Lägesbilder redovisning från Länsstyrelsen Skåne. Läget i länet del 1:2018

Transkript

1 Lägesbilder redovisning från Länsstyrelsen Skåne Läget i länet del 1:2018

2 Titel: Lägesbilder redovisning från Länsstyrelsen Skåne. Läget i länet del 1:2018 Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län Linda Jönsson Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2018:15 Layout: Omslagsbild: Mats Runvall Most Photos

3 Innehållsförteckning BAKGRUND UPPDRAGET....4 Genomförandet....4 KOMMUNERNAS BEREDSKAP OCH KAPACITET I MOTTAGANDET AV NYANLÄNDA, ENSAMKOMMANDE BARN OCH ASYLSÖKANDE...5 Påverkan på socialtjänst- och överförmyndarverksamhet...5 Påverkan på skola/utbildning...7 Bosättning av nyanlända - bedömning av beredskap och kapacitet 11 Kommentarer angående påverkan på Region Skånes...15 verksamhet Enkät bostadslösningar för de anvisade nyanlända till Skåne

4 Bakgrund uppdraget Länsstyrelserna har i 2018 års regleringsbrev fått i uppdrag att ta fram och sammanställa lägesbilder för kommuner och landsting avseende vilken påverkan som aktuella förändringar i antalet asylsökande och nyanlända har för verksamheten. De verksamheter som lägesbilderna ska omfatta är socialtjänst, skola/ utbildning och hälso- och sjukvård. Uppdraget ska genomföras utifrån behov och förutsättningar hos flickor och pojkar, kvinnor och män. I lägesbilderna ska även en bedömning av beredskap och kapacitet vad gäller bosättning av nyanlända göras. Denna rapportering avser perioden 1 januari till 31 mars Genomförandet Länsstyrelsen Skåne har sammanställt svaren i en sammanställd lägesbild för länet. Utöver skriftlig lägesbild har svaren kompletterats med kartor. Kartorna illustrerar nivån av påverkan eller hur väl kommunen instämmer i aktuellt påstående. Syftet med kartorna är att på ett överskådligt sätt beskriva läget per verksamhetsområde. Den enkät som skickades ut i Skåne gick ut till samtliga länets 33 kommuner, det inkom svar från 32 kommuner. Ett antal kommuner besvarade enkäterna endast delvis. Region Skåne har svarat på samtliga frågor. Se även länsstyrelsernas samlade återrapportering av uppdrag 40 Det finns metodologiska svårigheter/felkällor med den här typen av undersökningar. En sådan viktig felkälla är att det inte fullt ut går att skilja den påverkan som förändringar i antalet asylsökande och nyanlända har på en viss verksamhet från påverkan som beror på andra faktorer. Varför situationen ser ut på ett visst sätt inom ett visst verksamhetsområde är ofta komplext och hänger ihop med flera faktorer, varav förändringar i antalet nyanlända och asylsökande bara är en. Enkäterna fångar heller inte de många positiva effekter som ett ökat mottagande av nyanlända har för många kommuner. 4

5 Kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande Påverkan på socialtjänst- och överförmyndarverksamhet Majoriteten av de skånska kommunerna uppger ingen eller måttlig påverkan avseende socialtjänsten gällande barn och unga, övrig socialtjänst samt överförmyndarverksamheten. Barn- och ungdomsverksamhet 3 kommuner uppger en betydande påverkan avseende socialtjänstens barn och ungdomsverksamhet. En fortsatt avveckling av HVB-verksamheten pågår i kommunerna men ny lagstiftning gällande ändringar i fråga om kommunplacering av ensamkommande barn skapar mycket stor osäkerhet gällande planeringen av socialtjänstens verksamhet. Den lägre statliga ersättningen för mottagandet av ensamkommande barn och unga leder till att kommuner i forcerad takt ofta måste utveckla enklare stödboendeverksamheter vilka inte alltid motsvarar de ungas behov av stöd och omsorg. Kommunerna uppger en ökad psykisk ohälsa hos barnen och de unga, delvis till följd av långa väntetider gällande beslut om uppehållstillstånd, medicinska åldersuppskrivningar, en förändrad asyllagstiftning samt en förändrad ankomstmålgrupp. Konsekvensen av lägre ersättningar och omvandlingen till stödboende blir också att kommunerna behöver säga upp eller omplacera personal. Det råder fortsatt stor belastning på personalen samt brist på utredande socionomer vilket i hög grad försvårar rekrytering av personal med rätt kompetens. Svårigheter att tillgodose ensamkommande ungdomars behov av till exempel stöd och vård, bland annat avseende trauma och utsatthet. Fortsatta svårigheter att rekrytera familjehem som kan tänkas att försvåras ytterligare om ny lagstiftning går igenom som begränsar möjligheten att placera barn och unga utanför den egna kommunen. 5

