SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING

Transkript

1 SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Sommardäckens skick på person- och paketbilar i höstens däckratsior Jouko Lahti Mika Savolainen BILDÄCKSFÖRBUNDET TRAFIKSKYDDET POLISEN

2

3 BILDÄCKSFÖRBUNDET SAMMANFATTNING Sommardäcksundersökning Bildäckförbundets sommardäcksundersökning 216 SOMMARDÄCKENS HÖSTSKICK FÖRBÄTTRADES Förbättringen i det ekonomiska läget och konsumenternas starkare framtidstro börjar så småningom synas även på vägarna. I däckratsiorna senaste höst var sommardäckens höstskick bättre än någonsin tidigare i uppföljningens 2-åriga historia. Endast var tionde bilist kör numera med dåliga däck medan andelen som värst var närmare 25 procent. Sedan hösten 1997 har sommardäckens kondition på person- och paketbilar i Finland undersökts i samband med däckratsiorna som arrangerats av Bildäcksförbundet, Trafikskyddet och polisen. Däcken har under årens lopp kontrollerats på person- och paketbilar. Mönsterdjupet har under uppföljningen mätts på nästan 75 enskilt däck. Efter ett mellanår arrangerades däckratsior hösten 216 igen i stor omfattning runt om i landet. Under kampanjveckan kontrollerades totalt person- och paketbilars däck på 45 olika orter. Uppmärksamhet fästes huvudsakligen igen vid däckens mönsterdjup. En bil vars mest slitna däcks mönsterdjup är -2 mm klassificeras som bil med dåliga däck. Var tionde bilist kör med dåliga däck Hösten 216 körde endast 1,5 procent av bilisterna med dåliga däck, vilket är mindre än någonsin tidigare under hela uppföljningens historia. Förra hösten var andelen bilar med dåliga däck hela 4,8 procentenheter mindre än två år tidigare. Andelen bilister som körde med olagliga däck, dvs med däck vars mönsterdjup var under 1,6 mm, utgjorde endast 2 %. I relation till Finlands hela bilpark var cirka 39 person- och paketbilar på fastlandet försedda med dåliga däck senaste höst. Detta betyder att andelen bilar med dåliga däck också antalsmässigt var mindre än någonsin tidigare trots att bilparken vuxit. Vid utgången av år 216 uppgick antalet registrerade person- och paketbilar till över 3,7 miljoner, av vilka bilar var i trafikbruk. De regionala skillnaderna har minskat under uppföljningsperioden Andelen bilar försedda med dåliga däck år 216 varierade landskapsvis mellan 8,1 och 24,4 procent. De regionala skillnaderna i sommardäckens höstskick har, med ett par undantag, tydligt minskat under uppföljningen. Undersökningsmaterialet har inte vägts att motsvara bilparkens regionala fördelning. I landskapsjämförelsen påträffades det minsta antalet dåliga däck i Norra Karelen, Birkaland och Norra Österbotten. Med de sämsta däcken körde man igen i Sydösterbotten, på Åland och i Egentliga Finland. Under årens lopp har den största förbättringen skett i Lappland där kampanjerna varit livligast. Insikten om däckens dåliga skick fortfarande bristfällig Mången bilist kör sina däck i dåligt skick omedvetet. Senaste höst var endast var fjärde (27 %) bilist som körde med dåliga däck medveten om skicket på sina däck. De flesta av dem som kör med dåliga däck kan därför inte anpassa sitt körsätt efter däckens skick och utgör således en verklig riskgrupp i trafiken. På sju orter kontrollerades utöver mönsterdjupet också däcktyperna och däckens lufttryck. I urvalet som omfattade bilar påträffades vinterdäck på 4 procent av bilarna, stora skillnader i däcktrycken konstaterades på 4,3 procent och dåliga däck hos 1,8 procent av bilisterna. Minst en med däcken relaterad brist konstaterades på cirka var sjätte (17,4 %) bil. Hösten 217 arrangeras däckratsiakampanjen med tonvikt på information utan omfattande däckratsior och sommardäcksundersökning. Färska uppgifter om utvecklingen av däckens skick fås dock från däckratsiorna som denna höst arrangeras på endast ett fåtal orter.

4

5 BILDÄCKSFÖRBUNDET INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sommardäcksundersökning SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Sommardäckens skick på person- och paketbilar i höstens däckratsior SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UNDERSÖKNINGSRAM Undersökningens bakgrund och syfte Metod och förverkligande Beskrivning av undersökningsmaterialet 2 2. UNDERSÖKNINGSRESULTAT Utveckling av sommardäckens skick Bilar med dåliga däck Bilar med däck enligt säkerhetsrekommendation Däckens mönsterdjup Skillnaderna i däckens skick Däcktyp och däckens lufttryck Användning av vinterdäck under sommarperioden Kontroll av däcktryck Bilisternas kunskaper om däcken Bedömning av däckens skick Bedömning av däckens skick enligt klassificeringsklass Inverkan av bakgrundsfaktorer Person- och paketbilar Bilarnas åldersklasser Män och kvinnor Unga bilförare Regionala skillnader 9 3. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Centrala observationer Reflexioner kring däckens konditionsutveckling Åtgärdsrekommendationer 13 BILAGOR: 14 Bilaga 1. Kampanjbeskrivning 15 Bilaga 2. Däckrisker Bilaga 3. Tekniikan Maailmas blötförestester Bilaga 4. Däckets lufttryck 18 Bilaga 5a. Undersökningsblankett 216 (kort version) 19 Bilaga 5b. Undersökningsblankett 216 (lång version) 2 Bilaga 6. Undersökningsmaterialets struktur 21 Bilaga 7a. Resultat ortvis Bilaga 7b. Resultat ortvis Bilaga 8a. Resultat landskapsvis Bilaga 8b. Resultat landskapsvis Bilaga 9. Landskapsvisa utvecklingsgrafer 36 Bilaga 1. Konditionsutvecklingens delfaktorer 4

6

7 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING UNDERSÖKNINGSRAM 1.1. Undersökningens bakgrund och syfte Sedan hösten 1997 har man i Finland regelbundet kontrollerat däckens kvalitet på person- och paketbilar. Utgångspunkten för projektet var den vid Uleåborgs universitet publicerade däckriskundersökningen i vilken man rekommenderade en skärpning av övervakningen av däckföreskrifternas efterlevnad och en ökning av informationen om däcksäkerheten. Bildäcksförbundet svarade tillsammans med Trafikskyddet och polisen på den framkastade däcksäkerhetsutmaningen. Samarbetsparterna förverkligade projektet till en början som ett treårigt informationsprogram, i vars aktiva inslag ingick arrangerandet av informativa däckratsior på olika orter i Finland. Resultatet var till den grad uppmuntrande att Däckratsiakampanjen har blivit något av en tradition varje höst. Också i Sverige och Danmark har man följt exemplet och arrangerat motsvarande kampanjer enligt samma koncept. Se kampanjbeskrivningen i bilaga 1. Enligt olycksfallsundersökningskommissionerna är däcken den största med bilens köregenskaper sammanhängande riskfaktorn i trafiken. Någon form av däckrisk har förekommit i var sjunde dödskrock där den förorsakande parten varit en person- eller paketbil. Däcksäkerheten tycks dock under de senaste åren ha förbättrats något snabbare än den allmänna trafiksäkerhetsutvecklingen. Se däckriskanalysen i bilaga 2. Mången bilist har för vana att köra slut sina däck under hösten, trots att väggreppet just på hösten borde vara som bäst. Vattenplaningstendensen ökar med slitna däck och bromssträckorna på våt vägyta växer avsevärt redan före det i lag föreskrivna 1,6 mm:s mönsterdjupet. Säkerhetsrekommendationen för sommardäckens mönsterdjup som i Däckratsiakampanjen lanserats för blötföre, är minst 4 mm. I höstens däckratsior har påträffats bilister som kört med vinterdäck. Friktionsdäck eller vinterdäck utan dubbar är helt lagliga också under sommarsäsongen men de rekommenderas inte för bruk året runt. Enligt Tekniikan Maailmas blötförestest år 216 är ett för nordiska förhållanden avsett friktionsdäck sämre än ett slitet sommardäck till sina blötföresegenskaper. Se blötförestestresultaten i bilaga 3. Under däckratsiakampanjen har man under de senaste åren fäst uppmärksamhet även vid däckens lufttryck och en regelbunden kontroll av trycket. Enligt undersökningarna ökar lågt däcktryck olycksfallsrisken, bränsle- och däckkostnaderna samt miljöbelastningen. Se tilläggsuppgifter om däcktryck i bilaga Undersökningens metod och förverkligande Däckratsior arrangeras under en veckas tid i början av september varje år på initiativ av polisen och Bildäcksförbundets representanter. Målsättningen har varit att under polisens ledning få med ett representativt urval av person- och paketbilar i däckkontrollerna. Deltagandet i kontrollerna är frivilligt, men i praktiken deltar alla bilister i undersökningen. I fältarbetet deltar årligen cirka 2 däckspecialister från Bildäcksförbundets medlemsföretag. Resultatens jämförbarhet säkerställs genom enhetliga undersökningsdirektiv och muntlig handledning av ratsiacheferna. Uppgifterna antecknas i undersökningsblanketten och skickas centraliserat för indata och analys. Undersökningsblanketterna finns i bilagorna 5a och 5b. 1

