Bushresan. i Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven. Datum: Tid: 09:00-15:00 Samlingsplats: Kölnavägen 25, Gysinge

Transkript

1 Bushresan i Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven Datum: Tid: 09:00-15:00 Samlingsplats: Kölnavägen 25, Gysinge

2 Välj kött och mjölk med omsorg! Du och jag påverkar det svenska landskapet genom de val vi gör när vi köper mat. Väljer du kött och mejeriprodukter från Sverige väljer du också att stödja det levande och variationsrika odlingslandskapet. Det gäller såväl den privata konsumtionen som restauranger och storhushåll. Betesmarkerna ger många miljö- och samhällsnyttor De svenska betesmarkerna är en av världens artrikaste miljöer. Att bevara betesmarkerna är inte bara en skyldighet enligt FN-konventionen, EU-reglerna och de svenska miljökvalitetsmålen. Det är också en förutsättning för många av de så kallade ekosystemtjänster som finns tack vare lantbrukaren och betesdjuren. Dit hör förutom livsmedel möjligheten att skapa en hög artrikedom och främja pollinerande insekter. Vi får också ett variationsrikt och vackert landskap som skapar förutsättningar för att människor ska vilja bo där. Något som i sin tur utgör basen för turism, rekreation och allmän landsbygdsutveckling. VAD ÄR PROBLEMET? Jordbruksföretag med betande djur är en förutsättning Betesdjuren ger förutsättningar för ett levande och variationsrikt landskap. Ungefär hektar betesmarker hålls öppna genom djuren. Med den åkermark som behövs för att producera vinterfoder blir arealerna som hålls öppna ännu större. Jämfört med hela Sveriges landareal är det bara cirka en procent som är betesmarker och runt sju procent som är åkermark. Att vi har förhållandevis lite av den svenska hagen bidrar säkert tillsammans med dess skönhetsvärden att den är så omhuldad i musik, konst och litteratur. Mångfaldsmarkerna minskar Enligt Jordbruksverkets databas TUVA har 18 procent av de värdefulla ängs och betesmarkerna förlorat sina natur- och kulturvärden på tio år. Under samma period har cirka tio procent av alla betesmarker slutat användas. I vissa regioner har uppemot hälften av den brukade marken försvunnit under de senaste 80 åren och trenden tycks fortsätta om ingenting görs. Företag med nötkreatur svarar för skötseln av absolut flest betesmarker. De har minskat rejält under de senaste decennierna och idag återstår endast 20 procent av dem som fanns Allteftersom allt fler lantbrukare slutar med sin djurhållning kryper skogen närmare hus och vägar och landskapet blir enahanda och allt mörkare. Sida 1

3 Vi äter allt mer importkött Nedläggning av företag beror till stor del på svag lönsamhet till följd av stor importkonkurrens. Den svenska nötköttsproduktionen utgör bara drygt 50 procent av det nötkött som vi äter i Sverige. Se klimatfrågan ur ett helhetsperspektiv I klimatdebatten lyfts nötkreaturen fram som ett problem. Det stämmer att idisslarnas foderomsättning innebär en ofrånkomlig metanbildning. I ett hållbarhetsperspektiv måste ändå många miljöfaktorer vägas in utöver klimatfrågan. Det svenska klimatet passar bra för odling av gräs och vi har ingen brist på vatten. Det odlade gräset, liksom betet, är vad de svenska nötkreaturen lever på till allra största delen. På naturbetesmarkerna används inga kemikalier och inget gödsel av något slag. Solenergi och koldioxid som binds i gräset omvandlar djuren till högvärdigt protein. Något som i årtusenden gjort det möjlig att leva i vår del av världen. Svensk animalieproduktion det bästa valet Den svenska kött- och mjölkproduktionen är mycket resurseffektiv. Vi har en hög produktion tack vare friska djur, god djuromsorg, bra foder och duktiga lantbrukare. Detta bidrar till att klimatbelastningen blir lägre per kilo kött eller mjölk. Dessutom tillhör vi de länder som har absolut lägsta antibiotikaanvändning i djurhållningen. Något som är oerhört viktigt i en omvärld med ökande resistensproblem. Alla beslut som påverkar företag med betande djur påverkar också landskapet. Varje beslut och prioritering som påverkar förutsättningarna att leva och verka på landsbygden påverkar också landskapets utseende och karaktär. Möjligheterna att leva, bo och verka på landsbygden är avgörande för det ska kunna finnas ett vackert och artrikt landskap. Mer information: Landsbygdsnatverket.se/bushresan Sida 2

4 Älvängarna historisk användning och biologisk mångfald. I Nedre Dalälvsområdet utgörs övergången mellan öppet vatten och skog ofta av vidsträckta, regelbundet översvämmade älvängar. Det finns cirka hektar älvängar i Nedre Dalälvsområdet. Höet från dessa ängsmarker var under en lång tidsperiod en ovärderlig resurs för boende i anslutning till älven. Vårflodens vatten förde med sig näring som avsattes på markerna när översvämningarna minskade. Detta gjorde de älvnära ängarna bördiga och de nyttjades även av gårdar som låg långt ifrån älven. Området nedströms Tyttbo har genom sin rika tillgång på vinterfoder varit ett av landets mest djurtäta områden. Slåtter och bete i älvlandskapet skapade tillsammans med vattnet förutsättningar för stora naturvärden såväl på ängarna i sig som i den intilliggande skogens kantzoner. Sida 3

5 Nedre Dalälvens älvängar ett kulturlandskap med potential Med några få undantag har de tidigare hävdade älvängarna nu legat oanvända under minst 50 års tid och vuxit igen med bland annat lövsly och högvuxen tuvbildande starr. Nu börjar dock allt fler älvängar att restaureras och kan åter slåttras eller betas med köttdjur. Idag arbetar flera aktörer för att sprida mer information om hur man restaurerar älvängar. Ökad hävd av älvängarna har potential att ge samhällsnytta av många olika slag, bland annat: Ökad biologisk mångfald Färre mygg lokalt Attraktivt landskap till nytta för turismutvecklingen Intäktsmöjligheter för markägare och lokala entreprenörer Identitetsskapande för bygden Under förmiddagens fältbesök kommer vi att besöka det kraftigt igenvuxna området vid Andersbo i Tärnsjö och även den hävdade marken på Nordmyran. Andersbo är en av de platser där kläckfällor är utplacerade för bevakning och uppföljning av myggförekomsten. Sida 4

6 VILKA ÄR ALTERNATIVEN? Förutom genom bete kan älvängarnas växtlighet användas på flera olika sätt. Den traditionella användningen som vinterfoder är fortfarande gångbar. Under gynnsamma förhållanden fås ett hö som är utmärkt som grovfoder för hästar och idisslare. Framställning av ströpellets kan vara ett alternativ då höet har en hög kvalitet. Biogasjäsning är ett mycket intressant alternativ som medger tillvaratagande av såväl energi som näringsämnen. Förbränning av älvängsgräs är möjlig men inte oproblematisk. Pyrolys är teoretiskt intressant men i Sverige ännu ett ganska oprövat alternativ. Kompostering förekommer redan idag i liten skala för gödsling av egna odlingar. Flödesschema älvängsskörd Sida 5

