Kommunstyrelsen. Kallelse/föredragningslista. Tid: , kl. 15:00. Plats: Kommunhuset i sammanträdesrum Harrie. Pia Almström (M), ordförande

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista 1(3) Kommunstyrelsen Tid: , kl. 15:00 Plats: Kommunhuset i sammanträdesrum Harrie Pia Almström (M), ordförande Förhinder att delta vid kommunstyrelsens sammanträde ska anmälas till telefonnummer eller kommunstyrelsen@kavlinge.se så att ersättare kan kallas in. Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 1 av 162

2 Kallelse/föredragningslista 2(3) 1. Information 2. Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen 3. Nämndplan för kommunstyrelsen Beslut om förändring av taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor 5. Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid 6. Friskvårdsbudget 7. Underskriftsbemyndigande - Revidering 8. Tillgänglighetsplan Remiss 9. Ansökan om upphävande av nybyggnadsförbud för Barsebäckshamn 10. Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 - Antagande 11. En effektivare kommunal räddningstjänst Yttrande Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 2 av 162

3 Kallelse/föredragningslista 3(3) 12. Återrapportering av uppdrag och direktiv Busstrafik Hofterup- Dösjebro 13. Återrapportering av e-förslag om cirkulationsplats vid Grand Prixvägen/ Skönadalsvägen 14. Redovisning av delegationsbeslut Kävlinge kommun Sida 3 av 162

4 Information Ärende 1 KS 2018/49 Sida 4 av 162

5 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2018/49 Kommunstyrelsen Information Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Information som lämnas muntligen vid sammanträdet läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid kommunstyrelsens sammanträde kommer Marie Göransson, kommunsekreterare och Mats Svedberg, kanslichef, att informera om valstatistiken för valet den 9 september Kommunkansliet Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Kävlinge kommun Marie Göransson Kullagatan 2, Kävlinge Marie.Goransson@kavlinge.se kommunen@kavlinge.se Sida 5 av 162

6 Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen Ärende 2 KS 2018/345 Sida 6 av 162

7 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2018/345 Kommunstyrelsen Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen antas Ärendebeskrivning Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen: onsdagen den 23 januari onsdagen den 13 mars onsdagen den 24 april onsdagen den 22 maj onsdagen den 12 juni onsdagen den 28 augusti onsdagen den 25 september onsdagen den 23 oktober onsdagen den 20 november onsdagen den 18 december Kommunstyrelsen sammanträden börjar kl. 15:00 i kommunhuset rum Harrie om inget annat anges i kallelsen. Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Mats Svedberg, kanslichef, Mikael Persson, kommundirektör, Beslutet ska skickas till För kännedom Nämndenheten Kommunstyrelsen Kävlinge kommun Marie Göransson Kullagatan 2, Kävlinge Marie.Goransson@kavlinge.se kommunen@kavlinge.se Sida 7 av 162

8 Nämndplan för kommunstyrelsen 2019 Ärende 3 KS 2018/344 Sida 8 av 162

9 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2018/344 Kommunstyrelsen Nämndplan för kommunstyrelsen 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till nämndplan för kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Förslag till nämndplan för kommunstyrelsen har upprättats utefter ramar fastställda av kommunfullmäktige. I kommunstyrelsens ram ingår även särskilda poster av övergripande slag eller projektkaraktär, vilka budgeteras separat. Häribland märks bland annat lönekompensation, kompensation för befolkningsökning och anslaget kommunstyrelsen till förfogande. Förslag till intern kontrollplan samt kommunövergripande mål 2019 som är adresserade till kommunstyrelsen ingår i nämndplanen. Direktiv redovisas i separat bilaga. De nya nämnderna kommer senast februari 2019 att ta förnyade beslut kring nämndplan Beslutsunderlag Nämndplan för kommunstyrelsen 2019 Direktiv KS nämndplan 2019 Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Mikael Persson, kommundirektör, Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Kommunstyrelsen Johan Andersson Johan.Andersson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 9 av 162

10 Nämndplan kommunstyrelsen 2019 tkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Driftram (verksamhet) Resultat/prognos (verksamhet) Investeringsram Budget 2019 Kävlinge kommun har sammantaget en stark ekonomisk ställning, god kontroll och hög effektivitet i verksamheterna. På kort sikt är det ekonomiska läget ansträngt och kommunen förbrukar enligt prognosen för 2018 mer resurser än 98 procent av skatter och bidrag. För att nå ett rimligt ekonomiskt resultat 2019 har resurstillskottet avseende kompensationen för befolkningsökning minskats något för På längre sikt utmanar den demografiska utvecklingen, framför allt gällande äldre, men även för barn och unga. Fler i egen försörjning är också av stor vikt. Skatteintäkternas tillväxttakt ökar under vilket under planåren ger förutsättningar för en något högre resultatnivå. Kommunstyrelsens budgetram för 2019 är tkr. Ramen inkluderar både kommunstyrelsens ordinarie verksamheter ( tkr) och övriga anslag ( tkr). Ramen för ordinarie verksamheter har förändrats med 360 tkr inför De ramförändringar som gjorts i form av tillskott avser Räddningstjänst Syd (389 tkr) priskompensation (318 tkr) och It-nätverk (750 tkr) samt detaljplan (200 tkr). Ramen har minskats med It-tilläggstjänst (1 200 tkr) och anslag för befarat underskott 2018 för samarbetsnämnden IT (317 tkr) samt kompetensutveckling ledarskap (500 tkr). Lönerörelsen för 2018 är ännu ej klar, men nämnden kommer att kompenseras för de löneökningar som görs. Ks övriga anslag Budgeterade medel under kommunstyrelsens övriga anslag uppgår till tkr. Av Ks övriga anslag är tkr avsatta till kompensation löner, tkr till befolkningskompensation, och tkr till lokalkostnader samt tkr till Ks till förfogande. Anslag är även budgeterade till komponentavskrivning gatuunderhåll (2 140 tkr) och Lommabanan (1 600 tkr), samt digitalisering (2 440 tkr). Resterande budgeterade medel på tkr är avsatta till Stationsstaden (800 tkr), GCväg 108:an (700 tkr), elbilar (600 tkr), och Barsebäckstrand (500 tkr) samt Kävlingeån (200 tkr). Investeringar Under 2019 planeras investeringar för totalt tkr. Merparten är budgeterat till Barsebäck strandbad ( tkr) och som ospecificerade investeringsmedel för kommunstyrelsen ( tkr). För investeringar gällande digitalisering budgeteras tkr och för teknik kopplat till nya arbetssätt 350 tkr 1 Sida 10 av 162

11 Kommunövergripande mål 2019 adresserade till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har fått fyra av de sju kommunövergripande målen adresserade från kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har kompletterat målen med egna indikatorer och finner inget behov av några egna nämndmål. Eventuella utfall och/eller visionsvärde som saknas kommer att kompletteras i hämndplan 2019 som beslutas i februari. 100 % välkommen Kävlinge kommun är en plats där man känner sig välkommen. Vi vill att vår service ska kännetecknas av tillgänglighet, öppenhet och ett bra bemötande. Att bjuda in kommuninvånarna till dialog ger politiker och invånare möjlighet att diskutera inriktningar och prioriteringar. Det handlar om att sträva efter att i tidigt skede inleda ett samtal för att på så sätt förbereda hållbara politiska beslut, ge och ta emot råd och kunskap. Vår inriktning är att lösa så mycket vi kan i första kontakten. 1. Kävlinge kommuns invånare har inflytande, erbjuds god service och ett gott bemötande Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Kf: Nöjd Inflytande-Index Helheten Kf: Nöjd-Inflytande-Index för påverkan Kf: Nöjd-Medborgar-Index för bemötande och tillgänglighet Kf: Andel som får svar på en fråga vid första telefonsamtalet % 76 % 85 % Kf: Andel som får svar på e-post inom två arbetsdagar 98 % 94 % 100 % Kf: Nöjd-Medborgar-Index Kf: Nöjd-Inflytande-Index för Information Kf: Andel i servicemätningen som bedömer att bemötande är mycket gott 31 % 81 % 90 % Kf: Information till alla, SKL:s webbundersökning 90 % 92,5 % 95 % Kf: Andel ärenden lösta i första kontakten av kundtjänst per år Nämndens egna indikatorer 46 % 43 % 55 % Ks: Antalet inkomna e-förslag Antal synpunkter Åsikt Kävlinge Sida 11 av 162

12 Goda livsmiljöer för en skönare vardag Kävlinge kommun växer och stadsutvecklingen är en strategisk viktig och långsiktig process som påverkar invånarnas vardagsmiljöer. Attraktiva boendemiljöer och stort utbud av fritidsaktiviteter ger möjlighet att leva i en hälsosam miljö. Det handlar om att boendemiljöerna som byggs ska vara hållbara, att invånarna trivs i sina omgivningar och känner sig trygga. Ett dynamiskt företagsklimat ger fler möjligheter till sysselsättning. I Kävlinge ska alla invånare ha möjlighet till en lite skönare vardag. 4. Kävlinge kommuns invånare har en meningsfull och utvecklande fritid Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Kf: Nöjd-Region-Index för fritidsmöjligheter Kf: Nöjd-Medborgar-Index för idrotts- och motionsanläggningar Kf: Nöjd-Medborgar-Index för kultur Kf: God friluftskommun, placering i naturvårdsverkets ranking Kf: Andel som tycker det är roligt på kulturskolan, Enkät Kulturskola Finns ej Finns ej 90 % Kf: Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal/inv 5,3 Finns ej 6 Kf: Antal unika deltagare i förening med kommunalt aktivitetsstöd* Nämndens egna indikatorer Finns ej Finns ej Finns ej Ks: Antal event som sätter Kävlinge på kartan Kävlinge kommun växer genom attraktiva boendemiljöer och framgångsrikt näringsliv Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Kf: Nöjd-Region-Index (NRI) Kf: Nöjd-Region-Index för bostäder Kf: Nöjd-Region-Index - för hur väl Kävlinge uppfyller medborgarnas förväntningar på en plats att bo och leva på Kf: Nöjd-Region-Index - för möjligheterna till att hitta bra boende Kf: Nöjd-Region-Index - för utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus mfl) 7,4 7,3 7,7 6,3 6,2 6,8 5,6 5,6 5,9 Kf: Nöjd-Region-Index för att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Kävlinge Kf: Nöjd-Region-Index för tillgången till parker, grönområden och natur ,9 7,9 8,3 Kf: Befolkningsstatistik, Genomsnittlig ökning, rullande 10 år 1,1 % 1,1 % 1,5 % Kf: Befolkningsstatistik, Ks årlig tillväxt befolkningsstatistik 1,4 % 1,4 % 1,5 % Kf: Antalet färdigställda bostäder, totalt i kommunen ackumulerat Kf: Nöjd-Region-Index för kommunikationer Kf: Möjlighet att få tillgång till minst 100 Mbit/s, uppgifter från PTS 60 % 81 % 100 % Kf: Nöjd-Region-Index för trygghet Kf: Trygghetsmätning, Öppna jämförelser (ranking) Sida 12 av 162

13 Kf: Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i kommunen Kf: Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare 4,04 4,03 4,19 6,0 6,3 6,7 Kf: Företagsklimat NKI Öppna jämförelser Insikten Nämndens egna indikatorer Ks: Utpendlingsutveckling (Förändringen i antalet arbetsutpendlare i procent, rullande 5-årsperiod) [arena för tillväxt] 4 ( ) Finns ej 5 Ks: Mbu, invånarnas syn på tillgången till gång- och cykelvägar? 6,9 6,9 7 Ks: Antalet företagsbesök Ks: Företagens utveckling (Årets resultat), placering/ranking [Källa Business Analys] Ks: Näringslivets tillväxt (verklig tillväxt, (nettoomsättningsökning), placering/ranking [Källa Mats R?] 77 (aug 2018) (2018) 100 Ks: Handelsindex Ks: Omsättning på Handelsplats Center Syd (Källa HUI) rapport i september) Ks: Antal nya företag [Källa Business analys vilket medger uppföljning vid halvårsbokslut] Finns ej Finns ej Finns ej Ks: Svenskt näringslivsindex- Skolans attityd till företagsamhet 4,1 3,9 4,2 Ks: Antal våldsbrott 6,1 5,6 5,0 Ks: Antal stöld- och tillgreppsbrott 46 44,2 35 Ks: Upplevd trygghet enligt polisens trygghetsmätning 1,68 1,5 Ks: Mbu, Index för möjligheten att använda kollektivtrafiken för resor. 6,4 6,4 6,8 6. Kävlinge kommun arbetar för en hållbar utveckling och en hälsosam miljö Indikatorer Kf: Totala energiåtgången i kommunala fastigheter (Kwh/kvm/år) Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde Kf: Andelen icke-fossilt bränsle i kommunens verksamheter 87 % 80 % 100 % Kf: Andelen fossilbränslefria fordon i kommunens verksamheter, mätning påbörjas 2015 Kf: Nöjd-Medborgar-Index för miljöarbete, kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt 8 % 8 % 90 % Kf: Antal kilo restavfall per invånare Kf: Procentuellt minskat matsvinn i de kommunala verksamheterna (i relation till 2015 års värde) 14 % 20 % 20 % Kf: Aktuell hållbarhet, ranking Nämndens egna indikatorer Ks: Andel fossilbränslefria bilar 8 % 8 % 90 % Ks: Antal påstigningar i kollektivtrafiken i förhållande till total befolkning [källa Skånetrafiken] Ks: Andel nytillkomna bostäder inom 500 meter från hållplats (fågelvägen, motsvarar cirka 650 meter verklig väg) två års eftersläpning kommer kommer kommer 50% (2014) 71,2% (2015) Ks: Skyddad natur Naturreservat (ha) 573 (2018) 650 Ks: Skyddad natur per invånare- (kvm/inv) 185 (2018) Ks: Utsläpp av växthusgaser (totalt som CO2-ekvivalenter) (källa: RUS), ton/år (2014) (2015) 90% (2020) 4 Sida 13 av 162

14 Budget 2019 Verksamhetssammandrag, tkr Bokslut 2017 Budget 2018 Prognos 2018 Budget 2019 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunledning Ekonomi Kansli HR Kommunikation Strategisk avdelning Delsumma Kompensation löner Befolkningskompensation Ek. bistånd ½ årseffekt befolkning Reserv lokalkostnader SN Lokaler BN Bad- och idrottsanläggningar Övriga lokaler Nytt boende LSS Komponentutbyte gatuunderhåll Barsebäckstrand -500 Nya torget Kävlinge Kävlingeån, kapitalkostnad Stationsstaden, infrastruktur Lommabanan, infrastruktur egen inv Lommabanan, medfinansiering GC-väg 108:an -700 Elbilar exklusive elladdare Digitalisering Kommunstyrelsen till förfogande Delsumma Summa Sida 14 av 162

15 Investeringar, tkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Ärende och dokumenthantering IT inv administration IT infrastruktur Ks Ospecificerad Barsebäck strandbad Digitalisering Digitala skyltar E IT utbyte datorer skola Nätverksutbyggnad Utveckling beslutsstöd -500 Bilden av Kävlinge, diverse åtgärder -500 Rivning Löddeköpinge 12: Teknik nya arbetssätt -350 Summa Nyckeltal och planeringsförutsättningar Nyckeltal, kommunstyrelsen Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Ekonomiska nyckeltal Resultatavvikelse ordinarie verksamhet, % 5,6 0 0 Skattesats % 18,51 18,51 18,51 Verksamhetsnyckeltal Antal invånare Antal synpunkter Åsikt Kävlinge 481 Personalnyckeltal Sjukfrånvaro, % 4,2 3,0* 3,0* varav kortidsfrånvaro, % 2,0 varav långtidsfrånvaro, % 2,2 HME motivation ** HME ledarskap ** HME styrning ** *Acceptabelt värde 2018 **Visionsvärde Sida 15 av 162

