Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för maj 2018

Transkript

1 Dnr VS Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för maj 2018 Vi behöver mer förebyggande insatser och hälsofrämjande hälso- och sjukvård I min förra rapport skrev jag en del om våra olika arbeten inom området förebyggande och hälsofrämjande insatser. Eftersom behovet av ökat fokus alltjämt föreligger och detta är ett långsiktigt och enträget arbete innehåller även denna rapport en hel del om dessa områden! Efter viss försening presenterade regeringen i slutet av april propositionen God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik. Förslagen innebär bl.a. ett övergripande mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det kommer finnas åtta målområden istället för elva. För att stärka det långsiktiga arbetet med matvanor och fysisk aktivitet aviserar regeringen ett delmål: Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Folkhälsomyndighetens ansvar förtydligas. HFS-nätverket genomförde under hösten 2017 flera projekt inom satsningen för bättre vård vid kroniska sjukdomar. Några av dessa projekt finns nu publicerade på HFS webb som kan vara intressanta att ta del av: Rekommenderat material kring levnadsvanor Materialet finns tillgängligt här. I rapporten Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd finns en kartläggning av landstingens rekommendationer. Rapporten och separata bilagor finns här. En verktygslåda för hälsolitterata organisationer har tagits fram. En hälsolitterat organisation är en organisation som hjälper individer att navigera, förstå och använda information och tjänster så att de kan ta hand om sin egen hälsa. Verktygslådan finns här. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet är fysisk aktivitet på recept, inte minst inom olika typer av psykisk ohälsa. Vid en jämförelse över tid och med andra landsting/regioner så kan vi konstatera att det behövs en kraftsamling inom området! Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (3) En viktig del i utvecklingen handlar också om att generera ny kunskap. Vid Umeå universitet har forskare studerat effekten av hälsokontroller. Programmet innebär att alla västerbottningar kallas till hälsoundersökning det år de fyller 40, 50 och 60 år i syfte att förebygga hjärt kärlsjukdomar. Enligt en hälsoekonomisk analys är hälsokontrollerna kostnadseffektiva ur ett sjukvårdsperspektiv Effektiv och nära vård 2030 Regionstyrelsen beslutade om att ställa sig bakom målbild och strategier enligt den rapport som lades fram. Regiondirektören fick i uppdrag att återkomma med bearbetade förslag och konsekvenser i oktober. Förslagen går nu vidare till Regionfullmäktige i juni. Jag har regiondirektörens uppdrag att ansvara för processen framöver. Vi arbetar just nu med att strukturera och bemanna programarbetet i alla dess delar så att det blir långsiktigt hållbart med stor delaktighet bland brukarföreträdare, fackliga organisationer, professionsföreträdare, chefer, länets kommuner och andra aktörer. Vi var några från Region Uppsala som deltog vid en stor kvalitetskonferens i Amsterdam för någon vecka sedan där vi kunde hämta inspiration för arbetet framöver bl.a. om tjänstedesign, samskapande, lärande och vikten av att också ta om hand våra medarbetare för att undvika psykisk ohälsa. Ett seminarium handlade om ett exempel från Uppsala där bl.a. Robert Sarkadi Kristianson från Nära vård och hälsa visar hur vi arbetar med primärvårdskvalitet Så roligt att vi sätter Uppsala på kvalitetskartan! Jag mötte så många inspirerande och kloka personer från så många länder. Det är slående att vi ofta står inför samma eller liknande utmaningar och att vi tar oss an dem på liknande sätt även om kontexten skiljer sig åt. Har också fått möjlighet att lära känna kvalitetsförbättrare inom Region Uppsala bättre - vi har reflekterat och haft roligt ihop! Ovärderligt! Så lätt att missa den fjärde parametern i The triple aim (hälsa, patienterfarenheter och kostnader) nämligen att ha roligt på jobbet!

3 3 (3) Mer omvärldsspaning Rapport från folkhälsomyndigheten om varför den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga Rapport från Vinnova om artificiell intelligens För elfte månaden i rad visar Uppsala län störst minskning av antibiotikaförsäljning via recept, 7 % under den senaste 12-månadersperioden. ibiotikaforsaljning-oppenvard-riket-lan-april2018.pdf SBU har via upplysningstjänsten tagit fram en kunskapsöversikt rörande egenavgifter som styrmedel. Det är den statliga utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) som bett SBU om att ta fram översikten, vilket indikerar att utredningen kommer att beröra frågan i sitt slutbetänkande. En ny dom har kommit rörande assistans och egenvård som innebär att sondmatning bör räknas som ett grundläggande behov. 2p5ig19fB6fHiHKc4g-68kWcFndnZy1DJd9D148hrQoXuMlyiVWF5VtCql_spwiznAQWhMRaWlNwIUfGFusxNi_S5 C0x/ Vi arbetar just nu vidare med att ta fram rutiner för vården av dessa barn i nära samarbete med länets kommuner. Ett förslag från arbetsgruppen var att starta en pilot för att se om vårt kommunikationsverktyg Prator kan användas även för barn. Förslaget kommer nu att förverkligas vilket är glädjande! Föreningen Unga reumatiker har tagit fram en spännande rapport både till innehåll och till sin form Hänt inom Region Uppsala Förvaltningsrätten dömde den 26 april till Region Uppsalas fördel i överprövningsärendet gällande upphandling av kiropraktisk behandling (område 2 och 3). Avtal kan nu tecknas med Joylife om att starta upp verksamheten. Datum för driftstart ska överenskommas då tidigare planerade datum blivit förskjutna på grund av överprövningen. Något som bekymrar är våra problem med lokaler där nu Flogsta vårdcentral tvingas evakuera verksamheten. Tanken var att delar skulle kunna flytta till Gottsunda, men där det nu visar sig finnas problem med lokalerna även där. Vi behöver nu se till en tillfällig lösning snabbt för att sen verkligen fundera över en mer långsiktigt hållbar lösning. Det är helt orimligt att medarbetare blir sjuka av våra lokaler!

4 Tertialrapport vårdstyrelsen BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS VÅRDSTYRELSEN INKL FÖRVALTNINGAR Det ekonomiska resultatet för vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna efter tertial 1 är 0 kronor vilket är 1 miljon kronor bättre än periodens budget. Den totala prognosen för 2018 är oförändrad jämfört med föregående månad och uppgår till 4 miljoner kronor. Nära vård och hälsa har ett resultat på 11 miljoner kronor vilket är 8 miljoner kronor sämre än budget. Förvaltningen har vidtagit åtgärder enligt sin handlingsplan som börjar få effekt under april och prognosen är därför att ekonomin förbättras under året och prognosen på 8 miljoner ligger kvar. Folktandvårdens ekonomiska resultat efter fyra månader är -2 miljoner kronor vilket är en avvikelse på nästan 4 miljoner kronor mot budget. Utbildningsinsatser i att debitera korrekt har genomförts och verksamhetsutveckling pågår. Förvaltningen bedömer att de vid årets slut kommer att uppnå sin budget. Produktionen för Folktandvården ligger bra till i förhållande till budget och föregående år. Tandhygienister och specialisttandläkare är bristyrken där det är svårt att rekrytera och inom många områden är tillgängligheten fortsatt ett problem exempelvis inom protetik som nu har en väntetid på 20 månader. Förvaltningen börjar nu se effekt av sin utbildningsinsats kring att tandsjuksköterskor utbildas till att ta emot egna patienter och dessa besök ökar. Tillgängligheten till vuxna revisionspatienter har förbättras något i jämförelse med samma period föregående år. Nära vård och hälsas produktion är i nivå med föregående år men uppnår inte den lagda budgeten. Antalet läkarbesök har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Förvaltningen upplever att de omhändertar fler komplexa och multisjuka patienter än tidigare och samtidigt ökar antalet kontakter via Mina vårdkontakter, telefon och Antalet medarbetare ökar men det finns fortsatt många vakanser. Majoriteten av vårdcentralerna har inte full läkarbemanning och täcks delvis upp av inhyrd personal. Telefontillgängligheten för den samlade primärvården har minskat från 90% T till 87% T En delförklaring till det är att de inkommande kontakterna via 1177 fortsätter att öka. Rådgivningstelefonin hanteras i hög utsträckning av samma personal som besvarar mina vårdkontakter vilket påverkar tillgängligheten då telefonkontakterna inte minskar. Tillgängligheten till läkarbesök har minskat med cirka en procent, från 86 till 85% jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har den patientvalda väntan minskat under slutet av 2017 vilket också har fortsatt under Vid en jämförelse mellan mars 2018 och mars 2017 ses en minskning med sex procent från %, vilket

5 till viss del härrör till den utbildningsinsats som väntetidssamordnare genomfört inom primärvården kring korrekt registrering i Cosmics bokningsunderlag. Konsekvensen av detta är att fler besök fångas upp i väntetidsmätningarna vilket kan innebära en försämrad tillgänglighet. 2 (5) 1177:s medelväntetider blev längre i samband med övergång till egen regi i december Under våren har en ny schemamodell införts vilket bidragit till att väntetiderna har förbättrats i april. Under maj månad går 1177 in i nationell samverkan vilket bör ge förutsättningar för en fortsatt förbättrad tillgänglighet. ÅRSPROGNOS VÅRDSTYRELSEN Resultatet till och med april för vårdstyrelsens egen verksamhet uppgår till + 13 miljoner kronor vilket är 13 miljoner över periodens budget. Överskottet beror framförallt på att kostnaderna för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat. Det är framförallt den rörliga besöksersättningen som är lägre än vad som budgeterats. Förväntningen är att vårdstyrelsens kostnader för besöksersättning kommer öka under resterande del av året då förvaltningen Nära vård och hälsa i sin handlingsplan för ekonomi i balans planerar för en ökad produktion. Kostnaden för digitala utomlänsbesök har ökat under inledningen av året och det är svårt att veta hur dessa besök kommer utvecklas under året och om ökningstakten kommer att fortsätta eller mattas av. Prognosen är att resultatet för 2018 kommer uppgå till + 12 miljoner kronor för vårdstyrelsens egen verksamhet. I bilaga 2 redovisas utfallet per vårdval och avtal jämfört med budget. Den största avvikelsen jämfört med budget finns inom vårdvalen inom primärvård och det är ersättningen till vårdcentralerna varit lägre än vad som budgeterats. Besöken inom vårdvalet för psykoterapi minskar och istället har det blivit fler besök hos psykologer och kuratorer på vårdcentraler. Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

6 BILAGOR 1. Årsprognos vårdstyrelsen 2. Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen

7 4 (5) Bilaga 1 Årsprognos vårdstyrelsen Not 1) Köpt vård: Kostnaderna för köpt vård minskar då mindre rörlig ersättning betalats ut till vårdgivare främst avseende besöksersättning inom vårdvalet för primärvård. 2) Läkemedelskostnader förväntas öka under året jämfört med budget och läkemedelskapitering.

8 5 (5) Bilaga 2 Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen till och med april Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Ersättning Primärvård och hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Närvårdsutveckling Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

9 Tertialrapport april 2018 Nära vård och hälsa SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Nära vård och hälsa har ett negativt resultat på tusen kronor per april 2018 jämfört med ett budgeterat underskott på tusen kronor, det är en differens på tusen kronor. Helårsprognosen för förvaltningen är en nivå om tusen kronor. Utifrån upprättad handlingsplan samt att förvaltningen saknar vissa intäkter vilka faktureras halvårsvis görs bedömningen att prognosen för helåret beräknas kvarstå på. Telefontillgänglighet ackumulerat för tertial 1 är 86 procent vilket är något lägre jämfört motsvarande period föregående år. Tillgänglighet för nybesökläkare per april visar på 83 procent, i nivå med föregående år. Primärvårdens totala produktion uppnår ackumulerat till och med april 86 procent av budgeterade läkarkontakter och 81 procent av övriga kontakter för sjukvårdande behandling. Respektive vårdcentral har rapporterat en lokal handlingsplan med åtgärder inom produktion. Historisk jämförelse visar på att antalet besök generellt är lägre i de flesta yrkeskategorierna. Förklaringen är en kombination av ökad omfattning omhändertagande av multisjuka komplexa patienter och hanteraring av allt fler parallella vägar in för patienten. Medelväntetiden för besvarade samtal inom verksamheten 1177, sjukvårdsrådgivningen har sjunkit med cirka 11 minuter. Verksamheten går in i nationell samverkan Samarbetet möjliggör bättre tillgänglighet och säkerhet i tjänsten samt att landets invånare erbjuds en mer jämlik vård. Förvaltningen har på flera ställen inom våra verksamheter problem med inomhusmiljön. Flogsta vårdcentral kommer evakueras och fortsätta bedriva verksamheten från lokaler i Gottsunda. Andra verksamheter som har problem med inomhusmiljön är våra verksamheter lokaliserade till Kungsgärdet, Tierps vårdcentrum och Alunda vårdcentral. Förvaltningens totala sjukfrånvaro har ökat. Sjukfrånvaron 2 14 dagar har ökat och långtidssjukfrånvaron mer än 60 dagar har minskat något. Sammanfattning gällande indikatorerna. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet är centralt för Nära vård och hälsa. Förvaltningen har ett pågående arbete för att stärka de områden som pekas ut i regionplan och budget, exempelvis att minska vårdrelaterade infektioner. Vi har i nära samverkan med Vårdhygien tagit fram handlingsplaner som nu har initierats i stora delar av verksamheten. Arbetet rapporteras löpande i bland annat centrala grupperingar för vårdhygien och smittskydd, samt löpande i egen förvaltning. Arbetet med att implementera kunskapsstyrning och kunskapsstöd stöds av det

10 2 ( 23 ) processarbete som förvaltningen har d rivit och nu utökar. O mfattande arbetet görs tillsammans med andra förvaltningar inom det av vårdledningsgruppen utvalda området hjärtsvikt. Processarbetet och dess effekter kan bland annat ses i verktyget PrimärvårdsKvalitet. Förvaltningen för regelbundna kvalitets - och patientsäkerhetsronder i verksamheten där verksamhetschef och chefsläkare leder genomgångar som syftar till att lyfta utvecklingsfrågor samt skapa en gedigen och över tid hållbar patientsäkerhetskultur BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, telefon, offentlig t vårdcentraluppdrag Tillgänglighet, besök, offentligt vårdcentraluppdrag Produktion: Läkarkontakter jfr budget Primärvården Produktion: Övriga kontakter jfr budget Primärvården Produktion: Total produktion jfr budget Hälsa och habilitering Medarbetare: Sjuk frånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (tk r)

11 3 (23) Kommentarer ekonomi Ackumulerat utfall visar på ett underskott om -11,3 miljoner kronor jämfört med ett budgeterat underskott till och med april om -2,9 miljoner kronor, det är en differens på -8,5 miljoner kronor jämfört med periodiserat underskott. Förra året var resultatet -12 miljoner kronor för motsvarande period. Ackumulerat utfall för perioden saknar vissa intäkter vilka faktureras halvårsvis. Helårsprognosen för förvaltningen är ett underskott på -8,3 miljoner kronor och förvaltningen har påbörjat ett arbete med en handlingsplan vilken muntligen presenterades vid vårdstyrelsen i april. Handlingsplanen innehöll första delen för målet ekonomi i balans och introducerade åtgärder för att nå den lagda årsprognosen -8,3 miljoner kronor vilket var det förvaltningen bedömde var rimligt då åtgärderna inte ger omedelbar effekt och att ett kvartal av 2018 redan gått. Förvaltningen fick då i uppdrag att till vårdstyrelsens möte i juni inkomma med åtgärder och en handlingsplan för att nå ett nollresultat och en ekonomi i balans. Risk för negativ ekonomisk effekt på grund av evakuering av Flogsta vårdcentral. Konsekvenser kan komma i form av eventuellt listningstapp (drygt 13,000 listade invånare), dubbla hyreskostnader (cirka kronor per månad), sjukskrivningar och utökat rekryteringsbehov. Eventuellt listningstapp mot Flogsta kommer ge effekt på annan vårdcentral (privat eller offentlig) då alla invånare hanteras som listade. Hyreskostnaden vid tvingande flytt kommer troligen att hanteras inom Regionen av Fastighet och serviceförvaltningen. Vårdcentralsuppdraget uppvisar ett ackumulerat underskott till och med april på -11 miljoner kronor jämfört med budget på +3,3 miljoner kronor, differens motsvarande -14,2 miljoner kronor. Vårdcentralsuppdraget uppvisar en lägre produktion jämfört med planerad budget, det budgeterade värdet förutsätter full bemanning, vilket i sin tur inte uppnås. 5 av 22 vårdcentraler har full läkarbemanning. Dessa är Tierp, Skutskär, Knivsta, Fålhagen och Eriksberg. 14,5 hyrläkare används för att täcka upp en del luckor, fördelat på ett tiotal vårdcentraler. Utan några hyrläkare alls skulle det fattas nära 29 läkartjänster på vårdcentralerna. Lokala handlingsplaner för vårdcentralsuppdraget där aktiviteter kopplade mot ekonomin har upprättats och utgör ett första steg att nå den lagda prognosen. Särskild vård och integration uppvisar ett ackumulerat underskott per april -1,2 miljoner kronor jämfört med budget -251 tusen kronor, det är en differens på -966 tusen kronor. Närvårdsenheten (NÄVA) avviker mot budget med -1,9 miljoner kronor till och med april. NÄVA, har förbättrat sin personalsituation genom att ha färre bemanningssköterskor. NÄVA har arbetat på att förtydliga sina inläggningskriterier gentemot Akademiska sjukhuset och förvaltningen ser en ökning av patienter som direktinläggs från Mobilt närvårdsteam och vårdcentraler. För NÄVA är målet att kunna öppna de tre återstående vårdplatserna så det blir 26 vårdplatser. Cosmos visar färre hälsoundersökningar som en naturlig följd av den minskade tillströmningen av nyanlända. Det är företrädesvis kvotflyktingar som kommit hittills under året. Cosmos har under våren nyttjat projektmedel för att utbilda och driftsätta kulturdoulor. Mobilt närvårdsteam jobbar länsövergripande och ökar hela tiden i antal uppdrag, kommer också att ansvara för akuta bedömningar på ett par SÄBO under en testperiod. Verksamhetsområdet Särskild vård och integration saknar intäkter för perioden motsvarande 600 tusen kronor, vilka faktureras halvårsvis. Habilitering Uppsala uppvisar överskott per april jämfört med budget på 385 tusen kronor. Verksamheten behöver lägga tid på ett prioriteringsarbete då remisser för målgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar konstant. Det finns vakanser inom verksamhetsområdet, till stor del på