7 Tabellen innehåller en schematisk översikt över olika slags samhällsnytta som kan uppnås genom hävd. A n v ä n d n i n g s s ä t t Föregås av slåtter Samhällsnytta Bete Foder Strö i djurstallar Biogas + biogödsel Biokol genom pyrolys Förbränning Kompostering Biologisk mångfald * * * * * * * * * * * * * * Mindre mygg *? * * * * * * * * * * * * Frigör jordbruksmark för annan produktion * * * * * * * Klimatnytta pga. ersättning av annat kött * * Klimatnytta pga. ersättning av annat foder * * * * Klimatnytta pga. minskat behov av konstgödsel * * * * Klimatnytta pga. ersättning av fossila bränslen * * * * * Klimatnytta pga. kolinlagring i mark * * * * * Minskad övergödning av vatten, bl.a. Östersjön * * * * * * * * * * * * Hushållning med växtnäringsämnen: - Kväve * * * * * * * - Fosfor, kalium och övriga * * * * * * * * * * Högre bördighet och bättre struktur i växtodlingsmark tack vare ökad kol-/mullhalt * * * * * * God djurvälfärd * * * Minskat behov av biocider * * * * * * Minskat behov av antibiotika * * * Nyttigare kött * * * * Attraktivt landskap * * * * * * * * * * * * * * Försörjningsmöjligheter på landsbygden * * * * * * * * * * * * * Kulturhistoriskt arv * * * * * * * * * Beredskapsvärde * * * * * * * * * * * * Tabellen visar en schematisk översikt över olika slags samhällsnytta som kan förväntas vid hävd av älvängar med olika hävdformer och användningssätt (* * = stor nytta, * = viss nytta). Angivelserna i tabellen är generella och indikativa och gör inte anspråk på att återspegla förhållandena i varje enskilt fall. Graden av samhällsnytta beror i hög grad på med vilka alternativ som jämförelsen görs. När naturbeteskött kan ersätta importerat nötkött finns möjlighet till särskilt stora effekter i form av klimatnytta, minskad övergödning, bättre djurvälfärd samt minskad användning av biocider och antibiotika. En stor sammanlagd miljönytta kan också uppnås genom att kombinera användning av älvängsgräset som foder (eller strö) med biogasrötning av stallgödseln och återföring av rötresten som biogödsel till växtodlingsmark. (Efter Gyldberg & Stenmark, 2015) Sida 6

8 Foto: Pär Eriksson Upplandsstiftelsen bevarar och vårdar naturen Upplandsstiftelsen arbetar främst med inventeringar, skötselprogram och praktiskt inriktat naturvårdsarbete. Förutom skötsel av de egna markerna, driver de många projekt. Deras arbetssätt är att samarbeta med många parter för att nå bästa möjliga resultat, till exempel markägare, föreningar, Världsnaturfonden, kommuner och statliga myndigheter. Allt arbete med naturvård kräver hög kompetens, och stiftelsen har experter inom skogsekologi, vård av kulturlandskap, sötvatten och kustvatten. Nedre Dalälven har flera unika kvalitéer som gör att landskapet som helhet saknar motsvarighet i landet. Älven och dess vattenföring har i hög grad inverkat på naturen i området där urskogsartade bestånd blivit kvar i forsområden och översvämmningar lett till lövträdsrika svämskogar och älvängar. Upplandsstiftelsen äger och förvaltar stora arealer svämskogar och älvängar med tillhörande skötselproblematik, bland annat i naturreservatet Bredforsen och Jörsön där eftermiddagens fältbesök äger rum. I Bredforsen har Upplandsstiftelsen genomfört stora skötselinsatser med hjälp av Fortums miljöfond och Länsstyrelsens Landsbygdsenhet. Läs mer på Upplandsstiftelsens sidor om naturvård för att lära dig mer. På bilden nedan transporteras djur som betat på Gässön till fastlandet. Foto: Pär Eriksson Sida 7

9 Ett av NeDas viktigaste mål är, och har sedan länge varit, att medverka till att behålla och utveckla det attraktiva öppna landskapet Sida 8

10 Älvängar och stickmyggor Temporärt översvämmade älvängar är kläckningsområden för översvämningsmygg och arten Aedes sticticus dominerar vid Nedre Dalälven. Översvämningsmygg lägger sina ägg på fuktig gräsmark och äggen kan kläckas till larver under vår och sommarperioden. Under denna period kan varje översvämning med vattentemperatur över 10 grader kläcka fram Aedes sticticus larver som på några veckor utvecklas till enorma mängder blodtörstiga honor. Honor av Aedes sticticus flyger väldigt långt och orsakar olidliga myggproblem upp till 5 10 km från de larvproducerande våtmarkerna. Älvängar som återkommande svämmas under vår och sommar är favoritmiljöer för översvämningsmyggor. Högt gräs i vatten skyddar larverna. Multnande gräs tillför näringsämnen som ökar produktionen av de mikrorganismer som är stickmygglarvernas föda. Slåtter kan reducera mygglarvsmängden med 35-71%, men då krävs att gräset hålls kontinuerligt kort hela säsongen, speciellt vid översvämning, och slaget gräs måste fraktas bort. Men för att fungera som myggbekämpningsmetod, dvs reducera stickmyggproblemen till tolerabel nivå, behövs det en reduktion på minst 98%. Principen om att vegetationen på älvängarna skall hållas låg och att näringsrik vegetation skall forslas bort gäller oberoende av om hävden utförs med slåtter eller betande djur. Ett problem med bete är att nötkreaturens avföring tillför näring samt att deras klöveravtryck lämnar refuger för översvämningsmygglarver när vattnet drar sig tillbaka. Markberedning med fräsning jämnar ut marken så slåtter underlättas. Omblandning av ytskiktet kan göra att många av översvämningsmyggornas ägg hamnar under jord och inte kan kläckas. En sådan reduktion av äggbanken skulle också leda till att färre larver kläcker fram vid översvämning, vilket är positivt, och därför planerar vi att utvärdera effekten av markfräsning på antal ägg av översvämningsmygg. Sida 9