8 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING I samband med däckkontrollen ombeds föraren ge en bedömning av kvaliteten på det sämsta däcket i sin bil enligt följande konditionsklassificering: DÅLIG TILLFREDSSTÄLLANDE GOD mm 1 mm 2 mm 3 mm 4 mm 5 mm 6 mm 7 mm 8 mm+ Sommardäckens konditionsutveckling har från första början granskats enligt andelen bilar med dåliga däck. Det är fråga om person- och paketbilar vilkas mest slitna däck har ett mönsterdjup på -2 mm. På grund av en millimeters mätningsnoggrannhet klassificeras sommardäck som dåliga när mönsterdjupet är under 2,5 millimeter. Under de senaste åren har man, vid sidan av bilar med dåliga däck, kontrollerat även andelen bilar vars däck är förenliga med säkerhetsrekommendationen om 4 mm enligt följande: DÅLIG ENLIGT SÄKERHETSREKOMMENDATION mm 1 mm 2 mm 3 mm 4 mm 5 mm 6 mm 7 mm 8 mm Beskrivning av undersökningsmaterialet Däckratsior har arrangerats årligen åren med undantag av hösten 21, 26, 211, 213 och 215 då kampanjerna förverkligades med tyngdpunkt på information utan omfattande däckratsior. Däcken på totalt person- och paketbilar har kontrollerats på olika orter i landet. Mönsterdjup har mätts på nästan 75 enskilt däck. Se undersökningsmaterialets struktur i bilaga 6. Antalet bilar som kontrollerats : Totalt Undersökningsmaterialets struktur har en aning förändrats under konditionsuppföljningen. Paketbilarnas andel har ökat till nuvarande 14,4 procent. Andelen kvinnliga bilister har ökat med hela 1 procentenheter till nuvarande 31,6 procent. De kontrollerade bilarnas medelålder var förra hösten litet över ett år högre än under konditionsuppföljningens första år. Cirka var tredje av de kontrollerade bilarna hörde till den äldsta åldersklassen. De kontrollerade bilarnas åldersfördelning år 216: Över 12 år 33,2 % -2 år 14,2 % 8-12 år 28,4 % 3-7 år 24,2 % 2

9 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Hösten 216 arrangerades däckratsiorna under perioden I undersökningen deltog bilar i undersökningen, av vilka 85,6 procent var personbilar. I jämförelse med bilparken som helhet tycks andelen paketbilar vara en aning överrepresenterad i undersökningen eftersom deras andel av bilarna i trafikbruk är endast 1,6 procent. Medelåldern hos de kontrollerade bilarna var förra hösten 1,1 år, vilket var klart lägre än bilparkens. Detta förklaras med att trafikmängden med nya bilar är i genomsnitt större än med äldre bilar. Av fordonen i trafikbruk är personbilarna i genomsnitt 11,8 år och paketbilarna 12,6 år gamla (Trafi ). Förra hösten ordnades däckratsior på 45 olika orter i 16 olika landskap. Under hela uppföljningsperioden har däckratsior hållits på 183 olika orter. Undersökningsmaterialet har inte vägts in att svara mot bilparkens regionala fördelning, vilket till exempel betyder att Nyland och Egentliga Finland är underrepresenterat i materialet och Lappland kraftigt överrepresenterat. Resultaten granskas enligt bakgrundsfaktorerna i punkt 2.4. Det omfattande undersökningsmaterialet möjliggör även en regional jämförelse samt en uppföljning av konditionsutvecklingen ort- och landskapsvis. Resultaten per ort och landskap framgår av bilagorna 7 och 8. De landskapsvisa utvecklingsgraferna presenteras i bilaga 9. Antalet kontrollerade bilar landskapsvis år 216: LAPPLAND 1879 NORRA KARELEN BIRKALAND NYLAND SATAKUNDA NORRA ÖSTERBOTTEN KANTA-HÄME PÄIJÄT-HÄME NORRA SAVOLAX SÖDRA SAVOLAX SÖDRA KARELEN MELLERSTA FINLAND SYDÖSTERBOTTEN EGENTLIGA-FINLAND KYMMENEDALEN ÅLAND

10 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING UNDERSÖKNINGSRESULTAT 2.1. Utveckling av sommardäckens skick Bilar med dåliga däck Hösten 216 påträffades dåliga sommardäck (med mönsterdjup på 2 mm) på 1,5 procent av bilarna, vilket är mindre än någonsin under den 2-åriga konditionsuppföljningen. Andelen bilar med dåliga däck var hela 4,8 procentenheter mindre än två år tidigare. Andelen bilar med olagliga sommardäck (mönsterdjupet under 1,6 mm) minskade under samma tidsperiod från 3,5 procent till jämnt två procent. Andelen bilar med dåliga däck (%) 24, ,3 1, Omräknat till hela bilparken fanns det senaste höst på fastlandet i Finland nästan 39 person- och paketbilar försedda med dåliga sommardäck. Detta betyder att andelen bilar med dåliga däck också till antalet var mindre än någonsin tidigare trots att bilparken samtidigt vuxit. Bifogade graf visar hur andelarna utvecklats i förhållande till bilarna i trafikbruk sedan år 27. Antalet bilar med dåliga däck i förhållande till bilparken: 3 2 Övriga Dåliga Bilar med däck enligt säkerhetsrekommendation Lagens minimikrav på sommardäckens mönsterdjup är 1,6 mm, men vid blötföre rekommenderas allmänt ett mönsterdjup på minst 4 mm. Hösten 216 körde 74 procent av bilisterna med bilar, vilkas däck uppfyllde säkerhetsrekommendationen dvs. klart fler än någonsin tidigare. I början av uppföljningen var motsvarande andel endast 54,5 %. 4

11 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Andelen bilar förenliga med säkerhetsrekommendationen (%): 8 74, 7 64,9 6 54, Däckens mönsterdjup Hösten 216 var det genomsnittliga mönsterdjupet på de kontrollerade bilarna 5,15 mm, medan mönsterdjupet på det mest slitna däcket i genomsnitt var 4,67 mm, dvs. närmare,8 mm mera än i början av uppföljningsperioden. Förbättringen i förhållande till mätningarna två år tidigare var,4 mm. Det genomsnittliga mönsterdjupet på sommardäck (mm): 5,5 5,15 5 4,81 4,67 4,56 4,5 4,27 Det mest slitna Alla 4 3,9 3, Skillnaderna i däckens skick Skillnaderna i skicket hos däck i samma däckserie har minskat. Hösten 216 påträffades minst 3 mm:s konditionsskillnader endast på 8,8 procent av bilarna, medan motsvarande andel i början av uppföljningen var 14,4 procent. På bakdäcken (5,19-5,26 mm) konstaterades i medeltal en aning bättre mönsterdjup än på framdäcken (5,7 5,8 mm). Skillnaderna i däckskicket ökar jämsides med nedslitningen. Skillnader på minst 3 mm påträffades hos 33,1 % av bilarna där minst ett däck var i dåligt skick. Fördelning enligt däckseriernas skick 216 (%): 3 mm+ 8,8 % 2 mm 14,6 % -1 mm 76,6 % 5

12 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Däcktyp och däckens lufttryck I samband med däckratsiorna hösten 216 insamlades omfattande däckinformation på 7 olika orter i landet (Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Björneborg, Rovaniemi, Siilinjärvi och Sodankylä). Utöver mönsterdjupen granskades också däcktyperna och däcktrycket. Andelen bilister vars däck konstaterades ha minst en med däcken relaterad brist var i detta urval 17,4 procent, medan andelen två år tidigare var hela 23,3 procent. Se undersökningsblankettens långa version i bilaga 5b Användningen av vinterdäck under sommarperioden I urvalet om bilar påträffades vinterdäck hos 4 procent av bilisterna, vilket är två procentenheter mindre än två år tidigare. En del bilister verkar att köra slut sina vinterdäck under sommarperioden, när kravet på däckens mönsterdjup är mindre än under vintern. I cirka vart sjätte fall (16,1 %) var mönsterdjupet på minst ett vinterdäck mindre än 2,5 mm Kontroll av däcktryck I kontrollen av däcktrycket koncentrerade man sig på skillnaderna i lufttrycket på däck som befann sig på samma axel. Minst,5 bars skillnader i lufttrycket påträffades senaste höst i 4,3 procent av de kontrollerade bilarna, medan antalet två år tidigare var 8,9 procent. I de kontrollerade personbilarnas däck var lufttrycket i medeltal 2,4 bar och i paketbilarnas 3,5 bar. I däckratsiorna tillfrågades bilisterna också när de senast kontrollerat lufttrycket på däcken. Ungefär varannan bilist (51 %) hade kontrollerat däcktrycken under senaste månad, medan motsvarande andel två år tidigare var 48,5 procent. Var fjärde bilist (26,3 %) hade inte kontrollerat däcktrycken en enda gång sedan däckbytet på våren Bilisternas kunskaper om däcken Bedömning av däckens skick I samband med konditionsgranskningen av däcken ombeds föraren att ge en bedömning av däckens skick enligt klassificeringsklasserna dålig ( 2 mm), tillfredsställande (3-4 mm) och god (minst 5 mm). Senaste höst kunde 6,7 procent av bilisterna placera däcken i rätt klassificeringsklass. I bilisternas däckkunskaper har det inte under uppföljningsperioden skett märkbara förändringar eftersom andelen riktiga bedömningar av skicket var 56,4 procent år Bilisternas bedömning av däckens skick 216 (%): KIS 3,8 % FEL 35,5 % RÄTT 6,7 % 6

