Havs- och vattenmyndighetens forskningsbehov 2015

Transkript

1 Havs- och vattenmyndighetens forskningsbehov 2015 Innehåll Havs- och vattenmyndighetens forskningsbehov Bakgrund... 1 Processen... 2 Identifiering av forsknings-, utvecklings- och kunskapsbehov... 2 Urval och gruppering... 2 Förslag till prioritering... 2 Godkännande av föreslagen lista... 3 Kvantifiering av ekosystemtjänster... 4 Styrmedel för en effektiv förvaltning... 4 Utveckling av redskap för havs- respektive vattenförvaltning... 5 Ekosystembaserad förvaltning... 5 Scenarioplanering för en effektivare förvaltning... 5 Hydromorfologisk påverkan... 5 Förvaltning- gällande spridning av främmande arter... 6 Identifiering av signifikanta källor till miljögifter för ett effektivare åtgärdsarbete... 6 Forskning kring påverkade fiskbestånd... 6 Försurning- framtidsprognos och effekter av åtgärder... 6 Påverkan på grundvatten... 6 Fortsatt arbete Förslag till finansiering... 7 Arbete under 2015 med forskningsbehovslistan och projekt som hamnat utanför listan. 7 Bakgrund I Havs- och vattenmyndighetens Rutin för processen forskning och utveckling (FoU) beskrivs hur forsknings- och kunskapsbehoven hos myndigheten skall identifieras, prioriteras och beslutas. Denna process beslutades av GD i juni Det framgår av rutinen att en lämplig tidpunkt att starta processen är i januari så att beslut kan tas i september om vilka projekt som skall vara prioriterade under det efterkommande året. Under 2014 kunde inte processen startas förrän i augusti därför har vissa steg fått förenklas och målsättningen är att ett beslut om en lista med HaVs forskningsbehov ska tas i början av Listan över prioriterade FoU-behov är indelad i olika områden där HaV ser att det utifrån myndighetens perspektiv finns forskningsbehov. 1

2 Processen Identifiering av forsknings-, utvecklings- och kunskapsbehov Initialt besöktes de enheter på HaV som i första hand bedömdes vara berörda av forskningsfrågor (Hv, Hb, Hm, Fr, Ft, Km, Kf, och Vj). Förslag från Hp samlades in via informellt möte med enstaka personer. Ki-enheten hade inte möjlighet att delta i inventeringen Besök på dessa sistnämnda enheter kommer därför att prioriteras En övning genomfördes där alla medarbetare på respektive enhet fick skriva ner de kunskapsluckor som de såg utifrån myndighetens behov av underlag för att kunna genomföra HaV:s uppdrag. Kunskapsbehoven infördes enhetsvis i excelblad. Urval och gruppering Det inkom ca 200 förslag. Innan förslagen från enheterna sammanställdes i en gemensam huvudlista genomfördes en genomgång av förslagen där det identifierades vilka förslag som var forskningsfrågor, vilka som kunde hänföras till konsultuppdrag och liknande samt förslag där det var troligt att kunskapen redan fanns tillgänglig i form av rapporter med mera. Därefter var det enbart de förslag som hade en tydlig forskningsfråga som bearbetades vidare. Övriga förslag kommer att behandlas vidare med start i början av För en del av dessa förslag krävs att biblioteket utför ett litteratursök innan beslut kan tas hur de ska hanteras, för andra är det möjligt att vi kan identifiera olika sätt som förslagen kan genomföras på, t e x som konsultuppdrag. De förslag som passerade den första utsorteringen, ca 100 stycken, grupperades efter ämnesområde och liknande förslag slogs ihop där så var möjligt. Alla inkomna förslag är märkta med vilken/vilka enheter och person som förslaget kommit från. Efter sammanslagningen fanns ca 90 förslag. Förslag till prioritering Det beslutades att sex kriterier skulle ligga till grund för urvalet vid prioritering av förslagen: Myndighetens strategiska plan Myndighetens inriktningsskrivelse med de angivna fokusområdena Gemensamma fiskeripolitiken (GFP) Miljömålsmanualerna för Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag och Ingen övergödning. (Prioritet gavs till behov som fyller luckor i Preciseringarnas uppföljningsindikatorer, eller indikatorer i Havsmiljö- och vattendirektivet) Åtgärdsprogrammet för havsmiljödirektivet Åtgärdsprogrammet för vattendirektivet För varje kriterium som uppfylls tilldelas det aktuella förslaget en poäng. Som mest kan ett förslag alltså få 6 poäng. Prioriteringen har genomförts med hjälp av ansvariga för åtgärdsprogrammen för vatten och havsmiljödirektivet samt ansvariga för miljömålsarbetet. 2

