller det att marknadsföra de tjänster och insatser som kan bistå olika målgrupper framförallt med fokus på självförsörjningsuppdraget. Utbildning Skolinspektionen genomförde tillsyn av Kävlinge i maj Inspektionen innefattade gymnasieskola med introduktionsprogram samt på en övergripande nivå Komvux och SFI. Skolinspektionen fann inget annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom de arbetsområden som granskats. Enheten Utbildning på Kävlinge genomgick också en extern granskning av företaget Q-steps. I denna identifierades förbättringsområden i kvalitetsarbetet gällande stödfunktionerna för utbildningen. Konkret nämndes otydlighet gällande organiseringen av studie-och yrkesvägledning så detta tas upp som ett förbättringsområde. Tidigare har rektor haft den arbetsledande funktionen i det dagliga arbetet medan anställningarna organisatoriskt har legat under verksamhetschefen. Detta har dock förändrats inför läsåret 2017/18 genom att studie-och yrkesvägledare både för gymnasiet och för Komvux ligger under rektors ansvar, vilket skapar en tydligare organisatorisk struktur. Vi har i tidigare kvalitetsarbete även identifierat förbättringsområden när det gäller att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen. Med detta avses en integrerad didaktik där elevens språk- och ämneskunskaper utvecklas parallellt. Det kan också beskrivas i motsats till en mer traditionell didaktik där den språkliga kunskapsutvecklingen föregår ämnesstudierna. Arbete och integration Under 2016 identifierade enheten Arbete och integration flera utvecklingsområden i verksamheten. En strukturell utgångspunkt för arbetet är att en allt större andel av våra deltagare har utländsk härkomst. Detta kommer att skapa behov av en ytterligare utvecklad och strukturerad samverkan med externa parter. Idag är denna samverkan i behov av förtydliganden, framför allt i fråga om respektive parts ansvar inom etableringen för nyanlända. Våra insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), har initialt varit fokuserade på studier. I det fortsatta arbetet ser vi ett behov av att utveckla och etablera ett ökat fokus på 3

4 arbete/praktik för de individer som inledningsvis inte identifierar utbildning som en aktivitet eller insats. Gällande vår interna samverkan ser vi ett behov av att ytterligare utveckla och strukturera samarbetet mellan Utbildning, Studie- och yrkesvägledning och Arbete och integration, inte minst med tanke på de nya statliga satsningarna, såväl på utbildnings- som på arbetsmarknadsområdet. Delar av detta arbete har redan påbörjats där strategier och samverkansformer utformats och startats upp i samverkan med relevanta aktörer såväl internt som externt. 2. Nyckeltal förutsättningar Sjukfrånvaro s sjukfrånvaro är mycket låg. Gällande långtidsfrånvaron så utgörs denna av fyra ärenden vilka också står för huvuddelen av den totala sjukfrånvaron. Sjukdomsorsakerna kan huvudsakligen beskrivas som icke arbetsrelaterade, även om det ibland kan vara fråga om flera variabler som spelar in. Tabell 1. Sjukfrånvaro (%) LÅ 2016/17 Område Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun 0,48% 0,58% 3,14% 3,30% 3,74% 2,51% 3,88% 4,50% 2,09% 4,46% 5,29% 3,91% Frisknärvaro - Andelen friska under läsåret 2016/17 har ett medelvärde på knappt 82 %. Även här utgörs andelen sjukskrivna av ett fåtal personer. För att exemplifiera så ser statistiken för jan-maj 2017 ut enligt nedan: Tabell 2. Frisknärvaro (antal/ %) jan-maj 2017 Område Antal personal jan-maj 2017 Antal friska Jan - Maj Antal personer Jan - Maj Frisknärvaro (%) Jan - Maj ,54% Av de 11 personer som varit sjuka under perioden jan-maj, utgörs 3 eller möjligen 4 personer av långtidssjukskrivna. Av de senare är dock samtliga utom en tillbaka i arbete i någon omfattning. har satt indikatorer och mål för att arbeta med att främja en god arbetsmiljö och en hälsosam arbetsplats, vilket kan bidra till goda resultat på detta område i framtiden. 3. Faktaruta resultat 4