13 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Bedömning av däckens skick enligt klassificeringsklass Bilisterna känner naturligtvis bättre till däckens kondition när de är relativt nya och i gott skick. Av förarna som körde med goda sommardäck vara andelen som kände till däckens skick 76 procent, medan de som körde med dåliga däck oftast gav en felaktig bedömning av däckens kondition. Av bilisterna som körde med dåliga däck var det endast 27 procent som kände till däckens kondition. De flesta av dem som kör med dåliga däck kan följaktligen inte heller anpassa sitt körsätt efter däckens skick och förhållanden och utgör således en verklig riskgrupp i trafiken. Riktiga bedömningar av däckens kondition enligt klassificeringsklass 216 (%): % 2 % 4 % 6 % 8 % 1 % Goda 76, Tillfredställande 48,6 Dåliga 27, De bilisters däckkunskaper som körde med dåliga däck har överraskande nog varit som bäst under uppföljningsperiodens första höst när 36,5 procent av de tillfrågade gav en riktig bedömning av däckens kondition. Därefter har andelen rätta bedömningar rört sig kring 25-3 procent. Med dåliga däck körande bilisters däckkännedom (%): 4 36, ,7 27, Inverkan av bakgrundsfaktorer Person- och paketbilar Däcken på paketbilar har under hela uppföljningsperioden varit i bättre skick än på personbilar. Hösten 216 påträffades dåliga sommardäck på 11,1 procent av personbilarna när motsvarande andel för paketbilarnas del var 7 procent. Två år tidigare var motsvarande andel för personbilarnas del 15,8 procent och för paketbilarnas del 12 procent. 7

14 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Av nedanstående figur framgår också andelen bilar, vilkas däck motsvarade säkerhetsrekommendationen (den gröna balken) i däckratsiorna förra hösten. % 2 % 4 % 6 % 8 % 1 % PERSONBILAR 11,1 72,6 PAKETBILAR 7, 82, Bilarnas åldersklasser Bilens ålder är den faktor som bäst förklarar sommardäckens skick: ju äldre bil desto sämre däck i genomsnitt. Senaste höst var andelen bilar med dåliga däck i den yngsta åldersgruppen 3,4 procent medan motsvarande andel i den äldsta var 14,9 procent. I alla åldersgrupper har andelen bilar med dåliga däck i klart minskat under uppföljningsperioden. Andelen bilar med dåliga däck enligt åldersklass (%) ,1 27,4 19,2 14,9 7,2 1, 8,9 3, öv.12år 8-12 år 3-7 år -2 år Män och kvinnor Skillnaderna mellan kvinnliga och manliga bilisters däckskick och däckkännedom har i någon mån utjämnats sedan uppföljningsperiodens början. Hösten 216 körde männen med något bättre däck än kvinnorna. Männen är också en aning bättre medvetna om skicket på sina däck (61,9 % vs. 58,1 %). Däckens konditionsfördelning enligt det mest slitna däcket: % 2 % 4 % 6 % 8 % 1 % MÄN KVINNOR 1,6 1,4 74,8 72, Unga bilförare Förra hösten fäste man på några orter i landet speciell uppmärksamhet vid unga (18-24 år) bilförares däck. Av de unga förarna körde 12,6 procent med dåliga däck medan andelen två år tidigare var 16,7 procent. De unga bilisternas fordon var i genomsnitt äldre än de övriga undersökta bilarna, vilket till en del förklarar däckens skick. 8

15 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Regionala skillnader I sommardäcksundersökningen hösten 216 varierade andelen bilar med dåliga däck landskapsvis från 8,1 upp till 24,4 procent. De regionala skillnaderna i sommardäckens höstskick har, med några undantag, tydligt minskat under konditionsuppföljningen. Utvecklingen av däckens skick har under ett par års tid tagit ett stort steg i positiv riktning på nästan alla håll i Finland. I landskapsjämförelsen påträffades det minsta antalet dåliga däck i Norra Karelen, Birkaland och Norra Österbotten men å andra sidan mättes de flesta säkerhetsrekommendationsenliga däcken i Satakunda. Med de sämsta däcken körde man igen i Sydösterbotten, på Åland och i Egentliga Finland. De orter som klarade sig bäst i ratsiorna var Hyvinge, Riihimäki, Torneå, Björneborg och Tammerfors. I ortjämförelsen har det genom åren på grund av litet urval förkommit många slumpmässiga variationer. Se ortvisa och landskapsvisa resultat i bilagorna 7a och 8a (åren ) samt 7b och 8b (åren ). Andelen bilar med dåliga däck och däck förenliga med säkerhetsrekommendationen landskapsvis 216: % 2 % 4 % 6 % 8 % 1 % NORRA KARELEN BIRKALAND NORRA ÖSTERBOTTEN MELLERSTA FINLAND SATAKUNDA NYLAND KYMMENEDALEN KANTA-HÄME SÖDRA KARELEN LAPPLAND PÄIJÄT-HÄME SÖDRA SAVOLAX NORRA SAVOLAX EGENTLIGA FINLAND ÅLAND SYDÖSTERBOTTEN 8,1 8,2 8,2 8,4 9,1 9,4 1,3 1,6 1,7 11,8 11,9 12,3 12,3 14,6 2,3 24,4 76,8 76,2 75, 77,8 79,3 76,1 74,2 74,3 66,8 71,7 76,7 73,5 72,9 68,9 5,7 57,4 Bilar med dåliga däck (mönsterdjupet 2 mm) Bilar förenliga med säkerhetsrekommendationen (minst 4 mm) 9

16 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Bilar med dåliga däck landskapsvis 216 (%): Landets medeltal: 1,5 % = bättre däck än genomsnittet = sämre däck än genomsnittet 1 NYLAND 9,4 % 2 EGENTLIGA FINLAND 14,6 % 3 ÖSTRA NYLAND (till ) 4 SATAKUNDA 9,1 % 5 TAVASTLAND 1,6 % 19 6 BIRKALAND 8,2 % 7 PÄIJÄT-HÄME 11,9 % 8 KYMMENEDALEN 1,3 % 9 SÖDRA KARELEN 1,7 % 1 SÖDRA SAVOLAX 12,3 % 11 NORRA SAVOLAX 12,3 % NORRA KARELEN 8,1 % 13 MELLERSTA FINLAND 8,4 % 14 SYDÖSTERBOTTEN 24,4 % 15 ÖSTERBOTTEN MELLERSTA ÖSTERBOTTEN - 17 NORRA ÖSTERBOTTEN 8,2 % KAJANALAND - 19 LAPPLAND 11,8 % 2 ÅLAND 2,3 % SM/AHO/MH/26 9 1

17 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 3.1. Centrala observationer Bildäcksförbundet, Trafikskyddet och polisen har sedan hösten 1997 årligen arrangerat en övervaknings- och informationskampanj med fokus på person- och paketbilars sommardäck. I bakgrunden bekymrar trafiksäkerheten, emedan däcken utgör den största biltekniska riskfaktorn i trafikolyckor med dödlig utgång. I höstens däckratsior har det framkommit, att de flesta bilisterna kör sina däck i dåligt skick omedvetet. Som en följd av kampanjen har en del av bilisterna tidigare börjat byta ut slitna däck mot nya. Lagens minimikrav på sommardäckens mönsterdjup är 1,6 mm, men mönsterdjupsrekommendationen vid blötföre är minst 4 mm. Om mönsterdjupet är under rekommendationen är det skäl att överväga byte av däck eller att iakttaga särskilt stor försiktighet i blötföre. Efter ett mellanår arrangerades däckratsior hösten 216 igen i stor omfattning runt om i landet. Under kampanjveckan kontrollerades totalt person- och paketbilars däck på 45 olika orter. Under hela den tidsperiod konditionsuppföljningen pågått har däcken på sammanlagt person- och paketbilar granskats. Därtill har man mätt mönsterdjupen på närmare 75 enskilt däck. Hösten 216 påträffades dåliga sommardäck (mönsterdjupet 2 mm) på 1,5 % av bilarna, vilket är mindre än någonsin i konditionsuppföljningens 2-åriga historia. Andelen bilar med dåliga däck var hela 4,8 procentenheter mindre än två år tidigare. Samtidigt sjönk antalet bilar med olagliga däck (mönsterdjupet under 1,6 mm) från 3,5 till jämnt 2 %. I relation till hela bilparken var senaste höst cirka 39 person- och paketbilar på fastlandet i Finland försedda med dåliga däck. Detta betyder att andelen bilar med dåliga däck också till antalet var mindre än någonsin, trots att bilparken samtidigt vuxit. I slutet av år 216 fanns över 3,7 miljoner registrerade person- och paketbilar, av vilka bilar var i trafikbruk. Andelen bilar försedda med dåliga däck varierade landskapsvis mellan 8,1 och 24,4 procent hösten 216. De regionala skillnaderna i sommardäckens höstskick har, med ett par undantag, tydligt minskat under uppföljningsperioden. Däckens skick har på ett par år tagit ett stort steg i positiv riktning på nästan alla håll i Finland. På några orter kontrollerades utöver mönsterdjupet också däcktyperna och däcktrycken. I urvalet som omfattade bilar påträffades vinterdäck på 4 procent av bilarna, stora skillnader i däcktrycken konstaterades på 4,3 procent av bilarna och dåliga däck hos 1,8 procent av bilisterna. På cirka var sjätte bil (17,4 %) konstaterades minst en, med däcken relaterad brist. Bilisterna tillfrågades också när de senast kontrollerat lufttrycket på däcken. Cirka varannan (51 %) av bilisterna hade kontrollerat däcktrycken under den senaste månaden, medan motsvarande andel två år tidigare var 48,5 procent. Var fjärde bilist (26,3 %) hade inte kontrollerat däcktrycket en enda gång sedan däckbytet på våren. Kontroll av däckens mönsterdjup sker betydligt mera sporadiskt. Endast 27 procent av bilisterna som körde med dåliga däck var medvetna om skicket på sina däck. De flesta av dem som kör med dåliga däck kan därför inte heller anpassa sitt körsätt efter däckens skick och förhållandena. De utgör en verklig riskgrupp i trafiken. 11