12 4 (23) psykologsidan. De insatser som endast psykologer kan genomföra är utredningar och verksamheten köper utredningar (av upphandlade bolag) för vakansutrymmet. Verksamheten redovisar för ökade tolkkostnader, ett nytt tolkavtal som upphandlats är betydligt dyrare än tidigare avtal samt att det är många nyanlända som har barn och anhöriga med svåra funktionsnedsättningar (ej tidigare behandlade i sitt hemland=större funktionsnedsättning) vilka har behov av tolkstöd. Under maj månad kommer hemsidan för Autismintervention färdigställas. Hemsidan kommer att hålla nationell och internationell kvalitet och kommer att vara ett led i att möjliggöra för föräldrar och förskolor att ta del av det senaste inom forskning och utveckling inom autismområdet via nätet. Habiliteringen Uppsala har också under 2 års tid haft hög sjukfrånvaro på grund av det dåliga inomhusklimat på Kungsgärdets sjukhus som påverkat medarbetare i verksamhetsområdet negativt. Det finns en plan för återflytt till renoverade lokaler under sommar/tidig höst, vilket kommer att påverka produktionen negativt. Ett pilotprojekt är påbörjat inom Habilitering Enköping för att skapa en hantering och rutin kring återbud, sent avbokade och uteblivna besök. Habilitering länet uppvisar ett ackumulerat underskott per april -597 tusen kronor jämfört med budget -226 tusen kronor, det är en differens på -370 tusen kronor. Hörcentralen, Syncentralen och Audionommottagningen påverkas av demografin med ökat inflöde av en åldrande befolkning. Kostnadsökningen totalt beror på ökade löne- och övriga personalkostnader samt tidigare vakanser vilka nu är tillsatta. Verksamheten redovisar för ökade tolkkostnader. Funktionsstöd och hälsa uppvisar ett ackumulerat underskott per april -1,6 miljoner kronor jämfört med budget -270 tusen kronor, det är en differens på -1,4 miljoner kronor. Underskottet förklaras främst av att kostnaderna för inkontinensartiklar stiger varje år. Kostnaderna under T var 566 tusen kronor högre än under motsvarande period 2017, då samma avtal gällde som nu. Kostnadsökningen på ett år uppgår till 11 procent. Förvaltningen ser ett grundproblem i det att de förskrivande enheterna inte behöver bära ett kostnadsansvar, vilket kan påverka kostnadsmedvetenheten hos förskrivarna. Verksamhetsområdet Funktionsstöd och hälsa saknar intäkter motsvarande 400 tusen kronor då viss fakturering sker halvårsvis. Infoteket planerar för flytt och invigning av miniinfoteket i Östhammar som ska invigas 1 september, sen är samtliga miniinfoteken i kommunernas bibliotek. Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor

13 5 (23) Total sjukfrånvaro Kommentarer medarbetare, inhyrd personal, sjukfrånvaro Att antalet årsarbetare har ökat är helt enligt plan. Förvaltningen har flera nya verksamheter jämfört med samma period föregående år såsom Gränbystadens vårdcentral, Mobila närvårdsteam, 1177 och AT/ST en-heten inklusive de ST-läkare som har sin anställning i enheten. Förvaltningen har vakanta tjänster mot budget. Bemanningsläget är svårt på vissa vårdcentraler, främst för de verksamheter som ligger långt ut i länet. För att möta behovet måste vissa vårdcentraler ta in hyrpersonal. 5 av 22 vårdcentraler har full läkarbemanning. Dessa är Tierp, Skutskär, Knivsta, Fålhagen och Eriksberg. 14,5 hyrläkare används för att täcka upp en del luckor, fördelat på ett tiotal vårdcentraler. Hyrpersonal, både läkare och övriga omräknat i antal årsarbetare visar på 22 jämfört med föregående år 21. Förvaltningens totala sjukfrånvaro har ökat. Det är främst sjukfrånvaron 2 14 dagar som ökat där förvaltningen i april 2018 har 1,89 procents frånvaro och samma period föregående år 1,43 procent. Däremot har långtidssjukfrånvaron mer än 60 dagar minskat något. Från 3,44 procent 2017 till 3,36 procent samma period Det rör sig om 77 personer. Av dessa är 19 medarbetare inte längre sjukskrivna och 4 har slutat sin anställning. 37 medarbetare är sjukskrivna på deltid och 17 på heltid. En av de medarbetare som är frånvarande på heltid har en hel arbetsrelaterad sjukskrivning.

14 6 (23) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt 1 med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök 2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, läkarbesök: 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2018 är ett delmål att värdet ska öka. 2 Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2018 är ett delmål att värdet ska öka.

15 7 (23) Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, telefontillgänglighet: Tillgänglighet vårdcentraler privat regi, läkarbesök:

16 Telefont illgänglighet vårdcentraler i privat regi 8 ( 23 )

17 9 (23) Kommentarer tillgänglighet vårdcentralsuppdraget, privata och offentliga Tillgängligheten avseende besök till läkare inom 7 dagar, nybesök, är för de offentliga vårdcentralerna jämfört med föregående år på samma nivå, 81 procent. Jämfört föregående månad är tillgängligheten något lägre, mars 84 procent och april 81 procent. För de privata vårdgivarna är tillgängligheten för nybesöken lägre jämfört föregående år motsvarande period och även lägre jämfört föregående månad. April 2018 visade på 86 procent, april 2017 och även mars 2018 visade på 88 procent i tillgänglighet. Telefontillgängligheten för de offentliga vårdcentralerna är något lägre jämfört föregående år och föregående månad, 85 procent för april 2018 jämfört med 87 procent mars och april föregående år. Även de privata vårdgivarna uppvisar en lägre telefontillgänglighet jämfört med föregående år motsvarande period och jämfört föregående månad. April procent, april procent och mars procent. En fortsatt övergång för de offentliga vårdcentralerna till det nya telefonisystemet Callguide. Åtgärder inom tillgänglighet, telefoni görs genom tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor, för privata och offentliga vårdgivare. Under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter påbyggnadsutbildningar. Sjukvårdsrådgivningen/1177: Samtalsuppföljning Inkomna samtal Besvarade samtal Obesvarade samtal

18 10 (23) Medelväntetid besvarade samtal, minuter Kommentarer tillgänghet sjukvårdsrådgivningen, 1177 En förbättring kan ses jämfört med årets inledande månader. Antalet obesvarade samtal har sjunkit med cirka 3000 samtal samtidigt som medelväntetiden förbättrats med nästan 11 minuter från föregående månader. Arbetet fortsätter med rekrytering av nya medarbetare och internutbildning i samtalsprocesser. Internt följs statistik både på vecka och månadsbasis. Verksamheten går in i nationell samverkan Samarbetet möjliggör bättre tillgänglighet och säkerhet i tjänsten samt att landets invånare erbjuds en mer jämlik vård. I samverkan inom 1177 Vårdguiden på telefon deltar sedan juni 2017 landstingen Dalarna och Kalmar samt regionerna Halland, Jönköping, Skåne, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Både region Uppsala och Gävleborg ingår i samverkan från och med maj Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som fått en första bedömning inom 30 dagar 84% 9 Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar 35%/35% 10 utredn 10 beh Kommentarer förstärkt vårdgaranti Inflödet av förstärkt vårdgaranti är högt men trots det har köerna inte ökat. Med möjlighet att kunna köpa utredningar arbetar förvaltningen mot målet att minska köerna. Inte bara för FVG patienterna utan alla som väntar på en utredning hos Habilitering Uppsala, detta gäller även köerna till behandling.

19 11 (23) PRODUKTION Primärvården: Hälsa och habilitering: Ack Ack utfall budget i Utfall jfr budget, Utfall jfr budget, Utfall jmf Ack utfall fg år, Utfall jmf Budget i Övriga it system i år år antal % fg år antal fg år, % år HjälpmedelsC - antal huvudärenden % % 3680 TolkC, taltjänst - antal uppdrag % % 4400 Hälsoäventyret - antal skolklasser % % 258 Ack Ack utfall budget i Utfall jfr budget, Utfall jfr budget, Utfall jmf Ack utfall fg år, Utfall jmf Budget i Enheter från Cosmic i år år antal % fg år antal fg år, % år Läkarbesök % % Övriga besök % % Sluten vård % % 730 Kommentarer produktionen Primärvårdens totala produktion uppnår ackumulerat till april 86 procent av budgeterade läkarkontakter och 81 procent av övriga kontakter för sjukvårdande behandling. Respektive vårdcentral har rapporterat en lokal handlingsplan med åtgärder inom produktion. Förvaltningen har påbörjat ett arbete tillsammans med extern konsult mot produktionsplanering vilket finansieras genom statsbidrag. Produktion visar en något förbättrad avvikelse mot budget avseende ersatta besök per dag i relation till aktuell närvarotid. Den ekonomiska avvikelsen genom färre antal ersatta besök jämfört lagd budget uppvägas inte genom motsvarande lägre personalkostnader eller lägre kostnader för medicinsk service.

20 12 (23) Historisk jämförelse visar på att antalet besök generellt är lägre i de flesta yrkeskategorierna. Förklaringen är en kombination av ökad omfattning omhändertagande av multisjuka komplexa patienter som tidigare vårdades på UAS och hanteraring av allt fler parallella vägar in. Trycket på 1177/Mina vårdkontakter fortsätter att öka för varje månad och det minskar inte i telefon. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och hanteringen av Prator tar tid för både sköterskor och läkare. Nya system (till exempel telefoni och digitala vårdmöten) och utbildningar för dessa tar mycket tid liksom fortbildningsmöten för olika specialuppdrag som åligger oss (till exempel Strama, BVC, MVC, handledning, e-tjänster, läkemedel och miljö). Inkomna ärenden via e-tjänster, vilket avser av/omboka tid, beställa tid, förnya recept och kontakta mig har ökat med totalt 27 procent jämfört med tertial Sammanställning av webbtidbok visar på 4376 antal bokningar en ökning med 28 procent jämfört med sista tertialet Statistik för Hälsa och habilitering inkluderar Cosmic, TolkC och Hälsoäventyret, vilka även särredovisas i den nedre tabellen. Tolkcentralen har en viss variation i uppdrag, den variation möts genom att låta den egna personalen jobba fullt ut som normalt medan köpta tjänster från arvodestolkar och upphandlade bolag varierar i samma omfattning. Mobilt närvårdteam har ökat från 2,5 till 3 team. Underlag, uppdrag, har inte funnits i större omfattning och därav har förvaltningen avvaktat med rekrytering för att takta uppdragen. Prognos är att ha totalt 5 team under hösten och att produktionen fortsätter öka. Närvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA) har 23 öppna vårdplatser, målet är att under hösten öppna de tre återstående vårdplatserna. Beläggningen av vårdplatser är i april 96%. BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Årsutfall för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående års utfall på mer än 5 procent ska notas). Budget och prognos är noll Investeringsverksamhet

21 13 (23) Not budgetavvikelse, årsprognos: tkr, tkr, lägre besöksersättning och patientavgifter, produktion inte i nivå med lagd budget tkr övriga intäkter, statsbidrag, rehabiliteringsersättning, ej fakturerade intäkter tkr, Intäkt fast ersättning, ökad anslagsfinansiering, Ungdomsmottagning City från 1 juni 2018 samt Akademiskt Primärvårds-centrum tkr, lägre kostnader vakanser och inhyrdpersonal tkr, vakanser och hyrpersonal genererar ej övriga personalkostnader tkr, kostnad ökade läkemedel möts av ökad läkemedelskapitering tkr, kostnader för medicinsk service, lägre produktion tkr, lägre kostnader främst kopplat mot AT/ST.

22 14 (23) Kommentarer Projekt Av utfallet så avser 5,3 mnkr projekt som hör till gemensam kunskapsstyrningsnämnd och 1,8 mnkr hör till projektet Utveckling av råd och stöd för barn, ungdomar och vuxna, projekt inom habiliteringen. Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 2018 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

23 15 (23) RPB 2018 T1 indikatorer Nära vård och hälsa Nedanstående symboler har använts vid bedömningen: = Prognosen är att uppdraget genomförs under 2018 = Prognosen är att uppdraget delvis genomförs 2018 = Prognosen är att uppdraget inte genomförs under 2018 En region för alla Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet Kvalitetsindikatorer för primärvård Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde av 5 Bedömning Eftersom indikatorerna inte är beskrivna går det inte att ange resultat på denna fråga.

24 16 ( 23 ) Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Utfall T totalt Delaktighet och involvering Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2018 Värdet ska öka Bedömning Kommentar vid avvikelse: Ett långsiktigt arbete görs för att öka värdet, tydligare personcentrering och mer patienter involverade på planeringsstadiet är en av de åtgärder som vidtas för att få till en tydligare förbättring över tid. Mäts för närvarande årligen. Respekt och bemötande Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Även här ser vi att ett långsiktigt och uthålligt arbete krävs. Mäts förnärvarande årligen. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor - 13,8% 19,7% 21,6% Kommentar vid avvikelse: Vi ser en uppåtgående trend som fortsätter T Värdet ska öka B edriver hälso - och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Bedömning Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 92% 89% 87% 86% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Vi ser här en relativt stabil nivå dock inte säkert en förbättring under året.