16 Intern kontroll Det huvudsakliga syftet med den interna kontrollen är att bidra till att ändamålsenligheten i verksamheten stärks och att verksamheten bedrivs effektiv och säkert utifrån de mål och regler som gäller för verksamheten. Nämnden sammanställer, utifrån en konsekvens- och sannolikhetsanalys, i nedanstående tabell de kontrollpunkter som kommer att genomföras under året. Granskningen avser Ansvarig Riskvärde Kontroll av momsavdrag Kontroll av avtalstrohet Behörighetskontroll vid anställning Kontroll av verkställighet av kommunfullmäktiges beslut ekonomichef ekonomichef HR-chef Kanslichef Intern kontrolluppdragen ska vara klara senast november Kundlöften För att Kävlingeborna ska veta vad de kan förvänta sig av kommunen har vi olika löften för en rad tjänster som vi benämner våra löften till dig. Det är viktigt att våra kommuninvånare upplever att de får en bra och snabb service med god kvalitet av oss som arbetar i Kävlinge kommun. Här följer aktuella kundlöften inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Benämning Servicelöfte Företagsutveckling Tomtkö för bostäder innehåll Kommunövergripande löften kring service, tillgänglighet och bemötande Du som är intresserad av att starta eget företag får träffa någon på näringslivsenheten inom en vecka för en första konsultation och rådgivning. En företagare som kontaktar Företagskoordinatorn blir inbokad på möte med relevanta tjänstemän från våra olika inom myndighetsområden inom två arbetsdagar. En företagare som kontaktar kommunen med önskan om ett företagsbesök ska få det inom tio arbetsdagar. När du blir fördelad en tomt och skickar in en ansökan om att få köpa den, garanterar vi att du inom tio arbetsdagar efter sista anmälningsdag får besked om ifall du får köpa eller inte. Direktiv Redovisas i separat bilaga. 7 Sida 16 av 162

17 Organisation: Kommunstyrelsen Verksamhetsplan: Verksamhetsplan 2018 Ej avrapporterade direktiv och uppdrag Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Kapitalförvaltning Utreda nuvarande kapitalförvaltning kopplad till framtida kostnad och utbetalning av pensioner. Victoria Galbe Beslutades vid: Kf 65/2015 Diarienummer: Ks 2015/198 Beslutsinstans: Kf -Attraktiv kust sträcka Projektplan fas 2 service och tillgänglighet Kommunikationsmöjligheterna till och från det nya badhuset Busstrafik Hofterup -Dösjebro Kommundirektören får i uppdrag att utreda alternativen för att skapa en attraktiv och tillgänglig kuststräcka med bad och promenadoch cykelstråk i enlighet med skrivning. Kommundirektören får i uppdrag att ta fram en projektplan med utvecklingsinsatser för fas 2 av kommunens satsning på service och tillgänglighet. Processkartläggning läggas in här. Kommunstyrelsen får vidare i uppdrag att ta fram förslag till förstärkning av de lokala kollektiva kommunikationsmöjligheterna till och från det nya badhuset. Kommundirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna att etablera en trafiklinje mellan Hofterupo Dösjebro med tidtabell anpassad till resmönster och tågtider. Utredningen ska innehålla ekonomisk konsekvensanalys, alternativa linjedragningar baserat på resmönster samt möjlighet till samarbetsformer. Återrapporterad vid: emats Ros n Beslutades vid: Kf 45/2016:5 Pärnilla Ahnfors Diarienummer: Ks 2016/177 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutsinstans: Ks 87/2015 Diarienummer: Ks 2015/229 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Fredric Palm Beslutades vid: Kf 24/2017 Diarienummer: Ks 2017/155 Beslutsinstans: Återrapporterad vid: Fredric Palm Beslutades vid: KF 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/218 Beslutsinstans: KF Återrapporterad vid: Sida 17 av 162 Johan Andersson, :04 1

18 Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Mikroplaster i kommunal verksamhet Möjlighet att dra tillbaka detaljplan -Nytt förenings arrangemang Översyn av ekonomiska styrprinciper för nämnderna Digital kommunikationsstrategi Kommundirektören får i uppdrag att kartlägga förekomsten av mikroplaster i kommunens verksamhet er, samt redovisa förslag på hur kommunens verksamheter kan minska spridningen av dessa. Kommundirektören får i uppdrag att utreda möjligheterna att dra tillbaka detaljplaner i enlighet med tankegångarna kring ett liknande -förslag i Atte fallsutredningen.utredningen ska inkludera möjlighets, ekonomisk samt resursanalys. Kommundirektören får i uppdrag att i samverkan med föreningarna utreda och ta fram förslag på föreningsarrangemang som sammanför och lyfter fram goda exempel ur föreningslivet. Utredningen och förslaget ska ses som komplement till föreningsstrategin. Kommundirektören får i uppdrag att göra en översyn av de ekonomiska styrprinciper na för att tydliggöra incitamenten för nämnderna att effektivisera och därmed självfinansiera satsningar inom ramen. Kommunikationschefen får i uppdrag att utifrån utredningen och idéförslaget på en digital kommunikationsstrategi ta fram en konkret handlingsplan med tidssatta aktiviteter och tydliga KPFI:er (mätpunkter). Fredric Palm Beslutades vid: KF 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/219 Beslutsinstans: KF Återrapporterad vid: Fredric Palm Beslutades vid: KF 37/2017 Anneli Nilsson Victoria Galbe Mikael Persson Diarienummer: Ks 2017/220 Beslutsinstans: KF Återrapporterad vid: Beslutades vid: KF 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/221 Beslutsinstans: KF Återrapporterad vid: Beslutades vid: KF 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/224 Beslutsinstans: KF Återrapporterad vid: Beslutades vid: Ks 8/2017 Diarienummer: Ks 2017/38 Beslutsinstans: Ks Återrapporterad vid : Sida 18 av 162 Johan Andersson, :04 2

19 Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Pris för att motverka våld, rasism, nazism och främlingsfientlighet Arbetsbeskrivning för rådet för Trygghet och Hälsa Kommunfullmäktiges beslut Kommunkansliet får i uppdrag att se över regelverket för priset för att motverka våld, rasism, nazism och främlingsfientlighet. Nytt regelverk och namnförslag ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut senast Säkerhetsenheten ska senast den återkomma med ny arbetsbeskrivning för Rådet för Trygghet och Hälsa. Björn Andersson Björn Andersson Beslutades vid: KF 11/2017 Diarienummer: Ks 2017/88 Beslutsinstans: KF Återrapporterad vid: Beslutades vid: Ks 62/2018 Diarienummer: Ks 2018/208 Beslutsinstans: Ks Återrapporterad vid : Ta fram förslag på avtalssamverkan inom nuvarande Gemensamma nämndsamarbeten Mats Svedberg Beslutsinstans: Ks 94/2018 Diarienummer: Ks 2018/231 Beslut i KF i november Ta fram förslag på tillsynssamarbete inom 5 Yes Extern konsult anlitas. Mikael Persson Beslutsinstans: Ks 94/2018 Diarienummer: Ks 2018/231 Ta fram förslag hur kommunen kan stimulera till byggande av trygghetsboende Markanvisningar, ägardirektiv, mm. Beslut i KF i november Fredric Palm Beslutsinstans: Ks 94/2018 Diarienummer: Ks 2018/231 Beslut i KF i november Sida 19 av 162 Johan Andersson, :04 3

20 Beslut om förändring av taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Ärende 4 KS 2018/253 Sida 20 av 162

21 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2018/253 Kommunstyrelsen Beslut om förändring av taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner förslag till nya taxor för myndighetsärende enligt LSO och LBE. Kommunfullmäktige ger Kävlinge kommuns ägarrepresentanter i uppdrag att vid direktionens möte föreslå årlig uppföljning av myndighetsutövningens ekonomiska utfall samt föreslå översyn av föreslagen indexering. Ärendebeskrivning Räddningstjänsten Syd utövar tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Tillsynen kan enligt kommunallagen finansieras genom avgifter alternativt via skattefinansiering. Räddningstjänsten Syd har efter analys av intäkter och kostnader kopplade till tillsynsverksamheten ovan konstaterat att dagens taxor inte täcker kostnaderna. Om medlemskommunerna vill att verksamheten ska bära sina egna kostnader behöver taxekonstruktionen göras om och avgifterna höjas. Föreslagen taxa har räknats fram med stöd av det underlag som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tog fram Förslaget består av nya taxebestämmelser samt taxetabeller som baseras på en tidsuppskattning för olika ärendetyper och beräkning av handläggningskostnad per timme, se bifogade dokument. Kävlinge kommuns säkerhetschef Björn Andersson drar följande slutsatser i sin analys: Kommunstyrelsen Kävlinge kommun Victoria Galbe Kullagatan 2, Kävlinge Victoria.Galbe@kavlinge.se kommunen@kavlinge.se Sida 21 av 162

22 2 (2) 1. Många Räddningsförbund/kommuner bygger sina taxor på SKLs underlag 2. Förslaget ger en rättvis fördelning av kostnader mellan olika näringar, kommunala verksamheter, mindre verksamheter vs. stora industri verksamheter. 3. Förslaget möjliggör korrekta tillsynsintervall, genom riskbaserade tillsyner (för brand och personskada), vilket ska leda till ett förbättrat brandskydd för alla verksameter som omfattas. Beträffande förslaget på årlig indexering enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) konstateras att indexet ligger relativt högt och att det kan generera en kraftigare kostnadsutveckling än vad som är skäligt. Därför förslås att Räddningstjänsten Syd gör årliga uppföljningar av det ekonomiska resultatet för verksamheten samt ser över modellen för indexering innan beslut fattats och sen med tre till fem års intervall. Beslutsunderlag Förslag till taxebestämmelser för myndighetsärenden enligt lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor, bilaga Förslag till taxebestämmelser för myndighetsärenden enligt lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor, följebrev Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Mikael Persson, kommundirektör, Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Räddningstjänsten Syd Kävlinge kommuns ägarrepresentant i Räddningstjänsten Syd Sida 22 av 162

23 Sida 23 av 162

24 Sida 24 av 162

25 Sida 25 av 162

26 Sida 26 av 162

27 Sida 27 av 162

28 Sida 28 av 162

29 Sida 29 av 162

30 Sida 30 av 162

31 Sida 31 av 162

32 Sida 32 av 162

33 Sida 33 av 162

34 Sida 34 av 162

35 Sida 35 av 162

36 Sida 36 av 162

37 Sida 37 av 162

38 Sida 38 av 162

39 Sida 39 av 162

40 Sida 40 av 162

41 Sida 41 av 162

42 Sida 42 av 162

43 Sida 43 av 162

44 Sida 44 av 162

45 Sida 45 av 162

46 Sida 46 av 162

47 Sida 47 av 162

48 Sida 48 av 162

49 Sida 49 av 162

50 Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid Ärende 5 KS 2018/209 Sida 50 av 162

51 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2018/209 Kommunstyrelsen Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid godkänns, enligt beslutsunderlag Ärendebeskrivning Kävlinge kommun ska erbjuda sina medarbetare möjlighet att växla semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Syftet är att ge medarbetare ytterligare ledig tid utöver ordinarie semesterdagar genom att växla semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Hela det årliga semesterdagstillägget växlas till fem eller sex lediga dagar, enligt följande: Medarbetare som fram till och med det kalenderår de fyller 39 år får fem extra lediga dagar. Medarbetare som från och med det kalenderår de fyller 40 år får sex extra lediga dagar. För att omfattas av erbjudandet ska medarbetare ha en tillsvidareanställning med semestertjänst eller en tidsbegränsad anställning med semestertjänst under hela det aktuella kalenderåret. Beslutsunderlag [Här kommer namnet på de handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget hämtas in automatiskt. Du behöver inte skriva något under denna rubrik.] Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Beslutet ska skickas till För kännedom Elin Willerud, HR-chef För verkställighet Kommunstyrelsen Lennart Jönsson Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge Sida 51 av 162

52 Sida 52 av (2)

53 Ange Dokumentnamn. 1(2) Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid Kävlinge kommun erbjuder sina medarbetare möjlighet att växla semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Syftet är att ge medarbetare ytterligare ledig tid utöver ordinarie semesterdagar genom att växla semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Hela det årliga semesterdagstillägget växlas till fem eller sex lediga dagar, se nedan. Medarbetare som fram till och med det kalenderår de fyller 39 år får fem extra lediga dagar. Medarbetare som från och med det kalenderår de fyller 40 år får sex extra lediga dagar. Semesterdagstillägget kan växlas mot ledig tid from januari Vilka medarbetare omfattas av erbjudandet Medarbetare som har tillsvidareanställning med semestertjänst eller tidsbegränsad anställning med semestertjänst under hela det aktuella kalenderåret omfattas av erbjudandet. Medarbetare med uppehålls- eller ferieanställning samt de medarbetare som inte bedöms få full årssemester omfattas inte av erbjudandet. Medarbetare med anställning enligt PAN eller BEA omfattas inte heller av erbjudandet. Dessutom gäller inte erbjudandet de medarbetare som omfattas av andra lokala avtal kring arbetstidsförkortning. Att tänka på för medarbetaren Viktigt att tänka på är att växlingen innebär att årslönen minskar med motsvarande semesterdagstilläggets storlek. Semesterdagstillägget är den ersättning som betalas ut i samband med semestern (0,605 % av månadslönen per uttagen semesterdag). Förändrad lön påverkar även ersättningen från t ex A-kassan och framtida pension. Det är dock en liten påverkan under ett års växling, men vid en fortsatt växling över tid kan det få en större påverkan. Ansökan Efter ansökan från medarbetare tar ansvarig chef ställning till om det utifrån verksamhetens behov finns möjlighet för medarbetaren att växla semesterdagstillägg mot ledighet. Överenskommelse om att växla semesterdagstillägget mot ledig tid görs per kalenderår och sker i form av en skriftlig överenskommelse mellan medarbetare och chef. En särskild blanklett används till ansökan och överenskommelse. Lennart Jönsson SMS: Lennart.Jonsson@kavlinge.se Kävlinge kommun, HR-avd, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2, Kävlinge kontakt@kavlinge.se Sida 53 av 162

54 2 (2) Planering och uttag av den extra ledigheten Den extra ledigheten ska på samma sätt som semesterledigheten planeras utifrån verksamhetens krav och behov. Ledigheten ska tas ut i hela dagar och ska vara uttagna under respektive kalenderår. De extra lediga dagarna kan inte sparas till nästkommande kalenderår. I första hand ska innevarande års semester tas ut och huvudsemester ska planeras till perioden juni-augusti. I andra hand planeras de extra lediga dagarna. Villkor För att kunna ta del av erbjudandet får inte medarbetaren ha några sparade semesterdagar vid årets inledning. De extra dagarna kan enbart tas ut som hela dagar och de kan inte sparas till nästkommande kalenderår. All årets semester och de extra dagarna ska tas ut under växlingsåret. För de växlade dagar som på grund av oförutsedda händelser inte tagits ut under året sker återbetalning av semesterdagstillägg, t ex på grund av längre tids sjukdom eller att anställningen upphör. Tidplan och hantering Ansökan, enligt särskild blankett, lämnas till chef senast den 1 november för kommande semesterår. Berörd chef skickar överenskommelsen till Löneservice senast den 30 november. Sida 54 av 162

55 Friskvårdsbudget Ärende 6 KS 2018/258 Sida 55 av 162

56 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2018/258 Kommunstyrelsen Friskvårdsbudget Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utfall som överstiger budget och som HR-avdelningen ej klarar att hantera ersätts via medel från ks till förfogande. Ärendebeskrivning HR-avdelningen har budget för friskvårdsbidrag till anställda. Kostnader för friskvård har under de senaste åren ökat och överskrider budgeterad nivå. HR-avdelningen kan inte påverka kostnadsutvecklingen då friskvådsbidraget är en förmån för alla anställda i kommunen. Då budget överskrids belastar detta HRs verksamhet och uppdrag. Beslutsunderlag HR friskvårdsbidrag 2018 Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Mikael Persson, kommundirektör, Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Kommunstyrelsen Elin Willerud Elin.Willerud@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 56 av 162

