Turism kvalitet, hållbarhet och lönsamhet

Transkript

1 Turism kvalitet, hållbarhet och lönsamhet Turismkonferens den 3 oktober 2012 på Landsbygdens rådgivningscenter i Länghem Foto: Regula Heubach Konferensen arrangerades av Turism i Sjuhärad i samverkan med Tranemo kommun och med stöd av ABF. Dokumentationen är framtagen av Petras Ordförråd AB. 1

2 Innehåll PÅ GÅNG ROLAND HARALDSSON OCH MANDA SCHILLERÅS... 3 TUFFT MEN NYTTIGT PIA HANSSON, VÄDERÖARNAS VÄRDSHUS... 4 Mycket jobb och stora investeringar... 4 Rådgivning inte pekpinnar... 4 Överträffa gästens förväntningar... 5 Både konkret och visionärt... 5 Stolt över att vara speciell!... 5 Det är värt det flera gånger om!... 5 MED GÄSTEN I FOKUS CHRISTIAN ÅBERG, VÄSTVENSKA TURISTRÅDET... 6 Växa är lätt utmaningen är att växa rätt... 6 Västsvenska Turistrådet antog utmaningen... 6 Tant Agda säkrar kvaliteten!... 7 Vad erbjuder du?... 7 Till vilken kvalitet?... 7 Vad kan du förbättra?... 8 Se det som en investering inte en kostnad... 8 NYSTART I DET GAMLA LINN ANDERSSON, ÅSLE SKAFFERI... 9 Som Skansen i Stockholm fast på riktigt... 9 Arrendator med känsla för bygden... 9 Inga tomater på vintern... 9 Snubbla inte på mungiporna! Dags att göra det gamla modernt Man får inte luta sig tillbaka OM ATT VARA PÅ RIKTIGT MIKAEL AHLERUP, ASTRID LINDGRENS VÄRLD En förmån att skapa glädje och passion Damer mellan 68 och 88 år vet vad de vill! Föräldrarna får man på köpet Fyra hörnstenar + Astrid Hellre långsamma femtiolappar än snabba tjugolappar Ta vara på det man har samtidigt utveckla nytt Allt börjar på toppen Alla bitarna måste finnas på plats Du väljer att jobba hos oss Sveriges bästa upplevelse

3 På gång Roland Haraldsson och Manda Schillerås Roland Haraldsson från Leader Sjuhärad, och Manda Schillerås från Tranemo kommun inledde med att berätta vad som är på gång runt om i Sjuhärad när det gäller besöksnäringen. 1. Cykelleden Sjuhärad Runt. Fyra kommuner Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga och Borås samverkar i projektet som ska tjäna som pilotprojekt för hela landet. Cykelleden består av 15 mil cykelväg, varav 12 mil är totalt bilfri. Leden går i en cirkel mellan kommunerna, vilket är unikt för cykelleder i Sverige. Tanken är att få fram gemensam skyltning för samtliga cykelleder i Sverige och Sjuhärad används som modell. 2. Strategi för Sjuhärad. Kommunerna satsar, via Sjuhärads Kommunalförbund, på att ta fram en gemensam turismstrategi för hela Sjuhärad. Skälet är att kommunerna börjar förstå att turismen är en viktig näring. 3. Kyrkan som besöksmål. Detta Leaderprojekt är nu igång efter en förstudie och projektet har fått bra genomslag i hela landet. Sommaren 2012 har ett antal kyrkor i Sjuhärad deltagit i projektet och nästa år räknar man med att 25 kyrkor kommer att hålla regelbundet öppet med gemensam marknadsföring. Var tredje svensk passar på att besöka någon kyrka under sommaren, så här finns potential. 4. Vandringsturism i Sjuhärad. I detta Leaderprojekt samlar man ihop vandringslederna i Sjuhärad under ett och samma tak. Under en förstudie inventerades vilka leder som finns och nu handlar det om att komma igång med markägaravtal, uppmärkning av leder osv. 5. Trädgårdsturism. Ett arbete kring trädgårdsturism är på gång utifrån ett västsvenskt perspektiv. En idégrupp har bildats som funderar på hur man kan arbeta vidare med gemensam marknadsföring med mera. 6. Kommunala och lokala destinationsprojekt. Det finns flera andra kommunala och lokala projekt runt om i Sjuhärad i syfte att få fart på turismnäringen. Det tar tid innan man riktigt kan mäta effekter och resultat men mycket är på gång! Leader Sjuhärad börjar närma sig slutet av sin projektperiod men det finns fortfarande möjlighet att söka medel för utveckling av tankar och idéer, både turismcheckar (upp till kronor) och medel för större projekt. Det finns även möjlighet till fortbildning i olika former via Leader, där denna konferens är en del. Därutöver finns några andra aktiviteter inbokade: en utbildning i hur man gör sin egen webbsida (10, 17 och 24 oktober, Länghem) en träff om webbens gratisverktyg (den 14 november, Länghem) en träff om Facebook för föreningar och organisationer (den 28 november, Länghem) inspirationsträff med frukost under temat shoppingturism (november, Ulricehamn). Välkomna med anmälan till Leader Sjuhärad om ni är intresserade eller telefon