6 Övrig socialtjänst 6 kommuner uppger betydande påverkan avseende övrig verksamhet inom socialtjänsten. Det saknas ofta tillräckliga resurser att rekrytera bra placeringsalternativ med bra kvalitet, gällande barn, unga och familj. En viss ökning även i vuxenärenden såsom våld i nära relationer samt i samma grupp misstanke om hedersrelaterat våld. Försörjningsstödet påverkas av ungdomar som har PUT och fyllt 18 år och som inte är självförsörjande. Överförmyndarverksamheten 1 kommun uppger betydande påverkan avseende överförmyndarverksamheten. Många åldersuppskrivningar av ensamkommande flyktingbarn har inneburit en reducerad ärendemängd vad gäller godmanskap. Kostnaderna är ändå betungande då statsbidraget inte täcker kostnaderna för gode män. Utmaning att olika kommuners överförmyndare gör olika tolkningar av rättsläget då huvudmännen blir uppskrivna i ålder av Migrationsverket. I denna del skiljer det sig åt mellan olika kommuner i huruvida god man fått kvarstå eller om uppdragen avslutas, detta föranleder oro och frågor från ställföreträdarna. De främsta utmaningarna för verksamheten framöver i mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande. Förändringar vad gäller såväl ett minskat som ett ökat antal nyanlända är en utmaning med svårigheterna att beräkna volymer och att i förhållande till dessa förändringar antingen bygga upp eller avveckla verksamhet, anställa rätt kompetenser m.m. Risk att lösningarna blir akuta och kortsiktiga istället för att vara långsiktiga och för att utgå ifrån ett barnperspektiv. 6

7 Vilka utmaningar och konsekvenser ser ni för verksamheten kopplat till särskilda förutsättningar eller behov hos flickor/kvinnor och pojkar/män? En utmaning är bostäder år ensamkommande över 18 år som fått uppehållstillstånd, många bor kvar i HVB/stödboende trots att de saknar omsorgsbehov på grund av brist på lämpliga lägenheter. En annan utmaning är att målgruppen ofta har låg utbildningsnivå och liten arbetslivserfarenhet särskilt bland de nyanlända kvinnorna. Sammanfattning Kommunerna i länet har fortsatta utmaningar vad gäller omställningar för volymändringar i mottagandet av ensamkommande barn och unga, boendesituationen för de ensamkommande barnen både vad gäller under asyltiden samt efter uppehållstillstånd samt för de som är redo att flytta ut på egen hand. De ekonomiska ramar som kommunerna har att förhålla sig till stämmer inte alltid överens med det omsorgsbehov som finns bland de unga då många kommuner uppger att den psykiska ohälsan hos de ensamkommande också har ökat. Dessa utmaningar är desamma som kommunerna uppgav i lägesbildsenkäten hösten Påverkan inom överförmyndarverksamheten har dock minskat till följd av att antalet asylsökande ensamkommande barn och unga minskat. Ryckiga regeringsbeslut gör det dock svårt att planera socialtjänstens verksamhet även under första delen av 2018 och orsakar svårighet i styrning och ledning av verksamheten. Kommunerna upplever fortfarande att det råder ovisshet kring hur många ensamkommande barn och unga som förväntas komma till kommunen och vilken beredskap som behövs. Påverkan på skola/utbildning Majoriteten av de skånska kommunerna anger en måttlig påverkan på förskoleverksamheten, grundskola, gymnasium, Sfi samt övrig kommunal vuxenutbildning. Förskola 5 kommuner uppger en betydande påverkan på förskoleverksamheten. Många nya barn, främst från anhöriginvandring behöver introduktion till verksamheten, kartläggning av kunskaper samt stöd av tolk. 7

8 Grundskola 8 kommuner uppger en betydande påverkan på grundskoleverksamheten. Stort behov av behöriga lärare, resurspedagoger, specialpedagoger, modersmålslärare, tolkar samt lokaler. Utmaning med elever som har behov av grundsärskola, ofta saknas den lagstadgade dokumentation som krävs. För att säkerställa att eleven får en rättssäker bedömning samt en adekvat skolplacering är det viktigt att personal med rätt kompetenser utför bedömningarna, till exempel inom habiliteringen samt inom BUP. Vägen in till dessa instanser är svår och skolplacering av elever med odokumenterade funktionsnedsättningar är svåra att göra utifrån elevens bästa. Gymnasium Majoriteten av kommunerna uppger ingen eller måttlig påverkan på gymnasieverksamheten, 6 kommuner anger en betydande påverkan och 1 kommun, kritisk påverkan. Utmaningar i stort att hantera och möta elevgruppen som inte varit så länge i Sverige och att det periodvis kan vara ett mycket resurskrävande arbete. Många elever är oroliga inför framtiden och vissa elever har fått avslag gällande asylansökan. Detta leder bland annat till en hög belastning på elevvårdspersonalen. Behov också av kompetensutveckling för de olika professioner inom skolverksamheten som möter de unga för att kunna bemöta ungdomar som varit med om traumatiska upplevelser. 8

9 Sfi svenska för invandrare 15 kommuner uppger ingen eller måttlig påverkan på sfi, 9 kommuner uppger en betydande påverkan, 2 kommuner uppger allvarlig påverkan och 1 kommun kritisk påverkan. Många sökande till Sfi har resulterat i att köerna till utbildningsplatserna blivit långa och att de lagstadgade kötiderna i många kommuner har överskridits. Eftersom många sökande till Sfi har en etableringsplan går de före i kön och övriga måste vänta längre än de lagstadgade 3 månaderna på en plats. Kommunerna vittnar om att motivationen att studera minskar i takt med att väntetiden ökar. Vissa kommuner har tagit in fler elever än normalt i varje klass för att minska väntetiden, men i klasser med elever med kort eller ingen skolbakgrund minskar progressionen markant när klassen blir för stor. Övrig kommunal vuxenutbildning 18 kommuner uppger ingen eller måttlig påverkan på övrig kommunal vuxenutbildning, 2 kommuner uppger en betydande påverkan och 2 kommuner uppger en allvarlig påverkan. 9

10 Utöver de svar som angetts ovan, ange de främsta utmaningarna för verksamheten framöver i mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande Generellt ökade kostnader inom skolverksamheten för studiehandledning och modersmålsundervisning. Elever får inte tillräckligt med studiehandledning och i den form som hade behövts för att de ska kunna utvecklas i enlighet med målen för utbildningen. Många nyanlända elever når inte kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket leder till att elevers skolgång fördröjs. Största utmaningen ligger i att hitta behörig personal till samtliga skolformer i synnerhet för SvA (svenska som andra språk) och studiehandledning på modersmålet. Osäkra studievägar samt elevers byte av skolor och kommuner försvårar skolarbetet och studieplanering. Kort framförhållning gällande vilka elever som flyttar till en kommun enligt bosättningslagen, risk att kommunen inte kan bereda plats i skolor inom rimlig tid nära hemmet. En annan risk är att de skolor som har plats riskerar att bli mer segregerade. Lokalbristen lyfts fram som en utmaning gällande alla skolformer. Generellt behov av mer fortbildning och nätverkande för lärare och personal som arbetar med nyanlända elever. Behövs fler flexibla utbildningsvägar inom gymnasieskolans introduktionsprogram för att öka genomströmningen i gymnasiet för den aktuella målgruppen. Vilka utmaningar och konsekvenser ser ni för verksamheten kopplat till särskilda förutsättningar eller behov hos flickor/kvinnor och pojkar/män? Det är viktigt att nå ut till alla kvinnor så att även de studerar. Svårt ibland att skapa förutsättningar som gör att flickor i skolan kan delta på lika villkor i exempelvis simundervisningen. Äldre elever blir ibland utanför majoritetskulturens gemenskap. Svårigheter för elever att utveckla kamratrelationer utanför sin egen krets som ofta hålls ihop av etnicitet. Sammanfattning Kommunernas utmaning ligger i att hitta behörig personal till samtliga skolformer samt till studiehandledning på modersmålet, detta är en utmaning som kvarstår sedan hösten Osäkra studievägar samt byte av skolor och kommuner försvårar skolarbetet och studieplanering. Skolan vittnar om att många barn och unga mår dåligt psykiskt på grund av lång väntan på besked gällande asylansökan samt en oviss framtid i Sverige. För att möta detta finns behov av kompetensutveckling av skolpersonalen, främst bland elevhälsopersonalen som möter de unga i skolan, detta är en utmaning som många kommuner även lyfte fram i lägesbildsenkäten hösten Även sfi undervisningen är belastad med långa köer i vissa kommuner. Lokalbristen innebär också att många klasser har ett stort elevantal vilket föranleder till en sämre undervisningsmiljö för eleverna. 10