18 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Reflexioner kring däckens konditionsutveckling De långsiktiga däckratsiakampanjerna har också haft en positiv inverkan på bilisternas attityder och agerande i frågor som gäller bildäck. Trots ekonomiskt kärva tider är däckens höstskick väsentligt bättre än hösten 1997 då uppföljningsperioden inleddes. Se konditionsutvecklingens delfaktorer i bilaga 1. Kampanjen har varje höst gett upphov till en omfattande mediapublicitet lokalt och på riksplanet. Kampanjen har under årens lopp behandlats i televisionen nästan 5 gånger och i över 4 3 tidningsartiklar. Kampanjen upplevs av allt att döma som mycket viktig och kampanjkonceptet som ytterst fungerande. Landets ledande dagstidning skrev om kampanjen i en ledare: Inte ens den bästa säkerhetsteknik kan rädda en däcksnåljåp. I rubriken hänvisades till en gammal folksägen: Tre marks knussel gör sex marks skada. Den som skjuter upp anskaffningen av nya däck bör ibland tänka på hur dyrbar last han skjutsar på värdelösa däck. (HS ) Däckens prisutveckling har under de senaste åren varit synnerligen gynnsam för konsumenterna. Enligt Statistikcentralens prisindex har däckpriserna hållit sig vid 21 års nivå, trots att konsumentpriserna som helhet stigit med cirka 9 procent. Genom detta har konsumenterna haft en möjlighet att sköta däcksäkerheten med rimliga insatser. På däckets slitage inverkar bl.a. det allmänna ekonomiska läget, vägytans skrovlighet, vädrets och asfaltens temperatur, trafikmängd och hastighet samt däckets egenskaper och lufttryck. I det följande analyseras utvecklingen av däckskicket utgående från konsumentens beteende. Enligt Bildäcksförbundets konsumentundersökning (YouGov Finland 216) är bilisterna mycket medvetna om vattenplaningsfaran som sammanhänger med slitna sommardäck. Trots detta kör nästan hälften av bilisterna sina däck ner intill minimimönsterdjupsnivå. Ofta sker det omedvetet, eftersom 6 procent av bilisterna säger sig kontrollera mönsterdjupet enbart vid säsongbyte av däck. Då däckratsiakampanjerna inleddes hade bilisterna allmänt som vana att köra sina däck i dåligt skick antingen medvetet eller omedvetet. Mången bilist har börjat ge akt på däckens skick också under pågående körsäsong. Utöver de traditionella säsongtopparna har bilisterna börjat förnya däcken med allt jämnare fördelning över hela körsäsongen. I vilket skede ersätts sommardäcken? 12

19 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Med samma däck körs typiskt flera år, vilket betyder att bilister som kör med dåliga däck skiftar från höst till höst. Tidigare hörde i praktiken alla i något skede till gruppen bilister med dåliga däck. I dagsläget strävar uppskattningsvis 4 procent av bilisterna att iaktta säkerhetsrekommendationen på fyra millimeter. 3.3 Åtgärdsrekommendationer Med tillhjälp av upplysning och övervakning samt med däckbestämmelser och produktutveckling kan man inverka på däcksäkerheten. Däckfrågorna blir föremål för offentlig diskussion garanterat två gånger om året i samband med däckbyte. Det är skäl att fortsättningsvis påminna bilisterna om däckskicket och säkerheten även under pågående körsäsong. Däckriskerna, som hänför sig till dödskrockar förorsakade av person och paketbilar, har tillsvidare utvärderats enbart statistiskt. Till stöd för den statistiska analysen borde det för vart enskilt fall finnas att tillgå noggrannare uppgifter om riskerna som hänger samman med olika däcktyper. Undersökningskommissionerna framställer årligen tiotals till däckrisker relaterade förbättringsförslag, vilka också förtjänar ökad uppmärksamhet. Utöver säkerhetsaspekterna är det också på sin plats att betona miljöfrågor. Var och en kan med sina egna val inverka på miljövårdsfrågorna under den tid däcken används. Däckbranschen har på ett exemplariskt sätt skött insamlingen och återanvändningen av kasserade däck sedan år 1996 under ledning av Finsk Däckåtervinning Ab. Finsk Däckåtervinning Ab är det enda i producentregistret godkända däckproducentsamfundet i vårt land. I och med detta har bolaget täckande statistiker över antalen nya och regummerade däck som levererats till marknaden samt över däck som kasserats. Av de däck som levererats till återvinningssystemet erhålls också uppgifter om däckens typ, förslitning och ålder. Ett undersökningsprojekt med anknytning till detta inleds i slutet av år 217. Hösten 217 förvekligas däckratsiakampanjen med tonvikt på information utan omfattande däckratsior och sommardäcksundersökning. Till stöd för informationsverksamheten arrangeras i mån av möjlighet informativa däckratsior. Kampanjtemat Kolla däcken i tid, betonar bilistens eget ansvar för övervakningen av däckens skick. Kampanjens slogan Var medveten om däckens skick och förhållandena för redan tankarna till höstens första halka. 13

20 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING BILAGOR BILAGOR SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Sommardäckens skick på person- och paketbilar i höstens däckratsior Bilaga 1. Kampanjbeskrivning 15 Bilaga 2. Däckrisker Bilaga 3. Tekniikan Maailmas blötförestester Bilaga 4. Däckets lufttryck 18 Bilaga 5a. Undersökningsblankett 216 (kort version) 19 Bilaga 5b. Undersökningsblankett 216 (lång version) 2 Bilaga 6. Undersökningsmaterialets struktur 21 Bilaga 7a. Resultat ortvis Bilaga 7b. Resultat ortvis Bilaga 8a. Resultat landskapsvis Bilaga 8b. Resultat landskapsvis Bilaga 9. Landskapsvisa utvecklingsgrafer 36 Bilaga 1. Konditionsutvecklingens delfaktorer 4 14

21 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING BILAGOR Bilaga 1. Kampanjbeskrivning BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING DÄCKRATSIA Säkerhetskampanjerna I samverkan: BILDÄCKSFÖRBUNDET TRAFIKSKYDDET POLISEN Säkerhetsutmaning: Vått väglag och slitna sommardäck är en livsfarlig kombination Kampanjmålsättningar: Att påminna om däckens säkerhetsbetydelse i höstens blötfören Att aktivera bilisterna att kolla däckens skick och lufttryck regelbundet Att få bilisterna att köra med trygga däck som lämpar sig för rådande väglag BUDSKAP Säkerhetsrekommendation på minst 4 millimeters mönsterdjup i vått väglag Förse bilen med däck som lämpar sig för rådande väglag Kontrollera däckens lufttryck minst en gång i månaden Bra kvalitet på däcken hjälper inte, om föraren tar risker Returnera gamla däck kostnadsfritt till återvinning TEMA OCH KAMPANJHELHET Kampanjens tema Kolla däcken i tid accentuerar på ett konstruktivt sätt bilistens eget trafiksäkerhetsansvar Varje höst återkommande riksomfattande informations- och övervakningskampanj, i vilken informativa däckratsior utgör en central del Till stöd för informationsverksamheten används nyaste undersökningsresultat om däckrisker, blötförestest och om sommardäckens skick KAMPANJORGANISATION UPPFÖLJNING OCH RESULTAT LOKAL NIVÅ RIKS NIVÅ Informationsverksamhet TRAFIKSKYDDET Centralbyrå TRAFIKSKYDDET Distriktsbyråer (12) BIIDÄCKSFÖRBUNDET Kampanjchef och kontor Regionansvariga (12) Ratsiachefer och ratsiapersonal (53 + 2) Däckratsior POLISEN Polisstyrelsen Polisinrättningar Kampanjens omfattning: Under en 2 års period har sommardäckens höstskick kontrollerats på nästan 187 bilar på 183 olika orter Mediapublicitet: Kampanjen har behandlats på olika tv-kanaler nästan 5 gånger (totalt 7,5 h) och i över 4 3 tidningsartiklar (sammanlagd upplaga över 156 miljoner exemplar) Däckens skick: Andelen person- och paketbilar med dåliga däck har minskat från 24,4 % till nuvarande 1,5 % 15

22 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Bilaga 2. Däckrisker BILAGOR Person- och paketbilars DÄCKRISKER PÅ 2-TALET Undersökningsmaterial: I riskanalysen granskas motorfordonsolyckor förorsakade av person- och paketbilar i Finland (N: st.) 466 olyckor med samband med den förorsakande partens däck, i vilka 552 personer omkommit och 171 personer invalidiserats svårt I olycksfallsundersökning antecknas en med däck relaterad brist som riskfaktor endast, när däcket anses ha inverkat på händelseförloppet RISKANALYSENS CENTRALA OBSERVATIONER Däcken är den största biltekniska riskfaktorn i vägtrafiken Någon däckrisk i var sjunde dödskrock (14,3 %) I genomsnitt 31 däckrelaterade dödsolyckor på årsbasis under 2 talet 2/3 av däckrelaterade dödsolyckor inträffar i snöigt, isigt eller vått väglag Däck i dåligt skick är den allmännaste däckrisken (46 % av alla däckrisker) UTVECKLING AV DÄCKOLYCKORNAS ANTAL DÄCKRELATERADE OLYCKOR ENLIGT TYP AV VÄGLAG Torr eller bar vägbana 33,2 % Regnigt eller vått väglag 16,1 % Snöigt, isigt eller slaskigt väglag 5,7 % Motorfordonsolycka Lätt trafikolycka DÄCKRISKFÖRDELNING Övriga däckrisker 9,7 % Felaktigt däcktryck 13,3 % för lågt däcktryck olika däcktryck Olämpliga däck 3,9 % för föret olämpliga däck till egenskaper olika däck för fordonet olämpliga däck Av undersökningskommissioner utredda trafikolyckor Med däck relaterad riskfaktor hos person- och paketbilar, som varit förorsakande part (totalt 599 st.). Däck i dåligt skick 46,1 % slitna däck dåliga dubbdäck FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Olycksfallsundersökning: Utveckling av däckriskundersökning genom skolning och däckbranschens expertutlåtande Säkerhetsförslag: Sållning och förädling av däckrelaterade säkerhetsförslag Användning av dubbdäck: Borde användningen av dubbdäck tillåtas i klarare ordalag redan från början av oktober såsom i Sverige 16