4 Tufft men nyttigt Pia Hansson, Väderöarnas Värdshus Pia Hansson berättar hur Väderöarnas värdshus arbetar utifrån begreppen kvalitet och hållbarhet. Hon och hennes man tog över värdshuset 2005 och sedan dess har man arbetat med att utveckla verksamheten, bland annat genom att anlägga ett eget reningsverk och en avsaltningsanläggning för dricksvatten. Väderöarnas värdshus ligger 1,5 timmes resväg norr om Göteborg och all trafik ut till öarna utgår från Fjällbacka. Väderöarna är Sveriges västligaste utpost, 10 distansminuter från fastlandet, och det tar cirka minuter att ta sig dit med båt. Läget har gjort att det är viktigt att gästerna alltid känner sig säkra på att komma fram Därför har Pia och hennes man arbetat mycket med att säkra hela kedjan från att man någon bokar tills att gästen anländer. I dag har man 12 helårsanställda, både hel- och deltider. Verksamheten har en stor logistisk sida eftersom det behövs båttransporter för både människor, materiel och mat. Statens fastighetsverk äger ön och samtliga fastigheter, förutom värdshuset (3 byggnader). Totalt finns det 11 rum på värdshuset och man kan ta emot 34 gäster samt konferensgrupper på cirka 25 personer. Några rum är familjerum men de flesta är dubbelrum. Mycket jobb och stora investeringar Pia och hennes man har funderat mycket på detta med målgrupper och man har bestämt sig för att den primära målgruppen är konferensgrupper och privata par, eftersom det ofta är avskildheten och lugnet gästerna vill åt. År 2005 omsatte företaget 3,5 miljoner kronor; i dag är omsättningen cirka 11 miljoner kronor, vilket visar att utvecklingen har gått snabbt. Det har dock krävt mycket jobb och många investeringar. När Pia och hennes man tog över var byggnaderna t.ex. inte vinterbonade och man hämtade vatten ute i brunnen. Rådgivning inte pekpinnar Väderöarnas värdshus deltar i ett projekt om kvalitet och hållbar besöksnäring, vilket drivs av Västvenska Turistrådet. 1 Det hela började med att ett antal skottar besökte värdshuset för att undersöka kvalitet och hållbarhet utifrån cirka 200 olika aspekter allt från själva bokningen till hur personalen tog hand om bagaget när gästen anlände, hur rent det var, hur man bemötte gästerna osv. I varenda detalj gick man igenom gästens bild av verksamheten och utifrån de fynd man gjorde fick Pia och hennes man råd om vad de kunde förbättra. När genomgången var klar fick Pia den färdiga dokumentationen. Det handlade inte om pekpinnar utan om rådgivning, t.ex. om hur de bättre skulle presentera och lyfta öns historia. Det handlade också om hållbarheten utifrån hur man hanterade sopor, vilka drivmedel som användes, lokalproducerad mat osv. Skottarna ville också veta mer om växter och djur på ön. Det fanns visserligen en del skyltar, men det var som de utländska rådgivarna konstaterade: Jo, det är fina skyltar. Men vi förstår inte vad det står 1 Läs mer om projektet i Christians Åbergs föredrag Med gästen i fokus på sidan 6. 4