11 Nedre Dalälvssamarbetet - NeDa NeDa bildades formellt 1986 av kommuner, organisationer och företag. Syftet med samarbetet är att ta tillvara Nedre Dalälvens höga och unika naturoch kulturmiljöer och använda dem för att uppnå en positiv utveckling i bygden. Särskilt viktigt är arbetet med turism och inflyttning. Sedan 2011 står NeDa som huvudman för biosfärområdet. Ett särskilt fokus inom NeDas egna biosfärarbete är att medverka till att bibehålla det öppna landskapet, en fråga som NeDa från första början ansett vara strategiskt viktig för att behålla en levande och attraktiv bygd. Även när det gäller turism och fiskefrågor är biosfärarbetet viktigt och innebär också marknadsfördelar när omvärlden efterfrågar en hållbar utveckling. Biosfärområdet ger NeDa-samarbetet den status och stabilitet som krävs för att långsiktigt säkerställa arbetet med Nedre Dalälvens unika och högkvalitativa naturoch kulturarv. Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven Biosfärprogrammet (Man And the Biosphere Programme) är ett vetenskapligt program inom FNorganet Unesco från början av 1970-talet. Biosfärprogrammet arbetar globalt för att förbättra relationerna mellan människor och miljö. Tanken är att människan samspelar med omgivningen och kan planera för att nyttja resurserna på ett långsiktigt hållbart sätt. Vad är ett biosfärområde? Biosfärområden är områden med höga natur- och kulturvärden. Biosfärområden ska - gynna de boende i området genom social och ekonomisk utveckling. - värna den biologiska mångfalden. - vara arenor för forskning och undervisning. Biosfärområden nomineras av nationella regeringar och godkänns av Unesco. Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven ska vara en förebild för hållbar utveckling. Biosfär - allt levande på jorden och den miljö det lever i Aktuell information finns på: NeDas fortsatta arbete för ökad hävd i Biosfärområdet LIFE RIME - Restoration of RIver MEadows in Nedre Dalälven region. Målet är att göra nyckelfärdiga ytor som lantbrukare och entreprenörer sedan långsiktigt kan hävda i egen regi. Den första ansökan fick avslag i april 2016 trots höga poäng. Med början under hösten 2016 görs ett omtag med målet att lämna in reviderad ansökan i september Vid eventuellt bifall våren 2018 kan projektstart troligen ske i januari 2019 (och sex år framåt). Gnista för glöd, leaderprojekt åren Nätverkande support och coachning - Kompetensutveckling genom möten - Samverkan och kontaktförmedling - Studieresor för inspiration Projektet fick bifall i LAG mars Vi hoppas att få beslut av Jordbruksverket innan årsskiftet. Sida 10

12 För mer information om problematiken, arbetet och åtgärder gällande hävdfrågor: Landsbygdsnätverket Hemsida: Telefon: Upplandsstiftelsen Hemsida: ww.upplandsstiftelsen.se Telefon: LRF Hemsida: Telefon: Snödroppar niger i vårliga backar och vassarna vaggar och bugar och tackar. Det stiger ett fyrfota leve från djuren som tack vare Dig finns kvar i naturen. Om vår goda vilja var lika stark så vore jorden en Änglamark. Hasse och Tage, 1975, som en hyllning till Evert Taube på hans 85-årsdag. Nedre Dalälvens Intresseförening Hemsida: Telefon: Lunch Sandsnäsbadet Fältbesök eftermiddag Samlingsplats Fältbesök förmiddag