POSTVERKETS FÖRVALTNING

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, Täckningsår: [1864]-1910 = Efterföljare: Postverket år / av Kungl. Generalpoststyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: BISOS M digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-m0-0801_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. M) POSTVERKET. 45. GENERALPOSTSTYRELSENS BERÄTTELSE OM POSTVERKETS FÖRVALTNING UNDER ÅR 1908 STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1909.

4

5 Innehållsförteckning. Table des matières. A. Underdånig berättelse: Sid. Inledning I I. Postföring II II. Postanstalter och breflådor IX III. Personal och undervisningsväsen XII IV. Postutväxlingen XV V. Ekonomi XXXII VI. Postlagstiftning m. m. XXXVII VII. Styrelsen och distriktsförvaltningarna XXXVIII VIII. Internationell poststatistik år 1907 XXXIX IX. Understödskassor XL A. Rapport au roi: Pag. Introduction I. Transport des postes II II. Bureaux de poste et boîtes aux lettres IX III. Personnel et instruction professionnelle XII IV. Mouvement du service des postes XV V. Economie XXXII VI. Législation postale etc. XXXVII VII. La direction générale et celles des postes régionales XXXVIII VIII. Statistique générale du service postal XXXIX IX. Caisses de secours XL I B. Tabellbilagor: 1. Postföringen å järnväg år » landsväg»» 6 3.» med sjölägenhet» 7 4. Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år Afgångna postförsändelser vid rikets postanstalter år Till utlandet afgångna försändelser, fördelade på de olika adressländerna, år Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott, år Assuransbelopp å afgångna försändelser samt inbetalade postanvisningsmedel och prenumerationsafgifter vid rikets postkontor och underlydande poststationer år Inkomster och utgifter vid postanstalterna år Öfversikt af postväsendet i de europeiska länderna samt i Amerikas Förenta Stater år Föreningar och kassor för sjuk- och begrafningshjälp m. m. inom postpersonalen år B. Tableaux annexés: 1. Transport de la poste sur voies ferrées, en »»»»»» ordinaires,»» 6 3.»»»»»» maritimes, fluviales et des lacs, en Bureaux de poste, personnel, boîtes aux lettres et sacoches privées, à la fin de l'année Mouvement du service des postes, en 1908 (expédition) Mouvement des envois à destination de l'étranger répartis d'après les pays de destination, en Lettres avec valeur déclarée, colis, mandats de poste et envois grevés de remboursement, originaires de l'étranger, en Montant total, en 1908, des valeurs déclarées expédiées par les bureaux de poste, ainsi que des mandats de poste déposés et des prix de revient des abonnements-poste payés à ces bureaux Recettes et dépenses des bureaux de poste, en Tableau comparatif du service postal dans les pays de l'europe et les Etats-Unis d'amérique, en Sociétés et caisses de secours de maladie et d'enterrement etc. en activité parmi le personnel de la poste, en krona à 100 öre = Tsss franc.

6

7 TILL KONUNGEN. Generalpoststyrelsen får, i enlighet med föreskrift uti 23 af don för Styrelsen utfärdade nådiga instruktion af den 31 decomber 1902, härmed i underdånighet afgifva berättelse om postverkets förvaltning under år Berättelsen ådagalägger, att postverket och don allmänna poströrelsen under år 1908 ytterligare utvecklats. Postlinjernas antal och längd äfvensom antalet å dem postförda kilometer har Ökats. Ett flortal nya postanstalter hafva inrättats.

8 II INLEDNING. POSTFÖRINGSLINJER. Likaledes företer antalet postbehandlado försändelser i det hela en ökning. Hvad sistnämnda ökning angår, är densamma emellertid mindre än motsvarande ökning undor närmast föregående år, och för on viss grupp af postförsändelser, nämligon de i don utrikes postutväxlingen förekommande, framträder till och med on icke oväsentlig tillbakagång. Särskildt gäller detta försändelser i riktning från utlandet. Anledningen till nu anmärkta förhållanden i fråga om antalot postförsändelsor tordo i hufvudsak vara att söka i den ekonomiska kris, som år 1908 öfvergått världsmarknadon, och hvars verkningar spåras äfven i den allmänna poströrelsen. Då poströrelsons utveckling år 1908 således i stort sodt är mindre betydande än undor närmast föregåondo år, har dotta förhållande gifvotvis haft till följd, att postverkets inkomster under år 1908 äfvenledes tillväxt i mindre grad. Härtill hafva, såsom i kap. V af föreliggande berättelse omförmäles, emellertid äfven bidragit vissa under sista kvartalet af år 1907 genomförda taxeförändringar. Utgifterna under redogörelseåret förote i jämförelse med år 1907 samma relativa ökning som 1907 års utgifter i förhållande till närmast föregåondo år. I. Postföring. A) Postforingslinjer. a) Allmän Öfversikt. De vid berättelsen fogado tab. 1 3 innehålla en redogörelse för postföringen å järnväg och landsväg samt sjöledes under år I tabellerna äro inräknade samtliga do linjer, å hvilka post befordrats år 1908, vaio sig under hela året eller under någon del däraf. Sammanlagda längdon af dessa linjer äfvensom antalot å dom postförda kilometer framgår af följande sammanställning, i hvilkon jämväl upptagits motsvarande tal för år Efter hvad donna öfversikt utvisar, intaga järnvägarna främsta rummet bland do kommunikationsmedel, som anlitas för posternas befordran. Vissorligon har längden af de järnvägslinjer, som år 1908 varit begagnade för postföring, utgjort allenast 13,239 km. och således väsentligt understigit längden af både landsvägspostlinjer, 41,401 km., och sjöpostlinjer, 50,573 km., men antalet å järnväg postförda kilometer har under samma år varit afsevärdt högre än motsvarande tal för do båda andra kommunikationsmedlen sammanlagdt. Af naturliga skäl hafva nämligen postförbindelserna å järnväg varit vida tätare än postförbindelserna å landsväg och Tab. A. Öfversikt af postföringen åren

9 POSTFÖRINGSLINJER. JÄRNVÄGSPOSTFÖRING. III sjölodes. I dotta afseonde finner man af ofvan anförda tal, att mot hvarjo kilometer af linjernas längd svarar under årot en postföring af 2,155, 9 km. för järnvägslinjerna, men allenast km. för landsvägslinjerna och km, för ångbåtslinjorna. Den såsom toxttaboll A införda öfversikt innehåller, boträffande ifrågavarando tro slag af postföring, uppgifter om linjernas längd, antalet postförda kilometer äfvcnsom postföringskostnader under senast tilländagångna femton årsperiod. Tabellen ådagalägger, att postföringen å såväl järnväg som landsväg under anförda tid vunnit allt större utveckling, samt att postföringen sjöledes, hvilken eljest under perioden nedgått, under de båda senasto åren företer en betydande stegring beträffande linjernas längd. För anledningen härtill, livad år 1908 angår, redogöres å annat ställe i detta kapitel (sid. VI). b) Jttrnvägspostföring. Undor år 1908 har postföring anordnats å följande, onskilda bolag tillhöriga järnvägslinjer, nämligen Stockholm Lidingö villastad (spårväg), Götoborg Långedrag (spårväg), Ljungbyholm Påryd, Lidköping Tun, Linköping Ringstorp, Hafdhom Burgsvik, Dala Finnhyttan Garpenberg och Lobonäs Voxna. Längden af do för postföring använda järnvägslinjerna, som år 1907 utgjorde 13,169 km., tillfördes härigenom en ökning af tillhopa 72 km. Enligt nya längduppgifter beträffande vissa järnvägslinjer böra emollertid härifrån dragas 2 km., hvadan sammanlagda längden af de järnvägslinjer, å hvilka post befordrades år 1908, utgör 13,239 km. Vid jämförelse med år 1894, då enahanda våglängd utgjorde 9,309 km., befinnes ökningen undor femtonårsperioden uppgå till 42-2 procent. Enär emellertid icke blott linjernas längd tillväxt, utan äfvon turernas antal eftor hand ökats, har järnvägarnas betydelse för postföringen i själfva verket tillväxt vida hastigare, än som angifves af järnvägsnätets utsträckning. Man finnor i detta afseendo, att det postförda kilometertalet utgjorde 16,721,340 år 1894 och 28,541,999 år 1908, hvilket motsvarar en stegring under ifrågavarande period af 70.7 procent. Samtliga under år 1908 för postbefordran använda statsbanolinjer och enskilda järnvägslinjer äro, med fördelning pä vederbörande postdistrikt, uppräknade i tabellbilagan 1, hvarvid tillika för hvarje linje angifvits dess längd och antalet å densamma postförda kilometer. Sistnämnda kilometortal har i tabellen fördelats, allt efter som postbefordringen besörjts 1) i postkupéexpedition, 2) i postiljouskupé, eller 3) med annat befordringssätt, nämligen i särskildt med lås försedt fack eller afdelning i vanlig järnvägsvagn (s. k. fackpost), i för tidningsförsändning afsedda väskor (s. k. tidningsväskor), såsom ilgods eller i breflådor. De slutliga resultat, som ur tabellen hämtas beträffande järnvägspostlinjernas längd och antalet å dom postförda kilometer, äro sammanställda i här nedan intagna texttabell B, i hvilken tillika införts såväl motsvarande tal för år 1907 till jämförelse som äfven relativa tal, utvisande i hvilkon utsträckning de olika postföringssätten under redogörelsoåret förekommit inom de olika distrikten, hela riket samt å statsoch enskilda banor. Såsom af tabellen framgår, ingå bland samtliga för postföring år 1908 begagnade järnvägslinjer statsbanorna med en väglängd, motsvarande 32-8 procent, och do enskilda banorna med on väglängd, motsvarande 67-2 procent. Beträffande de postförda kilometortalen framträder däremot en något annan proportion, i det att antalet å statsbanor postförda kilometer utgör 40-4 procent och antalet å enskilda banor postförda kilometer 59-6 procent. Detta visar, att antalet turer varit vida tätare å statsbanorna än å do enskilda banorna. Under "det att nämligen, såsom förut är nämndt, mot hvarjo kilometer järnvägs- Tab. B. Järnvägspostföringen i olika postdistrikt åren 1907 och 1908.

10 IV JÄRNVÄGSPOSTFÖRING. LANDSVÄGSPOSTFÖRING. linje öfver hnfvud svarar en postföring af 2,155-9 km., är motsvarando tal för statsbanorna 2,657-4 kra. och för de enskilda banorna endast 1, Postföringen i postkupéexpedition har undor år 1908, i olikhet med förhållandet undor närmast föregående år, i någon mån utsträckts, beroende hufvudsakligen på insättandet å norra stambanan af ett andra nattåg. Då emellertid don ökning i postföringen i postiljonskupé, hvaroni i föregående årsberättelser talats, under rodogörelsoåret gjort sig i vida starkare proportion gällande, har postföringon i postkupöexpedition äfven under år 1908 gått relativt tillbaka. Postföringen»med annat befordringssätt» har i sammanhang med den betydande ökningen af postföring i postiljonskupé under året inskränkts. Förhållandet mellan antalot i postkupéexpedition å ena sidan och postiljonskupé å andra sidan postförda kilometer, är väsentligt olika för statsbanorna och de enskilda banorna. På dessa senare har postföringon i postiljonskupé fått don relativt största utsträckningen. Af hela antalet å enskilda banor postförda kilometer falla nämligen allenast 20-8 procent på postkupéexpeditionerna och ej mindro än 57-8 procent på postiljonskupéerna, under det att beträffande statsbanorna 61-2 procent af kilometortalet komma på postkupéexpeditionerna och ondast 30-7 procent på postiljonskupéerna. För samtliga järnvägslinjor, såsom ett holt betraktade, motsvara år 1908 postkupéoxpeditionernas och postiljonskupéernas kilometertal resp. 36'8 och 46-9 procent, undor det att år 1907 enahanda tal belöpte sig till resp och 44-8 procent. Beträffande järnvägspostföringon i do olika distrikten hänvisas till toxttabellon B. Af denna framgår, bland annat, att den största väglängdon förefinnes i mellersta distriktot, hvarofter komma södra, västra, östra och norra distrikten. Ser man åter på det postförda kilometertalet, befinnes ordningon mellan do två förstnämnda distrikten vara omkastad. I fråga om. trafikintensiteten finner man, att mot hvarjo kilometer af järnvägslinjernas längd svarar en postföring af 2,482-3 kilometer i södra, 2,454-7 i västra, 2,248-7 i östra, 1,922-0 i mellersta och 1,437-7 i norra postdistriktet. Hvad angår de olika postföringssätton finner man vidare af texttabellen B, att antalet i postkupéexpedition postförda kilometer är rolativt störst i norra distriktet, där detta antal motsvarar 46-9 procent af hela det å järnväg postförda kilometertalet inom distriktet; därefter komma i ordning östra distriktet med45-3 procent, västra distriktetmed42-2 procontsamt mellersta och södra distrikten med resp och 27-o procent. Postföringen i postiljonskupé är däremot mest omfattande i västra distriktet, motsvarande, med afseende å antalet postförda kilometer, jämnt 50 procent af järnvägspostföringen i dess helhet inom distriktot. Enahanda tal utgör för mellersta distriktet 48-8, för södra 46'2, för östra 45-4 och för norra distriktet 38-6 procent. c) LaiidsvUgspostförlng;. Den ökade betydelse, som järnvägarna erhållit för postföringen, kunde möjligen gifva anledning till det antagandet, att postbefordringen å landsväg skulle hafva under senaro tider nedgått, men detta har icke varit fallet. Såsom texttabell A ådagalägger, företor nämligen såväl landsvägspostlinjernas längd som antalet å dessa linjer postförda kilometer under senaste ferutonårsporiod en tämligen konstant stegring. Undor året har landsvägspostlinjernas längd genom inrättando af nya postor ökats mod 1,949 kni., mon gonom indragning af postor minskats med 676 km. En öfvorsikt öfver dessa förändringar meddelas här nedan, hvarvid do nyinrättade och do indragna postorna fördolats på de tro grupperna åkando post, gång- eller roddpost samt landtbrefbäring. Vidaro är här att anteckna, att åkande post undor årot utbytts mot gångpost, roddpost oller landtbrefbäring på en väglängd af 184 km., gång- eller roddpost mot åkando post oller landtbrefbäring på en våglängd af 134 km. samt landtbrefbäringspost mot åkando post oller gång- ollor roddpost på en våglängd af 84 km. I tab. 2 äro, såsom förut är nämndt, inräknado samtliga do landsvägslinjor, å hvilka post befordrats år 1908, vare sig hela året eller någon dol däraf. Längden af ifrågavarande linjer, som år 1907 utgjorde 40,287 km., uppgick år 1008 till 41,401 km., hvilkot vid jämföroiso med år 1894, då väglängdon utgjorde 26,561 km., visar on tillökning undor perioden med 55-9 procent. Å landsvägslinjer med on sammanlagd väglängd af 2,193 km. blef under året postföringon utsträckt till ott större antal turer i veckan, hvaromot turernas antal minskades å en väglängd af 237 km. En betydande stegring i turernas antal visar sig äfvon i fråga om landsvägspostföringen vid en jämförelse mellan första och sista årot af senasto femtonårsporiod. Mödan sålunda, efter hvad nyss är nämndt, våglängden ökats under perioden med 55'9 procent, befinnes ökningen af antalet postförda kilometer utgöra 69-4 procent och sålodos icke oväsentligt öfverstiga tillväxten i linjernas längd. I tabellbilagan 2 redogöres för landsvägslinjornas längd och antalet å dem postförda kilometer inom olika distrikt och län eller delar af län, hvarvid dessa linjer fördolats på sådana, där postföringen pågätt mod minst 6 dubbla (12 onkla) turer i veckan, och sådana, där turernas antal varit färro. Det postförda kilometortalet har, på sätt förut skott, i tabellen uppdelats på åkando post, gång- eller roddpost och landtbrefbäring. Landsvägspostlinjcrnas längd och antalot å dessa linjer postförda kilometer har under do två sonasto åren varit följande.

11 LANDSVÄGSPOSTFÖRING. SJÖPOSTFÖRING. V Undor redogörolseåret utgjorde för landsvägsposten öfver hufvud antalet enkla veckoturer 12 eller däröfver å en våglängd af 5,791 km., 10 å 701 km., 9 å 19 km., 8 å 3,843 km., 7 å 199 km., 6 å 10,887 km., 5 å 213 km., 4 å 7,783 km., 3 å 3,030 km., 2 å 7,720 km. och 1 å 1,215 km. Med afseende å antalet år 1908 postförda kilometer befinnes det, att landtbrefbäringen kommer främst med 49'2 procent af hela kilometertalot, undor det att för den åkande posten proconttalet utgör 44-8 och för gång- eller roddposton endast 6-5. Do tätaste turorna utföras af don åkande poston, i det att i fråga om denna postföring oj mindre än 43'9 procent af det postförda kilometortalet komma på do linjer, där postföringon fullgöres med minst 6 dubbelturor i veckan. Motsvarande tal utgöra för gång- eller roddpost 28-8 och för landtbrofbàring 16-1 procent. Vid on jämföreiso mod det närmast föregående året visar sig en tämligen stark stegring beträffande landtbrefbäringen, i dot att antalet af landtbrofbäraro postförda kilometer ökats med 9-3 procent. För den åkande poston är stogringen 2-3 procent, medan för gång- eller roddposton framträder en minskning af 8'o procent. Såsom redan i föregåendo årsborättolser anmärkts, har donna landtbrefbäringons tillväxt fortgått undor en följd af år. En jämförelse mod år 1894, då för landtbrefbäringen det postförda kilometertalet utgjordo 1,323,656, visar en stegring år 1908 mod procent. Beträffande åkande post är stegringen i kilomotertalet under donna period allenast 13-1 pröcont och i fråga om gång- och roddpost visar sig en minskning med 26-7 procent. I här nedan införda toxttaboll C redogöros för landsvägspostföringon inom de olika postdistrikten. På sätt af do geografiska förhållandena inom vårt land betingas, intager norra distriktet främsta rummet med afseende å såväl linjernas längd som antalet postförda kilometer. Vid jämförelse med landet i dess helhet kommer af våglängden oj mindre än 36-o procent och af det postförda kilomotertalet 28-2 procent på detta distrikt. Åkande post förokommer i den relativt största utsträckningen i norra och västra distrikten, i hvilkot sistnämnda distrikt äfven landtbrofbäringon är förhållandevis mest utvecklad. Postföring medelst automolil har undor år 1908 vorkstallts allenast å linjen Tingstäde Fårösund. Antalet dubbelturer i veckan å nämnda linje utgör sex. Emellertid hafva undor hela året endast trettio sådana turer företagits medelst automobil, medan i öfrigt posten befordrats med användande af häst och åkdon. Å linjen Lobonäs Los skall, enligt gällande kontrakt, postföringen verkställas antingen medelst automobil eller med häst och åkdon. Under år 1908 har postföring medolst automobil iqke förekommit å denna linjo. Å linjerna Järna Trosa och Bengtsfors Gustafsfors, där postföringen tidigare utförts med användande af automobil, har denna postföring numera utbytts mot dylik medelst häst och åkdon. d) Sjöpostföring:. Under det att, såsom i det föregående är framhållet, postföringen å järnväg och landsväg på sonaro tider vunnit allt större utsträckning, hafva ifråga ompostbefordringen sjöledes under de senare åren i regel inskränkningar skott. Tab. C. Landsvägspostföringen i olika postdistrikt åren 1907 och 1908.