5 Utbildning Tabell 3: Antal elever Introduktionsprogram (IM) i egen regi Programvariant Antal Individuellt alternativ/preparand (IMIA/Prep) - Egen regi 22 Språkintroduktion - Egen regi 39 Totalt egen regi 61 Tabell 4: Antal behöriga till nationella program IMIA/Prep - Egen regi Antal Behörig till Nationellt gymnasieprogram 13 Ej behörig till Nationellt gymnasieprogram 9 De 9 elever som inte uppnått behörighet har endast några ämnen kvar tills de är behöriga till nationellt program på gymnasiet. Kursplanen i ämnet svenska som andraspråk är krävande och då många av eleverna endast vistats en kort tid i Sverige har tiden helt enkelt varit för kort för att uppnå betyg i ämnet. Generellt går det att se en tvåårseffekt för eleverna med utländsk bakgrund, i den meningen att många uppnår sin gymnasiebehörighet under sitt andra år på IM. Tabell 5: Antal elever komvux Komvux SFI, Grundläggande och gymnasial nivå Antal Komvux - totalt 638 Varav grundläggande vuxenutbildning 76 Varav gymnasial vuxenutbildning 363 Varav SFI 199 Tabell 6: Betyg avslutade kurser Komvux (%) Betyg avslutade kurser Godkänd Ej godkänd HT % 25 % VT % 22 % LÅ 16/17 76,5 % 23,5 % Tabell 7: Antal betyg SFI SFI Antal betyg (=godkänd nivå) avslutade kurser Antal SFI - LÅ 16/

6 Tabell 8: Andel sökande som avslutar kurs (Komvux) Andel sökande som påbörjar och avslutar kurs Frekvens LÅ - 16/17 73 % Tabell 9: Måluppfyllelse -indikatorer VP (nedbrutna) Resultat grundläggande och gymnasial vux Andel studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Frekvens 63 % Studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot vidare studier. 82 % Resultat SFI Andel studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Frekvens 32 % Studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot vidare studier. 44 % Arbete och Integration Tabell 10: Resultat Indikator/faktor Andel deltagare som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Andel deltagare i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som har gått vidare till praktik, arbete eller studier. Andel deltagare i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som har gått vidare till praktik, arbete eller studier. Andel deltagare som inom 16 veckor erhållit arbete, praktik, påbörjat studier eller annat som för dem närmare arbetsmarknaden Andel deltagare som anser sig bli väl bemötta av personalen Accepterat värde VP Frekvens 85 % 84 % 77 % 76 % 77 % 76 % inget 76 % inget 92 % Diagram 1: Resultat anvisade personer (n= 136) 6

7 3% 39% till arbete eller utbildning 58% återgår till remitterande myndighet flyttat eller avbrutit av annan orsak. 4. Utbildning Vuxenutbildning (inkl. SFI) och Introduktionsprogram (IM) Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Tydliga framgångsområden är lärarnas uppdragsförtrogenhet och det goda bemötandet. Kompetensutvecklingsinsatser har fokuserat professionell samtalsmetodik och kompetens i att leda sig själv. Förbättringsområden är lärarnas fortsatta kompetensutveckling i utmaningarna med att möta s målgrupper, specifikt i fråga om flerspråkiga elever. De fyra arbetslagen på Kävlinge har satt upp mål relaterade till nämndsplan och indikatorer. Målen utgör i den meningen fokus för det identifierade utvecklingsarbete som pågår. Arbetslagen sätter upp tydliga mål, utarbetar metoder för att nå dem och utvärderar kontinuerligt måluppfyllelsen. Introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildningen och språkintroduktion: Mål 1: Alla elever har en aktuell individuell studieplan Alla elever har en studieplan, som i hög grad också är individualiserad. Detta är en utveckling från tidigare, i synnerhet i fråga om att eleverna ges möjlighet till större delaktighet och att ta större eget ansvar för sina studier. Vi är dock inte nöjda med att planerna under våren inte uppdateras i tillräckligt hög grad. Orsaken till det var ett glapp i tiden mellan att den tidigare studie-och yrkesvägledaren slutade och att den nya påbörjade sin anställning. Mål 2: Trivseln skall öka från 80 till 82 procent Eleverna uppger både i enkäter och i samtal att de trivs på skolan. Vi genomför många trivselaktiviteter under läsåret. Utmaningen är att eleverna befinner sig på väldigt olika nivåer både språkligt och kunskapsmässigt vilket inneburit att det är svårt att genomföra lyckade trivselaktiviteter som omfattar alla. Nästa läsår kommer vi istället att dela in gruppen 7