11 Bosättning av nyanlända - bedömning av beredskap och kapacitet Kommunen erbjuder anvisade nyanlända permanenta bostäder (förstahandskontrakt eller tillsvidarekontrakt) 4 kommuner instämmer helt på frågan om de erbjuder anvisade nyanlända permanenta bostäder. 8 kommuner erbjuder i hög grad eller delvis anvisade nyanlända permanenta bostäder. Intentionen är att de anvisade får ett bra mottagande, att de anvisade inte är föremål för socialtjänstens tjänster enbart utifrån bostadsbehov. 14 kommuner uppger att de inte alls eller i låg grad erbjuder permanenta bostäder på grund av bostadsbrist. Kommunens bostadslösningar för anvisade nyanlända ger goda förutsättningar för etablering och integration 9 kommuner instämmer helt eller i hög grad gällande påståendet att de erbjuder anvisade nyanlända bostadslösningar som ger goda förutsättningar för etablering och integration, 14 kommuner instämmer delvis. 1 kommun instämmer inte alls och 2 kommuner instämmer i låg grad. Ofta nämns betydelsen av att långsiktigare lösningar ger bättre förutsättningar för etablering och integration. Kommunen arbetar aktivt för att skapa hållbara bostadslösningar för anvisade nyanlända 18 kommuner instämmer helt eller i hög grad att de arbetar aktivt för att skapa hållbara bostadslösningar för anvisade nyanlända. Kommunerna vill att de nyanlända ska trivas och stanna i kommunen. Målsättning och ambition finns kring 11

12 hållbara bostadslösningar men tar ofta tid att realisera. Bostadsbrist, andra gruppers svårigheter på bostadsmarknaden samt långa överklagningsprocesser i samband med att få fram nya bostäder försvårar arbetet. 1 kommun instämmer inte alls och 5 kommuner instämmer i låg grad att de arbetar aktivt för att skapa hållbara bostadslösningar. Några kommuner uppger att frågan har låg prioritet och är hänvisad till tjänstemännen, därmed blir det inga politiska beslut om långsiktiga lösningar. Kommunen ser inga undanträngningseffekter med anledning av bosättning av anvisade nyanlända. 4 kommuner instämmer i hög grad att de inte upplevt undanträngningseffekter och 1 kommun instämmer helt. 20 kommuner instämmer delvis, i låg grad eller inte alls. Bostadsmarknaden är ansträngd, bland annat på grund av brist på bostäder samt på grund av befolkningsökningen. Den totala hemlösheten har ökat på grund av olika hinder gällande inträdet på bostadsmarknaden. Annat som anges är bristen på billiga lägenheter, kraftigt ökad kötid för förstahandskontrakt, förändrade uthyrningsregler hos hyresvärdar och att beslut gällande kommunala bostadsbolag kring ledighetsbestånd till kommunens verksamhet leder till färre lägenheter på den öppna bostadsmarknaden. En kommun instämmer helt då de anvisade nyanlända inte erbjuds boende från den öppna bostadsmarknaden, då ses inte heller några undanträngningseffekter. 12