12 VI Undor år 1908, liksom äfven under år 1907, har dock längden af de sjölinjer, å hvilka post framförts, betydligt ökats, beroende, hvad år 1908 angår, på don under senare hälften af sistnämnda år nyinrättade linjen Göteborg Kobe. Antalet postförda kilometer sjöledes har däremot undor år 1908 något minskats. I jämförelse med närmast föregående år har under år 1908 sjöpostlinjernas längd ökats med 79-8 procent och det postförda kilometertalet minskats med 0-2 procent. I jämförelse mod år 1894 blifva motsvarande tal resp procent ökning och 9-7 procent minskning. Antalet postförando svenska ångfartyg, som år 1907 uppgick till 275, utgjorde år Ett af dessa fartyg,»öland», tillhörde postverket. Dessutom har post befordrats med 22 ångfartyg, tillhörande utländska rederier. I tab. 3 uppräknas samtliga under år 1908 för postbefordran använda angbåtslinjer, med fördelning af dessa linjer på särskilda grupper, och har för hvarjo linje angifvits dois dess längd, dels antalet å donsamma postförda kilometer. I sistnämnda hänseende har en uppdelning skett, alltefter som postbefordringen verkställts 1) i postexpedition, vare sig fullständig (sjöpostexpedition eller postkupéoxpedition) oller med begränsad befogenhet i fråga om postutväxling (ångbåtspostexpedition), 2) genom försändning såsom fraktgods af post i slutna kolli och af lösgåonde paket, utan att tillika postexpedition funnits ombord, eller 3) med endast breflåda. Slutsiffrorna i tabellen bafva sammanställts i här nedan införda texttabell D, i hvilken tillika fått inflyta motsvarande uppgifter för år 1907 till jämförelse äfvensom relativa tal beträffande do olika postföringssätten inom olika trafikområden år Hvad linjernas längd beträffar, komma år i procont på. do inländska och 80-9 procent på do utländska linjerna. Enär emellertid, med några undantag, do utländska sjöpostförbindolserna varit mindre täta än do inländska, är i SJÖPOSTFÖRING. fråga om det postförda kilometertalot proportionen en holt annan, i det att på do inländska linjerna falla 74-6 procent och på de utländska endast 25-4 procent af hela antalet sjöledes postförda kilomotor. Beträffande särskildt do inländska linjerna, sådana dessa fördela sig på olika grupper, visar det sig, att af hela väglängden komma på Östersjön 56-6 procent, på, Västkusten 9'8 procent och på insjöar, floder och kanaler 33-6 procent. I fråga om det postförda kilometertalet är proportionen här ungefär enahanda som beträffande väglängdon. Om man därefter jämför do olika sätten för postbefordran sjöledes, visar det sig," att postföringen i postoxpodition intager främsta rummot med 56-G procent af hela det i in- och utrikes fart postförda kilometortalet; antalet kilometer, hvarå post försändts såsom fraktgods utan postexpedition, är 22-4 procent och antalet med endast breflåda postförda kilometer 21-0 procent af hela kilometertalet. I don utländska trafikon förekommer postföringen i postexpédition endast på några, få linjer, under det att, i synnorhot på de längre linjerna, posten i stor utsträckning försändos såsom fraktgods. Antalet i postexpedition postförda kilometer utgör allenast 14-5 procent, men antalet kilomotor, å hvilka post försändts som fraktgods, 61-2 procent af hola kilometertalet för den utländska sjöpostföringen. Med motorbåt har under hola året postföring ägt rum mod sex dubbolturer i veckan å linjerna Stonungsund -Höviksnäs, Stenungsund Svanosund,Stockevik Rönnäng Klädesholmen och Örn Smögen Grafvarne Hofvenäsot. Vintorpostförbindelsen med GottUnd har uppehållits medelst ångfartygsaktiobolaget»gottlands» ångfartyg. I don mån naturförhållandena znedgifvit, har denna trafik pågått undor tiden 1 januari 15 april och 15 november 31 december med två veckoturer å en hvar af linjerna Visby Stockholm (med an- Tab. D. Sjöpostföringen inom olika trafikområden åren 1907 och 1908.

13 SJÖPOSTFÖRING. POSTFÖRINGSKOSTNADER. VII löpando af Nynäshamn), Visby Nynäshamn och Visby Västervik. Mellan Kalmar och Öland har med postverkets eget fartyg regelbunden vinterpostförbindelse underhållits under tiden 1 januari 30 april samt 1 31 december med en dubbeltur å sön- och helgdagar samt två, tro eller fyra dubbolturer å sockendagar. Hvad vidaro angår do utländska sjöpostlinjerna, tordo få erinras därom att, då på grund af vårt lands geografiska lägo postförbindelsen med utlandet måste till högst väsentlig del uppehållas sjölodes, dessa linjer äro för vårt postväsen af särskildt stor betydelse. Under hänvisning i öfrigt till tab. 3 lämnas därför härefteråt en redogörelse för postföringen å de viktigaste af ifrågavarande linjer. Beträffande först förbindelsen med Finland, har under år 1908 vintorpostföring ägt rum å linjen Stockholm Hangö Helsingfors med en dubbeltur i veckan från årets början till utgången af april samt med två dubbelturer i veckan under november och december månader, och å linjen Stockholm- Mariehamn Åbo, med tre dubbelturer i veckan under januari april samt fem under november och december. Under den egentliga seglationstiden försiggick ångbåtspostföring mellan Sverige och Finland å följande linjer: Stockholm Hangö Helsingfors, med tre dubbolturer i veckan under tiden 15 maj 15 juni och under september, med fyra under tiden 16 juni 31 augusti samt med två under oktober ; Stockholm Mariohamn Åbo, med tro dubbelturor i veckan under maj, fyra under juni, juli och oktober samt sex under augusti och september; och Härnösand Vasa, med en dubbeltur i veckan från början af maj till slutet af november. Sjöpostförbindelsen med Danmark har under årot uppehållits hufvudsakligen å följande linjer: Malmö Köpenhamn, med fyra à sex dagliga turer i hvardera riktningen under hela året (å vissa turer med postkupéexpedition ombord); Malmö Köpenhamn Liibeck, mod en daglig dubbeltur under tiden 1 april 30 soptember; Hälsingborg Helsingör, med fem à sju dagliga turer i hvardera riktningon under hela årot (å vissa turer med postkupéexpedition ombord) ; Landskrona Köpenhamn, med en daglig dubbeltur under hela årot samt med ännu en dylik tur under tiden 1 juni 15 september; och Göteborg Frodrikshanin, med en daglig dubbeltur under hela året. Sjöpostföringon mellan Sverige och Tyskland har i främsta rummet uppehållits å linjon Trälloborg Sassnitz, som sodan åtskilliga år är att anso såsom vår viktigasto förbindeiso mod kontinenten. Å donna linje har postbefordringon verkställts i sjöpostoxpedition mod två dagliga dubbelturer året om. Mollan Sverige och Storbritannien har under hola årot post befordrats å linjerna Göteborg Grimsby, Göteborg- Hull och Göteborg London med i allmänhet en dubbeltur i veckan å hvarje linjo. Postförbindolso med Belgien har uppehållits å linjen Götoborg Antworpon mod en dubbeltur i veckan året rundt. Mellan Sverige och Argentina har under året post försändts såsom fraktgods å den statssubventionerade linjen Götoborg Buenos Aires 5 gånger i riktning till Argentina och 6 gånger i riktning till Sverige. Slutligen har mellan Sverige och Ostasien postbefordran medelst breflåda, såsom en provisorisk anordning, ägt rum 4 gånger i riktning till Ostasien och 3 gånger i motsatt riktning å den likaledes statssubventionerade linjen Götoborg Kobe. B) Postföringskostnader. Ersättning för postbefordran â statens järnvägar utgår, enligt nådiga brofvet den 18 maj 1900, för hvarje kilometer, som postvagn oller annan järnvägsvagn tillryggalägger för postverkets räkning, med sjutton öre för hol vagn, hvilande på två axlar, och med åtta och ett hälft öro för post- eller postiljonskupé uti så beskaffad vagn. Då postbefordran verkställes i mindre del af järnvägsvagn eller i s. k. boggiovagn, beräknas ersättningen enligt särskilda, genom öfvercnskommelse mellan Genoralpoststyrelsen och Järnvägsstyrelsen fastställda regler. Postföringen å enskilda järnvägar och med enskildes ångfartyg gäldas, där ej särskild öfverenskommolso blifvit i ämnet träffad,.enligt do i nådiga kungörelserna den 21 decomber 1888 och 4 oktober 1895 angifna beräkningsgrunder. För landsvägspostföring utgår ersättning enligt aftal i hvarje särskildt fall. Do belopp, som under år 1908 utgifvits för postföring, framgå af följande sammanställning. Kronor. Järnvägspostföring 3,712,362: 33 Postföring å landsväg och inom postanstalts område : 1,549,647: 85 Sjöpostföring 518,885: 81 Summa 5,780,895: 99 Kostnaderna för järnvägspostföring år 1908 fördela sig mod 1,941,764 kronor 25 öro för postföring å statens järnvägar och med 1,770,598 kronor 8 öre för postföring å onskilda järnvägar. I dessa belopp ingå emellertid icke blott ersättning för transport af post, utan äfven en del andra utgiftsposter, såsom för underhåll af statsjärnvägarnas postvagnar, för anskaffande och underhåll af postkupôinredningar till enskilda järnvägar, för postkupéornas uppvärmning, belysning och renhållning m. m. Af utgifterna till postföring å landsväg och inom postanstalts område har, enligt beräkning, ett belopp af 1,322,113 kronor utgått till den egentliga landsvägspostföringen och återstoden, 227,534 kronor 85 öre, till postföring inom postanstalts område. För de olika slagen af landsvägspostföring har under senaste två år kostnaden uppgått till följande belopp.

14 VIII POSTFÖRINGSKOSTNADER. LÖSVÄSKOR. Don för befordran af vanliga åkande postor utbetalado legan har under år 1908 å olika linjer växlat mollan 2-9 öro (å linjen Nedorkalix Vånafjärden) och 53-o öro (å linjon Götoborg Hisingstad) por häst och kilometer. Utan kostnad för postverket har postföring medelst åkando post verkställts å tvenno linjer med en sammanlagd längd af 9 kilometer samt medelst gångpost å några linjer med en sammanlagd längd af 34 kilometer. Likaså hafva å några linjer, där landsvägspost framförts mot viss lega för ott bestämdt antal veckoturer, någon eller några extra vockoturer fullgjorts utan särskild ersättning från postverket. I medeltal för hola riket har legan undor året utgjort för åkande post 11-5 öre por häst och kilomoter, för gång- eller roddpost 8-8 öro per kilometer och för landtbrefbäring 9-5 öro per kilometer. Emellertid visar sig hà'rutinnan on betydande växling i olika dolar af landot. För de särskilda distrikten har under år 1908 medellogan, uttryckt i öretal på nyss angifvet sätt, varit den i efterföljande öfversikt angifna. Af do år 1908 å sjöpostföringen belöpande kostnador har störro delen utgått såsom ersättning för postföring mellan svensk och utländsk ort. Under särskilda anslagstitlar hafva sålunda utbetalats för postföring mollan Sverige och Danmark 22,469 kronor 99 öro, mollan Sverige och Tyskland 279,270 kronor 25 öro och mollan Sverige å ena sidan samt Storbritannien och Amerika å andra sidan tillhopa 13,545 kronor 73 öre. För uppehållande af postföringon mollan fastlandet och Gottland har under året utgått ott belopp af 85,232 kronor. C) Lösväskor. Tabell 4 angifver för hvarjo särskildt postkontor, huru många lösväskor vid årots slut varit i bruk vid postkontoret med underlydando poststationor. En öfversikt öfver antalet lösväskor under sistförflutna fomtön år lämnas i den å omståondo sida införda toxttabollon F, i hvilkon från öfriga lösväskor särskilts dels sådana, som varit afsedda för befordran af ondast tjänsteförsändelsor, dois ock sådana, om hvilkas hållando on hel kommun förenat sig. Det största antalet lösväskor förekommer år 1908 i östra och mellersta distrikten med 1,034 väskor i hvartdera distriktet; norra distriktet har 659, västra 649, södra 548 samt Stockholms, Malmö och Göteborgs postkontor resp. 74, 58 och 28 lösväskor. I förhållande till antalet fasta postanstalter är antalot lösväskor störst i östra distriktet med omkring 2 dylika Tab. E. Medellega för landsvägspostföring åren Don högsta legan förekommer sålunda, allmänt sedt, i Göteborg samt i Stockholm och norra distriktet, den lägsta återigen i södra distriktet. Hurusom medellogan för hela riket växlat under femtonårsperioden , framgår af den såsom texttaboll E införda öfversikt. Beträffande särskildt legan för åkande post, visar sig i periodens början en minskning, hvilkon fortgår till år Under do närmast följande åren framträder däremot en hastig stegring till och med år 1901, hvarefter legan ånyo nedgått intill år 1907; under sistnämnda år har en höjning inträdt, som fortfarit jämväl under år Äfven beträffande medellogan för gång- och roddpost samt landtbrefbäring finner man do lägsta talon omkring åren 1896 och 1897; efter denna tid har medellogan för ifrågavarando slag af postföring oafbrutet stigit. För fomtonårsperiodon i dess helhet har medellogan utgjort för åkando post 10'5 öre por häst och kilometer, för gång- eller roddpost 7-6 öro per kilometer och för landtbrefbäring l'i öro per kilomoter.

15 väskor på hvarje postanstalt. För mellersta och norra distrikten är det relativa talet något lägre; i västra distriktet kommer i modeltal ungefär 1 lösväska på hvarje fast postanstalt, under det att i södra distriktet antalet lös väskor väsentligt understiger antalet fasta postanstalter. II. Postanstalter och breflådor. A) Fasta postanstalter. Jämlikt särskilda nådiga bref den 26 april och 17 maj 1907 samt don 13 mars och 4 september 1908 hafva under sistnämnda år öppnats följande nya postkontor, samtliga af fjärdo klassen: den 1 januari i Vansbro inom Kopparbergs län: den 1 mars i Åhus inom. Kristianstads län; don 1 juli i Sveg inom Jämtlands län; samt den 1 december i Korsnäs inom Kopparbergs län. Samtidigt med inrättande af postkontor i Vansbro och Sveg indrogos de förutvarande postkontoren i Nås inom Kopparborgs län och i Hedeviken inom Jämtlands län, bådadera tillhörande fjärde klassen. I postkontorens klassindelning har för öfrigt icke någon förändring skott under året. Vid dess slut utgjorde antalet själfständiga postkontor tillhopa 212, nämligen, förutom direktörskontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö, 16 inom första klassen, 44 inom andra klasson, 50 inom tredje klassen och 99 inom fjärde klassen. Af samtliga postkontor voro 185 belägna å ort med järnvägsförbindelse och 27 af hvilka 2 i andra klass, 3 i tredje klass och 22 i fjärdo klass å ort utan dylik förbindelse. På grund af nådiga bemyndiganden den 27 mars och 1 maj 1908 hafva tvenne nya filialpostkontor under året in Tab. F. Antal lösväskor åren LÖSVÄSKOR. FASTA POSTANSTALTER. rättats. Den 1 juli öppnades sålunda ett filialpostkontor, med benämning Malmö 2, vid Föreningsgatan i Malmö och den 1 septomber ytterligare ett filialpostkontor, med benämning Stockholm 12, vid Tegnérgatan i Stockholm. Antalet filialpostkontor- i riket ökades därigenom till 20, af hvilka 11 voro belägna i Stockholm, 6 i Göteborg, 1 i Malmö, 1 i Falköping- Ranten och 1 i Malmberget. Nya poststationer öppnades under året till. ett antal af 74. Bland do häri ingående 65 poststatiöner af första klass voro 33 belägna vid järnväg. Tillsammans 17 af do vid 1907 års utgång befintliga poststationerna blefvo däremot under 1908 års lopp efter hand indragna. Hela antalet poststationer ökades alltså under år 1908 med 57 och utgjorde vid årets slut 2,971. I detta antal ingå emellertid några vid lägerplatser m. fl. ställen inrättade poststationer, som ondast varit i verksamhet under någon del af året. Med hänsyn till den olika omfattningen af poststationornas verksamhet äro dessa fördelade i tro klasser. Till första klassen hänföras sådana poststationer, hvilka äro belägna vid järnväg, eller till och från hvilka post befordras med åkande bud eller med ångfartyg; till andra klassen åter höra sådana poststationer, till och från hvilka post' uteslutande befordras med. gående bud, varo.. sig gängpost ollor gående landtbrefbärare. Poststationer af tredjo klass (brefsamlingsställen), hvilkas befogenhet inskränker sig till behandling af vissa slags afgåonde post, finnas inrättade inom eller i närheten af en del större städer och orter. Bland do under år 1908 inrättade poststationer ingå fem brefsamlingsställen, däraf två i Stockholm, ett i Hälsingborg, ett i Örebro och ett i Domnarfvets by, Kopparbergs län. Sistnämnda brefsamlingsställe lyder under postkontoret i Borlänge. Tab. G. Antal postanstalter åren IX II

16 X FASTA POSTANSTALTER. Do vid 1908 års slut förefintliga 2,971 poststationer voro mellan de tre klasserna sålunda fördelade, att till första klassen hörde 2;618 poststationer, af hvilka 1,592 belägna vid järnväg, till andra klassen 327 och till tredjo klassen 26 poststationer. I texttabell G å föregående sida lämnas en öfversikt öfver antalet såväl fasta som ambulanta postanstalter under senaste femtonårsperiod. I tab. 4 äro samtliga vid 1908 års slut förefintliga postkontor inom de olika postdistrikten uppräknade i bokstafsföljd, med angifvande tillika af don klass, till hvilken de särskilda kontoren voro hänförda. Yidare meddelas i tabellen för hvarje postkontor uppgifter om antalet underlydande poststationer, om den till postkontoret med underlydande postanstaltor och postföringslinjor hörande personal, om antalet breflådor, anbragta vid postkontoret själft och underlydande poststationer eller för hvilka postkontoret- eljest haft att redovisa, äfvonsom, såsom redan i föregående kapitel är nämndt, om antalet expedierade lösväskor. Lokalbrefbäring anordnades under år 1908 vid postkontoren i Flen, Karlskoga, Krylbo och Mölndal. Vid årets slut förekom dylik brofbäring dels vid 128 själfständiga postkontor, hvilka äro särskildt utmärkta i tab. 4,. dels vid filialpostkontoren i Falköping-Ranten och Malmberget. Af de själfständiga postkontoren var det i Ljusno tillika telegrafanstalt. Förening af post- och telegraftjänsten förekom vidare vid filialpostkontoren å Kungsholmen i Stockholm och vid Stigbergstorget i Göteborg. Tid poststationer å vissa orter med statstelegrafstationer, nämligen i Mörbylånga och Ramsele, sköttes post- och telografgöromålen under året af gemensamma föreståndare. Förhållandet mellan antalet fasta postanstalter år 1908 samt arealen och folkmängden såväl inom de olika länen som ock i hela riket framgår af texttaboll H, i hvilken dessa postanstalter jämväl äro fördelade på klasser. Uppgifterna rörande arealen gälla år 1900 och äro hämtade ur Statistiska Centralbyråns redogörelse för 1900 års folkräkning (Bidrag till Sveriges Tab. H. Areal, folkmängd, antal fasta postanstalter m. m. inom de olika länen vid slutet af år 1908.

