Undervisningsplan för Termin 5, VT17

Transkript

1 1(28) UNDERVISNINGSPLAN Termin 5 Juridiska institutionen Box Uppsala Undervisningsplan för Termin 5, VT17 Innehåll UNDERVISNINGSPLAN 1 1. Författningsstöd 3 2. Kursens innehåll 3 3. Undervisning Undervisningsformer Seminarier Föreläsningar Basgrupper och redovisningsgrupper Litteratur Obligatoriska moment, närvarokrav och rätt att få tentamen betygsatt Examination Allmänt upplägg Dugga i redovisningsrätt Pm och peer review Allmänt Val av ämne och perspektiv Pm-utkast och peer review Inlämningsinstruktion av pm-utkast och peer review Inlämningsinstruktion av pm Pm-ämnen och perspektiv Case-seminarier 18 1

2 2(28) Allmänt Redovisningsgrupper och redovisningsschema Tentamen Allmänt, tentamenstillfällen Tillåtna hjälpmedel Tentamen enligt äldre kursplan Vilseledande Examinator Kursmål, förväntade studieresultat och betygskriterier Inledning Övergripande målsättning Förväntade studieresultat och betygskriterier Omprövning och rättning av betygsbeslut Kursråd och studerandeinflytande Studiemiljö och bemötande Kursledning och administration här hittar du oss 27

3 3(28) 1. Författningsstöd Undervisningsplanen för Terminskurs 5 är fastställd med stöd kursplanen för Terminskurs 5, som i sin tur har fastställts av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott den 21 juni 2007 med stöd av 2 kap. 5 a högskolelagen och 6 kap. 14 och 15 högskoleförordningen. Undervisningsplanen träder i kraft den 31 augusti 2015 och utgör bilaga 1 till kursplanen. Kurslitteraturlistan utgör bilaga 2 till kursplanen. 2. Kursens innehåll Kursen Associationsrätt och skatterätt, 30 högskolepoäng ( Termin 5 ) är en obligatorisk kurs i skatterätt, associationsrätt samt, till mindre del, ekonomi och redovisning på nivå 1 på juristprogrammet. Det övergripande målet för Terminskurs 5 är att de studerande ska få förståelse för och förmåga att identifiera, analysera och diskutera ekonomiska juridiska problem för företag och enskilda inom ramen för kursens ämnen. De förväntade studieresultaten och betygskriterierna behandlas i avsnitt 6 nedan. Kursen inleds med ett block i redovisningsrätt följt av ett associationsrättsligt och ett skatterättsligt block. I slutet av terminen finns ett block med integrerade case-seminarier. Det redovisningsrättsliga momentet omfattar bland annat - redovisningsrättens normer och metoder, - grundläggande upplysningskrav i externredovisningen, - redovisningsregler av särskild betydelse för bolagsrättsliga och skatterättsliga bedömningar, såsom beträffande utdelning och periodisering, samt - grundläggande räkenskapsanalys och principer för resultatmätning. Det associationsrättsliga momentet omfattar bland annat: - associationsrättens, särskilt aktiebolagsrättens, principer, normer och metoder, - aktiebolagets och andra associationers roll i samhället, särskilt deras betydelse i näringslivet, - aktieägarnas ställning i förhållande till varandra och till bolaget inklusive olika sätt att reglera aktieägarnas förhållanden (bolagsordning och aktieägaravtal) och regler om minoritetsskydd,

4 4(28) - företagsledningens (bolagsstyrelsens och verkställande direktörens) funktioner, - andra intressenters (borgenärers och tredje mans i avtalsrelationer) intressen i förhållande till aktiebolaget och skyddsreglering till förmån för sådana intressenter, - grunderna i aktiemarknads-, rörelserätt och bolagsstyrning, samt - den aktuella rättsdogmatiska och rättsvetenskapliga diskussionen om aktiebolag, bolagsrätt och bolagsstyrning. Det skatterättsliga momentet omfattar bland annat: - skatterättens principer, normer och metoder, - uppbyggnaden av den viktigaste inkomstskatteförfattningen, (inkomstskattelagen), - terminologin i inkomstskatteförfattningarna, - metoden att beskatta inkomster för både fysiska och juridiska personer, - skillnaden i beskattning av olika typer av inkomster, - grundläggande mervärdesskatterätt, - skatterättsliga effekter vid organisatoriska förändringar i bolagsstrukturen, - de viktigaste skatterättsliga resultatregleringsmöjligheterna, - internationell skatterätt och gränserna för den svenska beskattningsmakten, samt - skatternas plats i och betydelse för samhällsekonomin och grunderna i svensk skattepolitik. 3. Undervisning 3.1 Undervisningsformer Seminarier Huvuddelen av undervisningen sker i seminarieform. Ungefär två till tre seminarier genomförs varje vecka. Varje seminarieövning syftar till att uppnå angivna detaljerade delmål som dels följer av kursplanen, dels anges i seminarieuppgiften. Giltiga skäl för att önska viss seminarietid är, i princip, endast att studenten har behov av att anpassa sina studietider till barns förskole- eller skoltider alternativt att studenten har behov av särskild tid på grund av sjukdom eller funktionshinder Föreläsningar Huvudavsnitten på kursen inleds med introduktions- eller metodföreläsningar som syftar till att ge vägledning inför arbetet med respektive avsnitt. Föreläsningarna kan också innehålla viss översikt över eller fördjupning i ämnesområdet. Härutöver ges

5 5(28) föreläsningar i syfte att komplettera eller fördjupa den övriga undervisningen. Nedan anges kort syftet med respektive föreläsning som vi hoppas kunna ge under terminen. Ändringar kan förstås bli nödvändiga under kursens gång, vilket i så fall meddelas på Studentportalen. Introduktionsföreläsning Syftet med föreläsningen är att hälsa er välkomna till en rolig och spännande termin, att presentera upplägget, materialet och våra förväntningar. Föreläsare: Kursföreståndare docent Katia Cejie, Uppsala universitet. RF1 Redovisning den rättsliga normen Syftet med föreläsningen är att introducera bokföringsskyldighetens innebörd, inkluderande vem som omfattas av den och innehållet i kravet, d.v.s. vad som utgör den rättsliga ramen för företagens löpande bokföring. Föreläsare: Docent Jan Bjuvberg, Uppsala universitet. RF2 Systematisering av affärshändelser dubbel bokföring Syftet med föreläsningen är att ge en introduktion till tekniken vid upprättande av löpande bokföring, s.k. dubbel bokföring, kontoklasser, T-konto och kontering, d.v.s. den praktiska hanteringen av den löpande bokföringen. Föreläsare: Docent Jan Bjuvberg, Uppsala universitet. RF3 RR och BR Syftet med den tredje föreläsningen är att ge en introduktion till innehållet i ett aktiebolags årsredovisning, framförallt avseende balans- och resultaträkning. Utöver detta ger föreläsningen en kort introduktion till räkenskapsanalys, d.v.s. vad siffrorna i framförallt balans- och resultaträkningen egentligen innebär. Föreläsare: Docent Jan Bjuvberg, Uppsala universitet. AF1 Grundläggande principer Föreläsningen syftar till att introducera centrala teoretiska och metodologiska begrepp i associationsrätten med inriktning på aktiebolagsrätten. Föreläsningen består av tre delar: 1. Principiella frågor kring associationer och juridiska personer, såsom vilka problem som löses av bildandet av en association eller funktionen att vara en juridisk person. 2. Praktisk juridisk metod och hur den avviker på det associationsrättsliga området, såsom vilken typ av