5 Överträffa gästens förväntningar Tanken med kvalitet- och hållbarhetsarbetet är att hela tiden överträffa gästens förväntningar. Väderöarnas värdshus kommer aldrig att bli femstjärnigt eller ens fyrstjärnigt konstaterar Pia, men det är inget man strävar efter. Det viktiga är att visa sin unika produkt. Som exempel nämnde Pia att det inte finns toalett på varje rum, men känslan av att tassa ut ur rummet och gå på toaletten mitt i natten har en unikitet i sig inte minst gentemot utländska gäster. Nu använder Pia och hennes man rådgivningens resultat som ett verktyg för personalen: Vad kan vi göra mer, annorlunda, bättre? All personal är med och bockar av i dokumentet allt eftersom man betar av punkterna. Vid rådgivarnas andra besök såg de klara förbättringar på många punkter och mycket var relativt lätt att åtgärda men man hade helt enkelt inte tänkt på det. Både konkret och visionärt Väderöarnas värdshus är ett litet och familjärt ställe, där gästerna lär känna varandra. Numera sker bokningar året runt, vilket är en del av tanken om hållbarhet. Pia och hennes man har Ishotellet i Jukkasjärvi som vision och förebild, och Pia menade att det är viktigt med en framtidsvision, även om man samtidigt måste sätta kortsiktiga mål. Nu arbetar man med marknadsföring, för en del av projekt handlar om att skapa en tydlig bild av vad man erbjuder. Det är viktigt både för företaget och för gästerna. När Pia och hennes man började gå igenom det material som fanns visade det sig att begreppen var förvirrande. Ibland var man pensionat, ibland värdshus, ibland gästgiveri. Man blandade helt enkelt olika begrepp. Utifrån projektets kategorisering och kriterier kan man nu konstatera att man är ett gästgiveri och därför kommer man att marknadsföra sig som det framledes. Stolt över att vara speciell! Västsvenska Turistrådet marknadsför sig mot Europa och det märker Pia i bokningarna; många gäster hittar till värdshuset den vägen. Västsvenska turistrådets hemsida kommer dessutom att utvecklas våren 2013 och då man kommer att puffa för de företag som ingår i projektet, vilket säkerligen kommer att märkas, tror Pia. Hon konstaterar att Väderöarnas värdshus är speciellt. Man kan inte konkurrera med egna toaletter på varje rum men man bjuder på god mat och trevligt bemötande, vilket är nog så viktigt. Det handlar om att vara stolt över det man har! Det är värt det flera gånger om! Rådgivningen är ett arbetsverktyg som man skulle få betala ganska mycket för om man sökte den hjälpen externt, så självklart är Pia jätteglad att hon fått vara med i projektet. Det handlar om att få lönsamhet i verksamheten, kvalitetssäkra det man har och vara stolt över det! Med hjälp av verktygen har Pia och hennes man blivit än mer stolta för sin verksamhet och då blir det också lättare att ta betalt. Det kostar visserligen en del att delta i projektet, men det är värt det beaktat vad det genererar och hur snabbt det händer. 5

6 Med gästen i fokus Christian Åberg, Västvenska Turistrådet Christian Åberg, Västsvenska Turistrådet, konstaterade inledningsvis att besöksnäringen har enorm potential; det finns ingen näring som växer så stabilt. Visserligen har det funnits små dippar emellanåt historiskt sett, men ser man 50 år tillbaka kan man se en genomsnittlig tillväxt på sex procent. I dag är dessutom målet att omsättningen ska fördubblas från dagens 250 miljarder kronor till 500 miljarder kronor till 2020 och Christian tror att det är fullt möjligt. Växa är lätt utmaningen är att växa rätt Västsvenska Turistrådet har fått ett uppdrag att utveckla ett nationellt oberoende och transparent kvalitets- och hållbarhetssystem för Sveriges besöksnäring. Det är egentligen inte större problem för företagen att växa men det handlar om att växa rätt. Syftet med projektet är att: - bidra till att hjälpa besökare att med trygghet välja svenska upplevelser som motsvarar, och ännu hellre överträffar, deras förväntningar - hjälpa företag att bli så bra som de själva vill - bistå i utvecklingen av attraktiva destinationer - stödja besöksnäringen på vägen mot en hållbar utveckling. Många andra länder har kommit långt i det här arbetet och Christian lyfte fram Skottland och Nya Zeeland som goda exempel. Västsvenska Turistrådet har arbetat tätt ihop med inte minst Skottland i arbetet med en hållbar besöksnäring. Västsvenska Turistrådet antog utmaningen Det svenska arbetet med hållbar besöksnäring har gått successivt. Inledningsvis handlade om att hitta någon som ville leda arbetet och det är inget litet uppdrag det finns turistföretag i Sverige, av alla storlekar och valörer. År 2009 antog Västsvenska Turistrådet utmaningen och meddelade att man var intresserat av att använda Västsverige som pilotprojekt för hela landet. Tillväxtverket ställde upp som stöd. Mellan 2009 och 2011 har man arbetat med en omvärldsanalys och man har kommit fram till följande rekommendationer för arbetet med en hållbar besöksnäring: - Systemet ska omfatta hela Sveriges besöksnäring. Systemet ska integrera kvalitet och hållbarhet med gästupplevelsen i fokus. - Arbetet ska styra mot hållbar utveckling med ekologiskt, ekonomiskt och socialt ansvar. - Systemet ska identifieras, förstås och accepteras av svenska och internationella gäster. - Det hela ska vara uppskattat bland företagare och kännas prisvärt. - Det ska ekonomiskt försvarbart ur ett samhällsperspektiv. - Det behövs professionella rådgivare som gör årliga besök på varje företag dels hemligt, dels inbokat och besöken ska vila på 50 procent bedömning och 50 procent rådgivning. - Respektive bransch ska själv fastställa kriterier och deltagandet ska vara frivilligt. - Systemet ska ha en stark och oberoende nationell ägare. - Måste kunna mäta förbättringen för både företagare, gäst och samhället. 6