17 FASTA POSTANSTALTER. AMBULANTA POSTANSTALTER. BREFLÅDOR. XI officiella statistik, litt. A, år 1900, andra afdelningen) ; folkmängdstalen âtor äro hämtade ur den af samma byrå offentliggjorda»uppgift å folkmängden inom hvarje kommun, härad, tingslag, domsaga, stad och län den 31 december 1908». Vid slutet af år 1908 utgjorde, enligt hvad tabellen gifver vid handon, för hela riket medeltalet af hvarje fast postanstalts område i kvadratkilometer samt antalet invånare, för-, deladt på hvarje sådan postanstalt, 1,695. Hurusom motsvarande tal växlat under senast förlupna femtonårsperiod, framgår af den här nedan i texttabell I införda sammanställning. De tal, som ingå i sista kolumnen af donna öfversikt, ådagalägga bland annat, att under femtonårsperioden ökningen af antalet postanstalter vida öfverstigit ökningen af invånareantalet. Medan ökningen i Sveriges folkmängd från år 1894 till år 1908 är 11-4 procont, har antalet fasta postanstalter under samma tid ökats med 42-9 procont. under det att annan postföring å järnväg, särskildt i postkupéoxpedition, i regel inskränkts. Under år 1908 har postkupéexpeditionernas antal minskats med 3, hvaremot 24. nya postiljonskupéer tillkommit. Vid årets slut utgjorde, såsom framgår af texttabell G, antalet postkupéexpeditioner 84 och antalet postiljonskupéer 280, däri inräknad on postiljonskupé, som årligen insattes viss del af sommaren. Sjöpostexpedition har under år 1908, liksom under närmast föregående år, varit anordnad ombord å do ångfartyg, hvilka underhållit förbindelsen å sjöpostlinjen Trälloborg Sassnitz, hvarjämte fyra af do postkupéexpeditioner, som framförts å linjerna Nässjö Malmö resp. Götoborg Hälsingborg, varit i verksamhet äfven å sjöpostlinjerna Malmö Köpenhamn resp. Hälsingborg Helsingör. Ångbåtspostexpeditioner nas antal, som år 1907 utgjorde 161, har under redogörelseåret ökats till 167, af hvilka 9 af första och 158 af andra klass. B) Ambulanta postanstalter. Do ambulanta postanstaltorna utgöras af postkupéexpeditionor och postiljonskupéer, hvilka befordras med bantåg, samt sjöpostexpeditioner och ångbåtspostexpeditioner, som befordras sjöledes. Beträffande postutväxlingen är ångbåtspostexpeditionernas befogenhet begränsad. Såsom i det föregående antydts, har under de senare åron postföringen i postiljonskupé blifvit allt mera utsträckt, C) Breflådor. Breflådor funnos vid 1908 års slut i bruk till ett antal af 7,202, af hvilka 5,743 voro fasta och 1,459 ambulanta. 1 nedanstående sammanställning angifves antalet -fasta och ambulanta breflådor af olika slag under senaste två år. Tab. I. Medeltal af hvarje fast postanstalts område samt antal invånare på hvarje dylik postanstalt åren Spårvagnsbreflådor hafva varit i bruk alltsedan mars månad år 1895 inom Malmö stad och sedan år 1900, dock endast' under sommarmånaderna, inom Limhamns köping. Jämväl inom Ljunghusens stationssamhälle hafva under sommarmånaderna spårvagnsbreflådor varit i användning. Under redogörelseåret användes inom förutnämnda samhällen resp. 30, 10 och 2 dylika breflådor. På grund af förändrade anordningar i afseende a lådornas tömning har, beträffande Malmö, antalet spårvagnsbreflådor, som år 1907 uppgick till 39 styckon, kunnat :

18 XII BREFLÅDOR. GENERALPOSTSTYRELSENS PERSONAL. DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. minskas till 30, oaktadt spårvägsnätet därstädes under redogörelseåret väsentligt utvidgats och breflådsbefordran under största delen af årot ägt rum å samtliga linjer. I Stockholm, där spårvagnsbroflador varit i användning sedan november månad hafva under redogörelseårot dylika lådor förts å tvenno spårvägslinjor, hvilka trafikerat Norrmalm, Staden och Östermalm, samt å trenno spårvägslinjer å Södermalm. Lådornas antal har å förstnämnda linjer utgjort tillhopa 37, å sistnämnda 14. För tömning och vård af s. k. landsvägsbreflådor utgick i 30 fall särskild ersättning af postmedel. Antalet breflådor, fasta och ambulanta, under sonasto femtonårsperiod angifves i här efteråt införda toxttaboll K. Rörande antalot af de breflådor, hvilka de särskilda distriktsförvaltningarna och postkontoron haft att redovisa, lämnas uppgifter i tab. 4. Vid en.jämförelse mellan do olika distrikten visar det sig, att breflådornas antal är störst i mellersta distriktet mod 1,458 breflådor, hvareftor komma södra distriktet med 1,439, västra distriktet med 1,169, östra distriktet mod 1,118, norra distriktet med 986 samt Stockholms, Malmö och Göteborgs postkontor med resp. 547, 304 och 181 breflådor. III. Personal och undervisningsväsen. A) Generalpoststyrelsens personal. GeneraJpoststyrelsen utgöres, enligt 28 i don för Styrelsen den 31 december 1902 utfärdade nådiga instruktion, af generalpostdiroktören såsom chef för postverket och fom byråchefer såsom ledamöter i Styrelsen och chefer hvar för sin byrå, nämligen en för kanslibyrån, en för trafikbyrån, en för kameralbyrån, en för utrikes- och författningsbyrån samt en för revisionsbyrån. På grund af Kung]. Maj:ts medgifvande i nådigt bref den 15 november 1907 har därjämto under tiden 18 november januari 1908 biträde af en adjungerad ledamot tagits i anspråk vid handläggning af de till Styrelsens kanslibyrå hörande ärenden. Sedan från ingångon af år 1908 två ordinarie tjänster, nämligen en sekreteraretjänst å revisionsbyrån och on notariotjänst å utrikes- och författningsbyrån, tillkommit, har don Generalpoststyrelson biträdande ordinarie tjänstemannapersonalen under nämnda år utgjort tillhopa 43 personor, nämligen: 8 tjänstemän af andra lönegraden, af hvilka 4 sekreterare, 1 kamrerare ocb sekreterare, 1 kassör, 1 intendent vid postverkets frimärksförråd och 1 intendent vid postverkets persodolförråd, samt 34 tjänstemän af första lönegraden, af hvilka 1 registrator, 1 notario och ombudsman, 8 notarier, 8 aktuarier, 6 revisorer och bokhållare samt 10 revisorer, hvarjämto 1 kammarskrifvaro kvarstod å öfvergångsstat. Dessutom voro hos Styrelsen mot fasta årsarfvoden anställda 1 biträde rörande postångfartyg, 22 manliga amanuenser och 32 kvinnliga biträden för tabeljarboto, renskrifning, breföppning, sortering af postanvisningar o. s. v., eller tillhopa 55 personor. Vaktbetjäningon hos Styrelsen och dess särskilda afdolningar utgjordes under år 1908, sedan äfven här två nya ordinario befattningar inrättats, af 12 ordinarie vaktmästare, hvaraf en försto vaktmästare, samt 7 extra vaktmästare mod fasta arfvoden, hvartill komma 1 maskinist och 2 eldare. En öfversikt öfver Genoralpoststyrelsons personal återfinnes i förra delen af texttabell L. B) Distrikts- och lokalförvaltningarnas personal. I den för år 1908 gällande aflöningsstaten äro uppförda följande ordinarie tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna : 3 postdirektörer, nämligen en i Stockholm, en i Götoborg och en i Malmö,. 5 postinspoktörer, 210 postmästare, af hvilka 16 vid postkontor af första klassen, 44 vid postkontor af andra klassen, 50 vid postkontor af tredje klassen och 100 vid postkontor af fjärde klassen, 32 kontrollörer, och 1,050 postexpoditörer, nämligen 400 af första, 400 af andra, 125 af tredje och 125 af fjärde lönegraden; hvarjämto 4 öfvertaliga kontrollörer upptagits a öfvorgåugsstat. Yid jämförelse med närmast föregående år utvisar aflöningsstaten en ökning med 7 kontrollörer, af hvilka en placerats vid hvart och ett af do 5 postinspektionskontoren ocb 2 vid postkontorot i Stockholm såsom föreståndare för filialpostkontor, äfvonsom med 100 postexpoditörer, hvaraf 35 Tab. K. Antal breflådor åren

19 DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. inom rosp. första och andra samt 15 inom resp. tredje och fjärde lönegraden. Enär emellertid, på sätt af det föregåendo framgår, vid utgången af år postkontor af fjärde klassen ännu icke trädt i verksamhot, utgjorde vid samma tidpunkt antalet postmästare endast 209. Samtliga postkontor förestodos af manliga postförvaltare, mod undantag för det med telegrafanstalt förenade postkontoret i Ljusne, där föreståndarebefattningen på förordnande tills vidare uppehölls af en kvinnlig postexpeditör. Af de två filialpostkontor i Stockholm och Götoborg, där post- och telegraftjänsten under året voro förenade, förvaltades det ena af en särskildt förordnad manlig föreståndare och dot andra af en manlig postoxpeditör. Såsom postmästarnas närmaste män voro vid samtliga postkontor af första och andra klass placerade förste postexpeditörer, alla tillhörande första lönegraden. Antalet förste postexpeditörer utgjorde sålunda 60. Alla kontrollörstjänster och postexpeditörstjänstor af första lönogradon voro bosatta med manliga innohafvare; inom do lägro postexpeditörsgradorna uppehöllos tillhopa 239 befattningar af kvinnor. Till den extra ordinarie tjänstemannapersonalen höra dels XIII extra biträden, under hvilken benämning innefattas af Goneralpoststyrelson antagna o. o. postexpeditörer med fast arfvodo, dels o. o. postoxpeditörer utan fast anställning, dels ock dispositionsbiträden, som antagas af vederbörande distriktschef eller postförvaltare. Af dispositionsbiträdona äro vissa förordnade att mot fast arfvodo regelbundet tjänstgöra vid rosp. postanstaltor, under det att andra endast tillfälligtvis anlitas för tjänstgöring â sådana tider, exempelvis vid jul och nyår, då arbotet tagit mera än vanlig omfattning. Vid utgången af år 1908 utgjorde antalet extra biträden 437, hvaraf 104 kvinnor, antalet e. o. postoxpeditörer utan fast anställning 180, hvaraf 61 kvinnor, antalet dispositionsbiträdon med regelbunden tjänstgöring 194, hvaraf 161 kvinnor, och antalet tillfälligt anställda dispositionsbiträdon 344, hvaraf 198 kvinnor. Hela antalet extra biträdon och o. o. postoxpeditörer utan fast anställning understeg, såsom tabell L utvisar, med resp. 92 och 28 motsvarande antal vid slutet af år Antalet ordinarie postbeljänte, som under närmast föregående år utgjorde 1,600, ökades i 1908 års stater till 1,700, och tillhörde utaf dessa, enligt den omreglering af ordinarie postbetjäntes ailöningsförhallanden, som med 1908 års ingång genomfördes, 530 första, 430 andra, 450 tredje och 290 fjärde lönegraden. Tab. L. Postverkets personal vid utgången af åren 1907 och 1908.

20 XIV DISTRIKTS- OCH LOKALFÖRVALTNINGARNAS PERSONAL. UNDERVISNINGSVÄSENDET. Såsom försto postbetjänto tjänstgjorde vid 1908 ars slut tillhopa 706 betjänto, nämligen 358 vid järnvägsposton, 223 vid Stockholms postkontor, 58 vid Göteborgs postkontor, 24 vid Malmö postkontor samt återstående 43 vid postinspektionskontoron och några större postkontor i landsorten. Förutom den ordinarie botjäntpersonalen funnos vid 1908 års utgång 792 extra postbetjänte med fast arfvode af postmedel, 495 roservpostbetjänto utan dylikt arfvode och 791 dispositionsbiträden, af hvilka 194 med regelbunden tjänstgöring och 597 anlitado för tillfällig tjänstgöring. Till gruppen stadigvarande dispositionsbiträdon höra, bland annat, 5 under redogöroisoåret vid Stockholms postkontor anställda expressbud för beställande af oxpressförsändolsor eller aviser om sådana försändelsers ankomst och till gruppen tillfälliga dispositionsbiträden, bland annat, 87 man militärmanskap och 51 bland arbetslösa arbetare i httfvudstaden utsedda personer, hvilka vid därvarande postkontor biträdt med behandling af s. k. nyårsförsändolser. Af den ordinarie personalen vid postverkets distriktsoch lokalförvaltningar hafva 9 tjänstemän, däraf 2 postmästaro, 6 manliga postoxpeditörer och 1 kvinnlig postoxpcditör, samt 12 betjänto under redogörolseårot aflidit. Efter erhållet afsked och mod åtnjutande af pension hafva afgått 11 tjänstemän, däraf 3 postmästaro, 6 manliga postexpoditöror och 2 kvinnliga postoxpeditörer, samt 34 betjänte. Antalet på annat sätt afgångna uppgick bland tjänstemännen till 13, nämligen 8 madliga och 5 kvinnliga postexpeditörer, samt bland betjänte till 5. Hela antalet under år 1908 afgångna utgjorde sålunda bland ordinarie tjänstemän 33 och bland ordinarie betjänte 51. Till postverkets personal i vidsträcktare mening äro äfven att räkna poststationsföreståndaro till ett antal af 2,971, hvaraf 396 kvinnor, 167 föreståndare för ångbåtspostexpeditioner, 1,702 landtbrefbärare, 861 postförare å laudsvägslinjer samt slutligen personalen å postångfartyget»öland», utgörande 11 personer. Toxttabellen L innehåller i sin senare del en öfversikt öfver personalen vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar vid utgången af åron 1907 och I denna tabell hafva icke upptagits andra dispositionsbiträden af tjänstemannaoller betjäntgrad än sådana med regelbunden tjänstgöring. Enligt hvad tabellen gifver vid handen, har antalet vid distriktsoch lokalförvaltningarna anställda personor, oberäknadt postförare å landsvägslinjer, vid 1908 års utgång utgjort tillhopa 10,147, hvaraf 9,184 män och 963 kvinnor. I efterföljande siffersammanställning lämnas motsvarande tal för senasto femton år, hvarvid dock bör anmärkas, att för 1904 och föregående år inräknats en del dispositionsbiträden med ondast tillfällig anställning. C) Undervisningsväsendet. Enligt hvad i nästföregående undordåniga berättelse är omförmäldt, hado under år 1907 anordnats en elevkurs för. posttjänstemän, hvilken pågick från midteu af augusti månad 1907 till utgången af april månad Samtliga 66 i kursen deltagande elever 60 manliga och 6 kvinnliga blefvo vid företagen pröfning godkända och därefter antagna till o. o. postoxpeditörer. De sex kvinnliga posteleverna voro redan förut anställda vid postverket såsom oxtra biträden och deltogo ondast i elevkursons teoretiska dol. Äfven under år 1908 har en dylik olovkurs anordnats, hvilken pågått från midten af augusti månad nämnda år till början af maj månad Resultatet af elovoxamina under senaste fem år framgår af följande tablå. Kurs i tyska språket för posttjänstemän har under år 1908 hållits i Stockholm från början af mars till början af maj månad. I kursen doltogo 17 tjänstemän hvaraf 11 postoxpeditörer och 6 extra biträden hufvudsakligon anställda vid postkontoret i Stockholm. Kurson leddes af universitetsbildad tysk lärare, och antalet lektionstimmar utgjorde 48. Undervisningskurser för postbetjänte jämte därmed förenade tilläggskurser hafva under år 1908 varit anordnado vid postkontoret i Stockholm samt vid samtliga postinspektionskontor. Ifrågavarande kurser pågingo från början af februari till midton af mars månad. Antalet deltagande postbetjänte, som följde undervisningen till dess slut, utgjordo tillhopa 153, af hvilka 88 deltogo ensamt i' allmän undervisningskurs, 32 i bädo undervisnings- och tilläggskurs samt 33 i ensamt tilläggskurs. Vid anställd examen godkändes af deltagarna i ensamt undervisningskurs 70, af deltagarna i såväl undervisnings- som tilläggskurs 29 och af deltagarna i ensamttilläggskurslikaledos29. Under do fem år, då dylika kurser varit anordnado, hafva do pröfningar, som vid kursernas slut anställts, gifvit följande resultat. I tab. 4 lämnas uppgifter om don vid de särskilda postanstaltorna anställda personalen, med fördelning på de tre grupperna tjänstemän, betjänte och»öfriga», hvilken sistnämnda grupp innefattar föreståndare för poststationer och ångbåtspostexpeditioner, landtbrefbärare, postföraro â landsvägslinjer samt personalen å postångfartygot»öland».