57 HR Friskvårdsbidrag (tkr) KS TN MBN BN SN Totalt tkr Friskvårdsbidrag budget 465 tkr Utfall den 31 juli 2018, 352 tkr Förslag: utfall som överstiger budget och som HR-avdelningen ej klarar att hantera ersätts via medel från ks till förfogande. Sida 57 av 162

58 Underskriftsbemyndigande - Revidering Ärende 7 KS 2018/353 Sida 58 av 162

59 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2018/353 Kommunstyrelsen Underskriftsbemyndigande - Revidering Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Reviderad underskriftsbemyndigande antas. Ärendebeskrivning Med anledning av att Camilla Holmberg tillträder som ny kommunikationschef samt att Lina Rosenstråle har tillträtt som samhällsbyggnadschef behöver gällande underskriftsbemyndigande revideras. Med anledning av organisationsförändring har även delegater för att underteckna leasingavtal ändrats. Beslutsunderlag Underskriftsbemyndiganden, bilaga Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Mats Svedberg, kanslichef, Mikael Persson, kommundirektör, Beslutet ska skickas till För kännedom Camilla Holmberg, kommunikationschef Lina Rosenstråle, samhällsbyggnadschef För verkställighet Marie Göransson, kommunsekreterare, för publicering på INKA Kommunstyrelsen Kävlinge kommun Marie Göransson Kullagatan 2, Kävlinge Marie.Goransson@kavlinge.se kommunen@kavlinge.se Sida 59 av 162

60 Bilaga Ks 10/2018 Underskriftsbemyndiganden Firmatecknare Kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, ekonomichef Victoria Galbe, strategisk planeringschef Fredric Palm, Kommunikationschef Johanna Davander Camilla Holmberg och HRchef Elin Willerud bemyndigas två i förening teckna kommunens firma. Bemyndigande att teckna kommunens skuld- och borgensförbindelser Kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, ekonomichef Victoria Galbe, strategisk planeringschef Fredric Palm kommunikationschef Johanna Davander Camilla Holmberg och HRchef Elin Willerud bemyndigas att två i förening teckna kommunens skuld- och borgensförbindelser. Underskriftsbemyndigande för check-, bank- och posträkningar Nedanstående uppdras att två i förening underteckna Kävlinge kommuns check, bank- och posträkningar samt göra kontantuttag i Sparbanken Skåne kontonummer Assistent Bodil Dahlqvist Ekonom Karin Sandström Kanslichef Mats Svedberg Assistent Maria Andersson Kommundirektör Mikael Persson Ekonomchef Victoria Galbe Ekonom Helle Benediktsson Ekonom Johan Andersson Ekonom David Davidsson Fullmakt avseende utställda räkningar och skadeståndsanspråk Kanslichef Mats Svedberg, eller vid förfall för honom ekonomichef Victoria Galbe, bemyndigas att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter för samtliga av kommunen utställda räkningar. Undertecknande av köpehandlingar, övriga avtal och rättegångsfullmakter För verkställande av fattade beslut bemyndigas kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, strategisk planeringschef Fredric Palm, ekonomichef Victoria Galbe, kommunikationschef Johanna Davander Camilla Holmberg och HRchef Elin Willerud att två i förening på kommunens vägnar underteckna handlingar avseende fastighetsförvärv/försäljning och markupplåtelseavtal. För verkställande av fattade beslut bemyndigas kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, ekonomichef Victoria Galbe, strategisk planeringschef Fredric Palm. Kommunikationschef Johanna Davander Camilla Holmberg och HR-chef Elin Willerud, att två i förening på kommunens vägnar underteckna övriga avtal. Sida 60 av 162

61 Bilaga Ks 10/2018 Kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, ekonomichef Victoria Galbe och strategisk planeringschef Fredric Palm bemyndigas att två i förening underteckna rättegångsfullmakter för kommunens räkning. Bemyndigande att verkställa upphandlingsbeslut Beslutande i upphandlingsärenden bemyndigas att för verkställande av fattat beslut också underteckna avtal. Bemyndigande att underteckna leasingavtal Ekonomichef Victoria Galbe, kanslichef Mats Svedberg eller inköpsstrateg Helen Axelsson bemyndigas att teckna kommunens leasingavtal i förening med endera, kommundirektör Mikael Persson, socialchef Christin Johansson, sektorschef omsorg Ann-Louise Christensen, sektorschef arbetsliv och fritid Anneli Nilsson,, samhällsbyggnadschef Göran Sandberg Lina Rosenstråle Bemyndigande att företräda Kävlinge kommun i Boverkets E-tjänst Strategisk planeringschef Fredric Palm bemyndigas i enlighet med fattade beslut företräda Kävlinge kommun på Boverkets e-tjänst för statligt stöd och bidrag. Sida 61 av 162

62 Tillgänglighetsplan Remiss Ärende 8 KS 2018/350 Sida 62 av 162

63 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2018/350 Kommunstyrelsen Tillgänglighetsplan Remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Tillgänglighetsplan enligt bilaga sänds på remiss till nämnder och berörda organisationer under perioden Ärendebeskrivning Nuvarande tillgänglighetsplan går ut Förslag till ny plan har därför tagits fram. Tillgänglighetsplanen ska vara ett styrdokument som kommunstyrelsen och nämnderna använder som underlag till mål, budget och verksamhetsplaner. Syftet med tillgänglighetsplanen är att med utgångspunkt i FN:s standardregler: - verka för att alla människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till full delaktighet och jämlikhet, - införliva tillgänglighetsperspektivet inom alla områden, så att tillgänglighetspolitiska åtgärder integreras i samhällsplaneringen och vägs in från början vid all kommunal planering, - undanröja hinder så att det blir möjligt för människor med funktionsnedsättning att bli fullt delaktiga i samhällslivet. De övergripande ambitionerna i tillgänglighetsplanen är det kommunen avser uppnå för att öka tillgängligheten och delaktigheten i Kävlinge. Kvinnor, barn och äldre är en särskilt utsatt grupp bland personer med funktionsvariationer, vilket konstateras och erkänns i FN-konventionen. Därför ska perspektiven kring barn, äldre och jämställdhet särskilt prägla alla delar av Kävlinge kommuns tillgänglighetsarbete. Planen är indelad i följande rubriker för att möjliggöra specificerade ambitionsnivåer under respektive område. - Information och kommunikation - Förskola och skola - Kultur och fritid - Bostad och fysisk miljö - Trafikmiljö och kommunikationer - Arbete och sysselsättning Kommunstyrelsen Mats Svedberg Mats.Svedberg@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 63 av 162

64 2 (2) Förslaget föreslås nu sändas på remiss till nämnder och berörda organisationer under perioden Efter remissrundan kommer förslaget upp på nytt med ev ändringar för behandling i kommunstyrelsen den 21 november och antagande i kommunfullmäktige den 12 december för att börja gälla från 1 januari Handikapprådet har informerats om tänkt beslutsgång och kommer att få löpande information vid två tillfällen under hösten Beslutsunderlag Tillgänglighetsplan remissutgåva Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Socialnämnden Bildningsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Pensionärsorganisationerna i Pensionärsrådet Handikapporganisationerna i Handikapprådet Sida 64 av 162

65 Tillgänglighetsplan Kävlinge kommun Underrubrik eller bild Kävlinge kommun, Nämndenheten, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2 Sida 65 av 162

66 Innehållsförteckning Inledning och syfte...3 Syfte...3 Upplägg...3 Omfattning...4 Uppföljning...4 Kommunfullmäktiges mål...4 Nationella mål...4 Nytt nationellt mål för funktionshinderpolitiken...5 Definitioner...5 Områden...6 Information och kommunikation...6 Förskola och skola...7 Kultur och fritid...8 Bostad...9 Tillgänglighet offentlig miljö...10 Arbete och sysselsättning...11 Källor...12 Sida 66 av 162

67 Inledning och syfte Medborgare i kommunen ska behandlas jämlikt. Det betyder att alla har rätt till en god service. För att möjliggöra delaktighet på lika villkor behöver verksamheter inom kommunen bidra till att utjämna skillnader i levnadsvillkor. Att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning är ett viktigt led i det arbetet. Arbetet med tillgänglighet är alla verksamheters ansvar och kräver kontinuerligt ökad kunskap och utbildning för att utveckla och genomföra ett bra tillgänglighetsarbete. Genom samordnade insatser och prioritering av tillgänglighetsfrågor arbetar Kävlinge kommun med att alla medborgare ska känna sig respekterade och ges förutsättningar att må bra. Tillgänglighet innebär att alla själva ska kunna ta sig fram och klara sig i sin omgivande miljö. God tillgänglighet är en förutsättning för att alla människor ska kunna delta i samhällslivet på jämlika villkor. Utgångspunkten för tillgänglighetsarbetet är Kävlinge kommuns värdegrund; öppenhet, engagemang och utveckling. Syfte Tillgänglighetsplanen ska vara ett styrdokument som kommunstyrelsen och nämnderna använder som underlag till mål, budget och verksamhetsplaner. Syftet med tillgänglighetsplanen är att med utgångspunkt i FN:s standardregler: verka för att alla människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till full delaktighet och jämlikhet, införliva tillgänglighetsperspektivet inom alla områden, så att tillgänglighetspolitiska åtgärder integreras i samhällsplaneringen och vägs in från början vid all kommunal planering, undanröja hinder så att det blir möjligt för människor med funktionsnedsättning att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Upplägg De övergripande ambitionerna i tillgänglighetsplanen är det kommunen avser uppnå för att öka tillgängligheten och delaktigheten i Kävlinge. Kvinnor, barn och äldre är en särskilt utsatt grupp bland personer med funktionsvariationer, vilket konstateras och erkänns i FN-konventionen. Därför ska perspektiven kring barn, äldre och jämställdhet särskilt prägla alla delar av Kävlinge kommuns tillgänglighetsarbete. Planen är indelad i följande rubriker för att möjliggöra specificerade ambitionsnivåer under respektive område. - Information och kommunikation - Förskola och skola - Kultur och fritid - Bostad och fysisk miljö - Trafikmiljö och kommunikationer - Arbete och sysselsättning Sida 67 av 162

68 Omfattning Planen gäller för Kävlinge kommuns nämnder och verksamheter under mandatperioden Kommunstyrelsen är dokumentansvarig. Uppföljning Uppföljning av tillgänglighetsplanen skall göras vartannat år av respektive nämnd och rapporteras till kommunstyrelsen. Dokumentation av uppföljningarna ska också skickas till organisationerna inom funktionshinderrörelsen verksamma i Kävlinge. Kommunens mål Kommunfullmäktige antar mål för verksamheten. Dessa mål bryts ner i verksamhetsplaner där nämndmål och aktiviteter anger hur nämnderna arbetar för att uppnå de övergripande målen. Tillgänglighetsplanen antas av kommunfullmäktige med kommunens övergripande ambitionsnivå. Även denna kommer att beaktas i verksamhetsplaner. Här anger nämnderna vad de planerar att göra för att uppnå fullmäktiges ambitionsnivå. Uppföljning kan på så sätt genomföras och följas liksom för övrig verksamhet i beslutsstödssystemet Hypergene Nationella mål Funktionshinderspolitiken utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har funnits sedan Den förkortas ofta CRPD efter det engelska namnet Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Konventionen trädde i kraft i Sverige 2009, vilket innebär att Sverige har åtagit sig att förverkliga den i sin helhet. Regeringen är ansvarig för att regelbundet rapportera till konventionens övervakningskommitté inom FN som sedan utfärdar rekommendationer till Sverige. Konventionen har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Den skapar inte i sig några nya rättigheter. Konventionen fokuserar på icke-diskriminering och listar åtgärder som krävs för att personer med funktionsnedsättning skall kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Sida 68 av 162

69 Nytt nationellt mål för funktionshinderpolitiken Riksdagen fattade i november 2017 beslut om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken och en ny inriktning för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Prop. 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. Målet för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och att barnrättsperspektivet uppmärksammas För att nå det nationella målet inriktas genomförandet av funktionshinderspolitiken mot de fyra områdena: - Principen om universell utformning - Befintliga brister i tillgängligheten - Individuella stöd och lösningar för individens självständighet - Att förebygga och motverka diskriminering Från och med 1 januari 2015 infördes bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen (2008:567). Bristande tillgänglighet innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Definitioner Nedanstående definitioner är hämtade och sammanställda av Myndigheten för delaktighet. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av funktionsförmåga, som kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, enligt Socialstyrelsens termbank. Funktionsnedsättning innefattar många olika variationer i mänskliga förmågor och funktioner. Det kan handla om: - nedsatt rörelseförmåga - nedsatt syn - nedsatt hörsel, dövhet, dövblindhet samt nedsatt röst- och talfunktion - nedsatt kognitiv förmåga - besvär i andningsorgan, allergier eller överkänslighet - andra nedsättningar och variationer i funktionsförmåga Funktionshinder Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. En person kan inte ha ett funktionshinder, utan det är något som uppstår i samspel mellan en person med funktionsnedsättning och olika typer av hinder i miljöer. Sida 69 av 162

70 Områden Information och kommunikation Tillgänglig information handlar om att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att kommunicera, möjliggöra delaktighet och ta del av kommunens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. Skriftlig information Enligt språklagen ska myndigheter skriva på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Texterna ska vara logiskt uppbyggda med sammanfattningar och ordförklaringar. Formgivningen ska underlätta läsningen. Tillgänglig webbplats och e-tjänster Kommunens webbplats ska uppfylla internationell standard och strukturen ska vara tydlig och överskådlig, texten lätt att läsa och anpassad för mediet. Grundläggande information om kommunen ska finnas i vissa alternativa format. Utveckling I takt med att kommunens kommunikation och tjänster digitaliseras är det av stor vikt att tillgänglighetsperspektivet säkerställs. Digitaliseringen skapar även nya möjligheter som i möjligaste mån ska tillvaratas för att ytterligare öka tillgänglighet och deltagande på lika villkor. Välfärdsteknik är digital teknik som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att bli mer delaktiga, självständiga, aktiva och trygga. Arbetet med välfärdsteknik ska alltid utgå från användarnas behov och utgå ifrån universell utformning. AMBITION: o o Alla ska kunna få information och kunna kommunicera utifrån sina förutsättningar. Välfärdsteknik och digitalisering ska utvecklas för att öka tillgänglighet till information och möjliggöra ökad delaktighet. Sida 70 av 162

71 Förskola och skola Ett aktivt tillgänglighetsarbete på skolor och förskolor är en förutsättning för att alla elever ska kunna delta i undervisningen på lika villkor, likaså för skolans personal och föräldrar som använder skolans lokaler. All utbildning och skolverksamhet ska vara tillgänglig för alla enligt artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 9 i konventionen ställs krav på tillgänglighet när det gäller den fysiska miljön, tillgång till transporter och information och kommunikation. Rätten till utbildning ska säkerställas genom inkludering, skälig anpassning och tillgång till stöd utifrån behov. Det handlar också om rätten till en kvalitativ och inkluderande utbildning för alla. All skolverksamhet ska vara tillgänglig för alla, utan diskriminering varför det är viktigt att utveckla inkluderande lärmiljöer som kan möta behoven hos barn och elever med funktionsnedsättningar. Förskola och skola utgör en stor del av vardagen för barn och ungdomar. Det ger personalen stora möjligheter att tidigt upptäcka behov och ge insatser till elever med funktionsnedsättningar. Genom att utveckla och samordna insatser mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst kan fler barn och unga med funktionsnedsättningar få stöd och hjälp efter behov. För de barn som är föremål för placering av socialtjänst eller placeras i särskola ska det finnas tydliga regler, rutiner och kontinuerlig uppföljning. AMBITION: o o Alla ska kunna delta kommunens skolverksamheter utifrån sina egna förutsättningar och få det stöd som behövs. Skolans personal ska erbjudas kontinuerlig fortbildning för att öka förståelsen och kompetens för tillgänglighetsarbetet. Sida 71 av 162