23 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING Bilaga 3. Tekniikan Maailmas blötförestester 216 BILAGOR CENTRALA OBSERVATIONER TEKNIIKAN MAAILMAS BLÖTFÖRESTEST 216 Jukka Antila, teknisk direktör Vattenplaning kan överraska med slitna sommardäck redan vid hastigheter under 7 km/h. Bromssträckorna betydligt längre vid vått väglag: Med slutkörda sommardäck är hastigheten ännu 45 km/h, där en bil med nya sommardäck hade stannat. Ett nytt för nordiska vinterförhållanden avsett dubbfritt vinterdäck är i blötföre sämre än ett dåligt sommardäck. Tekniikan Maailmas blötförestest 216: KONTAKTYTAN AV LILLFINGERS STORLEK VATTENPLANINGSHASTIGHET Mönsterdjup 7 mm 4 mm 2 mm Sommardäck 8 4 mm 75 2 mm 7 Vinterdäck 69 4 mm km/h Jämförelse av däckens kontaktytor sommardäck med olika mönsterdjup hastighet 8 km/h, 6-7 mm vätska på glasskiva Tekniikan Maailmas blötförestest 216 högklassigt sommardäck och dubbfritt vinterdäck för nordiska förhållanden acceleration på rak sträcka, vattenskikt 6 mm BROMSSTRÄCKORNA VID VÅTT VÄGLAG Sommardäck 4 mm 2 mm Vinterdäck 4 mm 25,4 27,8 37,6 39,2 42, Tekniikan Maailmas blötförestest 216 högklassigt sommardäck och dubbfritt vinterdäck för nordiska förhållanden bromssträcka på våt asfalt, 8 5 km/h m SLUTSATS AV TESTET I vinterdäcken har man strävat efter ett möjligast gott is- och snögrepp, vilket på grund av däckteknikens tvingande lagbundenheter oundvikligen är en faktor som fungerar negativt på egenskaperna att klara av våta vägytor. Lagstiftarna borde därför allvarligt överväga att införa ett förbud att använda dubbfria vinterdäck på sommaren. Jukka Antila, Test World Oy 17

24 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING BILAGOR Bilaga 4. Däckets lufttryck VAR FEMTE BILIST KÖR MED FÖR LÅGT DÄCKTRYCK ALLT FÄRRE STORA LUFTTRYCKSSKILLNADER Var femte (19,4 %) finländare kör med farligt lågt tryck i däcken, av vilka åtminstone ett har alltför lågt lufttryck. I förhållande till riktvärdet var skillnaden minst,5 bar. Hösten 216 påträffades i 4,3 procent av bilarna stora skillnader i lufttrycket på däck (minst,5 bar) som befann sig på samma axel. Källa: Michelins däcktryckskampanj i de nordiska länderna 26. I Finland omfattade undersökningen 1182 personbilar på fyra olika orter Källa: Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 216. Däckens lufttryck mättes på person- och paketbilar på 7 olika orter. VARANNAN KOLLAR DÄCKTRYCKET MÅNATLIGEN någon gång tidigare 3,7 % April-maj 22,6 % Juni-juli 22,8 % Augusti-september 51, % * Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning i september 216: När kollade du senast däcktrycket? * jfr. 48,5 % i september 214. VERKNINGARNA AV ALLTFÖR LÅGT DÄCKTRYCK Säkerhet För lågt däcktryck eller olika lufttryck i däcken utgör i genomsnitt riskfaktor i 6-7 dödskrockar årligen Ekonomiska synpunkter Förorsakar bilisten ökade bränsle- och däckkostnader minst 1 e/mån och på årsbasis för nationalekonomin närmare 1 miljoner euro* Miljöaspekter Den ökade bränslekonsumtionen ökar koldioxid-utsläppen med närmare 2 miljoner ton årligen i Europa *enligt Bridgestones och Michelins undersökningar orsakar för lågt däcktryck 3-6 % ökad bränslekonsumtion och förkortar däckens ålder med 2-25 % ÅRSINBESPARING PÅ HELA 1 MILJONER EURO PER ÅR Kostnader på årsbasis: Riktigt däcktryck För lågt däcktryck,5 1 bar Bränsle 2 /år /år Sommar- och vinterdäck Genomsnittsbilistens inbesparing 1 Nationalekonomisk inbesparing 2 2 /år /år minst 13 /år (ca. 1 /mån) närmare 1 M /år 1 I exemplet har man utgått ifrån 18. körkilometer per år och att däckens användningstid med riktigt däcktryck är 4 säsonger 2 förekomsten av däck med för lågt lufttryck bedöms vara i 6. personoch paketbilar, där åtminstone ett däck har,5 bar för lite lufttryck DÄCKTRYCKSVAKT OBLIGATORISKT I alla nya personbilar som tas i bruk efter skall det finnas ett däcktrycksövervakningssystem (TPMS), som skall fungera uttryckligen i orginalmonterade däck. I ett på trycksensorer baserat aktivt system kan sensorer monteras på vinterdäck. Det kräver alltid en uppdatering av systemet. Också i samband med säsongskifte av däck kan det krävas en uppdatering av däcktrycksövervakningssystemet. OBS. Däcktrycket måste man även i framtiden reglera själv. 18

25 Bilaga 5a. Undersökningsblankett 216 (kort version) KONTROLL AV SOMMARDÄCK 216 Undersökningsblankett (kort version) Kontrollör: Datum: Ort: 1. Fordonets ålder (ibruktagningsår) 2. Typ Pe/Pa 3. Kön (M/K) 4. Förarens bedömning D T B 5. Däckens mönsterdjup (mm) VF VB HB HF 27 PE M X Kontroll- och ifyllnadsdirektiv: 1. Fordonets ibruktagningsår enligt registerutdraget eller förarens uppgift. 2. Fordonstyp: Pe (= personbil), Pa (= paketbil) 3. Förarens kön: M (= man), K (= kvinna) 4. Föraren ombeds att bedöma det mest slitna däcket med användning av nedanstående skala: dålig (D).. 2 mm eller mindre tillfredsställande (T) mm bra (B).. minst 5 mm 5. Mönsterdjupet mäts med 1 mm:s noggrannhet från varje däcks mest slitna huvudmönsterspår. Avrunda enligt normala avrundningsregler förutom 1,5 mm:s däck, vilka avrundas till 1 mm för att kunna urskilja antalet lagstridiga däck. 19

26 Bilaga 5b. Undersökningsblankett 216 (lång version) KONTROLL AV SOMMARDÄCK 216 Undersökningsblankett (lång version) Kontrollör: Datum: Ort: FORDON 1. Ålder 2. Typ (Pe/Pa) 3. Kön (M/K) FÖRARE 4. Ung (X) BEDÖMNING 5. Skick D T B 6. Tryck (mån) 7. DÄCKENS SKICK VF VB HB HF mm bar mm bar mm bar mm bar 8. Vinterdäck (X),,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Modellrad: -7 PE M X X 6 4 1,9 5 2, 5 2, 4 1,8 X Kontroll- och ifyllningsdirektiv: 1) Fordonets ibruktagningsår enligt registerutdraget eller förarens uppgift 2) Fordonstyp: Pe (= personbil), Pa (= paketbil) 3) Förarens kön: M (= man), K (= kvinna) 4) Förarens ålder: kryssa, om ung förare (18 24 år) 5) Förarens bedömning av det mest slitna däcket enligt skalan: D = dålig (2 mm eller mindre) T = tillfredsställande (3-4 mm) B = bra (minst 5 mm) 6) Förarens bedömning av senast gjorda däcktryckkontroll: månadens nummer (under år 216). OBS! Anteckna nummer, om däcktrycket inte kollats under år ) Mönsterdjupet mäts med 1 mm:s noggrannhet från varje däcks mest slitna huvudmönsterspår. Avrunda enligt normala avrundningsregler förutom 1,5 mm:s däck, vilka avrundas till 1 mm för att kunna urskilja antalet lagstridiga däck. Däcktrycket mäts med,1 bars noggrannhet. 8) Däcktyp: kryssa, om bilen försetts med vinterdäck (helt eller delvis) 2

27 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING BILAGOR Bilaga 6. Undersökningsmaterialets struktur NÄSTAN 187 UNDERSÖKTA DÄCKSERIER KONTROLLERADE BILAR LANDSKAPSVIS 216 Sommardäcksundersökning : ÅR Orter Bilar ÅR Orter Bilar ÅR Orter Bilar Undersökning som en del av informationskampanjen: ÅR Orter Bilar Totalt Totalt LAPPLAND 1879 NORRA KARELEN BIRKALAND NYLAND SATAKUNDA NORRA ÖSTERBOTTEN TAVASTLAND PÄIJÄT-HÄME NORRA SAVOLAX SÖDRA SAVOLAX SÖDRA KARELEN MELLERSTA FINLAND SYDÖSTERBOTTEN EGENTLIGA FINLAND 13 KYMMENEDALEN 97 ÅLAND 69 ANDELEN PERSON- OCH PAKETBILAR Däckratsia 216: 14,4 % 85,6 % Bilpark 216 (i trafikbruk) PER PAK 1,6 % 89,4 % Däckratsia 1997: 11,4 % 88,6 % år 1,5 1 9,5 9 8,5 KONTROLLERADE BILARS GENOMSNITTSÅLDER (år) 9, 1,1 1, Hösten 216 var de kontrollerade bilarnas genomsnittliga ibruktagningsår 26,1. Bilarnas medelålder har uträknats utgående från, att varje års första registreringar sker i genomsnitt i juni. BILARNAS ÅLDERSFÖRDELNING Däckratsia 216: 33,2 % 28,4 % 14,2 % Bilpark 216: (i trafikbruk) 24,2 % 38,6 % -2 år 3-7 år 8-12 år över 12 år 12,4 % 27,7 % 21,3 % Däckratsia 1997: 21,4 % 38,6 % 15,6 % 24,4 % MÖNSTERDJUPSFÖRDELNINGEN 216 Det mest slitna däcket: < 1, mm+ Alla däck: < 1, mm+ 21

28 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 1 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis ORT (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% Alavo (14) ,2 1,7 17,2 11,1 33,3 11,3 Esbo (1) ,4 2,8 21,9 14,8 13,9 11,5 2,1 11,8 Eura (4) 16 21,9 Finström (2) ,7 18,3 Forssa (5) ,5 16,7 18,4 15,8 36,5 19,4 6,1 2, Fredrikshamn (8) , 1,2 11, 19, 9,6 8,7 Hammarland (2) , 15,6 7,7 42,9 Hangö (1) ,5 1,1 8,9 8,7 Harjavalta (4) 4 15, Hartola (7) 2 6, Haukipudas (17) ,5 2,4, Heinola (7) ,8 15, 25,7 1, 12,8 15, 2,5 Helsingfors (1) ,2 21,3 33,1 11,4 17,8 13, 9,4 11, Huittinen (4) ,4 22,6 17,9 2,8 15,6 21,4 12,5 12,6 Hyvinge (1) ,5 9,4 5,8 2, 16,8 18,4 8,9 Tavastehus (5) ,3 11,9 16,1 13,1 1,7 1,8 7, 12,3 Ii (17) , 2, 15, Iidensalmi (11) , 22,5 29,7 31,8 2,1 27,2 12,5 Iittis (8) 16 19,8 Ilmajoki (14) , 21,3 3,8 24, 12, 16,7 Jalasjärvi (14) ,5 7,7 14,6 1,2 7,8 Joensuu (12) ,6 27, 15,9 14, 25,8 1,9 9,2 Jokioinen (5) , 18,6 1,4 15,9 12, 16,8 8,3 Jomala (2) 16 56,3 Joutseno (9) ,3 25,6 16, 8,1 12,5 8,9 7,3 9,2 Juva (1) ,6 11,8 12, Jyväskylä (13) , 2,2 18,5 12,1 22,2 16,1 11,3 15,7 22

29 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 2 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis ORT (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% Jämsä (13) ,3 12,1 17, 11, 12, 14,6 1,1 11,8 Träskända (1) ,5 8,8 1, 9,8 8,1 12, 1,1 9, Kaavi (11) 7 15,7 Kajana (18) ,9 16,9 11,5 15,8 13,6 11,1 13,6 12,2 Kalajoki (17) ,6 18,2 11,9 15,6 25,9 19,4 18,1 41,3 Kannus (16) ,9 7,8 Karis (1) ,6 25, 17,5,, Karttula (11) ,3 12,3 3,3 Kauhava (14) ,3 17,4 2, 15, Kaustby (16) 59 22, Kemi (19) ,8 26,8 22,9 3,4 13,8 14,4 Kemijärvi (19) ,5 17,8 17, 16,7 8, 16,8 16,3 Kempele (17) 4 7 1, 17,1 Kervo (1) ,2 15,7 2,3 Kesälahti (12) 1 1, Keuruu (13) ,8 8,8 13,9 12, 26,4 11,3 6,5 14, Kiiminki (17) , 21,4 1,8 Kitee (12) , 36,8 19,4 23,5 2, Kittilä (19) ,2 22, Kiuruvesi (11) 73 27,4 Kokemäki (4) ,3 32,6 19,4 16,7 28,6 Karleby (16) ,7 29,7 23,5 19,9 17, 13,5 25,1 15,2 Kontiolahti (12) , 9,9 16,1 Koskenkorva (14) ,4 18,8 12,8 Kotka (8) ,7 2, 16, 15,9 17,7 2, 16,2 12,6 Kouvola (8) , 18,6 14,3 16,3 16,1 12,7 12,3 Kronoby (15) ,8 18,8 23

30 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 3 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis ORT (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% Kuhmo (18) 9 1, Kullaa (4) 39 15,4 Kuopio (11) ,8 16,6 13,6 1,4 23,3 12,2 2,9 16,6 Kuortane (14) 53 7,5 Kurikka (14) , 23,3 21,3 15,7 Kuusamo (17) ,2 16,2 18,9 17, 18,2 3,3 23,8 Kuusankoski (8) 19 14,7 Kuusjoki (2) 24 41,7 Kylmäkoski (6) ,1 7, 8,7 2,2 3,4 12,4 Kälvå (16) ,4 24, 23,8 Lahtis (7) ,6 21, 15,8 13,8 14,2 13,4 1,9 15,2 Laihia (15) ,5 9,8 9,6 8,5 Laitila (2) ,2 14,5 12,2 14,9 17,1 Lammi (5) ,5 17,8 18,6 13, 8,8 22, 3,5 2,1 Lapinlahti (11) 4 4 2, 15, Lappo (14) ,3 22,1 26,8 9,1 12,5 21,1 21,9 Larsmo (15) 3 4 2, 22,5 Lemland (2) ,8 18,3 35, 22,9 Leppävirta (11) ,6 17, 26,8 Liminka (17) ,7 12,3 Liperi (12) ,4 15,2 13,2 14, 22,5 22,2 Lojo (1) ,2 19,9 12,2 6,4 1, 12,7 8,3 9,5 Lohteå (16) ,8 8,6 Loimaa (2) ,2 7,7 35,5 5,1 22, 24,3 2,7 Lovisa (1) ,5 15, 6,1 9,2 5,1 11,4 6,6 11,4 Lumparland (2) 12 16,7 Maaninka (11) 2 35, 24

31 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 4 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis ORT (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% Mariehamn (2) , 3,7 31,2 3, 29,3 33,3 13,6 St Michel (1) ,9 19,8 9,9 14,6 13,4 13,9 13,9 Mouhijärvi (6) 8 17,5 Muhos (17) ,7 16,1 Korsholm (15) ,5 11,7 17,3 Muurame (13) 26 3,8 Mäntsälä (1) ,1 22,2 1,8 19,4 15,6 9,1 6,7 Mäntyharju (1) ,1 Nilsiä (11) 51 7,8 Nokia (6) ,2 21,9 14,8 1,6 Nummi-Pusula (1) 49 2, Nurmijärvi (1) ,2 13,3 Nurmo (14) ,3 14,3 34,6 Orimattila (7) ,6 11,7 Orivesi (6) ,4 15,5 5,7 8,9 12,5 4,9 8,1 Uleåborg (17) ,4 15,2 17,6 11,6 18,4 15,6 Outokumpu (12) 1 3, Parkano (6) ,6 31,8 36,6 25,6 23,7 33,9 15,7 Pattijoki (17) 29 2,7 Pedersöre (15) , 13,3 24,3 11,6 Pello (19) ,9 23,1 Perho (16) 74 28,4 Pertteli (2) 28 35,7 Pieksämäki (1) ,2 17,5 12,3 1, 11, 9,3 Pieksänmaa (1) 48 18,8 Jakobstad (15) ,8 19, 2,5 29,2 19,8 12,7 Pirkkala (6) 83 21,7 25

32 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 5 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis ORT (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% Pohja (1) ,8 7, Polvijärvi (12) ,5 8,9 Björneborg (4) ,5 24,2 18,1 19,7 12, 14,3 12,1 11,9 Borgå (1) ,3 16,4 8,5 5,6 16,4 13,9 1,1 16,7 Pudasjärvi (17) , 15,9 12,5 12,5 16,7 14, 21,2 Pyhäselkä (12) ,5 2,2 Brahestad (17) ,9 Reso (2) 66 15,2 Ranua (19) ,8 18,9 22, 3,9 14,9 22,7 11,4 Raumo (4) ,1 22,4 13,2 14,4 19, 17,4 15,6 11,2 Riihimäki (5) , 21,4 13,2 25,6 12,5 22,1 11,5 14, Rovaniemi (19) ,6 25,9 24,1 26,1 25,8 15,4 21,8 13,6 Rovaniemi mlk (19) ,7 27,2 31,7 26,9 14,7 16,8 Ruovesi (6) 5 32, Salo (2) ,4 21,7 18,2 3,6 13,3 18,2 Saltvik (2) 2 25, Nyslott (1) ,4 25, 22,8 19, 19,1 9,4 Seinäjoki (14) ,5 21,3 26, 11,4 23,3 1,1 12,1 Siilinjärvi (11) ,5 2,5 19,1 18,4 4,6 11,5 17,4 2,9 Simo (19) , 12,1 Sibbo (3) 9 12,2 Sodankylä (19) ,6 1,4 1,9 14,7 23,7 1, 14,5 11,6 Somero (2) 118 3,5 Sulkava (1) 98 9,2 Suonenjoki (11) ,7 14,1 23,3 Sysmä (7) ,5 2,5 13,8 Tammela (5) ,8 24, 14,8 13,9 13,3, 26

33 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 6 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis ORT (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% Ekenäs (1) ,8 11,4 12, 11,8 7,2 11,8 Tammerfors (6) ,3 2,9 14,6 11,6 18,1 18,1 6,7 Temmes (17) ,2 8,8 Tervola (19) ,5 28, Tohmajärvi (12) ,5 31,6 25, 33,3 21,4 Torneå (19) ,5 43,3 27, 2,4 24,6 22, 1,2 Åbo (2) , 21,9 7,6 9,9 15,4 15,2 16,6 21,2 Tuusniemi (11) 3 3, Tusby (1) ,9 11,5 15,3 13,1 14,3 17,7 11,1 Ulfsby (4) 2 15, Nykarleby (15) ,9 15, 22,5 Nystad (2) ,5 24,1 1,8 Vasa (15) , 15,8 19,4 14,6 18,8 14,4 9,7 12,6 Valkeakoski (6) ,9 6,8 6,1 3,3 4,3 Vammala (6) ,2 25, 19,2 11,2 17,7 9,7 13,8 11,9 Vanda (1) ,7 16,1 15,5 17,5 19,4 12,1 6,3 8,4 Varkaus (11) ,8 2, 11,7 8,2 12,6 Vesanto (11) 2 1, Vihtis (1) 13 7,8 Virolahti (8) ,8 15,8 Virrat (6) ,1 6,8 12,2 9,5 Ylihärmä (14) ,9 23,8 Ylistaro (14) ,8 13,3 19,1 3,6 6,7 Övertorneå (19) 43 32,6 Ylivieska (17) ,6 12,5 7,8 16,2 13,8 Ylöjärvi (6) ,3 25,4 17,2 16,2 Ähtäri (14) ,8 15,1 27

34 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 7 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis ORT (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% Äänekoski (13) ,8 17,2 2,1 1,4 32,5 2, 2,7 18,7 Ej vetskap ,3 19,6 15,2 2,7 14,1 14,6 9,7 TOTALT ,4 2,1 17,6 15,6 18,2 14,9 14, 13,5 1 D-% = andelen bilar med dåliga däck (det mest slitna däckets mönsterdjup 2 mm) 28

35 BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 1 (5) Bilaga 7b. Resultat ortvis ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIÅ Alajärvi (14) 1 21, Alavo (14) ,9 1,8 Esbo (1) ,7 13,4 14, 13,3 22,1 17,6 Eurajoki (4) ,4 9,5 Evijärvi (14) 48 16,7 Finström (2) , 33,3 21,3 13,3 17,5 12, 56, 24, Forssa (5) ,1 12,5 16,2 2, 17,1 11,9 14,3 85,7 26,2 Fredrikshamn (8) ,9 17,8 12,1 12,7 14,1 Hammarland (2) ,3 33,3 21,7 25,9 51,9 24,3 Hangö (1) , 4,6 18,3 Heinola (7) ,4 1,9 1,8 9, 19,1 11,1 73,7 26,1 Helsingfors (1) ,3 16,9 13,9 22, 2,9 5,3 17,4 63, 23, Huittinen (4) , 8,3 9,6 9,9 8,3 8,9 Hyvinge (1) , 13,9 1, 2,7 5,5 28, 5,2 75, 26,8 Hämeenkyrö (6) ,9 Tavastehus (5) ,1 7,5 8,5 7,9 12,5 6,6 1,1 71,8 26,3 Iidensalmi (11) , 12, 5,1 3, Iittis (8) ,7 Ilmajoki (14) , 21,3 8,9 17,2 21,7 63,3 26, Imatra (9) 256 8,2 Jalasjärvi (14) ,2 6,7 19,2 Joensuu (12) ,1 15,8 2, 18,8 8, 77,9 25,6 Jokioinen (5) ,9 9,8 13,3 6, 6, 17,8 68,9 25,2 Jomala (2) 5 22, Joutseno (9) ,3 11,1 Juva (1) ,5 14,8 Jyväskylä (13) ,6 1,4 12,3 16,2 1,4 1,4 8,5 79,5 26,4 29

36 BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 2 (5) Bilaga 7b. Resultat ortvis ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIÅ Jämsä (13) ,6 15, 14, 6,8 18, 8,1 74,7 24,8 Träskända (1) ,3 12,4 15,5 5, 1,2 2, 7,1 57,1 24,5 Kajana (18) ,5 8, 8,1 7,5 15,8 Kalajoki (17) ,9 9,4 14,4 21,3 9, 2,2 Kangasala (6) ,5 19,6 Kannus (16) 57 15,8 Karis (1) ,2 16,7 Kauhajoki (14) 35 28,6 Kauhava (14) 64 9,4 Kaustby (16) ,9 17, Kemi (19) ,9 14,1 15, 12,3 14, 3,3 8,2 73,6 24,3 Kemijärvi (19) , 12,3 12,2 19,1 13,5 69,8 24,6 Keminmaa (19) , 24,5 5,9 24,4 Kervo (1) 4 15, Kesälahti (12) 34 2,6 Keuruu (13) ,4 5,6 2,5 Kiiminki (17) ,8 Kitee (12) ,8 21,3 Kiuruvesi (11) , 13,5 13, 9, 21,7 Karleby (16) ,6 12, 15, 11,6 18,8 13,1 Kontiolahti (12) ,8 13,8 3, 7,5 25,6 Kotka (8) ,5 12,4 9,5 9, 11,1 Kouvola (8) ,8 11,3 9,9 13,2 9,6 1,3 74,2 21,2 Kuopio (11) ,8 13,8 9,3 28,1 16,4 23,3 14, 72,1 25,8 Kurikka (14) ,9 18,6 17, Kuusamo (17) ,7 2,4 13,8 15, Kälvå (16) ,5 3

37 BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 3 (5) Bilaga 7b. Resultat ortvis ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIÅ Lahtis (7) ,5 12,8 7,7 15,6 7,9 14,3 12,1 77,7 26,6 Laihia (15) ,6 2, 8,3 Laitila (2) ,8 2,9 Lammi (5) , 15,7 7,4 Lapinlahti (11) ,5 11,7 14,5 11, 22, Lappajärvi (14) 45 17,8 Villmanstrand (9) ,5 18,2 7,6 1,7 66,8 27,3 Lappo (14) ,9 22, Lemland (2) ,1 25, 14,8 32, 23,5 41,2 24,4 Leppävirta (11) ,5 13,3 6,6, 11,4 14, Liperi (12) ,1 26,3 7,5 15, 2,5 8,1 76,2 25,6 Lojo (1) ,3 15,3 8, 14,6 7,9 8,7 81,6 27,9 Loimaa (2) ,2 19,5 13, 2,2 4,3 2,9 18,2 57,6 23,9 Lovisa (1) ,4 19, 6,3 15,7 6, 43,3 Mariehamn (2) ,5 2, St Michel (1) , 14,2 6,7 12,3 11,7 9,4 12,8 73,7 26,7 Korsholm (15) ,9 6, 8,2 Mäntsälä (1) ,7 12,1 17,6 21,5 13,8 2, 6, 22,1 Nokia (6) ,4 9,3 14,7 13,3 Nurmijärvi (1) 15 13,3 Orivesi (6) ,4 4,3 2, 16, 12, 76, 25,6 Uleåborg (17) ,5 15,2 15,6 14,8 17,3 15,3 8,2 75, 27, Pedersöre (15) , 1,3 Pello (19) ,6 26,5 16,9 15,6 Pieksämäki (1) ,1 23,6 2,8 26,9 22, 9, Björneborg (4) ,8 11,7 15,5 13,5 13,9 12,2 7,3 82,2 25,5 Borgå (1) ,3 15,5 14,3 16,9 9,5 71,6 24,6 31

38 BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 4 (5) Bilaga 7b. Resultat ortvis ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIÅ Pudasjärvi (17) ,6 44,4 23,3 Pöytyä (2) ,5 12,9 74,3 25,6 Raseborg (1) ,6 8,8 7,5 2, 9,1 72,7 26, Ranua (19) ,4 2, 18,6 Raumo (4) ,9 22,1 1,3 1,2 13,8 16,4 1,7 76,7 25,8 Riihimäki (5) ,1 16,5 14,1 39,3 6,3 81, 25,5 Rovaniemi (19) ,7 14,6 22, 21,5 13, 11,4 1,3 75,4 25,7 Rääkkylä (12) 48 33,3 Salo (2) ,1 19,3 1,8 Saltvik (2) , 23,1 Sastamala (6) ,4 7,5 19,1 15,6 8, 74,7 26,1 Nyslott (1) ,3 3,6 14, 18,6 18,2 25, 11,5 73,1 24,5 Seinäjoki (14) ,3 22,3 17,2 25,3 55,5 25,4 Siilinjärvi (11) ,4 13,3 11,5 23,2 14,5 13,9 1,8 73,6 25,7 Sibbo (3) 4 12,5 Sjundeå (1) , Sodankylä (19) ,6 16, 14,1 67, 25,9 Sonkajärvi (11) ,3 24,1 Sotkamo (18) ,5 9, 14, Suonenjoki (11) ,1 6,7 14,3 Tammela (5) ,4 2,8 13,6 3,3 4,7 19,1 11,5 82,7 24,4 Ekenäs (1) ,4 9, Tammerfors (6) ,2 14,2 16,2 12,1 21, 19,7 7,5 76,8 27,1 Tervola (19) 75 12, Tohmajärvi (12) ,4 13,3 Torneå (19) ,9 1,5 2,3 16,7 14, 18,2 7,3 7,9 25,3 Åbo (2) ,5 15,2 16,9 19,2 2,5 32

39 BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL 5 (5) Bilaga 7b. Resultat ortvis ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIÅ Tusby (1) 6 9 1, 1, Töysä (14) 91 13,2 Vasa (15) ,7 11,8 5,9 4,2 13,3 13,6 Valkeakoski (6) ,3 22,2 11,4 8,6 74,2 24,9 Vammala (6) , 13,7 Vanda (1) ,7 12,5 11,5 1,9 18,2 14,3 8,4 83,1 28,2 Varkaus (11) , 6,5 2,4 4,8 2, Vieremä (11) ,3 11,9 32,5 Vihtis (1) , Virolahti (8) 54 11,1 Virrat (6) 1 2, Vårdö (2) 15 6,7 Ylihärmä (14) 68 14,7 Ylivieska (17) ,5 15,2 Ylöjärvi (6) ,9 13,, 19,5 Ähtäri (14) ,7 Äänekoski (13) ,7 21,9 18, 5, 17,5 Ej vetskap 1, TOTALT ,3 13,5 13, 13,8 15,6 15,3 1,5 74, 26,1 1 D-% = andelen bilar med dåliga däck (det mest slitna däckets mönsterdjup 2 mm) 2 S-% = andelen bilar enligt säkerhetsrekommendation (det mest slitna däckets mönsterdjup minst 4 mm) 3 GIÅ = bilarnas genomsnittliga ibruktagningsår 33