25 17 ( 23 ) Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral. 87,7% 83,9% 83% 82,8% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Vi ser här en relativt stabil nivå. Här finns flera initiativ kring tillgänglighet dels med fokus på innevarande år, dels med foku s på nästa år då tillgängligheten möts på teamnivå. Bedriver hälso - och sjukvård med hög patientsäkerhet Följsamhet till basala hygienrutiner ,4% (PV) 90% (HoH) 81,6% (PV) Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde ,8% Värdet ska öka Bedömning Kommentar vid avvikelse: Vi har ett omfattande arbete med implementering av den handlingsplan i f.d. Hälsa och habilitering som togs fram tillsammans med vårdh y gien. Arbete utvidgas nu till hela förvaltningen. En styrgrupp och en arbetsgrupp är tillsatta och leds av chefsläkare för att ytterligare öka fokus på frågan Den punktprevalensmätning som gjorts T ar lågt deltagande på grund av en administrativ miss. Både det lägre värd et (hygienruti ner) och det högre (Klädregler) måste verifieras med nästa mätning under året. Följsamhet till klädregler Kommentar vid avvikelse: Se kommentar ovan 70% (HoH) 94,4 % Värdet ska öka

26 18 ( 23 ) Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Kommentar vid avvikelse: En möjlig nedåtgående ytterligare sätta fokus på denna vikt i ga indikator. Minskad förekomst trend med ett estimerat årsresultat på ca Här kommer systematiska läkemedelsgenomgångar att

27 19 ( 23 ) Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Bedömning Undvik bar slutenvård vid astma för patienter 65 år och äldre. - 0,38% 0,33% 0,18% Minskad förekomst Kommentar vid avvikelse: Försiktigt positiv trend. Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre - 0,68% 0,60% 0,23% Minskad förekomst Kommentar vid avvikelse: Försiktigt positiv trend. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. - 7,2% 7,0% 3,0% Minskad förekomst Kommentar vid avvikelse: Försiktigt positiv trend. Undvikbar slutenvård vid KOL för patienter 65 år och äldre. - 5,2% 4,8% 2,1% Kommentar vid avvikelse: Försiktigt positiv trend. Minskad förekomst

28 20 ( 23 ) Utfall T totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus för patienter som är 65 år och äldre Värdet ska minska Kommentar vid avvikelse: Försiktigt positiv trend, värden måste verifieras med ytterligare mätningar under året. Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre - 8,7 8,0 6,3 Värdet ska minska Kommentar vid avvikelse: Försiktigt positiv trend, värden måste verifieras med ytterligare mätningar under året. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. - 0,4% 0% 0% Värdet ska minska Kommentar vid avvikelse: Försiktigt positiv trend, värden måste verifieras med ytterligare mätningar under året. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa

29 21 ( 23 ) Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Bedömning Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 3,0% 3,1% 3,6% 4,1% Kommentar vid avvikelse: Försiktigt positiv trend. Värdet ska öka Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö 75(HoH) 74(HoH) 69(HoH) Värdet - Hållbart medarbetarengagemang, index: 77(PV) 79(PV) 74(PV) ska öka Kommentar vid avvikelse: Ingen ny HME - undersökning har gjorts sen ht Förvaltningens verksamheter arbetar vidare med de lokala handlingsplanerna på arbetsplatsnivå. Hållbart medarbetarengagemang, index : ledarskap 78(HoH) 78(PV) 75(HoH) 80(PV) 72(HoH) 75(PV) - Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Ingen ny HME - undersökning har gjorts sen ht Förvaltningens verksamheter arbetar vidare med de lokala handlingsplanerna på arbetsplatsnivå Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Bedömning

30 22 ( 23 ) Hållbart medarbetarengagemang, index : styrning 73(HoH) 70(HoH) 62(HoH) Värdet - 80(PV) 78(PV) 72 (PV) ska öka Kommentar vid avvikelse: Ingen ny HME - undersökning har gjorts sen ht Förvaltningens verksamheter arbetar vidare med de lokala handlingsplanerna på arbetsplatsnivå. 75(HoH) 77(HoH) 72(HoH) Värdet Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation 75(PV) 80 (PV) 76(PV) ska öka Kommentar vid avvikelse: Ingen ny HME - undersökning har gjorts sen ht Förvaltningens verksamheter arbetar vidare med de lokala handlingsplanerna på arbetsplatsnivå. En nyskapande region Är ledande inom E - hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e - tjänster 15 (HoH) 77 (PV) 15 (HoH) 34 (PV) 20 (HoH) 44 (PV) 21(HoH) 43(PV Kommentar vid avvikelse: Samtliga enheter är anslutna till 1177 vårdguidens e - tjänster. Antalet ska öka Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e - tjänster: ärendehantering via 1177 webbtidbokning videomöte stöd och behandling via nätet ankomstregistrering Kommentar vid avvikelse: Ovan avser Vårdcentralsuppdraget. Avseende Alla alla 3 av 5 funktionalitet med videomöten i Cosmic återförs den under våren 2018.

31 23 ( 23 ) Är ledande inom kunskapsstyrd vård Utfall T totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Bedömning Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler Kommentar vid avvikelse: Under året 2018 kommer ytterligare kliniska processer att införas. Vi har även fokus på att ta fram utfallsresultat från de r edan införda processerna samt att koordinera med verktyget primärvårdskvalitet. Respektive vårdcentral åte rrapporterar implementeringsgraden av 5 kliniska processer under 2018, KOL, Diabetes, Artros, Ont i örat och Ont i halsen. Internkontrollarbetet Ja Har kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och fungerar dessa, dvs eliminerar/minimerar de respektive identifierad risk? Om svaret på första frågan är nej: Ange vilka brister som har identifierats: Nej Ange vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att respektive brist har åtgärdat så att målet uppnås:

32 Månadsrapport T Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Produktionen mätt i antal besök T ligger väl till jämfört mot besöksbudget avseende både allmäntandvården och specialisttandvården. Också vid en jämförelse mot T ligger produktionen över utfallet föregående år. Casemixen följer budgeten relativt bra, dock med en viss övervikt mot barnpatienter. I april månad överenstämmer det ekonomiska resultatet för Folktandvården med den periodiserade budgeten. För T1 uppnådde inte Folktandvården det budgeterade resultatet. Totalt resultat efter tertial ett är minus 2,1 mkr mot periodiserad budget på plus 1,7 mkr, en differens på 3,8 mkr. Att intäkterna inte når upp till budgeterad nivå trots att besöken ligger väl till mot budget har föranlett förvaltningen att genomföra utbildningsinsatser i referensprislistan (att debitera korrekt, och använda de nya åtgärderna i taxan för 2018) ute på klinikerna. Vidare är en ökande del av besöken tandsköterskebesök jämfört med T vilket förvaltningen strävat efter för att kompensera för tandhygienistbristen. Cirka stycken patientbesök fler skedde hos tandsköterska, varav 400 i vuxentandvården. Dessa besök är dock lägre ersatta än tandhygienistbesök. En annan förklaring till att intäkterna inte är högre beror på att bristen på behandlare vid vissa kliniker. Verksamhetsutvecklingsarbetet för att öka lönsamheten på specialisttandvården fortsätter. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON- och lönsamhetsnivå eftersom tandläkare i ökad omfattning utför arbetsuppgifter som tandhygienister är utbildade för, denna omfördelning är olönsam och inte heller optimal för patienterna. För att delvis kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt större omfattning, vilket börjar få effekt, se ovan. Det finns även stora rekryteringssvårigheter avseende specialisttandläkare vilket återspeglas i både tillgänglighet och ekonomi. Folktandvården ligger efter april månad kvar med budgeten som prognos för helåret BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, utförd vård inom 3 mån, samtliga patienter inom allmäntandvård, mål 95 % Produktion Allmäntandvård, antal besök Produktion Specialisttandvård, antal besök Medarbetare: Sjukfrånvaro => 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna.

33 2 (10) Ekonomi Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor redovisas endast om utfall om inget utfall så framgår det i tabellen ovan.

34 3 (10) Ekonomi Huvudorsaken till den negativa avvikelsen T1 är lägre intäkter än budgeterat, detta kan kopplas till förvaltningens personalkostnader som också är lägre än budgeterat (men som bara täcker hälften av intäktsminskningen). Den lägre personalkostnaden beror på färre anställda tandhygienister och specialisttandläkare än vad som budgeterats. Det pågår ett arbete med att utbilda personalen om nyheterna i prislistan för att få en mer korrekt debitering av de nya åtgärderna och latituderna för 2018, och genom detta förbättra intäkterna per besök. Tiden för sena återbud från patienter bland annat med anledning av sjukdom har ökat vid en jämförelse mellan T och 2018, vilket för med sig minskade intäkter. Det har också funnits ett uppdämt behov från klinikerna att köpa in medicinskt material i början på året. FTV Stationen som öppnade den 18 april budgeterades för en start i maj. Kostnader motsvarande 0,8 mkr har därför tidigare än budgeterat belastat Folktandvården - främst IT-kostnader, tandvårdsinstrument och förbrukningsartiklar. Specialisttandvården dras med lönsamhetsproblem. Delvis är problemen hänförliga till personalbrist och då främst specialisttandläkare. En åtgärdsplan som omfattar prislisteseminarium, rumsstandardisering, ökad klinisk tid och förbättrad produktionsplanering genomförs nu. Prognosen lämnas oförändrad gentemot budget. Det är dock troligt att det på kontonivå kommer att ske en viss förändring liknade det som skedde 2017 då både intäkter och lönekostnader succesivt minskade under året jämfört mot budget. I besöksbudgeten ligger antalet barnbesök över besöksbudget vilket bör ge utrymme för fler vuxenpatienter under andra halvan av Kostnader för flytt av Seminariets sjukhustandvård är budgeterade tidig höst men en förmodligen försenad byggstart innebär att kostnaderna istället kommer att ligga runt årsskiftet. Medarbetare Antalet årsarbetare ökar kontinuerligt, jämfört med föregående år har vi ökat med 16 årsarbetare. Det är främst antalet tandsköterskor som står för ökningen; sedan januari 2017 har antalet tandsköterskor ökat med 22 medarbetare. Tandhygienistbristen påverkar många kliniker kraftigt. Ett sätt att minska konsekvenserna av detta är att överföra vissa patientbehandlande arbetsuppgifter till tandsköterskor och utbildning genomförs kontimuerligt för att möjlggöra det förädnrade arbetssättet. Sjukfrånvaron är hög på 6,35%, men har dock minskat jämfört med föregående år. Sjukskrivningarna fördelar sig ganska jämnt mellan de olika yrkesgrupperna, det man kan se är att tandhygienisterna är något friskare än tandläkare och tandsköterskor. Arbetet med hälsofrämjande aktiviteter fortsätter i syfte att öka frisknärvaron.

35 4 (10) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs ett antal indikatorer upp månadsvis samt ytterligare några mätetal. En indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 2018 är 95 procent. Tabell: Väntande patienter - tabellen ersätter ovanstående vid tertial- och årsrapporteringen Kommentarer till tillgängligheten: Cirka vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med drygt patienter jämfört med samma period förra året. Totalt har FTV cirka vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas för att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle eller att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare. Av cirka listade barn är det 129 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå med kallelsen eller att de uteblir. Vissa delar av specialisttandvården har väntetider. Siffrorna i tabellen ovan anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Sjukhustandvård och endodonti (rotfyllning) har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna inom tandreglering och tandlossning är 1-4 månader, bettfysiolog 7 mån, den specialiserade barntandvården 9 mån och proteik 20 månader. Efterfrågan på vård ökar genom länets befolkningstillväxt och att antalet äldre med fler egna tänder ökar. Genom egen utbildning av specialisttandläkare, rekrytering och ändrade arbetssätt försöker Folktandvården minska väntetiderna.

36 5 (10) PRODUKTION Tabell: Antal besök inom allmäntandvård och specialisttandvård. Kommentarer till produktionen: Produktionen följer budgeten väl samt ligger över motsvarande period föregående år. För ytterligare information se produktionsbilaga. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Årsprognos för externa projekt 3. Investeringsverksamhet 4. Internkontroll 5. Indikatorer 1. Lägre intäkter än budgeterat, Patientintäkterna har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser och sjukdom. 2. Övriga intäkter väntas närma sig budget längre fram under året. 3. Personalkostnaderna ligger under budget på grund av vakanser och sjukdom. 4. Medicinskt material är högre än budgeterat balnd annat med anledning av att vi tidigare än planerat startat en klinik vid stationen i Uppsala, samt en eftersläpning i inköp från slutet av 2017.

37 6 (10) 5. Avskrivningarna ligger över budgeten med anledning av kostnader som uppkom vid ledningskontorets flytt, tidigareläggandet av nya kliniken vid stationen och investeringen i Olorinskärmar till klinikerna. Not 1. Tidigareläggandet av en klinik har fört med sig att investeringar som var budgeterade för T2 hamnat i T1. Internkontroll Internkontrollarbetet har pågått löpande under T1 och minimerar identifierade risker. Vid tertialdialogerna kommer verksamheterna och ledningen stämma av utfallet. Vid kontrollen av BEON ligger värdena relativt lika med årsbokslutet, det vore önskvärt att förbättra värdena, men det är problematiskt när det råder stor brist på tandhygienister. Att förvaltningen lyckats stabilisera BEON förklaras av att tandsköterskor i ökad omfattning har egna patienter. Långsiktigt är det dock av största vikt att tillgången på tandhygienister ökar genom att det inrättas fler utbildningsplatser. Folktandvården har identifierat att debiteringen för asylsökande och gömda barn till beställaren ibland har missats. Som ett led i att skärpa rutinerna kring detta kommer avstämning med verksamheterna läggas in i internkontrollen och stämmas av under T1-dialogen. Förvaltningen avser också att tillskapa en SAS-rapport för att underlätta uppföljningen av debiteringen för nämnda patientgrupper.

38 RPB 2018 T1 - indikatorer Folktandvården Nedanstående symboler har använts vid bedömningen: = Prognosen är att uppdraget genomförs under 2018 = Prognosen är att uppdraget delvis genomförs 2018 = Prognosen är att uppdraget inte genomförs under 2018 En region för alla Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Värdet ska öka Bedömning Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Utfall Utfall Utfall Målvärde T Kvinnor män 2018 totalt Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader Kommentar vid avvikelse: % Bedömning

39 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Utfall Utfall Utfall Målvärde T Bedömning Kvinnor män 2018 totalt 8 (10) Hållbart medarbetarengagemang, index: 234 Kommentar vid avvikelse: HME undersökningen ännu ej genomförd 2018 Värdet ska öka Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning 230 Kommentar vid avvikelse: HME undersökningen ännu ej genomförd 2018 Värdet ska öka 243 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Kommentar vid avvikelse: HME undersökningen ännu ej genomförd 2018 Värdet ska öka Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap 232 Kommentar vid avvikelse: HME undersökningen ännu ej genomförd 2018 Värdet ska öka

40 9 ( 10 ) EN NYSKAPANDE REGION Är ledande inom E - hälsa Utfall T totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde Bedömning Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e - tjänster Antalet ska öka Kommentar vid avvikelse: Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms Kommentar vid avvikelse: Målet ej tillämpligt då vissa patientgrupper ej kan använda sig av SMS. Indikatorn borttagen för Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e - tjänster: ärendehantering via 1177 webbtidbokning videomöte stöd och behandling via nätet ankomstregistrering Kommentar vid avvikelse: Första mätperioden för indikatorn % 20 Antalet ska öka

41

42 Vårdstyrelsens sammanträde den 21 maj 2018 Ärende 46/18 Tertialrapport april 2018 Nära vård och hälsa Alliansen reserverar sig till förmån för egna yrkanden: Att ge Direktören för Nära vård och hälsa i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att hålla en budget i balans. Att ge Direktören för nära vård och hälsa i uppdrag att återkomma till vårdsstyrelsen om de nekade remisser finns inom fler områden än psykoterapi samt en djupare analys kring följande punkter; 1. Är det ett problem att så många remisser avvisas? 2. Vad är orsaken till de avvisade remisserna? 3. Finns dessa problem inom fler vårdområden? Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka-Ncomo (C)

43 Sjukfrånvaro Statistiken över sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid. Definition: Sjukfrånvaron definieras enligt Sveriges kommuners och landstings definition. Antalet sjukfrånvarotimmar divideras med sammanlagd ordinarie arbetstid för att få sjukfrånvaro i procent. Enligt SKL följs sjukfrånvaron för kvinnor och män samt för åldersintervallen 29 år eller yngre, år, 50 år eller äldre. Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer följs även i förhållande till den totala sjukfrånvaron. Timanställda ingår inte i underlaget. Sjukfrånvaron redovisas ackumulerad för att få sjukfrånvaron korrekt i de olika dagintervallen.

44 Källa: Beslutsstödet. Sjukfrånvaro mars 2018

45 Sjukfrånvaro per dagintervall och kön ackumulerat mars 2018 resp 2017 Sjukfrånvaro dag 1 dag 2-14 dag dag > 60 ack mar 2018 ack mar jmfrt 2017 ack mar 2018 ack mar jmfrt 2017 ack mar 2018 ack mar jmfrt 2017 ack mar 2018 ack mar jmfrt 2017 Akademiska sjkh Total 0,15% 0,16% -0,01% 1,75% 1,55% 0,20% 0,96% 0,87% 0,09% 3,02% 3,05% -0,03% Man 0,11% 0,12% -0,01% 1,18% 1,12% 0,06% 0,57% 0,25% 0,32% 1,29% 1,25% 0,04% Kvinna 0,17% 0,17% 0,00% 1,92% 1,69% 0,23% 1,08% 1,06% 0,02% 3,55% 3,61% -0,06% Lasarettet i Enköping Total 0,11% 0,12% -0,01% 1,87% 1,48% 0,39% 0,87% 0,50% 0,37% 2,83% 2,84% -0,01% Man 0,03% 0,12% -0,09% 1,02% 0,88% 0,14% 0,15% 0,27% -0,12% 2,67% 0,60% 2,07% Kvinna 0,13% 0,12% 0,01% 2,04% 1,59% 0,45% 1,01% 0,55% 0,46% 2,87% 3,27% -0,40% Primärvården Total 0,17% 0,15% 0,02% 1,97% 1,45% 0,52% 1,02% 0,97% 0,05% 3,23% 3,46% -0,23% Hälsa o habilitering Man 0,17% 0,14% 0,03% 1,38% 1,52% -0,14% 0,41% 1,09% -0,68% 1,13% 3,60% -2,47% Kvinna 0,17% 0,17% 0,00% 2,08% 1,10% 0,98% 1,14% 0,32% 0,82% 3,64% 2,66% 0,98% Folktandvården Total 0,16% 0,17% -0,01% 1,82% 1,64% 0,18% 1,35% 1,31% 0,04% 2,76% 3,90% -1,14% Man 0,16% 0,13% 0,03% 1,64% 1,54% 0,10% 1,14% 0,56% 0,58% 1,18% 1,24% -0,06% Kvinna 0,16% 0,17% -0,01% 1,84% 1,65% 0,19% 1,37% 1,39% -0,02% 2,94% 4,21% -1,27% Källa: Beslutsstödet.

