POSTVERKETS FÖRVALTNING

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, Täckningsår: [1864]-1910 = Efterföljare: Postverket år / av Kungl. Generalpoststyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: BISOS M digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-m0-0601_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. M) POSTVERKET. 42. GENERALPOSTSTYRELSENS BERÄTTELSE OM POSTVERKETS FÖRVALTNING UNDER ÅR STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1907.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. (TABLE DES MATIÈRES.) Underdånig berättelse pag. I XLI. Tabeller. 1) Postföringen å järnväg år ) Postföringen å landsväg år ) Postföringen med sjölägenhet år ) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år ) Afgångna postförsändelser vid rikets postanstalter år ) Till utlandet afgångna försändelser, fördelade på de olika adressländerna, år ) Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott, år ) Assuransbelopp å afgångna försändelser samt inbetalade postanvisningsmedel och prenumerationsafgifter vid rikets postkontor och underlydande poststationer år ) Inkomster och utgifter vid postanstalterna år ) Öfversikt af postväsendet i de europeiska länderna samt i Amerikas Förenta Stater, år ) Föreningar och kassor för sjuk- och begrafningshjälp m. m. inom postpersonalen år Rapport au Roi pp. I XLI. Tableaux. 1) Transport de la poste sur voies ferrées, en ) Transport de la poste sur voies ordinaires, en ) Transport de la poste sur voies maritimes, fluviales et des lacs, en ) Bureaux de poste, personnel, boîtes aux lettres et sacoches privées, à la fin de l'année ) Mouvement du service des postes, en 1906 (expédition). 6) Mouvement des envois à destination de l'étranger répartis d'après les pays de destination, en ) Lettres avec valeur déclarée, colis, mandats de poste et envois grevés de remboursement, originaires de l'étranger, en ) Montant total, en 1906, des valeurs déclarées expédiées par les bureaux de poste, ainsi que des mandats de poste déposés des et prix de revient des abonnements-poste payés à ces bureaux. 9) Recettes et dépenses des bureaux de poste, en ) Tableau comparatif du service postal dans les pays de l'europe et les Etats-Unis d'amérique, en ) Sociétés et caisses de secours de maladie et d'enterrement etc. en activité parmi le personnel de la poste, en krona à 100 öre = franc.

6

7 TILL KONUNGEN. Generalpoststyrelsen får, i enlighet med föreskrift uti 23 af den för Styrelsen utfärdade nådiga instruktion af den 31 december 1902, härmed i underdånighet afgifva berättelse om postverkets förvaltning under år Såsom i nästföregående årsberättelse är omnämndt, vidtogos under år 1905 väsentliga förändringar med afseende å sättet för de statistiska primäruppgifternas inhämtande. Härigenom har det blifvit möjligt att dels undanrödja vissa

8 II INLEDNING. POSTFÖRINGSLINJER. brister, som förut vidlådt de inkomna uppgifterna och som gjort det erhållna resultatet i vissa hänseenden mindre tillförlitligt, dels ock lämna mera ingående redogörelser för åtskilliga förhållanden, hvilka tillförene ondast ofullständigt varit föremål för statistisk behandling. Då emellertid de nya reglerna för primäruppgifternas inhämtande fastställdes först mot slutet af år 1905, kunde dessa regler endast delvis tillämpas mod afseende å det material, som låg till grund för 1905 års berättelse, men från och med år 1906 är den nya ordningen att anse såsom till fullo genomförd. De förbättringar i statistiken, som härigenom vunnits, komma att i det följande anmärkas under berättelsens särskilda afdelningar. Med af-, seende å textinnehållets anordning och tabellbilagornas uppställning företer berättelsen i öfrigt icke någon väsentlig afvikelse från den närmast föregående I. Postföring. A) Postföringslinjer. a) Allmän öfversikt. De vid berättelsen fogade tab. 1 3 innehålla en redogörelse för postföringen å järnväg och landsväg samt sjöledes under år I tabellerna äro inräknade samtliga de linjer, å hvilka post befordrats år 1906, vare sig under hela året eller under någon del däraf. Sammanlagda längdon af dessa linjer äfvensom antalet å dem postförda kilometer framgår af följande sammanställning, i hvilken jämväl upptagits motsvarande tal för år Postföringslinjer. Postförda kilometer. Efter hvad denna öfversikt utvisar, intaga järnvägarna numera främsta rummet bland de kommunikationsmedel, som anlitas för posternas befordran. Visserligen har längden af de järnvägslinjer, som år 1906 varit begagnade för postföring, utgjort allenast 12,946 km. och således väsentligt understigit längden af landsvägspostlinjer, 38,511 km., samt ej ens uppgått till sjöpostlinjernas längd, 15,328 km., men antalet å järnväg postförda kilometer har under samma år varit afsevärdt högre än motsvarande tal för do båda andra kommunikationsmedlen sammanlagdt. Af naturliga skäl hafva nämligen postförbindelserna å järnväg varit vida tätare än postförbindelserna å landsväg och sjöledes. I detta afseende finner man af ofvan anförda tal, att mot hvarje kilometer af linjernas längd svarar under årot en postföring af 2,014-6 km. för järnvägslinjerna, men allenast km. för landsvägslinjerna och km. för ångbåtslinjerna. Tab. A. Öfversikt af postföringen åren

9 POSTFÖRINGSLINJER. JÄRNVÄGSPOSTFÖRING. III Den såsom texttaboll A införda öfvérsikt innehåller, beträffande ifrågavarande tro slag af postföring, uppgifter om linjernas längd, antalet postförda kilometer äfvensom postföringskostnader under senast tilländagångna fomtonårsperiod. En blick på tabellen ådagalägger, att postföringen å såväl järnväg som landsväg under perioden vunnit allt större stegring, men att däremot postföringen sjölodes nedgått. b) Järnvägspostföring. Under år 1906 anordnades postföring å följando, enskilda bolag tillhöriga järnvägslinjer, nämligen Runhällen Enköping, Bjerka Åtvidaberg, Vimmerby Spångenäs, Harlösa Refvingehed, Kjeflinge Örtofta Sjöbo, Söderköping Valdemarsvik, Kimstad Norrköping, Hvetlanda Målilla, Lilla Edet Alfhem, Tidaholm Vartofta, Boda Borgholm, Falköping Åsarp och Ulricehamn Landeryd. Samtidigt med öppnandet af sistnämnda båda bandelar af Västra Centralbanan (linjen Falköping-Ranten Landeryd), indrogs postföringen å järnvägslinjen Vartofta Åsarp. Längden af de för postföring använda järnvägslinjerna, som år 1905 utgjorde 12,532 km., tillfördes härigenom en ökning af inalles 425 km. Enligt nya längduppgifter beträffande vissa järnvägslinjer böra emellertid härifrån dragas 11 km., hvadan sammanlagda längden af de järnvägslinjer, å hvilka post befordrades år 1906, utgör 12,946 km. Vid jämförelse med år 1892, då enahanda våglängd utgjorde 8,553 kilometer, bofinnes ökningen under femtonårsperioden uppgå till 51- procent. Enär emellertid icke blott linjernas längd tillväxt, utan äfven turernas antal efter hand ökats, har järnvägarnas betydelse för postföringen i själfva verket tillväxt vida hastigare, än som angifves af järnvägsnätets utsträckning. Man finner i detta afseendo, att det postförda kilometertalet utgjorde 15,474,490 år 1892 och 26,079,260 år 1906, hvilket motsvarar en stegring under ifrågavarande period af 68-6 procent. Samtliga under år 1906 för postbefordran använda statsbanelinjer och enskilda järnvägslinjer äro, mod fördelning på de fem postdistrikten, uppräknade i tabellbilagan 1, hvarvid tillika för hvarje linje angifvits dess längd och antalet å densamma postförda kilometer. Sistnämnda kilometertal har i tabellen fördelats, allt efter som postbefordringen besörjts 1) i fullständig postkupé, s. k. postkupéexpedition, 2) i postkupé med begränsad befogenhet i fråga om postutväxlingen, s. k. postiljonskupé, eller 3) med annat befordringssätt, nämligen i särskildt med lås försedt fack eller afdelning i vanlig järnvägsvagn (s. k. fackpost), i för tidningsförsändning afsedda väskor (s. k. tidningsväskor), såsom ilgods eller i breflådor. De slutliga resultat, som ur tabellen hämtas beträffande järnvägspostlinjernas längd och antalet å dem postförda kilometer, äro sammanställda i här nedan införda texttabell B, i hvilken tillika- införts såväl motsvarande tal för år 1905 till jämförelse som äfven relativa tal, utvisande i hvilken utsträckning de olika postföringssätten under redogörelseåret förekommit inom de olika distrikten, hela riket samt å statsoch enskilda banor. Såsom af tabellen framgår, ingå bland samtliga för postföring år 1906 begagnade järnvägslinjer statsbanorna med en våglängd, motsvarande 32-5 procent, och de enskilda banorna med en våglängd, motsvarande 67-5 procent. Beträffande de postförda kilometertalen framträder däremot en något annan proportion, i det att antalet å statsbanor postförda kilometer utgör 38-8 procent och antalet å enskilda banor postförda kilometer 61.7 procent. Detta visar, att antalet turer varit vida tätare å statsbanorna än å de enskilda banorna. Under det att nämligen, såsom förut är nämndt, mot hvarje kilometer järnvägslinje öfver hufvud svarar en postföring af 2,014-5 km., är motsvarande tål för statsbanorna 2,376-3 km. och för de enskilda banorna endast 1,840-6 km. Den ökning af postföringen i postiljonskupé, hvarom nämndes i sonasto årsberättelse, har äfven under år 1906 fortgått, hvaremot, i omedelbart sammanhang därmed, postföringen i postkupéexpedition i någon mån inskränkts. Detta gäller Tab. B. Järnvägspostföringen i olika postdistrikt åren 1905 och 1906.

10 IV JÄRNVÄGSPOSTFÖRING. LANDSVÄGSPOSTFÖRING. hvad beträffar såväl statsbanorna som do enskilda banorna. Postföring»med annat befordringssätt» har å statsbanorna, äfvenledes i sammanhang med utvidgningen af postiljonskupéernas verksamhet, i afsevärd mån under redogörelseåret minskats, hvaremot den å de enskilda banorna något ökats. Det är emellertid på dessa senare, som postföringen i postiljonskupé fått den relativt största utsträckningen. Af hela antalet å enskilda banor postförda kilometer falla nämligen allenast 23-7 procent på postkupéexpeditionerna och ej mindre än 50-4 procent på postiljonskupéerna, under det att beträffande statsbanorna 65-7 procent af kilometertalet komma på postkupéexpeditionerna och endast 27-6 procent på postiyonsknpéerna. För samtliga järnvägslinjer, såsom ett helt betraktade, motsvara år 1906 postkupéexpeditionernas och postiljonskupéernas kilometertal resp och 41.7 procent, under det att ett nästan motsatt förhållande ägde rum år 1905, då enahanda tal belöpte sig till resp. 42-i och 38-9 procent. Beträffande järnvägspostföringen i de olika distrikten framgår af texttabollen B, att den största våglängden förefinnes i mellersta distriktet, hvarefter komma södra, västra, östra och norra distrikten. Ser man åter på det postförda kilomotertalet, befinnes ordningen mellan de två förstnämnda distrikten vara omkastad. I fråga om trafikintensiteten finner man, att mot hvarje kilometer af järnvägslinjernas längd svarar en postföring af 2,419-4 kilometer i södra, 2,292-o i västra, 2,163, 5 i östra, 1,806"6 i mellersta och 1,078-8 i norra postdistriktet. Hvad angår de olika postföringssätton, finner man vidaro af texttabellen B, att antalet i postkupéexpedition postförda kilometer är relativt störst i norra distriktet, där detta antal motsvarar 55.3 procent af hela det å järnväg postförda kilometertalet inom distriktet; därefter komma i ordning västra distriktet med48, 5 procent, östra distriktet med 47-6 procentsamt mellersta och södra distrikten med resp och 27-9 procent. Postföringen i postiljonskupé är däremot mest omfattande i mellersta distriktet, motsvarande, med afseende å antalet postförda kilometer, 45.6 procent af järnvägspostföringen i dess helhet inom distriktet. Enahanda tal utgör för västra distriktet 42.8, för södra 40.8, för östra 39'4 och för norra distriktet 37-i procent. På grund af strejk bland banpersonalen vid Malmö Ystads järnväg har trafiken å järnvägslinjerna Malmö Ystad och Ystad Skifarp samt å bandelen Malmö Södervärn, gemensam för nyssnämnda linje Malmö Ystad och linjen Malmö Trelleborg Bydsgård, under redogörelseåret varit inställd maj, under hvilken tid postföring med häst och åkdon efter fastställd tidtabojl ägt rum med en dubbeltur dagligen å linjerna Malmö Skabersjö, Näsbyholm Rydsgård, Rydsgård Ystad samt Skifarp Snårestad. Mellan Malmö och Södervärn har under samma tid post framförts medelst häst och åkdon fyra gånger dagligen, fram och åter. Likaledes har på grund af strejk trafiken under dagarne december varit fullständigt inställd å järnvägslinjen Kalmar Torsås samt delvis å linjerna Säfsjöström Nybro, Kalmar Emmaboda samt Berga Kalmar. Särskild postgång med häst och åkdon har i anledning af inställelsen verkställts nämnda båda dagar å linjerna Kalmar Torsås och Berga Kalmar med en dubbeltur dagligen. c) Landsvägspostföring. Den ökade betydelse, som järnvägarna erhållit för postföringen, kunde möjligen gifva anledning till det antagandet, att postbefordringen å landsväg skulle hafva under senare tider nedgått, men detta har icke varit fallet. Såsom texttaboll A ådagalägger, företer nämligen såväl landsvägspostlinjernas längd som antalet å dessa linjer postförda kilometer under senaste femtonårsperiod en tämligen konstant stegring. Under året har landsvägspostlinjernas längd genom inrättande af nya poster ökats med 2,369 km., men genom indragning af poster minskats med 743 km. En öfvorsikt Öfver dessa förändringar meddelas här nedan, hvarvid de nyinrättade och de indragna posterna fördelats på de tre grupperna åkande post, gång- eller roddpost samt landtbrefbäring. Vidare är här att anteckna, att åkande post under året utbytts mot gångpost, roddpost eller landtbrefbäring på en våglängd af 90 kilomotor, gång- eller roddpost-mot åkande post eller landtbrefbäring på en väglängd af 449 kilomoter särat landtbrofbäringspost mot åkande post eller gång- eller roddpost på en väglängd af 64 kilometer. I tab. 2 äro, såsom förut är nämndt, inräknado samtliga de landsvägslinjer, å hvilka post befordrats år 1906, vare sig hela året eller någon dol däraf. Längden af ifrågavarande linjer, som år 1905 utgjorde 36,831 km., uppgick år 1006 till 38,511 km., hvilket vid jämförelse med år 1892, då våglängden utgjorde 26,244 km., visar en tillökning under perioden med 46-7 procent. Å landsvägslinjerna med en sammanlagd väglängd af 2,118 km. blef under året postföriugen utsträckt till ett större antal turer i veckan, hvaremot turernas antal minskades å en väglängd af 212 km. En betydande stegring i turernas antal visar sig äfven i fråga om landsvägspostföringen vid en jämförelse mellan första och sista året af sonaste femtonårsperiod. Medan sålunda, efter hvad nyss är nämndt, våglängden ökats under perioden med 46-7 procent, befinnes ökningen af antalet postförda kilometer utgöra 51-8 procent och således afsovärdt öfverstiga tillväxten i linjernas längd. I tabellbilagan 2 redogöres för landsvägslinjernas längd och antalet å dem postförda kilometer inom olika distrikt och län eller delar af län, hvarvid dessa linjer fördelats på sådana, där postföringen pågått med minst 6 dubbla (12 enkla) turer i veckan, och sådana, där turernas antal varit färre. Det postförda kilometertalet har, på sätt förut skett, i tabellen uppdelats på åkande post, gång- eller roddpost och landtbrefbäring. Landsvägspostlinjernas längd och antalet å dessa linjer postförda kilometer har under do två senaste åren varit följande.

11 Linjernas längd. Postförda kilometer. Under redogörelsoåret utgjorde för landsvägsposten öfver hufvud antalet enkla veckoturer 12 ellor däröfver å en väglängd af 5,276 km., 10 å 571 km., 9 å 9 km., 8 å 3,935 km., 7 å 82 km., 6 å 9,885 km., 5 å 265 km., 4 å 7,639 km., 3 å 2,327 km., 2 å 7,255 km. och mindre än 2 å 1,267 km. Med afseende å antalet år 1906 postförda kilometer befinnes det, att den åkande poston kommer främst med 47.2 procent af hela kilomotertalet, under det att för landtbref- LANDSVÄGSPOSTFÖRING. bäringon procenttalet utgör 44-1 samt för gång- eller roddposten 8-7. De tätaste turerna utföras af den åkande posten, i det att i fråga om denna postföring ej mindre än 41-2 procent af det postförda kilometertalet komma på de linjer, där postföringen fullgöres med minst 6 dubbelturer i veckan. Motsvarande tal utgöra för gång- eller roddpost 27-1 och för landtbrefbäring 15-5 procent. Vid en jämföreiso med det närmast föregående året visar sig en tämligen stark stegring boträffande landtbrefbäringen, i det att antalet af landtbrefbärare postförda kilometer ökats med 12 - o procent. För den åkande posten är stegringen 4-0 procent, medan för gång- eller roddposten framträder en minskning af procent. Såsom redan i föregående årsberättelser anmärkts, har denna landtbref bäringens tillväxt fortgått under en följd af år. En jämförelse med år 1892, då för landtbref bäringen det postförda kilomotertalet utgjorde 1^232,280, visar en stegring år 1906 mod procent. Beträffande åkande post är stegringen i kilomotertalet under donna period allenast 4-7 procent och i fråga om gång- och roddpost visar sig en minskning mod 10-4 procent. I här nedan införda toxttaboll O redogöras för landsvägspostföringen inom de olika postdistrikten. På sätt af de geografiska förhållandena inom vårt land betingas, intager norra distriktet främsta rummet med afseende å såväl linjernas längd som antalet postförda kilometer. Vid jämförelse med landet i dess helhet kommer af våglängden oj mindre än 35-4 procent och af det postförda kilometertalot 27-7 procent på detta distrikt. Åkande post förokommor i den relativt största utsträckningen i norra och västra distrikten, i hvilket sistnämnda distrikt äfven landtbrefbäringen är förhållandevis mest utvecklad. Medelst velociped har post under tiden 1 juni 31 augusti framförts vissa turer å linjen Höganäs Mölle. V Tab. C. Landsvägspostföringen i olika postdistrikt åren 1905 och 1906.