21 UNDERVISNINGSVÄSENDET. STUDIERESOR. ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. XV För tillträde till dessa kurser fordras, enligt instruktionen för postbetjänte, att ej hafva uppnått 30 års ålder. På grund af gällande övergångsbestämmelser deltogo emellertid i 1908 års kurser ej mindre än 67 postbetjänte, hvilka voro öfver 30 år, motsvarande 43-8 procent af samtliga i kurserna deltagande. Af nämnda 67 postbetjänte deltogo 36 i ensamt undervisningskurs, 15 i både undervisningskurs och tilläggskurs samt 16 i ensamt tilläggskurs. D) Studieresor. Yid»Ecole professionnelle supérieure des Postes et des Télégraphes» i Paris har under år 1908 undervisningen följts af två svenska elever, nämligen postexpeditörerna vid Stockholms postkontor I. T. Harling och vid postkontorot i Eksjö S. G. W. Björk. Harling vistades vid läroanstalten från midten af oktober 1907 till utgången af juli 1908 och studerade därvid jämväl reklamations- och järnvägspostväsendet inom den franska postförvaltningen. Björk har följt undervisningen vid läroanstalten under den termin, som tog sin början i midten af oktober Mod understöd af postmedel hafva under året studioresor företagits af följande personer: postexpeditöron vid postkontoret i Norrtälje K. I. Holm, postexpeditören vid Stockholms postkontor G. K, V. Brundin, postexpeditören vid postkontorot i Uppsala V. E. Flodman, t. f. notarien i Generalpoststyrelsen E. G. Lanngo, postexpeditören vid Malmö postkontor E. E. Hallström, postinspektören i Södra postdistriktet E. W. Öberg samt postmästaren i Yänorsborg J. E. Schmidt. Holm har xinder omkring fem veckor från början af maj vistats i" Frankrike för att företrädesvis inhämta kännedom om postanvisnings-, postförskotts- och inkasseringsrörelsorna samt lösenredovisningon. Brnndin och Flodman hafva under omkring fem veckor från midten af maj företagit en gemensam resa i Österrike och Ungern för att därstädes studera företrädesvis, förutom nyss angifna grenar af poströrelsen, postcheckväsendet samt postförsändelsers utdelande till adressatorna. Lannge har från midten af maj till midten af juli uppehållit sig i Tyskland, Österrike och Schweiz för att företrädesvis taga kännedom om dot postala undervisningsväsendet, postmuseer och postbibliotek, organisationen af postanstalter, motsvarande svenska poststationer, samt arbetssättet inom de postala mellanmyndigheterna. Hallström har under september månad vistats i Tyskland för att i främsta rummet studera postförbindelserna dels mellan olika postanstalter i samma stad och dels mellan städerna och deras förorter eller andra närliggande samhällen liksom ock mellan ytterområdena inbördes. Öberg och Schmidt hafva under större delen af december vistats i Tyskland för att gemensamt inhämta kännedom om särskildt modelsredovisningon, inkasseringsrörelson, redovisningen och revisionen i fråga om postanvisningar samt framställandet af frankotecken. IV. Postutväxlingen. A) Allmän öfversikt. För postutväxlingen under år 1908 lämnas on redogörelse i tabellbilagorna 5 8. Af dessa bilagor upptager tab. 5 antalet afgångna försändelser vid do olika postanstalterna i riket, med àngifvande tillika af de a vissa försändelser hvilando värde- eller postförskottsbelopp, hvarjämte i slutet af tabellen lämnas en öfversikt rörande hela antalet af svenska postverket år 1908 behandlade försändelser, med åtskillnad mellan inrikes, till utlandet afgångna, från utlandet ankomna och genom Sverige styckevis transiterande försändelser. Tab. G, som är uppställd i hufvudsaklig öfverensstämmelso med tab. 5, innehåller uppgifter om försändelser, afgångna till utlandet, med undantag af postabonnerado tidningar och tidskrifter, och i" tab. 7 redogöros för vissa grupper från utlandet ankomna försändolser, nämligen assurorado brof, oassurerado och assurorado paket, postanvisningar och postförskott. I dessa båda tabeller hafva försändelserna fördolats efter olika adress- resp. afgångsländor. Slutligen innehåller tab. 8 en tablå öfver assuransbelopp å afgångna försändelser samt inbetalado postanvisningsmedol och prenumerationsafgifter vid postkontoron och underlydande poststationer. I detta sammanhang torde böra erinras därom, att de tal, hvilka uppgifvits beträffande oassurerade brefpostförsändelser samt nummerexemplar af postabonnerado tidningar och tidskrifter, endast angifva det beräknade antalet försändelser af nyss angifna slag, under det att assurerade bref, paket och postanvisningar äro upptagna till sitt verkliga antal. a) Antal postförsilndelser. En jämförelse mollan antalet postförsändelser åren 1908 och 1907 lämnas i ofterföljando öfversikt. Bland tidningar och tidskrifter hafva inräknats afgiftspliktiga tidningsbilagor.

22 XVI ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. Af föreståondo tal framgår, att hela antalet postbehandlado försändelser skall i förhållando till år 1907 hafva ökats med omkring 11 millioner eller 2-8 procent. För år 1907 beräknades motsvarande ökning i förhållande till år 1906 hafva utgjort 4-6 procent. Don relativt starkaste ökningen.år 1908 faller på gruppen paket, för hvilken procenttalet är 9'8; därnäst komma postanvisningar med 9'6 procent, tidningar och tidskrifter med 4-4 procent samt brefpostförsändelser med 1-s procent. En jämförelse mellan de relativa tal, som för åren 1908 och 1907 utvisa ökningen i förhållande till näst föregående år, lämnas i efterföljande sammanställning. betydande växling, i dot att antalet utrikes försändelser utgör bland paket och brefpostförsändelser ungefär en sjättedel (resp och 16-0 procent), bland postanvisningar ungefär en tiondedel (9-8 procent), men bland tidningar och tidskrifter allenast 2-8 procent. Beträffande den utrikes poströrolsen i dess helhet befinnes det, att do från utlandet ankomna "försändelsorna äro till antalet vida talrikare än de försändelser, som afgått till utlandet. Om man anställer en motsvarande jämföreiso inom hvar och en af do särskilda hufvudgrupperna af försändolser, visar det sig, att bland brefpostförsändelser samt tidningar och tidskrifter, men än mera bland paket, en betydande öfvervikt framträder å do från utlandot ankomna försändelsernas sida, under det att i fråga om postanvisningar förhållandet är motsatt. Då sålunda antalet till utlandet afsända postanvisningar väsentligt öfverstiger antalet postanvisningar, som ankommit från utlandet, så tordo detta förhållando i viss mån finna sin förklaring däri, att postförskott å brefpostförsändelser, likasom äfven numera å flertalet paket, likvideras genom postanvisningar. På sätt i det följande omförmäles, är nämligen antalot postförskottsförsäudelser, som ankomma till Sverige från utlandet, väsentligt större än antalot från Sverige till utlandet afsända dylika försändelser. Don fördolning af till utlandot afgångna försändolser, med undantag af abonnerade tidningar och tidskrifter, som i tab. 6 skett efter olika adressländer, gifver vid handen, att största antalet försändolser afsändts till Tyskland, hvarefter i ordningen komma Amerikas Förenta Stater, Danmark, Storbritannien och Irland samt Norge. En sammanställning rörande det antal försändelser, som åren 1907 och 1908 afgått till nyssnämnda länder äfvensom till öfriga länder och orter inom do olika världsdelarna ger följande resultat. Af hela antalet år 1908 postbehandlado försändelser ut^ göres mer än hälften (53-2 procent) af brefpostförsändelser. Don därnäst till antalet mest betydande gruppen är nummerexemplar tidningar och tidskrifter (44-2 procent), under det att antalet postanvisningar och paket är förhållandevis ringa (resp. 1.7 och 0-9 procent). Antalet inrikes försändelser öfver hufvud skall under år 1908 hafva ökats med 4-6 procent, medan antalet försändolser i den utrikes postutväxlingon minskats med oj mindre än 10'3 procent, hvilken minskning öfvervägando drabbar försändelser från utlandet. Denna nedgång i den utrikes postutväxlingen torde hufvudsakligen förklaras af den stagnation på handelns och industrions områden, som under år 1908 var rådande. Af samtliga försändelser utgöra de med utlandet utväxlade 10-o procent. I detta hänseende visar sig emellertid en Häraf framgår bland annat, att antalet till Amerikas F'orenta Stater, Tyskland och Danmark afgångna försändelser under år 1908 minskats i förhållande till näst föregående år, nämligen med resp. 7'8, 5-4 och 5-o procent. Hvad minskningon af do till Amerikas Förenta Stater afgångna försän-

23 ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. XVII delsor beträffar, föregicks densamma år 1907 af en ännu mera betydande minskning och bör utan tvifvel ställas i samband med don nedgång i emigrationen från vårt land till Förenta Staterna, som under åron 1907 och 1908 gjort sig gällande. Antalet försändelser till Norge, som under år 1907 företedde en minskning i förhållando till år 1906, uppvisar under år 1908 en ringa ökning, motsvarande i jämförelse med närmast föregående år 0-9 procent, För Storbritannien utgjorde motsvarande ökning 6-5. Hvad slutligen angår öfriga europeiska länder och orter, såsom ett helt betraktade, har en minskning i antalet afgångna försändelser ägt rum, motsvarande i förhållande till år procent. Beträffande de genom Sverigo transiterande försändolserna finner man, om dessa försändelser fördelas efter adressländer, för år 1908 följande tal. 1 förhallande till folkmängden har i texttabell M gjorts en sammanställning, som utvisar huru postutväxlingen år 1908 gestaltat sig inom olika län. samt hela riket. I denna tabell hafva emellertid do försändelser, som aflämnats direkt till postanstalterna å järnväg och till ångbåtspostoxpeditionorna, icko kunnat fördelas på de olika länon. För riket i dess helhet har, enligt hvad samma taboll utvisar, medeltalet på hvar invånaro af de till postbefordran aflämnado försändelser beräknats under år 1908 utgöra Tab. M. Antal och medeltal afsända försändelser inom rikets olika län år ') Inkl. afgiftspliktiga tidningsbilagor. III

24 XVIII ANTAL POSTFÖRSÄNDELSER. VÄRDEBELOPP. Främst kommer Stockholms stad med försändelser per invånare, därnäst Malmöhus län med 92'9 samt Göteborgs och Bohus län med 81-3 försändelser. Dot relativt minsta antalet aflämnado försändelser förekommer i Stockholms län mod allenast 25'4 försändelser, i Västerbottens län med 29-5 försändelser och i Norrbottens län med 30-7 försändelser por invånare. I efterföljande öfversikt meddelas, beträffande senast förgångna fem tonårsperiod, uppgifter om antalet försändelser per invånare dels för landet i dess helhet, dels särskildt för Stockholms stad. Uppgifterna i donna sammanställning äro dock så till vida inkommensurabla, att för åren , i olikhot mot föregående år, afgiftspliktiga tidningsbilagor, men ej nummeroxemplar af tidningar och tidskrifter, rekvirerade hos utgifvaren, inräknats i do uppgifna talen. Om man, med ledning af tab. M, för de särskilda grupperna brefpostförsändelser, paket, postanvisningar samt postabonnerade tidningar och tidskrifter jämför antalet afgångna försändelser por invånare inom do olika länen, visar det sig, att äfven beträffande h varje sådan grupp af försändelser med undantag för gruppen postanvisningar, inom hvilken Jämtlands län når lika hög siffra som Stockholms stad denna senare kommer i främsta rummet, medan i öfrigt en betydande växling i ordningsföljden mellan do olika länen framträder, I fråga om brefpostförsändelser komma i Stockholm försändelser på hvarjo invånare; näst därefter följa Göteborgs och Bohus län med 48-7, Malmöhus län med 41-1 och Hallands län mod 28-4 afgångna försändelser på hvarje invånare. Beträffande antalet paket är ordningsföljden denna: Stockholms stad med 2-7, Kopparbergs län mod 1-4 och Östergötlands samt Götoborgs och Bohus län med hvardora 0-7 försändelser. Do afgångna postanvisningarnas antal har i såväl Stockholms stad som Jämtlands län utgjort 1-8, i Gäfleborgs län 1-6 samt i Västornorrlands län 1-6 försändelser per invånare. Hvad slutligen angår postabonnerade tidningar och tidskrifter, utgör antalet afsända nummorexemplar i Stockholm per invånaro; närmast följa Malmöhus län med 50i, Gottlands län med 32-1, Uppsala län med 31-7 och Götoborgs och Bohus län mod 30-8 nummerexemplar per invånaro. I texttaboll N lämnas en öfversikt af hela antalet inom svenska postverket behandlade försändolsor åren Under hänvisning i öfrigt till tabellen må här allenast påpekas, att bland do särskilda grupper af försändelser, som i tabellen upptagas, förete paketen den starkasto ökningen, i det att antalet dylika försändelser under perioden mer än sexdubblats. En synnerligen hastig tillväxt framträder äfven i fråga om postanvisningarna, hvilkas antal år 1908 är i döt närmaste fem gånger så stort som år b) YSrdebelopp. Förutom uppgifter om antalet under år 1908 afgångna försändelser vid do särskilda postanstalterna i riket hvarvid åtskillnad gjorts mellan postkontor, poststationer af första och andra klass och brefsamlingsställen Tab. N. Öfversikt af antalet postförsändelser åren l ) Häri inräknade afgiftspliktiga tidningsbilagor, men icke tidningar och tidskrifter, rekvirerade direkt hos utgifvaren,

25 VÄRDEBELOPP. (poststationer af tredje klass) lämnar tab. 5 äfven upplysning om afgångna assurerado försändelsers angifna värdo, om beloppet af inbetalade postanvisningar och om beloppet af afsända postförskott. I tab. 6, som redogör för till utlandet år 1908 afgångna försändelser, fördelade på de olika adressländerna, äro likaledes assurans-, postanvisnings- och postförskottsbelopp uppförda jämsides med det angifna antalet försändelser. Vidare lämnas i tab. 7 redogörelse för från utlandet år 1908 ankomna assurerado bref, paket, postanvisningar och postförskott, fördolado på do olika afgångsländerna och med angifvande af å dessa försändelser hvilande värdo- eller postförskottsbelopp. Tab. 8 sammanfattar slutligen för hvarje postkontor jämte underlydando poststationer uppgifterna rörande angifna värdet å afgångna assurerade försändelser samt rörande inbetalade postanvisnings- och prenumerationsmedel. Postverkets ansvarighet i fråga om anförtrodda värdebelopp framgår af efterföljande sammanställningar, där enahanda uppgifter för 1907 till jämförelse fått inflyta. 1) Assuransbelopp: 2) Postanvisningsbelopp : A postförskottsförsändelser : För riket i dess helhot uppgår alltså under år 1908 det belopp, för hvilket postverket varit ansvarsskyldigt, till öfver 1V 2 milliard kronor. I förhållande till år 1907 hafva emellertid de anförtrodda medlen något minskats, nämligen mod inemot 3 millioner kronor eller O2 procont. Ifrågavarande minskning är beroende på nedgången i de å försändelserna hvilande assuransbelopp. I förhållande till år 1907 utgjorde denna nedgång nära 23 millioner kronor eller 1-5 procent. Däremot förete postanvisningsmedlen en ökning af omkring 20 millioner kronor, motsvarando 10-5 procent, hvarjämto prenumorationsmedlen för tidningar ökats med 140,000 kronor eller 4'i procent. I texttabell O lämnas en öfversikt rörande angifna värdet å afgångna assurerade försändelser, beloppet af inbetalade postanvisningar (inkl. inlösta postförskott) äfvonsom inbetalade prenumerationsmedel vid rikets postanstalter åren Denna öfversikt ådagalägger, hvad angår afgångna assurerade försändelser, att det angifna värdebeloppet, som undor åren stigit efter att dessförinnan hafva under likaledes tre år gått nod, år 1908 ånyo sjunkit. Beträffande inbetalade postanvisningsmodol och inlösta postförskott företor tabellen en ganska jämn stegring alltifrån år Enahanda är, med undantag för åren 1905 och 1906, förhållandet med prenumerationsmedlen. XIX 3) Prenumerationsmedel för tidningar (inkl. transitafgifter) t Tab. O. Värdebelopp åren ) Samtliga värdebelopp : För assuransbeloppens fördelning på bref och paket redogöros i det följande. Beloppen för begärda postförskott, hvilka emellertid icke torde kunna anses såsom värdebelopp i egentlig mening, bafva under sistförfiutna två år varit följande:

26 XX BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. B) Brefpostförsändelser. Bland brefpostförsändolserna voro följande rokommendorado: För do olika slagen af brefpostförsändelser lämnas här nedan on jämföroiso mellan antalet försändelser åron 1908 och ) Oassurerade, portopliktiga försändelser: 2) Oassurerade, portofria försändelser : 3) Assurerade bref: 1 3) Samtliga brefpostförsändelser: Efter livad rodan är närandt, har antalet brefpostförsändolsor i dot hela frän år 1907 till år 1908 ökats med 1-8 procent. Don talrikasto gruppen bland brofpostförsändolsorna utgöres af do oassurerado portopliktiga brefven, hvilka år 1908 uppgingo till ej mindre än 58-3 procent af samtliga brefpostförsändelsor. Därnäst komma brefkort med 19-1 procent, korsband med 18o procent, oassurerado portofria försändelser mod 3o procent och assurerade bref mod 1-6 procont. Af samtliga brefpostförsändolser voro 2-8 procent rekommonderade. Hvad särskildt angår den utländska trafiken, finner man, att för samtliga slag af brefpostförsändelsor, med undantag för oassurerado portofria försändelser, utväxlingon i riktning från utlandet är större än i motsatt riktning. I tabellbilagorna 5 och 6 äro do oassurerade portopliktiga brefven fördelade på do två grupperna fullt frankerado samt ofrankerado eller ofullständigt frankerado. Sistnämnda grupp ropresenterar emellertid allenast ett ringa fåtal, motsvarande 0-6 procent af samtliga hithörande försändelser. Härvid torde böra anmärkas, att, då för inrikes bref belöpando afgifter i allmänhot skola utgöras vid aflämnandet till postbefordran, men i förbindoisen mod utlandet dylikt frankeringstvång endast undantagsvis är rådande, ofrankorado eller ofullständigt frankerado bref oftare förekomma i förbindelsen med utlandet än i don inrikes poströrolson. Man finner i dotta afseonde, att af samtliga do inrikes bref, som här komma i betraktande, allenast 0-3 procent varit ofrankerado eller ofullständigt frankerade, mon att dotta varit fallet mod 2-9 procont af till utlandet afgångna, 1-8 procont af från utlandet ankomna ocli 0'9 procent af genom Sverige transitorando brof. Vid jämföreiso med år 1907 utvisar hela antalet oassurerado portopliktiga bref en minskning mod l-o procent. Denna minskning drabbar uteslutande brefven i don utrikos postutväxlingen. Medan nämligen do inrikes brefven ökats med 3'0 procent, hafva af brefven i den utrikes postutväxlingon de till utlandet afgångna nedgått i antal mod 4-8 procent, do transiterande med 13'i procent och do från utlandet ankomna med ej mindre än 26-2 procont. Om den sannolika förklaringen härtill har talats i dot föregåondo. Bland brefkort hafva i ofvannämnda tabellbilagor 5 och 6 såsom en särskild grupp upptagits brefkort mod botaldt svar (s. k. dubbla brefkort). Doras antal är emellertid holt ringa, utgörando endast 0-9 procent af samtliga brefkort. I den utländska postutväxlingen uppgå do dubbla brofkorten till ungofär 0'i procent af hela antalet. Såsom i föregåondo årsberättelser framhållits, har brefkortons antal på sonasto tidon varit stadt i sjunkande. Antalet brefkort nåddo åren 1903 och 1904 sitt maximum och uppgick då till mer än 48 millioner; därefter nedgick antalet och utgjorde år 1907 mindre än 44 millioner. År 1908 har an-

27 talot brefkort ytterligare sjunkit och nåcldo under sistnämnda år icke upp till 41 millioner. I förhållando till 'år 1907 motsvarar minskningen 7-4 procent. Korsbanden fördela sig på de fem grupperna utgifvarekorsband, vanliga tidningskorsband, andra trycksaker (postabonnerade tidningar icko inräknade), affärshandlingar och varuprof. Af dessa försändelsoslag förekomma utgifvarekorsband och vanliga tidningskorsband endast i den inrikes poströrelsen, i ty att i den internationella trafiken tidningar vid försändning under band draga vanligt trycksaksporto. Do olika slagen af korsband utgjorde åren 1907 och 1908 följande: Utgifvarekorsband: BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. XXI Af hela antalet korsband år 1908 utgöra sålunda»andra trycksaker» omkring två tredjedelar, eller 67-4 procent, medan utgifvarekorsbandon motsvara 18-5 procent, do vanliga tidningskorsbanden 8-2 procent, varuprofven 4-5 procent och affärshandlingarna 1-4 procent. De ofvan anförda siffrorna rörande korsbandstrafiken under åren 1907 och 1908 röja i det hela en väsentlig ökning af antalet korsbandsförsändolser under sistnämnda år. Det är dock jämförelsevis svårt att beträffande dessa försändelser draga några bestämda slutsatser rörande förhållandet under olika år, i det att do statistiska resultaten här äro mera beroende på tillfälligheter än i fråga om bref och brefkort. Angående till utlandet afgångna korsbandsförsändolser har under året, på gifvon anledning, en särskild statistisk utredning företagits. Från postkontoron i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom från samtliga postkontor af första klass infordrades uppgifter angåondo antalet under en vecka (sista veckan af april) vid nämnda postkontor inlämnade, till utlandet adressorado korsband med fördelning på viktgrupper. I fråga om affärshandlingar och varuprof åtskildes mellan sådana afsända till Danmark och Norgo å ena sidan samt till öfriga utlandet å andra sidan. De ur undersökningen framgångna relativa talen återgifvas i nedanstående tabell P. Hvad varuprofven angår torde märkas, att dosamma icke få väga öfvor 350 gram. Tab. P. Antal korsbandsförsändelser till utlandet inom olika viktgrupper, i relativa tal.

28 XXII BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. Portofrihet tillkommer, i den inrikes poströrelsen såväl som i förbindelsen med utlandet, hufvudsakligen s. k. postsaksförsändelser, d. v. s. sådana som aflåtas i posttjänston. Dessa försändelser hafva, i den mån do tillhöra den oassurerade brefposten, i tabellerna sammanförts till en särskild grupp, med åtskillnad mellan bref och andra försändelser, hvilken sistnämnda underafdolning emellertid år 1908 representerar allenast 3-7 procent af gruppen i dess helhet. Endast ett ringa antal oassurerade portofria försändelser, eller 2 - o procent af samtliga, har förokommit i utväxlingen med utlandet. Beträffande do assurerade brefven särskiljes numera mellan portopliktiga och portofria försändelser. Af do inrikes assurerade brefven utgöres flertalet af portofria sådana. År 1908 uppgick således de senares antal till inemot tro fjärdodelar (74-4 procent) af ifrågavarande försändelser. Till den öfvorvägande största delen hafva dessa portofria assurerade brof utgjorts af ponningeromissor mellan olika postanstaltor, särskildt mellan postkontoren och deras undorlydando poststationer. Af de portopliktiga assurerade brefven tillhöra år procent den inrikes poströrelsen, undor dot att endast 6.7 procent komma på don utländska samfärdseln. Antalet af dessa senaro har, med undantag för de transiterande, något minskats i förhållando till år Här nedan lämnas en öfvorsikt öfver sammanlagda beloppen af do assurorade brefvons angifna värdo under senaste två år. Assuransbelopp, tillhopa: Assuransbelopp per bref: Af denna öfversikt framgår, bland annat, att i den inrikes poströrelson genomsnittsboloppet för portopliktiga assurerado bref varit vida högro än motsvarande belopp för do portofria. För bådadera slagen inrikes försändelser har emellertid genomsnittsbeloppet sjunkit i jämförelse med år Hvad åter angår de i den utrikes poströrelson förekommande assurerade brefven, visa 1908 års gonomsnittsbelopp i fråga om brefven till utlandet en obetydlig minskning i förhållande till år 1907, medan för öfriga gruppor af nu omhandlade försändelser on stegring i förevarando afseendo ägt rum. Rekommendation kan enligt gällande bestämmelser meddelas å brefpostförsändolser af olika slag, portopliktiga och portofria. Vid en fördelning på sistnämnda två gruppor af do år 1908 postbehandlade rekommenderade försändelsorna erhåller man följande tablå, som jämväl upptager antalet rekommenderade försändelser år ) Portopliktiga försändelser: 2) Portofria försändelser: Af do portopliktiga brefven kunna ondast do transiterande uppvisa en ökning i fråga om det sammanlagda assuransbeloppet. Om man på grund af nu anförda tal och förut meddelade uppgifter rörande do assurerade brefvons antal beräknar det angifna värdet i medeltal per försändelse, kommer man till följande resultat. 1 2) Samtliga rekommenderade försändelser :

29 BREFPOSTFÖRSÄNDELSER. PAKET. XXIII Denna sammanställning visar, att af do inrikes rekommenderade försändelserna år 1908 ej mindre än 21-2 procent varit portofria, d. v. s.- hufvudsakligon postsaksförsändelser. Antalet rekommenderade försändelser företer år 1908 en väsentlig ökning, motsvarande i förhållande till år procont. Sedan rekommendationsafgiften år 1905 sänktes, har antalet rekommenderade försändolser oafbrutet stigit. Hvad de portopliktiga rekommenderade försändelserna angår,- motsvarar denna ökning under hvart och ett af åren 1907 och 1908 resp. 7-i och 15-2 procent i förhållande till närmast föregående år. Af do till utlandet afgångna rekommenderade brefven är ett stort antal adresseradt till kollektörer för penninglotterier.. På grund af nådigt bref den 11 september 1908 har Generalpoststyrelsen låtit verkställa en utredning, i hvilken omfattning den svenska allmänheten under senare tider anlitat postverket för penningförsändning till utländska lotterier. Dr denna utredning, öfver hvars resultat Styrelsen nyligon till Eders Kungl. Maj:t afgifvit underdånig rapport, torde i detta sammanhang förtjäna erinras därom, att år 1907, det sista år som undersökningen berörde, antalet rekommenderade brof till utländska lotterikollektörer enligt vunna resultat uppgick till 25-7 procent af samtliga rekommenderade försändolser till utlandet. Utredningen gaf emellertid vid handen, att det företrädesvis är danska, tyska och ungerska penninglotterier, på hvilka den svenska allmänheten spolar. Af de till nu nämnda länder, såsom ett helt betraktade, år 1907 afgångna rekommenderade försändelser voro ej mindre än inemot hälften (44-4 procent) adresserade till lotterikollektörer. Do för dylika adressater afsedda rokommenderado bref hade till 65-2 procont inlämnats vid postanstalter i städer eller köpingar och till 34'8 procent vid postanstalter, belägna på landsbygden. C) Paket. I här efteråt intagna sammanställning angifves antalet postbehandlade paket, oassurerado och assurerado, under åren 1908 och I det föregående har redan framhållits, att paketen utgöra den grupp postförsändelser, som år 1908 har att uppvisa den relativt starkaste ökningen. I jämförelse med år 1907 motsvarar denna ökning för paket i allmänhet 9.8 procent och för inrikes paket 11.9 procent. Från år 1905, då en väsentlig nedsättning i afgiften för inrikes paket genomfördes, har antalet dylika paket mor än fördubblats. De assurerade paketen hafva endast i ringa grad vuxit i antal och äro på.det hela taget jämförelsovis fåtaliga, utgörande år 1908 endast 4-i procont af samtliga paket. Likaledes äro do portofria paketen ringa till antalet, i det att af samtliga inrikes paket år 1908 endast 0'5 procent varit portofria. I det föregående är redan antydt, hurusom paketutväxlingen med utlandet är relativt mycket betydande, i det att af samtliga år 1908 postbehandlade paket ej mindre än 17-6 procent förekommit i den utländska trafiken, och hurusom antalet från utlandet ankomna paket i hög grad öfverstigit antalet paket, som från Sverige försändts till utlandet. Vidkommande paketen i riktning från utlandet är emellertid för år 1908 att anteckna en, om ock ringa tillbakagång i antal. Eljest har under en följd af år antalet paket från utlandet tillväxt i starkare proportion än antalet i motsatt riktning befordrade. Medan sålunda år 1893 antalet från utlandet ankomna paket var 3-2 gånger så stort som antalet till utlandet afgångna dylika försändelser, har proportionen år 1898 varit 3-8 och år År 1907 var proportionen 4-5, men nedgick under redogörelseåret till 4 - i. Det angifna värdet å assurerade paket har under sonaste två år uppgått till följande sammanlagda belopp.

30 XXIV PAKET. POSTANVISNINGAR. Assuransbelopp, tillhopa: har till Styrelsen inrapporterats, att bankinstitut m. fl. äfvensom vissa statens verk och inrättningar i stor utsträckning till postbehandling aflämna paket till utlandet, innehållande penningar och värdepappor, â hvilka paket angifvits värde till belopp utgörando allenast en ringa bråkdel af innehållets verkliga värde, medan vederbörande afsändare hos enskilda inhemska bolag försäkrat försändelserna i fråga till bnlopp, motsvarando skillnaden mellan innehållets verkliga värde och postassuransen. Huru stor nodgången i assuransbeloppen varit, framgår däraf, att gonomsnittsboloppet per assureradt pakot till utlandet, som år 1901 uppgick till 5,291 kronor 73 öro, år 1906 utgjordo 1,930 kronor 49 öre och under rodogörelseåret endast 1,636 kronor 61 öro. Den inkomstminskning, som sålunda tillskyndas postverket, är icko obetydlig. D) Postanvisningar. Om man sammanställer dessa tal med nyss lämnade uppgifter om do assurerado paketens antal, finner man, att det angifna värdet i medeltal per paket utgjort följande. Assuransbelopp per paket:, Under sistförflutna två år har antalet af svenska postverket behandlado postanvisningar utgjort följande. 1) Vanliga postanvisningar: Här visar det sig, bland annat, dels att de högsta värdebeloppen hvilat å försändelser, som befordrats endast inom Jandet, dels ock att för samtliga grupper af paket assuransbeloppet, såväl totalbeloppet som beloppet i medeltal per försändelso, sjunkit i jämförelse med år Mest boaktansvärd är den betydliga minskning, som i förevarande hänseenden ägt rum i fråga om paket till utlandet. Till förklaring af sist anförda förhållande förslår icke den ekonomiska situationen i riket under rodogörelseåret. Det har redan i föregående årsberättelser framhållits, att på senare tider vissa onskilda bolag, äfvon i vårt land, börjat meddela assurans å postförsändelser och därvid, tack vare de af postverken vidtagna säkerhetsåtgärder beträffande värdepostens befordran, kunnat botinga sig lägre premier än postverkens assuransafgifter. Denna försäkring hos enskilda bolag har tydligtvis allt mera kommit till användning. Sålunda 2) Telegrampostanvisningar : 1 2) Samtliga postanvisningar:

31 ökningen i antalet postanvisningar utgör, efter hvad förut meddelats, i förhållande till näst föregående år 9-6 procent. Relativt störst är ökningen inom gruppen afgiftsfria inrikes postanvisningar, hvilkas antal mer än fyrdubblats. Anledningen till denna ökning är, att man vid postinspektionskontoren numera tillställer den vid järnvägsposten anställda personalon dess aflöningar medelst postanvisning. Hvad do afgiftspliktiga vanliga 'postanvisningarna angår, har antalot inrikes dylika försändelser ökats mod 10-9 procent, medan äfvon här en nedgång i den utrikes trafiken gjort sig gällande. Antalet telegrampostanvisningar har år 1908 ökats med ej mindre än 30-9 procent i förhållande till år Telegrampostanvisningarnas antal är emellertid ännu tämligen ringa, motsvarando endast 0-6 procent af samtliga postanvisningar. Af naturliga skäl är möjligheten att ordna ekonomiska mellanhafvanden genom telegrampostanvisning af större betydeiso för långväga och särskildt utländska förbindelser än för don närmare trafiken. Det visar sig äfven af nyss meddelade öfversikt, att bland samtliga telegrampostanvisningar år 'c procent försändts till eller ankommit från utlandet, medan af öfriga postanvisningar ondast 9-7 procent komma på den utländska samfärdseln. Beträffande såväl vanliga postanvisningar som telegrampostanvisningar gäller, i olikhet mod flertalet öfriga grupper af försändelser, att antalet till utlandet afgångna postanvisningar är störro un antalet från utlandet ankomna sådana. För do belopp, som under senaste två år försändts medelst postanvisning, redogöres i följande öfversikt, POSTANVISNINGAR. 1 2) Samtliga postanvisningar: XXV Någon nämnvärd nedgång i beloppen är här endast att anteckna i fråga om afgiftspliktiga vanliga postanvisningar från utlandet. I öfrigt hafva beloppen, i regel, ökats. I medeltal kommer på hvarjo postanvisning följande belopp. 1) Vanliga, postanvisningar : 1) Vanliga postänvisningar: 2) Telegrampostanvisningar: 2) Telegrampostanvisningar: Sist anförda tal «ådagalägga, att i allmänhot tolegrampostanvisningarna lyda på ganska afsovärda belopp, i medeltal inemot sex gånger högre än genomsnittsbeloppen för öfriga postanvisningar. Beträffande do vanliga postanvisningarna faller dot genast i ögonen, att bland afgiftspliktiga postanvisningar de inrikes och do till utlandet afsända lyda å ganska låga belopp, i medeltal icke uppgående till hälften af medelbeloppen för postanvisningar från utlandot och i transit genom Sverige. Afgiftsfria postanvisningar till utlandet lyda däremot i allmänhet å jämförelsevis höga belopp. För de flesta i det föregående åtskilda grupper af postanvisningar har, såsom sammanställningen utvisar, genomsnittsbeloppct por postanvisning år 1908 något ökats. Den utredning rörande postverkets anlitande för pénningförsändning till utländska lotterier,, hvarom i det föregående ordats i sammanhang med redogörelsen för do rekommenderade brefvon, omfattade äfvon postanvisningar. Några af de beträffando sistnämnda slag afförsändelsergenom utredningen vunna resultat synas här böra omnämnas. IV

32 XXVI POSTANVISNINGAR. Enligt utredningen i fråga uppgick år 1907, det sista år som af undersökningen berördes, antalet till utländska lotterikollektörer afsända postanvisningar till mera än en tredjedel eller 37-4 procent af samtliga vanliga postanvisningar till utlandet. Det förmedelst sådana postanvisningar till utlandet försända beloppet afsåg med 13-3 procent lotterikollektörer. Af de till Danmark, Tyskland och Ungern såsom ett helt betraktado den svenska allmänheten spelar, såsom förut framhållits, så godt som uteslutande på dessa länders penninglotterier år 1907 försända vanliga postanvisningar gälldo ej mindre än inemot hälften (47-1 procent) och af postanvisningarnas sammanlagda belopp inemot en fjärdedel (23-4 procent) penninglotterier. En uppdelning af postanvisningarnas antal efter de afsända beloppens storlek ger följande resultat. Postatwisntngar till lotterikollektörer. Belopp. Antal i proc. Hö^sfc 5 kronor 34s 5 10» 3l-i 10-20» 22-5 Öfver 20» 12i Summa ÎOO'O Medolbeloppet per postanvisning, adresserad till lotterikollektör i utlandet, utgjorde år kronor 79 öre. Efter hvad man finner af tab. 6 och 7, äro Amerikas Föronta Stater det främmande land, med hvilket postanvisningsutväxlingen varit mest betydande. Sålunda försändes år 1908 från Förenta Staterna till Sverigo ej mindre än 159,722 postanvisningar å tillhopa 12,680,541 kronor, hvilket motsvarar med afseendo ä antalet 56-6 procent och med afseendo å beloppet 65-6 procent af samtliga postanvisningar från utlandet till Sverige. En tillbakagång har emellertid under redogörelseåret ägt rum såväl i fråga om antalet postanvisningar från Förenta Staterna till Sverigo som i fråga om det försända boloppet. I riktning från Sverigo till Förenta Staterna hafva under året försändts 13,109 postanvisningar å ett sammanlagdt belopp af 2,200,951 kronor, hvilka båda siffror innebära en ökning. En öfversikt öfver de i postanvisningsrörolsen mellan Sverigo och Amerikas Förenta Stater under senasto fomtonårsperiod utväxlade belopp lämnas i texttabell Q. Man finner däraf, att det är synnerligen afsovärda belopp, som medelst postanvisningar från Amerikas Förenta Stater tillsändts adressater i Sverigo utöfver hvad som från Sverige blifvit afsändt. Nettobeloppet till Sverigo influtna postanvisningsmedel utgör under denna period 97,411,463 kronor. Näst Amerikas Föronta Stater komma, ined afseende å storleken af de med Sverige ut växlado postan visningsbeloppen, Tyskland, Danmark, Norge och Frankrike, till hvilka länder större belopp afsändts än som därifrån ankommit, samt Storbritannien och Irland, i utväxlingen med hvilket land förhållandet är det motsatta. Postanvisningsrörelsen med Ryssland (utom Finland), hvilken rörelse öppnades den 1 februari 1905, har tagit ett icko obetydligt uppsving. För åren 1907 och 1908 torde få hänvisas till följande öfversikt. En särskild grupp af postanvisningar utgöres af sådana, som användas för redovisning af postförskott å paket. Dylik anvisning, dolvis utskriften, medföljer paketet till adressorten samt expedieras, sedan postförskottsboloppet blifvit inbetaladt, i kompletteradt skick tillbaka. Antalet sådana anvisningar har under senaste två år varit följande. Postanvisningar, som utfärdats for tidningsabonnemang, jämlikt aftalet mellan Sverige och Frankrike don 30 juni 1880, hafva åren 1907 och 1908 uppgått till följando antal och belopp. De transiterande postanvisningarna utgöras af sådana, som genom svenska postverkets förmedling utväxlats mellan Finland och åtskilliga andra länder, med hvilka svenska postverket står i direkt utväxling af postanvisningar. Omfattningen under sonasto två år af don sålunda förmedlade postanvisningsrörelsen framgår af don å följande sida införda ta- Tab. Q. Postanvisningsmedel i utväxling med Amerikas Förenta Stater åren