46 Källa: Beslutsstödet. Sjukfrånvaro Folktandvården

47 Frisknärvaro Definition: Anställda med högst 5 sjukdagar under ett kalenderår. Det motsvarar sjukfrånvaro mindre än eller lika med 1,92 procent i förhållande till totala ordinarie arbetstiden. Antal anställda i rapporten är alla som har varit anställda under året. Timanställda ingår inte i underlaget. Beräkning av frisknärvaro: Totala ordinarie arbetstiden 5,5 timmar x 365 dagar = 2007,5 timmar. Sjukfrånvaro högst en kalendervecka 5,5 timmar x 7 dagar = 38,5 timmar. Sjukfrånvaron 38,5 timmar divideras med total ordinarie arbetstid 2007,5 timmar = 1,92 procent

48 Frisknärvaro år 2015 år 2017 per förvaltning Förändring Frisknärvarande Frisknärvarande Frisknärvarande andel frisknärvarande i % Antal anställda under året Antal Andel i % Antal anställda under året Antal Andel i % Antal anställda under året Antal Andel i % 2017 jmfrt jmfrt 2015 Akademiska sjkh Total ,29% ,11% ,97% 4,18% -2,86% Kvinna ,05% ,40% ,01% 3,65% -2,61% Man ,21% ,37% ,24% 5,84% -3,86% Lasarettet i Enköping Total ,74% ,28% ,66% 5,46% -2,38% Kvinna ,23% ,48% ,63% 4,75% -2,15% Man ,15% ,28% ,39% 7,87% -4,12% Primärvård Hälsa o habilitering Total ,21% ,10% ,53% -0,89% -2,43% Kvinna ,51% ,87% ,31% -1,37% -3,43% Man ,36% ,15% ,61% 1,21% 2,54% Folktandvården Total ,18% ,35% ,21% 0,83% -2,86% Kvinna ,04% ,86% ,64% 0,18% -1,78% Man ,82% ,14% ,95% 5,68% -10,81% Definition: Anställda med högst 5 sjukdagar under ett kalenderår. Det motsvarar sjukfrånvaro mindre än eller lika med 1,92 procent i förhållande till totala ordinarie arbetstiden. Antal anställda i rapporten är alla som har varit anställda under året. Timanställda ingår inte i underlaget. Källa: Beslutsstödet.

49 Källa: Primula. Övertidssaldo Folktandvården Belopp (tkr) ackumulerat per månad.

50 Övertidssaldo Folktandvården Timmar ackumulerat per månad. Kvinnor. Källa: Primula. *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(1980 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

51 Övertidssaldo Folktandvården Timmar ackumulerat per månad. Män. Källa: Primula. *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(1980 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

52 Beskrivning heltid/deltid Statistik över fördelningen mellan personer med heltids- respektive deltids anställningar. En person som sammanlagt har en eller flera anställning som omfattar 100% räknas som heltidsanställd medan en sammanlagd omfattning <100% räknas som en deltidsanställning. Amn: En person kan ha mer än en anställning eller befattning. Detta innebär att en person kan räknas flera gånger beroende på vilken nivå statistiken är redovisad. Månadslön/tillsvidare och månadslön/visstid. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.

53 Folktandvården - antalet anställda fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%

54 Folktandvården - antalet kvinnor fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%

55 Folktandvården - antalet män fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%

56 Region Uppsala Antalet anställda i mars år 2017 och år 2018 fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar 2017 mars 2018 mars Kvinnor antal andel Män antal andel totalt Kvinnor antal andel Män antal andel totalt Akademiska sjukhuset heltid ,5% ,5% ,5% ,5% 7706 deltid ,8% ,2% ,2% ,8% 913 heltid därav med sysselsättningsgrad 100% ,0% ,0% ,5% ,5% % ,2% ,8% ,5% ,5% % ,7% 54 14,3% ,3% 56 15,7% 357 0% ,7% 92 16,3% ,1% 96 15,9% 604 Lasarettet i Enköping heltid ,7% 83 16,3% ,5% 87 16,5% 527 deltid 14 87,5% 2 12,5% ,8% ,2% 261 heltid därav med sysselsättningsgrad 100% ,4% 75 21,6% ,1% 76 20,9% % ,5% 7 6,5% ,4% 5 4,6% % 22 91,7% 2 8,3% ,2% 5 20,8% 24 0% 35 94,6% 2 5,4% ,2% 4 10,8% 37 Primärvården heltid ,5% ,5% ,5% ,5% 1073 Hälsa och habilitering deltid ,1% 35 11,9% ,4% 40 12,6% 317 heltid därav med sysselsättningsgrad 100% ,1% ,9% ,6% ,4% % ,8% 37 15,2% ,2% 30 11,8% % 39 79,6% 10 20,4% ,8% 10 19,2% 52 0% 58 90,6% 6 9,4% ,2% 6 9,8% 61 Folktandvården heltid ,0% 57 11,0% ,6% 61 11,4% 533 deltid 51 89,5% 6 10,5% ,9% 4 7,1% 56 heltid därav med sysselsättningsgrad 100% ,0% 38 14,0% ,0% 44 15,0% % ,5% 7 4,5% ,0% 5 3,0% % 41 95,3% 2 4,7% ,3% 3 9,7% 31 0% 41 87,2% 6 12,8% ,7% 4 10,3% 39 Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%

57 Beskrivning Tillsvidare/visstid Statistik över fördelningen mellan personer med tillsvidare- respektive visstids anställningar. Anställningar med en sysselsättningsgrad >0% uppdelade efter anställningsgrupp. Amn: En person kan ha mer än en anställning eller befattning. Detta innebär att en person kan räknas flera gånger beroende på vilken nivå statistiken är redovisad. Månadslön/tillsvidare och månadslön/visstid. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.

58 Folktandvården - antalet anställda fördelade på tillsvidare- respektive visstidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%. Sysselsättningsgrad >0%

59 Folktandvården - antalet kvinnor fördelade på tillsvidare- respektive visstidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%. Sysselsättningsgrad >0%

60 Folktandvården - antalet män fördelade på tillsvidare- respektive visstidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%. Sysselsättningsgrad >0%

61 Sommaren 2018 Bemanning inför sommaren 2018 är löst för Folktandvården.

62 Primärvård, Hälsa och habilitering Heltid och deltid Tillsvidare och visstid Övertidssaldo Jourkompsaldo Inhyrd personal Sjukfrånvaro Frisknärvaro

63 Sysselsättningsstatistik Primärvård, Hälsa och habilitering mars 2018

64 Beskrivning heltid/deltid Statistik över fördelningen mellan personer med heltids- respektive deltids anställningar. En person som sammanlagt har en eller flera anställning som omfattar 100% räknas som heltidsanställd medan en sammanlagd omfattning <100% räknas som en deltidsanställning. Amn: En person kan ha mer än en anställning eller befattning. Detta innebär att en person kan räknas flera gånger beroende på vilken nivå statistiken är redovisad. Månadslön/tillsvidare och månadslön/visstid. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.

65 Primärvården Hälsa och habilitering Antalet anställda fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%

66 Primärvården Hälsa och habilitering Antalet kvinnor fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%

67 Primärvården Hälsa och habilitering Antalet män fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%

68 Region Uppsala Antalet anställda i mars år 2017 och år 2018 fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar 2017 mars 2018 mars Kvinnor antal andel Män antal andel totalt Kvinnor antal andel Män antal andel totalt Akademiska sjukhuset heltid ,5% ,5% ,5% ,5% 7706 deltid ,8% ,2% ,2% ,8% 913 heltid därav med sysselsättningsgrad 100% ,0% ,0% ,5% ,5% % ,2% ,8% ,5% ,5% % ,7% 54 14,3% ,3% 56 15,7% 357 0% ,7% 92 16,3% ,1% 96 15,9% 604 Lasarettet i Enköping heltid ,7% 83 16,3% ,5% 87 16,5% 527 deltid 14 87,5% 2 12,5% ,8% ,2% 261 heltid därav med sysselsättningsgrad 100% ,4% 75 21,6% ,1% 76 20,9% % ,5% 7 6,5% ,4% 5 4,6% % 22 91,7% 2 8,3% ,2% 5 20,8% 24 0% 35 94,6% 2 5,4% ,2% 4 10,8% 37 Primärvården heltid ,5% ,5% ,5% ,5% 1073 Hälsa och habilitering deltid ,1% 35 11,9% ,4% 40 12,6% 317 heltid därav med sysselsättningsgrad 100% ,1% ,9% ,6% ,4% % ,8% 37 15,2% ,2% 30 11,8% % 39 79,6% 10 20,4% ,8% 10 19,2% 52 0% 58 90,6% 6 9,4% ,2% 6 9,8% 61 Folktandvården heltid ,0% 57 11,0% ,6% 61 11,4% 533 deltid 51 89,5% 6 10,5% ,9% 4 7,1% 56 heltid därav med sysselsättningsgrad 100% ,0% 38 14,0% ,0% 44 15,0% % ,5% 7 4,5% ,0% 5 3,0% % 41 95,3% 2 4,7% ,3% 3 9,7% 31 0% 41 87,2% 6 12,8% ,7% 4 10,3% 39 Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%

69 Beskrivning Tillsvidare/visstid Statistik över fördelningen mellan personer med tillsvidare- respektive visstids anställningar. Anställningar med en sysselsättningsgrad >0% uppdelade efter anställningsgrupp. Amn: En person kan ha mer än en anställning eller befattning. Detta innebär att en person kan räknas flera gånger beroende på vilken nivå statistiken är redovisad. Månadslön/tillsvidare och månadslön/visstid. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.

70 Primärvården Hälsa och habilitering Antalet anställda fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%. Sysselsättningsgrad >0%

71 Primärvården Hälsa och habilitering Antalet kvinnor fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%. Sysselsättningsgrad >0%

72 Primärvården Hälsa och habilitering Antalet män fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 100%, deltid = omfattning av anställning < 100%. Sysselsättningsgrad >0%

73 Övertidssaldo Statistik över belopp och timmar. Perioden avser månad för utbetald lön. Ackumulerat per månad. Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(1980 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL. Källa: Primula

74 Källa: Primula. Övertidssaldo Primärvården Hälsa och habilitering Belopp (tkr) ackumulerat per månad.

75 Övertidssaldo Primärvården Hälsa och habilitering Timmar ackumulerat per månad. Kvinnor Källa: Primula. *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(1980 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

76 Övertidssaldo Primärvården Hälsa och habilitering Timmar ackumulerat per månad. Män Källa: Primula. *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(1980 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

77 Jourkompsaldo Statistik över belopp och timmar. Perioden avser månad för utbetald lön. Källa: Primula

78 Källa: Primula Jourkomp saldo Primärvården Hälsa och habilitering Belopp (tkr) ackumulerat per månad.

79 Jourkomp saldo Primärvården Hälsa och habilitering Timmar ackumulerat per månad. Kvinnor Källa: Primula *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(1980 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

80 Jourkomp saldo Primärvården Hälsa och habilitering Timmar ackumulerat per månad. Män Källa: Primula *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(1980 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.

81 Inhyrd personal

82 Beskrivning Årsarbetare = Närvarotid mätt i årsarbetare Definition: Rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid (ex. jour/beredskap, övertid). Frånvarotiden (ex. tjänstledighet, sjukfrånvaro, semester) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (1980 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL. Timmar för inhyrd personal är hämtat från ekonomisystemet Agresso (registrerat från fakturan) och divideras med 165 timmar på månadsbasis. Villkor extern motpart. Alla förvaltningar har ännu inte börjat registrera timmar från fakturorna. Timlönekostnad Ursprunglig definition: Timlönekostnaden beräknas enligt utfall för lön för arbetad tid på konto ersättning vid fackligt arbete konto annan ersättning för ej arbetad tid för anställda konto 4198 dividerat med summa av antal rapporterade timmar för arbetad tid. Obs! I rapporten ingår även konto inhyrd personal. Någon förfining av inhyrd personal ner på etikett går inte, då det endast registreras i ekonomisystemet enligt de två kontona. Förval i listan är endast egna anställda. Timlönekostnaden är skapad för att förklara löneutvecklingen för egna anställda. Se efter alltså vid uppföljning att endast egen är markerad. Könsuppdelning ej möjlig. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.

83 Källa: Beslutstödet Inhyrd personal, läkare Årsarbetare period

84 Källa: Beslutstödet Inhyrd personal, läkare Primärvården Hälsa och habilitering Årsarbetare

85 Inhyrd personal, läkare Timlönekostnad period Förvaltning/EkoOrg2-3-ansvar Lön arbetad tid (hittills i år) Lön arbetad tid (hittills fg.år) Lön arbetad tid (hittills i år jmf. fg år) Timlönekostnad (hittills i år) Timlönekostnad (fg.år) Timlönekostnad (hittills i år jmf. fg Akademiska sjukhuset ,84% 2 650, ,92 40,84% Lasarettet i Enköping ,94% 1 645, ,82 (4,71%) Primärvården Hälsa och habilitering ,51% 1 090, ,08 9,08% Summa: Summa: ,21% 1 412, ,95 8,10% Källa: Beslutstödet

86 Källa: Beslutstödet Inhyrd personal, läkare Primärvården Hälsa och habilitering Timlönekostnad

87 Källa: Beslutstödet Inhyrd personal, övriga Årsarbetare period

88 Källa: Beslutstödet Inhyrd personal, övriga Primärvården Hälsa och habilitering Årsarbetare

89 Region Uppsala Inhyrd personal, övriga Timlönekostnad period Förvaltning/EkoOrg2-3-ansvar Lön arbetad tid (hittills i år) Lön arbetad tid (hittills fg.år) Lön arbetad tid (hittills i år jmf. fg år) Timlönekostnad (hittills i år) Timlönekostnad (fg.år) Timlönekostnad (hittills i år jmf. fg Akademiska sjukhuset ,97% 743,92 745,64 (0,23%) Lasarettet i Enköping ,46% 555,14 570,61 (2,71%) Primärvården Hälsa och habilitering (21,96%) 435,17 619,40 (29,74%) Summa: Summa: ,05% 708,63 725,46 (2,32%) Källa: Beslutstödet

90 Källa: Beslutstödet Inhyrd personal, övriga Primärvården Hälsa och habilitering Timlönekostnad

91 Sjukfrånvaro Statistiken över sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid. Definition: Sjukfrånvaron definieras enligt Sveriges kommuners och landstings definition. Antalet sjukfrånvarotimmar divideras med sammanlagd ordinarie arbetstid för att få sjukfrånvaro i procent. Enligt SKL följs sjukfrånvaron för kvinnor och män samt för åldersintervallen 29 år eller yngre, år, 50 år eller äldre. Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer följs även i förhållande till den totala sjukfrånvaron. Timanställda ingår inte i underlaget. Sjukfrånvaron redovisas ackumulerad för att få sjukfrånvaron korrekt i de olika dagintervallen.