72 Kultur och fritid Kommunen ansvarar för fritidsverksamhet på exempelvis bibliotek, badhus, idrotts- och motionsanläggningar. Inom kommunen finns också fritidsaktiviteter som är riktade mot grupper med olika former av funktionsnedsättningar. Utöver det är det i stor utsträckning föreningslivet som står för mycket av utbudet när det gäller idrott, kultur och nöjen. För att alla ska kunna vara delaktiga är det en förutsättning att verksamheterna och lokalerna är tillgängliga och användbara för alla. Kunskapen om behov hos personer med funktionsnedsättning är viktig för förståelsen och bemötandet så att det ges god service och att alla känner sig välkomna. Kommunen ska verka för att människor med funktionsnedsättning inkluderas i befintliga fritidsverksamheter samt vara öppen för om (fler) särskilda aktiviteter kan behöva utvecklas för att stärka identitet och självkänsla. AMBITION: o o Alla ska ges förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig kulturliv, fritidsverksamhet, idrott och hälsofrämjande aktiviteter. Kunskapen om att arbeta med barn med funktionsnedsättning ska öka i berörda verksamheter. Sida 72 av 162

73 Bostad Enligt artikel 19 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska personer med funktionsnedsättning ha möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte vara tvungna att bo i särskilda boendeformer. Det är väsentligt att tillgängligheten är god, inte enbart i bostäder, utan också i kringliggande miljö. Kontakten med andra människor ska inte begränsas av besvärliga trappor, otillgängliga entréer, lekplatser eller parkeringar. För att kontinuerligt höja boendekvaliteten och minska framtida behov av bostadsanpassningsåtgärder ska tillgänglighetsperspektivet beaktas redan vid planering och byggande av nya bostäder. I de fall det är tillämpligt ska funktionshinderrörelsen rådfrågas. Bostadsanpassningsbidrag En ny lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag trädde i kraft den 1 juli Syftet med bidraget är att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Lagen (som ursprungligen stiftades 1992) innebär att kommunerna har en skyldighet att lämna stöd till bostadsanpassning och även till återställning av lägenheter. Bidraget gäller enskilda personer. Bostadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden. Bidrag lämnas inte om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel som erbjuds av landstinget eller kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen. AMBITION: o o Alla ska ha och kunna leva i en bostad som är anpassad efter individens behov. Vid ny- och ombyggnad av offentlig av bostäder samt vid planläggning ska tillgänglighetsaspekten beaktas och, när det är tillämpligt, ska funktionshinderrörelsen rådfrågas. Sida 73 av 162

74 Tillgänglighet offentlig miljö Tillgänglighet i offentlig miljö innefattar byggnader, offentliga lokaler, gator, torg och kollektivtrafik. Tillgängligheten gäller både utformning av den fysiska miljön och installation av teknik för kommunikation och information. När man anlägger nya allmänna platser och områden ska de göras tillgängliga och användbara. Reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. Belysning och färgsättning i offentliga miljöer/lokaler ska utformas så att personer med nedsatt orienteringsförmåga, om möjligt, lättare ska kunna orientera sig och använda lokalerna. Det är även viktigt att arbeta med ljuddämpande åtgärder, framförallt i bullriga miljöer. Boverket har definierat vad som menas med enkelt avhjälpta hinder. Det betyder hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt stora för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Genom en hög ambitionsnivå när det gäller tillgänglighet i den offentliga miljön ska kommunen föregå med gott exempel samt uppmuntra och vara pådrivande när det gäller tillgängligheten till/hos andra aktörer. AMBITION: o o Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och ta del av den offentliga miljön, såväl inomhus som utomhus. Vid ny- och ombyggnad av offentlig miljö/lokaler samt vid planläggning ska tillgänglighetsaspekten beaktas och funktionshinderrörelsen rådfrågas. Sida 74 av 162

75 Arbete och sysselsättning Arbete är en viktig del i människors liv när det gäller möjlighet till försörjning, social gemenskap och personlig utveckling. Artikel 27 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar om arbete och sysselsättning och att diskriminering ska vara förbjudet i lag. Det innebär att en arbetsgivare aldrig kan neka anställning enbart på grund av att den sökande har en funktionsnedsättning. Rekryteringsprocessen ska vara öppen för alla, arbetsmiljön ska vara anpassad och arbetsvillkoren ska vara rättvisa. Kommunen har i sin roll som arbetsgivare en viktig del i att arbeta för att personer med funktionsnedsättning ges möjligheter till anställning med en arbetsmiljö som är tillgänglig och anpassad. Ett hållbart och inkluderande arbetsliv präglat av mångfald och bredd är viktigt för att skapa varaktiga anställningar. Personer med funktionsnedsättning är en viktig resurs både i samhället och på arbetsmarknaden. Kompetensen hos alla behövs. Kommunen ska även bidra till att personer som idag står utanför den reguljära arbetsmarknaden får en meningsfull sysselsättning. AMBITION: o o Kommunen ska i sin roll som arbetsgivare skapa förutsättningar så att personer med funktionsnedsättning får lika möjligheter till anställning och sysselsättning utifrån sina egna förutsättningar. Kommunen ska tillhandahålla en väl fungerande och stimulerande daglig verksamhet. Sida 75 av 162

76 Källor Funktionshinder och delaktighet - positionspapper, SKL 2017 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Konventionen är publicerad i publikationsserien Sveriges internationella överenskommelser SÖ 2008:26 (ISSN , utgiven av Utrikesdepartementet) Mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå, SKL 2016 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, Regeringens proposition 2016/17:188 Sida 76 av 162

77 Ansökan om upphävande av nybyggnadsförbud för Barsebäckshamn Ärende 9 KS 2018/326 Sida 77 av 162

78 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2018/326 Kommunstyrelsen Ansökan om upphävande av nybyggnadsförbud för Barsebäckshamn Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att skicka ansökan om upphävande av Nybyggnadsförbudet invid atomreaktor i Barsebäcks socken, Löddeköpinge kommun till länsstyrelsen för prövning. Ärendebeskrivning Förslag till stadsplan för Barsebäcks fiskeläge (12-BAS-170) antogs 21 september 1970 av kommunfullmäktige för dåtidens Löddeköpinge kommun. Stadsplanen fastställdes en tid därefter den 16 februari 1973 med ett markerat undantag för planens västra delar. Anledningen till detta var eventuellt buller från en ny storflygplats på Saltholm. Storflygplats på Saltholm ingick i den översiktliga planeringen av Storköpenhamn på talet. Idén dog på 80-talet men har aktualiserats 2005 av Allan Widman (L) [2005/06:T318]. Undantaget härrör även från beslutet som togs 1969 att uppföra ett Barsebäcksverket. Reaktorförläggningskommittén föreslog den 23 december 1969 att ingen ytterligare bebyggelse på 2 km avstånd ifrån Barsebäcksverket skulle få ske. Beslutet om nybyggnadsförbud togs av Länsstyrelsen den 27 november Beslutet följde 81-82, 121 i byggnadslagen. Byggnadslagstiftningen gav på den tiden rätt att förbjuda nybyggnation vid vissa anläggningar som t ex i närheten av befästningar, flygplatser, atomenergianläggningar, militära anläggningar. Nybyggnadsförbudet från atomenergianläggningar gällde då det var strålningsrisk för allmänheten. Syftet med nybyggnadsförbudet för atomenergianläggning (kärnkraftverk) var att skapa en buffertzon då det vid olycka fanns strålningsrisk för allmänhet. Kärnkraftverkets två reaktorer togs ur drift 1999 respektive 2005 och verket håller just nu på att nedmonteras. Förbudet har haft sin verkan och kan inte längre anses vara aktuellt då verket inte längre är i bruk. Avdelningen föreslår därför att kommunstyrelsen översänder ansökan till länsstyrelsen för att pröva om det går att upphäva Nybyggnadsförbudet invid atomreaktor i Barsebäcks socken, Löddeköpinge kommun från Kommunstyrelsen Fredric Palm Fredric.Palm@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 78 av 162

79 2 (2) Beslutsunderlag LS Beslut_IIIG Fastställande av förslag till stadsplan för Barsebäcksverket LS Beslut_IIIG Nybyggnadsförbud invid atomreaktor i Barsebäcks socken Statens Planverk till Civildeparementet yttrande Stadsplan för Barsebäcks fiskeläge KS Ansökan om att upphäva nybyggnadsförbud Barsebäckshamn Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Fredric Palm, strategisk planeringschef, Mikael Persson, kommundirektör, Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Sida 79 av 162

80 Nybyggnadsförbud Barsebäckshamn från 1970 Jimmie Simonsen, detaljplanechef Sida 80 av 162

81 Nybyggnadsförbud Barsebäckshamn Anledning 1: Storflygplats Förslag till stadsplan för Barsebäcks fiskeläge (12-BAS-170) Antogs 21 september 1970 Fastställdes 16 februari 1973 Delar av planen undantogs (rödmarkerat) Anledningen till detta var eventuellt buller från en ny storflygplats på Saltholm Storflygplats på Saltholm ingick i den översiktliga planeringen av stor Köpenhamn på talet Idéen dog på 80-talet men har aktualiserats 2005 av Allan Widman (L) [2005/06:T318] Sida 81 av 162

82 Nybyggnadsförbud Barsebäckshamn Anledning 2: Expansion av kärnkraften Förslag till stadsplan för Barsebäcks fiskeläge (12-BAS-170) Antogs 21 september 1970 Fastställdes 16 februari 1973 Delar av planen undantogs (rödmarkerat) Anledningen till detta var framtida expansionsmöjligheter för Barsebäcksverket Med anledning av ansökan om koncession för uppförande av kärnkraftverket har reaktorförläggningskommittén, 23 dec 1969 framhållit att ingen ytterligare bebyggelse på 2 km avstånd ifrån verket får ske. Beslut om nybyggnadsförbud togs av Länsstyrelsen den 27 nov Sida 82 av 162

83 Nybyggnadsförbud Barsebäckshamn Berört område Beslut från Länsstyrelsen Nybyggnadsförbud 2 km från kärnkraftverket 81-82, 121,BN. Byggnadslagstiftningen ger rätt att förbjuda nybyggnation vid vissa anläggningar Sida 83 av 162

84 Nybyggnadsförbud Barsebäckshamn Berört område Beslut från Länsstyrelsen Nybyggnadsförbud 2 km från kärnkraftverket 81-82, 121,BN. Byggnadslagstiftningen ger rätt att förbjuda nybyggnation vid vissa anläggningar I närheten av befästningar, flygplatser, atomenergianläggnin gar, militära anläggningar får ej nybyggnad företagas Nybyggnadsförbudet från atomenergianläggnin gar gäller då det är strålningsrisk för allmänheten Sida 84 av 162

85 Nybyggnadsförbud Barsebäckshamn Berört område Sida 85 av 162

86 Sida 86 av 162

87 Sida 87 av 162

88 Sida 88 av 162

89 Sida 89 av 162

90 Sida 90 av 162

91 Sida 91 av 162

92 Sida 92 av 162

93 Sida 93 av 162

94 Sida 94 av 162

95 Sida 95 av 162

96 Sida 96 av 162

97 Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 - Antagande Ärende 10 KS 2018/11 Sida 97 av 162

98 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2018/11 Kommunstyrelsen Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 - Antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplan del av Kävlinge 36:7. Ärendebeskrivning Ärendet innehåller inget exploateringsavtal och är inte av stor allmän vikt varpå kommunstyrelsen kan anta detaljplanen. Detaljplanen syftar till att bekräfta koloniområdets användning idag och säkerställa det för framtiden. Området har en lång kontinuitet som grönområde i Kävlinge tätort och finns planlagt redan Det har använts som koloniområde sedan 1954 och har ett strategiskt bra läge för invånare i de östra, centrala delarna av samhället. Området möjliggör tillgång till trädgård/odling för t ex kommuninvånare bosatta i flerbostadshus. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade att skicka ut planen för samråd med samrådstid 24/11 20/ Revideringar gjordes efter samrådet varpå planutskottet beslutade att planen skulle skickas ut på granskning. Planen var ute på granskning under perioden 14/6 28/ Därefter inkom 9 yttranden, varav 8 inte hade något att erinra. Synpunkterna som inkommit föranledde ingen revidering av planhandlingarna. Beslutsunderlag KS Antagande_plankarta KS Antagande_beskrivning KS Antagande_utlåtande Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Mikael Persson, kommundirektör, Kommunstyrelsen Fredric Palm Fredric.Palm@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 98 av 162

99 2 (2) Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Sida 99 av 162

100 Kommunstyrelsens planutskott, protokoll (8) 20 Dnr: KS 2018/11 Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 - Godkännande Beslut Planutskottets förslag Kommunstyrelsen antar detaljplan del av Kävlinge 36:7. Ärendebeskrivning Ärendet innehåller inget exploateringsavtal och är inte av stor allmän vikt varpå kommunstyrelsen föreslås anta detaljplanen. Detaljplanen syftar till att bekräfta koloniområdets användning idag och säkerställa det för framtiden. Området har en lång kontinuitet som grönområde i Kävlinge tätort och finns planlagt redan Det har använts som koloniområde sedan 1954 och har ett strategiskt bra läge för invånare i de östra, centrala delarna av samhället. Området möjliggör tillgång till trädgård/odling för t ex kommuninvånare bosatta i flerbostadshus. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade den 29 augusti 2017 att skicka ut planen för samråd med samrådstid 24 november 20 december Under samrådstiden inkom 52 yttranden varav 46 inte hade något att erinra. Samrådet visade att markanvändningen i norra delen av planen behövde ändras. Gränsen mellan kvartersmark och allmän platsmark förlades norr om befintlig stig som fortsättningsvis kan användas för bevattningsanläggning. Parkmarken förlängdes även i nord/sydlig riktning för att binda samman naturliga gångstråk. Planförfarandet övergick från begränsat till standard förfarande. Signature reference: 542f c a242-d51901bb55fd Planutskottets beslutade den 31 maj 2018 att planen skulle skickas ut på granskning. Planen var ute på granskning under perioden 14 juni - 28 juni Därefter inkom 9 yttranden, varav 8 inte hade något att erinra. Synpunkterna som inkommit föranledde ingen revidering av planhandlingarna. Beslutsunderlag Justerandes signatur Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 - Godkännande, tjänsteskrivelse KS Antagande_beskrivning Sida 100 av 162 Utdragsbestyrkande

101 Kommunstyrelsens planutskott, protokoll (8) KS Antagande_plankarta KS Antagande_utlåtande Beslutet skickas till För verkställighet kommunstyrelsen Signature reference: 542f c a242-d51901bb55fd Justerandes signatur Sida 101 av 162 Utdragsbestyrkande

102 Sida 102 av 162

103 PLANBESKRIVNING Antagandehandling Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 i Kävlinge, Kävlinge kommun UPPRÄTTAD: Diarienr: KS 2018/11 Aktnr: 1261-P STANDARD FÖRFARANDE PLANUPPDRAG SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGAKRAFT Strategiska avdelningen Kullagatan 2, Kävlinge planutskottet@kavlinge.se Sida 103 av 162

104 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (18) Vad är en detaljplan? En detaljplan styr hur marken får användas för ett område inom kommunen exempelvis för bostäder, kontor, handel och industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen, som inte är juridisk bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd. Planprocessen Detaljplaneprocessen regleras i plan- och bygglagen och syftar till att pröva om ett givet förslag till markanvändning är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Planprocessen kan hanteras antingen med standardförfarande eller utökat förfarande. Under samråd och granskning ges möjlighet för sakägare, myndigheter och andra berörda att inkomma med synpunkter. Ansökan inkom: Start av plan: Samrådsbeslut: Granskningsbeslut: Godkännande PU: Godkännande KS: Antagande KF: Lagakraft: PU = planutskott KS = kommunstyrelsen KF = kommunfullmäktige Sida 104 av 162