8 Individuellt alternativ i två grupper istället för en för att möjliggöra en utveckling kring våra planerade trivselaktiviteter. Mål 3 Digitalisering - Infomentor ska användas av lärare, elever och vårdnadshavare Lärarna har tillgång till elever och elevgrupper genom Infomentor, i vilket bland annat frånvarorapporteringen fungerar. Utmaningen består i att arbeta mer aktivt med elevernas schema. Utvecklingsområdena på det här området består i att såväl tekniskt som ur användarsynpunkt möjliggöra för personal, elever och vårdnadshavare att arbeta med, respektive få insyn i, schema och måluppfyllelse. Opalen Mål 1 - Inkludering Fem av fjorton elever erbjöds under HT 2016 möjlighet att delta i undervisningen i sin hemklass i vissa ämnen. Resultat av insatsen är hittills att två av fjorton elever är inkluderade på heltid på sina hemskolor medan tre av fjorton är inkluderade på heltid på Opalen. Vi vill vi poängtera att elevens vilja till att gå på sin grundskola är det mest väsentliga ur analyssynpunkt. Elever som känner sig osäkra väljer att avstå undervisning på hemskolan. Vi fortsätter kontinuerligt med arbetet och erbjudandet kring den rumsliga inkluderingen, det professor Claes Nilholm kallar för integrering. Det är en diskussion vi alltid kommer att föra med elever och vårdnadshavare. Inkluderingsarbetet är helt beroende av elevens individuella förutsättningar och förmågor, vi kan alltså inte pressa fram rumslig inkludering utan elevens samtycke. Mål 2 Elevernas delaktighet i sin egen lärprocess och utveckling. I arbetet kring delaktighet använder vi begreppen Achievement och Progress som ett sätt att mäta elevernas delaktighet i sin egen utveckling. Inför utvecklingssamtalen HT 2016 och VT 2017 skattade 12 av 14 elever sin egen arbetsinsats och denna stämde övervägande överens med lärarnas skattning, vilket vi ser som en framgång. Vi uppfattar att arbetet har varit framgångsrikt och att det utgör en bra förutsättning för att prata om rätt saker vid utvecklingssamtal. En förändring införs HT-17, då eleverna ska göra skattningen i förväg. Mål 3 Digitalisering: Målet att använda Outlook som stödverktyg i arbetet infördes under våren. Resultatet är tillfredsställande och arbetet har fallit väl ut då arbetslaget använder Outlook till 100 % som stöd i sin struktur och planering. SFI Mål 1: Lärarna tar hänsyn till de studerandes åsikter (Qualis #19) Måluppfyllelsen varierar mellan % över de år vi genomfört mätningar hos målgruppen SFI-elever. Även om det till synes är goda siffror ser vi det som ett förbättringsområde att få målgruppen mer engagerade i sitt lärande och att göra sin röst hörd. Förbättringsförslagen är ett fortsatt och ökat fokus på klass- och utbildningsråd samt tätare utvärderingar. Vi diskuterar också nödvändigheten i att öka förförståelsen bakom de frågor vi ställer i såväl mål- som kvalitetsstyrning då vi uppfattar att elever kan ha svårt att relatera frågan kontextuellt. Samtidigt behöver vi arbeta med att klargöra utbildningens roll och uppgift på olika nivåer. 8

9 Mål 2: Kursmålen styr tillsammans med min individuella studieplan mina studier och jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika kurserna. (Qualis #13) Måluppfyllelsen varierar mellan 60 och 89 % över tid vilket är en för stor variation för att vi ska ska kunna känna oss nöjda. Analysen ger delvis samma svar i fråga om förförstålse som ovan och vi menar att förbättringsförslagen består i fortsatt utveckling av mentorssamtal där matriser kan påvisa progressionen på flera modersmål, samtidigt som lärandemålen måste fokuseras i högre grad i undervisningen och synliggöras i klassrummet. Mål 3: Motverka diskriminering och kränkande behandling I Qualis mäts detta genom fråga 5 som lyder: Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag var jag kan få stöd inom vuxenutbildningen. Respondenternas. Respondenternas jakande svar varierar mellan 60-80% över tid. Utvecklingen består förutom det kontinuerliga likabehandlings.- och värdegrundsarbetet i aktiviteter som temadagar med inriktning mot diskriminering och kränkande behandling, samt i aktiviteter med syfte att skapa en stark Vikänsla på. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Mål 1: Fler elever (79%) ska bli godkända i sina kurser Måluppfyllelsen ska förbättras genom att få eleverna mer delaktiga i sina studier och synliggöra för dem hur de ska göra för att få godkänt betyg. Vi fortsätter att utveckla arbetssätt kring formativ undervisning. Resultatet för våren 2017 visar att 78 % är godkända i sina kurser. Det kan poängteras att detta resultat, såväl för Kävlinge del som nationellt, är relativt konstant över tid. Ur utvecklingshänseende har 2017 hittills präglats av insatser för att stärka formativ undervisning och språkutvecklande arbetssätt. Inför höstterminen ökar vi också andelen platsförlagd undervisning vilket vi ser som ett svar på ett uttalat behov hos delar av elevgruppen. Mål 2 Digitalisering Vi utvecklar vår digitala lärplattform, Larweb, genom förbättringar av layout, tydlighet och användningsområde. Utveckling sker också genom att samlokalisera yta för våra digitala hjälpmedel på samma forum. Detta kommer att underlätta för eleverna i deras studier, framförallt för distanseleverna. Utveckling i form av digital samordning har skett genom att gränssnittet på Larweb numera följer kommunens grafiska profil. Sammantaget är resultatet en modern plattform layoutmässigt. Allt som eleven behöver i form av lärarförteckningar och kurslitteraturlistor finns numera nedladdningsbara som digitala dokument och är tillgängliga från Larweb. Mål 3 Nöjda elever ska uppgå till 89 % Målet kan sägas mäta det sammanvägda resultatet av alla våra insatser. Vårens (2017) kvalitetsundersökningsenkät visade att 88 % är nöjda med sin utbildning på Kävlinge. Förutom de insatser som redovisats under andra mål och rubriker så fortsätter vi att fokusera hög kvalitet i undervisningen och ett gott bemötande i alla kontakter eleven har med Kävlinge. I fråga om bemötandefrågor så sker kontinuerlig fortbildning på det området till all personal. 9

10 Identifierade kritiska punkter Under året har det blivit allt större konkurrens om de lärare som finns och allt svårare att rekrytera personal för elevgrupperna på Kävlinge. Utmärkande är bristen på sfilärare. Kävlinge kommun arbetar redan aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta arbete behöver fortsätta med förnyad kraft i syfte att locka till sig för målgrupperna lärare med rätt kompetens. I fråga om målgrupper så kommer det allt fler möjligheter via statsbidragssatsningar. Utmaningen består i att nå de målgrupper som inte naturligt ser s och/eller AF:s insatser som en möjlig väg till utveckling. Vi behöver i egen och samverkad regi bli bättre på att marknadsföra och informera om de insatser som är möjliga för respektive målgrupp. Detta är också formulerat som en aktivitet i verksamhetsplanen för Förslag på förbättrande åtgärder De olika verksamhetsdelarna blir alltmer beroende av varandra varvid ett ökat samarbete mellan utbildning, SYV och enheten A & I blir nödvändigt. Enheten Utbildning har sett behovet av att formulera ett tydligt övergripande mål för de olika verksamhetsdelarna; Komvux (SFI), Introduktionsprogrammen samt Opalen. Målet är hämtat ur skrivningar i nämndsplanen och läroplanen och anger tydligt det övergripande uppdraget rektor och lärare har i sitt dagliga arbete. Målet lyder: Skolans mål är att ge eleverna stärkta möjligheter för vidare studier och/eller bättre förutsättningar för arbetsmarknaden. För att nå detta mål arbetar vi formativt dvs. vi tar reda på var eleven befinner sig språk- och kunskapsmässigt. Utifrån det utvecklar vi både elevens ämnesoch språkkunskaper. Metoden vi använder är fördjupade kunskaper om formativ undervisning och språkutvecklande arbetssätt genom kollegialt lärande det vill säga samtala med kollegor om forskning och undervisning och pröva nya arbetssätt i praktiken. Resurserna utgörs av gemensam tid, förvärvad kompetens, våra elever, tekniken och lokaler. Utvärdering sker genom Qualisenkäten som eleverna besvarar varje termin samt löpande utvärdering i arbetslagen genom förstelärarnas arbete. En beslutad förbättringsåtgärd är att öka andelen platsförlagd undervisning inom Komvux, vilket vi hoppas också