33 blå, i hvilken upptagits postanvisningarnas antal och belopp äfvensom beloppet af dot svenska postverket tillkommando kommissionsarfvodo. POSTANVISNINGAR. TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER. XXVII Bland dessa transiterande finska postanvisningar komma i främsta rummet de, som utväxlats med Amerikas Förenta Stater. I detta afseende må här anföras, att under är 1908 blef medelst postanvisningar från Amerikas Förenta Stater, expedierado via Sverige, tillsändt adressator i Finland ett sammanlagdt belopp af 777,869 kronor (mot 971,011 kronor under år 1907), medan do i motsatt riktning under året expedierado postanvisningarnas sammanlagda belopp utgjorde 142,099 kronor (mot 64,986 kronor under år 1907). E) Tidningar och tidskrifter. Här nedan lämnas en jämförelse mellan antalet nummerexemplar af tidningar och tidskrifter, hvarå för åren 1908 och 1907 abonnerats genom postverkets förmedling eller som försändts i utgifvarekorsband eller vanliga tidningskorsband, äfvensom mellan antalet nämnda två år försända afgiftspliktiga tidningsbilagor, likaledes efter nummerexemplar räknadt. Vid jämförelse mellan dessa tal och dem, som i det föregående meddelats angåondo antalet nummorexemplar, finner man att år 1908 antalet i hvarje försändelse inneslutna nummeroxemplar i medeltal utgjort: ll - 4 i inrikes paket med postabonnerade exemplar, 3-2 i paket till utlandet med postabonnerade exemplar, 6-2 i utgifvarekorsband och 2-7 i vanliga tidningskorsband. Beloppet af do prenumerationsmedel, som under år 1908 vid de särskilda postkontoron influtit för tidningar och tidskrifter, hvilka blifvit genom svenska postverket förskrifna, inhämtas af tabell 8, under det att beloppet af do svenska postverket tillgodokomna afgifter för dylika tidningar och tidskrifter framgår af tabell 9, för så vidt dessa afgifter inbetalats vid postanstalterna. I här nedan införda- texttabell R lämnas on öfversikt rörande vid rikets postanstalter influtna prenumerationsmedel Tab. R. Vid rikets postanstalter influtna prenumerationsmedel och postafgifter m. m. för tidningar och tidskrifter åren Hvad den inrikes tidningsrörelsen angår, företer antalet postabonnerado nuinmerexomplar år 1908 en icke oväsentlig stegring, motsvarande i förhållande till år procent. Antalet i utgifvarekorsband och vanliga tidningskorsband försända nummerexemplar äfvensom antalet afgiftspliktiga tidningsbilagor har likaledes ökats i förhållando till nästföregående år. För den förstnämnda gruppen utgör nämnda ökning ej mindre än 22-3 procent. Beträffande den utrikes tidningsrörelsen uppvisar antalet postabonnerade nummorexemplar i riktning från utlandet en minskning, medan antalet inom öfriga grupper vuxit. I det följande lämnas en öfversikt rörande antalet af de försändelser, hvari ofvan afsedda tidningar och tidskrifter vid postbehandlingen varit inneslutna, nämligen dels paket med postabonnerado exemplar, dels utgifvarekorsband och dels vanliga tidningskorsband.

34 XXVIII TIDNINGAR OCH TIDSKRIFTER. POSTFÖRSKOTT. otc. under âron , och hafva för do sonasto fyra åron, då utgifvarokorsband förokommit i don inrikes poströrelsen, befordringsafgiftorna för dossa försändelser äfven upptagits i tabellen. P) Postförskott. I do öfversikter, som här förut lämnats angående poströrelsen i doss helliot och särskilda grenar af densamma, hafva mod postförskott belagda försändelser af olika slag inräknats i de grupper, till hvilka desamma med afseendo å sin boskaffonhot i öfrigt varit att hänföra. Rörando antalet post-. förskottsförsändelser åron 1908 och 1907 lämnas här nedan en sammanställning, i hvilken såsom»vanliga» brefpostförsändelser betecknats sådana, som icko varit rekommonderado cllor assurerado. 1) Brefpostförsändelser: förskottsförsändelsor, företo do mod utlandet utväxlade en minskning. För do i riktning till utlandet bofordrado motsvarar donna minskning ej mindro än 40'0 procent i förhållande till år Enligt gällande internationella aftal kan i samfärdseln med andra länder än Danmark och Norgo postförskott icko begäras å vanliga brefpostförsändelser. I denna omständighet finner man en förklaring därtill, att bland do med utlandet utväxlado, till brefposten hörande postförskottsförsändelser en anmärkningsvärdt stor del utgjorts af rekommonderado.sådana. Af samtliga brofpostförsändelser voro år 1908 ondast 0e procent, mon af pakoton oj mindre än 32-3 procent belagda med postförskott; år 1907 voro motsvarande tal resp. 0-6 och 31-2 procent. Antalet postförskottsförsändelser är, inom samtliga grupper, vida större i riktningen från utlandet än i motsatt riktning. I nedanstående öfversikt lämnas en rodogörolso för antalet oinlösta postförskottsförsändelser, och har därjämto för hvarjo grupp anförts det procenttal, som angifvor do oinlösta postförskottens antal i förhållando till hela antalet postförskottsförsändelser inom gruppen. 2) Paket: Af do till Sverige från utlandet ankomna postförskottsförsändelserna hafva således år 1908 mer än en fjärdedel (26-6 procent) återsändts såsom oinlösta, medan inom öfriga grupper af postförskottsförsändolser antalot oinlösta försändelser är mera ringa. Sammanlagda beloppen af begärda postförskott och medelbeloppet per försändelse angifvas för de sonasto två åron här nedan. Postförskottsbelopp, tillhopa : 1 2) Samtliga postförskottsförsändelser: Postförskottsbelopp per försändelse: Ökningen år 1908 i antalet postförskottsförsändolser, jämfördt med år 1907, uppgår till 10-7 procent och är störro för paket (13-4 procent) än för brefpostförsändelser (8-2 procent). Då, såsom i det föregåendo är nämndt, antalet paket öfver hufvud år 1908 företor en ökning i förhållande till det näst föregående året med 9-8 procent, följer häraf, att stegringen varit störro i fråga om postförskottspaket än i fråga om paket utan postförskott. Hvad angår till brefposten hörando post- Postförskottsboloppet i medeltal per försändelso har sålunda år 1908 ökats för samtliga här åtskilda grupper. Do oinlösta postförskotten représentera följande sammanlagda belopp.

35 POSTFÖRSKOTT. INKASSERINGSUPPDRAG. EXPRESSFÖRSÄNDELSER. MOTTAGNINGSBEVIS. XXIX Medelboloppot per oinlöst postförskott, som år 1907 utgjordo 8 kronor 53 öro, har år 1908 uppgått till 9 kronor 95 öro. G) Inkasseringsuppdrag. Inkasseringshandlingar utväxlas, i enlighet med gällande internationella aftal, mellan Sverige å ena sidan samt vissa främmande ländor â andra sidan. Enligt ifrågavarande aftal skola inkasseringshandlingar försändas under rekommendation och do inkassorado beloppen redovisas medelst postanvisning. Do försändelser, hvilka här afses, hafva för den skull i föreliggande borättolse inräknats bland resp. rokomraonderado försändelser och postanvisningar. I toxttaboll S lämnas on öfversikt öfver antal och belopp af do inkasseringshandliugar, som under år 1908 Tab. S. Inkasseringshandlingar år till olika länder afgått eller därifrån ankommit. För jämfördso hafva äfvon slutsiffrorna för nästföregående fyra år införts i tabollon. Enligt hvad af denna öfversikt framgår, uppgick antalet värdehandlingar, som till Sverige ankommo för inkassering, år 1908 till 5,774 med ett sammanlagdt värdebelopp af 427,414 kronor och år 1907 till 6,442 å tillhopa 386,841 kronor. Hvad beloppet angår, företer sålunda år 1908 en ökning. Af hela antalet blefvo under sistnämnda år 2,222 eller 38-5 procent, representerande ott belopp af sammanlagdt 166,595 kronor ollor 39'o procent af samtliga ankomna inkasseringshandlingars värdebelopp, såsom oinlösta återsända till utlandet. Motsvarandeprocenttal år 1907 voro resp. 46'4 och 35-1 procent. För inkassering i utlandet hafva under år 1908 från Sverige försändts endast 86 värdehandlingar, representerande ett belopp af tillhopa 8,540 kronor. Att inkassoringsrörolson i denna riktning tagit ringa fart, beror utan tvifvol därpå, att, då inkassering hittills icke förekommit i den inrikes poströrelsen, don svenska allmänhoten saknar vana att på dotta sätt indrifva tillgodohafvandon. Emellertid uppvisar, såsom af tabell S framgår, år 1908 on ökning beträffande ifrågavarande inkasseringshandlingars såväl antal som i synnerhet värdebelopp. H) Expressförsändelser. De försändelser, för hvilka expressbefordran bogärts, uppgingo åren 1908 och 1907 till följaudo antal.,....,, År Âv Expressförsändelscr: Antal Antal inrikes 59,321 59,379 till utlandet 5,312 4,330 från utlandet 8,685 7,619 transiterande Summa 73,687 71,537 Ökningen i antalet försändelser af detta slag utgör ondast 3 - o procent. I) Mottagningsbevis. Enligt gällande bestämmelser kan mottagningsbevis erhållas beträffande rekommenderade och assurorado försändelser, oassurerade paket och postanvisningar. Under sonasto två år har dylikt bevis begärts rörande följande antal försändolsor.,, JÂ.,......,, Är År Mottagningsbevis a försändelser:.,, A^toi inrikes 25,172 24,610 till utlandet från utlandet 2,588 3,916 Summa 28,637 29,149 Här framträder således för redogörelseåret en minskning af 1-8 procont i förhållande till år Minskningen träffar emellertid uteslutande gruppen försändelser från utlandet, medan för inrikes och till utlandet befordrade försändelsor en, om ock mindre betydande ökning under året ägt rum. öfver hufvud är antalet mottagningsbevis ytterst ringa, i dot att sådana

36 XXX MOTTAGNINGSBEVIS. OBESTÄLLBARA OCH OREGELBUNDNA FÖRSÄNDELSER. begärts för mindro än 0-2 procent af hela antalet försändelser inom do i dot föregåendo omnämnda grupper. K) Obeställbara, oregelbundna och reklamerade försändelser. a) Obestiillbara ocli oregelbundna försändelser. I tab. T lämnas on öfversikt för år 1908 rörande antalet oboställbara och oregelbundna 1 ) försändelser af olika slag äfvensom rörando do åtgärder, som mod dessa försändelser vidtagits. Såsom tabellen gifvor vid handen, hafva af do i första hand obeställbara, inrikos försändelserna öfvor två tredjot dolar (69-1 procent) kunnat genom postanstaltorna återställas till afsändaro, under det att 10-2 procont beställts genom reklamationskontorot och åtorståendo 20-7 procent blifvit definitivt obeställbara. Af försändelser från Sverige till utlandet, hvilka såsom obeställbara återkommit till svenska utväxlingspostanstalter, har inemot hälften (45-1 procont) kunnat återställas till afsändaro genom postanstaltorna, medan 20-2 procont beställts genom reklamationskontorot och 34v procont blifvit definitivt obeställbara. En öfversikt rörande antalet definitivt obeställbara (portopliktiga) försändelser lämnas i efterföljande tablå, hvilkon jämväl redogör för förhållandot mellan dessa försändelser och hela antalet till postbehandling förekommande försändolscr inom motsvarande grupper. 1) Inrikes: 2) Till utlandet: 1) Oregelbundna försändelser äro sådana, hvilka förete afvikelser frän gällande bestämmelser och därför icke bort till postbehandling mottagas. Körande behandlingen af dylika försändelser, då do af förbiseendo mottagits eller ur brcflâda upphämtats, gälla för olika fall olika regler. Vissa försändelser skola adressat tillhandahallas; andra skola, efter omständigheterna, förstöras eller till afsändare (främmande poslföryaltning) återställas och äro sålunda att anse som obeställbara i vidsträckt mening. Tab. T. Obeställbara försändelser år 1908.

37 OBESTÄLLBARA, OREGELBUNDNA OCH REKLAMERADE FÖRSÄNDELSER. XXXI Antalet definitivt obeställbara försändelser är således relativt högro beträffande försändelser till utlandet än i fråga om inrikes försändelser och anmärkningsvärdt bögt beträffande brefkort. Sålunda har af brefkort till utlandet mera än en half procent blifvit definitivt obeställbara. Om man frånser do fall, då oboställbarhet uppkommit på grund däraf, att adressaten afrest, aflidit eller vägrat erlägga ä försändelse hvilando lösen, synes anledningen till postförsändelsers oboställbarhet i allmänhet kunna päbördas vederbörande afsändaro själfva, som å sina försändelser tecknat adressatens namn eller adress felaktigt eller ofullständigt samt uraktlåtit att till ledning vid dylika försändelsers återställande till afsändare å försändelsernas omslag angifva öget namn och adress. Emellertid förekomma icke blott felaktigt eller ofullständigt adrossbetecknado försändelser utan äfven i jämförelsevis stort antal fullständigt adresslösa sådana. Under år 1908 inkommo nämligen till roklamationskontorot icke mindre än 466 vanliga bref och 2,170 brefkort, hvilka upphämtats ur brefllda och varit i saknad af hvarjo beteckning rörande adress. Af dessa kunde genom kontorets åtgärder 140 bref och 204 brefkort tillställas respektive afsändare. Bland do till reklamationskontoret insända, obeställbara trycksakorna utgjordes ej mindro än 24,500 af nyårskort och valsedlar. Brefpostförsändelser med innehåll af penningar eller andra föremål af värde förekommo å reldamationskontoret till ett antal af 6,674, med ett kontant innehåll af tillhopa kr. 4,295: 07 sålunda fördeladt: i vanliga brof kr. 1,330:80» rekommenderado bref» 1,943:92» assnrerado Lref» 1,020:35 Summa ir. 4,295: 07 Af dessa försändelser blefvo på grund af reklamationer eller med ledning af do upplysningar, som vunnits vid försändelsernas öppnando å reklamationskontoret, 5,795, eller 86-8 procent, med ett sammanlagdt penninginnehåll af kr. 2,798: 19, tillställda vederbörande afsändaro eller adressater. Do anförda talen synas visa, att allmänheten fortfarande i stor utsträckning försänder penningar och andra värdeföremål i vanliga brof. Att så är förhållandot kan slutas äfven däraf, att utaf 2,054 under år 1908 till Styrelsen inkomna reklamationer rörande vanliga brefpostförsändelser oj mindro än 216 (10-6 procent) afsett försändelser, hvilka enligt uppgift innehållit penningar till större eller mindre belopp. Det vill sålunda synas, som om do upprepade erinringar till allmänheten, hvilka Styroisen till förebyggande af detta missbruk låtit utfärda, icko ledt till afsedt resultat. Beträffande försändelser med värdeinnehåll, hvilka ofter öppnandot å reklamationskontoret förblifvit obeställbara, äfvonsom angående postanvisningar, hvilkas belopp icko kunnat till vederbörando utbetalas, utfärdades kungörelser i vanlig ordning. b) Reklamerade försändelser. Â Goneralpoststyrelsens reklamationskontor förekommo under år 1908 till behandling 10,202 diarieförda ärenden, af hvilka 8,941 utgjordes af egentliga. reklamationsärenden, d. v. s. anmälningar rörande försändelser, hvilka icko kommit vederbörande tillhanda. Af hvilka slag dessa försändelser voro äfvonsom till huru stort antal do blifvit efter reklamationen tillrättaskaffado, framgår af följande sammanställning. Gynnsammast ställor sig resultatet beträffande postanvisningar, hvilka samtliga tillrättaskaffats. Af assurorade bref hafva så godt som alla (96-7 procent) kommit vederbörande tillhanda, af paket 90-1 procent samt af oassurorado bref, korsbaud och brefkort rosp. 61-9, 38-4 och 9.8 procent. Af rokommonderado brefpostförsändelser och postförskottsförsändelser har största delon kommit till rätta. Hela f antalet tillrättaskaffado försändelser utgjorde 77-8 procont af samtliga reklamerade. I nodanståondo texttabell U finnas motsvarando tal sammanställda för sonast tilländagångna femtonårsperiod. Tab. U. Reklamerade försändelseråren

38 XXXII DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN. Kredit. V. Ekonomi. A) Den finansiella ställningen. Postverkets finansiella ställning år 1908 framgår af efterföljande, på postverkots hufvudbok för nämnda år grundade öfversikt. Debet.