7 Tant Agda säkrar kvaliteten! Sedan var det dags att börja skissa på en modell utifrån dels rekommendationerna, dels andra system runt om i världen dels egna tankar. Nu jobbar man med att utveckla systemet och bygga upp en utbildning för svenska rådgivare. Totalt 100 företag finns i testdrift och systemet kommer att vara i nationell drift Först då kommer man på allvar att kommunicera ut kvalitets- och hållbarhetssäkringen till gästerna. För att veta att det man formulerar fungerar som det är tänkt använder man sig av något man kallar Tant Agda-säkring av texterna, vilket kan låta märkligare än vad det här. Det handlar helt enkelt om att tant Agda 86 år ska förstå vad man menar! Glasklara formuleringar är nämligen bland det svåraste, och samtidigt mest spännande, som finns att syssla med! Arbetet sker utifrån tre steg: - Kategorisering: Vad erbjuder du? - Utvärdering: Till vilken kvalitet? - Rådgivning: Vad kan du förbättra? Tanken är att man ska skriva kontrakt med de företag som ingår utifrån ett gemensamt åtagande och en kvalitetssäkring med sju åtaganden. Vad erbjuder du? Man har nu börjat kategorisera upplevelser och boende men det har visat sig att det kan vara svårt att skilja kategorierna från varandra. Om man t.ex. äter fint och gott på en hotellrestaurang är det en måltid, ett boende eller en upplevelse? Även boende rymmer många slags kategorier. Så här ser indelningen i boende ut för närvarande: - hotell (hotell, litet hotell eller frukosthotell) - småskaligt med service (bed & breakfast, pensionat eller gästgiveri) - vandrarhem - camping (camping, vildmarkscamp, gästhamn, ställplats) - självhushåll (stuga, lägenhet, hus) - annat boende. Till vilken kvalitet? För varje grupp har man ställt upp ett antal kriterier för vad som måste uppfyllas för att ett företag ska kategoriseras som ett hotell, ett vandrarhem osv. Man har använt Visit Scotland som utgångspunkt och mixat deras system med det bästa från andra bedömningssystem och utifrån totalt kriterier har man kommit fram till 18 huvudområden värdskap, inredning, mat, natur, säkerhet med mera. Under dessa 18 områden finns 150 underområden. Man försöker därutöver specificera bedömningen vad är mindre bra, bra, mycket bra, utmärkt osv. 7

8 Vad kan du förbättra? När det gäller utvärderingen handlar det om att dels bedöma vad som kan utvecklas, dels ge konkreta råd om förändringar och förbättringar. Ett exempel på hur man arbetat är anläggningen Isaberg i Småland, som var den första anläggningen där man körde fullskaliga tester. Första besöket skedde 2009 och då man kom fram till 160 förslag på sådant som kunde förbättras. Sedan återkom man 2012 för uppföljning. Det visade sig att 75 procent av de 160 förslagen var åtgärdade bemötande, energieffektivisering, upplevelser osv. Man hade dessutom ökat från 23 till 33 helårsarbeten och sjudubblat vinsten från 1 till 7 miljoner kronor. Se det som en investering inte en kostnad Projektet bygger ny en nationell plattform som hela näringen ska kunna dra nytta av: - Gästen ska märka det i ökad kvalitet och hållbarhet. - Företagen ska se hur man kan växa på rätt sätt. - Utbildningar och konsulter kommer att behövas i ökad grad. - Marknadsföringen kommer att bli mer effektiv. - Myndigheterna får ökad kännedom om vad som finns. Tanken är att ett företag som är certifierat ska få årliga besök och genomgångar och därigenom kan man driva verksamheten framåt mot något slags visionär hållbarhet. Det är kontinuiteten som är styrkan i det här; många av dagens märkningssystem klarar inte riktigt av detta. Än så länge går man inte ut och slår på stora trumman för mycket, för det är viktigt att det hela startar utifrån företagens behov och att systemet har testats av ordentligt. När allt är klart beräknar man att det kommer att kosta upp till kronor i startkostnad för företagen, beroende på hur omfattande verksamheten är. Men det här är egentligen ingen kostnad, menar Christian, utan det ska ses som en investering som utvecklar verksamheten och gynnar både företaget och gästen! Mer information finns på Foto: Petra Vainionpää 8

9 - Nystart i det gamla Linn Andersson, Åsle Skafferi Linn Andersson från Åsle Skafferi delade med sig av sina tankar om kvalitet vid nystarten av en verksamhet i en gammal kulturarvsmiljö. Linn arrenderar och driver sedan två år tillbaka restaurangen vid Åsle Tå. Det innebär att hon även arbetar med hela området Åsle Tå i nära samarbete med hembygdsföreningen. Som Skansen i Stockholm fast på riktigt Åsle Tå var en av de första platserna hon besökte när hon flyttade till trakten och hon upplevde en äkthet och en oerhört vacker plats precis som Skansen i Stockholm, fast på riktigt. Området sjuder av liv, mycket tack vare en aktiv hembygdsförening. Åsle Tå är en naturlig mötesplats för bygdens folk. På 1970-talet hade Åsle Tå cirka besökare per säsong, inte minst tack vare alla skolresor, men sedan började det dala. Detta påverkade intäkterna, eftersom alla som besöker området betalar entréavgift och ju färre besökare, desto mindre intäkter. För tre år sedan var besökssiffran nere under besökare och man insåg att något måste göras. Hembygdsföreningen gjorde det enda rätta man satsade. Arrendator med känsla för bygden Eftersom medlemmarna i hembygdsföreningen arbetar ideellt har man haft en arrendator som skött den dagliga driften. Under en kort period bytte man dock arrendator flera gånger, vilket gjorde att kontinuiteten fick sig en knäck. Arrendet som hembygdsföreningen tar ut är blygsamt men i det ingår arrendatorn får sköta det dagliga pysslet på området ta upp inträde, vattna blommor osv. Det gör att Linns arbete handlar om så mycket mer än att driva restaurangen. Hon tar upp inträde, servar besökarna, fungerar som informatör osv. För att detta ska fungera väl måste arrendatorn ha ett hjärta med i verksamheten och en känsla för bygden, betonade Linn. Tidigare arrendatorer har inte haft den kopplingen och det har märkts. Inga tomater på vintern För två år sedan blev Åsle Tå ledigt för arrende. Linn hade egentligen inga planer på att ta över men hennes dotter konstaterade: Vi kan inte låta Åsle Tå bli sämre! Och verksamheten har gått framåt sedan dess säsongen 2011 hade man mellan och besökare. Framgången ligger i nyckelbegreppen samarbete, service och kvalitet, menade Linn. Linn har arbetat med lokal mat i 20 år och det ligger henne varmt om hjärtat. Därför är det en självklarhet med lokal mat i restaurangen. Men man tar beslutet att använda lokala råvaror ska 9

10 man göra det hela vägen ut inga buljongtärningar, inga färdiga kryddmixer med glutamat, inga tomater på vintern! Det har varit mycket jobb men att få folk att hänga på trenden men nu har det lossnat. Gästerna tycker inte att det är för dyrt att betala lite mer för en god måltid och en nybakt bulle. Det är också bra att tala om varifrån färsen och morötterna kommer det uppskattas! Hembygdsföreningen har lagt ner stora pengar för att utveckla restaurangen och i dag har man plats för 150 sittande gäster och konferensmöjligheter. Man har öppet alla dagar i veckan sex månader om året. Snubbla inte på mungiporna! Samarbetet med hembygdsföreningen är viktigt, men minst lika viktigt är samarbetet med olika kollegor runt om i bygden. Det handlar om att locka turister genom att komplettera varandra, inte konkurrera med varandra. Man hjälps åt och det arbetet har kommit långt, även om det hela tiden är en pågående process. När det gäller service är det viktigt att det märks att stämningen är god. De som arbetar på Åsle Tå är glada utan att behöva anstränga sig: Det är ingen som snubblar på mungiporna, som Linn uttryckte det. Många gäster kommenterar dessutom att platsen är mysig och ombona. Därtill får man hela tiden höra hur trevliga man är, och det är alltid roligt! Dags att göra det gamla modernt Åsle Tå är en gammal kulturarvsmiljö och det är viktigt att vara den trogen. Men samtidigt måste en verksamhet utvecklas och moderniseras utifrån gästernas behov. Nu har man satt upp skyltar på flera språk och även befolkat stugorna med dockor i naturlig storlek. Dockorna har tillverkats av hembygdsföreningens medlemmar och de är väldigt stolta. Sådant är också viktigt. Förra sommaren fick ett antal ungdomar från kommunen jobba vid Åsle Tå och då passade Linn och hennes kollegor på att fråga vad de ville se. Ungdomarnas reaktion lät inte vänta på sig: Det är mossigt att inte få röra något man vill ju göra något! Detta går inte att lösa i de gamla husen eftersom byggnaderna är känsliga, men det finns har en stuga som är lite modernare och nu är tanken att kanske göra den till mer av en upplevelsestuga. Dessutom vill man ordna möjligheter för barnen att leka mer utomhus. Man får inte luta sig tillbaka I framtiden kommer det att ordnas föreläsningar om släktforskning och annat, för miljön lämpar sig ytterligt väl för det; man får ju se hur mormor och farmor levde på den tiden! Därutöver vill man gärna ha fler konferenser. Dessutom kommer man att ordna allsång till sommaren och man har satsat på en ny hemsida. Det handlar om att få ett jämnt flöde, för trots att många besökare återvänder till Åsle Tå flera gånger får man inte luta sig tillbaka! 10