12 VI LANDSVÄGSPOSTFÖRING. SJÖPOSTFÖRING. Postföring medelst automobu har verkställts med en dubbeltur dagligen å linjen Jerna Trosa intill den 1 november och å linjen Bengtsfors Gustafsfors från den 1 oktober Bamt med sex dubbelturer i veckan å. linjen Tingstädo Fårösund från den 1 juni. Enligt ingångna rapporter har ifrågavarande postbefordringssätt emellertid visat sig hittills icke motsvara de förväntningar, som man fäst vid detsamma. Med motorbåt har under året postföring ägt rum med sex dubbelturer i veckan å linjen örn Hofvenäsot hela året och å linjen Stenungsund Höviksnäs från den 1 november. d) Sjöpostföring. Under det att, såsom i dot föregående är framh&llot, postföringen å järnväg och landsväg på senare tiden vunnit allt större utsträckning, hafva i fråga ora postbe/ordringen sjöledes väsentliga inskränkningar skett. Under år 1906 hafva visserligen, i förhållande till det närmast föregående redogörolseåret, såväl längden af de sjölinjer, å hvilka post framförts, som antalet postförda kilometer sjöledes något ökats, men vid en sammanställning för senasto femtonårsperiod visar sig ett helt annat förhållande äga rum. Från år 1892, då ifrågavarande våglängd utgjorde 18,685 km., till år 1906, då motsvarande tal var 15,328 km., har sålunda sjöpostlinjornas längd nedgått med 18-o procent. Ser man åter på det postförda kilometertalet, befinnes minskningen utgöra 5-6 procent. Postförando ångfartyg uppgingo under redogörelseåret till samma antal som år 1905, nämligen 274. Ett af dessa fartyg,»öland», tillhörde postverket. I tab. 3 uppräknas samtliga under år 1906 för postbefordran använda ångbåtslidjer, med fördelning af dessa linjer på särskilda grupper, och har för hvarje linje angifvits dels dess längd, dels antalet å densamma postförda kilometer. I sistnämnda hänseende haren uppdelning skett, alltefter som postbefordringen verkställts 1) i postexpedition, vare sig fullständig (sjöpostexpodition eller postkupéoxpedition) eller med begränsad befogenhet i fråga om postutväxling (ångbåtspostexpedition) 2) genom försändning såsom fraktgods af post i slutna säckar eller påsar äfvensom af lösgåonde fraktgods, utan att tilllika postexpedition funnits ombord, eller 3) med endast breflåda. Slutsiffrorna i tabellen hafva sammanställts i här nedan införda texttabell D, i hvilken tillika fått inflyta motsvarande uppgifter för år 1905 till jämförelse äfvensom relativa tal beträffande de olika postföringssätten inom olika trafikområden år Hvad linjernas längd beträffar, komma år procent på de inländska och 35-9 procent på de utländska linjerna. Enär emellertid, med några undantag, de utländska sjöpostförbindelserna varit mindre täta än de inländska, är i fråga om dot postförda kilometertalet proportionen en helt annan, i det att på de inländska linjerna falla 79-6 procent och på de utländska endast 20-4 procent af hela antalet sjöledes postförda kilometer. Beträffande särskildt de inländska linjerna, sådana dessa fördela sig på olika grupper, visar det sig, att af hela våglängden komma på Östersjön 56-6 procent, pfi. Västkusten 10-7 procent och på insjöar, floder och kanaler 32-7 procent. I fråga om det postförda kilometertalet är-proportionen här ungefår enahanda som beträffande väglängden. Om man därefter jämför de olika sätten för postbefordran sjöledes, visar det sig, att postföringen i postoxpodition intager främsta rummet med 59-4 procont af hela det i in- och utrikes fart postförda kilometertalet; antalet kilometer, hvarå post försändts såsom fraktgods utan postoxpodition, är 19.4 procent Tab. D. Sjöpostföringen inom olika trafikområden åren 1905 och 1906.

13 SJÖPOSTFÖRING. POSTFÖRINGSKOSTNADER. VII och antalet med endast broflåda postförda kilometer procent af hela kiloraetertalet. I den utländska trafiken förekommer postföringen i postexpedition endast på några få linjer, under det att, i synnerhet på de längre linjerna, posten i stor utsträckning försändos såsom fraktgods. Antalet i postexpedition postförda kilometer utgör allenast 21.8 procent, men antalet kilometer, å hvilka post försändts som fraktgods, 62.8 procent af hela kilometertalet för den utländska sjöpostföringen. I fråga om den inrikes sjöpostföringen torde böra särskildt uppmärksammas den postföring, som ägt rum mellan å ena sidan fastlandet och å andra sidan öarna Gottland och Öland. För ordnande af denna postföring vintertiden hafva särskilda åtgärder varit vidtagna. Vinterpostförbindelsen med Gottland har uppehållits medelst ängfartygsaktiebolaget»gottlands» ångfartyg. I den mån naturförhållandena medgifvit, har denna trafik pågått under tiden 1 januari 15 april med två veckoturor å linjen Visby Stockholm (med anlöpande af Nynäshamn) och med tre veckoturer å linjon Visby Vestervik samt under tiden 15 november 31 december med två veckoturer å en hvar af linjerna Visby Stockholm (med anlöpande af Nynäshamn), Visby Nynäshamn och Visby Vestervik. Mellan Kalmar och Öland har mod postverkets eget fartyg regelbunden vinterpostförbindelse underhållits under tiden 1 januari 30 april samt 1 31 december med en dubbeltur å sönoch helgdagar samt två, tre eller fyra dubbelturor å söckendagar. Hvad vidare angår de utländska sjöpostlinjerna, torde få erinras därom att, då på grund af vårt lands geografiska läge postförbindelsen med utlandet måste till högst väsentlig del uppehållas sjöledes, dessa linjer äro för vårt postväsen af särskildt stor betydelse. Under hänvisning i öfrigt till tab. 3 skall därför här nedan lämnas en redogörelse för postföringen å de viktigaste af ifrågavarande linjer. Beträffande först förbindelsen med Finland, har under år 1906 vinterpostföring ägt rum från årets början till utgången af april samt under november och december månader å linjerna Stockholm Hangö, med on dubbeltur i veckan, och Stockholm Mariehamn Åbo, med två dubbelturer i veckan. Under den egentliga soglationstiden försiggick ångbåtspostföring mellan Sverige och Finland å följande linjer: Stockholm Hangö Helsingfors, med^ tre dabbolturer i veckan under maj oktober månader; Stockholm Mariehamn Åbo, med fyra dubbelturer i veckan under juni augusti månader samt med två dubbelturer i veckan under maj, september och oktober; Stockholm Mariehamn Helsingfors, med on dubbeltur i veckan under juni augusti månader; samt Hernösand Vasa, med en dubbeltur i veckan från början af maj till början af november. Sjöpostförbindelsen mod Danmark har under året uppehållits hufvudsakligen å följande linjer: Malmö Köpenhamn, med fyra ä, sex dagligaturer i h vardera riktningen under hela året (å vissa turer med postkupéexpedition ombord); Malmö Köpenhamn Ltibeck, med on daglig dubbeltur under tiden 1 april 30 september; Helsingborg Helsingör, med fem å sju dagliga turer i hvardera riktningen under hela året; Landskrona Köpenhamn, med en daglig dubbeltur under hela året samt med ännu en dylik tur under tiden 17 juni 31 augusti; och Göteborg Fredrikshamn, med tre dubbelturer i veckan till maj månads utgång och med en daglig dubbeltur under den återstående delen af året. Sjöpostföringen mellan Sverige och Tyskland har i främsta rummet uppehållits å linjen Trelleborg Sassnitz, som sedan åtskilliga år är att anse såsom vår viktigaste förbindelse med kontinenten. Å denna linje har postbefordringen verkställts i sjöpostexpedition med två dagliga dubbelturer året rundt. Mellan Sverige och Storbritannien har under hela året post befordrats å linjerna Göteborg Grimsby, Göteborg- Hull och Göteborg London med, i allmänhet, en dubbeltur i veckan å hvarjo linje. Slutligen är att här nämna den postförbindelse med Belgien, som uppehållits å linjen Göteborg Antwerpen med en dubbeltur i veckan året rundt. B) Postföringskostnader. Ersättning för postbefordran å statens järnvägar utgår, enligt nådiga brefvet den 18 maj 1900, för hvarje kilometer, som postvagn eller annan järnvägsvagn tillryggalägger för postverkets räkning, med sjutton öre för hel vagn, hvilande på två axlar, och med åtta och ett hälft öre för post- eller postiljonskupé uti så beskaffad vagn. Då postbefordran verkställes i mindre del af järnvägsvagn eller i s. k. boggievagn, beräknas ersättningen enligt särskilda, genom överenskommelse mellan Genoralpoststyrelsen och Järnvägsstyrelsen fastställda regler. Postföringen å enskilda järnvägar och med enskildes ångfartyg gäldas, där ej särskild öfverenskommelse blifvit i ämnet träffad, enligt de i nådiga kungörelsen den 21 december 1888 angifna beräkningsgrunder. För landsvägspostföring utgår ersättning enligt aftal i hvarje särskildt fall. Följande sammanställning innehåller en jämförelse mellan de i 1906 års stat under rubriken»anslag till postföringskostnad» uppförda belopp och do utgifter, som under året utgått å dessa anslag. Af utgifterna till postföring å landsväg och inom postanstalts område har, enligt beräkning, ett belopp af 1,085,400 kronor 9 öre utgått till den egentliga landsvägspostföringen och återstoden, 171,452 kronor 33 öre, till postföring inom postanstalts område. Kostnaderna för järnvägspostföring år 1906 fördela sig med 1,615,567 kronor 64 öre för postföring å statens järnvägar och med 1,600,466 kronor 86 öre för postföring å enskilda järnvägar. I dessa belopp ingå emellertid icke blott orsättning för transport af post, utan äfven en del andra ut-

14 VIII POSTFÖRINGSKOSTNADER. LÖSVÄSKOR. giftsposter, såsom for underhåll af statsjärnvägarnas postvagnar, för anskaffande och underhåll af postkupéinredningar för enskilda järnvägar, för postknpéernas uppvärmning, belysning och renhållning m. m. För de olika slagen af landsvägspost/öring har under senasto två år kostnaden uppgått till följande belopp. Don för befordran af vanliga åkande poster utbetalado legan har under år 1906 å olika linjer växlat mellan 2-1 öre och 24-9 öre per häst och kilometer. Utan kostnad för postverket har postföring medelst åkande post verkställts å tvenno linjer med en sammanlagd längd af 9 kilometer samt medelst gångpost ä några linjer med en sammanlagd längd af 31 kilometer. Likaså hafva å ett trettiotal linjer, där landsvägspost framförts mot viss lega för ett bestämdt antal veckoturer, någon eller några extra veckoturer fullgjorts utan särskild ersättning från postverket. I medeltal för hela riket har legan under året utgjort för åkande post 10-4 öre per häst och kilometer, för gång- eller roddpost 8-2 öre per kilometer och för landtbrefbäring 8-5 öre per kilometer. Emellertid visar sig härutinnan en betydande växling i olika delar af landet. För de särskilda distrikten har undor år 1906 medellegan, uttryckt i öretal på nyss angifvet sätt, varit följande. 'För femtonårsperioden i dess helhet har medellegan approximativt utgjort för åkande post 10-4 öre per häst och kilometer, för gång- eller roddpost 7.8 öre per kilometer och för landtbrefbäring 7-8 öre per kilometer. Af de år 1906 å sjöpostföringen belöpande kostnader har större delen utgått såsom ersättning för postföring mellan svensk och utländsk ort. Under särskilda anslagstitlar hafva sålunda utbetalats för postföring mellan Sverige och Finland 50,032 kronor 83 öro, mellan Sverige och Danmark 17,170 kronor 50 öre, mellan Sverige och Tyskland 261,835 kronor 73 öre, mellan Sverige och Storbritannien 7,677 kronor 68 öre samt mellan Sverige och Amerika 4,587 kronor 14 öre. För uppehållande af postföringen mellan fastlandet och Gottland har under året utgått ett belopp af 75,086 kronor. C) Lösväskor. Tabell 4 angifver för hvarje särskildt postkontor, huru många lösväskor vid årets slut varit i bruk vid postkontoret med underlydande poststationer. En öfversikt öfver antalet lösväskor under sistförflutna femton år lämnas i den å nästa spalt införda texttabellen F, i hvilken från öfriga lösväskor särskilts dels sådana, som varit afsedda för befordran af endast tjänsteförsändelser, dels ock sådana, om hvilkas hållande en hel kommun förenat sig. Det största antalet lös v askor förekommer år 1906 i mellersta och östra distrikten med resp. 1,008 och 1,002 lösväskor; norra distriktet har 677, västra 642, södra 556 samt Malmö, Stockholms och Göteborgs postkontor resp. 79,74 och 30lösväskor. Tab. E. Medellega för landsvägspostföring åren Don högsta legan förekommer sålunda, allmänt sedt, i norra distriktet äfvensom i Stockholm och Göteborg, den lägsta återigen i södra distriktet. Hurusom medellegan för hela riket växlat under femtonårsperioden , framgår af den såsom texttabell E införda öfversikt. Beträffande särskildt legan för åkande post, visar sig i periodens början en oafbruten minskning, hvilkon fortgår till år Under de närmast följande åren framträder däremot en hastig stegring till och med år 1901, hvareftor legan ånyo nedgått. Äfven beträffande medellegan för gång- och roddpost samt landtbrefbäring finner man de lägsta talen omkring åren 1896 och 1897; efter denna tid har medellegan för ifrågavarande slag af postföring oafbrutet stigit.

15 Äfven i förhållande till antalot fasta postanstaltcr är antalet störst i östra distriktet med omkring 2 lösväskor på hvarje postanstalt. För mellersta och norra distrikten är det relativa talet något mindre; i västra distriktet kommer i modeltal ungefär 1 lösväska på hvarje fast postanstalt, under det att i södra distriktet antalet lösväskor väsentligt understiger antalot fasta postanstaltor. II. Postanstalter och breflådor. A) Fasta postanstalter. Jämlikt särskilda nådiga bref don 21 december 1904 samt den 20 april, den 6 juli och den 24 augusti 1906 hafva under år 1906 öppnats följando nya postkontor, samtliga af fjärdo klassen: don 1 februari i Kiruna inom Norrbottens län; don 1 oktober i Hultsfred inom Kalmar län, i Insjön inom Kopparbergs län och i Morjärv inom Norrbottens län; den 1 november i Krylbo inom Kopparborgs län, i Kumla inom Örebro län och i Stonungsund inom Göteborgs län; samt den 1 docombor i Limmarod inom Elfsborgs län och i Markaryd inom Kronoborgs län. Samtidigt med inrättando af själfständigt postkontor i Kiruna indrogs, jämlikt nådiga brefvet don 21 december 1904, det förutvarande filialpostkontoret å samma plats. Med ntgångon af september månad indrogos vidaro, på grund af nådiga brofvon don 20 april och don 24 augusti 1906, do förutvarande postkontoron i Målilla inom Kalmar län och i Råneå inom Norrbottens län, båda tillhörande fjärdo klassen. Beträffande postkontorons klassindelning har under år Tab. F. Antal lösväskor åren LÖSVÄSKOR. FASTA POSTANSTALTER i öfrigt inträdt den förändring, att, på grund af Eders Kungl. Maj:ts nådiga boslut don 7 april samma år, från maj månads början postkontorot i Flen öfverförts från fjärdo till tredje klasson och postkontoret i Alfvésta i stället nedflyttats från tredje till fjärde klasson. Vid årets slut utgjorde antalot själfständiga postkontor tillhopa 208, nämligen,förutom direktörskontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö, 16 inom första klassenj 44 inom andra klassen, 50 inom tredje klassen och 95 inom fjärde klassen. Af samtliga postkontor voro 177 belägna å ort mod järnvägsförbindelse och 31 af hvilka 2 i andra klass, 3 i tredje klass och 26 i fjärdo klass å ort utan dylik förbindelse. Antalet filialpostkontor uppgick under år 1906, sedan filialpostkontoret i Kiruna utbytts mot själfständigt postkontor, till 18, af hvilka 10 voro belägna i Stockholm, 6 i Göteborg, 1 i Falköping-ltanten och 1 i Malmborget. Nya poststationer öppnades undor året till ett antal af 107, af hvilka 75 belägna vid järnväg. Tillsammans 32 af do vid 1905 års utgång befintliga poststationerna blefvo däremot under 1906 års lopp efter hand indragna. Hela antalet poststationer ökados alltså under år 1906 mod 75 och utgjorde vid årets slut 2,858. I detta antal ingå emellertid några vid lägerplatser m. fl. ställen inrättade poststationer, som endast varit i vorksamhot under någon dol af året. Med hänsyn till don olika omfattningen af poststationornas verksamhet äro dossa fördolado i tro klasser. Till första klassen hänföras sådana poststationer, hvilka äro belägna vid järnväg, ellor till och från hvilka post befordras med åkande bud eller med ångfartyg; till andra klassen åter höra sådana poststationer, till och från hvilka post uteslutande befordras med gående bild, vare sig gängpost eller gående landtbref- Tab. G. Antal postanstalter åren IX

16 X bärare. Poststationer af tredje klass (brefsamlingsställen), hvilkas befogenhet inskränker sig till behandling af vissa slags afgående post, äro inrättade allenast inom eller i närheten af vissa större städer (Stockholm, Upsala, Norrköping, Jönköping, Earlskrona, Malmö och Halmstad). Bland de under år 1906 inrättade poststationer ingå två brefsamlingsställen, ett i Stockholm, å Södermalm, och ett i Gröndal, Stockholms län. Sistnämnda brefsamlingsställe lyder under postkontoret i Liljeholmen. De vid 1906 års slut förefintliga 2,858 poststationerna voro mellan de tre klasserna sålnnda fördelade, att till första klassen hörde 2,468 poststationer, af hvilka 1,522 belägna vid järnväg, till andni klassen 368 och till tredje klassen 22 poststationer. Å föregående sida lämnas i texttabell G en öfversikt öfvor antalet fasta såväl som ambulanta postanstalter under senaste femtonårsperiod. I tab. 4 äro samtliga vid 1906 års slut förefintliga postkontor inom do olika postdistrikten uppräknade i bokstafsföljd, FASTA POSTANSTALTER. med angifvande tillika af den klass, till hvilken de särskilda kontoren voro hänförda. Vidare meddelas i tabellen för hvarjo postkontor uppgifter om antalet underlydande poststationor om den till postkontoret med underlydande postanstaltor och postföringslinjer hörande personal, om antalet breflådor, anbragta vid postkontoret själft och underlydande poststationer eller för hvilka postkontoret eljest haft att redovisa, äfvonsom, såsom redan i föregående kapitel är nämndt, om antalet expedierade lösväskor. Lokalbrefbäring anordnades under år 1906 vid postkontoren i Mjölby och Tranås. Vid årets slut förekom dylik brefbäring dels vid 119 själfständiga postkontor, hvilka äro särskildt utmärkta i tab. 4, dels vid filialpostkontoren i Falköping-Ranten och Malmberget. Af do själfständiga postkontoren var det i Ljusno tillika telegrafanata.lt. Förening af post- och telegraftjänston förekom vidaro vid filialpostkontoren å Kungsholmen i Stockholm och vid Stigbergstorget i Göteborg. Vid poststationer å vissa orter med statstelegrafstationer, nämligen i Husum, Mörbylånga Tab. H. Areal, folkmängd, antal fasta postanstalter m. m. inom de olika länen vid slutet af år 1906.