105 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 3 (18) Innehållförteckning INLEDNING... 4 Sammanfattning... 4 Handlingar... 4 Förfarande... 4 MILJÖBEDÖMNING... 5 Behovsbedömningens ställningstagande... 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 Planer... 5 Riksintressen... 7 Regionalt kulturmiljöprogram... 7 Dagvattenpolicy... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR - FÖRSLAG - KONSEKVENSER... 8 Läge, storlek och markägoförhållanden... 8 Pågående markanvändning... 9 Geotekniska förhållanden Grönstruktur Fornlämningar Bebyggelse Trafik Teknisk försörjning GENOMFÖRANDEFRÅGOR Organisatoriska frågor Avtal Huvudmannaskap Ansvarsfördelning Fastighetsrättsliga genomförandefrågor Sida 105 av 162

106 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 4 (18) INLEDNING Sammanfattning Detaljplanen syftar till att bekräfta koloniområdets användning idag och säkerställa det för framtiden. Området har en lång kontinuitet som grönområde i tätorten och finns planlagt redan Det har använts som koloniområde sedan 1954 och har ett strategiskt bra läge för invånare i de östra, centrala delarna av samhället. Området möjliggör tillgång till trädgård/odling för invånare bosatta i närheten, t ex för kommuninvånare bosatta i de flerbostadshus som är under produktion väster om koloniområdet. Nybyggnadsområden (lila) i relation till planområdet, gul streckad linje Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta Planbeskrivning (denna handling) Utlåtande efter samråd Förfarande Detaljplaneprocessen följer plan- och bygglagen SFS 2010:900. Standardförfarande tillämpas då förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och inte bedöms vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Vidare bedöms förslaget till detaljplan inte medföra betydande miljöpåverkan. Medverkande Detaljplanechef: Jimmie Simonsen Planarkitekt: Pernilla Andersson Sida 106 av 162

107 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 5 (18) MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning enligt miljöbalken Kontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Behovsbedömningens ställningstagande Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts: Genomförande av planförslaget påverkar inte markanvändningsmål. Genomförande av planförslaget innebär ingen negativ påverkan på miljön, hälsa eller hushållning med naturresurser. Sammantagande är den påverkan som planförslaget förutses få sådan att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Planer Översiktsplan Det finns inga ställningstagande i översiktsplanen gällande detta område. Gällande detaljplan Planområdet berör två olika stadsplaner som upprättades 1939 samt Gällande stadsplaner reglerar användning för gata, park och allmänt ändamål. Planområdet (gul linje) påverkar två gällande detaljplaner (vänster och höger om röd linje) Sida 107 av 162

108 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING (18) Gatumarken i västra delen av planen tillhör stadsplan från 1939, 12-KÄK-184. Gatan föreslås ingå i planförslaget för att släcka ut den del av den gamla stadsplanen som ligger i anslutning till Östra koloniområdet. Stadsplan från 1939 (12-KÄK-184) med kvarvarande gällande detaljplan (rött område) I stadsplan från 1939 var aktuell yta planlagd som område för kyrkligt- och begravningsändamål. Denna markanvändning blev aldrig verkställd. Största delen av planområdet är planlagt i stadsplan 12-KÄK-424 från Ytan har två skilda markanvändningar; norra delen är allmänplatsmark (park) och södra delen av planområdet är kvartersmark (Allmänt ändamål) där hus får uppföras till en byggnadshöjd av högst 4,5 m. Stadsplan från 1966 (12- KÄK-424), planförslagets omfattning (gul linje) Sida 108 av 162

109 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 7 (18) Riksintressen Inga riksintressen berörs av aktuellt planförslag. Regionalt kulturmiljöprogram Kulturmiljöstråk Kävlinge å markerat med skrafferat område. Planområde markerat i lila färg Kulturmiljöstråk Kävlinge å Planen ligger inom ett regionalt kulturmiljöstråk Kävlinge å. Intresseområdet utgörs av Kävlingeåns sanka strandängar som utnyttjades för bete under mycket lång tid. Det är av stort värde att denna hävd fortgår. Därtill finns flera anläggningar som visar hur vattenkraften utnyttjats för olika processer och i de flesta fall varit direkt avgörande för verksamhetens lokalisering. Detta gäller särskilt de vattendrivna kvarnarna och de tidiga industrisamhällena. Verksamheter direkt relaterade till Kävlingeån har ett särskilt värde i detta sammanhang och är av största betydelse för upplevelsen och förståelsen av landskapet. Då planförslaget inte berör verksamheter inom kulturmiljöstråk Kävlingeån bedöms förslaget inte skada kulturmiljön kring Kävlinge å. Dagvattenpolicy Beskrivning av dagvattenpolicy Kävlinge kommun har en ny dagvattenpolicy beslutad i kommunfullmäktige I den förespråkas att förebygga översvämningar, möta klimatförändringar samt att begränsa flödes- och föroreningsbelastningen på våra recipienter. Ett ökat hårdgörande av yta medför en mindre storlek på avrinningsyta. Därför är det av vikt att reglera hur mycket byggnation det får finnas på ytor när det inte finns möjlighet till fördröjningsdammar. Den totala tomtytan för kolonilotterna är ca kvm. Att bebygga kolonilotterna med 30 kvm per tomt innebär en exploatering på 9 % av marken. Framtida dagvattenhantering är tryggad av en så låg exploatering. Ett eventuellt hårdgörande av delar av tomterna med plattläggning kommer inte heller att vålla problem. Planförslagets begränsning i byggrätt gör det möjligt att följa dagvattenpolicyn. Sida 109 av 162

110 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 8 (18) FÖRUTSÄTTNINGAR - FÖRSLAG - KONSEKVENSER Detaljplanen syftar till att bekräfta koloniområdets användning idag och säkerställa det för framtiden. Förslaget innehåller: Kvartersmark för koloniområde Allmän plats PARK Befintlig gatumark Förslaget innebär en ändrad markanvändning från Allmänt ändamål till kvartersmark med användning koloniområde med två olika förutsättningar, L 1 och L 2. Skillnaden utgörs av att L 1 består av lotter med möjlighet att uppföra kolonistuga, medan L 2 utgörs av yta för odlingslott utan stuga. Syftet med att säkerställa att det finns olika slags lotter är att möjliggöra för alla kommuninvånare, oavsett inkomst, att ha en lott att odla. I planområdet har också skapats en användning C 1, samlingslokal, kiosk, för att möjliggöra enklare former av försäljning t ex av egen produktion och/eller kioskverksamhet under sommarmånaderna. I koloniområdets norra del bevaras parkyta för att möjliggöra en bättre placering av cykelstråk längs Fredsgatan. Längs koloniområdets östra sida skapas en parkyta för att knyta ihop de allmänna ytorna inom området och hindra bebyggande av kolonistugor i nära anslutning till befintliga villa-fastigheter. Läge, storlek och markägoförhållanden Östra Koloniområdet är beläget centralt i Kävlinge, öster om järnvägen, några hundra meter från Stationsstaden. Planområdet omfattar kvm varav koloniområdet kvm. I norr avslutas planområdet av Fredsgatan, i väster av Östra Långgatan, i söder avgränsas området av Föreningsgatan och i öster av kvartersmark för bostäder. Planområdet ligger på kommunalt ägd mark. Ortofoto med plangräns (röd färg) Sida 110 av 162

111 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 9 (18) Pågående markanvändning Planområdet har använts som koloniområde sedan Det är ett av två koloniområden i Kävlinge och det enda som är i kommunal regi. Området har en lång kontinuitet som grönområde i tätorten och finns planlagt redan Planförslagets omfattning (gul linje) lagd på stadsplan från 1915 (12-KÄK-7) Koloniområdet 1962, Strukturen för gångar fanns redan på 60-talet Koloniområdet består av ett 60-tal arrendetomter i storlek kvm. Ett medelvärde för tomtyta/lott ligger på 320 kvm. I områdets södra del (lott 45-60) varierar lotterna i storlek mellan kvm, medan de norra (1-44, 61-63) har en storlek av kvm. För att få rätt att bruka en kolonilott tecknas arrendeavtal med Kävlinge kommun medan eventuella kolonistugor är privat egendom. För att få bygga på sin lott krävs bygglov. Det finns toaletter i samlingslokal centralt belägen i området. Koloniområdet är tillgängligt för allmänheten och genomkorsas av promenadstigar. Ansvariga för skötsel och administration av området är från och med våren 2017 avdelningen för Gata/park i kommunen i överenskommelse med koloniföreningen. Sida 111 av 162

112 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 10 (18) Kolonilottskarta Östra koloniområdet med befintliga hus och vegetation, Östra koloniområde; större kolonilotter nr 1-44, Mindre lotter; nr Sida 112 av 162

113 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 11 (18) Geotekniska förhållanden Enligt SGUs jordartskarta utgörs de dominerande jordlagren vid Östra Koloniområdet av postglacial sand samt isälvssediment. SGUs jordartskarta. Koloniområdet markerat i gult. Grönstruktur Koloniområdet omgärdas av avenbokshäck som i söder och väster är mycket bred. Längs Östra Långgatan står lindar (dålig tillväxt pga mycket små planteringsgropar) planterade i gatan, (se bilder nedan, samt kolonilottskarta s 10). Lindar längs Östra Långgatan samt entréer till Koloniområdet Sida 113 av 162

114 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 12 (18) I koloniområdets offentliga ytor finns lönnar som vuxit sig stora i områdets södra och norra del. I norr finns även någon enstaka ek. Längs mittvägen in i området finns blandbuskage med arter som syrén, hassel, try, spirea, forsythia och rosor. Längs södra och östra sidan finns även björk, hägg och fläder samt mindre lönnar vid ett dike innanför avenbokshäcken i söder. I områdets nordöstra del finns en öppen gräsyta (se kolonilottskarta s 10). Exempel på vegetation i koloniområdet Kolonilotterna är rikt bevuxna med olika sorters prydnadsväxter samt nyttoväxter. Tomterna är åtskilda av staket eller häckar. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Bebyggelse Befintlig bebyggelse I området finns stor variation på kolonistugor. De varierar i utformning från mycket små redskapsskjul till större stugor om kvm. I tillägg till stugan finns ofta ett skärmtak som ibland är mer eller mindre integrerat med byggnaden. En del skärmtak är helt försedda med skjutdörrar som på så vis utökar stugans yta med flera kvadratmeter. På en del kolonilotter finns flera byggnader; stuga, redskapsbod samt växthus, på andra ingen byggnation alls. En del lotter är mer eller mindre obrukade och andra är mycket Sida 114 av 162

115 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 13 (18) välskötta. I södra delen av området (lotter 45-60) är lotterna mindre till ytan och det finns mindre andel bebyggelse, medan det i norr är större andel byggnation. Exempel på bebyggelse Tidigare bygglovsregler för området För kolonister som sökt bygglov 2004 och framåt har bebyggelseregler i arrendeavtalet gällt (se kursiv text nedan). Några kolonister har nekats bygglov eftersom de velat bebygga med mer än 20 kvm. Maximal sammanlagd byggnadsarea ej större än 20 kvm per kolonilott. (i byggnadsarea ingår även exempelvis skärmtak, fristående växthus mm). Nybyggnation minst 2,0 meter från kolonilotts gräns och 4,5 meter från fastighetsgräns. (Där kolonilotts gräns sammanfaller med fastighetsgräns skall minsta avstånd vara 4,5 meter). Högsta totalhöjd 3,0 meter och byggnadshöjd 2,4 meter. Efter mätningar i flygfoto över området kan konstateras att nästan hälften av alla kolonilotter är bebyggda med mer än 20 kvm i maximal sammanlagd byggnadsarea. Bebyggelseförslag Planförslaget innebär att kolonistugor får ha en maximal byggnadsarea om 20 kvm. I tillägg till stuga får det byggas skärmtak, fristående växthus eller redskapsbod om totalt 10 kvm. Byggnader ska uppföras minst 2,0 meter från lottgräns. För att säkerställa att kolonistugor inte uppförs nära villor i öster samt för att knyta ihop allmänna ytor har 8 meter parkmark förlagts längs koloniområdets östsida. Stugor ska byggas med ett minsta inbördes avstånd om 8 meter för att klara gällande brandföreskrifter. Ska byggnader ligga närmre än detta säkerhetsavstånd ställs högre materialkrav på väggar samt fönster enligt BBR 5:611. För att uppföra kolonistuga krävs bygglovsansökan. Samlingslokalen centralt belägen i koloniområdet föreslås få egen användning som samlingslokal, kiosk för att möjliggöra försäljning av grödor under säsongen eller som kiosk vid evenemang som midsommar alternativt t ex kiosk under sommarhalvåret. Sida 115 av 162

116 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING (18) Byggrättens storlek Förslaget innebär att byggrätten fördelas olika beroende på tomtstorlek i koloniområdet. L1, Kolonilotter 1-44 och med tomtyta mellan kvm får bebyggas med max 30 kvm (se kolonilottskarta s 10). Av dessa kolonilotter är ca 1/3 redan bebyggda med mer än 25 kvm och nästan 1/5 bebyggda med mer än 30 kvm. Förslaget innebär således en viss anpassning till gällande byggnation inom området. L2, lotterna föreslås som odlingslotter där endast redskapsbod om max 5 kvm får byggas (se kolonilottskarta s 10). Dessa lotter ( kvm) har en mindre tomtyta än övriga och är därför lämpliga som odlingslotter. De är idag försedda med ingen eller ringa mängd bebyggelse. Att bevara en del av koloniområdet som odlingslotter möjliggör ett enklare sätt att odla då dessa lotter inte kräver någon investering mer än arrende. För någon kolonilott innebär förslaget en begränsning i byggrätt genom att det inte kommer att kunna byggas någon ny stuga på lotten, då den föreslås gälla som odlingslott. Bebyggelsehöjder Förslaget innebär att högsta totalhöjd 3,0 meter och byggnadshöjd 2,4 meter ska gälla inom koloniområdet. Denna höjd är en standard som hustillverkare praktiserar och bedöms därför vara en norm som är tillämpbar. I något exempel finns kolonistuga som byggts med större höjd än 3,0 meter inom området, men denna höjd bedöms vara för hög för att utgöra standard. Kolonilotterna är små till sin storlek och byggnader med större höjd skuggar grannlotterna. Trafik Gång- och cykeltrafik Det finns behov av bättre förbindelse cykelväg i öst-västlig riktning i Kävlinge tätort (röd bred pil nedan). Cyklister österifrån behöver kopplas effektivt mot järnvägsstationen. Befintliga cykelvägar i gul-rött, planlagd cykelväg mot Stationsstaden streckad linje. Koloniområdets stigar i grönt med möjliga anknytningsnoder gröna punkter Sida 116 av 162

117 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 15 (18) Tillgängligheten till Stationsstadens förskola via cykel samt trafiksituationen vid Rinnebäckskolan skulle kunna underlättas genom en bättre kopplad cykelväg. Fredsgatan används idag av både bussar och bilar för lämning av elever vilka utgör en trafikfara för cyklande elever. Cykelvägar i anknytning till planområdet (gul heldragen linje visar befintlig cykelväg, streckad gul linje möjlig koppling västerut mot stationsstaden och stationen) Det finns möjlighet att bygga en alternativ cykelväg genom koloniområdets norra del, antingen genom att använda och bygga på befintlig gångstig, eller genom att förskjuta avgränsande häck mellan koloniområde och Fredsgatan söderut för att skilja cykelvägen från Fredsgatan. För att möjliggöra alternativ för cykelvägar i koloniområdets norra del planläggs marken som PARK (norr om gul streckad linje nedan). I koloniområdet är bilvägen placerad centralt med gångtrafik längs singelstigarna. Det går även att smita mellan kolonilotter och häck i öster samt delvis innanför häcken utmed Östra Långgatan (ljusgrön linje). För att öka tillgängligheten för kommuninvånare att använda koloniområdet som promenadstråk behöver kringliggande häckar/buskage beskäras för att öppna upp bättre smitvägar så att singelstigarna inte utgör återvändsgränder. Gång- och cykeltrafik genom koloniområdet. Möjlig ny cykelväg gult streckad linje Sida 117 av 162

118 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 16 (18) Parkering Nuvarande parkering sker längs bilvägen inne i området, samt utanför planområdet längs Föreningsgatan. Gatan är bred och det finns gott om plats att parkera utanför koloniområdet. Någon ytterligare parkering bedöms inte behövas. Parkering inne på området, smitväg, samt bilväg och exempel på singelstigar Teknisk försörjning Föreslaget u-område Ledningar inom planområdet Vattenkran Koloniområdet Inom planområdet finns spillvatten, dagvatten och vattenledningar. Ledningar ligger till övervägande del i gatan längs Föreningsgatan och Östra Långgatan. Längs Föreningsgatan är ledningarna förlagda i den föreslagna kvartersmarken i södra delen av koloniområdet. För att säkerställa tillgång till dessa ledningar föreslås ett fyra meter brett u-område i kvartersmarken längs södra delen av koloniområdet. Sida 118 av 162

119 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 17 (18) Vatten Vatten tillhandahålls genom ett kransystem där vatten finns draget i singelstigarna och monterat på stolpar (se bild s 16). Vatten stängs av för säsongen den 15 oktober och släpps på igen den 15 mars. Kostnad för vatten debiteras året efter förbrukning och fördelas på koloniägarna efter storlek på lotterna. Energiförsörjning Energiförsörjning i form av el finns inte inom området för att undvika mer permanent uppehälle i kolonistugorna; solceller och andra alternativa källor till ström används. Tele, kommunikation finns inte inom området. Arrendesyn utförs 1-2 ggr/år, protokollförs och ligger till grund för varningar och uppsägningar. Avfallshantering Soptunna finns placerad vid samlingslokalen vid bilvägen. Komposterbart avfall finns på gjuten platta centralt placerad vid bilväg (se tomtkarta s 15). Renhållningen har övergått till Sysav sommaren Skötsel Skötsel av gemensamma ytor utförs av Gata/Park genom entreprenad. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Organisatoriska frågor Genomförandetid Detaljplanen har en genomförandetid på 5 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 PBL). Avtal Kolonistugorna inom planområdet är privat egendom. Mellan kommunen och ägarna av uppförda kolonistugor finns arrendeavtal som reglerar markupplåtelsen. Kommunen upplåter fortsättningsvis mark för kolonilotter genom arrendeavtal. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser inom planområdet. Huvudmannaskapet innebär ett ansvar för drift och underhåll. Sida 119 av 162

120 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 18 (18) Ansvarsfördelning Kommunen ansvarar för genomförandet av de delar av detaljplanen som utgör allmän platsmark. Fastighetsägaren ansvarar för alla åtgärder inom de delar som utgörs av kvartersmark. Fastighetsägaren ansvarar för att område markerat med u hålls fritt. Ekonomiska frågor Kostnad för framtagande av detaljplan Detaljplanen bekostas av kommunen genom interndebitering. Ändras eller upphävs detaljplanen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för eventuell förlorad byggrätt som inte utnyttjas. Fastighetsrättsliga genomförandefrågor Fastighetsägare Nuvarande fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den fastighetsförteckning som tillhör detaljplanen. Fastighetsindelningsbestämmelser Ingen fastighetsplan berörs av förslaget. Fastighetsindelningsbestämmelser krävs inte för genomförandet av detaljplanen. Fastighetsbildningsåtgärder Fastigheten Kävlinge 36:7 ägs av Kävlinge kommun. Detaljplanen kräver ingen förändring av befintlig situation. Eventuella fastighetsbildningsåtgärder bekostas av fastighetsägaren. Ledningsrätt I planområdets södra del, avsatt som kvartersmark, finns befintliga VA-ledningar. Allmänna ledningar, inom områden markerade med u på plankartan, kan vid behov säkerställas med ledningsrätt. Ledningsägaren ansvarar för och bekostar en eventuell ansökan om lantmäteriförrättning. STRATEGISKA AVDELNINGEN Jimmie Simonsen Detaljplanechef Pernilla Andersson Planarkitekt Sida 120 av 162

121 Utlåtande efter granskning Diarienr: KS 2018/11 Datum: (6) Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 i Kävlinge, Kävlinge kommun Granskning Enligt planutskottets beslut har rubricerat ärende varit ute för granskning under tiden 14/6 28/ Planen har hållits tillgänglig för sakägare och övriga berörda på kommunens anslagstavla och hemsida samt remitterats till berörda myndigheter, nämnder m fl. Yttranden Under granskningstiden har det inkommit 9 yttranden, varav 8 inte haft något att erinra. Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkommit. Synpunkterna finns i sin helhet på Strategiska avdelningen. Kommunens kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje yttrande. Följande har inte haft något att erinra mot planförslaget: Sydvatten (aktbilaga 77) skrivelse Socialnämnden (aktbilaga 78) skrivelse Tekniska nämnden (aktbilaga 79) skrivelse Sysav (aktbilaga 80) skrivelse Miljö- och byggnadsnämnden (aktbilaga 81) skrivelse Länsstyrelsen (aktbilaga 82) skrivelse Räddningstjänst Syd (aktbilaga 84) skrivelse Region Skåne (aktbilaga 85) skrivelse Utlåtande efter granskning planutskottet@kavlinge.se Sida 121 av 162 Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge

122 2 (6) Myndigheter, statliga verk m fl Lantmäteriet (aktbilaga 83) Lantmäteriet framför följande i sitt yttrande från Lantmäteriet har ingen erinran ur fastighetsbildningssynpunkt. Lantmäteriet ser dock ett stort värde i att genomförandefrågorna redovisas på ett tydligt sätt i planhandlingarna så att berörda fastighetsägare förstår vilka åtgärder (lantmäteriförrättningar mm) som kommer att bli nödvändiga och vem som kommer att stå for olika slag av kostnader (framtida underhåll av gemensamma anläggningar, marklösen, förrättningskostnader mm). Arbetsprocessen blir inte rationell om berörda fastighetsägare inte kunnat läsa ut dessa uppgifter under planprocessen. Följden blir då i stället att dessa frågor måste behandlas på nytt i efterföljande lantmäteriförrättningar vilket också leder till längre genomförandetider. Kommentar Kommunen har ingen intention att stycka av planområdet som innefattar koloniområdet. Aktuell plan innefattar därför inga fastighetsrättsliga åtgärder som leder till någon lantmäteriförrättning, därav finns ingen redovisning av denna fråga. SAMMANFATTNING Sakägare m fl med besvärsrätt Haken 5 Haken 5 Haken 6 Haken 8 Haken 8 Malin Rubin Östra Långgatan Kävlinge Erik Nilsson Östra Långgatan Kävlinge Ola Barthel Östra Långgatan Kävlinge Ronny Alm Östra Långgatan Kävlinge Susanne Lund Östra Långgatan Kävlinge Sida 122 av 162

123 3 (6) Haken 11 Inge Persson Östra Långgatan Kävlinge Pallen 1 Viviann Tykesson Föreningsgatan Kävlinge Moränen 1 Moränen 1 Moränen 11 Moränen 11 Gödningen 1 Gödningen 1 Gödningen 3 Hemmanet 12 Hemmanet 12 Dan Hansen Östra Långgatan Kävlinge Camilla Hansen Östra Långgatan Kävlinge Ola Jakobsson Fredsgatan Kävlinge Marie Göransson Fredsgatan Kävlinge Lars-Erik Johansson Västra Ringgatan Kävlinge Ingrid Johansson Västra Ringgatan Kävlinge Ann-Louise Tornblad Västra Ringgatan Kävlinge Jessica Schultz Västra Ringgatan Kävlinge Jonas Schultz Västra Ringgatan Kävlinge Lott 1 Nadda Tyrberg Sida 123 av 162

124 4 (6) Gärdevägen 13 f Kävlinge Lott 2 Lott 4 Lott 8 Lott 9 Lott 11 Lott 13 Lott 15 Lott 16 Lott 17 Lott 19 Lott 22 Jonikic Jovan Högs Byväg Kävlinge Gun Sandqvist Svens gränd 2A Kävlinge Aina-Maria Furenstjierna Kungsgatan 30 D Furulund Jonas Rapp & Ann Louise Liljedahl Garvaregatan 2 F Kävlinge Anna-Karina Perdomo Sunnanväg 9A Kävlinge Elsy Larssson Kapellvägen 1B Kävlinge Karin Andersson Garvaregatan 4 A Kävlinge Kerstin Andersson Bryggaregatan Furulund Richard Morin Blekingegatan Kävlinge Rolf Liljeblad Rinnbovägen Kävlinge Sofie Nilsson Kavarngatan 6 A Kävlinge Sida 124 av 162

125 5 (6) Lott 23 Lott 24 Lott 28 Lott 29 Lott 30 Lott 31 Lott 39 Lott 41 Lott 44 Lott 49 Lott 52 Lott 57 Göran Håkansson Blekingegatan Kävlinge Jan-Christer Björk Nordanväg 22 A Kävlinge Bo Andersson Karderskans gata Furulund Ronnie Svensson Kapellgatan 1A Kävlinge Eva & Christer Jönsson Sandgatan Kävlinge Johannes Stål Kvarngatan 48B Kävlinge Arne Ingemansson Nissens väg Kävlinge Ionela Lorena Andriescu Bantorget 1 B Furulund Ove Persson Högalidsvägen 55 C Kävlinge Miriana Borojevic Nordanväg 16 A Kävlinge Agne Andersson Västergatan 6E Kävlinge John Åkesson Blekingegatan Kävlinge Sida 125 av 162

126 6 (6) Lott 60 Lott 61 Eva-Marie Johansson Trädgårdgatan 1F Furulund Curt Pilros Vävslagaregatan Furulund Samlad bedömning Synpunkterna som inkommit föranleder ingen revidering av planhandlingarna. Härmed menar strategiska avdelningen att detaljplan för del av Kävlinge 36:7 i Kävlinge, Kävlinge kommun, ska föras till planutskottet för godkännande. Antagandet av detaljplanen sker sedan i kommunstyrelsen. STRATEGISKA AVDELNINGEN Jimmie Simonsen Detaljplanechef Sida 126 av 162

127 En effektivare kommunal räddningstjänst Yttrande Ärende 11 KS 2018/343 Sida 127 av 162

128 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2018/343 Kommunstyrelsen En effektivare kommunal räddningstjänst Yttrande Förslag till beslut. Handlingar i ärendet kommer att skickas ut senare. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Björn Andersson Bjorn.Andersson3@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 128 av 162

129 Återrapportering av uppdrag och direktiv Busstrafik Hofterup-Dösjebro Ärende 12 KS 2017/218 Sida 129 av 162

130 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2017/218 Kommunstyrelsen Återrapportering av uppdrag och direktiv Busstrafik Hofterup-Dösjebro Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Återrapporteringen av uppdrag och direktiv Busstrafik Hofterup-Dösjebro godkänns, enligt beslutsunderlag. Strategiska avdelningen får i uppdrag att i vidare dialog med Skånetrafiken verka för en ny matarlinje Hofterup-Dösjebro. Ärendebeskrivning I samband med antagandet av budget för 2018 fattade kommunfullmäktige beslut om direktiv Busstrafik Hofterup-Dösjebro. Enligt direktivet skulle förutsättningarna för att etablera en trafiklinje mellan Hofterup och Dösjebro utredas. Direktivet har nu utretts och en rapport har tagits fram som visar att det finns förutsättningar för en matarbusslinje Hofterup-Dösjebro i Skånetrafikens regi. Beslutsunderlag Kävlinge kollektivtrafikutredning Hofterup/Ålstorp - möjlighet till koppling till Dösjebro Kommunkansliet Elektroniskt godkänd av: Fredric Palm, strategisk planeringschef, Mikael Persson, kommundirektör, Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige För verkställighet Johanna Kaaman, samhällsstrateg Kommunstyrelsen Johanna Kaaman Johanna.Kaaman@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 130 av 162

131 1 Trivector Traffic PM 2018:46 Lena Fredriksson Mats Améen Lina Dahlberg Sebastian Fält Freddy Larsson Vers 1.1 Kollektivtrafikutredning Hofterup/Ålstorp möjlighet till koppling till Dösjebro 1. Inledning 1.1 Bakgrund Kävlinge kommun växer och kommunens vision är att bli Skånes bästa boendekommun. En viktig del av att vara en attraktiv boendekommun är att ge invånarna tillgång till goda kommunikationsmöjligheter. Hofterup/Ålstorp 1 är kommunens fjärde största tätort med invånare och här bor många barnfamiljer. Orten var ursprungligen ett fritidshusområde men är nu i stort sett omvandlat till åretruntboende med villor och radhus i skogsmiljö. 1 Hofterup/Ålstorp/Hänkelstorp är sammanvuxet till en tätort. I det följande kallas orten ibland bara för Hofterup eller Hofterup/Ålstorp Trivector Traffic Vävaregatan 21 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se Sida 131 av 162

132 2 Trivector Traffic Från Hofterup/Ålstorp kan man resa med regionbuss 126 via Löddeköpinge till Lund och med linje 138 till Landskrona respektive Malmö via Löddeköpinge. Hofterup/Ålstorp ligger relativt nära Dösjebro pågatågsstation men det saknas kollektivtrafikförbindelse mellan orterna. Det saknas även bra och gena vägkopplingar för såväl cykel som bil. Busstrafik mellan Hofterup/Ålstorp och Dösjebro har tidigare diskuterats mellan Kävlinge kommun och Skånetrafiken men av bland annat ekonomiska skäl har Skånetrafiken valt att inte gå vidare. Även framkomligheten för stora bussar på vägnätet har varit en fråga. Fokus i utredningen ligger på vilka möjligheter som kan finnas att etablera en kollektivtrafiklösning mellan Hofterup/Ålstorp och Dösjebro för anslutning till tågtrafiken i Dösjebro. Specifikt ingår i uppdraget att: Utreda vilket resandeunderlag som finns från Hofterup/Ålstorp och vilket underlag det skulle kunna utgöra för kollektivtrafik. Utreda vilka förutsättningar det finns att skapa en kollektivtrafiklinje som synkar tidtabellsmässigt till tågstationen i Dösjebro samt busskoppling mot Löddeköpinge. Trafiken bör antingen vara kommersiell eller i samarbete med Skånetrafiken. Studera eventuell möjlig samordning med färdtjänst och eller skolresor. Produktions- och kostnadsberäkna den nya trafiken och eventuellt jämföra olika alternativa linjesträckningar. Göra en ekonomisk konsekvensanalys och se över finansieringsmöjligheter. Jämföra förslaget med dagens resmöjligheter (både bil och buss) när det gäller målpunkter, tidsåtgång och restidskvot. Utreda möjliga samarbetsformer med andra aktörer än Skånetrafiken. 1.2 Upplägg och genomförande Steg 1 - Målformulering På startmötet mellan kommunen och Trivector diskuterades vilka mål Kävlinge kommun har med trafiken. Erfarenhet från liknande projekt visar att det är ytterst viktigt att formulera målen från början för att ha en gemensam grund och utgångspunkt, och diskutera vilka mål som är realistiska ur exempelvis ekonomiska och organisatoriska perspektiv. Frågeställningar som behandlades vid första mötet i arbetsgruppen var: Vilka målgrupper ska vi koncentrera oss på? Främst att möta arbetspendlares behov, eller ungdomars fritidsresor, eller äldres serviceresor? Vilka ramar finns för tillköp? Hur stort ekonomiskt utrymme finns om det ger ett mervärde för invånarna? Hur integreras skolan i detta arbete då en samordning med skolskjuts kan innebära en förändring av skoltider? Sida 132 av 162

