Hur samlar och använder man information om kvalitét Socialstyrelsens arbete

Transkript

1 Hur samlar och använder man information om kvalitét Socialstyrelsens arbete 22 okt 2015 Marcus Gry och Anna Bennet Bark

2 Socialstyrelsen arbetar för att vården i Sverige ska vara säker för patienterna. Vården ska också vara lika för alla i hela Sverige. Vi söker ny kunskap om socialtjänst och sjukvård genom att ta fram statistik, göra undersökningar och läsa om forskning. Vi kan tala om för dem som ger vård och socialtjänst hur de kan arbeta bättre och vad människor behöver. 20xx-xx-xx

3 God vård och omsorg en gemensam målsättning God vård och omsorg Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hon eller han har behov av

4 Uppföljning och statistik

5 Uppföljning och statistik Uppföljning och utvärderingar Är ofta regeringsuppdrag, till exempel utvärderingar av reformer. Hälsodataregister Vi ansvarar för ett antal hälsodataregister som förbättrar möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar. De används bland annat i forskning, uppföljning och utvärderingar. Andra register Vi ansvarar också för donationsregistret och dödsorsaksregistret, samt fem register inom socialtjänstområdet. Statistik Vi ansvarar för Sveriges officiella statistik inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Vi tar även fram folkhälsostatistik

6 Vad gör vi med registren? Officiell statistik Epidemiologiska analyser Regeringsuppdrag Öppna jämförelser Riktlinjer med målnivåer

7 Två typer av register Nationella register alla patienter inget samtycke krävs, ingen rätt att bli struken Vårdgivaren måste rapportera regleras i lagen om hälsodataregister Kvalitetsregister områdes/diagnosspecifika data frivilligt för patienten att lämna uppgifter frivilligt för vårdgivaren att medverka regleras i patientdatalagen

8 Socialstyrelsens register Patientregistret Cancerregistret Medicinska födelseregistret Läkemedelsregistret Tandhälsoregistret Registret över kommunal hälso- och sjukvård Ekonomiskt bistånd Insatser enligt LSS Insatser för barn och unga Socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning (SoL) Tvångsvård av vuxna missbrukare Dödsorsaker

9 Kvalitetsregister 81 certifierade register, 24 kandidater (2014) För kvalitetsarbete på lokal, regional eller nationell nivå Även för forskning och statistik Detaljer om åtgärder, uppföljning, väntetider, PROM och PREM etc beroende på inriktning 9

10 Gynop Gynekologisk kirurgi Dalarna Jönköping Södermanland Gävleborg Östergötland Västerbotten Kalmar Halland Blekinge Värmland Jämtland Norrbotten Uppsala Västra Götaland Stockholm RIKET Västernorrland Kronoberg Gotland Örebro Skåne Västmanland 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Matchande fall Endast kvalitetsregister Endast patientregister 10

11 Bipolär Barnreuamatism ECT-registret Gyn-kirurgi (adnex-operationer) Fotledsregistret (artrodeser) MS-registret Barncancer Hjärtintensivvård (Riks-HIA) Gyn-kirurgi (operationer) Diabetesregistret Infektionssjukdomar ÖNH-registret (tonsillektomier) Mödrahälsovårdsregsitret GallRiks (operationer) GallRiks (ercp) Swedevox Rättspsyk Rikshöft Tillväxthormonsbehandling Korsbandsregistret Riksstroke Bråckregistret Kataraktregistret Kolorektalcancer Fotledsregistret (operationer) Hjärtkirurgi Knäprotesregistret Höftprotesregistret Obesitaskirurgi Njurregistret Prostatacancer Hjärtintensivvård (SCAAR) Täckningsgradsjämförelser Andel patienter i kval.reg. jämfört med pat.reg 100% 80% 60% 40% 20% 0% 11

12 Öppen redovisning av kvalitet

13 Bakgrund Öppen redovisning är ett sätt att kontinuerligt utvärdera vården och omsorgens kvalitet. Man kan mäta många olika aspekter på regional, nationell och internationell nivå. Datatillgång och datakvalitet är A och O Arbetet måste drivas i samarbete med professionerna

14 Datatillgång och kvalitet Termiologi, klassifikationer Aktualitet Presentationsverktyg Återkoppling Förvaltning Inrapportering Kodning Kvalitetsindikatorer Verksamhetsdata Ersättningsmodeller Lagstiftning Kunskap Nytta

15 Om öppna jämförelser av hälsooch sjukvården Årlig tryckt rapport sedan 2006 och webportal Landstingsjämförelser (könsfördelat), nationella trender, sjukhusjämförelser Ca 50 datakällor Indikatorerna speglar olika aspekter av kvalitet (189 indikatorer för hälso-och sjukvård, 70 för cancer 2014) Deskriptiva data- Socialstyrelsen tolkar inte resultaten.