17 FASTA POSTANSTALTER. AMBULANTA POSTANSTALTER. BREFLÅDOR. XI och Ramsele, sköttes post- och telografgöromålen under året af gemensamma föreståndare Förhållandet mellan antalet fasta postanslalter år 1906 samt arealen och folkmängden såväl inom de olika länen som ock i hela rikot framgår af texttabell H, i hvilkon dessa postanstalter jämväl äro fördelade på klasser. Uppgifterna rörande arealen gälla år 1900 och äro hämtado ur Statistiska Centralbyråns redogörelse för 1900 års folkräkning (Bidrag till Sveriges officiella statistik, litt. A, år 1900, andra afdelningen); folkmängdstalen åtor äro hämtade ur den af samma byrå offentliggjorda»uppgift å folkmängden inom hvarje kommun, härad, tingslag, domsaga, stad och län den 31 december 1906». Vid slutet af år 1906 utgjordo, enligt hvad tabellen gifver vid handon, för hela rikot medeltalet af hvarje fast postanstalts områdo i kvadratkilometer samt antalet invånare, fördoladt på hvarje sådan postanstalt, 1,731. Hurusom motsvarando tal växlat under senast förlupna femtonårsporiod, framgår af den här nedan såsom texttabell I införda sammanställning. Do tal, som ingå i sista kolumnen af denna öfversikt, ådagalägga bland annat, att under femtonårsporioden ökningen af antalet postanstalter vida öfverstigit ökningen af invånareantalet. Medan ökningen i Sveriges folkmängd från år 1892 till år 1906 är 11'0 procent, har i själfva verket antalet fasta postanstalter under samma tid ökats med 43-7 procent. B) Ambulanta postanstalter. De ambulanta postanstalterna utgöras dels af postkupéexpeditionor och sjöpostexpeditioner, hvilka äro fullständiga postanstalter i fråga om postutväxling, dels ock af postiljons- Tab. I. Medeltal af hvarje fast postanstalts område samt antal invånare på hvarje dylik postanstalt åren kupéer och ångbåtspostexpeditioner, hvilkas befogenhet i nyssberörda hänseende är begränsad. Såsom i det föregående blifvit påpekadt, har under de senaro åren postföringen i postiljonskupé blifvit allt mera utsträckt, under det att annan postföring å järnväg, särskildt i postkupéexpedition, i stället inskränkts. Sålunda hafva under år 1906 oj mindre än 7 postkupéoxpeditioner indragits, hvaremot 18 nya postiljonskupéer tillkommit. Vid årets slut utgjorde, såsom framgår af texttabell G, antalet postkupéoxpeditioner 88 och antalet postiljonskupéer 237, däri inräknad on postiljonskupé, som årligen insattes viss del af sommaren. Sjöpostexpedition har under år 1906, liksom under närmast föregående år, varit anordnad ombord å de ångfartyg, hvilka underhållit förbindelsen å sjöpostlinjen Trelleborg Sassnitz, hvarjämto fyra af de postkupéoxpeditioner, som framförts å linjerna Nässjö Malmö resp. Götoborg Helsingborg, varit i verksamhet äfvon å sjöpostlinjerna Malmö Köpenhamn resp. Helsingborg Helsingör. Angbåtspostexpeditionernas antal, som år 1905 utgjorde 162, har under redogörelseåret ökats till 163, af hvilka 10 af första och 153 af andra klass. C) Breflådor. Breflådor funnos vid 1906 års slut i bruk till ett antal af 6,574, af hvilka 5,232 voro fasta och 1,342 ambulanta. 1 nedanstående sammanställning angifvos antalet fasta och ambulanta breflådor af olika slag under senaste två år. Fasta breflådor: Ambulanta breflådor: Spårvagnsbreflådor hafva varit i bruk alltsedan mars månad år 1895 inom Malmö stad och sedan år 1900 under sommarmånaderna inom Limhamns köping. Under redogörelseåret användes inom nyssnämnda samhällen resp. 39 och 10 spårvagnsbreflådor samt inom Ljunghusens stationssamhälle under sommarmånaderna 2 stycken. I Stockholm hafva under år 1906 dylika lådor för första gången kommit i användning, nämligen från november månad å spårvägslinjen Karlberg Värtan. Inalles voro å denna linje 16 breflådor i bruk, hvilkas tömning försiggått hvarje gång spår-

18 XII BREFLÅDOR. GENERALPOSTSTYRELSENS PERSONAL. DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. vagnarna passerat hufvudpostkontoret vid Vasagatan. Enligt ingångna meddelanden bar allmänheten flitigt begagnat sig af möjligheten att försända post i spårvagnsbroflådor. För tömning och vård af s. k. landsvägsbreflådor utgick i 29 fall särskild ersättning af postmedel. Antalet breflådor, fasta och ambulanta, undor senaste fomtonårsperiod angifves i här nodan införda toxttabell K. Rörande antalet af do breflådor, h vilka do särskilda distriktsförvaltningarna och postkontoren haft att rodovisa, lämnas uppgifter i tab. 4. Vid en jämförelse mellan do olika distrikton visar det sig, att broflådornas antal är störst i södra distriktet mod 1,325 breflådor, hvarefter komma mellersta distriktet mod 1,292, västra distriktet med 1,095, östra distriktet mod 1,043, norra distriktet mod 885 samt Stockholms, Malmö och Göteborgs postkontor med resp. 470, 294 och 170 broflådor. III. Personal och undervisningsväsen. A) Generalpoststyrelsens personal. Gonoralpoststyrolson utgöres, enligt 28 i don för Styrelsen don 31 december 1902 utfärdado nådiga instruktion, af generalpostdirektöron såsom chef för postverket och fem byråchefer såsom ledamöter i Styrolson och chefer hvar för sin byrå, nämligon en för kanslibyrån, en för trafikbyrån, en för kameralbyrån, en för utrikes- och författningsbyrån samt en för revisionsbyrån. Tab. K. Antal breflådor åren På grund af»eders Kungl. Maj:ts modgifvando i nådigt brof don 28 soptombor 1906 liar därjämte undor tiden 1 oktober 15 decombor biträde af en adjungerad ledamottagits i anspråk vid handläggning af do- till Styrelsens kameralbyrå hörande ärenden. Don Gonoralpoststyrolson biträdando ordinarie tjänstomannapersonalen har undor år 1906 liksom undor de närmast föregående tre åren utgjort tillhopa 41 porsonor, nämligon: 7 tjänstemän af andra lönegraden, af hvilka 3 sekrotorare, 1 kamreraro och sekreterare, 1 kassör, 1 intendent vid postverkets frimärkesförråd och 1 intendont vid postverkets persodolförräd, samt 33 tjänstomän af första lönogradon, af hvilka 1 rogistrator,,1 notario och ombudsman, 7 notarior, 8 aktuarior, 6 revisorer och bokhållare samt 10 revisorer, hvarjämto 1 kammarskrifvaro kvarstod å öfvorgångsstat. Dessutom voro hos Styrolson mot fasta årsarfvoden anställda 1 biträde rörande postångfartyg, 32 manliga amanuonsor och 27 kvinnliga biträden för tabollarboto, ronskrifning, brefoppning, sortering af postanvisningar o. s. v., ollor tillhopa 60 porsonor. Vaktbetjäningon hos Styroisen och dess särskilda afdolningar utgjordes undor år 1906 af 10 ordinarie vaktmästare, hvaraf en försto vaktmästare, samt 8 oxtra vaktmästare mod fasta arfvoden, hvartill komma 1 maskinist och 2 oldare. En öfvorsikt öfvor Genoralpoststyrolsons personal återfinnes i förra delen af toxttabell L. B) Distrikts- och lokalförvaltningarnas personal. I den för år 1906 gällande aflöningsstaten äro uppförda följando ordinarie tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna: 3 postdirektörer, nämligen en i Stockholm, en i Götoborg och on i Malmö, 5 postinspoktörer, 210 postmästare, af hvilka 16 vid postkontor af första klassen, 44 vid postkontor af andra klassen, 50 vid postkontor af tredje klassen och 100 vid postkontor af fjärdo klassen, 25 kontrollörer, och 850 postoxpeditörer, nämligen 340 af första, 340 af andra, 85 af trodjo och 85 af fjärdo lönograden; hvarjämto 5 öfvertaliga kontrollörer upptagits å öfvorgångsstat. Vid jäinförolso mod närmast förogåonde år utvisar aflöningsstaten en ökning mod 10 postmästare vid postkontor af fjärdo klassen. Enär emellertid, på sätt i det föregående är nämndt, vid utgången af år postkontor af fjärde klassen ännu icke trädt i verksamhot, utgjordo vid samma tidpunkt antalot postmästare ondast 205. Vidaro är här att anteckna, att, sodan af do 5 öfvertaliga kontrollörerna 1 afgått förö ingångon af år 1906, antalot i tjänst varande öfvortaliga kontrollörer under årot utgjorde allenast 4. Samtliga postkontor förestodos af manliga postförvaltare, med undantag för det med telegrafanstalt förenade postkontorot i Ljusno, där föreståndarebefattningen på förordnando tills vidaro uppehölls af on kvinnlig postoxpoditör. Af do två

19 DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. XIII filialpostkontor i Stockholm och Göteborg, där post- och telegraftjänsten under året voro förenade, förvaltades det ena af en särskildt förordnad manlig föreståndare och dot andra af en manlig postoxpeditör. Såsom postmästarnes närmaste män voro vid samtliga postkontor af första och andra klass placerade förste postexpoditörer, alla tillbörando första lönegraden. Antalet af dessa försto postexpeditörer utgjorde sålunda 60. Alla kontrollörstjänster och postexpeditörstjänster af första lönegraden voro besatta med manliga innohafvaro; inom do lägro postoxpeditörsgraderna uppehöllos tillhopa 165 befattningar af kvinnor. Till don extra ordinarie tjänstemannapersonalen höra dels extra biträden, under hvilkon benämning innefattas af Generalpoststyrelsen antagna e. o. postoxpeditörer med fast arfvode, dels o. o. postexpeditörer utan fast anställning, dels ock dispositionsbiträden, som antagas af voderbörande distriktschef eller postförvaltaro. Af dispositionsbiträdona äro vissa förordnado att mot fast arfvode regelbundet tjänstgöra vid resp. postanstaltor, under det att andra ondast tillfälligtvis anlitas för tjänstgöring å sådana tider, exompelvis vid jul och nyår, då arbetet tagit mera än vanlig omfattning. Vid utgången af år 1906 utgjorde antalet extra biträden 584, hvaraf 176 kvinnor, antalet o. o. postoxpeditörer utan fast anställning 202, hvaraf 39 kvinnor, antalet dispositionsbiträdon med fast anställning 180, hvaraf 150 kvinnor, och antalet tillfälligt anställda dispositionsbiträdon 304, hvaraf 209 kvinnor. Antalet ordinarie postbetjänte utgjorde år 1906, liksom undor det närmast föregående året, 1,400, af hvilka 720 tillhörande första, 300 andra och 380 tredjo lönegraden. Såsom' förste postbetjänto tjänstgjorde vid 1906 års slut tillhopa 441 betjänte, nämligen 298 vid järnvägsposton, 79 vid Stockholms postkontor, 21 vid Göteborgs postkontor samt återståonde 43 vid postinspektionskontoren och några större postkontor i landsorton. Förutom den ordinarie betjäntpersonalon funnos vid 1906 års utgång 784 extra postbetjänto mod fast arfvode af postmode], 551 reservpostbotjänto utan dylikt arfvode. och 684 dispositionsbiträden, af hvilka 89 med fast anställning och 595 anlitade för tillfällig tjänstgöring. Till sistnämnda grupp höra bland annat 4 underofficerare och 270 man militärmanskap, hvilka vid Stockholms postkontor biträdt med behandling af s. k. nyårsförsändelser. Tab. L. Postverkets personal vid utgången af åren 1905 och 1906.

20 XIV DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. UNDERVISNINGSVÄSENDET. STUDIERESOR. Till postverkets personal i vidsträcktare mening äro äfven att räkna poststationsföroståndare till ett antal af 2,858, hvaraf 359 kvinnor, 163 föreståndare för ångbåtspostexpeditioner, 1,430 landtbrefbärare, 857 postföraro å landsvägslinjer samt slutligon personalon å postångfartyget»öland», utgörande 11 porsonor. Texttabellen L innehåller i sin sonare del en öfversikt öfver personalen vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar vid utgången af åren 1905 och I denna tabell hafva icke upptagits andra dispositionsbiträdon af tjänstemannaeller bctjäntgrad än sådana med fast anställning. Enligt hvad tabellen gifvor vid handen, bar antalet vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställda personor, oboräknadt postföraro å landsvägslinjer, vid 1906 års utgång utgjort tillhopa 9,345, hvaraf 8,454 män och 891 kvinnor. i efterföljando siffersammanställning lämnas motsvarande tal för sonaste femton år, hvarvid dock bör anmärkas, att för 1904 och föregående år inräknats on del dispositionsbiträden med endast tillfällig anställning. I tab. 4 lämnas uppgifter om den vid de särskilda postanstalterna anställda personalen, med fördelning på de tre grupperna tjänstemän, betjänto och»öfriga», hvilken sistnämnda grupp innefattar föreståndare för poststationer och ångbåtspostexpeditioner, landtbrefbärare, postförare å landsvägslinjer samt personalen å postångfartyget Öland. Undervisningskurser för postbetjänte jämte därmed föronado tiuåggskurser hafva undor år 1906 varit anordnado vid de fem postinspektionerna. Ifrågavarando kurser pågingo från början af februari månad till midtcn af mars månad. Autalot doltagando postbetjänto, som följdo undervisningen till dess slut, utgjordo tillhopa 98, af hvilka 27 deltogo onsamt i allmän undervisningskurs, 49 i bådo undervisnings- och tilläggskurs samt 22 i onsamt tilläggskurs. Vid anställd examen godkändes 18 af deltagarno i onsamt undervisningskurs. Bland dom, som doltagit i såväl undervisnings- som tilläggskurs, godkändes 38 mod afseendo å båda kursernas kunskapsmått och 3 beträffande det kunskapsmått, som varit afsedt att inhämtas i allmän undervisningskurs. En af deltagarne i såväl undorvisnings- som tilläggskurs blef undorkänd i ett till undervisningskursen hörando ämne, mon godkändes i tilläggskursen, enär han, såsom befordrad till ordinarie postbetjänt förö år 1904, oj varit skyldig att, för erhållande af tilläggskursens högro kompotons, genomgå annan än sistnämnda kurs. Af deltagarno i onsamt tilläggskurs blefvo 20 godkända. Till undergående af oxamen i tilläggskurs hade vidaro inkallats tro postbetjänte, som doltagit i tidigare kurser; af dessa blef 1 vid pröfningen godkänd. Under de tro år, då dylika kurser varit anordnade, hafva do pröfningar, som vid kursernas slut anställts, gifvit följande resultat. C) Undervisningsväsendet. Enligt hvad i nästföregående underdåniga berättelse är omförmäldt, hade under år 1905 anordnats en elevkura för utbildande af posttjänsterna», hvilken pågick från oktober månad 1905 till april månad Bland 124 i kursen deltagande elever 122 manliga och 2 kvinnliga som hänvisades till undergående af examina, blefvo 98 manliga och do 2 kvinnliga vid pröfningen godkända och därefter antagna till e. o. postoxpeditörer. Åfven under år 1906 bar on dylik elevkurs anordnats, hvilken pågått från början af oktober månad nämnda år till maj månad Resultatot af elovoxamina under senaste fem år framgår af följande tablå. D) Studieresor. Vid»Ecole professionnelle supérieure des Postes et des Télégraphos» i Paris har under år 1906 undervisningen följts af två svenska elever, nämligen postexpeditören vid Stockholms postkontor Johannes Pettersson, som vistades vid läroanstalten från midten af oktober månad 1905 till slutet af mars månad 1906 och därvid jämväl studerade posttjänsten vid ptt af postkontoren i Paris, samt postexpeditören vid järnvägsposten i norra postdistriktet Haddon Sjöström, hvilken följt undervisningen vid läroanstalten under den termin, som tog sin början i midten af oktober månad Undor omkring on månads tid från början af maj har postdirektören i Stockholm m. m. Carl Axel Hassolrot, med understöd af postmedel, uppehållit sig i Köpenhamn särat å skilda platser i Tyskland för studier i postalt syfte, särskildt rörande sådana förhållanden, som bofunnits vara af intresse med afseendo å vissa önskvärda förbättringar i Stockholms postväsende, såsom snabbare utdelning utaf ankomna bref- och paketposter m. m. Förste postexpeditören vid postkontorot i Falun Johannes Döss har, med understöd af postmedol, under omkring två månaders tid våren 1906 vistats å olika platser i Tyskland och Schweiz för idkande af studier i vissa grenar af posttjänsten.