13 Kommunen anser att boendesituationen för självbosatta nyanlända ger goda förutsättningar för etablering och integration 4 kommuner instämmer helt eller i hög grad, 11 instämmer delvis i att boendesituationen för självbosatta nyanlända ger goda förutsättningar för etablering och integration. Etableringen kan i vissa fall kan gå snabbare när nätverk finns och kommunen bistår med service som till vilken inflyttad invånare som helst. 15 kommuner instämmer inte alls eller i låg grad. Orsakerna till dessa svar är avsaknad av lediga bostäder eller bosättning i tillfälliga och/eller undermåliga boendelösningar. Majoriteten av de självbosatta är tidigare asylsökande i eget boende (EBO) som bor kvar i det boende man haft under asyltiden, vilket ofta leder till omfattande trångboddhet inom en begränsad del av kommunen. Trångboddheten medför ofta sociala svårigheter för både barn och vuxna. Svårt för kommunerna att planera framtida boendelösningar när det saknas uppgifter om anhöriginvandring. Många självbosatta med korta hyreskontrakt och ohållbara boendelösningar försvårar ofta också etableringen på arbetsmarknaden. Kommunens arbete med bosättning av nyanlända innefattar självbosatta nyanlända 20 kommuner instämmer inte alls eller i låg grad att självbosatta nyanlända innefattas i arbetet med bostadsförsörjning. 9 kommuner instämmer helt, i hög 13

14 grad eller delvis. Några få kommuner ser till hela gruppen nyanlända. Majoriteten uppger att de inte arbetar med självbosatta mer än att vid behov erbjuder stöd utifrån socialtjänstens yttersta ansvar. Utöver de svar som angetts ovan, ange de främsta utmaningarna i arbetet med bosättning av nyanlända. En utmaning är att ordna bostad för HBTQ-personer och för människor med särskilda behov. Ensamma män erbjuds i högre grad sämre boendeformer såsom till exempel korridorsboende. En bostadsplanering görs av kommunen för den som anvisas, men det kan uppstå svårigheter med boendet när den anvisade personens familj kommer. En stor utmaning i relation till detta är integration av anhöriginvandrare till ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Relationen med det barn som varit en tid i Sverige försvåras ibland av den maktförskjutning som ofta uppstår i familjen och barnet får ofta ett tungt ansvar att bära gällande familjens kontakter med och förståelsen av det omgivande samhället. Bostadsproblematiken för de ensamkommande unga som är redo att lämna ett stödboende eller HVB är en annan utmaning, de unga får ofta bo kvar i väntan på ett annat bättre boendealternativ. De ensamkommande unga som går på introduktionsprogram har ofta inga vuxna som stödjer dem i skolarbetet, så som många gymnasieelever som bor hos sina föräldrar har. Det finns en stor risk för utanförskap, inte minst till följd av ekonomisk utsatthet. Kvotfamiljer som kommer från samhällen som skiljer sig markant från Sveriges innebär ett stort arbete för kommunerna. De ska bland annat bistå familjerna med information om myndighetssverige till de nyanlända och stödja familjerna i kontakten med olika myndigheter som ofta sker digitalt. Vilka utmaningar ser ni i arbetet med bosättning av nyanlända kopplat till särskilda förutsättningar eller behov hos flickor/kvinnor och pojkar/män? Socialförsäkringssystemets utformning innebär att föräldraledigas inträde på arbetsmarknaden fördröjs. I detta sammanhang är det viktigt att kvinnor får samma service, information och möjligheter som alla andra. Kvinnor upplevs mer utsatta kopplat till bristfälliga bostadslösningar som ibland leder till olika problem i familjen orsakade av bland annat trångboddhet. Förutsättningar av extra betydelse för kvinnor är tillgången till allmänna kommunikationer, närheten till förskola, skola och affär samt möjligheten till sociala aktiviteter. Också förutsättningar i hemmet, tex kök, tvättstuga har betydelse för kvinnors vardagsliv. Värdegrundsfrågorna, att skapa en förståelse för jämställdhetsfrågor bland både personal och hos de unga. Utbildning i kulturella skillnader och normkritik är något som efterfrågas av flera kommuner. 14