39 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN. INKOMSTER OCH UTGIFTER VID POSTANSTALTERNA. XXXIII Inkomsterna är 1908 hafva onligt förestående tablå utgjort 19,877,156 kronor 19 öre och driftkostnaderna 18,930,873 kronor 68 öre, i följd hvaraf ett öfverskott för året uppkommit af 946,282 kronor 51 öre.hvilka öfverskottsmodel,på grund af bestämmelsen i 17 af nådiga instruktionen för Genoralpoststyrolson, bhfvit till Statskontoret utanordnade för att af Statsverket disponeras. Då nu i riksstaten för år 1908 postmodlen hade uppförts med 19,000,000 kronor, samt postverkets utgifter enligt staterna för samma år beräknats till 18,424,000 kronor, hvilkot motsvarar ett öfvorskott af 576,000 kronor, bofinuos det alltså, att inkomsterna under året öfverstigit de beräknade med inemot 880,000 kronor, under det att utgiftorna med något öfver 500,000 kronor öfvorskridit don i staterna upptagna utgiftssumman, samt att i följd däraf öfverskottet för året uppgått till ungefär 370,000 kronor utöfver hvad som förutsetts. Förhållandet mellan de i statorna upptagna utgiftsposterna och do verkliga utgifterna framgår af följande öfvorsikt. Tab. V. Inkomster och driftkostnaderåren

40 XXXIV INKOMSTER OCH UTGIFTER. VID POSTANSTALTERNA. Tab. W. Postkontoren ordnade efter uppbördens storlek år Postkontoret öppnades «len 1 juli. s ) Postkontoret öppnades den 1 mars. 3 ) Postkontoret indrogs den 30 juni. 4 ) Postkontoret öppnades den 1 december.

41 INKOMSTER OCH UTGIFTER VID POSTANSTALTERNA. FRANKOTECKENSFÖRBRUKNINGEN. XXXV Att utgifterna under titeln»afkortningar och restitutioner m m.» så väsentligt understigor det under nämnda titel anslagna belopp, beror därpå, att tullafgifter för ankomna försändelser, hvilka afgifter uppgående år 1908 till 160,816 kronor 37 öre förut hänförts under sagda titel, från och med år 1908 i postverkets hufvudbok icke upptagas såsom inkomster och följaktligen icke heller afföras såsom utgifter. I öfrigt har en ringa besparing gjorts å anslaget till oförutsedda utgifter, medan utgifterna under öfvergångsstaten belöpt sig till det i riksstaten förutsedda belopp och utgifterna undor återstående anslagstitlar öfverskridit do beräknade. Såsom framgår af don å sid. XXXIII införda toxttabellon V, i hvilken postverkets inkomster och driftkostnader m. m. under de senast förflutna fomton åren jämföras, hafva inkomsterna år 1908 i förhållande till år 1907 ökats med ondast 226,081 kronor eller 1-2 procent. Denna jämförelsevis ringa ökning är naturligtvis i första rummet en följd af den nedgång i de ekonomiska konjunkturerna, som år 1908 gjorde sig gällande, och hvarom Styrelsen förut i donna berättelse haft anlodning orda, men beror äfven därpå att, såsom ofvan anförts, tullafgiftorna icko upptagits såsom inkomster. Likalodes bör beaktas den inkomstminskning, som tillskyndats postvorket dels på grund af don lägre tariff, efter hvilken afgiften för postanvisningar i don allmänt internationella postutväxlingen från och med den 1 oktober 1907 utgår, dels ock därigenom att från nyss angifna tidpunkt brefportot blifvit, såsom i berättelserna för åren 1906 och 1907 omförmäldes, sänkt. Rörande don minskning i postverkets inkoraster, som nedsättningon af tariffen beträffando intornationolla postanvisningar medfört, har någon ingåonde undersökning icke skett, men tvifvelsutan representerar densamma ett ej ringa belopp. Hvad åter angår den inkomstminskning, som förorsakats postverket genom brefportots sänkning, blef denna minskning på sin tid beräknad till omkring on tredjedels million kronor för år. Utgifterna undor redogörelsoårot hafva i förhållande till år 1907 ökats med 1,448,663 kronor eller 8-3 procent. Enligt hvad tabell V utvisar, företedde utgifterna under år 1907 samma procentiska ökning i jämförelse med näst föregående år. öfverskottet för år 1908, hvilket väsentligt understiger de närmast föregående årens, utgjordo 946,283 kronor, motsvarande 4-8 procent af inkomsterna. 1 toxttabellon W hafva postkontoren ordnats efter uppbördens storlek år Ur tabellen framgår, att uppbörden under året utgjort: För uppbördens storlok inom do olika postdistrikton rodogöres â sid. XXXIX. C) Frankoteckeusförbrukningen. Antalet från postverkets frimärkosförfåd undor sonasto två år utsända frankotocken af olika slag framgår af efterföljande tablå. B) Inkomster ocli utgifter vid postanstalterna. En väsentlig del af postverkets utgifter bestrides genom postverkets hufvudkassa, utan att distriktsförvaltningarna eller postanstalterna för ändamålet anlitas. Likaledes inflyter en, om ock ringa del af postverkets inkomster direkt till hufvudpostkassan. I den öfversikt öfver inkomster och utgifter vid de särskilda postanstalterna, som lämnas i tab. 9, ingå icko de utgifter, som för postanstalternas räkning bestridts från hufvudpostkassan. Såvidt emellertid postanstaltornas utgifter bostridts vid postanstalterna själfva, angifvor nämnda tabell, bland annat, att de särskilda postkontorens (med underlydande poststationer etc.) utgiftor under år 1908 utgjort följande procenttal af inkomsterna, nämligen: ') Däraf i häften 228,000 st. och i automatrullar 27,000 st. 2) Däraf i häften 108,000 st. 3 ) Däraf i häften 283,800 st. 4) Däraf i häften 242,400 st.

42 XXXVI FRANKOTECKENSFÖRBRUKNINGEN. POSTVERKETS FASTIGHETER. Vid jämföreiso med år 1907 förete sålunda talen för år 1908 en ökning i antalet med 2-o procent och i värdebeloppet med 2-2 procent. I det angifna värdebeloppet har jämväl inräknats don till läggsafgift, som uppbäres vid försäljning af frimärken, anordnado i häften, och hvilken utgår med 5 öre för hvarjo häfte. Dylika häften hafva under nästförflutna två år utsändts från frimärksförrådot till följande antal. År År Häften med 5 öres frimärken 7,620 G,600»» 10»» 9,460 8,080 Den i toxttaboll X ä donna sida införda sammanställning utvisar dels antalet från frimärksförrådot under senasto femtonårsperiod utsända frankotecken äfvensom värdot å desamma, dels ock den vid postanstalterna under samma tid influtna uppbörd för försålda frankotecken. Den olikhet, som gifver sig tillkänna i fråga om dessa värdebelopp, beror till väsentlig del därpå, att af do- från frimärksförrådot utsända frankotecken en dol återlevorerats till samma förråd och följaktligen icke ingått i postanstalternas frankoteckensuppbörd. Från och med don 1 oktober 1907 tillhandahåller svenska Tab. X. Antal och värde af till postanstalterna utsända frankotecken och influtna medel för försålda frankotecken åren postvorkot allmänheten internationella svarskuponger. Salupriset för dylik kupong utgör 25 öro, och kupongerna äro i fråga om provisions utbotalando till postvorkots funktionärer och beträffando redovisningen i öfrigt likställda med frimärkon. Från postverkets frimärksförråd har undor år 1908 till postkontoron utsändts internationella svarskuponger till ett antal af 3,500 stycken. Världspostföreningens intornationolla byrå i Bern har i afräkning mellan Sverigo och andra lähdor under år 1908 redovisat 1,662 i Sverige försålda och i utlandet inlösta samt 4,464 i utlandet försålda och i Svorigo inlösta dylika kuponger. D) Postverkets fastigheter m. m. Nedanståondo tablå utvisar dot ungefärliga värdot af postverkets fasta egendom vid 1908 års utgång. Hus och tomter på landet: Hus och tomter i städer: Sammanlagda värdot af all postverkets fasta egendom vid slutet af år 1908 uppgick sålunda, enligt föreståonde beräkning, till 6,491,600 kronor. Detta belopp öfvorstigor med 159,100 kronor det för år 1907 upptagna värdet af postverkets fastigheter. Ifrågavarande höjning har uppkommit därigenom, att för postvorkots räkning inköpts dels två vid Laxå järnvägsstation befintliga fastigheter dels ock tomter för blifvande posthus i Storvik och Trälleborg. Postverkets inventarier hafva beräknats till ett värde af omkring 1,050,000 kronor.

43 POSTVERKETS FASTIGHETER. POSTLAGSTIFTNING M. M. XXXVII Å posthuset vid Lilla Nygatan i Stockholm hafva grundmurarna blifvit förstärkta, hvarjämto husot i öfrigt underkastats en omfattando reparation. I sammanhang därmod hafva en del förändringar af lokalerna företagits, hvarigenom större och lämpligare utrymmen kunnat beredas därvarando postkontors afdelning för afgäende brofposter samt paketexpedition. Kostnadon för samtliga dessa arbeten har uppgått till 19,200 kronor. VI. Postlagstiftning m. m. I fråga om rutten att fastställa posta/gifter har 1908 års riksdag dels i fråga om do till den inrikes posttjänsten hörando afgifter förklarat, att riksdagen fortfarande ville utöfva sin rätt att ensam besluta rörande befordringsafgiftor i egentlig mening, assurans-, rekommendations-, postanvisnings-, postförskottsoch inkasseringsafgifter, afgifter för lösenförsändolsor äfvensom afgifter för postabonnemang å tidningar och för tidnings aflämnando till postanstalt å tid, då postanstalton oj höllos öppen för allmänheten, men bemyndigat Eders Kung], 31aj:t att intill utgången af år 1911 i öfrigt besluta angående inrikes postafgifter; dels ock bemyndigat Eders Kung], Maj:t att fortfarando intill utgången af år 1911 besluta beträffande do till den utrikes posttrafiken hörando afgifter. Hvad angår de inrikes postafgifterna, innehöll emellertid riksdagens boslut don inskränkning, att, därest under berörda tidrymd skulle uppkomma en eller annan ny afgift, som oj voro att hänföra till någon redan befintlig katogori och boträffande hvilkon tvekan rimligtvis kunde uppstå, huruvida densamma voro af beskaffenhet att böra af Eders Kungl. Maj:t ensam bestämmas, vederbörlig framställning skullo till riksdagen aflåtas. Den 21 februari 1908 hafva af Edors Kungl. Maj:t utfärdats instruktion för Generalpoststyrelsen vid krig samt förordning rörande postbehandling vid krig (Sv. Ffs. n:r 13, år 1908), i sammanhang hvarmod föreskrifvits vissa ändringar i 1 och 25 af nådiga instruktionon för Gonoralpoststyrelson den 31 december Såsom tillägg till berörda förordning har Eders Kungl. Maj:t den 4 december 1908 föreskrifvit, att densamma skall i vissa delar äga tillämpning jämväl, då boväringons första uppbåd oller någon del däraf inkallas till stillande af uppror (Sv. Ffs. n:r 169, år 1908). Krigspostreglemente har af Edors Kungl. Maj:t fastställts den 8 april Genom nådigt bref den 23 juli 1908 har Eders Kungl. Maj:t förordnat, att, därest postfunktionär förmärkor, att å brofkort eller i allmänhot å försändolsos yttre eller ock i korsband förekommer meddelande, som innebår försök att förleda till ohörsamhet mot lag eller laga myndighet, försändelsen icke må med post befordras oller till adressat utlämnas, utan bör anmälan om förhållandet då göras hos Generalpoststyrelsen. Enligt ott samtidigt härmed till 27 i instruktionon för Goneralpoststyrclson gjordt tillägg skall, om anmälan i borörda hänseondo göres hos Styrolson, på dennas pröfning ankomma, huruvida vedorbörando försändelse bör såsom obeställbar behandlas eller om densamma må till adressaten befordras (Sv. Ffs. n:r 100, år 1908). Sedan gonom nådig kungörelse den 12 juli 1907 medgifvits, att skattolikvid i Stockholm fingo verkställas medelst skattepostanvisnirig (Sv. Ffs. n:r 53, år 1907), har dylik anvisning från 1908 års ingång kommit till användning. För användning från 1909 års början hafva inom svenska postverket införts identitetskort att begagnas såsom legitimationshandling för utfåendo af värdeförsändelser och postanvisningsmcdol. Dylikt kort, som gäller under ott ar från och med den dag, då det utställos, skall innehålla fotografi och kortfattad personalboskrifning af innehafvaron äfvensom donnos egonhändiga namnteckning. Afgifton för identitetskort har jämlikt nådigt bref den 26 juni 1908 bostämts till 50 öro (Sv. Ffs. mr 143, år 1908). Enligt öfvorenskommelser med vedorbörando postförvaltningar kan svenskt idontitctskort begagnas såsom legitimationshandling äfven vid tyska, danska och norska postanstalter. På grund af nådigt bemyndigande don 18 januari 1908 har i gällande aftal om direkt paketutväxling mellan Svorigo och Belgien vidtagits sådan ändring från ingången af mars månad nämnda år, att do i berörda aftal intagna bestämmelser i fråga om beräkning af den å adrosslandots förvaltning belöpande andel af postförskottsafgift bragts till öfveronsstämmolso med motsvarande föreskrifter i den allmänt internationolla konvontionon angående utväxling af postpaket jämto tillhörando oxpeditionsreglemonte. Postanvisningsutväxlingen mellan Svorigo och Japan har från och mod don 1 mars 1908 utsträckts att omfatta äfven tolegrampostanvisningar. Frän och mod don 1 oktobor 1908 har inbetalningskursen för postanvisningar till ländor och orter, hvilka såsom myntenhot hafva franc eller därmed likställdt myntslag, ändrats till 1 franc = 72-8 öro och för postanvisningar till Österrike, Ungern och Bosnien-Horzegovina till 1 österrikisk-ungersk krona = 76-5 öre. Af Svenska Nationalföreningens mot tuberkulos välgörenhets' märken, hvilka, onligt hvad i sonast afgifna årsborättelsor närmare förmälos, tillhandahållas allmänheten genom postverkets försorg, har under år 1908 en ny typ utkommit. Det tillföreno lämnade medgifvando rörando dylika märkens försäljning genom postverket har jämlikt nådigt bref den 20 november 1908 utsträckts att gälla för ytterligare ett år från och med don 1 februari 1909.

44 XXXVIII POSTLAGSTIFTNING M. M. STYRELSEN. DISTRIKTSFÖRVALTNINGARNA. Till postmästaren K. E. T. Holm har, på grund af nådigt bref don 13 novombor 1908, af postmedlen utbetalats understöd till utgifvando af tredje delen af arbetet Sveriges allmänna postväsen. Nämnda del af ifrågavarande arbeto har numera utkommit. Donna minskning är dock endast skenbar och boroondo därpå, att från och med den 1 februari 1908 från postkontoron ingående rekvisitioner af modelsförskott äfvonsom tidningsuppgifter från utgifvare m. m. icke längre diarieföras, utan upp. tagas i särskilda för dylika ärenden förda liggare. I samband med utfärdande under år 1908 af on ny samling tidtabeller för landtbrefbäring har beslutats, att ändringar i och tillägg till nämnda tidtabellsamling skola meddelas i ett nytt bihang till Generalpoststyrelsens cirkulär, betecknadt»d. Landtbrefbäring». För tillämpning från 1909 års början har Goneralpoststyrelsen utfärdat särskilda föreskriftor att lända till efterrättelse vid meddelando af semester resp. kostnadsfri ledighet åt tjänstomän och betjänte vid postkontoren och järnvägsposten. Bestämmelserna, enligt hvilka personalon indelas i vissa åldersgrupper, afso en jämnaro fördelning under året af semestorlodighetcrna. På grund af nådigt bemyndigande don 30 oktober 1908 har från nämnda månads början traktamentsersättningen till järnvägspostens personal blifvit i visst fall förhöjd. Jämlikt nådigt bref don 23 oktober 1908 hafva bestämmelser meddelats angående arbetstiden å tjänsterummet m. m. för ordinarie tjänstinnehafvare i Generalpoststyrelsen. Tillfällig arfvodesförhöjning har med stöd af nådigt bomyndigande den 14 augusti 1908 tillerkänts extra vaktmästare hos Styrelsen. VII. Styrelsen och distriktsförvaltningarna. B) Distriktsförvaltningarna. Distriktsförvaltningarnas verksamhet är i hufvudsak bestämd genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref don 28 oktober Jämlikt - detta nådiga brof är riket, med undantag af städerna Stockholm, Götoborg och Malmö jämto do undor postkontoren i dessa städer af Goneralpoststyrolsen förlagda poststationer och postlinjor, fördoladt i fem postdistrikt med benämning södra, västra, östra, mellersta och norra distrikten, hvart och ett omfattande vissa särskildt angifna län ellor delar af län. Hvarjo postdistrikt förestås af en postinspektör, och äga postdirektörerna i Stockholm, Götoborg och Malmö att, boträffando dom underlydande personal och för de till deras postkontor hörando områden, i tillämpliga delar utöfva postinspoktörs myndighet och åligganden. Från och med den 1 april 1896, då postinspoktionon i östra distriktet förflyttades från Norrköping till Stockholm, hafva do särskilda distriktsförvaltningarnas stationsortor varit följande: för södra distriktet Malmö, för västra distriktet Göteborg, för östra och mellersta distrikten Stockholm och för norra distriktet Sundsvall. Tab. Y. Antal till Generalpoststyrelsen inkomna och afgjorda mål åren A) Styrelsen. Generalpoststyrelsen är, enligt 28 i don för Styrelsen den 31 december 1902 utfärdade instruktion, fördelad på fem särskilda byråer, nämligen kanslibyrån, trafikbyrån, kameralbyrån, utrikes- och författningsbyrån samt revisionsbyrån. Under kanslibyrån höra registratorskontoret, som förestås af en rogistrator, ombudsmansexpeditionen, som företrädes af en notarie och ombudsman, samt reklamationskontoret, som förestås af en aktuario. Till kameralbyrån höra postverkets hufvudkassa, som förestås af en kassör, postverkets frimärkesförråd och persedelförråd, hvilka afdelningar förvaltas af hvar sin intendent, samt blankettförrådet mod en aktuario såsom föreståndare. Statistiska kontoret och taxekontoret höra under utrikes- och författningsbyrån och förestås af hvar sin aktuario. Antalet af do under åren till Generalpoststyrelsen inkomna och afgjorda, diarieförda mål framgår af texttabell Y å donna sida. Enligt tabellen synes under år 1908 en minskning af antalet inkomna mål hafva ägt rum.