92 Källa: Beslutsstödet. Sjukfrånvaro mars 2018

93 Källa: Beslutsstödet. Sjukfrånvaro Primärvården Hälsa och habilitering

94 Frisknärvaro Definition: Anställda med högst 5 sjukdagar under ett kalenderår. Det motsvarar sjukfrånvaro mindre än eller lika med 1,92 procent i förhållande till totala ordinarie arbetstiden. Antal anställda i rapporten är alla som har varit anställda under året. Timanställda ingår inte i underlaget. Beräkning av frisknärvaro: Totala ordinarie arbetstiden 5,5 timmar x 365 dagar = 2007,5 timmar. Sjukfrånvaro högst en kalendervecka 5,5 timmar x 7 dagar = 38,5 timmar. Sjukfrånvaron 38,5 timmar divideras med total ordinarie arbetstid 2007,5 timmar = 1,92 procent

95 Frisknärvaro år 2015 år 2017 per förvaltning Förändring Frisknärvarande Frisknärvarande Frisknärvarande andel frisknärvarande i % Antal anställda under året Antal Andel i % Antal anställda under året Antal Andel i % Antal anställda under året Antal Andel i % 2017 jmfrt jmfrt 2015 Akademiska sjkh Total ,29% ,11% ,97% 4,18% -2,86% Kvinna ,05% ,40% ,01% 3,65% -2,61% Man ,21% ,37% ,24% 5,84% -3,86% Lasarettet i Enköping Total ,74% ,28% ,66% 5,46% -2,38% Kvinna ,23% ,48% ,63% 4,75% -2,15% Man ,15% ,28% ,39% 7,87% -4,12% Primärvård Hälsa o habilitering Total ,21% ,10% ,53% -0,89% -2,43% Kvinna ,51% ,87% ,31% -1,37% -3,43% Man ,36% ,15% ,61% 1,21% 2,54% Folktandvården Total ,18% ,35% ,21% 0,83% -2,86% Kvinna ,04% ,86% ,64% 0,18% -1,78% Man ,82% ,14% ,95% 5,68% -10,81% Definition: Anställda med högst 5 sjukdagar under ett kalenderår. Det motsvarar sjukfrånvaro mindre än eller lika med 1,92 procent i förhållande till totala ordinarie arbetstiden. Antal anställda i rapporten är alla som har varit anställda under året. Timanställda ingår inte i underlaget. Källa: Beslutsstödet.

96 Sommarsituationen 2018 I huvudsak förväntas sommaren 2018 motsvara tidigare år Osäkerhet kring Flogsta vårdcentral, där det inom kort uppstår ett evakueringsläge Cosmos kommer att vara stängt tre veckor pga personalbrist (nytt för i år) Liksom förra sommaren kommer förvaltningen att gå ut med ett pressmeddelande före sommaren med information om vilka veckor distriktssköterskemottagningar och filialer är stängda

97 Vårdstyrelsens sammanträde den 21 maj 2018 Ärende: 49/18 Lägesrapport Flogsta vårdcentral Alliansen reserverar sig till förmån för eget yrkande: Att ge Direktören för Nära vård och hälsa får i uppdrag att presentera en handlingsplan i juni kring hur de listade ska tas om hand under tiden lokalerna iordningsställs Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka-Ncomo (C)

98 Utveckling klinisk farmaci inom primärvården Dnr. VS Bilaga 1. Nationell och internationell omvärldsbevakning En kort beskrivning av hur Stockholms läns landsting, Region Skåne, Sörmland och Jönköping arbetar med apotekare inom primärvården. Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting har nyligen genomfört ett tvåårigt projekt med att ta fram en arbetsmodell för apotekarstöd vid läkemedelsgenomgångar i primärvård. Syftet var att höja kvaliteten och därmed bidra med förbättrad läkemedelsbehandling, men även att avlasta läkare och sjuksköterskor samt vara rimligt resurskrävande. Apotekarna i projektet var knutna till en Akademisk vårdcentral. Resultatet, hämtat från slutrapporten av projektet, visade att 88 % önskade fortsatt apotekarstöd på sin vårdcentral (endast 16 respondenter och ska därför tolkas med försiktighet). Bland annat visade resultatet att vårdgivaren uppgav att apotekarstödet bland annat bidrog till förbättrad kvalitet i äldres läkemedelsbehandling (87 %), enklare att genomföra läkemedelsgenomgångar (83 %), ökad kunskap inom området (81 %) och avlastning i arbetet (69 %). Även patientperspektivet följdes upp genom en patientenkät och resultatet indikerade att patientens kunskap och trygghet kring sin läkemedelsbehandling ökade. Rekommendationen efter rapporten är att ha en arbetsmodell där en apotekare aktivt arbetar med läkemedelsgenomgångar på fyra till fem vårdcentraler under ett år för att därefter rotera till nya vårdcentraler. Utöver läkemedelsgenomgångar föreslås apotekaren även bidra med läkemedelsstöd i läkemedelsfrågor. Apotekare som yrkeskategori i förfrågningsunderlaget och eventuell möjlighet till besöksersättning har lyfts som ett förslag i ett tjänsteutlåtande till Hälsooch sjukvårdsnämnden i Stockholm (dnr. HSN ). Region Skåne I Region Skåne utgår en ersättning (1500 kr) vid fördjupad läkemedelsgenomgång och kravet är att läkare, sjuksköterskor, samt en av följande: apotekare, certifierad läkare, geriatriker eller klinisk farmakolog är med under genomgången. De flesta apotekare som arbetar i Region Skåne har sin anställning centralt på förvaltningen, men några privata vårdcentraler har även anställt egna apotekare. Sörmland De kliniska apotekarna är anställda vid Läkemedelskommittén och vårdcentralerna kan ansöka om apotekarstöd, framför allt vid läkemedelsgenomgångar. Region Jönköpings län Jönköping har flera apotekare anställda som arbetar vid olika vårdavdelningar, men även på vissa vårdcentraler. Två vårdcentraler har nyligen gått ihop och provanställt en apotekare. Internationellt Internationellt har de kliniska apotekarna i många länder en självklar roll inom hälso- och sjukvården, bland annat i Kanada, Storbritannien och Australien.

99 Utveckling klinisk farmaci inom primärvården Dnr. VS Bilaga 2. Synpunkter från dialog vid bransch- och primärvårdsrådet Vid bransch- och primärvårdsrådet, december 2017, presenterades förslaget med att i större utsträckning integrera apotekare vid vårdcentraler. Under mötet visades även den korta inspirationsfilmen som följdes av en diskussionspunkt, se svar som inkom nedan. Hur ser ni att en klinisk apotekare skulle kunna bidra på er vårdcentral? Läkemedelsgenomgångar och hjälp med läkemedelslistor och migrering av läkemedel i Cosmic. SÄBO, läkemedelsgenomgångar och övriga arbetsuppgifter som visades i filmen. Allt som visades i filmen. Viktig controllerfunktion då läkemedel är en stor kostnadspost. Styra upp utbildningsinsatser från läkemedelsbolag. Säkrare vård för patienten, minska läkemedelsfel och onödig slutenvård. Följsamhet till läkemedelsrekommendationerna. Producentobunden information. Mer/högre kvalitet gällande läkemedelsförskrivning. Ser en möjlighet att minska läkemedelskostnaderna. Läkemedelsgenomgångar, se över förskrivning och följsamhet, SÄBO/HSV, migrering av läkemedel, förbereda läkarbesök, delta på läkarmöte, kompetensutveckling. Patientsäkerhet, avlasta läkare, bättre följsamhet till rekommenderade läkemedel, minska risk för återinskrivning av multisjuka äldre. Förbereda årskontroller till läkarna. Specifika satsningar, både förebyggande (unga med risk för stora bekymmer framöver) och riskgrupper (stora läkemedelskonsumenter alternativt tveksamma utvärderingar. Läkemedelsgenomgångar. Uppföljning av förskrivning och se att åtagande enligt STRAMA, kloka listan, miljö och Phase. Vilka incitament ser ni för att kunna anställa eller utöka apotekartjänster? Tveksamt ha egen anställd, eventuellt hellre en central lösning som vi kan anställa vid behov. Om egen anställd endast mindre utrymme i egen verksamhet 25 % (?). Ökad kapiteringsersättning. Låt det rymmas inom kapiteringsersättning.

100 2 (2) Långsiktig lösning. Gärna dela mellan vårdcentralerna. Dela apotekare mellan vårdcentraler. Deltidstjänst - dela med andra vårdcentraler. Finansiering via besöksersättning.

101 Utveckling klinisk farmaci inom primärvården Dnr. VS Bilaga 3. Klinisk farmaci vid Akademiska sjukhuset Majoriteten av de kliniska apotekarna i Region Uppsala är anställda vid Läkemedelsenheten, Akademiska sjukhuset. Under de sex år som Region Uppsala har haft kliniskt verksamma apotekare har verksamheten fortlöpande utvecklats och tjänsterna har utökats. Arbetet är uppskattat och flera avdelningar har sett fördelarna med att ha en klinisk apotekare i teamet och själva valt att finansiera tjänster, se tabell 1, 2 och 3 för detaljerad information om finansiering. Fördelning apotekarresurser av 19,4 ht (heltidsekvivalenter) Region Uppsala 3,6 ht 1,5 ht 14,3 ht Akademiska sjukhuset (slutenvård) Enköping (slutenvård) Primärvård Figur 1. Fördelning apotekarresurser inom Region Uppsala. Källa: Klinisk farmaci Verksamhetsberättelse 2017 Två vårdcentraler inom Region Uppsala har valt att på egen hand finansiera apotekare på deltid, varav en har sin anställning på vårdcentralen. I övrigt har de kliniska apotekarna sin anställning vid Akademiska sjukhuset. Idag är det totalt 19,4 heltidstjänster som är kliniskt verksamma i Region Uppsala, se figur 1 för fördelning. Några exempel på arbetsuppgifter för apotekarna inom slutenvården Utför en enkel läkemedelsgenomgång direkt vid inskrivning. Kontrollerar läkemedelslistor så att de är aktuella, korrekta och kompletta. Medverkar vid ronder tillsammans med övrig vårdpersonal. Hjälper till med snabba medicinska frågor i korridoren, till exempel om tabletter kan delas och ges i sond. Läkemedelssamtal med patient. Superanvändare i Cosmic och Pascal och stöttar övrig vårdpersonal.

102 2 (2) Bemanning Akademiska sjukhuset Tabell 1 Genomsnittlig bemanning Akademiska sjukhuset. Hämtat från Verksamhetsberättelse 2017, klinisk farmaci. Avdelning/enhet Genomsnittlig Finansiering Kommentar bemanning 30E 1,8 ht VO betalar + Centrala medel VO Akut- och internmedicin 30A 1,0 ht VO betalar + VO Geriatrik Centrala medel 50D1 0,5 ht VO betalar VO Hjärt-lungmedicin 30F 1,0 ht VO betalar + VO Infektion Centrala medel 35D 0,7 ht VO betalar + Centrala medel VO Akut- och internmedicin. 70B1 och B2 1,0 ht VO betalar + VO Kirurgi Centrala medel 70C2 0,5 ht Centrala medel VO Geriatrik 85B,85D,85E 1,0 ht VO betalar VO Neurologi Akutmottagn. 1,0 ht VO betalar + Centrala medel VO Akut- och internmedicin. 50E1, 50E2 0,6 ht VO betalar VO Geriatrik inkl. avd för utskrivningsklara Beroende och 0,8 ht VO betalar VO Psykiatri neuropsykiatri 70D 1,0 ht VO betalar VO Ortopedi Barnsjukhuset inkl. 95F 1,4 ht VO betalar VO barnsjukhuset 50G, 50F 0,20 ht Centrala medel VO Hjärt-lungmedicin 50C 1,5 ht VO betalar VO Blod och tumörsjukdomar 70E2 0,3 ht VO betalar VO Ortopedi Totalt 14,3 ht Bemanning Enköping Tabell 2 Bemanning Enköping. Hämtat från Verksamhetsberättelse 2017, klinisk farmaci Avdelningar/VO Genomsnittlig Finansiering Kommentar bemanning Medicinavd ,3 ht Centrala medel VO Medicin Akutmottagningen 0,2 VO betalar VO Medicin 0,5 ht start september Totalt 1,5 ht Bemanning Primärvård Tabell 3 Bemanning Primärvård. Hämtat från Verksamhetsberättelse 2017, klinisk farmaci Förvaltningar Genomsnittlig Finansiering Kommentar bemanning Äldrevårdsenheten 0,5 ht Centrala medel SÄBO + 1,6 ht Centrala medel distans-lmg Gottsunda VC 0,3 ht Centrala medel 0,4 ht, avslutat juni Bålsta (2 VC) 0,3 ht Centrala medel 0,5 ht, start mars Tierps VC 0,3 ht Centrala medel + VC 1,0 ht, start september betalar Enköpings HLC 0,3 ht Centrala medel 0,5 ht, start september Sävja VC (Capio) 0,3 ht VO betalar 0,5 ht start september Totalt 3,6 ht

103 Utveckling klinisk farmaci inom primärvården Dnr. VS Bilaga 4. Fördjupad beskrivning av kliniska apotekare inom primärvården De kliniskt verksamma apotekarnas främsta arbetsuppgift inom primärvården har varit läkemedelsgenomgångar och för det arbetet finns idag väletablerade metoder. Apotekarna inom primärvården har främst arbetat med läkemedelsgenomgångar vid Äldrevårdsenheten, vårdcentraler med särskilda boenden (SÄBO), distansgenomgångar och en del bemanning på vårdcentraler. Förslagen nedan är framtagna i samarbete med Klinisk farmaci, Akademiska sjukhuset. Fördjupad beskrivning av förslag på upplägg och för kliniska apotekare inom primärvården En utvecklingsstrategisk apotekare föreslås anställas centralt av förvaltningen Nära vård och hälsa (tidigare Primärvård Hälsa och habilitering) för att sätta igång steg ett och driva den fortsatta utvecklingen redan under Förslagsvis har den personen erfarenhet av primärvårdsarbete och ett brett kontaktnät. Ytterligare två kliniska apotekare föreslås starta arbetet på två strategiskt utvalda vårdcentraler. Gärna på de kommande Akademiska vårdcentralerna eller vårdcentral på hög nivå, noder i länet med omfattande, bred verksamhet. Valet av vårdcentral ska noga motiveras för en jämlik och transparent fördelning av resurser. På de vårdcentraler där apotekarna börjar sker förslagsvis ett tätt samarbete med den läkemedelsansvariga läkaren. Denne förväntas, tillsammans med den kliniska apotekaren, ordentligt förankra apotekaren på enheten bland personalen och utveckla en arbetsbeskrivning. Arbetsbeskrivningen ska vara i samklang med vårdcentralens behov och önskningar men även följa Region Uppsalas mål och satsningar. Den utvecklingsstrategiska apotekaren tillser att arbetsmodeller och metoder blir likvärda och enhetliga. Under 2019/2020 utreds möjligheten att överföra de 3,5 kliniska apotekartjänsterna vid Läkemedelsenheten, Akademiska sjukhuset, till Nära vård och hälsa för att fortsatt bygga upp den nya organisationen med apotekare inom primärvården. Det föreslås hanteras med god framförhållning och i god samverkan inom ordinarie verksamhetsuppdragsdialoger.

104 2 (3) Vårdcentralsapotekarna föreslås vara anställda av Nära vård och hälsa, på samma sätt som slutenvårdsapotekarna är anställda på Läkemedelsenheten vid Akademiska sjukhuset, och bildar en sammansvetsad grupp med egen kompetensutveckling och driftsmöten. Arbetsrotation kan förekomma mellan sluten- och öppenvårdsgrupperna till exempel under sommaren, som kompetensutveckling för båda grupperna. Arbetet sker i nära samarbete i planering, utformning och uppföljning mellan de kliniska apotekarna och Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkontoret. Även i nära kontakt med Läkemedelsenheten, Akademiska sjukhuset och apotekargruppen som har sin placering där. De kliniska apotekarna arbetar företrädesvis endast vid en vårdcentral, heltid, tills de är helt inkorporerade i teamet. Därefter kan eventuellt en heltid delas mellan fler än en vårdcentral beroende på behov/efterfrågan. Kontinuerlig utvärdering och optimering av arbetsmodell är viktigt. Fortsatt finansieringsstöd till vårdcentralerna utreds parallellt genom att titta på eventuell utökad kapiteringsersättning, besöksersättning eller fortsatt utökad rekrytering av kliniska apotekare vid Nära vård och hälsa. Fördjupad beskrivning av förslag på arbetsuppgifter för kliniska apotekare inom primärvården Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar (LMG) för patienter i ordinärt boende som själva sköter sina läkemedel. Genomgångar inför inbokade läkarbesök. LMG på de SÄBO som vårdcentralen ansvarar för i teammodell. Gärna vara motor i denna process. LMG för hemmaboende patienter inskrivna i hemsjukvården. Förskrivarstöd I samarbete med Vårdkvalitetsenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen på Regionkontoret och Läkemedelskommittén (LMK) i Region Uppsala: Se över förskrivningsmönster och bidra till en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Förslagsvis även vara involverad i läkemedelsbudget på vårdcentralen. Benchmarking mot önskat läge och andra vårdcentraler samt bistå med generella besparingstips. Utbildning och implementeringsarbete; författningar som rör läkemedel, LMK:s rekommendationer och andra nationella riktlinjer. Finnas som stöd i all läkemedelshantering och läkemedelsförskrivning på vårdcentraler.