3 Godkännande av föreslagen lista När projekten poängsatts enligt ovanstående kriterier delades de uppdelade i sju grupper från noll till sex poäng. Denna lista skickades till enhetschefen på Kf för en första bedömning i mitten av oktober Efter justering skickades listan och detta dokument till övriga enhetschefer för förankring och granskning, samt till avdelningschefer för kännedom. Därefter den 4 december var listan och detta dokument uppe för diskussion på AC-dragning för Ks avdelningschef. Efter avdelningsdragningen samlades behoven från listan ihop och beskrivs som specifika forskningsteman och indelades i temagrupper, se nedan. Lista och detta dokument har varit upp som informationspunkt på GD-dragning den 15 dec 2014 och har därefter reviderats. I processen efter informationen till GD har Niklas Hanson, Ylva Engwall och Anneli Harlen involverats i bedömningen av de olika förslagen.. Det ska tilläggas att under varje temarubrik nedan kan även behov med lägre bedömningspoäng komma med som kompletterar temat. Dessa teman underlättar kommunikation intern och externt (t ex forskningsfinansiärer). Indelning under temarubriker Summering Temaområde Kvantifiering av ekosystemtjänster Styrmedel för en effektiv förvaltning Utveckling av redskap för havsrespektive vattenförvaltning Antal högt prioriterade (5-6 p) Antal medel prioriterade (3-4 p) Totalt antal förslag Antal personer Ekosystembaserad förvaltning Scenarioplanering för en effektivare förvaltning Hydromorfologisk påverkan Förvaltninggällande spridning av främmande

4 arter Identifiering av signifikanta källor till miljögifter för ett effektivare åtgärdsarbete Forskning kring påverkade fiskbestånd Påverkan på grundvatten Försurningframtidsprognos och effekter av åtgärder Kvantifiering av ekosystemtjänster Kopplar till HaVs Strategiska plan Mål 1: Föra in ekosystemtjänst-begreppet i vattenförvaltning I denna grupp återfinns projektförslag där man ska undersöka värdet av ekosystemtjänster och därigenom göra ekosystemtjänster till ett användbart verktyg i åtgärdsarbetet. Till exempel kan det undersökas hur värdet av ekosystemtjänster påverkas av diverse åtgärder. HaV vill även att det undersöks hur man kan säkerställa att kostnadseffektiva åtgärder vidtas och hur värdering av ekosystemtjänster kan bidra till ett långsiktigt hållbart fiske? Inom detta område återfinns nio projekt, till vilka åtta olika personer bidragit med förslag, varav tre förslag är högt prioriterade. Styrmedel för en effektiv förvaltning Kopplar till HaVs Strategiska plan Mål 1 och Mål 3: Genom vägledning och tillsyn styr vi det operativa arbetet med akvatiskt områdesskydd och åtgärder i vattenförvaltningen Genom väl anpassade kommunikationsinsatser, dialog och öppenhet skapar vi förståelse mellan forskare förvaltare och de som nyttjar fiskbestånden 4

5 Vilka förutsättningar krävs för att tillsyn ska fungera väl? Hur får man fler intressenter/aktörer involverade i förvaltningsprocessen, och vad finns det för samhällsekonomiska konsekvenser av förvaltningsbeslut som t ex selektivt fiske. Inom detta område återfinns elva projekt, till vilka femton olika personer bidragit med förslag. Bedömningen enligt våra kriterier visar på en stor spridning i gruppen varav tre förslag anses ha hög prioritet. Utveckling av redskap för havs- respektive vattenförvaltning Kopplar till HaVs strategiska plan Mål 1 God miljö i vatten och kustvatten och Mål 2 God havsmiljö. Inom denna temagrupp återfinns de förslag som visar på kunskap vi behöver om indikatorer för statusbedömning och metodutveckling för åtgärdsprogram och övervakning. Inom indikatorutveckling finns stort behov kopplat till havsmiljödirektivets olika delar, såsom övergödning, miljögifter och bottnars integritet. Inom detta område återfinns trettioen projektförslag, till vilka tjugoen personer bidragit med förslag. Bedömningen enligt våra kriterier visar på en stor spridning i gruppen varav ett förslag anses ha hög prioritet. Ekosystembaserad förvaltning Kopplar till HaVs Strategiska plan Mål 2 God havsmiljö och Mål 3 Hållbart fiske Här efterfrågas forskning som belyser ekosystemens struktur och dess relevans för förvaltning av t ex fiskebestånd. Hur kan ekosystembaserade modeller se ut? Utveckling av skydd och återställande av ekosystem, samt identifiering av vilka åtgärder som är kostnadseffektiva. Hur påverkar klimatanpassning och klimatåtgärder förvaltningsarbetet? Inom detta område återfinns sexton projekt, till vilka femton olika personer bidragit med förslag 1 hög prioriterat förslag och nio medelhögt prioriterade. Scenarioplanering för en effektivare förvaltning Kopplar till Strategiska planen Mål 2 God havsmiljö Här efterlyser man projekt som ger kunskap om kumulativa påverkanseffekter i vattenmiljön. Interaktionen mellan land och vattenmiljön behöver utredas. Kunskap om marina naturvärden efterfrågas, samt påverkansanalyser. Modeller efterfrågas som optimerar samhällsnyttan av ekosystemen och ekosystemets stabilitet och resiliens. Inom detta område återfinns tio projekt, till vilka elva olika personer bidragit med förslag. Bedömningen av förslagen visar att de är spridda över hela skalan ett projekt kan ses som prioriterat. Hydromorfologisk påverkan Kopplar till HaVs strategiska plan Mål 1: I denna temagrupp återfinns förslag som gäller hydromorfologiska processer, vattenuttag och dess interaktion med ekologiska strukturer och funktioner. 5