21 ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. III. Postanvisningar: XV IV. Postutväxlingen. A) Allmän öfversikt. För postntväxlingon under år 1906 lämnas en redogörelse i tabellbilagorna 5 8. Af dessa bilagor upptager tab. 6 antalet afgångna försändelser vid de olika postanstaltorna i riket, med angifvande tillika af de å vissa försändelser hvilando värde- eller postförskottsbelopp, hvarjämte i slutet af tabellen lämnas en öfversikt rörande hela antalet af svenska postverket år 1906 behandlade försändelsor, mod åtskillnad mellan.inrikes, till utlandet afgångna, från utlandet ankomna och genom Sverige styckovis transiterande försändelser. Tab. b\ som är uppställd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med tab. 5, innehåller uppgifter om försändelser, afgångna till utlandet, med undantag af postabonnerade tidningar och tidskrifter, och i tab. 7 redogöros för vissa grupper från utlandet ankomna försändolser, nämligen assurerado bref, oassurerade och assurorade paket, postanvisningar och postförskott. I dessa båda tabeller hafva försändelserna fördelats efter olika adress- resp. afgångsländor. Slutligon innehåller tab. 8 en tablå öfver assuransbolopp å afgångna försändelser samt inbotalado postanvisningsmodel och prentimerationsafgifter vid postkontoron och undorlydande poststationer. I dotta sammanhang torde böra erinras därom, att do tal, hviika uppgifvits beträffando oassurerade brefpostförsändelser samt nummoroxemplar af postabonnerade tidningar och tidskrifter, endast angifva det beräknade antalet försändelser af nyss angifna slag, under det att assurerado bref, paket och postanvisningar äro upptagna till sitt verkliga antal. a) Antal postförsändelser. En jämförelse mellan antalet postförsändelsor åren 1906 och 1905 lämnas i efterföljande öfversikt. Bland tidningar och tidskrifter hafva inräknats afgiftspliktiga tidningsbilagor, för hvilken grupp af försändelser uppgifter föreligga från och med år IV. Tidningar och tidskrifter (inkl. afgiftspliktiga tidningsbilagor), nummerexemplar: I IV. Samtliga postförsändelser: Af förestående tal framgår, att hela antalet postbehandlade försändelser skall i förhållande till år 1905 hafva ökats mod omkring 13 millioner eller 3-6 procent. För år 1905 beräknades däremot i förhållande till år 1904 en minskning af 1-5 procent, beroende i främsta rummot därpå, att, sedan pä grund af bestämmelserna i förordningen den 27 maj 1904 i poströrolsen införts s. k. utgifvarekorsband, antalet postabonnerade tidningar och tidskrifter väsentligt nedgått. Den relativt starkaste ökningen år 1906 faller på gruppen paket, för hvilken procenttalet är 37-s; därnäst komma postanvisningar med 12'8 procent, brefpostförsändelser med 5-8 procent samt tidningar och tidskrifter med 0-3 procont. En jämföroiso mellan de relativa tal, som för åren 1906 och 1905 utvisa ökningen resp. minskningen i förhållande till nästföregående år, lämnas i efterföljande sammanställning. I. Brefpostförsändelser: II. Paket: Af hela antalet år 1906 postbehandlade försändolser utgöres öfver hälften (54-6 procont) af brefpostförsändelser. Den därnäst till antalet mest betydande gruppen är nummerexemplar tidningar och tidskrifter (43.8 procent), under det att antalet postanvisningar och paket är förhållandevis ringa (resp. 1.4 och 0-8 procent). Antalet inrikes försändelser öfver hufvud skall under år 1906 hafva ökats med 1.6 procent och antalet försändelser i den utrikes utväxlingen med 20-7 procont. Beträffande sistnämnda höga procenttal må emellertid erinras därom att,

22 XVI såsom i 1905 års berättelso är anmärkt, räkningsperioden för vissa utrikes försändolser år 1905 helt eller delvis inföll undor påskhelgen, samt att till följd däraf vid räkningen orhöllos lägro tal än som motsvarade medeltrafikon under året. Af samtliga försändelser utgöra do med utlandet utväxlade 122 procent. I detta hänseende visar sig emellertid en betydande växling, i dot att antalet utrikes försändelser utgör bland paket och brefpostförsändelser omkring on femtedel (resp och 19-5 procent), bland postanvisningar omkring on niondedel (11.9 procent), men bland tidningar och tidskrifter allenast 2-8 procent. Beträffande den utrikes poströrelsen i dess helhet befinnes det, att de från utlandet ankomna försändelserna äro till antalet vida talrikare än de försändelser, som afgått till utlandet. Om man anställer en motsvarande jämförelse inom hvar och en af do särskilda hufvndgrupperna af försändelser, visar det sig, att bland brefpostförsändelser samt tidningar och tidskrifter, men än mera bland paket on betydande öfvervikt framträder å do från utlandet ankomna försändelsernas sida, under det att i fråga om postanvisningar förhållandot är motsatt. Då sålunda antalet till utlandet afsända postanvisningar väsentligt öfvorstiger antalot postanvisningar, som ankommit från utlandet, så tordo detta förhållando i viss mån finna sin förklaring däri, att postförskott å brefpostförsändelser, likasom äfven numera å flertalet paket, likvideras genom postanvisningar. På sätt i det följando omförmälos, är nämligen antalet postförskottsförsäudelser, som ankomma till Sverige från utlandet, väsentligt större än antalet från Sverige till utlandet afsända dylika försändelser. Don fördelning af till utlandet afgångna försändelser, med undantag af abonnerade tidningar och tidskrifter, som i tab. 6 skett eftor olika adressländer, gifver vid handen, att största antalet försändolser afsändts till Amerikas Förenta Stater, hvarefter i ordningen komma Tyskland, Danmark, Norge samt Storbritannien och Irland. Här nedan lämnas en sammanställning rörande det antal försändelser, som åren 1905 och 1906 afgått till nyssnämnda länder äfvonsom till öfriga länder och orter inom do olika världsdelarne. ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. resp. 9 4 och 8-6 procout. Donna minskning, som tordo finna sin förklaring i do rådande politiska förhållandona, är så mycket mora anmärkningsvärd, som antalot försändelsor till dot öfriga Europa visar en rätt betydande ökning, utgörande för Tyskland 16e, för Storbritannien 16-8 och för öfriga europeiska ländor och orter, såsom ott helt betraktado, 15-8 procent. Boträffande de genom Sverige transiterande försändelserna finner man, om dessa försändelsor fördelas efter adressländer, för år 1906 följande tal. I förhållande titt folkmängden har i toxttabell M gjorts en sammanställning, som utvisar huru postutväxlingen år 1906 gestaltat sig inom olika län samt hela riket I denna tabell hafva emellertid do försändelser, som aflämnats dirokt till postanstalterna å järnväg och till ångbåtspostoxpeditionerna, icke kunnat fördelas på de olika länon. För rikot i dess holhot har, enligt hvad samma tabell utvisar, medoltalet på hvar invånare af do till postbefordran aflämnade försändolser beräknats under år 1906 utgöra 64o. Främst kommer Stockholms stad med 291 é c försändolser per invånare, därnäst Malmöhus län mod 86-1 samt Götoborgs och Bohus län mod 75-2 försändelser. Dot relativt minsta antalet aflämnade försändelser förekommor i Stockholms län mod allenast 21"4 försändelser, i Vesterbottons län mod 25-9 försändelser och i Norrbottens län med 29-9 försändelser per invånare. I efterföljande öfversikt meddelas, boträffande senast förgångna femtonårsperiod, uppgifter om antalet försändelser per invånaro dels för landot i doss helhet, dels särskildt för Stockholms stad. Uppgifterna i donna sammanställning äro dock så till vida inkommensurabla, att för åron 1905 och 1906, i olikhet mot föregående år, afgiftspliktiga tidningsbilagor, men oj nummorexomplar af tidningar och tidskrifter, rekvirorade hos utgifvaron, inräknats i do uppgifna talen. Häraf framgår bland annat, att antalot till Danmark och Norge afgångna försändelser under år 1906 minskats med Om man, mod ledning af tab. M, för do särskilda grupperna brefpostförsändelser, pakot, postanvisningar samt postabonnorado tidningar och tidskrifter jämför antalet afgångna försändelser per invånaro inom do olika länen, visar dot sig, att äfven beträffande hvarjo sådan grupp af försändolser Stockholms stad kommer i främsta rummet, men att i öfrigt on botydande växling i ordningsföljden niolian do olika länon framträder. I fråga om brefpostförsändelser komma i Stockholm 94-4 försändelser på hvarje invånare; näst därefter följa Göte-

23 borgs och Bohus län med 42.6, Malmöbus län med 37-1, Upsala län med 30" 6 och Östergötlands län med 28.5 afgångna försändelser på hvarje invånare. Beträffande antalet paket är ordningsföljden denna: Stockholms stad med 2-2, Östergötlands och Kopparbergs län med 0-7 samt Göteborgs och Bohus län med 0.6 försändelser. De afgångna postanvisningarnas antal har i Stockholms stad och Jemtlands län utgjort 1-4, i Gefleborgs län 1.8 samt i Vesternorrlands län likaledes 1-8 försändelser per invånare. Hvad slutligen angår postabonnerade tidningar och tidskrifter, utgör antalet afsända nummerexemplar i Stockholm per invånaro; närmast följa Malmöhus län med 47-7, Göteborgs och Bohus län med 31-2, ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. XVII Gottlands län med 30-1 och Upsala län med 25-2 nummerexemplar per invånare. I.texttabell N lämnas en öfversikt af hela antalet inom svenska postverket behandlade försändelser åren Under hänvisning i öfrigt till tabellen må här allenast påpekas, att bland de särskilda grupper af föräändelser, som i tabellen upptagas, förete postanvisningarna den starkaste ökningen, i det att antalet dylika försändelser under perioden mer än sexdubbjats. En synnerligen hastig tillväxt framträder äfven i fråga om paketen, hvilkas antal år 1906 är inemot fem gånger så stort som år 1892, Tab. M. Antal och medeltal afsända försändelser inom rikets, olika län år 1906.

24 XVIII VÄRDEBELOPP. b) Värdebelopp, Förutom uppgifter om antalet under år 1906 afgångna försändelser vid de särskilda postanstalterna i riket hvarvid åtskillnad gjorts mellan postkontor, poststationer af första och andra klass och brefsamlingsställen (poststationer af tredje klass)- 1 lämnar tab. 5 äfven upplysning om afgångna assurerade försändelsers angifna värde, om beloppet af inbetalade postanvisningar och om beloppet af afsända postförskott. I tab. 6, som redogör för till utlandet år 1906 afgångna försändelser, fördelade på de olika adressländerna, äro likaledes assurans-, postanvisnings- och postförskottsbelopp uppförda jämsides med det angifna antalet försändelser. Vidare lämnas i tab. 7 redogörelse för från utlandet år 1906 ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott, fördolade på de olika afgångsländerna och med angifvande af å dessa försändelser hvilande värde- eller postförskottsbelopp. Tab. 8 sammanfattar slutligen för hvarje postkontor jämte underlydande poststationer uppgifterna rörande angifna värdet å afgångna assurerade försändelser samtrörande inbetalade postanvisnings- och prenumerationsmedel. Postverkets ansvarighet i fråga om anförtrodda värdebelopp framgår af efterföljande sammanställningar, där enahanda uppgifter för 1905 till jämförelse fått inflyta. 2) Postanvisningsbelopp: 3) Prenumerationsmedel för tidningar (inkl. transitafgifter): 1 3) Samtliga värdebelopp: 1) Assuransbelopp: För assuransbeloppens fördelning på bref och paket redogöres i det följande. Beloppen för begärda postförskott, hvilka emellertid icke torde kunna anses såsom värdebelopp i egentlig mening, hafva under sistförflutna två år varit följande: Tab. N. Öfversikt af antalet postförsändelser åren

25 VÄRDEBELOPP. BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. XIX Å postförskotts försåndelser: postförskott företer tabellen en ganska jämn stegring alltifrån år Enahanda är förhållandet med prenumerationsmedlen, dock med undantag för do två senaste åren, då stora mängder af tidningar försändts såsom utgifvarekorsband, utan abonnemang genom postverket. För riket i dess helhet går alltså under är 1906 det belopp, för hvilket postverket varit ansvarsskyldigt, till öfver 1V 2 milliard kronor. I förhållande till år 1905 hafva de anförtrodda medlen ökats med omkring 140 millioner kronor eller med 10.1 procent. Den relativt största stegringen visar sig beträffande postanvisningsboloppon, som förete en ökning af omkring 19 V2 millioner kronor, motsvarande 13-2 procent; assuransbeloppen hafva ökats med omkring 120 millioner kronor eller 9-8 procent, men prenumorationsmedlen för tidningar med allenast omkring 16,000 kronor, motsvarande 0.5 procent. I texttabell O lämnas en öfversikt rörande angifna värdet å afgfingna assurerado försändelser, beloppet af inbetalado postanvisningar (inkl. inlösta postförskott) äfvonsom inbetalade pronumerationsmedel vid rikets postanstalter åren Denna öfversikt ådagalägger, hvad angår afgångna assurerade försändelser, att det angifna värdebeloppet, som från år 1892 på ett undantag när oafbrutet stigit till år 1901 och do följande åren gått ned, under åren 1905 och 1906 ånyo ökats. Beträffande inbetalado postanvisningsmedel och inlösta B) Brefpostförsändelser. För de olika slagen af brefpostförsändelser lämnas här nedan en jämföreiso mellan antalet försändelser åren 1906 och ) Oassurerade, portopliktiga försändelser: Bref: Brefkort: Tab. O. Värdebelopp åren ) Oassurerade, portofria försändelser: 3) Assurerade bref: a) portopliktiga: b) portofria:

26 XX a b) tillhopa: 1 3) Samtliga brefpostförsåndelser; Bland brefpostförsändelserna voro följande rekommenderade: BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. Efter hvad redan är nämndt, har antalet brefpostförsändelser från år 1905 till år 1906 ökats med 5-8 procent. Den talrikaste gruppon bland brefpostförsändelsorna utgöres af do oassurerado portopliktiga brefven, hvilka år 1906 uppgingo till ej mindre än 58-4 procent af samtliga brefpostförsändelser. Därnäst komma brefkort med 21.7 procent, korsband med 14-9 procent, oässurerade portofria försändelser med 3.4 procent och assurerade bref med 1-6 procent. Af samtliga brefpostförsändelser voro 2-5 procent rekommenderade. Hvad särskildt angår den utländska trafiken finner man, att för samtliga slag af brefpostförsändelser, med undantag af rekommenderade försändelser, utväxlingen i riktning från utlandet är större än i motsatt riktning. I tabellbilagorna 5 och 6 äro de oässurerade portopliktiga brefven fördelade på de två grupperna fullt frankerade samt ofrankerade eller ofullständigt frankerade. Sistnämnda grupp representerar emellertid allenast ett ringa fåtal, motsvarande 0-7 procent af samtliga hithörande försändelser. Härvid torde emellertid böra anmärkas, att, då för inrikes bref belöpande afgifter i allmänhet skola utgöras vid aflämnandet till postbefordran, men i förbindelsen mod utlandet dylikt frankeringstvång endast undantagsvis är rådande, ofrankerade eller ofullständigt frankerade bref oftare förekomma i förbindelsen med utlandet än i den inrikes poströrelsen. Man finner i detta afseendo, att af samtliga de inrikes bref, som här komma i betraktande, allenast 0-8 procent varit ofrankerade eller ofullständigt frankerade, men att detta varit fallet med 5-2 procent af till utlandet afgångna, l'i procent af från utlandet ankomna och likaledes l'i procent af genom Sverige transiterande bref. Vid jämförelse med år 1905 utvisar hela antalet oässurerade portopliktiga bref en ökning med 8-8 procent. De inrikes brefven hafva ökats med frb procent; för bref till och från utlandet visar sig en vida större ökning, hvilket emellertid, såsom förut är antydt, delvis beror därpå, att räkningsperioden år 1905 infallit vid on tidpunkt, då antalet bref understigit medeltalet under året. En särskild statistisk utredning rörande oässurerade portopliktiga bref har under året blifvit vorkställd. För att kunna beräkna de ekonomiska verkningarna af postkongressens i Rom beslut om ändrad postbefordringsafgift för bref likasom af de förändringar, som däraf kunde påkallas beträffande den inrikes svenska och den skandinaviska utväxlingen, infordrades nämligen från samtliga postdirektörer och föreståndare för postkontor af första klassen uppgifter rörande de oassurerado portopliktiga bref (dock med undantag af rekommenderade och med postförskott belagda bref äfvensom ofrankerade och ofullständigt frankerade sådana), som under tiden september 1906 inlämnades till do å ifrågavarande orter belägna postkontor, inkl. filialpostkontor, eller som upphämtades ur breflåda. I uppgifterna skulle dessa försändolser fördelas på de fyra hufvudgrupperna lokalbref, andra inrikes bref, bref till Danmark och Norge och bref till öfriga utlandet samt, inom hvar och on af dessa hufvudgrupper, på särskilda viktgrupper. De inkomna uppgifterna blefvo vidare bearbetade och gåfvo vid handen, att, för hela riket räknadt, voro af de inrikes brefven: Beträffande fördelningen på viktgruppef af de försändelser, som förevarande utredning afsett, lämnas on öfversikt i texttabell P. Enligt hvad af denna öfversikt framgår, kommer af ifrågavarande försändelser det alldeles öfvervägande flertalet på den lägsta viktgruppen. Bland brefkort hafva i ofvannämnda tabellbilagor 5 och 6 såsom en särskild grupp upptagits brefkort med botaldt svar (s. k. dubbla brefkort). Deras antal är emellertid helt ridga, utgörande endast 0.6 procent af samtliga brefkort. I den utländska postutväxlingen uppgå de dubbla brefkorten till ungefär 0-8 procent af hela antalet. Tab. P. Antal bref inom olika viktgrupper, i relativa tal.