40 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL Bilaga 8a. Resultat landskapsvis LANDSKAP: KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% Nyland ,5 16,9 18,4 14,4 15, 12,2 12, 9,8 2. Egentliga Finland ,9 24,9 15,7 15,2 14,9 16,3 16,2 21, 3. Östra Nyland ,5 15,7 8,4 7,7 11,2 13,3 8,6 15,1 4. Satakunda ,8 24,6 16,8 18, 15, 16,4 14,1 11,7 5. Tavastland ,2 15,9 17,1 15, 13,1 16,2 8,1 12,6 6. Birkaland ,8 18,9 16,1 11,8 18,3 16,3 13,6 9,4 7. Päijät-Häme ,6 17,6 17,9 12,7 13,9 13,2 8,6 15,2 8. Kymmenedalen ,8 17,3 14, 16,2 16,4 13,6 14,8 1,9 9. Södra Karelen ,3 25,6 16, 8,1 12,5 8,9 7,3 9,2 1. Södra Savolax ,2 24,7 2,1 12,9 15,7 12,7 11,7 12,3 11. Norra Savolax ,1 18,3 18,1 14,4 29,3 13,1 19,7 15,6 12. Norra Karelen ,3 24,7 16,5 14,9 23,6 12,1 12,5 18,9 13. Mellersta Finland ,1 16,6 18,1 11,5 21,9 15,9 11,9 15,2 14. Sydösterbotten ,2 19,4 21,6 14,6 2,2 15,6 19,3 12,9 15. Österbotten ,9 16,9 19,9 15,1 18,2 18,9 1, 11, 16. Mellersta Österbotten ,3 28,3 23,5 19,9 17, 2,9 22,1 14, 17. Norra Österbotten ,6 16,6 14,4 15,8 19,8 15,3 16,7 19,8 18. Kajanaland ,9 16,9 11,5 15,8 13,6 11,1 12,2 12,2 19. Lappland ,1 29,6 22,1 24, 23,7 16,6 18,6 13,1 2. Åland , 3,7 31,2 26,8 3,3 2,4 18,6 28,5 Ej vetskap TOTALT ,4 2,1 17,6 15,6 18,2 14,9 14, 13,5 1 D-% = andelen bilar med dåliga däck (det mest slitna däckets mönsterdjup 2 mm) 34

41 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING RESULTATTABELL Bilaga 8b. Resultat landskapsvis LANDSKAP: KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIÅ Nyland ,2 12,4 12,1 13,4 16,7 16,6 9,4 76,1 26,6 2. Egentliga Finland ,7 18,8 14,2 19,8 17,7 2,9 14,6 68,9 25,1 3. Östra Nyland ,4 13, 6,3 15,6 4. Satakunda ,9 15,1 12,4 11,4 12,9 13,1 9,1 79,3 25,6 5. Tavastland ,3 1,2 1,9 8,8 1,9 16,4 1,6 74,3 25,9 6. Birkaland ,6 13,4 14,6 11,6 2,5 18,3 8,2 76,2 26,6 7. Päijät-Häme ,5 12,3 8,4 13,9 11, 14,3 11,9 76,7 26,5 8. Kymmenedalen , 15,9 11, 1,7 12,9 1, 1,3 74,2 21,2 9. Södra Karelen ,3 11,1 9,5 8,2 18,2 7,6 1,7 66,8 27,3 1. Södra Savolax ,2 13,6 12,1 18,5 16, 15,1 12,3 73,5 25,8 11. Norra Savolax ,1 11,7 11, 16,5 11,5 2,3 12,3 72,9 25,7 12. Norra Karelen ,5 16,8 22,7 14,8 12,1 23,4 8,1 76,8 25,6 13. Mellersta Finland ,1 11,4 11,6 11,4 14,6 1,4 8,4 77,8 25,8 14. Sydösterbotten ,5 17,7 12,3 19,9 21,2 17,2 24,4 57,4 25,5 15. Österbotten ,5 8,7 5,3 6,2 13,3 13,6 16. Mellersta Österbotten ,9 14,5 15, 13,2 18,8 13,1 17. Norra Österbotten ,8 14,2 15,8 16,2 18,2 16,3 8,2 75, 27, 18. Kajanaland ,5 1,3 8,6 11, 15,8 19. Lappland ,3 13,8 2,1 18,8 13,5 11,3 11,8 71,7 25,5 2. Åland ,1 24,7 26,4 2, 13,9 25, 2,3 5,7 24,2 Ej vetskap 1, TOTALT ,3 13,5 13, 13,8 15,6 15,3 1,5 74, 26,1 1 D-% = andelen bilar med dåliga däck (det mest slitna däckets mönsterdjup minst 2 mm) 2 S-% = turvasuosituksen mukaisten autojen osuus (kuluneimman renkaan urasyvyys vähintään 4 mm) 3 GIÅ = bilarnas genomsnittliga ibruktagningsår 35

42 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING BILAGOR Bilaga 9. Landskapsvisa utvecklingsgrafer UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, NYLAND (1/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, EGENTLIGA FINLAND (2/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Nyland Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Egentliga Finland 3 24, ,6 9,4 4 3, ,9 14, Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, ÖSTRA NYLAND (3/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, SATAKUNDA (4/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) 3 Hela landet Östra Nyland (Del av Nyland från 211) Andelen bilar med dåliga däck (%) 3 Hela landet Satakunda 19,5 2 15,6 2 22, ,1 9, Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, TAVASTLAND (5/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, BIRKALAND (6/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Tavastland Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Birkaland 3 2 2,2 1 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 16,4 1, ,8 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 18, ,2 36

43 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING BILAGOR UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, PÄIJÄT-HÄME (7/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, KYMMENEDALEN (8/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Päijät-Häme Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Kymmenedalen 4 32,6 3 23, ,3 11, , 1, Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, SÖDRA KARELEN (9/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, SÖDRA SAVOLAX (1/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Södra Karelen Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Södra Savolax 3 24, Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 7,6 1, ,2 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 15,1 12, UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, NORRA SAVOLAX (11/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, NORRA KARELEN (12/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Norra Savolax Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Norra Karelen 3 2 2,1 2,3 12,3 3 26,3 2 23, Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 8,1 37

44 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING BILAGOR UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, MELLERSTA FINLAND (13/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, SYDÖSTERBOTTEN (14/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Mellersta Finland Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Sydösterbotten ,2 2 21,1 1 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 1, , Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 17,2 24, UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, ÖSTERBOTTEN (15/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, MELLERSTA ÖSTERBOTTEN (16/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Österbotten Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Mellersta Österbotten , ,9 13, , Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, NORRA ÖSTERBOTTEN (17/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, KAJANALAND (18/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Norra Österbotten Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Kajanaland 3 23, , Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 8,2 1 17,9 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 15,

45 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING BILAGOR UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, LAPPLAND (19/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, ÅLAND (2/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Lappland Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Åland 4 36, Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 11,3 11, , 1 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 25, 2,

46 BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING BILAGOR Bilaga 1. Konditionsutvecklingens delfaktorer SOMMARDÄCKENS KONDITIONS- UTVECKLINGS DELFAKTORER Kampanjens direkta och indirekta inverkningar Lokala aktiviteters omfattning Konsumenternas attityder och beteende Konjunkturer och goda ekonomiutsikter Däckets marknads- och prisutveckling Trafikmängd och körhastighet Däckets egenskaper och brister Förändringar i vägnät och klimat KONSUMENTUNDERSÖKNINGENS CENTRALA OBSERVATIONER 86 % av bilisterna är medvetna om vattenplaningsfaran med slitna sommardäck Cirka var tredje (35 %) känner till det lagstadgade minimimönsterdjupet på sommardäck Cirka 4 % av bilisterna kör slut sina däck (till lagstadgad miniminivå) 6 % kontrollerar däckens mönsterdjup endast i samband med däckbyte 61 % byter sina däck oftast själv i familjekretsen eller med hjälp av en bekant Bildäcksförbundets konsumentundersökning 2/216 (YouGov Groups konsumentpanel), på vilken svarade 1 17 bilister, som ansvarar för däckfrågor DÄCKENS PRISUTVECKLING (i jämförelse med konsumentprisindex) DÄCKET ÄR EN KOMPROMISS MELLAN OLIKA EGENSKAPER INDEX 11 Däckpris 18 Konsumentpris 19,2 VÅTGREPP 16 SLITAGE KÖREGENSKAPER , 99, Källa: Statistikcentralens prisindex (21 = 1) RULLMOTSTÅND ISGREPP KOMFORT UTVECKLING AV TRAFIKMÄNGD OCH GENOMSNITTSHASTIGHET FAKTORER SOM PÅSKYNDAR DÄCKETS SLITAGE Person- och paketbilars trafikmängd per bil i trafikbruk: : * PER PAK PER PAK * Beräkningsgrunden har ändrats 216 Källa: Trafikverket PER PAK Person- och paketbilars genomsnittshastighet (km/h) på motorväg under sommarmånaderna: ,2 115, 113, Jämförelse: Däcktryck,5 bar för lågt däcktryck vs. riktigt däcktryck Temperatur +35 C vs. +19 C Hastighet Vägytans skrovlighet 12 km/h vs. 7 km/h Vår vs. sommarmånaderna Källor: Nokian Däck Abp ja BF Goodrich Bruksålder: % -5 % -5 % -5 % 4

47 41

48 Bildäcksförbundet rf Södra kajen 1, 13 Helsingfors Telefon , fax