16 Syftet med öppna jämförelser Skapa öppenhet och förbättrad insyn i den offentligt finansierade vården och omsorgen Underlag för utveckling, förbättring, uppföljning, analys och lärande Initiera lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om verksamheternas kvalitet och effektivitet Underlag för ledning och styrning Informationsunderlag för vård- och omsorgsval

17 Många datakällor Bl a Hälsodataregister (patientregister, cancerregister, medicinskt födelsereg mm) Dödsorsaksregister Patientenkäter (via SKL) Väntetider (via SKL) Kvalitetsregister (ett 30-tal) 20xx-xx-xx

18 Generell och tematisk rapportering Hälso- och sjukvård helheten Äldreomsorg Kroniska sjukdomar Cancer Läkemedel Folkhälsa Jämlik vård (t ex somatisk vård vid psykisk sjukdom) 20xx-xx-xx

19 Åtgärdbar dödlighet- helheten

20 Åtgärdbad dödlighet- män och kvinnor

21 Resultat och rekommendationerfrån riktlinje till utvärdering

22 Riktlinjernas innehåll Evidensbaserad översikt Indikatorer Prioskala (1-10), FoU, Ickegöra (Målnivåer) Konsekvensbedömning Ca 17 riktlinjer 2014

23 Målnivåer i nationella riktlinjer Målnivåer ger hälso- och sjukvården en tydlig riktning att arbeta mot. Målnivåerna tas fram i en transparent process med deltagande av professionen, huvudmän och patientföreträdare. I dagsläget finns målnivåer till indikatorer i 7 av 15 nationella riktlinjer. 20xx-xx-xx

24 Indikatorbaserad utvärdering Behandling vid förmaksflimmer RAD C16.01 C16.02 Förmaksflimmer ökar kraftigt risken för stroke orsakad av en blodpropp. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård ger behandling med blodförtunnande läkemedel (NOAC eller warfarin) hög prioritet. Tillstånd Åtgärd Förmaksflimmer, förhöjd risk att drabbas av stroke (CHA2DS2-VASc 2) Nya orala antikoagulantia eller warfarin Rekommendation 2 20xx-xx-xx

25 58 procent av patienterna hämtade ut warfarin eller NOAC från apotek xx-xx-xx

26 Hur väl följer hälso- och sjukvården rekommendationen? Hösten 2013 tog Socialstyrelsen fram en nationell målnivå för denna indikator minst 80 procent av patientgruppen bör få behandlingen. Det betyder att ytterligare cirka patienter/år bör behandlas. 20xx-xx-xx

27 Två år senare 70 procent av patienterna ut NOAK eller warfarin vid förmaksflimmer. De bästa landstingen ligger nära målnivån. Ytterligare cirka patienter per år bör behandlas. 20xx-xx-xx

28 Har det haft någon effekt? De flesta indikatorerna förbättras över tid Professionerna vill vara delaktiga i rapporteringen. Ökar transparansen i svensk sjukvård Kvalitetsfokus. Kvalitetsaspekter diskuteras på olika nivåer och i media. Landstingen har egna organisationer som arbetar med resultat och vårdkvalitetsförbättringar. Större fokus på riktlinjer, evidensbaserad medicin, jämlik vård och omsorg och kvalitetsförbättringar

29 Utvärdering och analys

30 Innehåll Organisation Lägesrapporter / snapshots Utvärderingar Kvantitativa analyser och epidemiologi Systemanalyser 20xx-xx-xx

31 Organisation

32 20xx-xx-xx

33 Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Vård och omsorg på lokal och regional nivå Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning 35

34 Behovs- och problemanalys som grund för val av åtgärd Instruktion regeringsuppdrag Samarbeten myndigheter och internationellt Verksamheters behov Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Forskningsläget, ev kunskapsöversikter Analys av resultat Medborgares behov Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning 36

35 Lägesrapporter snapshots inom hälso- och sjukvård och socialtjänst

36 Välfärdsanalys - lägesrapporter Nutidsanalys Fyra områden hälso- och sjukvård inklusive tandvård äldreomsorg och äldrevård stöd och service till flickor och pojkar samt kvinnor och män med funktionsnedsättning individ- och familjeomsorg Publiceras årligen 20xx-xx-xx

37 Folksjukdomar, aktuell utveckling Medellivslängden fortsätter att öka, framför allt på grund av kraftigt minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Antalet personer som insjuknar i hjärtinfarkt har minskat med 10 procent på ett år. Strokesjukvården fortsätter att förbättras. Andelen patienter som kommer till sjukhus inom tre timmar efter symtomdebut ökar. Samtidigt kvarstår könsskillnader, fler män än kvinnor vårdas vid strokeenhet. Inom diabetesvården sker förbättrad behandling av livsstilsfaktorer, men rökning och fysisk inaktivitet inom patientgruppen är en fortsatt utmaning. 20xx-xx-xx