27 BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. Såsom i föregående årsberättelser framhållits, har brefkortens antal på senaste tiden varit stadt i sjunkande. Antalet brefkort nådde åren 1903 och 1904 sitt maximum och uppgick då till mer än 48 millioner; år 1905 har antalet nedgått till något mer än 46 millioner och utgör år 1906 mindre än 44 millioner, hvilket motsvarar en minskning under det senaste året af 5"4 procent. Korsbanden fördela sig på de fem grupperna utgifvarekorsband, vanliga tidningskorsband, andra trycksaker (postabonnerade tidningar icke inräkuade), affärshandlingar och varuprof. Af dessa försändelsoslag förekomma utgifvarekorsband och vanliga tidningskorsband endast i den inrikes poströrelsen. De olika slagen af korsband utgjorde år 1906 följande: Utgifvarekorsband : Vanliga tidningskorsband: Andra trycksaker: Affärshandlingar: Varuprof: Portofrihet tillkommer, i den inrikes poströrelsen såväl som I förbindelsen med utlandet, hufvudsakligen s. k. postsaksförsändelser, d. v. s. sådana som aflåtas i posttjänsten. Dessa försändelser hafva, i den mån de tillhöra den oassurerade brefposten, i tabellerna sammanförts till en särskild grupp, med åtskillnad mellan bref och andra försändelser, hvilken sistnämnda underafdelning emellertid år 1906 representerar allenast 5.7 procent af gruppen i dess helhet. Endast ett ringa antal oassurerade portofria försändelser, eller 1.2 procent af samtliga, har förekommit i utväxlingen med utlandet. " Beträffande vidare den grupp af brefpostförsändelser, som utgöres af assurerade bref, hafva de tillgängliga primäruppgifterna år 1906 för första gången lämnat tillfälle att genomföra den viktiga uppdelningen mellan portopliktiga och portofria försändelser. I detta hänseende visar det sig nu, att af de inrikes assurerade brefven år 1906 ej mindre än inemot tre fjärdedelar (73-2 procent) varit portofria sådana. Till den öfvervägande största delen hafva dessa portofria assurorade bref utgjorts af penningeremissor mellan olika postanstalter, särskildt mellan postkontoren och deras underlydande poststationer. Af de portopliktiga assurerade brefven tillhöra år procent den inrikes poströrelsen, under det att endast 7.2 procent komma på den utländska samfärdseln. Såväl i riktning till och från utlandet som i transit genom Sverige har antalet assurerade bref år 1906 icke oväsentligt nedgått i förhållando till år Hvad angår don starka stegring, som visar sig i antalet assurerade inrikes bref, torde böra anmärkas, att denna stegring sannolikt icke fullt motsvarats af verkligheten, i det att utan tvifvel de statistiska primäruppgifterna för år 1905 och föregående år i detta hänseende varit ofullständiga. Här nedan lämnas en öfversikt öfver sammanlagda beloppen af de assurorade brefvens angifqa värde under senaste två år. XXI Assuransbelopp, a) portopliktiga bref: tillhopa: Af hela antalet korsband år 1906 utgöra sålunda»andra trycksaker» mer än två tredjedelar, eller 67 - o procent, medan utgifvarekorsbanden motsvara 17-8 procent, de vanliga tidningskorsbanden 9.8 procent, varuprofven 4'9 procent och affärshandlingarna 1.6 procent. Hvad angår den starka stegring i antalet vanliga tidningskorsband, som ofvan meddelade tal angifva, bör dock anmärkas, att denna stegring icke fullt motsvaras af verkligheten, hvilket beror på brister i primäruppgifterna för år I öfrigt ställer det sig jämförelsevis svårt att beträffande korsbandsförsändelser draga några bestämda slutsatser rörande förhållandet under olika år, i det att do statistiska resultaten här äro mera beroende på tillfälligheter än i fråga om bref och brefkort. b) portofria brof: a b) tillhopa:

28 XXII BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. PAKET. Om man.på grund af dessa tal och förat meddelade uppgifter rörande de assurerade brefvens antal beräknar det angifna värdet i medeltal per försändelse, kommer man till följande resultat. Assuransbelopp per bref: a) portopliktiga: b) portofria: Denna sammanställning ådagalägger, att af de inrikes rekommenderade försändelserna år 1906 ej mindre än 23-0 procent varit portofria sådana, d. v. s. hufvudsakligen postsaksförsändelser. En jämförelse med näst föregående år gifver vid handen, att trots den nedsättning.i rekommendationsafgiften, som år 1905 ägde rum, antalet rekommenderade försändelser endast oväsentligt ökats.. Don ringa utveckligen af denna rörelsegren torde sammanhänga därmed, att postanvisningsrörolsen i stället tagit en så myckot större omfattning.. Det vill sålunda synas, som om vid försändning af smärre ponningebelopp där ej sådana inneslutas i vanliga bref allmänheten numera skulle föredraga postanvisningar framför de rekommenderade försändolserna. a b) tillhopa: Af denna öfversikt framgår, bland annat, att i den inrikes poströrelsen gonomsnittsbeloppet för portopliktiga assurerade bref varit vida högre än motsvarande belopp för portofria dylika försändelser. Hvad ängar utväxlingen med utlandet, visa gonomsnittsbeloppcn år 1906 en ganska boaktans värd stegring i förhållande till år Rekommendation kan enligt gällande bestämmelser meddelas å brefpostförsändolser af olika slag, portopliktiga och portofria. Vid en fördelning på sistnämnda två grupper af do år 1906 postbehandlade rekommenderade försändelserna erhåller man följande tablå, som jämväl upptager antalet rekommenderade försändelser år C) Paket. I här efteråt intagna sammanställning angifves antalet postbehandlade pakot, oassurerade och assurerade, under senaste två år. För år 1906 har jämväl en uppdelning kunnat ske mellan portopliktiga och portofria pakot. 1) Oassurerade: a) portopliktiga: b) portofria: a b) tillhopa: 1) Portopliktiga försändelser: 2) Portofria försändelser: 2) Assurerade: a) portopliktiga: b) portofria: 1 2) Samtliga rekommenderade försändelser: a b) tillhopa:

29 1 2) Samtliga paket: PAKET. b) portofria: XXIII a b) tillhopa: Efter hvad i det föregående redan framhållits, äro paketen den grupp af försändelser, som vid jämförelse mellan senaste tvä år utvisar den starkasto ökningen i antalet, eller 37-8 procent. Motsvarande ökning år 1905, vid jämförelse med år 1904, utgjorde 16'8 procent mot allenast 5.9 procent år 1904, jämfördt med år Ser mau endast på de inrikes paketen, finnor man år 1906 en ökning af oj mindre än 45.1 procent mot 20-3 procent år 1905 och 5-1 procent år Den hastiga utveckling, som den inrikes paketrörelsen sålunda tagit undor de senaste åren, finner sin naturliga förklaring i den väsentliga nodsättning af afgifton för inrikes paket, som genomfördes från don 1 juli Do assurerade paketen hafva endast i ringa grad vuxit i antal och äro på det hela taget jämförelsovis fåtaliga, utgörande år 1906 endast 4.6 procent af samtliga paket. Likaledes äro de portofria paketen ringa till antalet, i det att af samtliga inrikes paket år 1906 ondast 0-6 procent varit portofria. I det föregående är redan an tyd t, hurusom paketutväxlingen med utlandet är relativt högst betydande, i det af samtliga år 1906 postbehandlade pakot ej mindre än 20-8 procent förekommit i den utländska trafiken, likasom att antalet från utlandet ankomna paket i hög grad öfverstigit antalet paket, som från Sverige försändts till utlandet. En bestämd förskjutning i förbållandet mellan dessa båda grupper synes sodan en längre tid hafva pågått, ty under det att år 1891 antalet från utlandet ankomna paket var 3-s gånger så stort som antalet till utlandet afgångna dylika försändelser, har proportionen år 1896 varit 3-6, år o och under redogörelsoåret 4-6. Beträffande pakettrafikon med utlandet torde i detta sammanhang böra anmärkas, att, sedan ett särskildt aftal träffats med Amerikas Förenta Staters postförvaltning om utväxling från den 1 februari 1906 af pakot om högst 2 kilograms vikt, antalet paket i utväxling mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater år 1906 utgjort i riktningen till Amerika 4,167 mot 2,158 år 1905 och i riktningen från Amerika 9,331 mot allenast 802 år Dot angifna värdet å assurerade paket har under senaste två år uppgått till följande sammanlagda belopp. Assuransbelopp, tillhopa: a) portopliktiga: Om man sammanställer dessa tal med nyss lämnade uppgifter om de assurerade pakotens antal, finner man, att det angifna värdet i medeltal per paket utgjort följande. Assuransbelopp per paket: a) portopliktiga: b) portofria: a b) tillhopa: Här visar det sig, bland annat, att de högsta värdebeloppen hvilat å de försändelser, som befordrats endast inom landet. För såväl donna grupp som för paket till och från utlandet har emellertid gonomsnittsbeloppet per försändelse icko obetydligt sjunkit i jämförelse med år Särskildt anmärkningsvärd är minskningen i assuransbeloppet beträffande försändelser till utlandet och detta hvad angår såväl totalbeloppet för samtliga försändelser som beloppet i medeltal per försändelse. Sistnämnda genomsnittsbelopp, som år 1903 utgjorde 5,951 kronof 11 öre och år ,291 kronor 73 öro, nodgick år 1905 till 2,781 kronor 33 öro och har år 1906 utgjort allenast 1,930 kronor 49 öro. Anledningen till detta förhållande har redan i föregående årsberättelser påpekats. Enligt hvad ' där blifvit framhållet, hafva nämligen på senare tiden vissa enskilda bolag, äfvon i vårt land, börjat meddela assurans å postförsändelser och därvid, tack vare de af postverken vidtagna säkerhetsåtgärder beträffando värdopostens befordran, kunnat betinga sig lägre premier än postverkens ' assuransafgifter. Denna försäkring hos enskilda bolag synes hafva allt mera kommit till användning, och det är särskildt anmärkningsvärdt, att, enligt hvad som blifvit Generalpoststyrelsen meddeladt, t. o. m. i vissa fall riksbankens afdelningskontor begagnat sig af utvägen att vid försändning af pakot, innehållande större penningeremissor, taga assurans genom postverket å helt obetydliga belopp, ehuru försändelserna innehållit ända till hundratusentals kronor.

30 XXIV D) Postanvisningar. Under sistförflutna två år har antalet af svonska postverket behandlade postanvisningar utgjort följande. 1) Vanliga postanvisningar: a) afgiftapliktiga: POSTANVISNINGAR. Beträffande såväl vanliga postanvisningar som telegrampostanvisningar gäller, i olikhet med flertalet öfriga grupper af försändelser, att antalet till utlandet afgångna postanvisningar är större än antalet från utlandet ankomna sådana. För de belopp, som under senaste två år försändts medelst postanvisning, redogöres i följande öfversikt. 1) Vanliga postanvisningar: a) afgiftspliktiga: b) afgiftafria: b) afgiftafria: a b) tillhopa: a b) tillhopa: 2) Telegrampostanvisningar: afgiftspliktiga: 2) Telegrampostanvisningar: portopliktiga: 1 2) Samtliga postanvisningar: 1 2) Samtliga postanvisningar: ökningen i antalet postanvisningar utgör, efter hvad förut meddelats, i förhållande till näst föregående år 12-8 procent. Hvad särskildt angår telegrampostanvisningarna, har ökningen varit ännu högre, uppgående till 17-2 procent. Telegrampostanvisningarnas antal är emellertid ännu tämligen ringa, motsvarande endast 0.6 procent af samtliga postanvisningar. Af naturliga skäl är möjligbeten att ordna ekonomiska mellanhafvanden genom telegrampostanvisning af större betydelse för långväga och särskildt utländska förbindelser än för den närmare trafiken. Det visar sig äfven af nyss meddelade öfversikt, att bland samtliga telegrampostanvisningar år 1906 ej mindre än 18-6 procent försändts till eller ankommit från utlandet, medan af öfriga postanvisningar allenast 11.9 procent komma på den utländska samfärdseln. I medeltal kommer på hvarjo postanvisning följande belopp. 1) Vanliga postanvisningar: a) afgiftspliktiga:

31 POSTANVISNINGAR. XXV b) afgiftsfria: a b) tillhopa: 2) Telegramposianvisningar: afgiftspliktiga: Sist anförda tal ådagalägga, att i allmänhet telegrampostanvisningarna lyda på ganska afsevärda belopp, i modeltal mer än fem gånger högre än genomsnittsbeloppen för öfriga postanvisningar. Beträffande do vanliga postanvisningarna faller det genast i ögonen, att bland afgiftspliktiga postanvisningar de inrikes och de till utlandet afsända lyda å ganska låga belopp, i medeltal icke uppgående till hälften af medelbeloppen för postanvisningar från utlandot och i transit genom Sverige. Afgiftsfria postanvisningar, inrikes och till utlandet, lyda däremot i allmänhet å jämförelsevis höga belopp. För vanliga inrikes postanvisningar har medelbeloppet, som år 1904 utgjorde 29 kronor 61 öre och år kronor 12 öre, år 1906 ytterligare nedgått till 28 kronor 57 öre. Beträffande beloppen å inrikes postanvisningar har under året, på gifven anledning, verkställts en särskild utredning, afseendo att uppvisa det relativa antalet anvisningar inom olika grupper. Af donna utredning, som afsåg maj månad 1906, framgingo följande procenttal. Tab. Q. å högst 5 kronor, som för mars månad 1904 beräknades till 30-9 procent 1 ) af hela antalet dylika anvisningar, år 1906 stigit till 34-7 procont af motsvarando antal. Den förskjutning, som här gifver sig tillkänna, torde utan tvifvel vara till väsentlig del beroende på den nedsättning af de inrikes postanvisnings- och postförskottsafgifterna för belopp om högst 5 kronor, som genomfördes med ingången af augusti månad Efter hvad man ^finner af tab. 6 och 7, äro Amerikas Förenta Stater det främmande land, med hvilket postanvisningsutväxlingen varit mest betydande. Sålunda försändes år 1906 från Förenta Staterna till Sverigo oj mindre än 169,571 postanvisningar å tillhopa 12,776,593 kronor, hvilket motsvarar med afseendo å antalet 59.1 procent och med afseende å beloppet 70-7 procent af samtliga postanvisningar från utlandet till Sverige. I motsatt riktning hafva under året försändts 10,907 postanvisningar å ett sammanlagdt belopp af 1,934,193 kronor. En öfversikt öfver de i postanvisningsrörelsen mellan Sverigo och Amerikas Förenta Stater under senaste femtonårsperiod utväxlade belopp lämnas i texttabell Q. Man finner däraf, att det är synnerligen afsevärda belopp, som medelst postanvisningar från Amerikas Förenta Stater tillsändts adressater i Sverige utöfver hvad som från Sverigo blifvit afsändt. Nettobeloppet till Sverige influtna postanvisningsmedel utgör under den tid, ifrågavarande rörelse ägt bestånd, eller sedan början af april månad 1885, tillhopa 97,908,657 kronor. Näst Amerikas Förenta Stator komma, med afseende å storleken af de med Sverige utväxlade postanvisningsbeloppen, Tyskland, Danmark och Norge, till hvilka länder större bel ) Jämför Postverkets ärsberättelse för 1904, sid. XX. Postanvisningsmedel i utväxling med Amerikas Förenta Stater åren Inemot tre fjärdedelar af vanliga inrikes postanvisningar lyda sålunda å högst 25 kronor, under det att i fråga om inrikes telegrampostanvisningar do högre grupperna äro talrikare representerade än de lägre grupperna. I öfrigt bör jämväl anmärkas, att antalet vanliga, inrikes postanvisningar