133 3 Trivector Traffic Finns det andra lösningar som är intressanta förutom en linjelagd kollektivtrafik? Här är det viktigt att beakta målområdena i Trafikstrategi för Kävlinge kommun (2017). Steg 2 - Nulägesanalys I ett andra steg utreds nuläget. Analysen omfattar: Dagens kollektivtrafikresande (inkl. utnyttjande av tågtrafiken i Dösjebro). Dagens arbetspendling för att svara på frågan vilket resandeunderlag som finns från den aktuella orten och vilket underlag de skulle kunna utgöra för busslinjer med fast körväg och tidtabell. Dagens utbildningsresor till gymnasie- och högskola från de aktuella orterna. Dagens skolskjutstrafik i aktuellt område. Dagens färdtjänstresande i aktuellt område. Steg 3 Lösningsförslag och effekter Med stöd i nulägesanalysen utreds om det finns underlag att skapa en kollektivtrafiklinje med tidtabellskoppling till tågtrafiken i Dösjebro samt busskoppling mot Löddeköpinge och om så är fallet hur denna busslinje ska se ut. Hänsyn tas till det målscenario som bestämdes i steg 1 - målformulering. Effekterna av förslaget redovisas gällande: Produktion och kostnader av den nya trafiken med eventuella jämförelser av olika alternativa linjesträckningar. Ekonomiska konsekvenser och finansieringsmöjligheter. En möjlighet som prövas är att finansiera satsningen genom att spara in på annan trafik. Dagens resmöjligheter (både bil och buss) i jämförelse med förslagets när det gäller målpunkter, tidsåtgång och restidskvot. Krav som behöver ställas på infrastrukturen för att möjliggöra busstrafik Hofterup Dösjebro. Möjliga samarbetsformer med andra aktörer än Skånetrafiken. Slutsatser dras av utredningsresultaten med en rekommendation av hur tillgängligheten mellan Hofterup och Dösjebro bäst kan förbättras. Här är det viktigt att beakta och stämma av lösningarna gentemot de målområden som beslutats om i Trafikstrategi för Kävlinge kommun (2017). Resultaten sammanställs i följande PM samt i en PPT-presentation. Sida 133 av 162

134 4 Trivector Traffic 1.3 Dagens situation (boende, pendling och kollektivtrafik) Boende Hofterup är kommunens fjärde största tätort med c:a invånare och här bor många barnfamiljer. Orten har tidigare varit ett fritidshusområde men är nu i stort sett omvandlat till åretruntboende med villor och radhus. Det finns en vilja att utveckla Hofterup (t ex genom förtätning), men inga större utbyggnadsområden är planerade. Detta innebär att folkmängden inte kommer att öka märkbart de närmaste åren. Pendling Arbetspendling I följande två kartbilder illustreras arbetspendlingsmönstren i Kävlinge kommun respektive arbetspendlingen till/från Hofterups tätort 2. Båda bilderna avser pendling på tätortsnivå. Figur 1-1 Arbetspendling till/från/inom Kävlinge kommuns tätorter. Siffrorna avser 2014 års arbetspendling. 2 Hofterups tätort inkluderar bebyggelsen i Ålstorp och Hänkelstorp Sida 134 av 162

135 5 Trivector Traffic I Figur 1-1 framgår att de dominerande målorterna, utanför Kävlinge kommun är Lund och Malmö. Pendlingen norrut till exempelvis Landskrona och Helsingborg är av mindre omfattning. Figur 1-2 Arbetspendling till/från Hofterups tätort. Siffrorna avser 2014 års arbetspendling. Av figuren framgår att 464 arbetspendlar till Malmö och 307 till Lund. Det dominerande pendlingsflödet från Hofterup/Ålstorp sker till Malmö och Lund (464 resp 307 personer). Precis som för övriga tätorter i kommunen är pendlingen främst riktad söderut. Till Landskrona och Helsingborg pendlar 67 respektive 77 personer. Drygt 200 personer bor och arbetar inom orten och ett knappt 60-tal (från bl a Landskrona, Häljarp och Malmö) är arbetspendlare som reser in till Hofterup/Ålstorp för arbete. Gymnasiependling Den i särklass största gymnasiependlingen från Kävlinge kommun sker till gymnasier i Lund (drygt 80 %, se bild nedan). Det sker även gymnasiependling till Malmö och Helsingborg, men i betydligt blygsammare omfattning. Till Landskrona, som på 1990-talet var den helt dominerande utbildningsorten, sker numer en mycket liten gymnasiependling. Gällande gymnasiependling från Hofterup antas i denna utredning att fördelningen till gymnasieorterna är samma som för hela Kävlinge kommun. Det innebär att ca 230 elever gymnasiependlar till Lund, ca 25 st till Malmö samt ca 10 st till Helsingborg. Resterande utbildningsorter har mycket liten gymnasiependling från Hofterup. Sida 135 av 162

136 6 Trivector Traffic Figur 1-3 Gymnasieelever VT 2018 fördelade på tätorter (Källa: Kävlinge kommun) Kollektivtrafik I nuläget sker den huvudsakliga kollektivtrafikförsörjningen av Hofterup3 med linje 138, som går i timmestrafik Landskrona Hofterup Löddeköpinge. I rusningstid finns några ytterligare turer, medan det är glesare trafik sena kvällar och helgmorgnar. Två rusningstrafikturer i varje riktning går till/från Malmö via motorvägen på delen Löddeköpinge Malmö. Dessa erbjuder korta restider (c:a 35 minuter till Värnhem), men flertalet förbindelser till/från Malmö innebär byte och tar över en timme. Ofta är bytestiden i Löddeköpinge lång. I rusningstid kompletteras Hofterups turutbud med linje 126, som då går med en handfull turer i varje riktning. Därmed får Hofterup direktresor till Lund med kort restid c:a 33 minuter). I övriga tidslägen finns förbindelser en gång i timmen med byte i Löddeköpinge. Restiden är ungefär samma som med direktturerna. Linje 126 vänder i Hofterup i en stor enkelriktad slinga, vilket gör att linje 126 och 138 har olika körvägar i samhället. En annan konsekvens av slingan är att det inte går att lägga in reglertid i den änden av linjen. Enligt Skånetrafikens senaste hållplatsräkning hade Hofterup 313 av- och påstigande per vardag.4 Resandet är fördelat på c:a 50 turer, vilket ger i genomsnitt c:a 6 av- och påstigande per tur. Av resorna är 268 (c:a 85 %) riktade söderut och 3 4 Hofterup/Hänkelstorp/Ålstorp kallas fortsättningsvis för Hofterup Enligt Pastaräkning av- och påstigande per vardag på linje 126 och 162 av- och påstigande per vardag på linje 138 Sida 136 av 162

137 7 Trivector Traffic resterande norrut. Resandefördelningen stämmer väl med pendlingsmönstret för arbetspendlare och gymnasister. Hofterup är en av de stora tätorter i Skåne 5 som har lägst kollektivtrafikresande. Antalet resor per invånare och år är endast c:a 15. Därtill kommer de som tar bilen till Dösjebro och fortsätter resan med tåg därifrån (se vidare i nästa avsnitt) 6. Inbegrips även dessa blir det c:a 20 resor/invånare och år. Som framgår av nedanstående karta finns ingen annan skånsk ort med över invånare som har så lågt kollektivresande per invånare. Enda undantaget är Furulund, där man liksom i Hofterup cyklar eller kör till en närbelägen järnvägsstation (Kävlinge). Inräknas även det resandet har Furulund troligen ett högre totalt kollektivresande per invånare än Hofterup, som då ligger lägst. Figur 1-4 Resor per invånare och år i skånska tätorter med mer än inv. Källa: Ökad marknadsandel för kollektivtrafiken i Skåne, Trivector Med större tätort avses ort med minst inv 6 Det finns resenärer som tar bilen från Hofterup till Löddeköpinge och buss därifrån till Lund eller Malmö. Omfattningen är okänd, men det är sannolikt betydligt färre än de som pendlarparkerar i Hofterup. Sida 137 av 162

138 8 Trivector Traffic Skolskjutsar Flera skolskjutslinjer angör både Hofterup och Dösjebro, men det finns inget skolresande mellan samhällena som kan föras över till en ny matarlinje. Hofterups skolresor går till Löddeköpinge och Dösjebros går till Kävlinge (se bilaga 1). Således kan inte dagens skolskjutstrafik rationaliseras p g a en ny linje Hofterup Dösjebro. Färdtjänst och sjukresor I nuläget finns endast två personer som gör dagliga pendlingsresor med färdtjänst till och från Hofterup (c:a 15 resor/vecka). Dessa har ett så stort hjälpmedelsbehov att resorna inte kan föras över till allmän kollektivtrafik. I övrigt sker ett litet antal ströresor till/från Hofterup med färdtjänst och sjukresor. Överföringspotentialen till en ny linje Hofterup Dösjebro bedöms som försumbar. Pendlarparkering i Dösjebro För att få reda på i vilken omfattning boende i Hofterup reser med tåget till/från Dösjebro har det gjorts en nummerskrivning på pendlarparkeringarna i Dösjebro. Detta gjordes för att kunna analysera varifrån bilarna kommer. Fordonsräkning och nummerskrivning vid Dösjebro station genomfördes två gånger under vecka 17, Det första tillfället var tisdagen vid kl 10 och det andra var dagen efter; onsdagen vid kl 13. Antalet parkerade fordon framgår av tabellen nedan. Tabell 1-1 Antal bilar på pendlarparkeringarna i Dösjebro två vardagar i april 2018 Bil och moped Cyklar 24 April kl st 73 st 25 April kl st 79 st Som framgår var många bilar parkerade båda räkningsdagarna. Trots att räkningen skedde vid olika tillfällen på dagen var det ungefär samma antal fordon. Fördelning av bilar mellan norra och södra parkeringen framgår av tabellen nedan. Tabell 1-2 Fördelning av bilar mellan de två pendlarparkeringarna i Dösjebro de båda räkningsdagarna. Södra parkeringen/ Folkets hus Norra parkeringen 24 April kl st 57 st 25 April kl st 62 st Sida 138 av 162

139 9 Trivector Traffic Fördelning mellan parkeringarna Figur April kl April kl. 13 Södra Norra Diagram som visar fördelning av bilar mellan de två pendlarparkeringarna i Dösjebro de två räkningsdagarna. Båda bilparkeringarna var välfyllda vid inventeringstillfällena; den norra överfull, vilket ledde till parkering i gräset. Figur 1-6: Södra parkeringsplatsen vid Folkets hus Figur 1-7: Norra parkeringsplatsen Sida 139 av 162

140 10 Trivector Traffic Eftersom resultatet av de två räkningarna var likartat har endast den ena dagens resultat använts i vår analys. 7 Resultatet framgår av kartan nedan: Figur 1-8 Prickkarta som visar varifrån bilpendlare vid Dösjebro stn kommer. Som framgår är det en stor koncentration till Hofterup/Ålstorp. Cirkeln visar 5-kilometersradien från stationen (3,8 km fågelvägen), inom vilken det är rimligt cykelavstånd. Hofterup/Ålstorp ligger precis på gränsen. Av bilarna på pendlarparkeringen i Dösjebro kommer 33 från Hofterup med omnejd 8 (35 %). Med antagande om 1,2 personer per fordon, rör det sig om c:a 40 personer från Hofterup som tar bil till tåget. Av cyklarna är det troligen bara ett fåtal som kommer från Hofterup. Någon uppgift på antalet finns inte, men allmänt kan sägas att den helt dominerande delen av cyklarna på stationsparkeringar brukar komma från närområdet. I genomsnitt har endast 4 % mer än 5 kilometer till stationen 9. Om alla som cyklat mer än 5 kilometer kommer från Hofterup skulle det med den andelen bli 2-4 cyklister. Även i Löddeköpinge är det möjligt att pendlarparkera och fortsätta med buss till Lund och Malmö. Allmänt kan konstateras att pendlarparkeringar vid busshållplatser är mindre frekventerade än vid järnvägsstationer, men i vilken omfattning Hofterupsbor pendlarparkerar i Löddeköpinge är inte känt den första av räkningsdagarna. 8 Troligen ytterligare några, där ägaren har skyddad identitet 9 Källa: Riksresvaneundersökningen RES Reselement över 5 km till/från tåg i hela Sverige. Sida 140 av 162

141 11 Trivector Traffic 1.4 Lösningsförslag och deras effekter Trafikupplägg I detta avsnitt redovisas hur en matarbusslinje mellan Hofterup och Dösjebro kan läggas upp. Av trafikekonomiska skäl har vi utgått ifrån att delen Dösjebro Hofterup inte får ta i anspråk mer än ett fordon. Det finns ingen gen och bra körväg mellan orterna som är given för en busslinje. Via Lyckan (v om V Karaby) finns en allmän väg, där idag en av skolskjutslinjerna körs (se bilaga 1). Via Furunäs Furuhill finns en enskild väg, som är mindre men 0,4 km kortare. Även denna väg trafikeras av en skolskjutslinje. Körtiden torde vara ungefär samma för båda vägarna. Båda vägarna är farbara med normala bussar, men vid möten får farten sänkas betydligt eller bussen stanna. Resandeunderlaget på landsbygden mellan tätorterna Hofterup och Dösjebro är obetydligt längs båda vägarna, så ur den synvinkeln har körvägen ingen större betydelse. I Hofterup kan bussen gå i en enkelriktad slinga runt samhället (samma som linje 126 har idag) oavsett vilken av vägarna mellan orterna som väljs. Egentligen är inte stora enkelriktade slingor optimala 10, men i detta fall när Dösjebro Hofterup ToR behöver kunna köras på max en halvtimme om trafiken ska kunna köras med ett fordon, ger det en god täckning av samhället i kombination med kort vagnomloppstid. Med det trafikupplägget finns ingen tid för reglering i Hofterup oavsett om linjen går i stor slinga genom Hofterup eller ej. Att dra en busslinje Dösjebro Hofterup vidare till Löddeköpinge bedöms inte vara en bra lösning. Resefterfrågan Dösjebro Löddeköpinge är mycket liten, täckningen av Hofterups tätort blir sämre och tidspassningen t/fr tågen i Dösjebro blir svårare att klara om samma turer ska ha bussanslutningar i Löddeköpinge. För att tidtabellen ska bli attraktiv behöver matarbussarna till Hofterup ansluta till samtliga tågturer. Som framgått av tidigare avsnitt sker det helt dominerande resandet i riktning mot Lund/Malmö. Då det inte går att med samma bussturer få bra anslutning både norrut och söderut, prioriteras anslutningarna till och från Lund/Malmö. Norrut till Landskrona finns dessutom direktbussar från Hofterup i timmestrafik, vilka blir attraktivare än bytesresor till tåg. Med ett fordon får körtiden vara max 30 minuter för en tur-och-retur-resa inklusive reglertid för att möjliggöra halvtimmestrafik. Det bör vara möjligt med något av nedanstående körvägsförslag, men tidsmarginalerna är i minsta laget. Visar sig körtiden vid noggrannare kontroll otillräcklig kan en variant vara att avstå från att köra hela slingan och bygga en vändplats mitt i tätorten i närheten av Skönadalsskolan. 10 Stora enkelriktade slingor möjliggör ingen reglertid utan att resenärer som sitter i bussen får förlängd restid, de är svårinformerade och de ger långa restider i ena riktningen för dem som bor i änden av slingan. Sida 141 av 162

142 12 Trivector Traffic Lämplig fordonstyp bedöms vara vanlig 2-axlig buss av m längd. I nuläget har mest belastade 126-tur från Hofterup en beläggning på c:a 30 personer och matarbussen till Dösjebro bedöms få fler. Figur 1-9 Busslinjedragning Dösjebro Hofterup med körväg via Lyckan (v om V Karaby) och enkelriktad slinga i Hofterup som trafikeras medsols. Sida 142 av 162