105 3 (3) Övrigt Läkemedelsavstämning och uppföljning för patienter direkt efter utskrivning från slutenvården. Uppföljning av nyinsatt terapi, verka för ökad följsamhet, medbestämmande och engagemang. Fungera som rådgivare till psykolog, kurator, dietist med flera i läkemedelsfrågor.

106 Vårdstyrelsens sammanträde Ärende: 50/18 Utveckling klinisk farmaci inom hela primärvården Särskilt yttrande: Vi tror att det är värdefullt om de kliniska apotekarna deltar som en person i arbetsgruppen på vårdcentralen. Därför tror vi att en framgångsfaktor framöver är att hitta en ekonomisk ersättningsmodell för att premierar vårdcentraler som anställer kliniska apotekare. Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka-Ncomo (C)

107 Dnr VS Avsändare Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Anja Bergman-Kyllönen Tfn E-post Uppföljning vårdval Psykoterapi Uppföljning av vårdval och remissflöde till psykiatrin till följd av förändrade remissregler för psykoterapi 2017 Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

108 2 (20) Innehåll Remittering till psykiatri från primärvården... 3 Remissflöde till psykiatrin Akademiska sjukhuset... 4 Remisser till psykiatrin 2016 och Mottagande kliniker vid psykiatrin... 5 Remitterande vårdcentraler inom primärvården... 5 Vårdval Psykoterapi... 5 Sammanfattning och åtgärder... 6 Remittering till psykiatrin... 6 Förändring av remissregler för psykoterapi... 6 Åtgärder... 7 Bilagor... 9 Bilaga 1 Totalt inflöde remisser till psykiatrin... 9 Bilaga 2 - Produktion och kostnadsutveckling efter förändring av remissregler Bilaga 3 Sammanställning av vårdcentraler och psykoterapeuter inom vårdval Vårdcentraler Psykoterapeuter Vårdcentraler andel besök hos kurator Bilaga 4 - Remisser skickade till psykiatrins olika mottagningar Bilaga 5 remisser skickade till psykiatrin från primärvården... 17

109 3 (20) Remittering till psykiatri från primärvården I januari 2017 genomfördes en revidering inom vårdval privat psykoterapi. Revideringen innebar bland annat att remissreglerna för psykoterapi ändrades. Tidigare kunde psykologer inom primärvården, legitimerade psykologer samt psykiatriker vid Akademiska sjukhuset eller privata mottagningar, remittera patienter för privat psykoterapi. Remisser till privatpraktiserande psykoterapeut utfärdas från januari 2017 alltid av läkare med specialistkompetens inom psykiatri eller legitimerad psykolog verksam vid sektionen för affektiva sjukdomar vid Akademiska sjukhuset. Motsvarande remissrutiner gäller för barnoch ungdomspsykiatrin. Det finns även en privat leverantör av psykiatri i Norduppland upphandlad via LOU som har rätt att skicka remisser för privat psykoterapi. Hälso- och sjukvårdsdirektören har sammanställt en rapport som beskriver hur de nya remissreglerna påverkar patienter inom vårdval och primärvård. Rapporten beskriver det nya regelverket för remittering till privat psykoterapeut. Rapporten beskriver även remissflödena till psykiatrin vid Akademiska sjukhuset och hur stor andel av dessa som avvisas. En analys gällande remisser till psykiatrin i allmänhet samt remisser till psykiatrin från primärvården i synnerhet har gjorts. Uppföljningen redovisar även hur produktion och kostnadsutveckling inom primärvård och vårdvalet avseende kurators- och psykologbesök förändrats. I rapporten finns även statistik som visar skillnader i hur vårdcentralerna arbetar med kurators och psykologbesök. Det är mycket data som analyserats, för att hålla rapporten sammanhållen finns en stor del av dessa data som tabeller i bilagor i slutet av rapporten att ta del av för de som är mer intresserade.

110 4 (20) Remissflöde till psykiatrin Akademiska sjukhuset Remisser till psykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset består av remisser för patienter med behov av en bedömning på specialistnivå. Inom specialistpsykiatrin görs sedan en bedömning av vilken typ av behandling som den individuella patienten behöver och har bäst nytta av. Detta kan vara behandling inom psykiatriska kliniken, till exempel medicinering, eller behandling inom andra kliniker inom specialistvården, alternativt återremittering för behandling inom primärvården. En mindre andel av de inremitterade patienterna bedöms ha nytta av psykoterapi inom vårdvalet. Remissen som är skickad för bedömning till affektiva mottagningen är inte klassificerad som en remiss för privat psykoterapi. Det går därför inte att i journalsystem eller andra system spåra remisser skickade för privat psykoterapi. Remisser till psykiatrin 2016 och 2017 Psykiatrin vid Akademiska sjukhuset tog 2017 emot remisser. Nästan hälften av dessa remisser bestod av egen vårdbegäran till bland annat psykakuten. Av de remisserna till psykiatrin var stycken från primärvården (både privat och offentlig), det motsvarar cirka 13 %. Den största delen av det totala antalet remisser är vad som kallas egen vårdbegäran. När man som patient söker akut räknas även detta som egen vårdbegäran i systemet. Av de totalt remisserna 2017 är det nästan 50 % ( stycken) patienter själva sökt sig till psykiatrin och då kategoriserats som egen vårdbegäran. Antalet remisser inom kategorin egen vårdbegäran består till 80 % av patienter som söker akut. Av det totala inflödet remisser till psykiatrin 2017 var riktade till affektiva mottagningen. Det motsvarar 7 % av det totala inflödet remisser. Genom att bryta ut primärvården ur siffrorna kan man se att av dessa remisser står primärvården för över 50 % (799 av remisser). Motsvarande siffror finns för Remisser till psykiatrin Totalt inflöde remisser Totalt antal avvisade remisser (18%) (15%) Remisser från primärvården (13%) (13%) Avvisade remisser från (48%) (41%) primärvården Totalt antal remisser till affektiva mottagningen (som hanterar LOV psykoterapi bland annat) 1 463, 7% av det totala antalet remisser Antal remisser från primärvården till affektiva mottagningen 799, 26 % av det totala antalet remisser från primärvården % av det totala antalet remisser % av det totala antalet remisser från primärvården

111 5 (20) I bilaga 1 på sidan 10 kan man se mer detaljer för hur de olika remissinstanserna till psykiatrin ser ut. Om man bortser från patienter med egen vårdbegäran, är det totala inflödet remisser till psykiatrin är stycken 2017, varav 9 % av dessa kommer bland annat från skola och socialtjänsten. För mer information se bilaga 1. Mottagande kliniker vid psykiatrin Något som uppmärksammats i uppföljningen är andelen avvisade remisser hos affektiva mottagning 2 och 3. Affektiva mottagning 2 tar emot patienter födda dag 1-15 i månaden, affektiva mottagning 3 tar emot patienter födda dag i månaden. Det är med andra ord slumpen som avgör vilken mottagning som granskar en enskild remiss. Affektiva mottagning 3 avvisade % av remisserna, samma andel avvisade som år Affektiva mottagning 2 går från ett avvisande av 38 % av remisserna 2016 till att avvisa 62 % av remisserna Psykiatrin behöver analysera det höga avvisandet av remisser, varför affektiva mottagning 2 fördubblar sitt avvisande mellan 2016 och 2017 men även varför de två mottagningarna skiljer sig åt i andelen avvisade remisser. För att se samtliga mottagande kliniker vid psykiatrin se bilaga 4 på sidan 15. Remitterande vårdcentraler inom primärvården Genomgången uppmärksammar även att det finns betydande skillnader av hur stor andel de remisser vårdcentralerna skickar till psykiatrin som avvisas. Spridningen mellan de vårdcentraler som får störst andel avvisade remisser 2017 mot de som får minst andel avvisade remisser är mellan %. Här behöver journalgranskningar via en fördjupad uppföljning göras om man närmare vill studera dessa skillnader. Något att diskutera med psykiatrin är när man studerar antal avvisade remisser per patient. Att avvisa en remiss en eller två gånger kan vara acceptablet men att avvisa fler än så tyder på fel någonstans i systemet och 2017 fick en patient sin remiss till psykiatrin avvisad sju gånger. En patient fick fem avslag på sin remiss och 11 patienter fick sina remisser avvisade fyra gånger. Ytterligare 44 patienter fick sina remisser avvisade tre gånger. Genom att bryta ned tillgängliga data går det att studera hur flödena av remisser till psykiatrin ser ut och förändras över åren. Samtliga detaljer finns i bifogade bilagor. Vårdval Psykoterapi Uppdraget inom vårdval psykoterapi omfattar psykoterapibehandling för vissa ångestsyndrom, som en avgränsad insats på specialistnivå efter bedömning av specialistvårdgivare och beslut av remissbedömningsteam vid verksamhetsområde psykiatri, Akademiska sjukhuset. Remisser till privatpraktiserande psykoterapeut utfärdas alltid av bedömningteamet vid Affektiva sektionen, verksamhetsområde psykiatri, Akademiska sjukhuset, efter rekommendation från läkare med specialistkompetens psykiatri eller legitimerad psykolog. 1 I bedömningen hos affektiva mottagningen ingår att kontrollera att patienten ingår i målgruppen för behandling hos privat psykoterapeut enligt förfrågningsunderlaget om privat psykoterapi. Bedömningen hos specialistpsykiatrin kan också resultera i hänvisning till 1 Förfrågningsunderlaget LOV privat psykoterapi, avsnitt 3.3, sid 26

112 6 (20) psykologisk behandling inom primärvård, psykiatri eller annan instans, t ex familjerådgivning, socialtjänst etc. 2 Förändringen innebar att vårdvalet blev en del av specialistpsykiatrin, för de patienter med diagnoser där psykoterapi enligt nationella riktlinjer har bäst evidens, exempelvis ångestsyndrom. Samtidigt förstärktes första linjens psykiatri med ökad besöksersättning för psykolog- och kuratorsbesök på vårdcentraler. Syftet med de förändrade remissreglerna var även att skapa en mer jämlik vård då en sammanhållen enhet kunde få överblick över både efterfrågan på psykoterapi och utbudet av terapeuter. En prioritering kan genom detta göras så att den patienten med störst behov av vård också får det först. Besöksersättningen för kurator och psykolog förstärktes när remissreglerna förändrades för att skapa incitament att styra patienterna till första linjens vård. Samtidigt som remissreglerna försvårade för patienter att få vård inom vårdvalet skulle patienterna lättare få vård inom primärvården. Nedan tabell sammanfattar förändringarna både inom vårdval samt primärvård. Totalt har besöken till både primärvård (psykolog och kurator) samt vårdval privat psykoterapi ökat med unika besök och det har tillkommit nya patienter totalt som fått vård mellan 2016 och Mer information om kostnadsutveckling finns i bilaga 2 på sidor Antal ersatta besök (LOV) Antal patienter (LOV) Antal ersatta besök primärvård Antal patienter primärvård Skillnad 2016 och besök patienter besök patienter Även om man ser till befolkningsökningen mellan åren har fler fått vård via vårdval eller primärvård hos en kurator, psykolog eller psykoterapeut. Antalet besök per tusen invånare har ökat från 206 besök till 223 besök vilket visar att fler invånare fått psykiatrisk hjälp Sammanfattning och åtgärder Remittering till psykiatrin Rapporten har redogjort för hur det totala inflödet av remisser till psykiatrin ser ut, och även hur stor del av remisserna som kommer från primärvården. Remisser till affektiva mottagningen för privat psykoterapi går inte att spåra och följa upp. För att kunna följa upp den vård som patienter eventuellt får som får sin remiss avvisad från psykiatrin behöver en fördjupad uppföljning med journalgranskningar göras. Samma sak gäller om man vill studera patientgrupper, detta kan inte ses i de data som finns tillgängliga för analys. Förändring av remissregler för psykoterapi Sammanfattningsvis har rapporten visat att förändringen i remissreglerna för privat psykoterapi har gett det resultat som eftersöktes. Besöken inom vårdvalet har minskat medan 2 Förfrågningsunderlaget LOV privat psykoterapi, avsnitt 3.3, sid 26

113 7 (20) besöken inom primärvården hos psykolog och kurator ökat. Ökningen inom primärvården är nästan tre gånger så stor som minskningen inom vårdvalet. Sett till befolkningsökningen har fler personer fått psykoterapeutisk vård inom primärvård och vårdval 2017 mot En undersökning av vårdcentralerna samt de enskilda psykoterapeuterna inom vårdvalet har gjorts som påvisar skillnader både inom primärvården och inom psykoterapeuternas sätt att arbeta avseende antal patienter som tas emot, längd på behandling samt hur stor del av det totala antalet besök hos psykolog och kurator vid vårdcentralerna som görs hos en kurator. Se bilaga 3 och 4 för mer detaljer. Åtgärder Chefsläkarna vid regionkontoret har träffat företrädare för psykiatrin och diskuterat de siffror och analyser som här presenterats. Nedan åtgärder har redan påbörjats för att förbättra situationen. Åtgärder inom psykiatrin 1. Psykiatrin ska vidarebefordra felaktigt adresserade remisser till rätt enhet i systemet, i stället för att avvisa dem till primärvården. 2. Psykiatrin ska undersöka om det är möjligt att införa en remissingång för remisser ställda till psykiatrin. 3. Psykiatrin ska ta fram en rutin för att ta med remisshistoriken vid remissbedömningar, och om en remiss ska avvisas en tredje gång ska rutinen vara att ta telefonkontakt med remittent. 4. Psykiatrin ska utöka möjligheterna för telefonkonsultation vid psykiatrin för remittenter inom primärvården. 5. Psykiatrin ska märka remisser från primärvården och behandla dem snabbare än tidigare ett särskilt snabbspår skapas för dessa remisser. 6. Psykiatrin ska undersöka om det går att märka remisser för privat psykoterapi i systemet för att ha möjlighet att följa upp dessa närmare. 7. Affektiva mottagning 2 och 3 ska kontakta två vårdcentraler vardera för att diskutera samarbete, remissregler med mera. 8. Affektiva mottagning 2 och 3 ska ha gemensamma möten för att arbeta fram gemensamma bedömningssätt för mottagningarna för att säkerställa en jämställd vård. 9. Psykiatrin ska i samverkan med Regionkontorets chefsläkare journalgranska de patienterna med flest avvisade remisser.

114 8 (20) Åtgärder inom Regionkontoret 10. All remitterande personal inom primärvården ska känna till Överenskommelsen mellan psykiatri och primärvård. Chefsläkarna vid Regionkontoret ska tillsammans med ledningen för Nära vård och hälsa lägga upp en strategi för att öka kännedomen hos remitterande personal, inom både egen regi och privat regi. 11. Alla remittenter samt psykoterapeuter inom vårdvalet ska få skriftlig information om vilka kriterier som gäller för LOV privat psykoterapi. 12. Uppdraget för psykoterapeuter inom vårdvalet ska förtydligas vid en kommande revidering av förfrågningsunderlag. Även uppdraget som kurator och psykolog vid vårdcentralerna ska förtydligas vid kommande revidering. 13. Regionkontoret ska undersöka om det på sikt går att via psykiatrin starta ett nätverk för psykoterapeuter inom vårdvalet för att öka samverkan mellan psykiatri, primärvård och psykoterapeuter. Återrapportering Återrapportering föreslås till Vårdstyrelsen i början av 2019 när ovanstående vidtagna åtgärder hunnit ge mätbara resultat för uppföljning. För att få insyn i hur ovan åtgärder framskrider förslås en lägesrapportering halvvägs, i oktober 2018.