15 Kommentarer angående påverkan på Region Skånes verksamhet Primärvården Regionen anger en måttlig påverkan inom primärvården men svarar samtidigt också att primärvårdens tillgängliga resurser idag är mycket ansträngda. Primärvården har lokalt stora problem med att uppfylla önskvärd tillgänglighet för de grupper de är till för. Det är inte endast på grund av att gruppen nyanlända blivit större utan en konsekvens av att denna grupp ökat samtidigt med att andelen kroniskt svårt sjuka och personer med psykisk ohälsa också ökat parallellt. Många av de asylsökande som kom 2015 söker nu för sina besvär samt har en stor oro, som ofta mynnar ut i psykisk ohälsa hos dem som fått avslag på sin asylansökan. Den psykosociala belastningen är stor för verksamheterna i Lund och Malmö. Omkretsen har en något lättare situation. Den administrativa belastningen är hög då många nyanlända önskar intyg för sin asylprövning. Många nyanlända har stora medicinska behov, är underdiagnostiserade och underbehandlade. Resurserna är ansträngda vilket kan medföra att tillgängligheten för övriga patienter blir försämrad. Tillgängliga personalresurser är inte tillräcklig i förhållande till primärvårdens uppdrag. Stor utmaning är de asylsökande som kommit de senaste två åren och som bor kvar i området på en liten ort med en vårdcentral. Innebär en ökad belastning på vårdcentralen i form av många besökare med psykisk ohälsa och/eller multisjuka. Inom ungdomsmottagningarnas verksamhet är det viktigt att utbilda/informera den personal som arbetar med målgruppen om stöd och vård som kan ges vid ungdomsmottagningarna. Tandvård Ingen påverkan inom tandvård. Dock finns en handfull kliniker som bedriver mycket och omfattande barn- och ungdomstandvård. Även högt tryck när det gäller akuttandvård. 15

16 Barn- och mödravård Gällande barn- och mödravård så är det ingen påverkan på barn- och mödravård. Här har antalet patienter minskat betydligt. BVC i invandrartäta områden har dock en hög belastning med många nyinskrivna barn som behöver bedömas och vaccineras. Det är måttlig påverkan inom specialistvården för barn och ungdomar (barnmottagningar och barnakuten). Det är vanligt förekommande att barnen lider av posttraumatisk stress och är i behov av inneliggande vård. Tolkbehovet är stort. Det akuta inflödet är tillbaka på en nivå ungefär som innan 2015 avseende barn. Psykiatri Måttlig påverkan inom psykiatrin. Inom vuxenpsykiatrin har antalet sökande ökat även om det fortfarande är hanterbart, däremot är ärendena mycket komplexa med många gånger svår eller mycket svår problematik vilket ställer krav på god samverkan. Många av de bedömningsinstrument som används blir svåra eller omöjliga att tillämpa med denna grupp då bra tolkhjälp ofta saknas, ibland är patienterna analfabeter, svårt att få en bra barndomsanamnes. Barn- och ungdomspsykiatri Inom barn- och ungdomspsykiatrin är det betydande påverkan. BUP:s första linjen är ansträngd utifrån ett ökat söktryck med stora behov av tolk. Öppenvården är ansträngd utifrån ökning av komplexa ärende med behov av tolk. Kan i perioder bli hög belast- 16

17 ning på heldygnsvården och akutmottagningen på grund av ökat söktryck. Heldygnsvården upplever en fortsatt hög belastning. Utöver de svar som angetts ovan, ange de främsta utmaningarna för verksamheten framöver i mottagandet av nyanlända, ensakommande barn och asylsökande Störst utmaning är det psykiska måendet, vuxna och barn. Är långa väntetider till behandling både på primärvårds- och specialistnivå. Hög belastning på personal som arbetar med ungdomar med komplexa tillstånd och svåra trauma. Barn och unga vuxna har stort behov av omfattande tandvård, kräver tillgång till resurs av tandläkare, gärna erfarna. Ekonomisk utmaning då asylbarn som övergår i kommunplacering finansieras via kapitation per barn/unga vuxna, täcker ej kostnad för tandvårdsbehovet. Primärvården ser att de asylsökande som nu kommer är sjukare än tidigare. Saknas upparbetade system att möta all oro och sjuklighet på ett adekvat sätt. Ökat tolkbehov och bristande tillgång till auktoriserade tolkar för alla aktuella språk. Tolkbokning är också tidskrävande. Besök med tolk kräver ofta dubbel mottagningstid, medför behov av ökade resurser. Tillgång på infomaterial på olika språk ej tillräcklig. Finns inga tidigare journaluppgifter, provsvar eller svar på utredningar. Svårt komma i kontakt med patienter på grund av avsaknad av korrekta adressuppgifter och avsaknad av telefonnummer. Sammanfattning Primärvården är fortfarande belastad men inte bara på grund av att gruppen nyanlända blivit större utan också att andelen kroniskt svårt sjuka samt personer med psykisk ohälsa också ökat. Många asylsökande som kom 2015 söker vård nu för sina besvär samt har en stor oro inför framtiden, som ofta mynnar ut i psykisk ohälsa. Regionen uppger att många nyanlända har stora medicinska behov ofta är underdiagnostiserade och underbehandlade. Den psykosociala belastningen är stor framförallt för verksamheterna i Lund och Malmö. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är det en betydande påverkan i länet. BUP:s första linjen är ansträngd utifrån ett ökat söktryck och öppenvården är ansträngd utifrån ökning av komplexa ärenden. Inom alla vårdområden finns ett stort behov av auktoriserade tolkar. Påverkan på Region Skånes verksamheter är i stort de samma sedan hösten 2017 då Region Skåne besvarade lägesbildsenkäten senast, barn och ungdomspsykiatrin är något mer belastad. Enkät bostadslösningar för de anvisade nyanlända till Skåne 2017 Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning har varit ikraft sedan mars Länsstyrelsen Skåne och kommunerna i länet har efterfrågat en överblick kring vad för slags boendelösningar kommunerna har 17

18 gjort för de anvisade nyanlända under Länsstyrelsen Skåne genomförde en enkätundersökning bland kommunerna vid årsskiftet 2017/2018. Skånes länstal för 2017 var anvisade nyanlända till länets kommuner. Kommunerna Perstorp och Östra Göinge tilldelades inte något kommuntal för Därmed har inga nyanlända anvisats till dessa kommuner under Fem av 33 kommuner har inte svarat alls på enkäten. Några kommuner har svarat på vissa frågor men inte alla (inklusive de kommuner som inte har fått några anvisade nyanlända). Svarsfrekvensen varierar därmed mellan 21 till 26 kommuner. Svaren kring boendeformer 16 av 29 svarande kommuner uppger att de inte erbjuder anvisade permanenta bostäder. 19 av 25 svarande kommuner uppger att de erbjuder sociala kontrakt / andrahandskontrakt. 19 av 26 svarande kommuner har i låg grad eller inte alls erbjudit de nyanlända tillfälliga kontrakt eller genomgångsboende. 5 kommuner har erbjudit alla eller nästan alla anvisade nyanlända detta. 22 av 26 kommuner svarar att inga eller få av de anvisade nyanlända får dela lägenhet med andra. 1 kommun svarar att alla nyanlända får dela lägenhet med andra. 2 av 26 kommuner erbjuder korridorsboende till alla eller nästan alla anvisade nyanlända. 21 kommuner gör det i låg grad eller inte alls. 5 av 26 kommuner erbjuder modulboende i olika grad till de anvisade nyanlända. 20 kommuner erbjuder inte alls denna boendeform. Av de som anvisats till er kommun under 2017 hur många har erbjudits permanenta bostäder? 18

19 Av de som anvisats till er kommun under 2017 hur många har erbjudits sociala kontrakt/andrahandskontrakt? Av de som anvisats till er kommun under 2017 hur många har erbjudits tillfälliga kontrakt/genomgångsboende? 19

20 Av de som anvisats till er kommun under 2017 hur många delar lägenhet med andra? Hur många anvisade har erbjudits korridorsboende? 20

21 Hur många av de anvisade har fått flytta in i modulboende? Svaren kring vidareflytt bland de anvisade nyanlända inom 1-6 månader och efter 6 månader 6 av 25 kommuner svarar att det inte är några av de anvisade nyanlända som flyttar vidare inom 1 6 månader. 7 av 24 kommuner svarar att det inte flyttar några anvisade nyanlända vidare efter 6 månader. Örkelljunga och Hässleholm är de som uppger att så är fallet inom båda tidsramarna. Majoriteten av de svarande kommunerna uppger att det är färre än en fjärdedel av de anvisade som flyttar vidare till annan kommun inom 1-6 månader liksom efter 6 månader. Hur många av de som anvisats till er kommun har flyttat vidare till annan kommun inom 1-6 månader? 21