32 XXVI POSTANVISNINGAR. TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER. lopp afsändts än som därifrån ankommit, samt Storbritannien och Irland, i utväxlingen med hvilket land förhållandet är det motsatta. Postanvisningsutväxlingen med Norge visar emellertid lägre tal år 1906 än det näst föregående året. Postanvisningsrörelsen med Ryssland (utom Finland), hvilken rörelse öppnades den 1 februari 1905, har tagit ett icko obetydligt uppsving, såsom framgår af följande öfversikt. Stater. I detta afseende må här anföras, att under år 1906 blef medelst postanvisningar från Amerikas Föronta Stater expedierade via Sverige, tillsändt adressater i Finland ett sammanlagdt belopp af 770,919 kronor (mot 576,069 kronor under år 1905), medan do i motsatt riktning undor året expedierade postanvisningarnas sammanlagda bolopp utgjorde 73,386 kronor (mot 54,017 kronor under år 1905). En särskild grupp af postanvisningar utgöres af sådana, som på grund af öfverenskommelser mod vissa främmande länders postförvaltningar användas för redovisning af postförskott å paket. Dylik anvisning, delvis utskrifven, modföljer paketet till adressorten samt expedieras, sedan postförskottsbeloppet blifvit inbetaladt, i kompletteradt skick tillbaka. Antalet sådana anvisningar har under senaste två år varit följande. E) Tidningar och tidskrifter. Här nedan lämnas en jämförelse mellan antalet nummerexemplar af tidningar och tidskrifter, som åren 1905 och 1906 abonnerats genom postverkets förmedling eller som försändts i utgifvarekorsband eller vanliga tidningskorsband, äfvensom mellan antalet nämnda två år försända afgiftspliktiga tidningsbilagor, likaledes eftor nummoroxomplar räknadt. Postabonnerade: I utgifvarekorsband: Postanvisningar, som utfärdats för tidningsabonnemang, jämlikt aftalot mellan Sverige och Frankrike den 30 juni 1880, hafva åren 1905 och 1906 uppgått till följando antal och bolopp. Do transiterande postanvisningarna utgöras af sådana, som genom svenska postverkets förmedling utväxlats mellan Finland och åtskilliga andra länder, med hvilka svenska postverket står i direkt utväxling af postanvisningar. Omfattningen under sonaste två år af den sålunda förmedlade postanvisningsrörelsen framgår af nedanstående tablå, i hvilken upptagits postanvisningarnas antal och belopp äfvensom beloppet af det svenska postverket tillkommando kommissionsarfvode. I vanliga tidningskorsband: Afgiftspliktiga tidningsbilagor: Om man närmast fäster afsoende vid den inrikes tidningsrörelsen, visar det sig, att antalet postabonnorado nummerexemplar företer en, om ock ringa minskning, medan antalet i utgifvarekorsband och vanliga tidningskorsband försända nummerexemplar visar en, särskildt i fråga om sistnämnda försändolseslag, betydande stegring. Dock må erinras därom, att, då uppgifterna angående vanliga tidningskorsband år 1905 icko varit att anso som fullständiga, den verkliga stegringen i denna rörelsegren icke varit så stark, som nyss meddelade siffror synas gifva vid handen. I nedanstående öfversikt lämnas uppgifter om antalet af de försändelser, hvari ofvan afsedda tidningar och tidskrifter vid postbehandlingen varit inneslutna, nämligen dels paket med postabonnerade exemplar, dels utgifvarekorsband och dels vanliga tidningskorsband. Paket med postabonnerade exemplar: Utgifvarekorsband: Bland dessa transiterande finska postanvisningar komma i främsta rummet de, som utväxlats mod Amerikas Förenta Vanliga tidningskorsband:

33 TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER. POSTFÖRSKOTT. XXVII Vid jämförelse mollan dessa tal och dem, som i det föregående meddelats angåondo antalot nummeroxemplar, finner man att år 1906 antalet i hvarje försändelse inneslutna nummeroxemplar i modoltal utgjort: ll - 6 i inrikos paket med postabonnoradc exemplar, 3-o i paket till utlandot med postabonnerade exemplar, 5-8 i utgifvarokorsband och 2? i vanliga tidningskorsband. Beloppet af do pronumerationsmedol, som under år 1906 vid do särskilda postkontoron influtit för tidningar och tidskrifter, hvilka blifvit genom svenska postverket förskrifna, inhämtas af tabell 8, undor det att beloppet af de svenska postverket tillgodokomna afgifter för dylika tidningar och tidskriftor framgår af taboll 9. I sistnämnda värdebolopp ingå omollertid icke, bland annat, en del tidningsmedol, hvilka rodovisas i afräkningarna med främmande postverk. I här nedan införda texttabell R lämnas en öfversikt rörando vid rikets postanstalter influtna prenumorationsmodel etc. undor åron , och hafva för do sonasto två åron, då utgifvarokorsband förekommit i den inrikos poströrelson, befordringsafgiftorna för dessa försändelser äfvon upptagits i tabellen. F) Postförskott. I do öfversiktor, éoin här förut lämnats angående poströrelsen i dess holhot och särskilda grenar af densamma, hafva mod postförskott belagda försändelser af olika slag inräknats i do gruppor, till hvilka desamma mod afsoendo å sin boskaffonhot i öfrigt varit att hänföra. Eörando antalot post- förskottsförsändelser åron 1906 och 1905 lämnas här efteråt on sammanställning, i hvilken såsom»vanliga» brefpostförsändelser betecknats sådana, som icke varit rekommenderade ellor assurerade. 1) Brefpostförsändelser: Vanliga: 2) Paket: Rekommenderade och assurerade: Samtliga brefpostförsändelser: Tab. R. Vid rikets postanstalter influtna prenumerationsmedel och postafgifter m. m. för tidningar och tidskrifter åren ) Samtliga postförskottsförsändelser: ökningen år 1906 i antalet postförskottsförsändelser, jänifördt med år 1905, uppgår till 24-9 procent och är större för paket (48-2 procent) än för brefpostförsändelser (ll'i procent). Då, såsom i det föregående är nämndt, antalet paket öfver hufvud år 1906 företor on ökning, i förhållande till det näst föregående året, med 37-s procont, följer häraf att stegringen varit större i fråga om postförskottspaket än i fråga om paket utan postförskott. Enligt gällande internationella aftal kan i samfärdseln med andra länder än Danmark och Norge postförskott icke begäras å vanliga brefpostförsändelser. I denna omständighet finner man en förklaring därtill, att bland do mod utlandet utväxlade, till brefposten hörande postförskottsförsändelser en anmärkningsvärdt stor dol utgjorts af rekommenderade sådana. Af samtliga brefpostförsändelser voro år 1906 endast 0.5 procent, men af paketen ej mindre än 30-2 procent belagda

34 XXVIII POSTFÖRSKOTT. INKASSERINGSUPPDRAG. mod postförskott; år 1905 voro motsvarande tal resp. 0-6 och 28-o procent. Antalet postförskottsförsändelser är, inom samtliga grupper, vida större i riktningen från utlandet än i motsatt riktning. I nedanstående öfvcrsikt lämnas en redogörelse för antalet oinlösta postförskottsförsändelser, och har därjämte för hvarje grupp anförts det procenttal, som angifver do oinlösta postförskottens antal i forhållando till hela antalet postförskottsförsändelser inom gruppen. Oinlösta postförskottsförsändelser: Af do till Sverige från utlandet ankomna postförskottsförsändelserna hafva således år 1906 mer än en fjärdedel (29-5 procent) återsändts såsom oinlösta. Åfven antalet till Svorigo återsända postförskottsförsändelser, hvilka icke inlösts af adressat i utlandet, är relativt högt (22-7 procent), medan antalet oinlösta inrikos postförskottsförsändelser är förhållandevis ringa (8-2 procent). Sammanlagda beloppen af begärda postförskott och medelbeloppet per försändelse angifvas for do senaste två åren här nedan. Modelboloppet por oinlöst postförskott, som år 1905 utgjorde 8 kronor 5 öro, har år 1906 uppgått till 8 kronor 11 öro. G) Inkasseringsuppdrag. Ehuru någon inkassoringsrörelso icko förokommer i den inro svonska posttjänsten, verkställas, i enlighot med gällando internationella aftal, dylika uppdrag i utväxlingon med utlandet. Enligt nämnda aftal skola inkasseringshandlingar försändas under rekommendation och de inkasserade beloppen redovisas medelst postanvisning. Do försändelsor, om hvilka här är fråga, hafva för den skull i föroliggando berättelse inräknats bland resp. rekommenderade försändolser och postanvisningar. I texttaboll S lämnas en öfvorsikt öfver antal och belopp af do inkasseringshandlingar, som under ar 1906 till olika länder afgått eller därifrån ankommit. För jämföreiso hafva äfven slutsiffrorna for nästföregående tre år införts i tabellen. Enligt hvad af donna öfvcrsikt framgår, uppgick antalet värdehandlingar, som till Sverige ankommo för inkassering, år 1906 till 6,224 med ett sammanlagdt värdebelopp af 331,926 kronor och år 1905 till 5,061 å tillhopa 314,804 kronor. I fråga om såväl antal, som bolopp visar sig sålunda år 1906 någon ökning. Af hela antalet blefvo år ,784 eller 44-7 procent, representerande ett belopp af sammanlagdt 120,492 Postförskottsbelopp, tillhopa: Tab. S. Inkasseringshandlingar år Postförskottsbelopp per försändelse: Under det att sålunda i medeltal postförskottsbeloppet å inrikes och transiterande försändelser bibehållit sig konstant, har motsvarande medeltal beträffande försändelser till utlandet icke oväsentligt nedgått, men medeltalet beträffande försändelser från utlandet afsevärdt ökats. De oinlösta postförskotten representera följande sammanlagda belopp. Belopp af oinlösta postförskottsförsändelser:

35 INKASSERINGSUPPDRAG. EXPRESSFÖRSÄNDELSER. MOTTAGNINGSBEVIS. OBESTÄLLBARA OCH OREGELBUNDNA FÖRSÄNDELSER. XXIX kronor, eller 36-3 procent af samtliga ankomna inkasseringshandlingars värdobelopp, såsom oinlösta återsända till utlandet. Enär motsvarande procenttal år 1905 voro resp och 35-4, är ur donna synpunkt resultatet år 1906 i någon mån ogynnsammare än det näst föregående året. För inkassering i utlandet hafva under år 1906 från Sverige försändts endast 96 värdehandlingar, representerande ott belopp af tillhopa 1,116 kronor. Att inkassoringsrörelson i donna riktning tagit mycket ringa fart, beror utan tvifvel därpå, att, då någon inkassering oj förekommer i den inrikes poströrelsen, don svenska allmänheten saknar vana att på detta sätt indrifva tillgodohafvandon. H) Expressförsändelser. De försändelser, för hvilka expressbefordran begärts, uppgingo åren 1906 och 1905 till följande antal. Expressförsändelser: rörande obeställbara och oregelbundna 1 ) försändolsor, ondast kunnat afso sådana försändelser, som inkommit till Genoralpoststyrolsens reklamationskontor, föreligga numera fullständiga uppgifter rörande dylika försändelser från samtliga postanstalter i riket. Till följd däraf har i tab. T kunnat för år 1906 lämnas on öfversikt rörande antalot obeställbara försändolsor af olika slag äfvensom rörande de åtgärder, som med dessa försändelser vidtagits. Såsom tabellen gifvor vid handon, hafva af de i första hand obeställbara, inrikes försändelserna omkring två tredjedelar (66-1 procent) kunnat genom postanstalterna återställas till afsändare, under det att 10-5 procent beställts genom reklamationskontorot och åtorståendo 23-4 procent blifvit definitivt obeställbara. Af försändelser från Sverige till utlandet, hvilka såsom obeställbara återkommit till svenska utväxlingspostanstalter, hafva 36-1 procent kunnat återställas till afsändare genom postanstalterna, medan 24 - o procent beställts genom reklamationskontoret och 399 procont blifvit definitivt obeställbara. En öfversikt rörande antalet definitivt obeställbara försändelser lämnas i nedanstående tablå, hvilken jämväl redogör för förhållandet mellan dessa försändelser och hela antalet till postbehandiing förekommande försändolsor inom motsvarande grupper. 1) Inrikes: Ökningen i antalet försändelser af detta slag utgör 22-9 procent. I) Mottagningsbevis. Enligt gällande bestämmelser kan mottagningsbevis erhållas beträffande rekommenderade och assurcrade försändelser, oassurerado paket och postanvisningar. Under senaste två år har dylikt bevis begärts rörande följande antal försändelser. Mottagningsbevis å försändelser: 2) Till utlandet: Här framträdor således för redogörelseåret en ökning af ll-o procont i förhållande till år öfver hufvud är antalet mottagningsbevis ytterst ringa, i det att sådana begärts för mindro än 0-2 procent af hela antalet försändelser inom ofvan uppräknade gruppor. K) Obeställbara, oregelbundna och reklamerade försändelser. a) Obeställbara och oregelbundna försändelser. Under dot att de redogörelser, som i förut afgifna årsberättelser lämnats Antalet definitivt obeställbara försändelser är således relativt högre beträffande försändelser till utlandet än i fråga om inrikes försändelser och anmärkningsvärdt högt boträffande 1 ) Oregelbundna försändelser äro sådana, hvilka förete afvikclser från gällande bestämmelser och därför icke bort till postbehandling mottagas. Rörande behandlingen af dylika försändelser, dä de af förbiseende mottagits eller ur brefl&da upphämtats, gälla för olika fall olika regler. Vissa försändelser skola adressat tillhandahållas; andra skola, efter omständigheterna, förstöras eller till afsändare (främmande postförvaltning) återställas och äro sålunda att anso som obeställbara i vidsträckt mening.

36 XXX OBESTÄLLBARA, OREGELBUNDNA OCH REKLAMERADE FÖRSÄNDELSER. brefkort. Sålunda har af brefkort till utlandet mor än en balf procent blifvit definitivt obeställbara. Anledningen till att försändelse blifvit oboställbar har oftast varit felaktig eller ofullständig adressbeteckning. Icke sällan förekomma adresser, som vittna om stor tankspriddhet hos vederbörande afsändare, exempelvis»p. A. Pottersson, Pettersson>, d. v. s. med upprepande af adressatons tillnamn i stället för angifvande af adressorten. Äfven synes don korresponderande allmänheten synnerligen lätt förväxla do större inhemska städernas namn, då dessa skola å försändelse angifvas såsom adressorter. Genom en å reklamationskontoret förd, alfabetiskt ordnad förteckning öfver namn å gator i do mera betydande städerna lyckas det emellertid ofta nog att beställa dylika försändelser oöppnade till adressaterna. Äfven fullständigt adrosslösa försändelser förekomma i jämförelsevis stort antal. Under år 1906 inkommo till reklamationskontorot icke mindro än 399 vanliga bref och 2,190 brefkort, hvilka upphämtats ur broflådor och befunnits i saknad af hvarjo botockning rörando adress. Af dessa kundo genom kontorets åtgärder 89 brof och 410 brefkort beställas till respektive afsändare. filand de till reklamationskontoret insända, oboställbara trycksakerna utgjordes ej mindro än 25,575 af nyårskort och valsedlar. Brofpostförsändelser med innehåll af penningar ellor andra föremål af värdo förokommo å roklamationskontoret till ott antal af 4,934, med ett kontant innehall af tillhopa kr. 4,664: 22 sålunda fördelad t: Af dessa försändolsor" blefvo på grund af reklamationer eller med lödning af de upplysningar, som vunnits vid försändelsernas öppnande å roklamationskontorot, 4,135, ollcr 83'8 procent, med ett sammanlagdt ponningeinnehåll af kr. 3,189: 40, tillställda vederbörande afsändaro eller adressator. Beträffande försändolsor mod värdeinnohåll, hvilka ofter öppnandet å reklamationskontorot förblifvit obeställbara, äfvonsom angåendo postanvisningar, hvilkas belopp icko kunnat till voderbörando utbetalas, utfärdados kungörolsor i vanlig ordning. b) Reklamerade försändelser. Å Generalpoststyrelsens reklamationskontor förekommo under år 1906 till behandling 7,846 diarieförda äronden,. af hvilka 6,871 utgjordes af egentliga roklamationsärondon, d. v. s. anmälningar rörande försändelser, Tab. T. Obeställbara försändelser år 1906.

37 REKLAMERADE FÖRSÄNDELSER. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN. XXXI hvilka icke kommit vederbörande tillhanda. Af hvilka slag dessa försändelser voro äfvensom till huru stort antal de blifvit efter reklamationen tillrättaskaffado, framgår af följande sammanställning. V. Ekonomi. A) Den finansiella ställningen. Postverkets finansiella ställning år 1906 framgår af efterföljande, på postverkets hufvudbok för nämnda år grundade öfversikt. 1) Balans från år Debet. Af dessa voro: 2) Inkomster. Gynnsammast ställer sig resultatet beträffande assurerade bref och postanvisningar,- hvilka samtliga tillrättaskaffats. Af paket hafva 89.5 procent kommit vederbörande tillhanda samt af bref, brefkort och korsband resp. 62-6,25-0 och 41-9 procent. Af rekommondorade brofpostförsändelser och postförskottsförsändelser bar största delon kommit till rätta. Hela antalet tillrättaskaffade försändelser utgjorde '76-5 procont af samtliga reklamerade. Detta procenttal är, såsom framgår af nodanståendo texttabell U, större än något föregående år under senast tilländagångna femtonårsperiod. Tab. U. Reklamerade försändelser åren Skulder. 3) Balans till år 1907.

38 XXXII DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN. Kredit. 1) Balans från år ) Utgifter. 3) Balans till år 1907.

39 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN. INKOMSTER OCH UTGIFTER VID POSTANSTALTERNA. XXXIII Inkomsterna år 1906 hafra enligt förestående tablå utgjort 18,442,464 kronor. 18 öre och driftkostnaderna 16,135,209 kronor 74 öre, i följd hvaraf ott öfverskott för årot uppkommit af 2,307,254 kronor 44 öre, hvilka öfverskottsmedel, på grund af bestämmelsen i 17 af nådiga instruktionen för Generalpoststyrelsen, blifvit till Statskontoret utanordnade för att af Statsverket disponeras. Då nu i riksstaten för år 1906 postmedlen både uppförts med 16,770,000 kronor, samt postverkets utgifter enligt staterna för samma år beräknats till 15,685,000 kronor, hvilkot niötsvärar ett öfverskott af 1,085,000 kronor, befinnes det alltså, att inkomsterna undef året öfverstigit de beräknade med öfver 1,670,000 kronor, under dot att utgifterna med öfver 450,000 kronor öfverskridit den i staterna upptagna utgiftssumman, samt att i följd däraf öfverskottot för året uppgått till mera än 1,220,000 kronor utöfver hvad som förutsetts. Förhållandot mellan de i staterna upptagna utgiftsposterna och do verkliga utgifterna framgår af följande öfvorsikt. Såvidt emellertid postanstalternas utgifter bestridts vid postanstalterna själfva, angifvor nämnda tabell, bland annat, att de. särskilda postkontorens (med underlydande poststationer etc.) utgifter under år 1906 Utgjort följandö procenttal af in-; komsterna, nämligen: I texttabellen W å omståendo sida hafva postkontoron ordnats efter uppbördons storlek år Ur tabellen framgår, att uppbörden under året utgjort: För uppbördens storlek inom de olika postdistrikten redo görds å sid. XXXIX. Å öfvergångsstaten' och anslaget till oförutsedda utgifter har sålunda besparing skett, medan utgifterna undor öfriga anslagstitlar öfverskridit de beräknade. Såsom framgår af don å nästa spalt införda texttabellen V, i hvilken postverkets inkomster och driftkostnader ni. m. under de senast förflutna femton åren jämföras, hafva inkomsterna år 1906 i förhållande till år 1905 ökats med 1,065,141 kronor eller 6-1 procent, medan motsvarande tal för utgifterna uppgår trjl 837,662 kronor- ellor 5-5 procent, öfverskottet 2,307,254 kronor.., utgör. 125 procent af inkomsterna och öfverstigor 1905 års behållning med 227,479 kronor, motsvarande 10'ö procent. Tab. V. Inkomster och driftkostnader åren B) Inkomster och utgifter vid postanstalterna. En väsentlig del af postverkets utgifter bestrides. genom postverkets bufvudkassa, utan att distriktsförvaltningarna eller postanstalterna för ändamålet anlitas... Likaledes inflyter en, om ock ringa del af postverkets inkomster direkt till hufvudpostkassan. I, don öfyersikt öfver inkomster och utgifter vid de särskilda postanstaltorna, som lämnas i tab. 9, ingå icke de utgiftor, som för postanstalternas räkning bestridts frånhufvud-' postkassan.