38 Psykisk ohälsa, aktuell utveckling Antalet personer som begår självmord ökar mellan men minskar över tid. Sjukhusinläggningar för självskadebeteende bland kvinnor minskar. Förskrivningen av antidepressiva medel till barn och unga ökar kraftigt, störst ökning ses bland flickor i åldern år. Andelen patienter som har vårdplaner när de skrivs ut från psykiatrisk tvångsvård ökar. 49 procent av männen och 52 procent av kvinnorna hade vårdplan Myndighetsgemensamt kunskapsstöd vid adhd finns nu på kunskapsguiden.se 20xx-xx-xx

39 Hälso- och sjukvård 20xx-xx-xx

40 Tillgänglighet Under har väntetiderna kortats, framför allt till specialiserad vård, efter införande av vårdgarantin och kömiljarden. Vid många akutmottagningar ökar väntetiderna. Sedan 2010 har medianvistelsetiden ökat med 28 minuter var väntetiden 2 timmar och 50 minuter. Mellan landstingen ses stora variationer. Fortsatt långa väntetider för cancerpatienter och stora regionala skillnader. Inga förbättringar kan ses de senaste åren. Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare fortsätter att öka. Antalet specialistsjuksköterskor minskar. 20xx-xx-xx

41 Utvärderingar

42 Principiellt om utvärdering Utöver att kartlägga och analysera så finns en värdering Studerar lagändringar, reformer och andra statliga satsningar i relation till intentioner och bidrag till en god vård och omsorg. Kvantitativa och kvalitativa undersökningar 20xx-xx-xx

43 Uppdrag från regeringen Uppföljning av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen Uppföljning av kommunernas arbete med ehälsa Kartläggning av primärvårdens uppdrag Utvärdering av Fritt val av hjälpmedel Utvärdering av samverkansformen Sociala Insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella 20xx-xx-xx

44 Kvantitativa analyser och epidemiologi

45 Typer av analyser Kvantitativa metoder vid Socialstyrelsen inbegriper ofta registeranalyser Nationella hälso- och sjukvårdsregister och socialtjänstregister kvalitetsregister Epidemiologiska analyser Prevalens/incidens (deskriptiva analyser) Skatta risker (utfall behandling) eller överlevnad 20xx-xx-xx

46 Exempel på analyser Läkemedelsanvändning bland adhddiagnosticerade barn Stor variation i förskrivning Vårdkonsumtion bland HBTQ-personer denna grupp konsumerar mer läkemedel, har högre andel psykiatriska diagnoser och är oftare i missbruk Ökad risk för förtida död bland samkönade äktenskap bland män Ökad risk för blödningar vid användning av nya antikoagulantia Viss riskökning för gruppen män > 75 år som använder fler än 5 andra läkemedel samtidigt 20xx-xx-xx

47 Systemanalyser

48 Systemanalyser - definition Ett mer omfattande förhållningssätt vad gäller analysarbete Ett system kan göras obegränsat komplex 20xx-xx-xx

49 Systemanalyser Systemanalyser ska bidra till beslutsfattares och andras förståelse för hur komplexa vård- och omsorgssystem fungerar och vilka konsekvenser olika förändringar kan få och varför. Systemanalyser ska bidra till lärande om hur styrning, organisering, lagstiftning, ersättningssystem, kompetens och andra s.k. systemfaktorer samvarierar och sammantaget påverkar kvalitet och effektivitet samt ytterst förmågan att uppnå god vård och andra mål som lagstiftaren lagt fast

50 Ny bild av verkligheten. Förslag till åtgärder. SYSTEMET SOM ANALYSERAS på mikro-, meso- eller makronivå Explorativt Deskriptivt (Vem, vad, hur många, hur mycket, hur länge?) Politik, beslut, styrning, regler Arbetskraft, kompetens VERKLIGHETEN Tjänster inom vård och omsorg Information, kommunikation Finansiering, ersättningsmodell Människors behov, efterfrågan Teknik, produkter, läkemedel m.m. Förklarande Hur? Varför? Påverkan? Hur avgränsa systemet? Vilka systemkomponenter är viktiga för att förklara det utfall vi ser? Hur samspelar systemkomponenterna med varandra för att ge detta utfall? Varför fungerar detta system bättre/sämre än ett annat? Vad mäts och i vilket syfte? UTFALL Medicinska resultat Patientsäkerhet Bot, överlevnad, livskvalitet Tillgänglighet Servicenivå, bemötande Kostnader Samhällsnytta Jämlik

51 Cancervård följa upp väntetider enligt principen om patientens väg genom vården Nationella kvalitetsregister inom cancervården Patientperspektiv Första symtom Första kontakt med vårdgivare 3.Information om diagnos 4. Med patienten upprättad och beslutad vårdplan 5. Behandling startar Tid Vårdgivarperspektiv 1.Remissbeslut 2.Första besök hos specialistläkare Behandlings-beslut Socialstyrelsens modell för att mäta väntetider/ledtider enligt principen om patientens väg genom vården

52 Mer information finns på: