ÖPPET SVERIGE Fokus: Skåne. Regional rapport

Transkript

1 ÖPPET SVERIGE Fokus: Skåne Regional rapport

2 Vi har frågat proffsen! 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen. Av dem kommer bara en rännil till Europa och än färre till Sverige. Ändå utgör prognosen nya asylsökande detta året i Sverige en dramatisk ökning i jämförelse med tidigare. I slutet av mars 2015 gjorde vi en enkät till de av våra medlemmar som jobbar i migrationsprocessen, och de svar vi fick av medlemmar utgör basen till vår rapport Öppna Systemen! ( ). Den här delrapporten presenterar svar och citat från de runt 300 medlemmar som deltagit i Skåneregionen. Den är ett försök att ringa in vilka förutsättningar och problem som finns i migrationsprocessen där. Våra medlemmar har i vår enkät pekat ut problem men också gett förslag på vilka lösningar de kan se. Vi värderar deras förslag på lösningar högt, det här är proffsen som fått en chans att ge oss inblick i hur det ser ut ute i verksamheten. De som svarat på enkäten i Skåne län är anställda i stat, kommun, landsting, privat sektor och i civilsamhället. Majoriteten av dem är anställda i kommunen. De anställda inom kommunen jobbar framförallt inom socialtjänsten. MIGRATION I SVERIGE OCH I SKÅNE 2014 sökte personer asyl i Sverige. Det är den högsta nivån sedan fick personer uppehållstillstånd i Sverige av ärenden som avgjordes. Skåneregionen tog emot kommunmottagna flyktingar, dvs. nyanlända med uppehållstillstånd. I november 2015, bodde av de personer registrerade i Migrationsverkets mottagningssystem, i Skåneregionen av dessa personer bor på anläggningsboenden, personer i eget boende och personer i övriga boendeformer (t.ex. ensamkommande barn hos anhöriga). Enligt Migrationsverket har det i november 2015 redan kommit runt ensamkommande barn till Sverige. I november 2015 hade Skåne ensamkommande barn i Migrationsverkets mottagningssystem. Detta motsvarar ungefär 3 ensamkommande barn per invånare i Skåne, vilket är lite över det nationella snittet på 2 ensamkommande barn per 1000 invånare. Malmö kommun har tagit emot flest asylsökande i Skåne län i år, följt av Helsingborg. Vellinge har tagit emot minst. Östra Göinge är den kommun i Skåne som tagit emot flest kommunmottagna per capita. De har tagit emot ca 18 personer på invånare när länet i stort tagit emot 3 och landet 4 asylsökande per invånare. Vellinge och Staffanstorp har tagit emot minst antal kommunmottagna med uppehållstillstånd per invånare av länets alla kommuner. 2 (14)

3 Kommunmottagna innefattar nyanlända som beviljats uppehållstillstånd i Sverige under året fram till 1 november 2015 Personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem är de som fanns registrerade i Migrationsverkets system som boende på Anläggningsboende (ABO), Eget boende (EBO) eller i övriga boendeformer, 1 november Alla siffror är från Migrationsverket. SKÅNE LÄN LANDET Kommunmottagna (vuxna + barn) med uppehållstillstånd varav ensamkommande barn Mottagna per invånare hittills 2015 (vuxna + barn) Mottagna ensamkommande barn per invånare 0,3 0,3 Antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem (vuxna + barn före uppehållstillstånd - asylsökande) varav ensamkommande barn Antal ensamkommande barn i Migrationsverkets mottagningssystem per invånare 3 2 Mottagna med uppehållstillstånd efter kommun (1/11-15) Kommunmottagna november 2015 Varav ensamkommande barn Mottagna totalt per tusen invånare BJUV BROMÖLLA BURLÖV BÅSTAD ESLÖV HELSINGBORG HÄSSLEHOLM HÖGANÄS HÖRBY HÖÖR KLIPPAN KRISTIANSTAD KÄVLINGE LANDSKRONA LOMMA LUND MALMÖ OSBY PERSTORP SIMRISHAMN SJÖBO SKURUP STAFFANSTORP SVALÖV SVEDALA TOMELILLA TRELLEBORG VELLINGE YSTAD ÅSTORP ÄNGELHOLM ÖRKELLJUNGA ÖSTRA GÖINGE SKÅNE LÄN (14)

4 Med fokus på Skåne Vi behöver kortare beslutsprocesser samt snabbare och effektivare verkställigheter. Skåne är unik region i Sverige då en stor del av de asylsökande som kommer till Sverige först anländer dit. Skåne har blivit en transitregion med ett högt tryck på att hitta temporära boenden för flyktingar och ensamkommande barn deras första dagar i landet. Våra medlemmar ser generellt att migrationsprocessen skulle kunna fungera bättre i regionen med tydligare samordning och ansvarsfördelning mellan svenska myndigheter. Tydliggöra vem som ansvarar för vad t.ex. kommun, arbetsförmedling, skola. Ge alla nya i Sverige en kontaktperson som hjälper till vart de ska vända sig med olika frågor och som ser till att de får det stöd de har rätt till. Våra medlemmar i Skåne identifierar tre områden som de största hindren för etableringen av nyanlända i Sverige: de nyanländas psykiska hälsa, bostadsbrist och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden till följd av ett mindre nätverk i arbetslivet. Bristande möjligheter till behandling av posttraumatiska stressymptom är ett problem på mindre orter över hela landet, likaså tillgång till bostäder. Absolut mest problematisk är tillgång till bostad. Idag leder eget boende till trångboddhet, dåliga uppväxtvillkor för barn och att flera skriver sig på en adress men inte bor där. Skåne har under året haft ett enormt tryck, då de flesta nyanlända kommer dit först och är därför i stort behov av rätt resurser för mottagandet. I nuläget bor nyanlända i mindre utsträckning på anläggningsboende i Skåne än i resten av landet och det finns bland våra medlemmar en oro för bristen på bostäder och att nyanlända utnyttjas när de söker eget boende. Överlag möter framförallt kommuner som Malmö en annan typ av problem än kommuner i resten av landet, med fler ensamkommande barn, högre antal asylsökande boende i egna boenden eller med släktingar och som transitkommun för de som just anlänt. Denna speciella situation märks genomgående av i enkätsvaren. Högst rankade faktorer för att migrationsprocessen ska fungera bättre Nationellt och Skåne 1. Samverkan mellan myndigheter 2. Tillgång till svenskundervisning 3. Ansvarsfördelning mellan myndigheter Högst rankade hinder för att etablera sig i Sverige (få jobb) Nationellt 1. Svenskundervisning inte tillräckligt anpassad till olika personers förutsättningar 2. De nyanländas psykiska hälsa 3. Bostadsbrist Skåne 1. De nyanländas psykiska hälsa 2. Bostadsbrist 3. De nyanlända har mindre nätverk i arbetslivet 4 (14)

5 Boende Av de personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem i Skåneregionen bor personer på anläggningsboenden (ABO), vilket motsvarar 41 % av de boende. I jämförelse med resten av Sverige är detta en låg siffra, då många regioner har siffror såsom 85 % (Jämtland) eller 73 % (Örebro) i ABO. Absolut mest problematisk är tillgång till bostad. Idag leder Eget boende till trångboddhet, dåliga uppväxtvillkor för barn och att flera skriver sig på en adress men inte bor där. Här borde ändringar göras. Bland våra medlemmar i Skåne finns en generell oro för brist på bostäder och dålig samverkan mellan myndigheter. Överväldigande många vill se att det görs möjligt för Migrationsverket att driva alla typer av boenden i egen regi. I dagsläget driver Migrationsverket ankomstboenden, där nyanlända kan bo innan de hänvisats till ett boende i en kommun. Efter att de placerats i en kommun finns det två typer av anläggningsboenden: asylboenden på anläggning vilka drivs av privata aktörer, eller asylboenden i form av lägenheter med självhushåll som hyrs av Migrationsverket. Om de sökande beviljas uppehållstillstånd ansvarar Arbetsförmedlingen för att ordna boende i kommunen. 1 Boendeformer för asylsökande 1 Migrationsverket/Pressrum/Fokusomraden/Asylboenden.html 5 (14)

6 I alla delar av migrationsprocessen kan vi se att det finns en risk för att människor faller mellan stolar. För att förhålla sig till den risken har många utvecklat överlevnadsstrategier som inte är hållbara på lång sikt. I bostadsfrågan kan vi se flera oroande exempel på detta såsom en handel av falska folkbokföringsadresser. I Skåne prioriterar våra medlemmar högt att åtgärder mot försäljning av folkbokföringsadresser vidtas, för att förhindra att asylsökande utnyttjas ekonomiskt och far illa. Över hela landet finns bland våra medlemmar ett missnöje med dålig samordning och ansvarsfördelning som äventyrar de boendes välmående. Våra medlemmar i Skåne ser helst att en enda myndighet ansvarar för boendet. Det behövs fler hyresrätter med låg hyra Högst rankade (Viktigt eller Mycket Viktigt) förslag för att förbättra boendet för nyanlända bland våra medlemmar i Skåne - 71 % Att Migrationsverket kan driva alla typer av boende i egen regi - 69 % Skarpare åtgärder för att förhindra att folkbokföringsadresser säljs - 68 % Att en enda myndighet har hand om boendefrågan Skånes högst rankade hinder för att etablera sig i Sverige 1. De nyanländas psykiska hälsa 2. Bostadsbrist 3. De nyanlända har mindre nätverk i arbetslivet 6 (14)

7 Hälsa Det finns en övergripande prioritering bland våra medlemmar att erbjuda nyanlända stöd för en bättre fysisk och framförallt psykisk hälsa tidigt i mottagandet. Det finns en vilja att kunna ge även vuxna psykosocialt stöd oavsett juridisk status. Deras svar visar också att Sverige behöver anpassa sitt vårdutbud efter ett ökat flyktingmottagande i hela landet och bygga ut tillgången till traumabehandling. Vuxna asylsökande har idag endast rätt till Vård som inte kan anstå samt mödra- och förlossningsvård 2. I många fall leder det till att problem såsom posttraumatiska stressyndrom (PTSD) inte kan behandlas, vilket i längden kan leda till fler hälsoproblem. Också de som arbetar med papperslösa upplever bristande tillgång till sjukvård och tandvård som ett stort problem. De svarande ser en oklar lagstiftning och praxis kring vilken sjukvård och vilket stöd som kan ges till papperslösa som ett stort problem. Det behövs fler PTSD centrum med samtalsterapi I större uträckning än det nationella snittet upplever de medlemmar i Skåne som svarat att de arbetar med hälso- och sjukvård att det är svårt att få tillgång till behandling för PTSD. Denna brist upplevs som ett mycket stort problem, och våra medlemmar vill för att förbättra läget se en möjlighet till behandling av PTSD tillgängligare och mer spritt i länet. Vi måste erbjuda snabbare behandlingstider, i nuläget kan traumatiserade behöva stå ett och ett halvt år i kö! I Skåne lyfts två förslag fram som de viktigaste för att förbättra hälsovården för nyanlända. Det behövs samordnande insatser från Region Skåne och andra myndigheter, och personal inom vården behöver utbildning om nyanländas specifika behov. Högst rankade (Stort eller Mycket stort) problem för att förbättra hälsovård för nyanlända bland våra medlemmar i Skåne - 88 % Svårt att få tillgång till behandling för PTSD - 63 % Personal inom hälso- och sjukvården har inte tillräcklig kompetens för att möta nyanländas olika behov Högst rankade förslag på förbättring av hälsovården för nyanlända i Skåne - Utbildning för personal i vården om nyanländas olika behov av hälso- och sjukvård - Samordnande insatser från landstingen och andra myndigheter för att förbättra nyanländas hälsa - Screening av psykisk ohälsa på hälsokontrollen för att kunna erbjuda behandling tidigare - Möjlighet till PTSD-behandling i alla landsting Oklar praxis är ett Stort eller Mycket stort problem arbetet med papperslösa vuxna - Nationellt 57 % - Skåne 65 % (14)

8 Etablering på arbetsmarknaden Nyanländas etablering på arbetsmarknaden beror på en rad förutsättningar, där faktorer som psykosocialt stöd och boende är centrala. Viktiga faktorer för att komma in på arbetsmarknaden är också att den nyanländas kompetens och utbildning tas tillvara, och möjligheter att bygga ett nätverk i arbetslivet. I Skåne identifierar våra medlemmar bristande språkkunskaper i svenska och långsamma valideringsprocesser av tidigare utbildningar som de största hindren. Utöver yrkesinriktad SFI-undervisning, eller speciella SFI-program för akademiker, vill flera medlemmar se heltäckande kartläggning av nyanländas utbildning och kompetens tidigt. Både nationellt och i Skåne är bristen på kompletteringsutbildningar för utlandsutbildade akademiker i mindre kommuner, och långa valideringsprocesser av utländska utbildningar, ett problem. Motivation är sällan ett problem, snarare brist på möjligheter till snabba lösningar för de som har motivation. Våra medlemmar i Skåne lyfter fram tre punkter som de viktigaste för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända. Framförallt behövs bättre språkkunskaper i svenska och kartläggning av tidigare utbildning och kompetens. Bättre möjligheter att kombinera SFI-studier med arbete lyfts också fram som en viktig punkt för att underlätta etableringen. Språk är inte alltid nödvändigt för att kunna utföra ett jobb på ett bra sätt och många lär sig språket snabbare när de börjar praktisera språket på arbetsmarknaden i ett yrke. Högst rankade (Stort eller Mycket stort) problem för att förbättra etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända bland våra medlemmar i Skåne - 81 % Validering och komplettering av deras utbildning och erfarenhet går för långsamt eller är för dålig - 77 % De har för dåliga språkkunskaper i svenska - 70 % De nyanlända har mindre nätverk i arbetslivet 8 (14)

9 Barn och unga Barn är dubbelt utsatta. Barn och unga är ofta de mest utsatta i samhället. Bland våra medlemmar finns det, över hela landet, en oro för säkerheten och omvårdnaden av nyanlända barn och ungdomar, framförallt ensamkommande barn och barn till papperslösa. Enligt regleringen ska nyanlända barn påbörja skolgång inom en månad efter ankomst 3, men bristande resurser och ökat tryck gör att detta ofta inte blivit möjligt i praktiken. Regeringen har för 2016 föreslagit en höjning med 50 procent av schablonersättningar till kommuner för asylsökande barns skolgång 4. I Skåne identifierar våra medlemmar det största problemet för nyanlända barn och ungdomars skolgång bristen på resurser till elevhälsan och specialpedagoger. I större utsträckning än i resten av landet vill våra medlemmar i Skåne gärna se möjlighet till anpassad skolgång för nyanlända i övergångsskede. Kommuner som Malmö har oerhört svårt att ta emot alla ensamkommande barn och akutplacera dessa i väntan på kommunplacering i andra kommuner. Över hela landet råder brist på familjehem för ensamkommande barn och på Gode män som ansvarar för omsorgsansvaret under asyltiden. Våra medlemmar anser att närmare samverkan mellan olika myndigheter kring planering och mottagande av ensamkommande är den mest relevanta förbättringen i processen. I Skåneregionen finns en utbredd oro för att Gode män har hand om för många barn och att ensamkommande anvisas till personer de har svag eller oklar anknytning till. I det fall någon form av släkting eller anhörig finns i landet kan barnet placeras med dem i ett så kallat släktinghem. Rättvisan var finns den? Ensamkommande barn är i behov av större omsorg i allt! Alla ser dem som en "grupp", men de är ingen grupp. De är ensamkommande individer som måste behandlas med respekt och värme individuellt och anpassat efter vad just den personen behöver, i allt stort som smått! Många av våra medlemmar upplever att det finns ett stort problem i möjligheten att kontrollera dessa hem. De oroas för att barn ska placeras i släktinghem med bristande lämplighet, t.ex. placeras barn ibland med släktingar boende på asylboenden, eller med ett bara några år äldre syskon. Barnen kan också placeras hos släktingar de knappt känner, och hamna i olämpliga placeringar men inte våga uttrycka detta på grund av bristande förtroende för myndigheter. Migrationsverket uppger att sju av tio anvisningar av barn till släktinghem inte fungerar 5. Våra medlemmar upplever att det inte finns tid till att göra ordentliga kontroller av släktinghem och flera medlemmar nämner att det ofta finns stöd och utbildning för familjehem, men att det inte finns en anpassad sådan för släktinghem. De barn som kommer till släktingar på anknytning har ofta små lägenheter där de inte finns rum för barnet. Likaså är sammanbrott i släktingplaceringar vanliga, släktingarna har inte förstått sitt ansvar eller så säger de ja för att barnet ska få komma till kommunen och slänger sedan ut barnet (14)