ökar andelen godkända elever på. 5. Arbete och integration (A & I) Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Integration Anvisningstalet för 2016 års flyktingmottagning (ABO) var 116 personer. Av dessa tog vi emot 96. Dessutom självbosatte sig 19 flyktingar (EBO) i kommunen. En stor utmaning är att hitta bostäder till alla anvisade flyktingar. Under 2016 klarades detta genom fler tilldelade lägenheter från KKB samt att vi hyr lägenheter av ett litet antal privata fastighetsägare, till exempel Kävlinge Värdshus där det finns plats för 24 singelhushåll (enbart män) i fyrbäddsrum. Med ett fortsatt anvisningstal på 116 personer för 2017 ser vi svårigheter med kunna tilldela alla en bostad, särskilt med tanke på den tilldelningstakt på bostäder vi har i nuläget. Vi för fortlöpande diskussioner med KKB men andra lösningar beaktas kontinuerligt. Förslag på andra bostadslösningar som diskuterats är paviljonger, nybyggnation och förhyrning av villor. I skrivande stund är verksamheten hänvisad till att utnyttja de bostadslösningar som är tillgängliga på den ordinarie hyresmarknaden, i första hand via KKB. 10

11 Vi har under våren 2017 lyckats utveckla ett program för förstärkt samhällsorientering, i samverkan med Lomma. Projektet är delvis finansierat via FINSAM. Förstärkningen består av 16 lektionspass, som i mer utvecklad form bistår de nyanlända med kunskaper om hur man skaffar bank-id eller digitala banktjänster för att nämna något. Denna typ av information saknas i den obligatoriska samhällsorientering om 80 timmar som alla nyanlända erbjuds. En ytterligare utveckling av detta planeras genom att utöka samverkan till att också omfatta Lunds kommun och då med ytterligare förstärkta inslag i samhällsorienteringen. Arbetsmarknad Under året har 136 personer varit inskrivna på Arbetsmarknadsdelen av A & I. Våra flyktingar har etableringsplaner genom Arbetsförmedlingen och ansvaret både för etableringsinsatserna och för resultatredovisningen gällande denna målgrupp ligger på Arbetsförmedlingen. För verksamhetsåret 2017/2018 kommer vi att, i samverkan med Arbetsförmedlingen, ha statistikuppföljning kvartalsvis för att också kommunalt kunna redovisa de resultat som sker inom etableringen. Samtliga resultat har ökat något under året, men vi har ännu inte fullt ut nått accepterade värden i verksamhetsplanen för Trots detta måste dock resultaten beskrivas som goda. Framgångsfaktorer i detta är att vi har tillgång till en bredd palett av insatser för Kävlingebon. Vi kan erbjuda både utbildningsinsatser och direkta åtgärder mot arbete, vilket bidrar till att resultaten fortsätter att vara goda. Vi kan i hög grad individanpassa handlingsplaner som förbättrar möjligheterna till en återgång på arbetsmarknaden och detta avspeglar sig i resultatet. Ofta är våra insatser bara ett första steg i en individs väg mot egenförsörjning. Arbete och/eller utbildning nås ofta i nästa steg, då deltagaren utvecklats i den meningen att de kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Ett gemensamt förbättringsområde som dessutom delar med alla kommuner består i att utforma och genomföra aktiviteter och insatser som syftar till att nå de målgruper som inte med egna initiativ eller anvisning kommer till oss för utbildning eller andra insatser. Detta har lyfts till målstyrningen och utgör tillsammans med en utvecklad samverkan huvudfokus i våra framtida utvecklingsinsatser. För att inriktningsvärdena ska nås kommer vi under nästa mätperiod att ytterligare utöka samverkan med Arbetsförmedlingen när det gäller deras utbud av olika åtgärdsanställningar. Vi har också inlett ett fördjupat samarbete med vår HR-avdelning när det gäller praktikplatser och handläggningen av åtgärdsanställningar. Dessa åtgärder ska ses som insatser som skapar insteg på arbetsmarknaden för de grupper som idag står utanför den. Identifierade kritiska punkter En allt större andel av våra deltagare har utländsk bakgrund. Detta ställer större och nya krav på kompetens i vår organisation. Det ställer också högre krav på samverkan, både på strategisk nivå sett till hur kommunen vill att integrationen ska se ut i form av boende, arbetstillfällen, samverkan