11 Om att vara på riktigt Mikael Ahlerup, Astrid Lindgrens Värld Mikael Ahlerup inspirerade med idéer och tips från en av landets bästa upplevelseanläggningar. Han har varit chef på Astrid Lindgrens värld sedan Tidigare har han arbetat på Orsa Grönklitt samt inom detaljhandeln (Ica, Marabou och Statoil). Astrid Lindgrens Värld ägs av Astrid Lindgrens dotter och barnbarn och syftet är att levandegöra Astrid Lindgrens författarskap. Det är den viktiga och enda uppgiften. Parken ligger i Vimmerby och man har öppet från mitten av maj till 31 augusti samt helger i september. Därtill ordnar man en höstmarknad varje år. Man har cirka 400 anställda, varav 35 är helårsanställda och resten säsongsanställda. År 2011 hade Astrid Lindgrens Värld besökare, varav 27 procent kom från andra länder än Sverige. En förmån att skapa glädje och passion Mikael ser det som en förmån att få arbeta som chef och leda verksamheten, för det är en förmån att ha en position där man kan påverka människors utveckling; det måste man säga till sig själv. Det är viktigt att jobbet skapar glädje och passion för alla inblandade; det är starka drivkrafter, inte minst i allt företagande. Därför måste också man våga fråga sig själv ibland om man älskar det man gör. Innan det var officiellt att Mikael hade fått jobbet ville han uppleva parken som gäst utan att någon visste att det var chefen som var där. Därför besökte han parken 13 gånger sommaren Då såg han att Astrid Lindgrens Värld hade drag av samma kultur som många andra säsongsarbetsplatser att det finns några som är lite coolare än andra. Som exempel nämnde han skidorterna, där de coola är de som jobbar i baren och skidlärarna. På Astrid Lindgrens Värld var det skådespelarna som innehade den positionen. Mikael betonade dock att det inte var dessa personers fel, utan det handlar om vilket klimat man bygger som chef. Damer mellan 68 och 88 år vet vad de vill! Det finns ett programråd kopplat till Astrid Lindgrens Värld, vilket bland annat består av Astrids Lindgrens dotter, Astrids brorsdotter, Margareta Strömstedt och några till samtliga damer mellan 68 och 88 år. Programrådet träffas regelbundet i Astrid Lindgrens lägenhet på Dalagatan i Stockholm och Mikael deltar på dessa möten. Vid sitt första möte med programrådet ville Mikael presentera någon ny bra idé för att visa att han var rätt man på rätt plats! Han visade upp en vacker skylt som han hade sett på en nöjespark i Holland och tänkte att de skyltarna skulle passa perfekt på Astrid Lindgrens Värld i stället för de i hans tycke ganska tråkiga och traditionella skyltarna som fanns där. Han berättade livfullt om detta för damerna, men när han var klar blev det obehagligt tyst i rummet en stund som kändes mycket längre än den egentligen var. En av damerna lade sedan lite stillsamt huvudet på sned och sade: Nja Det där var väl ingen riktigt bra idé, Mikael. På Astrid Lindgrens Värld ska en skylt vara en skylt inte en upplevelse. Nu har Mikael insett att det är bland det klokaste han har hört något säga! 11

12 Det handlar om att inte lägga krut på att utveckla sådant som inte har med kärnverksamheten har att göra. I stället måste man våga ha mod att satsa på kärnverksamheten och på Astrid Lindgrens Värld handlar det om Astrid Lindgren som person och hennes figurer. Föräldrarna får man på köpet När Mikael hade tillträtt beslöt man sig för att bli Astrid Lindgrens Värld på riktigt, i alla delar. Det första som man gjorde var att byta målgrupp. Tidigare hade målgruppen varit barnfamiljer i allmänhet, men nu bestämde man sig för att målgruppen var barn 2 9 år boende i Sverige med deras familjer samt barn 2 9 år boende i Danmark, Tyskland, Norge, Finland och Holland med deras familjer. Det handlar om att barnen ska vara i centrum föräldrarna får man på köpet. Detta fick bland annat till följd att man byggde om toaletterna. En del av dem fick små handfat, små toaletter och små speglar. En del toaletter utrustades dessutom med både en stor och en liten toalettstol. Astrid Lindgrens Värld bevakar allt som skrivs om dem, och en av de vanligaste bilderna på bloggar osv. efter Pippi och Emil är just den lilla och den stora toalettstolen, för många tycker att det är smart och framför allt väldigt gulligt! Fyra hörnstenar + Astrid På Astrid Lindgrens Värld arbetar man utifrån fyra hörnstenar sagomiljöerna, mötet, teatern och leken och man ser mötet mellan barnen och sagan som det mest centrala. Men det är viktigt att komma ihåg, betonade Mikael, att det inte är det enda mötet som sker. Det handlar om även om mötet mellan 400 anställda och gästerna och om det dagliga mötet anställda emellan. Den viktigaste byggstenen är Astrid själv. Finns det inte i böckerna ska man inte hålla på med det det är den enkla, men samtidigt svåra, ledstjärnan. Man har noterat att barnen ofta har bilder med sig från filmerna i stället, men på Astrid Lindgrens Värld är man bostavstrogna. Hellre långsamma femtiolappar än snabba tjugolappar Något som genomsyrar all verksamhet är att man hellre jobbar för en långsam femtiolapp än för en snabb tjugolapp och att illusionen ska finnas över allt. Därför finns det t.ex. inget datoriserat eller inget digitaliserat för barnen att leka med. Samma synsätt finns i allt man gör: - Leken. Barnen får hoppa och leka i hö i stället för att åka runt på en blå maskinelefant. En elefant vid entrén skulle förvisso lätt generera lätt kronor på en sommar, menade Mikael, men det är en snabb tjugolapp som inte stämmer in i den bild och känsla man vill skapa. - Andra varumärken. Många parker har avtal med företag, där företagen betalar för att få leverera, synas, finnas på plats på muggar, parasoller osv. Men i vilken bok av Astrid finns det varumärkesplacering? Numera finns inga Pepsimuggar eller GB-parasoll på Astrid Lindgrens Värld. - Souvenirer. Det handlar om att få bort alla köpbudskap och lita på människors förmåga att fatta egna beslut. Det finns inga uppmaningar någonstans om att någon ska köpa något, för vill man köpa något gör man det ändå och sedan man lämnade över ansvaret för plånboken till föräldrarna har försäljningen ökat. 12