22 Svaren kring inflytt av anhöriga inom 1-6 månader och efter 6 månader och anledning till självbosatta i kommunen 1 av 24 kommuner svarar att majoriteten av de anvisade har fått inflyttade anhöriga inom 1-6 månader. 2 andra kommuner uppger att hälften av de anvisade har fått inflyttade anhöriga efter 6 månader. 8 kommuner uppger att det inte har kommit några inflyttade anhöriga inom 1-6 månader. 5 kommuner svarar att det inte har flyttat in anhöriga efter 6 månader. 4 kommuner har uppgett detta inom båda tidsramarna. 12 av 21 kommuner svarar att inflytt av självbosatta beror på att den nyanlände har anhöriga i kommunen. 6 kommuner uppger att den nyanlände funnit bostad med tryggare kontrakt. 2 kommuner svarar att orsaken är att den nyanlände hade en dålig boendelösning i anvisad kommun. Hur många av de som har anvisats har sedan fått inflyttade anhöriga inom 1-6 månader? 22

23 Hur många av de som anvisats har sedan fått inflyttade anhöriga efter 6 månader? Svar bostadslösningar via kommunala bostadsbolaget, privata företag, privatpersoner 1 av 24 kommuner svarar att alla boendelösningarna har gjorts via det kommunala bostadsbolaget och 4 kommuner uppger att nästan alla boendelösningar gjorts via det nästan alla. 4 kommuner har inte gjort någon lösning via kommunala bostadsbolag. 10 kommuner har gjort hälften av lösningarna via kommunala bostadsbolaget. 1 av 24 kommuner har löst alla boendena via privata företag medan 5 kommuner svarar att de inte alls har gjort det. 6 kommuner har löst hälften av boendelösningarna via privata företag. 1 av 24 kommuner har funnit boendelösningar via privatpersoner och 3 kommuner har på det viset löst nästan hälften av sina boendelösningar. 11 kommuner har uppgett att de inte har fått boendelösningar via privatpersoner. 23

24 Hur många bostadslösningar har ni gjort via ert kommunala bostadsbolag? Hur många boendelösningar har ni fått via kommersiella/privata företag? 24

25 Hur många boendelösningar har ni fått via privatpersoner? Känner ni till anledningen till inflyttning av självbosatta till er kommun? 25

26 Sammanfattning bostadslösningar för anvisade nyanlända till Skåne under 2017 Kommunerna har fortfarande en utmaning i att erbjuda hållbara och långsiktiga boendelösningar för anvisade nyanlända flyktingar. Majoriteten av kommunerna strävar efter detta men i svaren kring hur många anvisade nyanlända som erbjuds permanenta bostäder så ter det sig vara cirka en tredjedel av kommunerna som organiserar sin verksamhet utifrån ett längre perspektiv kring mottagandearbetet (men i svaren från lägesrapporten är det närmare hälften av länets kommuner). Det är dock få kommuner i länet som erbjuder mer tillfälliga former såsom genomgångsboende, korridorsboende eller moduler. Två tredjedelar av kommunerna erbjuder någon form av sociala kontrakt eller andrahandskontrakt. Flertalet av de anvisade nyanlända bor därmed inom den sekundera bostadsmarknaden där socialtjänsten får agera som hyresvärd i stor utsträckning. I hälften av kommunerna får de nyanlända dela lägenhet med andra personer varav fem kommuner uppger att den nyanlände delar med fler personer än två. När det gäller anhöriginflytt till de anvisade nyanlända så ter det sig inte ske i den omfattning som det ibland uppfattas. I denna enkät har dock inte kommunerna svarat om anhöriginflytt till ensamkommande barn och unga, då kanske svaren hade varit annorlunda. Sammanställningen visar att den politiska viljan i kommunerna har stor effekt på beredskapen för mottagandet. Även geografiska förutsättningar och kommunernas attraktivitet påverkar mottagandet bland kommunerna. De kommuner som har/ges möjlighet att ta till flera olika boendelösningar på både kort och lång sikt löser organiseringen kring flyktingmottagandet bättre än de som inte har någon beredskap alls. 26

27 27

28