6 Inom detta område återfinns fyra projektförslag, till vilka fyra olika personer bidragit med förslag som alla är medelhögt prioriterade. Förvaltning- gällande spridning av främmande arter Kopplar till HaVs strategiska plan Mål 1: Genom vägledning förhindrar vi spridning och introduktion av invasiva främmande arter Hur påverkar fritidsbåtar och marinor spridningen av främmande arter? Vilka åtgärder kan vidtas, finns det ett motsats förhållande gentemot användningen av giftiga båtbottenfärger. Inom detta område finns ett förslag som är medelhögt prioriterat. Identifiering av signifikanta källor till miljögifter för ett effektivare åtgärdsarbete Här efterfrågas forskning som identifierar var vi skall vidta åtgärder för att effektivt som möjligt minska effekterna av miljögifter. Inom detta område finns tre förslag, till vilka tre personer bidragit med förslag. Förlagen är alla lågt prioriterade. Forskning kring påverkade fiskbestånd Kopplar till HaVs strategiska plan Mål 3 Här föreslås forskning kring kustnära bestånd och deras låga återhämtningstakt samt forskning kring Östersjötorsken dåliga kondition, vilka kan orsakerna vara till detta. Inom detta område finns två förslag, till vilka fyra personer bidragit med förslag som är relativt lågt prioriterade. Försurning- framtidsprognos och effekter av åtgärder Här föreslås forskning kring vilka effekter har kalkningen haft på bottenfaunan i rinnande vattendrag. Hur ser prognosen ut när det gäller försurning? Inom detta område finns två förslag, vilka en person bidragit med som är lågt prioriterade Påverkan på grundvatten Här föreslås forskning om olika former av påverkan på grundvatten. Inom detta område finns två förslag som båda är lågt prioriterade. Beslut Avdelningschef Anna Jöborn fattar beslut om att forskningsbehovslistan kan godkännas. Detta görs efter avdelningsdragningen den 26 februari Detta är ett avsteg från FoUrutinen som antogs i juni 2014 i vilken det anges att det är GD som fattar beslut om 6

7 forskningsbehovslistan. Denna förändring grundar sig på att AC har fått delegation från GD att fatta detta beslut. Det föreslås från AC och EC att rutinen revideras under GD får information om forskningsbehovslistan vid GD dragning den 2 Mars Fortsatt arbete 2015 Förslag till finansiering Förslag på finansieringsmöjligheter diskuteras i första hand internt i enheten Kfs ForskningsFunktionsGrupp (FFG) där även en representant från Hp kommer att bjudas in att delta. Till stöd för denna diskussion används arbetsdokumentet Arbetsplan 2015 för Kf s FFG gällande Havs- och vattenmyndighetens kunskapsförsörjning från forskning och utveckling som är framtagen av FFG (ej beslutad). Därefter förankras denna diskussion på avdelningsnivå. I första hand ses Miljöforskningsanslaget (MFA) som en finansieringsväg där vi har möjlighet till inflytande på utlysningen som vi sambereder med Naturvårdsverket. Övriga finansieringsvägar finns beskrivet i arbetsdokumentet Arbetsplan 2015 för Kfs FFG gällande Havs- och vattenmyndighetens kunskapsförsörjning från forskning och utveckling. Arbete under 2015 med forskningsbehovslistan och projekt som hamnat utanför listan Under 2015 kommer Miljöforskningsanslaget utlysning begränsas till tre områden Styrmedel, Konsumtion och Landskap. Utlysning kommer att presenteras tidigast i april FFGs arbete är att tillse att HaV:s prioriterade och relevanta forskningsbehov beaktas i utformningen av utlysningarna och om möjligt inkluderas i utlysningstexterna på lämpligt sätt. Arbetet med Miljöforskningsanslagets utlysning för 2016 kommer att starta i september Inför denna utlysning skall en större behovsanalys göras som tar utgångspunkt i miljömålsuppföljningen. Ett antal (8) av förslagen har redan skickats in till MistraEviem, i januari. FFG ska följa upp och dokumentera hur förslagen mottagits och om vi kan förvänta oss något av förslagen kommer ingå i ett MistraEviem projekt. Det har även identifierats att ett av förslagen kommer passa väl in i utlysningstexten från inom Nordisk minsiterrådets arbetsgrupp HAVs utlysning. Eventuellt kan fler förslag bli aktuella för den utlysning som arbetsgruppen MEG arbetar med. Där är NV svensk representant. Arbetet med de projekt där information/kunskap eventuellt finns i databaser kommer utföras under 2015 med start i April. 7