13 - Maten. På Astrid Lindgrens Värld vill man att maten ska vara en del av upplevelsen. Därför har man tagit bort hamburgare och pommes frites från menyn, trots att det var den enskilt lönsammaste enheten på anläggningen. Men ingen bok av Astrid Lindgren innehåller hamburgare och därför ska man inte sälja det. Hamburgare är helt enkelt bara en snabb tjugolapp. Man vill att så mycket som möjligt ska vara lokalproducerat och som mentor, inspiratör och rådgivare har man stjärnkocken Fredrik Eriksson från Långbro Värdshus. Menyn fokuserar på Småland och svensk husmanskost, och i somras sålde man faktiskt 400 små portioner av kroppkakor, vilket man satt upp på menyn på Fredriks inrådan. Det är förvisso ingen storsäljare men det är ändå något genuint småländskt så det är självklart att det ska finnas det på menyn! Mikael gav exempel på hur man arbetar med maten och på vilket sätt man gynnar de lokala producenterna. Cirka 80 procent av råvarorna kommer från Småland och Öland. Detta blir självklart dyrare, för tidigare handlade man till lägsta möjliga pris på spotmarknaden, men samtidigt känner man att det är i linje med vad Astrid Lindgrens Värld står för. Arbetet har gett resultat och 2011 drog man en riktig medial jackpott, när man fick åtta helsidor i Allt om mat: Sveriges mest lekfulla park tar mat på allvar. - Marknadsföring. Före 2004 försökte man hålla ner priserna och marknadsföra sig så billigt som möjligt. Man sålde reklamutrymme till alla som ville betala, vilket genererade många snabba tjugolappar. Numera berättar man i stället om sig själv på bokmaner med tjockare papper och utan reklam. Man har till och med skapat ett eget typsnitt som heter Pippi Långstrump! Ta vara på det man har samtidigt utveckla nytt Astrid Lindgrens Värld är uppbyggt som sagomiljöer och man försöker att ta vara på det som finns i böckerna och i miljön. Som exempel nämner Mikael Lotta på Bråkmakargatan som utspelar sig på 1950-talet. Det är lätt att göra snabba tjugolappar på att t.ex. kalla restaurangen vid Bråkmakargatan på Astrid Lindgrens värld för Lottas kök och spinna vidare på titeln. Men i stället heter restaurangen Linnéas och där har man försökt att efterlikna en autentisk talsmiljö så långt som möjligt, med tidstypiska tapeter, gamla tidningar osv. Den sista stora bok som Astrid Lindgren skrev var Ronja Rövardotter. Tidigare hade man en kopia av Mattisborgen som stod trångt, mitt i parken. Nu har man investerat i en ny borg, där man försöker skapa känslan från boken med hjälp av vildvittror och rumpnissar och inte minst en stor borg som knäcks mitt itu. Det låter kanske enkelt men det handlar om att flytta 53 ton sten 1,5 meter på 8 minuter! Allt börjar på toppen Vilken dåre som helst kan bygga ett hus men att fylla det med innehåll och människor som berör är den stora konsten, menade Mikael. All utveckling och kraft kommer inifrån, men det börjar på toppen. Han ser varenda person som jobbar på Astrid Lindgrens Värld som en resurs och framför allt en investering, inte som en kostnad, och han jobbar mycket med sitt ledarskap. 13

14 Ett ärligt och genuint engagemang krävs från chefsnivå. För honom är det viktigt att Samuel på parkeringen vet att Mikael känner igen honom och regelbundet går ut och hälsar på honom. Det gör Mikael till en bra chef i Samuels ögon. Även här är mötet det viktiga. Alla bitarna måste finnas på plats Mikael liknar verksamheten vid Astrid Lindgrens Värld vid ett pussel där alla bitar måste finnas på plats, från Pippi till Samuel på parkeringen, för att det ska fungera. Alla är lika viktiga för gästens upplevelse och Pippi måste också förstå att Samuel är viktig. Mikael har några ledord som ska genomsyra all verksamhet: - information och kommunikation med varandra - sammanhållning inom gruppen - förståelse, stöttning och respekt för varandra. Det ska vara roligt att arbeta på Astrid Lindgrens Värld men företaget är samtidigt svenska mästare i regler och rutiner. Det handlar om att informera, kommunicera och förstå varandra. Alla måste förstå varför man gör på ett visst sätt inte bara att man ska göra det. De som jobbar på Astrid Lindgrens Värld får t.ex. gärna vara tatuerade men det får inte synas på arbetstid, för det finns inga tatuerade människor i Astrid Lindgrens böcker inte heller några tjejer med knallila hår. Du väljer att jobba hos oss Enligt Mikael handlar det om ansvar. Företaget tar ansvar för att de anställda får jobbet och för att det är roligt att jobba där men de anställda är själva ansvariga för att de har valt att jobba där. Det är ett viktigt perspektiv som Mikael alltid lyfter fram inför alla anställda inför varje säsong. Detta föranleder dock inga som helst problem, för alla vet vad som gäller. Det är också tydligt att det är populärt att jobba på Astrid Lindgrens Värld, för trots att den avtalsenliga lönen inte är speciellt hög vill 83 procent ändå komma tillbaka nästa år. Sveriges bästa upplevelse 2011 På de åtta år som gått sedan 2004 har omställningen ökat 67 miljoner kronor till 160 miljoner kronor och man har gått från till besökare på fem år. Förra året blev man utsedda till Sveriges bästa upplevelse av ett antal utländska bedömare. Men för den sakens skull slår man sig inte till ro. Nästa års nyhet är att man anlägger kvm småländskt landskap utifrån hur det kan ha sett ut på tidigt 1900-tal med frigående höns, stenrösen, lantraser, gärsgårdar, höskullar och allt annat, för att återskapa miljön för Emil och övriga familjen Svensson i Katthult. Det handlar om att göra saga till verklighet! 14