45 DISTRIKTSFÖRVALTNINGARNA. INTERNATIONELL POSTSTATISTIK. XXXIX För belysande af förhållandena inom do särskilda postdistrikten Lämnas i härnedan införda texttabell Z uppgifter för hvarje distrikt angående antalet fasta postanstalter, personal, breflådor och lösväskor, afgångna försändelser äfvensom uppbörd, allt under år För postföringen å järnväg och landsväg inom de olika distrikten är i annat sammanhang redogjordt. VIII. Internationell poststatistik år I tab. 10 lämnas en jämförande öfversikt öfver postväsendot i de europeiska länderna samt i Amerikas Förenta Stater år För denua öfversikt hafva uppgifter hämtats hufvudsakligen ur den af internationella postbyrån i Bern utgifna»statistique générale», men äfven, i vissa hänseenden, ur do särskilda ländernas poststatistiska redogörelser. Ur de i tabellen meddelade uppgifter om de särskilda ländernas areal (kol. 2) och folkmängd (kol. 3) har omedelbart beräknats befolkningens täthet per kvadratkilometer (kol. 4). För postväsendet har denna fråga så till vida betydelse, som postföringen tydligen ställer sig helt annorlunda i glest befolkade trakter än i traktor med sammanträngd befolkning. Enligt hvad tabollen gifver vid handen, är Belgien det tätast befolkade landet mod 248 invånare per kvadratkilometer, och närmast, därefter komma Nederländerna, Storbritannien och Irland, Italion och Tyskland. 1 Sverige är invånarnos antal ondast 12 por kvadratkilometer; ännu glesare befolkade äro Turkiet, Amerikas Förenta Stator, Norge och Ryssland (inkl. Finland). Antalet fasta postqnstalter (kol. 5) inom do olika länderna har i tabellen satts i relation till dels arealon (kol. 6), dels folkmängden- (kol. 7). Ur. förstnämnda synpunkt kommer Schweiz i första rummet med endast 10'7 kvadratkilometer på h var fast postanstalt; närmast därefter komma Storbritannien och Irland med 13-3, Tyskland-med 13-5, Belgien med 21-i och Nederländerna med 23-o kvadratkilometer. För Sverige är talet kvadratkilometer, och med ännu högro tal komma Amerikas Förenta Stater, Kreta, Bosnien-Herzegovina, Ryssland (inkl. Finland) och Turkiet. I förhållande till mvånareantalot komma Norge och Schweiz främst mod resp. 764 och 862 invånaro på hvar fast postanstalt; därefter följa Amerikas Förenta Stator med 1,232, Portugal med 1,378, Tyskland mod 1,514 samt, i sjätte rummet, Sverige med 1,712 invånaro på hvarje dylik anstalt. Mor än 10,000 invånare komma på hvarje fast postanstalt i Ryssland, Krota, Bosnien-Herzegovina och Turkiet. Vid en jämförelse mellan antalet breflådor (kol. 8) och antalot fasta postanstalter visar det sig, att i Danmark brcflådornas antal är mera än tio gånger större än antalot fasta postanstalter samt att breflådornas antal är relativt högt äfven i Belgien, Luxemburg, Frankrike och Österrike. I Sverigo är antalet breflådor något mer än dubbelt så stort som antalet fasta postanstaltor. I fråga om personalen (kol. 9) ställer det sig svårt att göra någon jämförelse för olika länder, enär, såsom också i tab. 10 är anmärkt, de uppgifter, som stått till buds, i många fall afsett både post- och telegrafverken samt någon fördelning af personalen på post- och telegraftjänsten icko kunnat genomföras. Vissa oregelbundenhoter och ofullständighoter framträda äfven i uppgifterna rörande antalet postförsändelser. Do tal, som lämnas i kol af tab. 10, torde dock äga on tillräcklig grad af tillförlitlighet för att. kunna i någon mån läggas till grund för ett bedömande af poströrolsens intonsitet i do särskilda länderna.. Antalet afgångna portopliktiga brefpostförsändolser har, i "förhållande till invånaroantalet, varit störst i Amerikas Förenta Stater, med 156'2 försändelser por invånare. Af de europeiska länderna komma Storbritannien och Irland i främsta rummet med 111' i försändelser; därefter följa Schweiz med 90'6, Tyskland med 89G, Belgien med 79'4, Nederlän- Tab. Z. Öfversikt af poströrelsen m. m. i de särskilda postdistrikten, år 1908.

46 XL INTERNATIONELL POSTSTATISTIK. UNDERSTÖDSKASSOR. derna med 76-1, Frankrike mod 74-2, Luxemburg med 61 - i, Danmark mod 53 : 6, Österriko med 44-8 och i tionde rummet bland do europeiska staterna Sverige med 32'4 afgångna försändelser per invånare., Do sista länderna i ordningsföljden äro Bosnion-Herzegovina med 7-3, Ryssland med 6-3, Kreta med 5-1 och Turkiet med 0 9 försändelser per invånare. Ser man åter på do särskilda slagen af brefpostförsändolsor, bofinnes ordningen vara i någon mån omkastad. Beträffande bref ocb.korsband intaga Förenta Staterna fortfarande första rummet, men i fråga om brefkort det åttonde. Af de europeiska staterna intager Sverige beträffando bref åttonde rummet och i fråga om brefkort niondo rummet. Främst kommer, i fråga om de afsända brofkortons antal, turistlandet Schweiz med 27'6 brefkort per invånare, därefter Tyskland mod 24-s, Storbritannien och Irland mod 192, Luxemburg med 17-s, Österrike med 15 2, Nederländerna med 13-9, Belgion mod 12-6, Amerikas Föronta Stater med 10-8, Danmark med 10"6 och Sverige med 7.5 brefkort por invånare Användningen af brefkort är, i förhållande till antalet brefpostförsändelser i dess helhot, förhållandevis ringa icko blott, såsom nyss är närandt, i Amerikas Förenta Stater utan äfvon i Frankrike och Spanien. I åtskilliga länder, såsom Spanien, Storbritannion och Irland samt Amorikas Förenta Stater, förmedla postverken icko abonnemang af tidningar och tidskrifter. I andra ländor åter inskränker sig denna förmedling därtill, att rekvisitionen och abonnemangsbeloppet genom postverkets försorg öfvorsändas till vederbörando utgifvare. Bland öfriga länder, för hvilka fullständiga uppgifter rörande tidningsabonnemaug föreligga, intager Sverige, mod afsoondo å antalot nummerexemplar af postabonnorado tidningar och tidskrifter, femte rummet med 31-0 nummerexemplar per invånare; främst kommer i detta afsoende Schweiz med 50-8, Danmark mod 49o, Norge med 34-3 samt Tyskland med 31-1 oxemplar. Sist.i tab. 10 (kol ) lämnas en redogörelse för postverkens finansiella ställning. På grund af don förening, som i många länder förekommer mellan post- och telegrafverken, gäller emellertid äfven här, att uppgifterna i åtskilliga fall afso do förenade verken och icko postverket ensamt. Under det att poströrelsen i Amerikas Förenta Stater ledt till en ekonomisk förlust af 3-4 procent af inkomsternas sammanlagda belopp, visar sig för flertalet europeiska stater ett störro eller mindro öfverskott. Förhållandevis störst är detta öfverskott i Turkiet och Spanien, där icke mindre än resp. 80'8 och 66-3 procent af inkomsterna besparats; i Belgion utgör öfverskottet 47-3 procent, i Ryssland 39i procent och i Rumänien, Storbritannien och Irland, Ungern, Grekland, Italion samt Portugal resp. 28-3, 25-5, 24-o, 22-1, 22-o och 21-4 procent af inkomsterna. För Finland är öfverskottet 18-6, för Danmark 13-7, för Norgo 13-b, för Frankrike 12-9, för Nederländerna 11-8, för Sverige ll - o samt för Serbien 10 - o procent; det minsta öfvorskottot framgår för Tyskland, Schweiz, Bosnion-Herzegovina och Kreta (resp. 8o, 7-8, 4-4 och 2-1 procent). I. österriko, Bulgarion och Luxomburg hafva utgifterna öfverstigit inkomsterna. I förhållando till inkomsternas sammanlagda belopp utgör don sålunda uppkomna balansen resp. 0-4, 7-7 och IG 8 procent. IX. Understödskassor. Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref don 9 juni 1905, angäondo postverkets stater för år 1906, funnit godt förordna, att såväl den behållna inkomsten af de under åren 1903 och 1904 af Generalpoststyrelson verkställda försäljningarna af äldre handlingar och makulerade frimärken som ock den behållning, hvilken framdeles kunde uppstå vid försäljning af postvorket tillhörig makulatur och sådana äldre handlingar jämte därå anbragta makulerade frimärken, till hvilkas afyttrande Generalpoststyrclsen erhållit Eders Kungl. Maj:ts tillstånd finge öfverläranas till don i 26 af nådiga instruktionen för Goneralpoststyrelsen den 31 december 1902 omförmälda kassa för understöd åt änkor och barn efter personer, som varit vid postverket anställda, har under redogörelseåret till nämnda kassa öfverlämnats ett belopp af 9,336 kronor 37 öre, utgörande behållningen af under år 1908 verkställd försäljning af ifrågavarande slag. En sammanställning af kassans inkomster och utgifter år 1908 samt behållning vid årets slut lämnas här nedan. Behållning från år 1907 kr. 83,158: 97 Bötosmodel» 2.156: Räntemedel» 3,630: 87. För försålda makulerade frimärkon» 7,262:»» äldro handlingar» 2,074: 37 Gåfvomedol». 3: 72 Summa kr. 98,285: 93 Utanordnado understöd i 81 olika poster-- kr. 2,395: Återstod, behållning till år 1909 ;... kr. 95,890: 93, hvaraf 68 st. Allmänna Hypotoksbankens obligationer till nominellt belopp af 82,400 kronor, bokförda till inköpspris af 81,930 kronor 33 öro. För don genom enskilda bidrag bildado Generalpostdirektör Wilhelm Roos'' understödsfond för medellösa änkor och barn efter aflidno posttjänstomän, från hvilken fond understöd jämväl utdelas af Genoralpoststyrolsen, lämnas här nedan en öfversikt för år Behållning från år 1907 kr. 7,477: 53 Räntemedel» 289: 21 Balans till år 1909, öfvorlovorering» :. 24 Summa kr. 7,766: 98 Utdelade understöd under år 1908 i 21 olika postor kr. 234: Återstod, behållning till år 1909 kr. 7,532798^ hvaraf Svenska Statens och Allmänna Hypotoksbankens obligationer till nominellt belopp af 7,300 kronor, bokförda till inköpspris af 7,184 kronor 69 öre.

47 UNDERSTÖDSKASSOR. XLI I den vid föreliggande borättolso fogade tabell 11 lämnas redogörelse för 18 enskilda föreningar och kassor bland postpersonalen, hvilka varit i vorksamhet under år En af dessa,»postpersonalens i Malmö sjuk- oeh begrafningskassa», är nybildad under året. Af kassorna i fråga äro 10 sjuk- och begrafningskassor (jämte 3 under vederbörande kassors förvaltning stående fonder), 2 begrafningskassor, -2 sjuk- och begrafningskassor med in- och utlåningsrörelso, 2 sjuk- och begrafningskassor med utlåningsrörolse, 1 sjukkassa med in- och utlåningsrörelso samt 1 pensionskassa. Inträde är modgifvet för tjänstemän i 6 kassor (däraf i 2 kassor för endast manliga), för tjänstemän och deras hustrur i 1 kassa, för postbetjänte i 6 kassor samt för postbetjänte och deras hustrur i 5 kassor. Det viktigaste af kassornas reglomontariska föreskrifter beträffande högsta åldersår vid inträdet, inträdesoch årsafgiftor samt sjuk- och begrafningshjälp återfinnes i tabellens kol Antalet delägare i do 18 kassorna utgjorde, enligt hvad tabellen utvisar, vid 1908 års slut 3,303, hvaraf 2,935 män och 368 kvinnor. Motsvarande antal vid 1907 års slut var 3,063, hvaraf 2,694 män och 369 kvinnor. Sjukhjälp har under redogörelseåret från de kassor, hvilka utbetala sådan, tillkommit 543 personer, nämligen 496 män och 47 kvinnor. Sjukdomsfallens antal utgjorde 661, af hvilka 607 komma på manliga och 54 på kvinnliga medlemmar, och antalet sjukdagar uppgick till 16,092, hvaraf 14,418 för män och 1,674 för kvinnor. Antalet sjukdomsfall samt sjukdagar på 100 medlemmar äfvonsom antalet sjukdagar per sjukdomsfall framgår af efterföljande öfversikt. Begrafningshjälp har under år 1908 utbotalats för 23 aflidna personer, af hvilka 21 män och 2 kvinnor, och pensioner eller understöd i annan form utgått till 3 män och 20 kvinnor. Samtliga i tabellen upptagna kassors inkomster utgjorde tillhopa 65,033 kronor 62 öre, hvaraf regelbundna afgiftor 44,067 kronor 80 öre och statsbidrag 2,552 kronor. Utgifterna uppgingo till 49,167 kronor 63 öre, hvaraf kontant sjukhjälp 35,385 kronor 18 öre, begrafningshjälp 4,975 kronor samt pensioner och annat understöd 1,308 kronor. Sammanlagda kassabehållningen vid årets slut utgjorde 270,437 kronor 14 öro, af hvilka 64,969 kronor 32 öro kontant i kassan eller inneståendo i banker. Svenska postpersonalens lifförsäkrhigsförening för hvilken uppgifter ej lämpligen kunnat inrymmas i tab. 11 har till ändamål att hos svenska lifförsäkringsbolag bereda sina ledamöter tillfälle att erhålla lifförsäkring å belopp, ej understigande 500 kronor, på förmånligare villkor, än som lämnas enskilda försäkringstagare. Föreningen, hvars styrelse har sitt säte i Stockholm, började sin verksamhot år 1890 och räknade vid 1908 års utgång 688 medlemmar. Inträdo i föreningen är medgifvet on livar manlig eller kvinnlig, ordinarie eller extra ordinarie postfunktionär (ämbets- och tjänsteman, poststationsföreståndare samt betjänt). Promiobeloppet för försäkringar, förmedlade genom föreningen, utgjorde under redogörelseåret 52,773 kronor 79 öro samt dödsfallsersättningar och kapitalförsäkringsbelopp (för sammanlagdt 8 personer) 13,000 kronor. Stockholm den 28 september Underdånigat JULIUS JUHLIN. E. BACKSTRÖM. HERMAN ASKBERG. VICTOR Föredragande. LÄNDER. JACQUES PRAMBERG. GUSTAF KIHLMARK. Åke e. f. Eliœson. vi

48

49 TABELLBILAGOR.

50

51 Tab. 1. Postföringen å järnväg år

52 4 Tab. 1. (Forts.) Postföringen å järnväg år 1908.

53 Tab. 1. (Forts.) Postföringen å järnväg år Anm. till kol. 2. I do fall, att järnvägslinje dolvis sammanfaller med annan ellor andra i donna tabell upptagna linjor, har i kol. 2 don gemensamma viiglängden allenast nnder en af de sålunda dolvis sammanfallande linjerna inräknats i do tal, som ingå i slutsumman. För don ollor de öfriga af ifrågavarande linjer utmärker siffran inom parentes don verkliga våglängden. ') Postföringen tog sin början den 1 september.! ) 1 bandelen Göteborg Nya Varfvet tog postföringen sin början den 1 januari och â bandelen Nya Varfvet Lângedrag den 1 maj. s ) Postföringen tog sin början den 12 augusti. 2) Postföringen tog sin början don 9 november. h ) A bandelen Linköping Ringstorp tog postföringen sin början den 1 maj. 4) A bandelcn Hafdhem Burgsvik tog postföringen sin början den 1 oktober. ') A bandelen Dala Finnhyttan Garpenberg tog postföringen sin början den 1 oktober. 8 ) Postföringen tog sin början den 13 november.

54 6 Tab. 2. Postföringen å landsväg år 1908.

55 Tab. 3. Postföringen med sjölägenhet år

56 8 Tab. 3. (Forts.) Postföringen med sjölägenhet år 1908.

57 Tab. 3. (Forts.) Postföringen med sjölägenhet år

58 10 Tab. 4. Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år Anm. Med töcknet t utmärkas do orter, ä hvilka lokalbrofbäring var anordnad.

59 Tab. 4. (Forts.) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år

60 12 Tab. 4. (Forts.) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år 1908.

61 Tab. 4. (Forts.) Postanstalter, personal, breflådor och lösväskor vid slutet af år

62 14 Anm. Tab. 5. Afgångna postförsändelser För de postkontor, där ej annat är angifvet, upptagas ä första raden

63 15 vid rikets postanstalter år postkontorets egna och a andra raden underlydande postatationers försändelser.

64 16 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

65 vid rikets postanstalter år

66 18 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

67 vid rikets postanstalter år

68 20 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

69 vid rikets postanstalter år

70 22 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

71 vid rikets postanstalter år

72 24 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

73 vid rikets postanstalter år

74 26 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

75 vid rikets postanstalter år

76 28 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

77 vid rikets postanstalter år

78 30 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

79 vid rikets postanstalter år

80 32 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

81 vid rikets postanstalter år

82 34 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

83 vid rikets postanstalter år

84 36 Tab. 5. (Forts.) Afgångna postförsändelser

85 vid rikets postanstalter år

86 38 Tab. 6. Till utlandet afgångna försändelser, Anm. Ang&ondo utyäxlingon af

87 fördelade på de olika adressländerna, år ittfasscrint/suppdrag, ee toxtcn. 39

88 40 Tab. 6. (Forts.) Till utlandet afgångna försändelser,

89 fördelade på de olika adressländerna, år

90 42 Tab. 6. (Forts.) Till utlandet afgångna försändelser,

91 fördelade på de olika adressländerna, år

92 44 Tab. 7. Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott år 1908.

93 Tab. 7. (Forts.) Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott år

94 46 Tab. 7. (Forts.) Från utlandet ankomna assurerade bref, paket, postanvisningar och postförskott år Anm. till kol Do postförskottsforsändelscr, som utgöras af assurcrado brof och af paket, äro till antalot inräknade jämväl i kol. 2, 4 och 5 resp.

95 Tab. 8. Assuransbelopp å afgångna försändelser samt inbetalade postanvisningsmedel och prenumerationsafgifter vid rikets postkontor och underlydande poststationer år

96 48 Tab. 8. (Forts.) Assuransbelopp å afgångna försändelser m. m. år 1908.

97 Tab. 8. (Forts.) Assuransbelopp å afgångna försändelser m. m. år

98 50 Tab. 9. Inkomster och utgifter 1 ) Närmare specifikation öfver inkomsterna vid

99 vid postanstalterna år Stockholms ocli Göteborgs postkontor är 1908.

100 52 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

101 vid postanstalterna år

102 54 Tab. 9. (Forts.). Inkomster och utgifter

103 vid postanstalterna år

104 56 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

105 vid postanstalterna år

106 58 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

107 vid postanstalterna år

108 60 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

109 vid postanstalterna år

110 62 Tab. 9. (Forts.) Inkomster och utgifter

111 vid postanstalterna år

112 64 Tab. 10. Öfversikt af postväsendet i de europeiska

113 länderna samt i Amerikas Förenta Stater år