6 6(28) argument som är relevanta och hur olika rättsregler och normer skall tillämpas. 3. Alternativa teoretiska inriktningar och alternativa perspektiv på associationsrätten. Föreläsare: Professor Daniel Stattin, Uppsala universitet. Pm-föreläsning Syftet med föreläsningen är att introducera det PM-moment som äger rum på terminskurs 5. Som utvecklas närmare nedan (se avsnitt 5.3) skiljer sig PM-momentets upplägg i flera avseenden från tidigare terminskurser. Exempelvis är ämnesvalet fritt inom vissa ramar. Ämnet ska också behandlas utifrån något visst teoretiskt perspektiv på rätten. Tanken är att skapa en progression i den skriftliga färdighetsträningen på juristutbildningen och i studenternas metodmedvetenhet. Till hjälp i PM-skrivandet har studenterna kursboken Juridisk metodlära, vissa exemplifierande texter och denna PM-föreläsning. På föreläsningen ges en allmän introduktion till ämnena och de mest centrala perspektiven. Vi ger också exempel på hur PMförfattande kan gå till på varierande sätt beroende på från vilket perspektiv ett visst ämne angrips. Föreläsare: Jur. dr Jenny Westerstrand, universitetslektor, Umeå universitet. Doktorand Rebecca Söderström, Uppsala universitet. AF2 Aktiebolagets organisation Föreläsningen bygger vidare på AF1 om intressentmodeller och utvecklar dem till praktisk juridik. Mer konkret behandlas aktiebolagets organisation och bolagsstyrning ( corporate governance ), till exempel frågor om bolagsorganens inbördes relation och deras interna kompetens att fatta beslut i bolaget. Utöver detta behandlas speciella problem som uppkommer i företagsgrupper, särskilt i aktiebolagsrättsliga koncerner. Föreläsare: Professor Daniel Stattin, Uppsala universitet. AF3 Sanktionssystemet Föreläsningen bygger på kunskaperna om bolagets organisation och behandlar olika ansvarsfrågor som aktualiseras i aktiebolagsrätten. På föreläsningen behandlas den associationsrättsliga skadeståndsbedömningens moment, såsom förutsättningarna för skadestånd, bunden och fri bedömning och direkt och indirekt skada. Föreläsningen bygger i stor utsträckning på exempel på hur skadeståndsbedömningen gjorts i domstolarna. Föreläsningen är relevant för seminarieuppgifterna så snart det begås aktiebolagsrättsliga fel som kan leda till skadeståndsansvar.

7 7(28) Föreläsare: Adj. professor Carl Svernlöv, advokat och delägare på advokatbyrån Baker & McKenzie. AF4 Aktiebolagets kapital Föreläsningen behandlar de i aktiebolagsrätten centrala, men ganska svåröverskådliga, frågorna om kapitalskyddssystemet, det vill säga metoder för kapitalanvändning (vinstutdelning m.m.), kapitalanvändningens lovlighet och remedier mot kapitalanvändning som strider mot aktiebolagsrättsliga regler. Föreläsare: Jur. dr Adam Diamant chefsjurist vid Revisorsnämnden. AF5 Tvångslikvidation pga. kapitalbrist Föreläsningen tar upp praktiskt viktiga rättsfrågor om vad som händer i ett aktiebolag som närmar sig insolvens, såsom när verksamheten måste avvecklas och vilket ansvar som bolagsledningen och annan kan ådra sig genom att inte genomföra en avveckling i enlighet med gällande rätt. Föreläsare: Carl Brodén är Finance and restructuring counsel vid Roschier Advokatbyrå i Stockholm. Advokat Urban Båvestam är verksam vid Advokatfirman Westermark Anjou AB i Stockholm. AF6 Aktiemarknadsrätt Föreläsningen har ett dubbelt syfte; dels att ge en juridisk karta över aktiemarknadsrättens problem, rättskällor och metod, dels att introducera reglerna om information på aktiemarknaden. 1. Den största svårigheten med aktiemarknadsrätten är att rättstillämparen möter en komplex juridisk verklighet med EU-rättsliga regler, lagstiftning, myndighetsföreskrifter, praxis från både domstolar, myndigheter och självregleringsorgan och självreglering i olika former. För att lösa aktiemarknadsrättsliga problem är det nödvändigt att ha en översikt över de relevanta normerna. 2. Aktiemarknadsrättens regler om informationsgivning omfattar bland annat kurspåverkande information, anmälningsskyldighet avseende innehav av värdepapper samt regler om olika former av marknadsmissbruk. Informationsreglerna är den del av aktiemarknaden som ger upphov till de flesta återkommande juridiska problemen. Föreläsare: Professor Daniel Stattin, Uppsala universitet AF7 Transaktioner Föreläsningen omfattar privata och publika transaktioner, med tyngdpunkt på det senare. Inledningsvis ges en översikt över vad som sker vid en privat företagsöverlåtelse (mergers &

8 8(28) acquisitions). Huvuddelen av tiden ägnas emellertid åt publika företagsöverlåtelser (takeovers) som är betydligt mer juridikintensiva eftersom det finns en omfattande aktiemarknadsrättslig reglering av hur sådana får genomföras i Europa. Föreläsare: Advokat Sandra Broneus. AF8 Kapitalmarknadsrätt Föreläsningen syftar till att introducera kapitalmarknadsrätten, som är en blandning mellan offentligrättslig rörelserätt och civilrätt. Fokus kommer att ligga dels på juridik och marknader, dels på grundbegrepp som tillstånd, tillsyn och sanktioner. Föreläsare: Doktorand Rebecca Söderström, Uppsala universitet. Hon forskar i kapitalmarknadsrättsliga frågor, särskilt med inriktning mot banker. SF1 Grundläggande principer Syftet med föreläsningen är att ge en inledning till skatterättsblocket. På föreläsningen ges en allmän introduktion till vad skatter är och beskattningens olika syften. Hur skattelagstiftningen utformas och tillämpas är i stor utsträckning avhängigt av vissa grundläggande skatterättsliga mål och principer. Dessa principer introduceras och sätts i sitt historiska sammanhang. Vidare ges en grundläggande beskrivning av vissa särskilda kännetecken för skatterättslig lagtolkning. Föreläsare: Professor Mattias Dahlberg, Uppsala universitet. SF2 Individbeskattning Föreläsningen syftar till att ge en introduktion till inkomstbeskattning av individer. I stor utsträckning behandlas på skatterättsblockets första sex seminarier just individbeskattning. Inkomstbeskattningens systematik, metodfrågor samt centrala begrepp, principer och regler belyses genom att vi på seminarierna studerar olika problem på individbeskattningens område. Tanken med föreläsningen är att studenterna ska få en grundläggande förståelse för området, som ska göra det möjligt att komma in i kurslitteraturen samt få en ingång till lösningen av seminarieuppgifter och andra problem som gäller inkomstbeskattning av individer. Att förstå individbeskattningen ordentligt utgör också en viktig grund för att förvärva kunskaper på skatterättsblockets senare delar om företagsbeskattning och internationell beskattning. Föreläsare: Docent Katia Cejie, Uppsala universitet.

9 9(28) SF3 Skatteprocess Föreläsningen behandlar framförallt skattetillägg, men i viss mån också andra skatteförfarandefrågor. Föreläsningen utgör ett bra komplement till kurslitteraturen. Föreläsare: Klas Innerstedt, Förvaltningsrätten Uppsala. SF4 Internationell skatterätt del 1 Vid föreläsningen, som kompletterar kurslitteraturen, behandlas primärt intern internationell skatterätt och skatteavtalsrätt. Föreläsare: Professor Mattias Dahlberg, Uppsala universitet. SF5 Internationell skatterätt del 2 Vid föreläsningen behandlas primärt EU-skatterätt Föreläsare: Docent Katia Cejie, Uppsala universitet SF6 Sambandet redovisning och beskattning Syftet med föreläsningen är att ge en introduktion till sambandet mellan redovisning och beskattning i svensk rätt. Inom ramen för detta syfte ges en översikt över normgivningen på redovisningsområdet. Vidare berörs hur skatterätten tekniskt och terminologiskt knyter an till redovisningen och vilka motiv som kan anföras för ett samband. Slutligen berörs frågan om hur god redovisningssed bestäms vid beskattningen. Föreläsare: Adjungerad professor Claes Norberg arbetar som Director of Accountancy vid Svenskt Näringsliv. SF7 Moms Syftet med föreläsning är att ge en introduktion till moms, hur beskattningen fungerar och hur momsen skiljer sig från annan skatterätt. Föreläsningen ger en grund för momsseminariet på terminen. Föreläsare: Jur. dr Mikaela Sonnerby, Finansdepartementet. SF8 Grundläggande företagsbeskattning Föreläsningen syftar till att introducera de seminarier på skatteblocket som behandlar företagsbeskattning. De tidigare bekanta skatterättsliga grundfrågorna (rätt skattesubjekt, beskattningsunderlag, periodisering och skatteberäkning) fördjupas nu med avseende på olika former av företagande. Hur beskattningen av bolag förhåller sig till beskattningen av bolags ägare tas också upp. På föreläsningen förklaras vidare särskilda regler för vissa typer av företag (t.ex. fåmansföretag).

10 10(28) Föreläsare: Professor Bertil Wiman, Uppsala universitet. SF9 Koncernbeskattning Med utgångspunkt i SF6 och SF8 fördjupas nu genomgången av företagsbeskattningen till specifika frågor som rör beskattningen av företagsgrupper. Exempelvis behandlas hur skattesystemet är konstruerat så att koncerner ska få en liknande skattebelastning som en jämförbar verksamhet som enbart bedrivs i ett bolag (jfr neutralitetsprincipen). Exempel på regler som ska uppnå ett sådant resultat är skattebefrielse för utdelning på näringsbetingade andelar och avdragsrätt för s.k. koncernbidrag. På föreläsningen behandlas också hur olika omstruktureringar av verksamheter beskattas. Föreläsare: Professor Bertil Wiman, Uppsala universitet. Case, retorik och presentationsteknik På föreläsningen ges tips inför Case-perioden avseende presentationsteknik. Det är också möjligt att ställa frågor inför perioden vid föreläsningen. Föreläsare: Docent Katia Cejie, Uppsala universitet Repetitionsseminarier och frågestund i de olika delämnena Repetitionsseminarierna baseras på insända studentfrågor. Dessa ges i slutet av terminen inom respektive delämne. Inför dessa uppmanas studenterna att sända in frågor till amanuensen som sedan fördelar dessa till ansvarig lärare. Tanken med dessa seminarier/föreläsningar är att samla upp de frågor som studenterna har under terminen/tentaläsningen. På detta sätt ges alla studenter samma möjlighet att få svar på sina frågor. Frågor som uppkommer efter frågestunderna besvaras undantagsvis och endast i mån av tid. 3.2 Basgrupper och redovisningsgrupper Varje seminariegrupp indelas i basgrupper med ungefär fem deltagare. De studerande ska förbereda samtliga seminarieövningar i basgruppen. Nya basgrupper skapas inför skatterättsmomentet på kursen. Basgruppsföreberedelse krävs även inför de case-seminarier där basgruppen inte har tilldelats någon specifik roll (se nedan). 3.3 Litteratur Aktuell kurslitteratur framgår av bilaga 2 till kursplanen. Eftersom kursens rättsområden utvecklas snabbt är det särskilt viktigt att använda de senaste upplagorna, i synnerhet

11 11(28) beträffande lagtext och andra regler. Att använda äldre upplagor av kurslitteraturen rekommenderas inte, men utgör inte otillåtet material vid tentamen. I kurslitteraturen ingår även materialsamlingar som säljs i studerandeexpeditionen. Möjlighet att köpa ett tentamenskompendium finns också. Tentamenskompendiet utgör otillåtet material vid tentamensskrivningen, men kan användas vid tentamensföreberedelserna. 4. Obligatoriska moment, närvarokrav och rätt att få tentamen betygsatt Deltagande i seminarier och genomförande av muntliga samt skriftliga uppgifter under terminen är obligatoriskt. För att tentamen ska rättas krävs: aktivt deltagande i basgruppsarbetet, att förekommande skriftliga uppgifter är inlämnade och godkända, godkänt deltagande i muntliga uppgifter samt godkänd närvaro vid seminarier, eller att brister i obligatorierna har kompletterats. Dispens från obligatoriska uppgifter förenas med ersättningsuppgifter. Man får under terminen vara borta från ett seminarium inom respektive block (redovisningsrätt, associationsrätt, skatterätt och case1). Är man borta från fler seminarier behöver man komplettera. Kompletteringsuppgifter ska vara inlämnade och godkända för att studenten ska få ut den rättade tentamen inklusive betyget på kursen. Det är studentens eget ansvar att kontrollera huruvida kompletteringsuppgifter måste utföras. På Studentportalen (framsteg) registreras närvaron på seminarierna vid flera tillfällen under terminen, vilket underlättar att ta del av inregistrerad närvaro. Kompletteringsuppgiften består i att skriva en rättsfallskommentar i pm-format. Aktuellt rättsfall lämnas ut av seminarieläraren inom aktuellt delområde. Kompletteringsuppgiften ska vara på minst tecken inklusive blanksteg. Formaliakrav för uppgiften är desamma 1 Caseseminarierna är fem till antalet.

12 12(28) som gäller för skriftlig promemoria på terminen. I särskilda fall kan kompletteringar fullgöras på annat sätt. Kompletteringsuppgiften lämnas i första hand in till seminarielärare och i andra hand till kursföreståndaren via epost. Vid frånvaro som är mer omfattande än fem seminarier för de som läser hela kursen och två seminarier för de som läser enbart associationsrätt eller skatterätt måste dispens sökas hos kursföreståndare Martin Berglund. Dispens medges endast om särskilda skäl fö-religger och är förenad med ytterligare kompletteringar enligt kursföreståndarens anvisningar. Samtliga kompletteringar bör vara inlämnade senast sista undervisningsdagen på terminen (Case 5). Detta för att rättande lärare ska hinna godkänna samtliga kompletterings promemorior, meddela eventuella restuppgifter och för att undvika problem för studenten med CSN och behörigheten till T6. Närvarokravet fullgörs beträffande seminarierna genom deltagande i basgruppsarbete och seminariearbete i tilldelad seminariegrupp. Det är inte tillåtet att byta seminariegrupp. Om giltiga skäl föreligger går det i undantagsfall och i mån av plats att byta till en annan seminariegrupp vid enstaka tillfällen. Bytet måste godkännas av läraren i den seminariegrupp där man önskar delta. För att få närvaro krävs även basgruppsförberedelser med en basgrupp i den tillfälliga seminariegruppen. Det är studentens ansvar att se till att fullständigt namn, ordinarie seminariegrupp och vilket seminarium som är aktuellt antecknas av läraren för det fall närvaro ska medges. Även case-seminarierna (fem till antalet) ingår i närvarokravet. I närvarokravet ingår att respektive övning är väl förberedd i enlighet med givna anvisningar. Beträffande seminarierna innebär detta att seminarieuppgifterna ska vara förberedda dels individuellt, dels i basgrupp. Endast den som är förberedd godkänns på seminariet. Kursföreståndaren har delegerat till seminarieledarna att underkänna den som befinns vara oförberedd vid ett seminarium eller en lektion. Kursföreståndaren har också delegerat till seminarieledarna att avbryta ett seminarium om samtliga deltagare befinns vara oförberedda.

13 13(28) 5. Examination 5.1 Allmänt upplägg Termin 5 examineras genom skriftlig tentamen vid kursens slut samt genom skriftliga och muntliga uppgifter under terminens gång. Slutresultatet på kursen bestäms utifrån en viktning av genomförda prestationer, varvid tentamen motsvarar 64 procent av betyget och övriga uppgifter tillsammans utgör 36 procent av betyget. Samtliga examinerande moment ska göras självständigt, förutom case-redovisningen där det förväntas att samarbete mellan studenterna i basgruppen sker. Det kan även nämnas att det inte finns några direkta poänggränser för godkänd vid de under terminen examinerande momenten. Om 0,5 poäng har erhållits anses uppgiften godkänd. Under våren sker pm-inlämning i början av april. Tanken är dock att själva pm-skrivandet ska påbörjas i god tid dessförinnan. För att möjliggöra detta har det i schemat satts ett datum när val av pm-ämne och perspektiv senast ska vara gjort. Examinationsmomenten under terminen tilldelas sammanlagt 15 poäng. Duggan i redovisningsrätt ger G/U, promemorian i associationsrätt 0 10 poäng och case-redovisningen tilldelas 0 5 poäng. Maximal poäng på tentamen är 35 poäng. Samtliga delämnen examineras vid tentamenstillfället. Detta betyder att maximalt 50 poäng kan erhållas inom ramen för examinationen på Termin 5. Av kursplanen framgår att det för betyget godkänd (B) fordras att godkänt resultat uppnåtts beträffande samtliga förväntade studieresultat. Detta innebär exempelvis att den som inte uppnår förväntade studieresultat på ett av kursens ämnen underkänns på kursen och behöver skriva omtentamen i sin helhet. I början av terminen tilldelas varje student ett kodnummer av amanuensen, vilket kommer att gälla vid både peer review och pm. Inför tentamen tilldelas ett nytt kodnummer. För att få ut resultat från promemorian krävs att en anonymitetslapp fylls i med det tilldelade kodnumret m.m. Anonymitetslapppen gäller både peer review och pm och finns tillgänglig på Studentportalen. Den lämnas in i samband med duggan.

14 14(28) 5.2 Dugga i redovisningsrätt En lista med dugga-frågor publiceras på Studentportalen i början av terminen. Dessa frågor är allmänt hållna men kräver goda kunskaper och är lämpliga att använda som instuderingsfrågor under det inledande redovisningsblocket. Efter de tre renodlade seminarierna i redovisningsrätt kommer en dugga att hållas. Duggan baseras på nämnda frågor, men innebär även att följdfrågor kommer att ställas. Följdfrågorna syftar till att säkerställa att varje student har uppnått en självständig förståelse för den fråga som ställs. Följdfrågorna går dock inte utanför ämnet för respektive fråga på duggan (listan). Respektive basgrupp kommer att få träffa examinatorn under 15 minuter. Examinator kommer att ställa två frågor till respektive student som ges möjlighet att kort och koncist besvara frågan. Examinator har, som nämnts, möjlighet att ställa följdfrågor till studenten. För sin prestation vid duggan erhåller respektive student godkänt (G) eller underkänt (U). Betygssättningen är individuell. Den som uteblir från duggan utan giltiga skäl och den som blir underkänd på duggan måste komplettera momentet. För kompletteringsuppgift, vänligen kontakta examinator för duggan (Martin Berglund). Resultaten från duggan kommer att publiceras med kodnummer på Studentportalen. 5.3 Pm och peer review Allmänt På Termin 5 ska en större pm författas individuellt och självständigt. Syftet med denna skriftliga uppgift är att vidga perspektivet på juridiken. Efter fullgjort pm-författande ska studenten ha uppnått ökad förståelse för hur rättsliga frågor kan analyseras utifrån olika teoretiska perspektiv och med olika metodval. Pm-författandet går till på följande sätt. Studenterna ska själva välja ett ämne utifrån en på Studentportalen publicerad lista. Ämnena kommer att publiceras i samband med pmföreläsningen. Studenterna ska vidare välja ett av föreslagna perspektiv (se nedan avsnitt 5.3.6). Perspektiven presenteras i kurslitteraturen (antologin Juridisk metodlära) och på en introducerande föreläsning. Tanken är att ni denna termin ska

15 15(28) bredda er och eventuellt för första gången möta nya perspektiv på juridiken, varav ni väljer att fördjupa er i ett. Metodmedvetenhet och förmåga att fruktbart använda perspektiv premieras vid poängbedömningen. Naturligtvis beaktas att detta i princip är första gången som ni möter denna typ av förhållningssätt. Det valda perspektivet ska styra inriktningen på analysen i promemorian. Perspektivet ska tydligt komma fram i promemorians syftesformulering. Författaren ska i promemorian behandla för ämnet relevanta rättsliga frågor utifrån det valda perspektivet. Oavsett valt perspektiv behöver diskussionen vara förankrad i den juridiska diskursen, det vill säga vara underbyggd med referenser, framstå som rationell, vara juridiskt välmotiverad och bygga på argument som är relevanta utifrån det valda perspektivet. Nedan följer i en punktlista de praktiska moment som ska genomföras under pm-perioden. Använd gärna detta som en checklista under pm-skrivandet. Observera att dessa moment beskrivs mer i detalj längre fram i detta avsnitt. 1) Ämnes- och perspektivval lämnas in till amanuensen via mail 2) Pm-utkast lämnas till en annan student för författande av peer review 3) Peer review lämnas till en annan student 4) Samma peer review ska lämnas in för rättning via Studentportalen 5) Pm lämnas in för rättning via Studentportalen och skickas samtidigt in till Urkund. Resultaten från pm:n kommer att lämnas ut i slutet av terminen. Resultaten kommer att meddelas före tentamensdagen Val av ämne och perspektiv Alla studenter ska välja ett ämne (från publicerad lista på portalen) och ett perspektiv (se nedan avsnitt 5.3.6) senast det datum som framgår av schemat och lämna in detta till amanuensen via mail: magdalena.carlstedt@jur.uu.se Inlämningen består i en A4-sida där namn, pm-ämne (inklusive numrering från aktuell lista) och valt perspektiv (inklusive kapitel i boken Juridisk metodlära) framgår. Syftet med att välja pm-ämne och perspektiv är dels att komma igång med skrivandet, dels att alla studenter senare ska komma att konfronteras med ytterligare ett perspektivval, eftersom peer

16 16(28) review (i största möjliga utsträckning) kommer att göras på ett pm där ett annat val av perspektiv har gjorts än det egna Pm-utkast och peer review Pm-momentet innehåller ett peer review-förfarande. Som underlag för peer review ska ett utkast till pm lämnas till en annan student som ska författa en peer review. Pm-utkastet ska uppgå till minst tecken inklusive blanksteg och innehålla syfte, metod, disposition och viss juridisk argumentation. En peer review ska upprättas och överlämnas till pm-författaren och lämnas i via Studentportalen (enligt avsnitt nedan). Peer review:n bör omfatta minst tecken inklusive blanksteg och utformas i enlighet med Jensen, Rylander & Lindblom. Inspiration till hur peer review kan läggas upp finns exempelvis i avsnittet om opponering i Jensen, Rylander & Lindblom. Helt eller delvis handskrivna peer review accepteras inte. Genomförd peer review ger betyget godkänd eller underkänd. Vid underkänd prestation föreskrivs kompletteringsuppgift av Rebecca Söderström Inlämningsinstruktion av pm-utkast och peer review Nedan beskrivs hur utkast till pm ska överlämnas till en annan student (1), hur den som skrivit peer review ska överlämna sin peer review till den som skrivit utkastet (2) och slutligen hur peer review ska lämnas in för rättning (3). 1. Överlämnande av utkast för peer review Varje student skriver ett utkast till pm (se ovan 5.3.3). För att tillgodose anonymiteten vid rättningen ska utkastet inte bära författarens namn (dvs. anonymitet i förhållande till rättande lärare, inte i förhållande till peer review-skrivande student). Däremot ska en framsida bifogas med det valda pm-ämnets nummer och namn samt namnet på det valda perspektivet (inklusive kapitelnummer i kurslitteraturen). Amanuensen kommer att anslå vilken student som ska genomföra peer review på vilken student. Det är därefter upp till varje student att själv överlämna utkastet till den som ska skriva peer review. Utkastet ska vara den peer review-skrivande studenten tillhanda kl 12, det datum som framgår av schemat. Sättet för överlämnande av utkastet bestäms av studenterna själva. Att överlämna utkastet via e-post är att föredra eftersom det då är lätt att visa att överlämning skett i tid, under förutsättning att det skickade mailet med bilaga sparas. Kan

17 17(28) studenterna inte komma överens om ett sätt för överlämnande ska utkastet skickas via studentmailen. En deltagarlista med de flesta studenters e-postadresser finns på studentportalen. Mottar peer review-författaren inte något utkast ska denne i första hand, och omedelbart, kontakta den som ska skriva utkastet för att lösa problemet. Kan inte den som ska överlämna utkastet nås ska istället, och omedelbart efter att detta konstaterats, amanuensen kontaktas via e-post för utfående av ett annat utkast för peer review. 2. Överlämning av peer review till författaren Senast samtidigt som peer review lämnas in enligt punkt 3 nedan ska den som författat en peer review lämna ett exemplar till den student som skrivit utkastet. Sättet för överlämnande bestäms av studenterna själva enligt föregående avsnitt. 3. Inlämning av peer review för rättning 1. På varje peer review ska en framsida finnas där peer review-författarens kodnummer framgår. Var uppmärksam på att pm-författarens namn inte ska anges vid peer review eftersom rättningen av pm är anonym 2. Utkastet (dvs. det utkast till pm som den andra studenten har skrivit) som ligger till grund för peer review ska finnas bakom peer review. 3. Inlämning av innehållet i punkt 1-2 ska ske i ett (1) exemplar senast kl den dag som framgår av schemat. Inlämning sker via Studentportalen. Döp filen till ditt kodnummer (exempel: 152.pdf eller 152.doc ) Peer review ska inte lämnas in till Urkund Inlämningsinstruktion av pm Pm:en får inte överstiga tecken inklusive blanksteg och fotnoter. Pm:en ska innehålla ett försättsblad som med kodnummer anger vem som har författat den samt vilket ämne (numrering från lista) som har valts och vilket perspektiv som har valts (inklusive kapitelnummer, jfr ovan). Försättsblad och käll- och litteraturförteckning räknas inte in i teckenbegränsningen ovan. Helt eller delvis handskrivna pm accepteras inte. Kodnummer ska finnas på varje sida. På försättsbladet anges antal tecken. Pm bör i övrigt följa riktlinjerna i Jensen, Rylander & Lindblom, Att skriva juridik.

18 18(28) Bedömningen av pm baseras på en helhetsbedömning, se förväntade studieresultat och betygskriterier nedan. Inlämning sker genom ett (1) exemplar via Studentportalen. Döp filen till ditt kodnummer (exempel: 152.pdf eller 152.doc ) Inlämning sker därutöver i ett (1) exemplar till magdalena.carlstedt.uu@analys.urkund.se för bearbetning i Urkund. Döp filen till ditt kodnummer (exempel: 152.pdf eller 152.doc ) Promemorian ska bifogas mailet och inte vara inkopierad i själva meddelandetexten. Meddelanden till amanuensen kan inte skickas via urkundsadressen. De studenter som inte har lämnat in promemoria kommer att ges tillfälle till komplettering. För sent inlämnade (kompletterade) pm kan inte tilldelas högre än 5 poäng. Tentamensresultatet kommer inte att meddelas förrän godkända promemorior har lämnats in. Kursföreståndaren kan medge dispens från inlämningstiden. Ansökan om dispens ska inges i god tid före inlämningstiden. Dispensansökan lämnas till kursföreståndaren Martin Berglund Pm-ämnen och perspektiv Studenterna får fritt välja ett pm-ämne från aktuell lista (se ovan). Därtill ska studenten själv välja ett av de perspektiv som presenteras i kapitel 4 15 i boken Juridikens Metodlära. Exempel på artiklar där olika perspektiv har tillämpats kommer att publiceras på Studentportalen. 5.4 Case-seminarier Allmänt Case-perioden har flera syften. Den innehåller muntliga moment i form av poängsatta redovisningar och ska vidareutveckla ett case-tänkande där redovisningsgrupperna får ta ställning till juridiska problem med praktisk förankring. I viss mån är uppgifterna under case-perioden repeterande i förhållande till tidigare moment på terminen. Det innebär att en del frågor och överväganden som aktualiseras bör vara bekanta och därvid tjäna som repetition inför tentamensläsningen, medan andra frågor och överväganden är nya och bidrar till fördjupad kunskap om kursens ämnen. Case-seminarierna vidareutvecklar även den integration av de olika delämnena som vi tidigare har jobbat med under terminen.

19 19(28) Under case-perioden ska varje redovisningsgrupp genomföra en muntlig redovisning och en opposition. Vid föreläsningen i retorik och presentationsteknik lämnas ytterligare information om case-perioden och ni ges möjlighet att ställa frågor. Vid bedömningen av varje enskild students individuella prestation kommer examinerande lärare att göra en helhetsbedömning, mot bakgrund av de förväntade studieresultaten (se nedan). Den som uteblir från redovisning eller opposition utan giltiga skäl måste komplettera momentet. Maximal poäng vid sådan komplettering är 2,5 p. Det är i princip inte tillåtet att byta redovisningsgrupp under case-perioden. Som framgår i avsnitt 4 ovan så är case-seminarierna fem till antalet. Vissa dagar ligger två seminarier (tex. Case 1-2), dessa räknas som två seminarier. Som framgått ovan får man bara missa ett case-seminarium utan att komplettering är nödvändig. Case-uppgifterna kommer att läggas ut på Studentportalen senast i samband med föreläsningen i Case, retorik och presentationsteknik Redovisningsgrupper och redovisningsschema Varje basgrupp ska redovisa och opponera en gång under case-perioden enligt följande schema: Redovisni ng Oppositio n C1 C2 C3 C4 C5 Basgru Basgru Basgru Basgru Basgru pp 1 pp 2 pp 3 pp 4 pp 5 Basgru Basgru Basgru Basgru Basgru pp 4 pp 5 pp 2 pp 3 pp 1 Redovisningen får ta maximalt 30 minuter i anspråk (inklusive transportsträckor, uppriggande av eventuell utrustning, m.m.). Oppositionen får pågå maximalt 10 minuter. Oppositionsgruppens inriktning ska vara att komplettera den information som lämnats av redovisande grupp genom frågor och kommentarer inte att finna fel i redovisningen. Redovisningen bör utformas på så sätt att den blir upplysande och intressant för åhörarna. Varje student ska därigenom visa förmåga att förmedla informationen till åhörarna.

20 20(28) Det är inte alltid nödvändigt att lösa precis alla problem som kan identifieras i casen ibland kan det vara tillräckligt att identifiera ett problem och ange att det kräver ytterligare överväganden. En del av uppgiften är att disponera redovisningstiden så att mer relevanta frågor belyses ingående och mindre relevanta frågor behandlas mer i förbigående. Underlag från redovisningen i pappersform (t.ex. i form av åhörarkopior av exempelvis en power-point presentation) ska distribueras i ett exemplar till samtliga basgrupper och till examinator (totalt 6 exemplar). Betygsättningen är individuell. Oppositionerna poängsätts däremot inte, men kräver aktivt deltagande för godkänt resultat. 5.5 Tentamen Allmänt, tentamenstillfällen Skriftlig tentamen anordnas vid kursens slut i juni respektive januari. Ordinarie omtentamen äger årligen rum i augusti. Skrivningstiden är fem timmar. Den som läst Termin 5 under innevarande läsår och önskar skriva tentamen behöver inte anmäla sig till ordinarie tentamen. För att vara säker på att få skriva omtentamen bör varje tentand anmäla sig. De som inte anmält sig kan nekas rätt att få skriva omtentamen av ansvarig tentamensvakt. Den som endast läser del av kurs måste anmäla till amanuensen att hen avser att tentera del av kurs, samt vilken del av kursen som ska tenteras. Detta ska göras 14 dagar innan tentamen. Den som har en funktionsnedsättning och vill ansöka om anpassningar inför tentamen behöver göra det senast fyra veckor före tentamen. Ansökan lämnas till lee.holmstrom@jur.uu.se. Tentamensresultat kommer inte att meddelas den student som inte har fullgjort de obligatoriska momenten under Termin 5. Först när dessa är fullgjorda meddelas tentamensresultatet Tillåtna hjälpmedel Hjälpmedel som inte är tillåtna är otillåtna. Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är: 1. Författningstext, lagbok och annan författningssamling,

21 21(28) 2. obligatorisk och tillåten kurslitteratur, 3. kurskompendier samt material i övrigt som under kursen har delats ut eller sålts av institutionen till samtliga studenter, 4. äldre upplagor av litteratur och kompendier som faller under punkt 2 och 3 samt 5. handskrivna eller datorförda anteckningar. Dessa anteckningar får göras i de ovan nämnda tillåtna hjälpmedlen eller på annat papper. Kopior eller avskrifter av tentamina, tentamenskompendier eller tentamenskommentarer får inte medtagas. Detsamma gäller egna lösningsförslag till gamla tentauppgifter. Vidare får inte kopior eller avskrifter av kommentarer till lagtext eller litteratur som inte utgör kurslitteratur medtagas. Detta material är otillåtet och kommer att beslagtas vid tentamen samt anmäls till rektor (se nedan avsnitt 5.6). Ytterligare anvisningar om tillåtna hjälpmedel ges inför varje tentamen i dokumentet Instruktion för tentamen för Termin 5. Angående äldre upplagor av litteratur och material, se även vad som sägs ovan i avsnitt Tentamen enligt äldre kursplan Kursplanen för Termin 5 och kursens innehåll ändrades genomgripande genom beslut i utbildningsutskottet den 21 juni Enligt Riktlinjer vid Uppsala universitet angående studenternas arbetsvillkor, punkt 13, ska minst tre tillfällen till tentamen beredas under tre terminer på sådan kurs i dess tidigare utformning. Från och med 2009 kommer därför endast innehåll och moment på kursen enligt nu gällande kursplan att examineras. Den som läst kursen tidigare uppmärksammas på att det kan innebära att tidigare prestationer som hemtentamen i affärsmässigt tänkande då inte längre beaktas. 5.6 Vilseledande Som anges i kursplanen är det inte tillåtet att försöka vilseleda examinator vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. När det gäller salsskrivningen får det exempelvis inte finnas med otillåtna hjälpmedel. Ett annat exempel på vilseledande är att utge någon annans text att vara ens egen (vid exempelvis pm skrivande). Sedvanliga akademiska krav på individuella prestationer ska iakttas, vid samtliga examinerande moment. Det innebär bland annat att det inte är tillåtet att skriva av eller klippa in annan text varken från tryckta, skriftliga eller elektroniska källor. Avskrift med angivande av källa som inte citatmarkerats betraktas som ett

22 22(28) metodfel vilket normalt föranleder att ifrågavarande prestation underkänns. Avskrift utan angivande av källa betraktas som vilseledande enligt 10 kap. 1 högskoleförordningen. Det bör noteras att inte endast rena avskrifter betraktas som vilseledande vid examination. Alla former av plagiat kan utgöra vilseledande. Att plagiera innebär att basera sin egen framställning på någon annans framställning, samtidigt som det inte framgår att så är fallet. Den nya framställningen framställs på så sätt som ett original, vilket kan innebära ett försök att vilseleda examinator. Pm-författare uppmärksammas särskilt på att det inlämnade utskrivna pm:en och den pm som lämnas in genom urkund ska vara identiska. Anmälningsskyldighet föreligger enligt 10 kap. 1 högskoleförordningen för såväl vakthavande amanuens som kursföreståndare för misstanke om försök till vilseledande genom användande eller medförande av otillåtna hjälpmedel på tentamen eller andra examinerande moment. Anmälan inges till universitetets disciplinnämnd och kan resultera i disciplinära åtgärder såsom varning eller avstängning från studierna. Det examinerande momentet kommer inte att rättas förrän disciplinnämnden har fattat beslut. Om disciplinnämnden finner att försök till vilseledande har ägt rum underkänns det examinerande momentet. 5.7 Examinator Kursföreståndarna, Katia Cejie och Martin Berglund, är examinatorer för Termin 5. Om kursföreståndarna finner lämpligt kan de delegera uppgiften att vara examinator till en annan lärare (ställföreträdare för examinator) eller att delexaminera ett moment (examinationsbiträde). 6. Kursmål, förväntade studieresultat och betygskriterier 6.1 Inledning För Terminskurs 5 finns betygskriterier som är kopplade till de förväntade studieresultaten. De förväntade studieresultaten framgår av kursplanen, vilken delats ut vid kursstart men som också finns på studentportalen.

23 23(28) 6.2 Övergripande målsättning Det övergripande målet för Terminskurs 5 är att de studerande ska få förståelse för och förmåga att identifiera, analysera och diskutera ekonomiska juridiska problem för företag och enskilda inom ramen för kursens ämnen. 6.3 Förväntade studieresultat och betygskriterier Studenten ska visa förmåga att identifiera och föreslå lösningar på för kursen relevanta juridiska problem med tillämpning av relevant källmaterial och litteratur U: Brister i kraven för B. B: På ett godtagbart sätt identifiera de inom kursen relevanta juridiska problemen samt föreslå acceptabla lösningar, med ett refererande förhållningsätt till relevant källmaterial och litteratur Ba: På ett bra sätt identifiera de inom kursen relevanta juridiska problemen samt på ett strukturerat sätt föreslå motiverade och huvudsakligen korrekta lösningar, med ett recenserande förhållningsätt till relevant källmaterial och litteratur AB: På ett utmärkt sätt identifiera de inom kursen relevanta juridiska problemen samt på ett kritiskt och välstrukturerat sätt analysera dessa och kunna föreslå välmotiverade och huvudsakligen korrekta lösningar, med ett självständigt förhållningssätt till relevant källmaterial och litteratur Kommentar: Detta betygskriterium avser såväl ämnesspecifika materiella kunskaper som färdigheter i den juridiska metoden. Att kunna föreslå lösningar förutsätter att problemen analyseras och diskuteras, varför även sistnämnda förmågor ingår i betygskriterierna. (Jämför även den övergripande målsättningen.) att identifiera och reflektera över de olika ämnenas betydelse i samhället och interaktion med närliggande rättsområden U: Brister i kraven för B. B: Kunna identifiera och reflektera över de olika ämnenas betydelse i samhället och interaktion med närliggande rättsområden.

24 24(28) Ba: Kunna identifiera, reflektera över och diskutera de olika ämnenas betydelse i samhället och interaktion med närliggande rättsområden. AB: Kunna identifiera, reflektera över och analysera de olika ämnenas betydelse i samhället och interaktion med närliggande rättsområden. Kommentar: Detta betygskriterium är motiverat utifrån att vi finner interaktionen mellan ämnena viktig samt att det är viktigt att kunna se juridiken i sin samhälleliga kontext. Tre exempel kan belysa det sistnämnda förhållandet. I redovisningsrätten är det centralt att förstå hur utformningen av olika regelverk samspelar med olika intressenters (exempelvis borgenärers) behov av insyn i företagen. För associationsrättens del bygger regleringen i stor utsträckning på förhållandet mellan borgenärers och delägares intressen. Skatterätten har påtagliga samhälleliga effekter för företag och enskilda, men styr dessutom också statsbudgetens inkomstsida. att betrakta kursens ämnen utifrån olika teoretiska perspektiv U: Brister i kraven för B. B: På ett refererande sätt betrakta kursens ämnen utifrån olika teoretiska perspektiv. Ba: På ett självständigt sätt identifiera relevanta perspektiv för aktuellt ämne eller problem, och på ett recenserande sätt betrakta detta problem utifrån perspektivet. AB: På ett självständigt sätt identifiera relevanta perspektiv för aktuellt ämne eller problem, och på ett analyserande sätt betrakta detta ämne eller problem utifrån perspektivet. Kommentar: Betygskriteriet gäller först och främst förmågan att förstå terminens olika ämnen, exempelvis hur olika skatteteoretiska utgångspunkter påverkar tolkningen av en viss skatterättslig regel och lösningen på ett visst skatterättsligt problem. Betygskriteriet rör även den skriftliga promemorian, där syftet är att öka progressionen jämfört med tidigare terminskurser avseende metodologisk medvetenhet. Särskilt avseende den skriftliga promemorian syftar betygskriteriet alltså också på allmänjuridisk teoriförståelse.

25 25(28) Genom användning av samtliga ovanstående förmågor ska studenten självständigt kunna genomföra skriftliga och muntliga redovisningar U: Brister i kraven för B. B: På ett refererande sätt samt med godtagbar struktur, språkhantering och källhantering självständigt kunna genomföra skriftliga och muntliga redovisningar. Ba: På ett diskuterande och allsidigt sätt samt med bra struktur, språkhantering och källhantering självständigt kunna genomföra skriftliga och muntliga redovisningar. De muntliga redovisningarna ska dessutom genomföras på ett retoriskt godtagbart sätt. AB: På ett analyserande och allsidigt sätt samt med mycket bra struktur, språkhantering och källhantering självständigt kunna genomföra skriftliga och muntliga redovisningar. De muntliga redovisningarna ska dessutom genomföras på ett retoriskt välargumenterat sätt. Kommentar: Detta betygskriterium rör framförallt den skriftliga promemorian och den muntliga case-redovisningen. Utöver dessa poängsatta moment är betygskriteriet också av betydelse i seminarieundervisningen. Det premieras därför att aktivt delta i seminarierna och därigenom bidra till de andra studenternas lärande. Avslutande kommentar: Vid betygsättningen görs en sammanvägning av samtliga betygskriterier. Det krävs godkänt på samtliga förväntade studieresultat. På en grundläggande nivå behandlas samtliga förväntade studieresultat i alla kursens ämnen. Däremot varierar det vilket underlag som finns i de olika ämnena för att gradera betygen. Exempelvis skrivs promemorian, där det tredje studieresultatet är viktigt, vanligtvis endast i ett av kursens ämnen. 7. Omprövning och rättning av betygsbeslut Omprövning av terminsbetyg följer de regler som ges i 6 kap. 24 högskoleförordningen, Uppsala universitets riktlinjer och Juridiska institutionens riktlinjer. Omprövningen, som görs av kursföreståndaren, avser bara det slutliga betygsbeslutet och inte examinationsmoment (rättande lärare har alltså inte kompetens att ompröva betygsättning). Det finns enligt 12 kap. 4

26 26(28) högskoleförordningen ingen möjlighet att överklaga beslutet till annan instans. Enligt 6 kap. 24 högskoleförordningen ska betyget bara ändras om det är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Detta innebär att betygsbeslutet endast i undantagsfall kommer att ändras, då kravet på uppenbart oriktigt beslut förutsätter mer allvarliga förbiseenden eller missbedömningar vid betygsättningen, som exempelvis felsummering av under kursen utdelade poäng. En begäran om omprövning bör göras skriftligen. Begäran om omprövning ska ställas till kursföreståndaren men skickas in till kursadministratör Karin Johansson. En begäran kan också göras muntligen, men eftersom begäran bör motiveras noggrant är en skriftlig begäran att föredra. I motiveringen ska tentanden ange varför betyget bör omprövas. En allmän begäran om omrättning kommer inte att medföra omprövning om det inte av omständigheterna framgår att ett uppenbart misstag förekommit vid rättningen. Det finns inga tidsfrister för en omprövning men av praktiska skäl bör eventuella fel påtalas så snart som möjligt och helst redan inom en månad från det att betyg meddelas. Det är viktigt att originalkopior av de examinerande momenten inte hämtas ut från studerandeexpeditionen om omprövning ska begäras av slutbetyget. Be istället personalen på studerandeexpeditionen att kopiera exempelvis case-lapp eller tentamen. Ett uthämtat original beaktas inte vid omprövningen. 8. Kursråd och studerandeinflytande Följande anvisningar avser att omsätta de riktlinjer för kursråds verksamheten som fastställdes av Juridiska institutionens utbildningsutskott den 4 oktober Två gånger varje termin hålls kursrådssammanträde ett vid mitten av kursen och ett efter kursens slut. Kursrådet är ett rådgivande organ, men resultatet av sammanträdena får ofta betydelse för uppläggningen av kommande kurser. Kursrådet består av kursföreståndaren (ordförande), amanuensen (sekreterare), en studeranderepresentant från varje undervisningsgrupp samt en representant från studieutskottet. Kursföreståndaren kan komma att kalla ämnesföreträdare eller övriga lärare till kursrådet.