40 XXXIV INKOMSTER OCH UTGIFTER VID POSTANSTALTERNA. Tab. W. Postkontoren ordnade efter uppbördens storlek år 1906.

41 FRANKOTECKENSFÖRBRUKNINGEN. POSTVERKETS FASTIGHETER. XXXV C) Frankoteckensförbrukningen. Antalet från postverkets frimärkosförråd under senasto två år utsända frankotockon af olika slag framgår af nedanstående tablå. Här nedan i texttabell X införda sammanställning utvisar dels antalet från frimärkesförrådet under senaste femtonårsperiod utsända frankotecken äfvensom värdet å dosamma, dels ock den vid postanstalterna under samma tid influtna uppbörd för försålda frankotecken. Don olikhet, som gifver sig tillkänna i fråga om dessa värdebelopp, beror till väsentlig del därpå, att af de från frimärkesförrådet utsända frankotecken on del återlevererats till samma förråd och följaktligen icke ingått i postanstalternas frankoteckensuppbörd. D) Postverkets fastigheter. Nedanstående tablå utvisar det ungefärliga värdet af postverkets fasta egendom vid 1906 års utgång. Posthus på landet: Tab. X. Antal och värde af till postanstalterna utsända frankotecken och influtna medel för försålda frankotecken åren Vid jämföreiso med år 1905 föroto sålunda talen för år 1906 en ökning i antalet med 3 - c procent och i värdobeloppot med 4-3 procent. I det angifna värdebeloppot har jämväl inräknats den till läggsafgift, som uppbäros vid försäljning af frimärken, anordnado i häften, och hvilkon utgår med 5 öro för hvarjo häfte. Dylika häften hafva under nästförflutna två år utsändts från frimärkesförrådot till följande antal.

42 XXXVI POSTVERKETS FASTIGHETER. POSTLAGSTIFTNING M. M. Hus och tomter i städer: VI. Postlagstiftning m. m. Med Amerikas Förenta Staters postförvaltning har aftal träffats angåendo utväxling, från den 1 februari 1906, af paket om högst 2 kilograms vikt (Sv. Ffs. n:r 85, år 1905). Sammanlagda värdet af all postverkets fasta egendom vid slutot af år 1906 uppgick sålunda, enligt förestående beräkning, till 6,306,700 kronor. Detta bolopp öfverstigor med 90,300 kronor det för år 1905 upptagna värdet af samma fastigheter. Det högro värdet föranledes däraf, att do nya posthusen i Malmö och Katrineholm under år 1906 blifvit färdiga. Boträffando do byggnadsarbeten, som för postverkets räkning pågått undor år 1906, må här lämnas följande redogörelse A posthuset i Malmö afslutades byggnadsarbetena under året, så att postkontoret kunde dit förläggas från don 31 oktober. Postinspektionen i Södra distriktet hade rodan dessförinnan tagit do för densamma afsedda lokaler i besittning. Äfven större delen af de för uthyrning afsedda lägenheter inom posthuset har under året tillträdts. Det hyresbelopp, som härigenom tillflytor postverket, uppgår för närvarande till 15,370 kronor för år räknadt. Sammanlagda utgifterna under år 1906 för posthuset i Malmö uppgingo till 122,157 kronor 14 öre. Ännu återstår slutlikvid till vissa entreprenörer, arkitekten, kontrollanten m. fl. A det nya posthuset i Katrineholm fortskredo arbetena, så att postkontoret den 16 december kunde inflytta i de nya lokalerna. Öfverliggningsrummon för postkupöpersonalon tillträddes däremot först vid årets utgång. Det äldro posthuset har blifvit nedrifvet och tomten afröjd. Byggnadsentreprenören har för matorialierna i det äldro huset godtgjort postverkot med ett belopp af 2,000 kronor. Med O. E. Kristianson, Katrineholm, har träffats aftal om utförando af vatten- och afloppslodningar mot ett ersättningsbelopp af 2,192 kronor 80 öro. Utgifterna för detta byggnadsföretag bafva under årot uppgått till 38,338 kronor 20 öro. Sodan Eders Kungl. Maj:t den 16 augusti 1905 bemyndigat Goneralpoststyrelsen att för postmedol låta uppföra tillbyggnad till posthuset i Råda äfvensom verkställa de ändringsoch reparationsarbeten å det nuvarando posthuset, som till följd af tillbyggnadens uppförande kundo blifva nödiga, under villkor att sammanlagda kostnaden för dessa arboton icko öfverstege 7,000 kronor, har Generalpoststyrelsen upprättat entropronadkontrakt med byggmästaren J. M. Lindberg, Seffle, om arbetenas utförando mot en ersättning af 6,750. kronor. Dessa arbeten hafva under året afslutats. Enligt nådigt bref don 30 mars 1906 har Eders Kungl. Maj:t förklarat, att det genom nådiga kungörelsen don 21 december 1904 meddolado förbud att med allmänna posten bofordra till svensk postanstalt adrosseradt paket, innehållande brännvin eller andra brända eller destillerade spirituösa drycker, icko skall äga tillämpning å paket om högst 5 kilograms vikt, som från utlandet sjölodos ankommer till Svorigo (Sv. Ffs. n:r 32, år 1906). Gonom nådig kungörelse don 22 juni 1906, angåondo ändrad lydeiso af 11 i aflöningsrcglomontot för tjänstomän och botjänto vid postverket den 6 juni 1902, hafva felräkningspenningar tillerkänts jämväl kassör vid postinspoktionskontor. (Sv. Ffs. n:r 53, år 1906). Vidaro hafva gonom nådig kungörelse den 31 december 1906, angåondo ändrad lydeiso af 70 i nådiga instruktionen för Goneralpoststyrelsen den 31 december 1902, i viss mån ändrade föreskrifter meddelats angåondo den vederbörande tjänstomän hos Styrelsen tillkommando anmärkningsprovision (Sv. Ffs. n:r 118 år 1906). Don 29 november 1906 har Edors Kungl. Maj:t utfärdat nådig kungörelse angåendo en särskild pyoststamlert, att användas å postförande fartyg m m. (Sv. Ffs. n:r 118, år 1906). Under år 1906 har i Rom från och med den 7 april till och med don 26 maj hållits internationell postkongress, vid hvilkon Sverige, på grund af nådiga förordnanden, roprosontorados af gonoralpostdiroktören E. von Krusonstjorna och statistikern i Sveriges riksbank, förutvarande t. f. sekreteraren hos Goneralpoststyrelsen, filosofie doktorn F. Grömvall. I kongressen doltogo representanter för icko blott alla till världspostföreningen hörande ländor, mod undantag af ropublikon Salvador, utan äfven två länder utom föroningen, nämligon Kina och Etiopien. Vid kongresson verkställdes en ganska omfattando rovision af alla do inom världspostföroningon gällando konventioner och aftal jämto tillhörande oxpoditionsroglementcn. Då emellertid do beslutade förändringarna och tilläggen i gällando bestämmelser rörando postutväxlingen icko skola i allmänhot träda i kraft förr än den 1 oktober 1907, tordo i föreliggande» årsberättelse allenast böra i korthet redogöras för några af do viktigasto kongressbesluten. Frågan om godtgörelse för transitbefordran af brefpostförsändelser blef på det sätt reglerad, att denna godtgörolso, som för närvarande i fråga om såväl öppen som sluten transit utgår vid landtransitbefordran mod visst bolopp per kilogram af försändelsernas vikt, oberoende af befordringsvägens längd, och vid sjötransitbefordran i förhållando till såväl vikten som

43 POSTLAGSTIFTNING M. M. XXXVII väglängdon, skall vid sluten transitbofordran städso beräknas oftor dels do slutna posternas bruttovikt och dels befordringsvägens längd samt vid öppen transitbofordran efter försändelsernas antal. Kvantiteten af do transiterande försändelserna skall beräknas under en poriod af 28 dagar hvart sjätto år, första gängen i november 1907, och resultatet af denna beräkning skall läggas till grund för transitersättningon under do följande sex kalenderåren. Om det årliga saldot af transitafräkningarna mellan två länder icko öfverstigor 1,000 francs, skall det betalningsskyldiga landet vara befriadt från all afgift i detta hänseende. Rörande det internationella brefportot, som hittills utgått med 25 contimos för hvarjo brof och för hvarjo vikt af 15 gram eller del af 15 gram, beslöts att viktenheten för enkelt porto skall höjas till 20 gram samt att porto för do viktsatser, som öfvorstiga do första 20 gram af ett brefs vikt, skall utgå mod allenast 15 contimes. Såsom en öfvergångsanordning bestämdos dock, att do postförvaltningar, hvilka icko kunna biträda grundsatsen om viktonhotons höjning till 20 gram och sänkning till 15 contimes af portot för högre viktenhot, skola äga rätt att uppskjuta tillämpningen af dessa båda bestämmelser eller en af dem, hvad angår bref från deras länder. För att bereda brefafsändaro tillfälle att betala porto för svarsmeddolando blof vid kongressen beslutadt, att svarskuponger (»coupons-réponso») skola kunna användas i utväxlingen mellan do länder, som därom särskildt öfverenskomma. Sådana kuponger, hvilka skola hållas allmänheton tillhanda för ett pris af minst 28 contimos per styck, skola i vederbörando land kunna utbytas mot frimärken å 25 contimes eller å motsvarande belopp i landets mynt. De sålunda använda kupongerna hopsamlas sedermera och insändas till världspostföreningons internationella byrå i Bern, som har att mod ledning däraf förmedla afräkningon mellan do i utväxlingon doltagando länderna. Do reglcmontariska föreskrifterna rörando brefkort underkastades on ingåendo revision, hvarvid bland annat bestämdos att afsändare skall äga rätt att förfoga icko blott öfvor brefkorts baksida utan äfven öfver vänstra hälften af framsidan. Användandet af brefkort mod skriftligt meddelande å framsidan har på detta sätt blifvit genom kongressens beslut sanktioneradt. I fråga om assuransafgiften för försändelser med cmgifvet värde beslöt kongresson, att donna afgift skall bestämmas genom sammanslagning af do andelar, 5 contimos per 300 francs för hvarjo land (jämte till äfventyrs förokommando sjöassuransafgift), som skola tillfalla vederbörande i befordringen doltagando postverk. Likväl förbehölls, såsom öfvergångsanordning, hvarjo land rättighet att uppbära en annan assuransafgift intill V«procont af det angifna värdet å försändelsen. Afräkningon öfver assuransafgiftor mellan vederbörando i postbefordringen doltagando ländor skall i stället för att, såsom för närvarando äger rum, grundas på hvarjo särskild försändolso för framtiden upprättas på grundvalen af en särskild statistik, som anställes under 28 dagar hvarjo år. Afgiften för postanvisningar, hvilkon för närvarande utgör, för do första 100 francs, 25 contimos för hvart bolopp af 25 francs eller del af 25 francs och, utöfvor do första 100 francs, 25 contimos för hvart belopp af 50 francs ollor del af 50 francs, bestämdes att för framtiden utgå efter on onhetlig tariff af 25 contimos per 50 francs eller del däraf. Hvad angår do aftal, som vid kongresson biträddes och undertecknados af Sveriges ombud, nämligen världspostkonventionon, aftalot angåondo utväxling af brof och askar mod angifvot värdo, aftalet angåendo postanvisningsrörolsen, konventionen angåonde utväxling af postpaket, aftalet angåondo inkasseringsrörolsen och aftalet angående abonnemang gonom postverkens förmedling å tidningar och andra periodiska skrifter, bar, vid underdånig föredragning don 9 november 1906, Eders Kungl. Maj:t funnit nämnda aftal böra för Sveriges del antagas samt låtit till Utrikesdepartementet öfvorlämna ärondet i fråga för fortsatt behandling. Af Svenska Nationalföreningens mot tuberkulos välgörenhetsmärken, hvilka, enligt hvad i senast afgifna årsberättelser närmare förmäles, tillhandahållas allmänhoten genom postverkets försorg, har under år 1906 on ny typ utkommit. Dot tillförono lämnade medgifvando rörando dylika märkens försäljning genom postverket har jämlikt nådigt bref don 21 december 1906 utsträckts att gälla för ytterligare ett år från och med den 1 februari Sedan undor loppot af år 1906 ytterligare ett större antal föremål för ett svenskt postmuseum inköpts eller eljest förvärfvats, har ett sådant museum den 16 december öppnats för allmänheten. Museet, till hvilkot tillträdet är afgiftsfritt, är inrymdt i posthuset vid Lilla Nygatan i Stockholm. Till postmästaren K. E. T. Holm har, jämlikt nådigt bref den 23 mars 1906, af postmodlen utbetalats understöd till utgifvando af första delen af on utaf honom utarbetad redogörelso för det svenska postväsendots historiska utveckling, benämnd Sveriges allmänna postväsen. Ifrågavarande första dol af Holms arbeto har under året utkommit. Med stöd af nådigt bemyndigando den 7 septomber 1906 har vidaro till Svenska postpersonalens helnykterhetsförbund af postmedel utbetalats ott belopp af trehundra kronor till främjande af förbundets verksamhet. Jämlikt nådigt bref den 5 oktober 1906 har Eders Kungl. Maj:t bemyndigat Generalpoststyrolsen att i don omfattning, Styrelsen funno skäligt, försöksvis genomföra sådan utvidgad befogenhet för landtbrefbärare, att dylik funktionär jämväl skulle dels, mot utfärdande af för postverket bindande inlämningsbovis, från korrespondent till postbefordran mottaga inrikes försändolso med angifvet värde af högst 500 kronor och inrikos postanvisning å högst 100 kronor, dels, såvidt postbohandling ägt rum vid minst on fast postanstalt, till korrespondent utdela försändelse med angifvet värdo af högst 500 kronor, postanvisningsmedel, med löson belagda försändelser och postförskottsförsändelser innehållande medicin, dels, hvad

44 XXXVIII POSTLAGSTIFTNING M. M. STYRELSEN. DISTRIKTSFÖRVALTNINGARNA. anginge åkande landtbréfbärare, i såväl ena som andra riktningen befordra paket af högst 5 kilograms vikt, dels ock, mot i förväg erlagd likvid, åt korrespondent ombesörja inköp af frankotecken i större myckonhet. På grund däraf har Generalpoststyrelsen från ingångon af december månad 1906 låtit i.förevarando afsoendo vidtaga försöksanordningar å vissa för ändamålet lämpliga linjer inom rikets olika delar. Förste postbetjänte hafva under året erhållit i viss mån utsträckt le/ogenhet. I sådant hänseendo har nämligen föreskrifvits, att åt förste postbetjänt må, i den mån distriktschefon så finner lämpligt, anförtros att å postkontor på egot ansvar journalisera värdeförsändelser och postanvisningar, under förutsättning att postbetjänten öfvat sig i dylika göromål och befunnits kunna fullgöra dem på ett tillfredsställande sätt. Vidare har Generalpoststyrolsen beslutat, att i de störro städer, där värdepost utdelas genom brefbärare, detta bestyr skall från ingången af år 1907 fullständigt skiljas från annan brefbäring och. verkställas af försto postbotjänto. På grund af Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 29 november 1906 har Generalpoststyrolsen beslutat tilldela do af Styrelsen antagna extra tjäustemannabiträden och extra postbetjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar, hvilka vid 1906 års utgång kvarstodo i postverkets tjänst, ett tillfälligt arfvodestillägg för året, utgåendo med 10 procent af det för en hvar bestämda arfvodo för nämnda år. B) Distriktsförvaltningarna. Distriktsförvaltningarnas verksamhet är i hufvudsak bestämd genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 28 oktober Jämlikt detta nådiga bref är riket, med undantag af städerna Stockholm, Göteborg och Malmö jämte de under postkontoron i dossa städer af Gonoralpoststyrolsen förlagda poststationer och postlinjer, fördeladt i fem postdistrikt med benämning södra, västra, östra, mellersta och norra distrikten, hvart och ett omfattande vissa särskildt angifna län eller delar af län. Hvarjo postdistrikt förestås af on postinspektör, och äga postdirektörerna i Stockholm, Götoborg och Malmö, boträffando dom undorlydando personal och för do till doras postkontor hörando områden, i tillämpliga dolar utöfva postinspektörs myndighot och åligganden. Från och med don 1 april 1896, då postinspoktionon i östra distriktet förflyttados frän Norrköping till Stockholm, hafva do särskilda distriktsförvaltningarnas stationsorter varit följande: för södra distriktet Malmö, för västra distriktet Göteborg, för östra och mellersta distrikten Stockholm och för norra distriktet Sundsvall. För belysande af förhållandona inom do särskilda postdistrikten lämnas i å nästa sida införda texttabell Z uppgifter för hvarjo distrikt angående antalot fasta postanstalter, personal, broflådor och lösväskor, afgångna försändelser äfvensom uppbörd, allt undor år För postföringon å järnväg och landsväg inom do olika distrikten är i annat sammanhang redogjordt. VII. Styrelsen och distriktsförvaltningarna. Tab. Y. Antal till Generalpoststyrelsen inkomna och afgjorda mål åren A) Styrelsen. Generalpoststyrelsen är, enligt 28 i den för Styrelsen den 31 december 1902 utfärdade instruktion, fördelad på fem särskilda byråer, nämligen kanslibyrån, traiikbyrån, kameralbyrån, utrikes- och författningsbyrån samt revisionsbyrån. Under kanslibyrån höra rogistratorskontoret, som förestås af on registrator, ombudsmansexpeditionen, som företrädes af en notarie och ombudsman, samt rcklamationskontoret, som förestås af en aktuario. Till kameralbyrån höra postvorkets hufvudkassa, som förestås af en kassör, postverkets frimärkesförråd och pcrsodelförråd, hvilka afdelningar förvaltas af hvar sin intendent, samt blankettförrådet med en aktuario såsom föroståndaro. Statistiska kontoret och taxokontoret höra under utrikes- och författningsbyrån och förestås af hvar sin aktuario. Antalet af do undor åren till Generalpoststyrolsen inkomna och a/gjorda mål framgår af vidståonde texttabell Y. I detta antal hafva emellertid icko inräknats sådana från vederbörande distrikts- och lokalförvaltningar insända redogörelser, rekvisitioner med mera dylikt, som icko införts i diarierna.