med ideell sektor med mera, men också när det gäller operativ samverkan inom s verksamhetsdelar och nära samverkan med Arbetsförmedlingens etableringshandläggare. Ett annat kritiskt område är det blivit allt svårare att rekrytera personal med rätt och adekvat kompetens sett till våra målgrupper. Bristen på lärare och beteendevetare med erfarenhet av att arbeta med våra målgrupper blir allt svårare att hitta. Här kommer kommunens arbete med att profilera sig som en attraktiv arbetsgivare att ha stor betydelse för hur vi kommer att lyckas med våra uppdrag. En sista kritisk punkt utgörs av bostadsförsörjningen för nyanlända men också för ensamkommande barn. 11

12 Förslag på förbättrande åtgärder I samverkan med Arbetsförmedlingen startade vi i juni 2017 ett Arbetsmarknadsråd där kommunens HR-chef, näringslivschef, enhetschef på Arbete och integration samt tre enhetschefer från AF ingår. Planen är att gruppen ska träffas fyra gånger/år för informationsutbyte, klarläggande av samverkan på både strategisk som operativ nivå samt för att gå igenom kvartalsstatistik över arbetsmarknadsläget i Kävlinge. Kvartalsstatistik ska också tas fram specifikt för ungdomar och nyanlända i etableringsinsatser, och detta för att möjliggöra skarpare analyser och att för att kunna rikta rätt insatser i samverkan mot dessa grupper. Arbetsmarknadsrådet ska också tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommun och arbetsförmedling för att underlätta vägen till självförsörjning för våra deltagare. Detta är speciellt viktigt för gruppen nyanlända där samverkan kring handlingsplaner och jobbinriktade insatser blir avgörande för hur vi tillsammans ska bidra till att lyckas med integrationsuppdraget. Med fokus på självförsörjning så genomförs från och med 1/10 också en organisationsförändring genom att A & I tar över ansvaret för försörjningsstöd och mottagningen av ensamkommande barn från Individ- och familjeomsorgen inom socialtjänsten. Den nya organisationen kommer ha fördelar av en samordnad organisation och ett starkare fokus på självförsörjningsuppdraget och insatser- för de målgrupper som står utanför eller riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Insatser mot de ungdomar där utbildning inte i första hand är den närmast förestående insatsen ska fortsätta att öka under det kommande året. Intern samverkan mellan handläggare på A&I, undervisande lärare och SYV-funktionerna på har redan ökat. Ett exempel på detta är att personal från Uppdragstjänst undervisar i Arbetsmarknadskunskap och håller i projektet Ung företagsamhet för våra IM-elever. Kartläggning och uppföljning av elever/deltagare görs i samverkan mellan verksamhetsdelarna. 6. Likabehandling och arbete mot kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras vid början av vare läsår. Arbetet och innehållet i denna samt i form av ordningsregler måste sägas vara väl känt bland elever, deltagare och personal. Plan och Ordningsregler är väl anslagna i verksamhetslokalerna. Under året har aktiviteter genomförts systematiskt i syfte att motverka diskriminering och kränkande behandling på Kävlinge. Exempel på det är utflykter till Vikingatider, skissernas museum, Livets museum och även besök på Malmö Opera. Inför nästa läsår finns redan aktiviteter inplanerade som ska stärka likabehandling och motverka kränkande behandling.. Under läsåret 16/17 finns inga anmälda händelser av kränkande behandling och/eller diskriminering. Det har dock kommit in en anmälan men som rör en extern part vilken utövade kränkande behandling mot en av s elever. Ansvar och lämpliga åtgärder för att komma till rätta med detta låg därmed utanför s organisation. 7. Vad lyfts till målstyrningen Direktivet Snabbare till egen försörjning har resulterat i den tidigare beskrivna organisationsförändringen där A & I tar över ansvaret för försörjningsstöd och mottagningen av ensamkommande barn. I samband med detta har ett nytt KF-mål formulerats med tillhörande indikatorer. KF-målet lyder: Alla kävlingebor med arbetsförmåga är självförsörjande och tillhörande indikatorer fokuserar målet med självförsörjning för nyanlända och/eller personer som uppbär försörjningsstöd. 12