143 13 Trivector Traffic Figur 1-10 Busslinjedragning Dösjebro Hofterup med körväg via Furunäs Furuhill och enkelriktad slinga i Hofterup som trafikeras medsols. Av de två körvägsförslagen är troligen det första via Lyckan att föredra, eftersom det sker på allmänna vägar. Tidtabellen blir emellertid samma oavsett vilket förslag som väljs. Principtidtabell med minuttal: Restidsjämförelse Hofterup Lund C idag: 39 min utan byte (8 dt) + c:a 39 min med byte (14 dt 11 ). Förslag c:a 30 min med byte till tåg (31 dt), d v s såväl kortare restid som fler förbidelser. Resande till Universitetssjukhuset får ett extra byte med den föreslagna lösningen 12. Hofterup Malmö C 13 idag: 40 min med 138:an utan byte (2 turer/riktn) + c:a 65 min med med byte (19 dt 14 ). Förslag c:a 45 minuter med byte till tåg (31 11 Endast förbindelser på under 40 min mellan Hofterupsvägen och Lund C är medräknade 12 Skånetrafiken överväger att korta av busslinjerna från väster (bl a linje 126) till Lund C i samband med att spårvägen öppnas. I så fall blir det ett extra byte även med busslösningen via Löddeköpinge. Sida 143 av 162

144 14 Trivector Traffic dt). Det innebär att den genomsnittliga restiden blir kortare och förbindelserna fler. Resande till Värnhem får en försämring med föreslagen lösning (ett extra byte), medan det blir förbättringar till Triangeln och Hyllie (ett byte mindre). Hofterup Löddeköpinge får färre turer under högtrafiktid, men i övrigt oförändrad resstandard. Resor till Löddeköpinge är intressanta främst för inköp (Center Syd) och fritidsaktiviteter. Badet, som är en av målpunkterna, kommer på sikt att flyttas från Löddeköpinge till Kävlinge. Hofterup Kävlinge har idag mycket bristfälliga förbindelser. Dessa förbättras väsentligt med föreslagen lösning. Med det nya badhuset ökar Kävlinge i betydelse som målpunkt. Hofterup Dösjebro har begränsat resandeutbyte, men fotbollsföreningen i Dösjebro är intressant att nå från Hofterup. Med föreslagen trafiklösning kommer sådana resor att kunna ske kollektivt, vilket de inte kan idag. Resandeprognos I resandeprognosen görs det förenklade antagandet att hälften av resandet sker t/fr Lund och hälften t/fr Malmö. Elasticitetsberäkning av resandeförändringen Ett sätt att beräkna resandet på är att göra elasticitetsberäkningar med utgångspunkt från vedertagna nyckeltal, t ex att 10 % åktidsminskning med elasticitetstalet -0,6 ger 6 % resandeökning 15. Nedan är resandeförändringen beräknad med elasticitetstal. Åktidsförändringar T/fr Lund blir den genomsnittliga åktiden kortare, men i gengäld blir det ett byte i Dösjebro. Resuppoffringen blir ungefär oförändrad. T/fr Malmö blir åktiden längre för ett fåtal högtrafikförbindelser (avseende resuppoffringen ökar skillnaden ännu mer p g a bytet i Dösjebro), medan det för flertalet förbindelser blir en kraftig åktidsförkortning (ett byte såväl idag som med föreslaget trafikupplägg). I genomsnitt bedöms resuppoffringen bli ungefär oförändrad. Väntetidsförändringar T/fr Lund ökar turutbudet med 41 %, vilket med en elasticitet på -0,3 ger 12 % resandeökning. T/fr Malmö ökar turutbudet med 48 %, vilket med en elasticitet på -0,3 ger 14 % resandeökning. Takttrafik 13 För buss är restiden i Malmö räknad till Paulibron (Länsstyrelsen) 14 Endast förbindelser på under 60 min mellan Hofterupsvägen och Malmö Värnhem är medräknade % x -0,6 = +6 % Sida 144 av 162

145 15 Trivector Traffic Strikt takttidtabell (fasta minuttal) brukar innebära c:a % fler resor än samma turutbud med oregelbunden tidtabell. 16 Här används 12 %. Total resandeökning med elasticitetsberäkning Sammantaget beräknas resandet söderut öka med c:a 25 % (c:a 13 % p g a kortare väntetid och 12 % p g a takttidtabell. Resandeökningen beräknas således till 67 resor/vardag eller resor/år 17. Den erfarenhet som finns av elasticitetsberäkningar är att de fungerar väl vid smärre standardförändringar, medan de ofta inte stämmer vid större trafikomläggningar. I detta fall är kollektivresandet i Hofterup i utgångsläget mycket lågt och standarden blir väsentligt förbättrad. Då är det troligt att resandeökningen underskattas med elasticitetsberäkningar. Bedömning av resandeförändringen genom jämförelse med andra motsvarande orter Ett alternativt sätt att uppskatta resandeförändringen är att jämföra med andra orter, som har en resstandard som är jämförbar med den Hofterup skulle få efter utbyggnad av en matarbusslinje till Dösjebro, om anslutning sker med alla Pågatåg söderut. En bedömning är att resstandarden i Hofterup borde bli jämförbar med den som är i dag i Bara och Ekeby. I alla tre fallen är det timmestrafik större delen av trafikdygnet och förtätning i rusningstid till minst halvtimmestrafik. Restidskvoten koll/bil är betydligt sämre i Bara och Ekeby, men dessa orter har i gengäld direkta bussförbindelser till närmaste större stad. 18 Bara och Ekeby har idag 25 resor per invånare och år (se Figur 1-4) medan Hofterup har 15 resor per invånare och år (exkl pendlarparkerare). Med samma resalstring i Dösjebro skulle resandet öka med 67 %, d v s med 180 resor/vardag. Med detta sätt att räkna blir resandeökningen 2-3 gånger så stor som med elasticitetsberäkning. Resultatet bedöms som mer rättvisande, då standardförändringen är stor. Därför används detta resultat i de fortsatta beräkningarna. Erfarenhet visar att det ofta tar 2-3 år innan nyetablerad kollektivtrafik, som ger kraftigt förbättrade resmöjligheter, får fullt genomslag i ökat resande. Det är således viktigt att en eventuell testperiod med ny trafik inte blir för kort. Därtill är en riktad och tidig marknadsföringskampanj nödvändig för att synliggöra den nya trafiken. Inom ramen för denna kampanj kan förutom traditionell information via diverse kanaler (utskick till hushållen, information på sociala medier etc.) även 16 Källor: Elasticity Model for Determination of Rail Total Travel Demand, Bo-Lennart Nelldal, KTH Clockfaced timetable increase demand, White Rose, Leeds University, Utgår från att årsresandet är 300 x vardagsresandet. 268 resor/vardag x 25 % = 67 nya resor/vardag 18 Hofterup-Lund C skulle få en restidskvot på 1,20 (koll 30 min, bil 25 min). Bara C-Malmö C har idag 1,63 (koll 31 min, bil 19 min). Ekeby-Helsingborg har idag 1,66 (koll 43 min, bil 26 min). Sida 145 av 162

146 16 Trivector Traffic Mobility Management 19 -verktyg som prova-på-kampanjer och dyl. övervägas. Dialog och beteendeförändringar med Mobility Management är ett av målområdena i Trafikstrategin för Kävlinge kommun (2017). Kävlinge kommun håller för närvarande på att ta fram ett program för hållbart resande. Trafikekonomi Intäkter Den beräknade intäktsförändringen blir 180 resor/dag x 30 kr/resa 20 x 300 vardagsekvivalenter per år 21 = 1,62 mkr/år. Kostnader Busskostnader för ny linje Hofterup Dösjebro är: 18 km/dubbeltur x 31 dubbelturer/vardag x 320 vardagsekvivalenter per år 22 x 24 kr/vkm 23 = 4,29 mkr/år. Trafikupplägget möjliggör att slopa alla 126-turer på delen Hofterup Löddeköpinge (c:a 11 dt m-f) 24 : 11 dubbelturer/vardag x 14 km/dubbeltur x 250 vardagar per år x 24 kr/vkm = 0,92 mkr/år. För Pågatågsturerna Helsingborg Dösjebro Lund Malmö är i de flesta fall den dimensionerande sträckan Lund Malmö. Således kan resandet öka norr om Lund utan att fler Pågatågsfordon behöver sättas in genom dubbel- eller trippelkopplingar. Arbetspendling + gymnasieresande från Hofterup är till ungefär lika delar riktade till Lund och Malmö. I denna beräkning antas att Pågatågen via Dösjebro inte behöver få fler sittplatser p g a den jämförelsevis begränsade resandeökning som beräknas bli följden av bussmatning till Dösjebro 25. Å andra sidan medräknas inte heller att kapacitetsbehovet med buss söder om Löddeköpinge bör kunna minska i motsvarande grad. Nettokostnadsökningen blir därmed 3,37 mkr/år 26. Underskottet (skattebidraget) ökar med 1,75 mkr 27. Marginalkostnadstäckningen blir 48 %, vilket är ganska nära genomsnittet för skånsk kollektivtrafik. 19 Mobility Management är ett koncept med verktyg för beteendeförändring inom transportområdet. Det kan även vara ett sätt att få medborgare och näringsliv mer delaktiga i planeringsprocessen. 20 Hofterup/Dösjebro-Lund har viktad intäkt 24,3 kr/resa och Hofterup/Dösjebro-Malmö har viktad intäkt 35,6 kr. Medelvärdet blir 30 kr/resa (exkl moms). Utgår ifrån Skånetrafikens zontaxa, och denna utredning utgår ifrån att intäktsnivåerna med den nya taxan. 21 Antalet resor per år brukar vara antalet vardagsresor x 300 om en linje trafikeras alla veckodagar och domineras av pendeltrafik. 22 På flertalet linjer med både vardags- och helgtrafik är den totala trafikproduktionen per år x antalet vardagsvärdet 23 Källa: Nyckeltal för trafikekonomiska beräkningar, Skånetrafiken, Linje 126 Hofterup-Löddeköpinge(-Lund) har i huvudsak samma trafikuppgift som de nya förbindelserna via Dösjebro skulle få. Dock kan det finnas enskilda personer som får försämringar, t ex genom att det blir minskat turutbud Hofterup- Löddeköpinge. 25 I genomsnitt beräknas resandet öka med 3 nya resa per Pågatågstur (180 nya resor per vardag fördelade på 58 turer). Av dessa fortsätter ungefär hälften söder om Lund och blir då dimensionerande. 26 4,29 mkr/år 0,92 mkr/år = 3,37 mkr/år Sida 146 av 162

147 17 Trivector Traffic 1.5 Slutsatser och rekommendationer Det finns förutsättningar för en matarbusslinje Hofterup Dösjebro. Den ligger i linje med målen i Trafikstrategi för Kävlinge Kommun (2017), där ett av målområdena är Effektiva och hållbara regionala förbindelser 28. En ny matarbusslinje Hofterup Dösjebro föreslås gå i en slinga i Hofterup och sedan på den allmänna vägen via Lyckan till Dösjebro station. Vägen är framkomlig med buss, men bör breddas på sikt om en långsiktig busslösning väljs denna sträckning. För att täcka kapacitetsbehovet bedöms behövas en normal buss av meters längd. Tidtabellen läggs upp så att det blir anslutning till samtliga Pågatåg till och från Lund/Malmö 29. Eftersom det helt dominerande resandet är riktat söderut, det inte går att passa tågavgångar både söderut och norrut med ett matarfordon och det finns direktbussar mellan Hofterup och Landskrona, bedöms inte behov finnas av tidtabellspassning norrut i Dösjebro. Resandeökningen bedöms till c:a 180 resor per dag. Det huvudsakliga resandeunderlaget utgörs av arbetspendlare och gymnasister. Det tar vanligen 2-3 år innan resandet nått de prognostiserade värdena, så det är viktigt med uthållighet vid en satsning. Kraftfull marknadsföring och användandet av Mobility Management-verktyg för beteendeförändring behövs i samband med denna typ av stora trafikomläggningar. Någon nämnvärd samordningspotential med skolskjutsar och sjukresor/färdtjänst finns inte. För att förbättra trafikekonomin för en ny busslinje Hofterup Dösjebro föreslås linje 126 läggas ner på delen Hofterup Löddeköpinge. Den linjen har huvudsakligen samma trafikfunktion som den nya matarlinjen skulle få med resmöjligheter Hofterup Lund. Via Dösjebro blir det både fler förbindelser och kortare restid. En ny matarbusslinje Hofterup Dösjebro innebär att behovet av skattebidrag ökar med c:a 1,75 mkr. Marginalkostnadstäckningen 30 blir nästan 50 %, vilket är ganska nära genomsnittet för skånsk kollektivtrafik. Därmed borde det finnas förutsättningar för att Skånetrafiken skulle kunna driva en sådan linje som en del av den ordinarie regionala busstrafiken, vilken är finansierad av Region Skåne. Mellan Abbekås/Skivarp och Pågatåget i Skurup finns en busslinje som uppvisar stora likheter med den som en linje Hofterup Dösjebro skulle få. Resandeunderlaget i Hofterup är emellertid nästan dubbelt så stort som det är i Abbekås/Skivarp 31. Förutsättningarna en busslinje Hofterup Dösjebro borde därför vara minst lika bra. 27 Kostnader på 3,37 mkr minus intäkter på 1,62 mkr. 28 Mäts genom indikatorerna: Mbu (Nöjd-Region-Index för kommunikationer), antal resande med kollektivtrafik (tåg), Nöjd kund-index kollektivtrafiken Alla grupper/särskilda grupper, till exempel ungdomar eller pendlare (Skånetrafiken) dubbelturer per vardag och c:a 19 dubbelturer per dag på helgerna 30 Marginalkostandstäckningen är tillkommande intäkter dividerat med tillkommande kostnader 31 Folkmängden i Hofterups tätort är inv, medan den är 757 inv i Abbekås och inv i Skivarp (SCB 2015) Sida 147 av 162

148 18 Trivector Traffic Det torde inte finnas förutsättningar för att driva en ny linje Hofterup Dösjebro som kommersiell trafik. Trafiken bedöms inte möjlig att få företagsekonomiskt lönsam. Dessutom bygger trafikupplägget på kombinationsresor med Pågatåg, vilket gör att en nära samverkan och gemensamma biljetter med Skånetrafiken behövs. Oavsett om en ny busstrafik Hofterup Dösjebro öppnas, så är det intressant med en gen och högklassig cykelväg mellan orterna. Detta är helt i linje med Kävlinge kommuns trafikstrategi (2017), där ett av målområdena är bättre cykelmöjligheter 32. Fågelvägsavståndet mellan Dösjebro station och Hofterup är inte mer än 3½ km. En skyltad cykelväg med asfalt och belysning på de enskilda vägarna via Holmagården och Karlslund skulle bli ett mycket bra komplement till busstrafiken. En sådan lösning förutsätter överenskommelser med berörda markägare. 32 Mäts genom indikatorerna: Årlig investering i cykelinfrastruktur, antal m gång- och cykelväg byggd under en rullande 4-års period, andel invånare som är nöjda med drift och underhåll av cykelvägnätet, barmark/vinterväg, antal cyklister, vardag Sida 148 av 162

149 19 Trivector Traffic Bilaga 1 Skolskjutsar som angör Hofterup läsåret 2017/2018 Skolskjutslinje 1 Sida 149 av 162

150 20 Trivector Traffic Skolskjutslinje 2 Sida 150 av 162

151 21 Trivector Traffic Skolskjutslinje 6 Sida 151 av 162

152 22 Trivector Traffic Skolskjutslinje 7 Sida 152 av 162

153 23 Trivector Traffic Skolskjutslinje 9 Sida 153 av 162