45 INTERNATIONELL POSTSTATISTIK. XXXIX VIII. Internationell poststatistik år I tab. 10 läranas on jämförande öfversikt öfver postväsendet i do europeiska länderna samt i Amerikas Förenta Stater år För denna öfversikt hafva uppgifter hämtats hufvudsakligcn ur don af internationella postbyrån i Bern utgifna»statistiquo généralo», men äfven, i vissa hänseenden, ur do särskilda ländernas poststatistiska redogörelser. Ur de i tabellen meddelade uppgifter om do särskilda ländernas areal (kol. 2) och folkmängd (kol. 3) har omedelbart beräknats befolbiingem täthet per kvadratkilometer (kol. 4). För postväsondot har donna fråga så till vida betydelse, som postföringon tydligen ställer sig helt annorlunda i glest bofollcado trakter än i traktor med sammanträngd befolkning. Enligt hvad tabellen gifver vid handen, är Belgien det tätast befolkade landet med 243 invånaro per kvadratkilometer, och närmast därofter komma Nederländerna, Storbritannien och Irland, Italien och Tyskland. 1 Sverigo är invånarnos antal ondast 12 per kvadratkilometer; ännu glesare befolkade äro Turkiet, Amerikas Förenta Stater, Norge och Ryssland (inkl. Finland). Antalet fasta postanstalter (kol. 5) inom de olika länderna har i tabollon satts i rolation till dels arealen (kol. 6), dels folkmängden (kol. 7). Ur förstnämnda synpunkt kommor Schwoiz-i första rummet, med endast Hl kvadratkilometer på hvarfast postanstalt; närmast därefter komma Storbritannien och Irland mod 13-6, Tyskland med 13'9, Belgien mod 22-5 och Nederländerna med 23-4 kvadratkilometer. För Sverigo är talet kvadratkilometer, och med ännu högro tal komma Kreta, Bosnien-Herzegovina, Ryssland (inkl. Finland) och Turkiet. I förhållande till invånareantalet komma Norge och Schweiz främst med resp. 817 och 888 invånaro på hvar fast postanstalt; därefter följa Amerikas Förenta Stater; med 1,133, Portugal med 1,454, Tyskland med 1,553 samt, i sjätte rummet, Sverige med 1,763 invånaro på hvarje dylik anstalt. Mer än 10,000 invånaro komma påhvarjo fast postanstalt i Ryssland, Krota, Turkiet och Bosnien-Herzegovina. Vid en jämförelse mellan antalet breflådor (kol. 8) och antalet fasta postanstalter visar det sig, att i Danmark breflådornas antal är mera än tio gånger större ämantalot fasta postanstalter samt att brefiådornas antal är relativt högt äfven i Belgien, Luxomburg, Frankrike och Österrike. I Sverigo är antalet breflådor ungefär dubbelt så stort som antalet fästa postanstaltor. I fråga om personalen (kol. 9) ställer det sig svårt att göra någon jämförelse för olika länder, enär, såsom också i tab. 10 är anmärkt, do uppgifter, som stått tillbuds, i många fall afsett både post- och telegrafverken samtnågon fördelning af personalen på post- och tolograftjänsten icke kunnat genomföras. Vissa oregelbundenheter och ofullständighoter framträda äfven i uppgifterna rörande antalet postförsändelser. Do tal, som lämnas i kol af tab. 10, torde dock äga en tillräcklig grad af tillförlitlighet för att kunna i någon mån läggas till grund.för ett bedömande af poströrolsons intensitet i de särskilda länderna.. Antalet afgångna portopliktiga brefpostförsändelser har, i förhållande till invånareantalet, varit störst i Amerikas Förenta Stater, med 131'6 försändelser por invånare. Af de europeiska' länderna kommer Schweiz i främsta rummet med 82 - G försändelser; därefter följa Belgien med 76.6, Tyskland med 76-2, Nederländerna med 72-o, Frankrike med 69-9, Danmark med 45'8, Luxemburg med 44-8, Österrike med 43-2, Rumänien med 33-2 och, i tionde rummet bland do europeiska staterna, Sverige med 30'8 afgångna försändelser per invånare. Do sista länderna i ordningsföljden äro Ryssland med 6-2, Bosnien-Herzogovina med 5-6, Kreta med 3-8 och Turkiet mod 0 8 försändelser per invånare. Tab. Z. Öfversikt af poströrelsen m. m. i de särskilda postdistrikten, år 1906.

46 XL INTERNATIONELL POSTSTATISTIK. UNDERSTÖDSKASSOR. Om man ser på do särskilda slagen af brefpostförsändolser, bofinnos ordningen vara i någon mån omkastad. Beträffande bref och korsband intaga Förenta Staterna fortfarande första rummet, men i fråga om brefkort det sjunde. Af de europeiska staterna har Sverige beträffande antalet bref tagit förstoget framför Luxemburg och Rumänien och sålunda intagit åttondo rummet; i fråga om brefkort kommer Sverige i sjunde rummet, i det att såväl Rumänien som Danmark och Frankrike hafva att uppvisa ett mindre antal dylika försändelser. Främst kommer, i fråga om do afsända brefkortens antal, turistlandet Schweiz med 25'3 brefkort per invånaro, därefter Tyskland med 22 - i, österriko med 15-o, Luxemburg med 14-3, Nederländerna med 13-o, Belgien med 12-2, Amerikas Förenta Stater med 9-6 och Sverige mod 8-o brefkort por invånaro. Användningen af brefkort är,iförhållande till antalot brofpostförsändelsor i dess helhet, förhållandevis ringa icko blott, såsom nyss är nämndt, i Amerikas Förenta Stater utan äfvon i Frankriko och Spanion. I åtskilliga länder, såsom Spanien, Storbritannien och Irland samt Amorikas Förenta Stater, förmedla postverken icko abonnemang af tidningar och tidskrifter. I andra länder åter inskränker sig denna förmedling därtill, att rekvisitionen och abonnemangsbeloppet genom postverkets försorg öfversändas till vederbörando utgifvare. Bland öfriga länder, för hvilka fullständiga uppgifter rörando tidningsabonnemang föreligga, intager Sverigo, med afseende ä antalet nummerexemplar af postabonnorado tidningar och tidskrifter, tredje rummot med 29-9 nummeroxemplar por invånaro; främst kommeri detta afseende Schweiz med 44-5 oxomplar och därefter Danmark med 42-4 exemplar. Sist i tab. 10 (kol ) lämnas en redogörelse för postverkens finansiella ställning. På grund af den förening, som i många länder förokommer mellan post- och telegrafverken, gäller emellertid äfven här, att uppgifterna i åtskilliga fall afse de förenade verken och icko postverket ensamt. Under det att poströrelsen i Amerikas Förenta Stater ledt till en ekonomisk förlust af 94 procent af inkomsternas sammanlagda belopp, visar sig för flertalet europeiska stater ett störro eller mindre öfverskott. Förhållandevis störst är detta öfverskott i Turkiet och Spanion, där icke mindro än resp. 79i och 05-5 procent af inkomsterna besparats; i Belgien utgör öfverskottet 49o procent, i Ryssland 38'5 procent och i Rumänien samt Storbritannien och Irland resp och 28-4 procent af inkomsterna. För Tyskland är öfverskottet 12-1 och för Sverige 12-o procent; det minsta öfverskottet framgår för Norgo, Serbien och Luxemburg (resp. 9-9, 8-2 och 7-i procent). Endast i tre europeiska länder, nämligen Bosnien-Hcrzogovina, Kreta och Österrike, hafva utgifterna öfverstigit inkomsterna. I förhållando till inkomsternas sammanlagda belopp utgör den sålunda uppkomna balansen i Bosnien-Herzegovina 3-5 procent, i Kreta 1.0 procent och i Österrike likaledes l-o procent. IX. Understödskassor. Sodan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 9 juni 1905, angående postverkets stater för år 1900, funnit godt förordna, att såväl don behållna inkomsten af do under åren 1903 och 1904 af Gonoralpoststyrolsen verkställda försäljningarna af äldro handlingar och makulorado frimärken som ock den behållning, hvilken framdeles kundo uppstå vid försäljning af postvorket tillhörig makulatur och sådana äldro handlingar jämte därå anbragta makulerade frimärken, till hvilkas afyttrando Generalpoststyrelson erhållit Eders Kungl. Maj:ts tillstånd, finge öfvorlämnas till den i 26 af nådiga instruktionen för Generalpoststyrelson den 31 december 1902 omförmälda kassa för understöd åt änkor och barn efter personer, som varit vid postverket anställda, har under rodogörclsoårot till nämnda kassa öfverlämnats ett belopp af 3,476 kronor 13 öre, utgörande behållningen af under år 1906 verkställd försäljning af ifrågavarande slag. Utom nyssnämnda bolopp har kassan under året såsom gåfva fått mottaga på grund af testamento efter aflidno f. d. notarien och ombudsmannen hos Gonoralpoststyrolsen, vice häradshöfdingon m. m. D. A. T. "Westman, 4,004 kronor 50 öro samt från Sverigos filatolistföroning 918 kronor 22 öro, hvilka samtliga bolopp under rubrikort»extra uppbörd» ingå i efterföljando sammanställning af kassans inkomster och utgiftor år 1906 samt behållning vid årets slut. hvaraf 56 st. Allmänna Hypoteksbankons obligationer till nominollt belopp af 76,400 kronor, bokförda till inköpspris af 76,113 kronor 33 öre. För den genom enskilda bidrag bildado Generalpostdirektör Wilhelm lioos' understödsfond för medellösa änkor och barn efter aflidno posttjänstemän, från hvilken fond understöd jämväl utdelas af Generalpoststyrelsen, lämnas här nedan en öfvorsikt för år hvaraf Svenska Statens och Allmänna Hypoteksbankons obligationer till nominellt bolopp af 5,300 kronor, bokförda till inköpspris af 5,204 kronor 69 öro.

47 UNDERSTÖDSKASSOR. XLI I den vid föreliggande berättelse fogade tabell 11 lämnas redogörolso för 17 enskilda föreningar och kassor inom postpersonalen, hvilka varit i verksamhet under år Af dessa äro 9 sjuk- och begrafningskassor (jämte 3 under vederbörande kassors förvaltning stäendo fonder), 2 begrafningskassor, 2 sjuk- och begrafningskassor med in- och utlåningsrörelse, 2 sjuk- och begrafningskassor med utlåningsrörelse, 1 sjukkassa med in- och utlåningsrörelse samt 1 pensionskassa. Inträde är medgifvet för tjänstemän i 6 kassor (däraf i 2 kassor for endast manliga), för tjänstomän och deras hustrur i 1 kassa, för postbetjänto i 5 kassor samt för postbetjänte och deras hustrur likaledes i 5 kassor. Det viktigasto af kassornas reglomontariska föreskrifter beträffande högsta åldorsår vid inträdet, inträdes- och årsafgiftcr samt sjuk-och begrafningshjälp återfinnes i tabellens kol Af de 14 kassor, som lämna sjukhjälp, voro vid 1906 års slut 13 registrerado enligt lagen om sjukkassor don 30 oktober Antalet delägare i do 17 kassorna utgjorde, enligt hvad tabellen utvisar, vid 1906 års slut 2,911, hvaraf 2,532 män och 379 kvinnor. Sjukhjälp har under årot från dessa kassor utgått till 421 personer, af hvilka 366 män och 55 kvinnor. Sjukdomsfallens antal utgjorde 478, af hvilka 419 komma på manliga och 59 på kvinnliga mcdlommar; antalet sjukdagar uppgick till 13,511, hvaraf 11,648 för män och 1,863 för kvinnor. Begrafningshjälp har utbetalats för 13 aflidna personer, nämligen 11 män och 2 kvinnor, och pensioner eller annat understöd till 12 män och 19 kvinnor. Kassornas inkomster under året utgjorde sammanlagdt 48,309 kronor 7 öro och utgifterna 38,387 kronor 60 öro, hvaraf kontant sjukhjälp 29,374 kronor 60 öre, begrafningshjälp 3,325 kronor samt pensioner och annat understöd 1,110 kronor. Tillhopalagda kassabehållningen vid årets slut utgjorde 241,280 kronor 65 öre, hvaraf 68,413 kronor 53 öre kontant i kassan ollor innestående i banker. Svenska postpersonalens lifförsäkringsförening för hvilken uppgifter ej lämpligen kunnat inrymmas i tab. 11 har till ändamål att hos svenska lifförsäkringsbolag boreda sina ledamöter tillfälle att erhålla lifförsäkring å belopp, ej understigande 500 kronor, på förmånligare villkor, än som lämnas enskilda försäkringstagare. Föreningen, hvars styrelse har sitt säte i Stockholm, började sin verksamhet år 1890 och räknade vid 1906 års utgång 634 medlemmar. Inträde i föreningen är medgifvet en hvar manlig eller kvinnlig, ordinarie eller extra ordinarie postfunktionär (ämbets- och tjänsteman, poststationsföreståndaro samt betjänt). Premiobeloppet för försäkringar, förmedlade genom föreningen, utgjorde under redogörelseåret 48,997 kronor 42 öre samt dödsfallsersättningar och kapitalförsäkringsbelopp (för sammanlagdt 14 personer) 19,997 kronor 8 öre. Stockholm den 21 september Underdånigst RICHARD OSSBAHR. H. A. KOLMODIN. AXEL HUSBERG. E. BÆCKSTRÖM. HERMAN ASKBERG. Föredragande. VICTOR MELANDER. e. f. K. E. Norman.

48

49 TABELLBILAGOR.

50

51 Tab. 1. Postföringen å järnväg år

52 4 Tab. 1. (Forts.) Postföringen å järnväg år 1906.

53 Tab. 1. (Forts.) Postföringen å järnväg år

54 6 Tab. 2. Postföringen å landsväg år 1906.

55 Tab. 3. Postföringen med sjölägenhet år

56 8 Tab. 3. (Forts.) Postföringen med sjölägenhet år 1906.

57 Tab. 3. (Forts.) Postföringen med sjölägenhet år

58 10 Tab. 4. Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år Anm. Med tecknet utmärkas de orter, å hvilka lokalbrefbäring var anordnad.

59 Tab. 4. (Forts.) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år

60 12 Tab. 4. (Forts.) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år 1906.

61 Tab. 4. (Forts.) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år

62 14 Anm. Tab. 5. Afgångna postförsändelser För de postkontor, där ej annat är angifvet, upptagas å första raden

63 15 vid rikets postanstalter år postkontorets egna och å andra raden underlydande poststationers försändelser.

64 16 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

65 vid rikets postanstalter år

66 18 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

67 vid rikets postanstalter år

68 20 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

69 vid rikets postanstalter år

70 22 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

71 vid rikets postanstalter år

72 24 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

73 vid rikets postanstalter år

74 26 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

75 vid rikets postanstalter år

76 28 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

77 vid rikets postanstalter år

78 30 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

79 vid rikets postanstalter år

80 32 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

81 vid rikets postanstalter år

82 34 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

83 vid rikets postanstalter år

84 36 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

85 vid rikets postanstalter år

86 38 Tab. 6. Till utlandet afgångna försändelser, Anm. Angående utväxlingen af

87 39 fördelade på de olika adressländerna, år inkasseringsuppdrag, se texten.

88 40 Tab. 6. (Forts.) Till utlandet afgångna försändelser,

89 fördelade på de olika adressländerna, år

90 42 Tab. 6. (Forts.) Till utlandet afgångna försändelser,

91 fördelade på de olika adressländerna, år

92 44 Tab. 7. Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott år 1906.

93 Tab. 7. (Forts.) Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott år

94 46 Tab. 7. (Forts.) Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott år 1906.

95 Tab. 8. Assuransbelopp å afgångna försändelser samt inbetalade postanvisningsmedel och prenumerationsafgifter vid rikets postkontor och underlydande poststationer år

96 48 Tab. 8. (Forts.) Assuransbelopp å afgångna försändelser m. m. år 1906.

97 Tab. 8. (Forts.) Assuransbelopp å afgångna försändelser m. m. år

98 50 Tab. 9. Inkomster och utgifter 1 ) Närmare specifikation öfver inkomsterna vid

99 vid postanstalterna år Stockholms och Göteborgs postkontor år 1906.

100 52 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

101 vid postanstalterna år

102 54 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

103 vid postanstalterna år

104 56 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

105 vid postanstalterna år

106 58 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

107 vid postanstalterna år

108 60 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

109 vid postanstalterna år

110 62 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgjfter

111 vid postanstalterna år

112 64 Tab. 10. Öfversikt af postväsendet i de europeiska

113 länderna samt i Amerikas Förenta Stater år