10 Både ensamkommande barn och barn till papperslösa är utsatta grupper där oroväckande många barn försvinner eller far illa. Trelleborg har runt 12 ensamkommande barn per invånare i kommunen. I oktober 2015 uppskattades det att hälften av de ensamkommande barn som anlänt till Trelleborg under månaden, försvunnit 6. Bland våra medlemmar i Skåne län ses brist på kunskap som det största problemet i arbetet med barn till papperslösa. Oklar lagstiftning och praxis innebär att barn till papperslösa indirekt stängs ute från många aktiviteter då deras säkerhet inte kan garanteras där. Sedan 2013 har barn till papperslösa rätt till skolgång, men oron bland många är fortfarande stor och många vågar inte gå till skolan, och framförallt inte till aktiviteter utanför skolan. Om barnen inte vågar sig dit blir det svårt att få kontakt med barnen, till exempel har endast tre procent av de svarande i Skåne uppgett att de arbetade med uppsökande verksamhet för barn till papperslösa. Det behövs bättre psykosocialt stöd, snabbare handläggning, ett barnperspektiv och att hänsyn tas till barnkonventionen. Verksamheter som erbjuder fritidsaktiviteter ska inte efterfråga personnummer och polisen ska inte få lov att vända sig till vårdgivare/socialtjänst för att ta reda på var familjen befinner sig. Möjlighet till anpassad skolgång för nyanlända i övergångsskede är skulle bäst förbättra skolgången för nyanlända barn och ungdomar - Nationellt 59 % - Skåne 73 % Högst rankade (Stort eller Mycket stort) problem vad gäller mottagandet av ensamkommande barn i Skåne % De som anmäler sig som gode män har hand om för många barn % Barn anvisas till personer de har svag eller oklar anknytning till % Att avslag på asylansökan ges till barn som inte kan avvisas Högst rankade (Stor eller Mycket stort) problem vad gäller nyanlända barn och ungdomars skolgång % För lite resurser till elevhälsan och specialpedagoger % Att så många bor på ett sätt som inte gynnar deras inlärning % För kortsiktig planering för skolan när nyanlända behöver skolgång (14)

11 Förslag på insatser i regionen En del av problembilden i Skåne stämmer ganska väl överens med prioriteringarna i resten av landet, men regionens roll med Malmö och Trelleborg som transitkommuner och det stora mottagandet av ensamkommande barn sätter regionen i en speciell position. Våra medlemmar i Skåne oroar sig över asylsökandes situation på bostadsmarknaden, det psykosociala stödet till nyanlända, bristande svenskundervisning och situationen för utsatta barn. Det efterfrågas bättre traumabehandling, insatser för att motverka försäljning av folkbokföringsadresser och mer resurser för att garantera säkerhet och välmående för barn och ungdomar. Skåneregionen är inte bara unik i vilka problem medlemmarna lyfter fram, men också i vilka lösningar de ser. Baserat på våra medlemmar i regionens svar föreslår vi att en rad insatser skulle förbättra situationen för migrationsprocessen i Skåne län. Vi ser dock också att en rad nationella initiativ behövs för att underlätta läget för våra medlemmar i kommuner som Malmö och Trelleborg. Regeringen måste kunna försäkra att de kommuner som står för det största flyktingmottagandet, såsom Malmö, också blir ersatta för detta. I nuläget ligger Migrationsverket långt efter med sina betalningar, och t.ex. Malmö kommun väntar på 160 miljoner kronor i uteblivna ersättningar 7. För att göra situationen hållbar måste också trycket öka på övriga kommuner i landet att ta emot ensamkommande barn. En avgörande faktor är att de kommuner som idag tar emot betydligt färre barn än riksgenomsnittet måste öka sitt mottagande av ensamkommande barn. För att rätt stöd ska ges till ensamkommande barn, även om de bor i släktinghem, bör dessa räknas av på kvoten av placeringar av ensamkommande för kommunerna. För vuxna och familjer i EBO, bör gränser införas för hur många som får vara skrivna på samma lägenhet. Initiativ likt detta skulle underlätta för våra medlemmar att göra sitt arbete och fortsätta hjälpa asylsökande genom migrationsprocessen i Sverige. Våra policyförslag för Skåne: Se till att de kommuner i regionen, som tar emot färre ensamkommande barn än riksgenomsnittet, ökar sitt ansvarstagande till minst riks- och länsgenomsnittet. Uppmana länets alla kommuner att bygga upp strukturer som håller för betydligt ökat antal kommunmottagna med uppehållstillstånd och som är långsiktiga. Förse asylsökande med bättre information om boende direkt vid ankomst, för att undvika att de blir utnyttjade eller far illa i EBO Fortbilda skolans och vårdens personal i att upptäcka behov av traumabehandling och PTSD-stöd Överförmyndarenheten bör heltidsanställa gode män med rimlig lön och ansvar för cirka tio barn, eller tilldela fritidsarbetande Gode Män begränsat antal barn så att de har förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag. Skapa tydligare kriterier för anknytningsanvisningar. Barn ska inte kunna anvisas till personer de inte har stark anknytning till. Erbjud målgruppsanpassad svenskundervisning, och akademisk eller yrkesinriktad SFIundervisning, även på mindre orter (14)

12 Kolumnförklaringar: Kommunmottagna = personer som har fått uppehållstillstånd (kolumn 1, 2, 5 och 6) I Migrationsverkets mottagningssystem = personer som söker asyl (kolumn 3 och 7) 12 (14)

13 Box 12800, Stockholm akademssr.se

14 Box 12800, Stockholm akademssr.se