115 9 (20) Bilagor Bilaga 1 Totalt inflöde remisser till psykiatrin Nedanstående bild visar det totala inflödet remisser till psykiatrin 2017 och 2016 samt fördelningen av andelen skickade remisser från de olika remittentgrupperna. Den översta delen visar totalen. Mellandelen visar fördelningen då grupperingen egen vårdbegäran tagits bort då den största delen av dessa patienter är patienter som söker akut. Delen längst ned visar var patienter med egen vårdbegäran vänder sig. Totalt inflöde remisser till psykiatrin 2016 och Grupperad remittent Egen regi (primärvård och specialister) Egen vårdbegäran Kommunala instanser Privata vårdgivare (primärvård och specialister) Riks/region Totalsumma Egen regi Kommun C-län Privat vårdgivare Riks/region Totalsumma Totalt antal skickade remisser Avvisade Andel av totalt skickade remisser 35% 48% 5% 6% 6% Andel av totalt Totalt antal skickade skickade remisser Avvisade remisser Remissflöde och fördelning exkluderat egen vårdbegäran % 9% 12% 12% % 48% 5% 5% 6% 69% 9% 10% 11% Egen vårdbegäran 2016 och Egen vårdbegäran Affektiva sjukdomar Akut- och konsultpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Beroende- och neuropsykiatri Psykosvård- och rättspsyk vård Totalsumma Totalt antal "egen Andel av totalt skickade vårdbegäran" Avvisade remisser % 67% 18% 6% Totalt antal "egen vårdbegäran" Avvisade % Andel av totalt skickade remisser 6% 65% 16% 8% 5%

116 10 (20) Bilaga 2 - Produktion och kostnadsutveckling efter förändring av remissregler Antal patienter inom primärvården uppdelat på roll Kurator Psykolog Antal ersatta besök inom primärvården uppdelat på roll Kurator Psykolog

117 11 (20) Bilaga 2, forts Antal ersatta besök inom LOV psykoterapi Antal patienter inom LOV psykoterapi

118 12 (20) Bilaga 2, forts Utbetalad ersättning LOV privat psykoterapi Skillnad Utbetalad ersättning för psykologer och kuratorer vårdcentral Skillnad Vårdform Antal besök Befolkningsmängd Antal besök per invånare Antal besök per 1000 invånare LOV privat psykoterapi Besök inom primärvård , ,3 LOV privat psykoterapi Besök inom primärvård , ,2

119 13 (20) Bilaga 3 Sammanställning av vårdcentraler och psykoterapeuter inom vårdval Vårdcentraler Bild 1 - Vårdcentraler rangordnade efter snittet på antal besök per patient. De fem med högst respektive lägst snitt Snitt antal Antal Vårcentral besök/patient patientbesök Öregrunds vårdcentral Praktikertjänst 5,9 776 Familjeläkarna Bålsta 5, Familjeläkarna Luthagen 5,2 702 Bild 2 - Vårdcentraler rangordnade efter snittet på antal besök per patient. De fem med högst respektive lägst snitt Snitt antal Antal Vårcentral besök/patient patientbesök Öregrunds vårdcentral Praktikertjänst 5, Heby vårdcentral 5, Gottsunda vårdcentral 4, Brukshälsan Söderfors 4,9 73 Husläkargruppen 2,7 859 Hälsohuset i Enköping 2,6 216 Uppsala Barncentrum vårdcentral Aleris 2,5 856 Capio Vårdcentral Liljeforstorg 2,5 813 Aros Läkarmottagning 1,0 164 Bild 3 - Vårdcentraler rangordnade efter antal besök till kurator och psykolog Antal Snitt antal Vårcentral patientbesök besök/patient Ekeby Hälsocenter ,6 Familjeläkarna Bålsta ,3 Flogsta vårdcentral ,5 Svartbäckens vårdcentral ,0 Kungsgärdets vårdcentral ,8 Knutby vårdcentral 226 2,8 Hälsohuset i Enköping 216 2,6 Aros Läkarmottagning 164 1,0 Ture Ålander läkarpraktik 161 3,4 Brukshälsan Söderfors 73 4,9 Östhammars vårdcentral 4, Hälsohuset i Enköping 2,5 261 Knutby vårdcentral 2,4 133 Gimo vårdcentral 2,4 589 Kåbohälsan 2,0 361 Gränbystadens vårdcentral 1,6 248 Bild 4 - Vårdcentraler rangordnade efter antal besök till kurator och psykolog Antal Snitt antal Vårcentral patientbesök besök/patient Ekeby Hälsocenter ,4 Årsta vårdcentral ,2 Flogsta vårdcentral ,7 Samariterhemmets vårdcentral ,5 Enköpings husläkarcentrum ,5 Kåbohälsan 361 2,0 Ture Ålander läkarpraktik 326 4,3 Hälsohuset i Enköping 261 2,5 Gränbystadens vårdcentral 248 1,6 Knutby vårdcentral 133 2,4

120 14 (20) Psykoterapeuter Bild 1- Vårdgivare LOV rangordnade efter snittet besök/patient. De fem med högst respektive lägst snitt. Snitt antal Antal Vårdcentral besök/patient patientbesök Psykoterapeut Per Malm 16,5 593 A.C. Ord-Psykoterapi, Musikterapi 16,3 310 Mattias Hellberg Psykoterapi 13,2 738 Terapilabbet AB 13,1 705 EMES Psykoterapi HB 12,5 412 IREDI AB, mottagn Enköping 5,6 101 Helene Stolt Psykoterpi & Ledarskap AB 5,3 21 Psykoterapi LBG 5,1 287 EMES Psykoterapi HB Uppsala 4,5 45 AB Forsberg KBT-konsult 2,7 68 Bild 2- Vårdgivare LOV rangordnade efter snittet besök/patient. De fem med högst respektive lägst snitt. Snitt antal Antal Vårdcentral besök/patient patientbesök Anders Carlberg Psykoterapi & utbildning 20,3 244 Leg. Psykoterapeut Ellen Krokstad 19,9 278 Psykoterapeut Per Malm 18,5 407 A.C. Ord-Psykoterapi, Musikterapi 17,0 221 BI Samuelsson Psykologkonsult AB 16,8 470 Kognitiv Analys ZV AB 5,6 134 EMP Psykoterapi AB 5,6 389 Existentium AB 5,3 502 Psykoterapi LBG 5,2 68 Psykologtjänst 4, Bild 3- Vårdgivare LOV rangordnade efter antalet besök. De fem med högst respektive lägst snitt. Antal Snitt antal Vårdcentral patientbesök besök/patient Pellettieris KBT-mottagning ,8 Pirkko Laines Terapimottagning ,9 Existentium AB ,8 CRS Psykologmottagning ,3 Mattias Hellberg Psykoterapi ,2 Psykoterapi & Bildterapi mottagning 47 6,7 EMES Psykoterapi HB Uppsala 45 4,5 IREDI AB, mottagn Fjärdhundra 44 6,3 Psykologkontakt Stockholm Söderåsa AB 42 7,00 Helene Stolt Psykoterpi & Ledarskap AB 21 5,3 Bild 4 - Vårdgivare LOV rangordnade efter antalet besök. De fem med högst respektive lägst snitt. Antal Snitt antal Vårdcentral patientbesök besök/patient Pellettieris KBT-mottagning ,3 Pirkko Laines Terapimottagning ,0 Ekeby Hälsocenter AB 751 9,0 Praktikertjänst AB/Anita Olsson ,0 CRS Psykologmottagning ,9 Firma Lars Boman 62 6,9 DOMI 60 6,7 Gunilla Anderson Consulting AB 58 9,7 Uppsala Psykoterapi och Samtalsmottagning AB 40 8,0 IREDI AB, mottagn Fjärdhundra 38 6,3 Det man kan se är att det är större variationer inom vårdvalet gällande snittet på antal sessioner per patient samt hur många patienter som tas emot av de olika vårdgivarna än mellan vårdcentralerna. Det finns även variationer mellan vårdcentralerna men de är inte lika stora skillnaderna inom vårdvalet. Snittet på antal besök/patient på vårdcentralerna är som mest ca 5 besök/patient 2017 på två vårdcentraler.

121 15 (20) Vårdcentraler andel besök hos kurator Vårdcentral Andel kuratorsbesök av totalt antal besök till psykolog och kurator Vårdcentral Andel kuratorsbesök av totalt antal besök till psykolog och kurator Alunda vårdcentral 77% Alunda vårdcentral 100% Aros Läkarmottagning 0% Aros Läkarmottagning 49% Boländernas vårdcentral 90% Boländernas vårdcentral 0% Brukshälsan Söderfors 100% Brukshälsan Söderfors 0% BålstaDoktorn Praktikertjänst 41% BålstaDoktorn Praktikertjänst 67% Capio Vårdcentral Enköping 45% Capio Vårdcentral Enköping 0% Capio Vårdcentral Liljeforstorg 24% Capio Vårdcentral Liljeforstorg 10% Capio Vårdcentral Sävja 42% Capio Vårdcentral Sävja 25% Centrumkliniken husläkarmottagning 35% Centrumkliniken husläkarmottagning 27% Doktor Wahlunds Läkarmottagning 1% Doktor Wahlunds Läkarmottagning 6% Ekeby Hälsocenter vårdcentral 69% Ekeby Hälsocenter vårdcentral 76% Enköpings husläkarcentrum 42% Enköpings husläkarcentrum 69% Enköpingshälsan 100% Enköpingshälsan 33% Eriksbergs vårdcentral 48% Eriksbergs vårdcentral 28% Familjedoktorn 0% Familjedoktorn 0% Familjeläkarna Bålsta 100% Familjeläkarna Bålsta 89% Familjeläkarna Luthagen 100% Familjeläkarna Luthagen 13% Flogsta vårdcentral 61% Flogsta vårdcentral 60% Fålhagens vårdcentral 56% Fålhagens vårdcentral 45% Gimo vårdcentral 41% Gimo vårdcentral 47% Gottsunda vårdcentral 15% Gottsunda vårdcentral 15% Gränbystadens vårdcentral Gränbystadens vårdcentral 63% Heby vårdcentral 59% Heby vårdcentral 48% Husläkargruppen 51% Husläkargruppen 48% Hälsohuset i Enköping 100% Hälsohuset i Enköping 98% Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 0% Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 29% Knivsta vårdcentral 58% Knivsta vårdcentral 45% Knutby vårdcentral 0% Knutby vårdcentral 0% Kungsgärdets vårdcentral 52% Kungsgärdets vårdcentral 57% Kåbohälsan 100% Kåbohälsan 100% Nyby vårdcentral Aleris 100% Nyby vårdcentral Aleris 57% Samariterhemmets vårdcentral 43% Samariterhemmets vårdcentral 32% Skutskärs vårdcentral 68% Skutskärs vårdcentral 43% Storvreta vårdcentral 0% Storvreta vårdcentral 0% Svartbäckens vårdcentral 37% Svartbäckens vårdcentral 34% Tierps vårdcentral 53% Tierps vårdcentral 46% Ture Ålander läkarpraktik 100% Ture Ålander läkarpraktik 60% Uppsala Barncentrum vårdcentral Aleris 57% Uppsala Barncentrum vårdcentral Aleris 40% Årsta vårdcentral 28% Årsta vårdcentral 26% Öregrunds vårdcentral Praktikertjänst 31% Öregrunds vårdcentral Praktikertjänst 59% Örsundsbro vårdcentral 0% Örsundsbro vårdcentral 0% Östervåla vårdcentral 26% Östervåla vårdcentral 58% Östhammars vårdcentral 85% Östhammars vårdcentral 79%

122 16 (20) Bilaga 4 - Remisser skickade till psykiatrins olika mottagningar Remisser skickade från primärvårdens vårdcentraler, både offentliga och privata till psykiatrin Totalt Andel Totalt Andel antal avvisade antal avvisade Mottagande klinik mottagna Avvisade Besvarade Pågående remisser av mottagna Avvisade Besvarade Pågående remisser av Psykiatrin remisser remisser remisser remisser mottagna remisser remisser remisser remisser mottagna Affektiv mottagning % % Affektiv mottagning % % Affektiva behandlingsenheten 2 2 0% 1 1 0% Affektiva enheten för barnoch ungdomspsykiatri % 3 3 0% Affektiva sjukdomar % % Affektiva specialmottagningen % % Akut- och konsultpsykiatri % % Akutmottagningen för barnoch ungdomspsykiatri % % Akutmottagningen för vuxenpsykiatri % % Barn- och ungdomspsykiatri % % Beroende- och neuropsykiatri % % Bålsta psykiatrimottagning % % DBT-enheten för vuxna 9 9 0% 3 3 0% Enheten för transkulturell psykiatri % % Enköpings psykiatrimottagning % % LARO-mottagningen % % Mott f hjärnstimulering och psykiatrisk klinisk prövning % % Neuropsykiatriska enheten för barn- och ungdomspsykiatri % 1 1 0% Neuropsykiatriska mottagningen för vuxna % % Psykiatrimottagningen för unga vuxna % % Psykosmottagning A 1 1 0% 3 3 0% Psykosmottagning B 2 2 0% % Psykosvård- och rättspsyk vård % 1 1 0% Psykosvårdens ungdomsteam % % zzpsykosmottagningen för vuxna % % Äldrepsykiatriska mottagningen % % Ätstörningsenheten för vuxna % % Totalsumma % %

123 17 (20) Bilaga 5 remisser skickade till psykiatrin från primärvården Remisser utställda från samtliga vårdcentraler inom primärvården riktade till psykiatrin vid Akademiska sjukhuset Totalt antal skickade remisser Andel avvisade remisser av de skickade Avvisade Besvarade Pågående Vårdcentral remisser remisser remisser Aleris Sjukvård AB % Aros läkarmottagning % Bälinge vårdcentral % Capio Vårdcentral Enköping % Capio Vårdcentral Liljeforstorg % Capio Vårdcentral Sävja % Centrumkliniken gynekologmottagning % Centrumkliniken husläkarmottagning % Doktor Wahlunds Läkarmottagning % Ekeby Hälsocenter vårdcentral % Enköpings husläkarcentrum % Enköpingshälsan % Enköpingshälsan AB % Enköpingshälsan VC 1 1 0% Eriksberg VC 1 1 0% Eriksbergs vårdcentral % Familjeläkarna Bålsta % Familjeläkarna Bålsta VC % Familjeläkarna Luthagen % Fjärdhundra vårdcentral % Flogsta vårdcentral % Fålhagens vårdcentral % Gimo vårdcentral % Gottsunda vårdcentral % Gränbystadens vårdcentral % Gynekologmottagning Carstensen 1 1 0% Gynekologmottagning Studentgyn- Gynhälsan 1 1 0% Heby vårdcentral % Husläkargruppen % Hälsohuset i Enköping % Knivsta vårdcentral % Knutby vårdcentral % Kungsgärdets vårdcentral % Kåbohälsan % Länna vårdcentral % Mottagning unga män i primärvård 1 1 0% Nyby vårdcentral Aleris % Praktikertjänst BålstaDoktorn % Praktikertjänst Knivsta Läkargrupp % Praktikertjänst Öregrunds vårdcentral % Samariterhemmets vårdcentral % Skutskärs vårdcentral % Stenhagens vårdcentral %

124 forts 18 (20) Storvreta vårdcentral % Svartbäckens vårdcentral % Tierps jourmottagning % Tierps vårdcentral % Ture Ålander läkarpraktik % Ungdomsmottagning Enköpings husläkarcentrum % Ungdomsmottagning Flogsta vårdcentral % Ungdomsmottagning Knivsta vårdcentral % Uppsala barncentrum Aleris % Uppsala barncentrum vårdcentral Aleris % Uppsala Närakut Aleris % WeMind Gimomottagning % WeMind Skutskärsmottagning 2 2 0% WeMind Tierpmottagning % WeMind Tärnsjömottagning % zzalunda vårdcentral % zzgimo närpsykiatriska mottagning % zztierp närpsykiatriska mottagning % zztärnsjö närpsykiatriska mottagning % Årsta vårdcentral % Örsundsbro vårdcentral % Österbybruks vårdcentral % Östervåla vårdcentral % Östhammars jourmottagning % Östhammars vårdcentral % Totalsumma % 2016 Totalt antal skickade remisser Andel avvisade remisser av de skickade Avvisade Besvarade Pågående Vårdcentral remisser remisser remisser Aros läkarmottagning % Capio Närsjukvård AB % Capio VC Liljeforstorg 2 2 0% Capio Vårdcentral Enköping % Capio Vårdcentral Liljeforstorg % Capio Vårdcentral Sävja % Centrumkliniken husläkarmottagning % Doktor Wahlunds Läkarmottagning % Ekeby Hälsocenter vårdcentral % Enköping husläkarcentrum VC 1 1 0% Enköpings husläkarcentrum % Enköpings jourmottagning % Enköpingshälsan % Eriksbergs vårdcentral %

125 19 (20) forts Familjeläkarna Bålsta % Familjeläkarna Luthagen % Fjärdhundra vårdcentral % Flogsta vårdcentral % Fålhagens vårdcentral % Gimo vårdcentral % Gottsunda vårdcentral % Gränbystadens vårdcentral % Gynekologmottagning Carstensen % Heby vårdcentral % Husläkargruppen % Hälsohuset i Enköping % Knivsta vårdcentral % Knutby vårdcentral % Kungsgärdets vårdcentral % Kåbohälsan % Luthagsgården AB 1 1 0% Länna vårdcentral % Nyby VC Aleris 1 1 0% Nyby vårdcentral Aleris % Praktikertjänst AB 1 1 0% Praktikertjänst BålstaDoktorn % Praktikertjänst Knivsta Läkargrupp % Praktikertjänst Öregrunds vårdcentral % Samariterhemmets vårdcentral % Skutskärs vårdcentral % Storvreta vårdcentral % Svartbäcken VC 1 1 0% Svartbäckens vårdcentral % Tierps jourmottagning % Tierps vårdcentral % Ture Ålander läkarpraktik % Ungdomsmottagning Enköpings husläkarcentrum % Ungdomsmottagning Flogsta vårdcentral 1 1 0% Ungdomsmottagning Gimo vårdcentral 1 1 0% Ungdomsmottagning Knivsta vårdcentral % Ungdomsmottagning Sävja vårdcentral 1 1 0% Ungdomsmottagning Tierps vårdcentral 2 2 0% Uppsala barncentrum Aleris % Uppsala barncentrum vårdcentral Aleris % zzalunda vårdcentral % zzboländernas vårdcentral % zzbrukshälsan Söderfors % zzcityakuten Närakuten Uppsala 2 2 0% zzgimo närpsykiatriska mottagning % zzskutskär närpsykiatriska mottagning % zztierp närpsykiatriska mottagning % zztärnsjö närpsykiatriska mottagning % Årsta vårdcentral % Öregrund Praktikertjänst %

126 20 (20) Örsundsbro vårdcentral % Österbybruks vårdcentral % Östervåla vårdcentral % Östhammars jourmottagning % Östhammars vårdcentral % Totalsumma %

127 Vårdstyrelsens sammanträde den 21 maj 2018 Ärende: 51/18 Uppföljning vårdval psykoterapi och remissflöden till psykiatrin Alliansen reserverar sig till förmån för egna yrkanden: Att Psykologerna i primärvården ges rätt att remittera patienter till privat psykoterapi i enlighet med tidigare regler. Att Region Uppsala skyndar på breddinförande av digital KBT-behandling och tar hjälp av externa leverantörer för att öka utbudet av digital evidensbaserad vård. Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka-Ncomo (C)

128 1 Parter Uppsala kommun: Utbildningsnämnden Socialnämnden Region Uppsala: Vårdstyrelsen Avtal - samverkan kring familjecentrerat arbete 2 Definition av verksamhet Familjecentral/familjecentrerat arbetssätt (nedan kallat familjecentral). En familjecentral bör minst innefatta mödrahälsovård, barnhälsovård, socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete och öppen förskola. Vid en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen såsom barnmorska, distriktssköterska, förskolepersonal och familjebehandlare från socialtjänsten. 3 Sekretess Mellan samverkande parter gäller sekretess i enlighet med gällande lagstiftning. 4 Målgrupp Blivande föräldrar och familjer med barn i åldrarna 0 5 år. 5 Mål och inriktning Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn. Detta skall ske genom att i samverkan: göra öppna förskolan till en nära mötesplats stärka barnets rättigheter genom att erbjuda föräldrar kunskap och stöd stärka det sociala nätverket runt familjer utveckla arbetsformer för barn och föräldrars inflytande erbjuda tidigt stöd vara ett kunskaps- och informationscentrum ha ett uppsökande arbetssätt utveckla de olika professionernas yrkesroller genom samarbete använda befintliga resurser effektivt

129 2 (4) 6 Samverkande verksamheter I familjecentralen skall följande verksamheter ingå: Barnhälsovården Förskoleverksamheten/öppna förskolan Mödrahälsovården Socialtjänsten/familjeenheterna 7 Ledning och samordning Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) utgör styrgrupp med uppgift att besluta om ärenden från beredningsgruppen. Beredningsgruppen består av en representant från varje familjecentral (där familjecentralernas fyra verksamhetsområden är representerade) och Region Uppsalas länsgemensamma samordnare. Deras uppgift är att bereda ärenden till NSU gällande: - förändring av avtal - budgetförändringar - uppstart av nya familjecentraler - verksamhetsutveckling och inriktning - verksamhetsuppföljning Varje familjecentral har en ledningsgrupp som består av lokalt verksamhetsansvariga och samordnare för familjecentralen med uppgift att: - utse en person till samordnarfunktionen - årligen fastställa verksamhetsplan och budget - årligen följa upp verksamheten i enlighet med de länsgemensamma riktlinjerna 1 - utse representant till beredningsgruppen Familjecentralens samordnare med uppgift att: - fortlöpande leda och samordna processen kring det familjecentrerade arbetet - ansvara för att verksamhetsplan inklusive budget utarbetas årligen - ansvara för att uppföljning av verksamhetsplan sker årligen - vara sammankallande i ledningsgruppen och ordförande i arbetsgruppen - inneha uppdraget minst ett år (innevarande budgetår) Varje familjecentral har en arbetsgrupp som skall bestå av minst en person från varje enhet med uppgift att: - verka för genomförandet och utvecklingen av det familjecentrerade arbetet - kvalitetssäkra verksamhetens olika aktiviteter och metoder. 1 Riktlinje för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län (2017).

130 3 (4) 8 Ekonomi Nedan angivna kostnader finansieras enligt följande fördelningsprincip: Kostnad för samordnare Region Uppsala 50 % Socialförvaltningen 25 % Utbildningsförvaltningen 25 % Lönekostnader för samordnaren motsvarande f n 20 % av en heltidstjänst per enhet Utvecklingsbudget (fördelat på respektive familjecentral) Region Uppsala kr (Gottsunda familjecentral kr) Socialförvaltningen kr (Gottsunda familjecentral kr för SCF/UBF) Utbildningsförvaltningen kr Utvecklingsmedel avser gemensamma omkostnader som gynnar personal och/eller familjer, såsom utbildning, planering, handledning, litteraturinköp och informationsmaterial. 9 Ansvar Respektive profession deltar i familjecentralens verksamhet enligt fastställd verksamhetsplan. Varje ingående verksamhet deltar i det familjecentrerade arbetet med fyra timmar per vecka och område. Endast tid som disponeras samtidigt av minst två av de ingående parterna räknas som familjecentrerat arbete. 10 Uppföljning och utvärdering Den lokala ledningsgruppen ansvarar för att sammanställa årlig verksamhetsrapport utifrån fastställda mål och tillhörande indikatorer. Rapporten ska delges beredningsgruppen och varje verksamhetsområde. En gemensam rapport ska sammanställas av beredningsgruppen och delges respektive avtalspart samt närvårdssamverkan Uppsala (NSU). 11 Avtalsperiod Avtalet gäller från Avtalet förlängs därefter ett år i taget om inte parterna skriftligen säger upp avtalet. Uppsägningstid ett år. 12 Avtalsvillkor Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av samtliga avtalsparter. Vid väsentligt ändrade förutsättningar ska var och en av parterna ha rätt att skriftligen begära omförhandling av avtalet. Avtalet är upprättat i lika många exemplar som samverkande parter.

131 4 (4) 13 Underskrift Avtalet är upprättat i två exemplar. För Region Uppsala För Uppsala kommun Uppsala Uppsala 2018 Malena Ranch Caroline Hoffstedt Ordförande vårdstyrelsen Ordförande utbildningsnämnden Uppsala 2018 Kjell Haglund Ordförande socialnämnden

132 PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018 Exkl. rättspsykiatrisk vård Data från vissa lokala mätningar som genomförts i egen regi ingår Endast patienter 18 år och äldre ingår

133 Andel riskpatienter Riket (14302) Norrbotten (410) Dalarna (440) Västmanland (408) Uppsala (608) Kronoberg (291) Värmland (443) Blekinge (276) Stockholm (3094) Kalmar (447) Skåne (1861) Västra Götaland (2167) Sörmland (446) Örebro (429) Västernorrland (384) Gävleborg (463) Halland (436) Jönköping (391) Östergötland (630) Västerbotten (403) Gotland (109) Jämtland Härjedalen (166) 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala. Skalan består av sju variabler psykisk status, fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag, inkontinens, allmäntillstånd. Riskbedömningen går från 7 poäng (lägst) till 28 (högst). En patient med 20 poäng eller lägre bedöms vara en riskpatient.

134 Andel patienter med trycksår (kat 1-4) Riket (14302) Uppsala (608) Sörmland (446) Norrbotten (410) Dalarna (440) Västmanland (408) Gotland (109) Västra Götaland (2167) Jämtland Härjedalen (166) Östergötland (630) Stockholm (3094) Kronoberg (291) Skåne (1861) Gävleborg (463) Värmland (443) Blekinge (276) Halland (436) Örebro (429) Västerbotten (403) Jönköping (391) Västernorrland (384) Kalmar (447) 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0%

135 Andel med trycksår av kategori 2-4 Riket (14302) Uppsala (608) Jämtland Härjedalen (166) Västmanland (408) Dalarna (440) Kronoberg (291) Västra Götaland (2167) Norrbotten (410) Gotland (109) Stockholm (3094) Sörmland (446) Halland (436) Gävleborg (463) Värmland (443) Skåne (1861) Östergötland (630) Blekinge (276) Örebro (429) Jönköping (391) Västernorrland (384) Västerbotten (403) Kalmar (447) 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0%

136 Andel med trycksår orsakad av medicnteknisk utrustning (kat. 1-4) Riket (14302) Jämtland Härjedalen (166) Västernorrland (384) Östergötland (630) Uppsala (608) Norrbotten (410) Kronoberg (291) Västra Götaland (2167) Gävleborg (463) Halland (436) Dalarna (440) Skåne (1861) Västmanland (408) Gotland (109) Värmland (443) Blekinge (276) Stockholm (3094) Sörmland (446) Kalmar (447) Jönköping (391) Västerbotten (403) Örebro (429) 0 0,005 0,01 0,015 0,02 0,025 0, Med medicinteknisk utrustning avses t ex kateter, sond eller syrgasmask.

137 Andel med sjukhusförvärvade trycksår (kat 1-4) Riket (11790) Uppsala (511) Sörmland (374) Norrbotten (340) Östergötland (504) Västmanland (339) Dalarna (366) Västra Götaland (1853) Jämtland Härjedalen (144) Gotland (90) Värmland (366) Stockholm (2521) Västerbotten (328) Skåne (1548) Kronoberg (235) Halland (339) Västernorrland (312) Gävleborg (385) Blekinge (226) Örebro (345) Jönköping (330) Kalmar (334) 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% De patienter vars samtliga trycksår var dokumenterade i journalen inom 24 timmar räknas bort från de med trycksår. Därför görs beräkningen endast på de patienter som legat inne minst 24 timmar. Måttet kan därför skilja sig en del från andelen med trycksår totalt. Nämnaren står inom parantes efter landsting/region.

138 Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala. Skalan består av sju variabler psykisk status, fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag, inkontinens, allmäntillstånd. Riskbedömningen går från 7 poäng (lägst) till 28 (högst). En patient med 20 poäng eller lägre bedöms vara en riskpatient.

139

140

141 De patienter vars samtliga trycksår var dokumenterade i journalen inom 24 timmar räknas bort från de med trycksår. Därför görs beräkningen endast på de patienter som legat inne minst 24 timmar. Måttet kan därför skilja sig en del från andelen med trycksår totalt. Nämnaren står inom parantes efter landsting/region.

142 Andel riskpatienter riskbedömda inom 24 timmar Riket (2773) Stockholm (599) Gävleborg (80) Skåne (357) Norrbotten (115) Halland (68) Värmland (104) Jönköping (66) Kronoberg (63) Västra Götaland (415) Västernorrland (66) Örebro (76) Gotland (17) Västerbotten (66) Blekinge (54) Jämtland Härjedalen (24) Uppsala (139) Västmanland (98) Kalmar (85) Östergötland (103) Sörmland (74) Dalarna (104) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0%

143 Andel riskpatienter hudbedömda inom 24 timmar Riket (2773) Stockholm (599) Gävleborg (80) Kronoberg (63) Kalmar (85) Skåne (357) Gotland (17) Västra Götaland (415) Blekinge (54) Halland (68) Örebro (76) Jönköping (66) Norrbotten (115) Jämtland Härjedalen (24) Västerbotten (66) Värmland (104) Västmanland (98) Västernorrland (66) Sörmland (74) Östergötland (103) Uppsala (139) Dalarna (104) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0%

144 Andel riskpatienter med förebyggande eller behandlande madrass Riket (3136) Blekinge (62) Gotland (18) Gävleborg (92) Halland (82) Kalmar (98) Kronoberg (73) Västmanland (108) Värmland (111) Örebro (88) Dalarna (118) Skåne (397) Västernorrland (77) Västra Götaland (456) Västerbotten (71) Uppsala (156) Stockholm (693) Östergötland (115) Norrbotten (128) Sörmland (93) Jönköping (73) Jämtland Härjedalen (27) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.

145 Andel riskpatienter med glidlakan Riket (3136) Kronoberg (73) Värmland (111) Blekinge (62) Örebro (88) Halland (82) Kalmar (98) Gävleborg (92) Jönköping (73) Västerbotten (71) Skåne (397) Östergötland (115) Gotland (18) Norrbotten (128) Västernorrland (77) Västra Götaland (456) Jämtland Härjedalen (27) Sörmland (93) Dalarna (118) Uppsala (156) Stockholm (693) Västmanland (108) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.

146 Andel riskpatienter med vändning/lägesändring i säng Riket (3136) Jämtland Härjedalen (27) Kalmar (98) Värmland (111) Kronoberg (73) Blekinge (62) Gotland (18) Gävleborg (92) Örebro (88) Stockholm (693) Jönköping (73) Västerbotten (71) Östergötland (115) Västmanland (108) Norrbotten (128) Västra Götaland (456) Skåne (397) Dalarna (118) Västernorrland (77) Uppsala (156) Halland (82) Sörmland (93) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.

147 Andel riskpatienter med hälavlastning Riket (3136) Kronoberg (73) Halland (82) Dalarna (118) Kalmar (98) Gotland (18) Östergötland (115) Gävleborg (92) Norrbotten (128) Västra Götaland (456) Örebro (88) Jämtland Härjedalen (27) Västernorrland (77) Värmland (111) Skåne (397) Blekinge (62) Jönköping (73) Uppsala (156) Stockholm (693) Västerbotten (71) Sörmland (93) Västmanland (108) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.

148 Andel riskpatienter med lägesändring i stol Riket (3136) Kalmar (98) Blekinge (62) Jämtland Härjedalen (27) Stockholm (693) Västerbotten (71) Gotland (18) Jönköping (73) Västra Götaland (456) Norrbotten (128) Halland (82) Skåne (397) Kronoberg (73) Västmanland (108) Värmland (111) Dalarna (118) Uppsala (156) Sörmland (93) Östergötland (115) Örebro (88) Västernorrland (77) Gävleborg (92) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.

149 Andel riskpatienter med dyna i stol Riket (3136) Gotland (18) Västerbotten (71) Jämtland Härjedalen (27) Blekinge (62) Norrbotten (128) Skåne (397) Kalmar (98) Örebro (88) Halland (82) Västra Götaland (456) Östergötland (115) Sörmland (93) Västmanland (108) Stockholm (693) Västernorrland (77) Dalarna (118) Uppsala (156) Värmland (111) Jönköping (73) Kronoberg (73) Gävleborg (92) 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.

150 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2018 Förvaltning Månad FTV Mars Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandsköterska /FTV/ENDODONT Verksamhetschef, Björn-Ove Ljung Tandsköterska /FTV/KNIVSTA Verksamhetschef, Mikael Leijon Tandsköterska /FTV/VRETGR Verksamhetschef, Michael Robinsson Tandsköterska /FTV/SJHTVSEM Verksamhetschef, Meral Karakas

151 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2018 Förvaltning Månad HOH Mars Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Sjuksköterska, allmän /HOH/SVINT/ALDVARD Ledn,hälso- och sjukvård Mattias Taflin Handläggare, IT /HOH/HOHLK Ledn,ekonomi Tord Jansson Sjuksköterska, allmän /HOH/SVINT/ALDVARD Ledn,hälso- och sjukvård Mattias Taflin Arbetsterapeut /HOH/HABUPP/IF Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Handläggare, information /HOH/HOHLK Ledn,annan Lena Ring Audionom /HOH/HABLAN/AUDIONOM Handl,annan Agneta Palm

152 Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen (VS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp VS Avtalsteckning (löpande) VS Avtalsteckning (löpande) VS Avtalsteckning (löpande) VS Avtalsteckning (löpande) VS Avtalsteckning (löpande) Ärenderubrik Avtal avseende vårdval barnmorskemottagning med Ekeby Hälsocenter Avtal avseende privat psykoterapi med HB Medveta Tilläggsåtagande familjecentral för vårdval barnmorskemottagning med Sinnligt barnmorskemottagning. Tillägg till avtal Concare AB Familjedoktorn avseende avtalsförlängning. Avtal om privat psykoterapi med Dialogisk praxis Sverige AB Beslutsfattare med namn och befattning Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld