Löner Del 2. Lantarbetare, industriarbetare m fl STATISTISKA CENTRALBYRÅN : STOCKHOLM

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Löner. Del. 2, Arbetare inom privat sektor / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Socialstyrelsen med titel: Löner : Lantarbetare, industriarbetare m fl med undertitel: Lantarbetare, industriarbetare m fl med undertitel: Lantarbetare, industriarbetare, butiksoch lagerpersonal inom varuhandel, restauranganställda m. fl. Med innehållsförteckning, sammanfattning och parallelltitel på engelska: Wages. Part 2. Utgavs parallellt med Löner. Del 1, Tjänstemän inom privat sektor. Föregångare: Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Löner och sysselsättning inom privat sektor / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Löner. Del 2, Lantarbetare, industriarbetare m.fl (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-lonpr2-1966

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Löner 1966 Del 2. Lantarbetare, industriarbetare m fl STATISTISKA CENTRALBYRÅN : STOCKHOLM

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Wages 1966 Part 2. Agricultural and Industrial Workers, etc. Form för hänvisning. Löner 1966 Del 2 (SOS). Statistiska centralbyrån. Stockholm Årspublikationen har tidigare utgivits inom serien Sveriges officiella statistik: Arbetsmarknad samt arbetsoch löneförhållanden. Uppgifter för 1966 har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden Am 1966: 57, 1967:10, 32, 33, 34, 47, 48, 51, 52, 53 samt 1968:2, 8. Published by the National Central Bureau of Statistics, S Stockholm 27 Printed in Sweden Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner Stockholm 1968 Suggested citation. Wages 1966 Part 2 (SOS). National Central Bureau of Statistics. Stockholm The annual report has previously been published within the series of Official Statistics of Sweden: Labour Market and Conditions of Work and Wages. Data for 1966 have previously been published in the Statistical Reports series Am 1966:57, 1967:10, 32, 33, 34, 47, 48, 51, 52, 53 and 1968: 2, 8.

5 Förord Preface I föreliggande publikation återges de definitiva resultaten av de statistiska undersökningarna rörande löneförhållandena år 1966 för arbetare inom jordbruk, skogsbruk, industri, byggnads- och anläggningsverksamhet, transportväsen m. m. Redogörelser har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden. Byrådirektören Carl Y:son Hermelin har utarbetat kapitlen I, II, VII och VIII. Stockholm i maj INGVAR OHLSSON Dagmar Witkowsky-Johnsson

6

7 v Innehållsförteckning Sid. Översättning till engelska av vissa termer XI Sammanfattning på engelska XII Contents Page Translation into English of certain terms occurring in the tables XI English summary XII Text I. Arbetare inom jordbruk Primärmaterialet 1 Löneutvecklingen åren Arbetstids- och löneförhållanden år II. Skogsarbetare 10 III. Arbetare inom egentlig industri Primärmaterialet 12 Löneutvecklingen åren Löneförhållanden år Löneförhållanden vid privata elverk 18 IV. Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet Primärmaterialet 20 Löneutvecklingen åren Löneförhållanden år V. Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. Primärmaterialet 22 Löneförhållanden år VI. Arbetare inom stuverirörelse 24 VII. Arbetare vid transportföretag Primärmaterialet 25 Löneförhållanden år VIII. Arbetare vid oljedistributionsförelag 28 Texttabeller Tab. Arbetare inom jordbruk A. Redovisat och uppräknat antal brukningsenheter och arbetare vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år Text I. Agricultural Workers Collection of data 1 Wage developments Hours of work and wages in II. Forestry Workers 10 III. Workers in Mining and Manufacturing Collection of data 12 Wage developments Wages in Wages in private-owned power plants 18 IV. Workers in Building and Construction Collection of data 20 Wage developments Wages in V. Workers in Governmental Plants and Construction Works, etc. Collection of data 22 Wages in VI. Workers in Stevedoring 24 VII. Workers in Motor Truck, Tramway, and Omnibus Transport Collection of data 25 Wages in VIII. Workers in Petroleum Marketing 28 Tables in text Tab. Agricultural Workers A. Reported and "blown-up" numbers of farms and of workers in the survey of wages in agriculture in

8 VI Tab. Sid. B. Uppräknat antal tidlönstimmar för manliga arbetare i åldern år vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år C. Förekomsten av ackordsarbete år 1966 för lantarbetare i åldern år 5 D. Ackordslönesummans fördelning på olika slag av ackordsarbeten år 1966 för lantarbetare (samtliga grupper) 6 E. Genomsnittliga tim- och årsförtjänster åren för manliga lantarbetare i åldern år 7 F. Tim- och årsförtjänsternas spridning åren för manliga lantarbetare i åldern år (oavsett löneform) 8 Tab. Page B. "Blown-up" numbers of hours worked (time-work) by male workers years of age in the survey of wages in agriculture in C. Occurrence of piece-work among agricultural workers years of age in D. Distribution of piece-work payments on different kinds of piece-work for agricultural workers (all groups) in E. Average hourly and annual earnings of male agricultural workers years of age 7 F. Dispersion of hourly and annual earnings of male agricultural workers years of age (irrespective of method of payment) 8 Skogsarbetare G. Skogsarbetarnas dagsförtjänster vintersäsongerna 1939/ /67 (ovägda genomsnitt) enligt jägmästarnas uppgifter om den normala dagsförtjänster i olika revir (eller delar av revir) 10 H. Skogsarbetarnas dagsförtjänster i olika län vintersäsongerna 1965/66 och 1966/67 enligt jägmästarnas uppgifter om den normala dagsförtjänsten i olika revir (eller delar av revir) 11 Forestry Workers G. Daily earnings of forestry workers during the winter seasons 1939/ /67 (unweighted averages) according to reports by the regional forestry inspectors on normal daily earnings in various districts (or parts of districts) 10 H. Daily earnings of forestry workers in various counties during the winter seasons 1965/66 and 1966/67 according to reports by the regional forestry inspectors on normal daily earnings in various districts (or parts of districts) 11 Arbetare inom egentlig industri I. Redovisat antal arbetstimmar år 1966 inom olika industrigrupper 13 J. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för arbetare inom olika industrigrupper 15 K. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper 16 L. Sammansättningen av den genomsnittliga timförtjänsten år 1966 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper 17 M. Genomsnittlig timförtjänst år 1966 för vuxna kvinnor i procent av timförtjänsten för vuxna män 18 Workers in Mining and Manufacturing I. Reported numbers of hours worked in 1966 in various branches of industry 13 J. Average hourly earnings in 1966 of workers in various branches of industry 15 K. Average hourly earnings in 1966 of adult workers in various branches of industry 16 L. Composition of average hourly earnings in 1966 of adult workers in various branches of industry 17 M. Average hourly earnings in 1966 of adult women in percentages of average hourly earnings of adult men 18

9 VII Tab. Sid. N. Relationstal för den genomsnittliga timförtjänsten år 1966 för vuxna arbetare inom olika dyrortsgrupper 19 O. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare vid privata elverk 19 Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet P. Genomsnittliga timförtjänster år 1939 samt åren för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet 21 Arbetare inom stuverirörelse Q. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare inom stuverirörelse 25 Arbetare vid transportföretag R. Genomsnittliga timförtjänster åren för vuxna manliga chaufförer vid privata och statliga buss- och åkeriföretag 28 Tab. Page N. Relative figures of average hourly earnings in 1966 of adult workers in varous cost-of-living zones 19 O. Average hourly earnings in 1966 of adult male workers in private-owned power plants 19 Workers in Building and Construction P. Average hourly earnings in 1939 and in of adult male workers in building and construction 21 Workers in Stevedoring Q. Average hourly earnings in 1966 of adult male workers in stevedoring 25 Workers in Motor Truck, Tramway, and Omnibus Transport R. Average hourly earnings of adult male drivers in private and governmental omnibus and motor truck transport 28 Tabeller Arbetare inom jordbruk 1. Lantarbetarnas fördelning efter antalet arbetstimmar vid tidlönsarbete år Förekomsten av övertidsarbete Genomsnittliga timförtjänster och timförtjänsternas sammansättning år 1966 för lantarbetare Timförtjänsternas spridning år 1966 för lantarbetare i åldern år Genomsnittliga timförtjänster och timförtjänsternas sammansättning år 1966 för manliga lantarbetare i åldern år (oavsett löneform) på gårdar av olika storlek Genomsnittliga årsförtjänster och årsförtjänsternas sammansättning år 1966 för manliga lantarbetare i åldern år Årsförtjänsternas spridning år 1966 för manliga lantarbetare i åldern år 38 Tables Agricultural Workers 1. Distribution of agricultural workers by numbers of hours of time-work in Occurrence of overtime work Average hourly earnings of agricultural workers in 1966 and composition of these earnings Dispersion of hourly earnings in 1966 of agricultural workers years of age Average hourly earnings in 1966 of male agricultural workers years of age (irrespective of method of payment) on farms of various sizes and composition of these earnings Average annual earnings in 1966 of male agricultural workers years of age and composition of these earnings Dispersion of annual earnings in 1966 of male agricultural workers years of age 38

10 VIII Tab. Sid. 7. Timförtjänsternas och årsförtjänsternas spridning år 1966 för manliga lantarbetare i åldern år (oavsett löneform) på gårdar av olika storlek 39 Tab. Page 7. Dispersion of hourly and annual earnings in 1966 of male agricultural workers years of age (irrespective of method of payment) on farms of various sizes 39 Arbetare inom egentlig industri 8. Redovisat antal av vuxna arbetare utförda arbetstimmar (1000-tal) med fördelning efter industri- och dyrortsgrupp samt förekomsten av ackords- och övertidsarbete år 1966 inom egentlig industri Löneutvecklingen åren för vuxna arbetare inom egentlig industri Löneutvecklingen åren för arbetare inom egentlig industri Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna arbetare inom egentlig industri Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna arbetare inom egentlig industri med fördelning efter dyrortsgrupp Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna industriarbetare i vissa större städer Genomsnittliga timförtjänster (c), öre, år 1966 för vuxna manliga arbetare inom egentlig industri i olika geografiska områden Genomsnittliga timförtjänster (c), öre, år 1966 för vuxna kvinnliga arbetare inom egentlig industri i olika geografiska områden 68 Workers in Mining and Manufacturing 8. Reported number of working hours (in 1000) with breakdown by branch of industry and cost-of-living zone performed by adult workers and frequency of piece-work and overtime work in 1966 in mining and manufacturing Wage developments for adult workers in mining and manufacturing Wage developments for workers in mining and manufacturing Average hourly earnings in 1966 of adult workers in mining and manufacturing Average hourly earnings in 1966 of adult workers in mining and manufacturing in various cost-of-living zones Average hourly earnings in 1966 of adult industrial workers in certain large cities Average hourly earnings (c), öre, in 1966 of adult male workers in mining and manufacturing by geographic zones Average hourly earnings (c), öre, in 1966 of adult female workers in mining and manufacturing by geographic zones 68 Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet 16. Uppräknat antal av vuxna manliga arbetare utförda arbetstimmar (1000-tal) med fördelning efter dyrortsgrupp samt förekomsten av ackords- och övertidsarbete år 1966 inom byggnads- och anläggningsverksamhet Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet 73 Workers in Building and Construction 16. "Blown-up" number of working hours (in 1000) performed by adult male workers, with breakdown by cost-of-living zone, and frequency of piecework and overtime work in 1966 in building and construction Average hourly earnings in 1966 of adult male workers in building and construction 73

11 IX Tab. Sid. 18. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet med fördelning efter dyrortsgrupp Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet i vissa större städer 75 Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. 20. Redovisat antal utförda arbetstimmar (1000-tal), förekomsten av ackords- och övertidsarbete samt genomsnittliga timförtjänster för vuxna arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. år Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. med fördelning efter dyrortsgrupp 77 Arbetare vid transportföretag 22. Genomsnittliga timförtjänster under september oktober 1966 för vuxna arbetare vid privata buss- och åkeriföretag Genomsnittliga timförtjänster under andra kvartalet 1966 för arbetare, fyllda 18 år, vid statliga buss- och åkeriföretag Genomsnittliga timförtjänster under första halvåret 1966 för vuxna arbetare vid kommunala buss- och spårvägsföretag 80 Arbetare vid oljedistributionsföretag 25. Genomsnittliga timförtjänster under september oktober 1966 för vuxna arbetare vid oljedistributionsföretag 81 Tab. Page 18. Average hourly earnings in 1966 of adult male workers in building and construction in various cost-of-living zones Average hourly earnings in 1966 of adult male workers in building and construction in certain large cities 75 Workers in Governmental Plants and Construction Works, etc. 20. Reported number of hours worked (in 1000), frequency of piece-work and overtime work, and average hourly earnings of adult workers in 1966 in governmental plants and construction works, etc Average hourly earnings in 1966 of adult workers in governmental plants and construction works, etc., by cost-of-living zone 77 Workers in Motor Truck, Tramway and Omnibus Transport 22. Average hourly earnings in September October 1966 of adult workers in private omnibus and motor truck transport Average hourly earnings during the second quarter of 1966 of workers aged 18 and over in governmental omnibus and motor truck transport Average hourly earnings during the first half of 1966 of adult workers in municipal omnibus and tramway transport 80 Workers in Petroleum Marketing 25. Average hourly earnings in September October 1966 of adult workers in petroleum marketing 81

12 X Bilagor Sid. 1 och 2. Blankett och anvisningar för undersökningen av löneförhållandena för lantarbetare Blankett och anvisningar för undersökningen av löneförhållandena för industriarbetare m. fl Blankett och anvisningar för undersökningen av löneförhållandena för byggnadsarbetare 88 Appendices Page 1 and 2. Questionnaire, with instructions, used in the survey of wages of agricultural workers Questionnaire, with instructions, used in the survey of wages in mining and manufacturing Questionnaire, with instructions, used in the survey of wages in building and construction 88 Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols Intet linns att redovisa - Magnitude nil Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker Data not available or too uncertain to be för att anges published

13 XI Translation of certain terms occurring in the tables ackordsarbete ackordsvolym piece-work frequency of piecework number wage earner, worker working days employer hours of work antal arbetare arbetsdagar arbetsgivare arbetstimmar bensinstationsarbetare biljettförsäljare brukningsenhet chaufför dagsförtjänst djurskötare dyrortsgrupp egentlig lantarbetare fördelning förekomst genomsnittlig timförtjänst grupp gård helgdagslön husbyggnadsarbete. högst indextal industrigrupp jordbruk kollektivavtal kontant kvinnor ladugårdsförman... lantarbetare filling station worker seller of tickets farm, holding chauffeur, driver daily earnings cattleman cost-of-living zone farm worker proper distribution, breakdown frequency, existence, occurrence average hourly earnings group farm, holding public holiday pay house-building not more than index number industrial branch agriculture collective agreement cash females cattle foreman farm worker, agricultural worker län lön löneutveckling manliga minderåriga minst murare män naturaförmåner... olika procent rättare samtliga semesterlön skifttillägg skogsarbetare specialarbetare spridning statlig storlek städer tidlönsarbete tillägg timme traktorförare uppgifter vissa vuxna yrke yrkesgrupp åkerareal år årsförtjänst övertid övriga county wage wage developments, trend of wages male minor, juvenile at least bricklayer males payments (benefits) in kind different, various per cent farm foreman all annual holiday pay extra shift pay forestry worker specialized worker dispersion governmental size towns, cities time-work supplement hour tractor operator reports, data certain adult occupation occupational group acreage year annual earnings overtime other

14 XII Summary I. Agricultural Workers For the survey of wages in agriculture in 1954 a sample of farms was drawn from the farms included in the annual survey of acreage and livestock conducted by the Central Bureau of Statistics. The number of farms selected amounted to 1/168, 1/56, 1/28 and 1/7 respectively of farms in the size-groups 2 10, 10 20, 20 50, and over 50 hectares of arable land in the 1951 census of agriculture. With certain exceptions, the same sample has been used for the surveys of wages in The 1966 survey is based on reports from farms. Before any computations of average earnings etc. were made, the data concerning workers, wages and hours reported from farms in the three lower size-groups were "blown-up" by various coefficients based on relative sampling fractions and response rates. In the wage statistics the agricultural workers are classified in four groups according to the method of payment: 1) Workers without payment in kind, 2) Workers with free board, 3) Workers with free board and lodging, 4) Workers with necessities of life and/or lodging. The following occupational classifications is used with regard to male workers: 1) Farm foremen (rättare), 2) Farm workers proper (egentliga lantarbetare), 3) Tractor operators (traktorförare), 4) Cattle foremen (ladugårdsförmän), 5) Cattlemen (djurskötare), 6) Specialized workers (specialarbetare), 7) Other workers (övriga arbetare). The average hourly earnings (tables 2 and 4) of a group of workers are computed as the quotient of the wage total paid to the group (excluding piece-work payments) and the corresponding sum of hours worked (excluding piece-work). The wage total comprises cash payments on a time-rate basis (including overtime), the value of payments in kind, annual holiday pay, commissions, etc. (cf. tables 2 and 4). The median and quartile hourly earnings (tables 3 and 7) are calculated on the basis of the individual average hourly earnings. The average annual earnings (table 5) are calculated as the quotient of the wage total paid to the workers for the year (including piecework payments) and the number of workers; these averages as well as the corresponding medians and quartiles (tables 6 and 7) only refer to workers with at least 250 working days during the year in the service of the reporting employer. Male farm workers proper (18 64 years of age) earned on the average 7,47 kr per hour on farms covered by collective agreements, and 5,45 kr per

15 XIII hour on farms not so covered. The corresponding average annual earnings (only workers with at least 250 working days during the year) were kr and kr. Female farm workers (18 64 years of age) earned 6,88 kr per hour on farms covered by collective agreements and 5,21 kr on farms not so covered. II. Forestry Workers The regional forestry inspectors have reported estimates of normal daily earnings of 1) fellers and 2) haulers (man and horse) employed in public forests by the Swedish Forest Service during the winter season 1966/67. The unweighted average of these estimates was 90 kr for fellers (94 kr in Northern Sweden) and 112 kr for haulers (127 kr in Northern Sweden). The corresponding averages for the winter season 1965/66 were 78 kr and 104 kr. The average of the estimates, weighted by the quantities felled, has been calculated as 93 kr for fellers and 119 kr for haulers. In the survey of earnings in the winter season 1965/66 the corresponding figures were 79 and 109 kr. III. Workers in Mining and Manufacturing The survey of wages of workers in mining, manufacturing, and related industries in 1966 was carried out in cooperation with the Swedish Employers' Confederation, the Newspaper Employers' Association and the Co-operative Movement's Negotiation Organization. On the questionnaires data on wages paid and man-hours worked in 1966 were collected for the following groups of wage earners: adult male workers with a working week of 40 hours in underground work in mines, etc.; adult male workers with a working week of 42 hours (not stopping at the end of the week); other workers (adult and juvenile, male and female). For each of these groups information was requested concerning the total number of man-hours performed during the year with breakdown by time-work and piece-work. Information was further Average hourly earnings in 1966 (öre)

16 XIV requested concerning total wages paid with breakdown by basic wages on time-work and piece-work, overtime supplements, extra shift pay, public and annual holiday pay, lay-off pay, and other wage supplements (e. g. payments in kind). The reporting units were, as a rule, local establishments or, in some cases, departments of establishments. The total number of man-hours reported (not counting public enterprises, cf. chapter V) amounted to million. The main groups of the industrial classification used for mining and manufacturing are shown in the table on p. XIII. Changes is wages since The average hourly earnings (including supplements) of adult male wage earners in mining and manufacturing rose by 666% from 1939 to 1966 (see table 10). The corresponding increase for adult female wage earners was 835%, and for juveniles (both sexes) 947 %. Between 1965 and 1966 the average increase in wages in mining and manufacturing was 9 % for adult male and 11 % for adult female workers (see table 11). Average hourly earnings in Three different averages of hourly earnings are computed: a) earnings from time-work and piece-work excluding any kind of wage supplements, b) earnings including overtime supplements and extra shift pay, and c) earnings including overtime supplements, extra shift pay, holiday pay, lay-off pay, and other wage supplements. The table on p. XIII shows the average hourly earnings a), b) and c) of adult workers in the main branches of industry. In table 11 corresponding data are given with a more detailed breakdown by branches of industry. Table 12 shows the average hourly earnings in 1966 in the various branches of industry by cost-of-living zone. Data on. average earnings in various geographic areas are given in tables 13, 14 and 15. Data on earnings of workers in private-owned power plants are given in table O. IV. Workers in Building and Construction The statistics on wages in building and construction in 1966 refer to a "blown-up" number of 229 million manhours (not including workers employed by government agencies, cf. chapter V). The material was collected in co-operation with the Swedish Employers' Confederation. Special questionnaires were sent to building firms, which were requested to provide information, i.a., on wages and hours for male workers, other than apprentices, with breakdown by occupational groups. Plumbers', tinners', electricians', painters' and glaziers' firms, as well as firms engaged in road and waterway construction, supplied the same type of information as firms in mining and manufacturing. The average hourly earnings c) (including all reported supplements) in 1966 for adult male workers in all branches covered amounted to 13,49 kr. In building firms the average hourly earnings c) (including all reported supplements) of adult male workers were 13,61 kr. The average hourly earnings b) (including overtime supple-

17 XV ments and extra shift pay but excluding holiday pay and other wage supplements) of all adult male workers in building firms were 12,20 kr, while those of bricklayers were 13,42 kr, of carpenters 13,15 kr, and of concrete workers and other building workers (excluding floor-layers) 11,68 kr. In road and waterway construction the average hourly earnings c) (including all reported supplements) were 13,48 kr, in electricians' firms 12,78 kr, in plumbers' firms 12,58 kr, in painters' firms 15,58 kr, in glaziers' firms 10,85 kr, and in tinners' firms 12,42 kr. Between 1965 and 1966 the average hourly earnings of adult male workers in building and construction industries increased by 7 %. V. Workers in Governmental Plants and Construction Works, etc., Covered by Collective Agreements Information has been collected on wages in 1966 in industrial establishments, construction works, etc., operated directly by government agencies, such as the State Railways, the Post Office, the Telecommunications Office, the State Power Office, and the Services. Data were collected on the same kind of questionnaire as was used for private industrial establishments. The number of man-hours reported was about 85 million. The average hourly earnings c) (including all supplements) in 1966 amounted to 10,88 kr for all adult male workers reported, and to 9,36 kr for arlult female workers. VI. Workers in Stevedoring Data on wages in stevedoring in 1966 were collected in co-operation with the Swedish Employers' Confederation. The reported number of man-hours amounted to 10 million. The average hourly earnings c) (including all supplements) amounted to 12,05 kr. Between 1965 and 1966 the earnings rose by 6 %. VII. Workers in Motor Truck, Tramway, and Omnibus Transport Data on wages in private motor truck and omnibus transport enterprises relating to the period September October 1966 were collected in co-operation with the Swedish Employers' Confederation. Data on wages in governmental motor truck and omnibus transport relating to the second quarter of 1966 were collected by the Central Bureau of Statistics. Data concerning wages in municipal tramway and omnibus transport during the period 1st January 30th June 1966 were collected in co-operation with the Union of Swedish Towns. Tables 22, 23 and 24 show the average hourly earnings (excluding and including overtime supplements and supplements for shiftwork, etc.) for various groups of workers in private, governmental, and municipal motor truck, tramway and omnibus transport. VIII. Workers in Petroleum Marketing Data on wages in petroleum marketing relating to the period September October 1966 were collected in co-operation with the Swedish Employers' Confederation. Table 25 shows the average hourly earnings (excluding and including overtime supplements and supplements for shift-work, etc.) for various groups of workers in petroleum marketing.

18

19 I. Arbetare inom jordbruk Primärmaterialet Urvalet av uppgiftslämnare. Vid undersökningen av löneförhållandena för lantarbetare år 1954 skickades frågeblanketter till brukningsenheter med över 2 hektar åker, vilka genom ett systematiskt urvalsförfarande uttagits ur statistiska centralbyråns primärmaterial till 1954 års arealinventering (jfr SOS: Löner 1954, Del II, s 103). Vid de undersökningar som avsåg åren använde man i huvudsak samma urval av brukningsenheter som vid 1954 års undersökning. Till följd av upplysningar som erhållits vid års undersökningar hade dock 626 av de ursprungligen utvalda brukningsenheterna uteslutits enligt de regler, som omtalats i SOS: Löner 1954, Del II, s 103. Vid 1966 års undersökning tillskrevs brukningsenheter av vilka 95 sedermera uteslöts enligt de nyss nämnda reglerna. Urvalet bestod således av brukningsenheter. Från (71 %) av dessa erhölls bearbetningsbara svar. De ursprungliga urvalskvoterna (antalet vid 1954 års undersökning ur arealinventeringens primärmaterial utvalda brukningsenheter i förhållande till det totala antalet brukningsenheter i fyra storleksklasser enligt 1951 års jordbruksräkning), antalet brukningsenheter i urvalet år 1966 (exklusive de brukningsenheter som uteslutits, jfr ovan) samt antalet brukningsenheter för vilka bearbetningsbara blanketter lämnats vid 1966 års undersökning framgår av tab. A. I denna tabell redovisas även det antal brukningsenheter för vilka uppgifter lämnats om lejda arbetare. Blanketten. På den frågeblankett, som användes vid 1966 års undersökning, begärdes liksom tidigare år uppgifter om arbetstid och löner för lejda lantarbetare. Brukaren själv och hans familjemedlemmar (hustru, barn, barnbarn, föräldrar, far- och morföräldrar, syskon, svåger, svägerska, måg och sonhustru) skulle ej redovisas och ej heller arbetare, som under året enbart sysselsatts med skogsarbete eller arbetare vid maskinstationer. Av lantarbetare utfört skogsarbete skulle vid 1966 års undersökning, liksom tidigare, medräknas endast om det utförts mot samma tidlön som jordbruksarbete. Liksom på 1965 års blankett skulle uppgifter lämnas i särskilda kolumner om antal arbetsdagar och kontant lön vid skogsarbete som ej utförts mot samma lön som jordbruksarbetet; dessa uppgifter har ej utnyttjats vid utarbetandet av denna redogörelse. För varje arbetare skulle uppgift lämnas om kön, födelseår och yrke samt om antal arbetstimmar och kontant lön vid tidlönsarbete. I antalet arbetstimmar skulle inräknas övertidstimmar då tidlönsarbete utförts (övertidstimmarna skulle även särredovisas) och i lönesumman grundlön och ackordskompensation (även grundlön och ackordskom Löner 1966: II

20 2 Tab. A. Redovisat och uppräknat antal brukningsenheter och arbetare vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år Angående skillnaden mellan redovisat och uppräknat antal se s. 3. pensation vid ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar, vid förberedelseoch avslutningsarbete och vid annat övertidsarbete) men icke övertidstilllägg, vilket skulle redovisas särskilt. Vidare begärdes uppgifter om hela antalet arbetsdagar under året mot tidlön, om kontant lön (övertidstillägg för sig) och antalet arbetsdagar vid ackordsarbete (ej skogsarbete), om semesterlön och semesterersättning, om provisioner och övriga kontanta ersättningar, om permitteringslön samt om naturaförmåner. För arbetare som haft annat ackordsarbete än skogsarbete inhämtades särskilda uppgifter om ackordslönens fördelning på olika slags arbeten.»fria naturaprodukter» (t. ex. mjölk, bränsle) skulle av uppgiftslämnaren värderas enligt gällande marknadspriser. För fritt logi, fri kost och fri tvätt skulle anges under vilken tidsperiod förmånen åtnjutits. Vid fritt logi skulle dessutom uppges huruvida rummet varit enskilt eller delat, uppvärmt från central uppvärmningsanordning, försett med wc, tvättställ etc. Vad beträffar fri bostad skulle uppgifter lämnas om den tid, för vilken bostaden upplåtits, samt om dess kvalitet och storlek. Efter sin kvalitet skulle bostaden hänföras till en av fyra kvalitetsklasser. Uppgifter skulle även lämnas om förekomsten av vissa i anvisningarna särskilt nämnda bekvämlighetsdetaljer. Vid bearbetningen av de inkomna uppgifterna värderades förmånerna fritt logi, fri kost och fri tvätt efter för hela riket gemensamma normer, vilka beträffande förmånen fritt logi anslöt sig till i gällande kollektivavtal angivna nyttjanderättsavgifter. Förmånen fri bostad värderades med användande av de i kollektivavtalet föreskrivna nyttjanderättsavgifterna för av arbetsgivare upplåtna bostäder. Uppgifter skulle även lämnas bl. a.

21 3 om gårdens åkerareal och om förekomsten av kollektivavtal. Blankettens och anvisningarnas utseende framgår av bilagorna 1 och 2. Materialets bearbetning. Vid bearbetningen fördelades materialet på fyra storleksklasser av brukningsenheter enligt uppgifterna om åkerarealen vid 1954 års arealinventering. Denna fördelning av materialet pa storleksklasser eller urvalsgrupper (jfr s 1 och tab. A) har använts då genomsnittslönen beräknats för arbetare vid gårdar i olika storleksklasser. För varje redovisad arbetare överfördes flertalet uppgifter från blanketten till ett hålkort. Såväl urvalskvot som svarsfrekvens var olika för de fyra storleksklasserna av gårdar. Innan hålkortsmassan användes för bearbetning»uppräknades» (mångfaldigades) hålkorten i de tre mindre storleksklasserna, så att antalet hålkort inom varje klass blev lika med det antal arbetare, för vilka uppgifter uppskattningsvis skulle ha erhållits, om man i respektive klass haft samma urvalskvot och svarsfrekvens som i storleksklassen över 50 hektar åker. För arbetare med ackordsarbete överfördes dessutom uppgifterna om ackordsförtjänsternas fördelning på olika slags arbeten till särskilda hålkort, vilka mångfaldigades på motsvarande sätt. Uppräkningen har skett enligt de regler, som beskrivs i SOS: Löner 1954, Del II, s I de här återgivna tabellerna anges för olika grupper av arbetare dels det redovisade antalet arbetare, varmed avses det antal arbetare för vilka användbara primäruppgifter erhållits, dels det uppräknade antalet arbetare. Gruppering efter yrke, löneform m m. Arbetarna har med ledning av uppgifterna om födelseår indelats i tre grupper efter antal fyllda åldersår vid utgången av år 1966, nämligen arbetare under 18 år, arbetare i åldern år och arbetare i åldern 65 ar och däröver. Den använda yrkesgrupperingen framgår av förspalten i tab. B. Endast arbetare redovisas i statistiken, således ej befallningsmän, inspektörer m fl»lantbrukstjänstemän». Arbetare som betecknats som skogsarbetare eller trädgårdsarbetare har ej inedtagits. Till gruppen»egentliga lantarbetare» har förts bl a arbetare som av uppgiftslämnaren benämnts egentlig lantarbetare, lantarbetare, jordbruksarbetare, fördräng eller dagsverkare. I gruppen»specialarbetare» ingår bl a maskinskötare, lastbilsförare, smeder och reparatörer. Med avseende på löneformen har arbetarna fördelats på fyra grupper nämligen (1) arbetare utan naturaförmåner, (2) arbetare med fri kost, (3) arbetare med kost och logi samt (4) arbetare med livsförnödenheter och/eller bostad. Arbetare vilkas naturaförmåner endast omfattat livsförnödenheter (såsom livsmedel och bränsle) till ett värde av högst 150 kr per år har förts till gruppen arbetare utan naturaförmåner. Primärmaterialets storlek och sammansättning. I tab. A återges uppgifter dels om det redovisade, dels om det uppräknade antalet brukningsenheter och arbetare. I det antal brukningsenheter som redovisas i kol. 4 ingår gårdar för vilka det uppgivits att någon lejd arbetskraft ej anlitats under år

22 4 Tab. B. Uppräknat antaltidlönstimmarfor manliga arbetare i åldern år vid undersökningen av lantarbetarnas löneförhållanden år 1966 m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se s Antal timmar vid ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar, förberedelse- och avslutningsarbete och annat övertidsarbete mot tidlön Det bör hällas i minnet, att de uppräknade talen endast belyser de inbördes storleksförhållandena mellan antalet gårdar respektive arbetare inom olika storleksklasser men inte mäter klassernas absoluta storlek. Uppgifterna i kol. 8 och kol. 9 avser arbetare, för vilka uppgifter om arbetslön lämnats, oavsett om antalet arbetstimmar redovisats eller ej ocli uppgifterna i kol. 10 och kol. 11 arbetare, för vilka uppgift lämnats både om lön och arbetstimmar. Vid utarbetandet av tab. B liksom vid alla beräkningar rörande timförtjänster har man endast använt uppgifter beträffande arbetare, för vilka individuella uppgifter lämnats om antalet arbetstimmar vid tidlönsarbete. Arbetare anställda under kortare tid förekommer i större utsträckning på mindre gårdar än på större gårdar. Detta förhållande belyses av nedanstående tablå, vilken bygger på uppgifter beträffande manliga arbetare i åldern år, för vilka antalet arbetstimmar vid tidlönsarbete redovisats. Hur det uppräknade antalet tidlönstimmar för manliga arbetare i åldern år fördelade sig på olika yrkesoch arealgrupper framgår av tab. B. I tab. C belyses förekomsten av ackordsarbete år 1966 för lantarbetare i

23 5 Tab. C Förekomsten av ackordsarbete år 1966 för lantarbetare i åldern år 1 m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se texten på denna sida 2 Se s. 3. åldern år och i tab. D visas hur ackordslönesumman (för samtliga arbetare) fördelade sig på olika slag av ackordsarbeten vid olika storleksgrupper av gårdar. Uppgifterna i tab. C och D grundar sig, till skillnad från uppgifterna i motsvarande tabeller i redogörelsen för undersökningen av lantarbetarnas löner år 1965, på exakt samma primäruppgifter som använts för beräkning av genomsnittliga timoch årsförtjänster (se nedan). Detta betyder, att tillfälliga ackordsarbetare (arbetare som under året ej utfört något tidlönsarbete och som ej heller arbetat 250 dagar eller mer hos den rapporterande arbetsgivaren) t. ex. arbetare anställda för betskötsel, inte medräknats. I tab. C och D för år 1965 redovisades däremot även sådana arbetare. Mått på lantarbetarnas löner. I efterföljande tabeller redovisade genomsnittsförtjänster och uppgifter om förtjänsternas variationer har beräknats med utgångspunkt från de uppräknade (icke de ursprungligen redovisade) primäruppgifterna. Uppgifterna återges i regel för grupper med minst 50 redovisade arbetare. För olika grupper av lantarbetare redovisas dels genomsnittliga timförtjänster, dels arbetarnas fördelning efter de individuella genomsnittliga timförtjänsternas storlek. De genomsnittliga timförtjänsterna för olika grupper av arbetare har beräknats på så sätt att lönesumman för samtliga arbetare inom respektive grupp dividerats med det antal arbetstimmar som mot tidlön utförts av dessa arbetare. Den individuella genomsnittliga timförtjäns-

24 6 Tab. D. Ackordslönesummans fördelning på olika slag av ackordsarbeten år 1966 för lantarbetare (samtliga grupper) m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se s. 5. 2Se s. 3. ten har definierats som kvoten mellan en arbetares lönesumma och det antal arbetstimmar han utfört mot tidlön. I lönesummorna har inräknats kontant lön vid tidlönsarbete (på ordinarie arbetstid och på övertid, inklusive förberedelse- och avslutningsarbete samt ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar), värdet av naturaförmåner samt semesterlön och semester-ersättning, permitteringslön, provision o. dyl., men ej ackordslön. Lönebelopp för vilka motsvarande uppgifter om arbetstid saknats har ej medtagits. Det bör framhållas att man vid redovisningen av arbetarnas fördelning efter timförtjänsternas storlek ävensom vid beräkningen av medianer 1 och kvartiler 1 för dessa förtjänster ej tagit någon hänsyn till variationerna i fråga 1 Om arbetare i en viss grupp ordnas i stigande följd efter förtjänstens höjd, är undre kvartilen, medianen och övre kvartlien den förtjänst, som uppnås eller överskrides av respektive 75, 50 och 25 % av samtliga arbetare i gruppen. om antalet utförda arbetstimmar och ej heller till den omständigheten att vissa arbetare kan ha varit anställda hos mer än en arbetsgivare under året. För olika grupper av arbetare redovisas även genomsnittliga årsförtjänster. Dessa har beräknats genom att summan av arbetarnas förtjänster under året dividerats med antalet arbetare; vid dessa beräkningar har man dock endast medtagit arbetare med minst 250 arbetsdagar under året hos den arbetsgivare som lämnat uppgifterna. Det bör observeras, att ackordsförtjänster inräknats i årsförtjänsterna, ävensom redovisade förtjänster av tidlönsarbete utan uppgift om motsvarande antal arbetstimmar. Löneutvecklingen åren I tab. E belyses utvecklingen av timoch årsförtjänsterna åren för vissa grupper av manliga lantarbetare i åldern år. Beträffande manliga lantarbetare i åldern år, an-

25 Tab. E. Genomsnittliga tim- och årsförtjänster åren för manliga lantarbetare i åldern år 7 1 År 1954 = Arbetare med både djurskötsel och annat arbete, vilka tidigare år redovisats inom en särskild yrkesgrupp,»arbetare med blandat arbete», har vid undersökningarna hänförts till den yrkesgrupp inom vilken de huvudsakligen varit sysselsatta. ställda vid gårdar bundna respektive ej bundna av kollektivavtal, redovisas i tab. F medianer och kvartiler för de individuella timförtjänsterna under åren Alla beräkningar rörande årsförtjänster avser arbetare med minst 250 arbetsdagar under året hos den uppgiftslämnande arbetsgivaren. Arbetstids- och löneförhållanden år 1966 Arbetstidsförhållandena år Vissa uppgifter om förekomsten av övertidsarbete lämnas i tab. 1. Där visas även för olika grupper arbetarnas relativa fördelning efter antalet arbetstimmar vid tidlönsarbete under året hos den arbetsgivare som lämnat uppgifterna. Fördelningarnas utseende bestäms i hög grad av att jordbruket sysselsätter ett stort antal tillfälligt anställda arbetare, som endast arbetar någon kortare tid hos en och samma arbetsgivare. Löneförhållandena år År 1966 var den genomsnittliga timförtjänsten

26 8 Tab. F. Tim- och årsförtjänsternas spridning åren för manliga lantarbetare i åldern år (oavsett löneform) 1 Medianer och kvartiler har avrundats nedåt till jämna tiotal kronor. för manliga lantarbetare i åldern år 7,52 kr (tab. 2), dvs 9,6 % högre än motsvarande genomsnittsförtjänst år Den genomsnittliga årsförtjänsten för manliga lantarbetare i åldern år, för vilka den uppgiftslämnande arbetsgivaren redovisat minst 250 arbetsdagar under året, var kr (tab. 5); jämfört med år 1965 innebär detta en ökning med 12,9 %. Genomsnittsförtjänster år 1966 för olika yrkesgrupper redovisas i tab. 2, 4 och 5. De individuella timförtjänsternas och årsförtjänsternas spridning kan studeras i tab. 3, 6 och 7. Som tidigare framhållits har den genomsnittliga timförtjänsten beräknats med utgångspunkt från lönesumman exklusive ackordslön dvs summan av (1) kontant tidlön (inräknat grundlön och ackordskompensation vid ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar, vid förberedelse- och avslutningsarbete och vid annat övertidsarbete), (2) övertidstillägg vid övertidsarbete mot tidlön, (3) kontant semesterlön och seniesterersättning, (4) permitteringslön, (5) provisioner och övriga kontanta ersättningar samt (6) värdet av naturaförmåner. Om varje delsumma divideras

27 9 med det totala antalet arbetstimmar vid tidlönsarbete, får man varje»förtjänstslags» andel i den genomsnittliga timförtjänsten. Resultaten av sådana beräkningar för olika yrkesgrupper redovisas i tab. 2 med uppdelning efter löneform och i tab. 4 med uppdelning efter brukningsenheternas åkerareal. På motsvarande sätt har de genomsnittliga årsförtjänsternas sammansättning beräknats för olika yrkesgrupper och vid olika löneformer (tab. 5). I tab. 2 7 har man genomgående skilt mellan arbetare vid gårdar med och utan kollektivavtal. För manliga egentliga lantarbetare i åldern år utan naturaförmåner var år 1966 den genomsnittliga timförtjänsten på gårdar med kollektivavtal 29 % (år %) högre än på gårdar utan kollektivavtal. I tab. 4 redovisas genomsnittliga timförtjänster och deras sammansättning för olika grupper av manliga lantarbetare på gårdar i olika storleksklasser och i tab. 7 medianer och kvartiler för de individuella tim- och årsförtjänsterna i samma grupper. Det bör erinras om att brukningsenheternas fördelning på storleksklasser grundar sig på uppgifter från 1954 års arealinventering.

28 10 II. Skogsarbetare Tab. G. Skogsarbetarnas dagsförtjänster vintersäsongerna 1939/ /67 (ovägda genomsnitt) enligt jägmästarnas uppgifter om den normala dagsförtjänsten i olika revir (eller delar av revir) Statistiska centralbyråns undersökning rörande förtjänstläget för skogsarbetare under vintersäsongen 1966/67 grundar sig, i likhet med tidigare undersökningar, på uppgifter från jägmästarna i domänverkets olika revir om den normala dagsförtjänsten för huggare och körare. Uppgifterna för vintersäsongen 1966/ 67 skulle avse arbetare vid domänverkets egna avverkningar inom respektive revir. Härvid skulle uppges, hur stor den normala dagsförtjänsten (inklusive färdvägs- och bortaliggningsersättning samt svårighetstillägg) kunde anses ha varit för vana skogsarbetare; uppgifterna skulle avse dels huggare och dels körare (häst och karl). Uppgifter skulle även lämnas om den egna avverkningens storlek (i skogskubikmeter). I tab G återges ovägda genomsnitt av huggarnas och körarnas normala dags-

29 Tab. H. Skogsarbetarnas dagsförtjänster i olika län vintersäsongerna 1965/66 och 1966/67 enligt jägmästarnas uppgifter om den normala dagsförtjänsten i olika revir (eller delar av revir) 11 1 Inklusive kronans domäner på Gotland, vilka sedan 1962 hör till Stockholms revir. förtjänster enligt jägmästarnas uppgifter för olika revir (eller delar av revir) alltsedan vintersäsongen 1939/40. För säsongerna 1965/66 och 1966/67 redovisas i tab H för olika län, för norra Sverige och för hela riket dels ovägda genomsnitt av de för varje revir (eller del av revir) uppgivna dagsförtjänsterna, dels genomsnitt som vägts med de avverkade kvantiteterna. Genomsnitten har i tabellen avrundats till hela krontal. Då avverkningen per redovisningsenhet (revir eller del av revir) i genomsnitt var större i norra Sverige än i riket i övrigt, samtidigt som förtjänstnivån låg högre i norra Sverige, blir de vägda genomsnitten av samtliga uppgifter (»hela riket») högre än de ovägda.

30 12 III. Arbetare inom egentlig industri I detta kapitel ges en redogörelse för löneförhållandena år 1966 och för den föregående löneutvecklingen i fråga om arbetare inom den egentliga industrin inklusive arbetare anställda vid aktiebolag, i vilka staten äger alla eller en del av aktierna, men exklusive arbetare vid statliga verkstäder och skeppsvarv m. ni. Löneförhållandena vid privata elverk behandlas i ett särskilt avsnitt (s. 18). Uppgifter om löneförhållandena för arbetare vid statliga verkstäder och skeppsvarv m. m. lämnas i kap. V. Primärmaterialet Primärmaterialets insamling. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) har liksom tidigare år insamlat uppgifter från företag anslutna till SAF, och statistiska centralbyrån har insamlat uppgifter från icke SAF-anslutna företag. Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO) och Tidningarnas Arbetsgivareförening (TA) har insamlat uppgifter om löneförhållanden m. m. för arbetare vid till dessa organisationer anslutna företag. Efter granskning och kodsättning har för den officiella statistiken erforderliga uppgifter överförts till hålkort, vilka bearbetats inom statistiska centralbyrån. Ett liknande samarbete med SAF har ägt rum i fråga om lönestatistiken för byggnads- och anläggningsverksamhet (jfr kap. IV), stuverirörelse (jfr kap. VI) samt beträffande transportföretag (jfr kap. VII) och oljedistributionsföretag (jfr kap. VIII). Uppgiftsblanketterna. För insamlingen av uppgifter om löneförhållandena under år 1966 från företag inom egentlig industri använde statistiska centralbyrån en blankett av i stort sett samma utformning som de blanketter som användes vid undersökningen av löneförhållandena under år Blanketten och därtill fogade anvisningar återges i bilaga 3. På blanketten inhämtades summariska uppgifter om medelantal arbetare under den tid arbetet pågått år 1966, antal utförda arbetstimmar (inkl. övertid och skifttid) med fördelning på tidlönsarbete och ackordsarbete samt antal övertidstimmar, arbetslön vid tidlönsarbete och arbetsförtjänst vid ackordsarbete (exkl. övertids- och skifttillägg), övertidstillägg, skifttillägg och tillägg för förskjuten eller obekväm arbetstid, helgdagslön (helgdagsersättning), semesterlön (semesterersättning), permitteringslön och andra förmåner. Särredovisning begärdes för vuxna manliga arbetare med 40-timmarsvccka vid arbete under jord i gruva eller stenbrott, vuxna manliga arbetare med 42-timmarsvecka vid helkontinuerligt skiftarbete (utan sön- och helgdagsuppehåll) samt övriga arbetare, fördelade på vuxna respektive minderåriga män och kvinnor. Som vuxna och minderåriga skulle räknas personer som under år 1966 fyllt respektive ej fyllt 18 år, såvida ej annan åldersgräns förekom i gällande avtal. Lärlingar skulle redovisas bland minderåriga. SAF använde uppgiftsblanketter som

31 13 Tab. I. Redovisat antal arbetstimmar år 1966 inom olika industrigrupper i vissa avseenden utformats på annat sätt än centralbyråns. För vissa arbetsgivareförbund användes blanketter med redovisning av löner och antal arbetstimmar för enskilda arbetare eller av summariska uppgifter för olika yrkeskategorier; i vissa fall särredovisades speciella element av löner och arbetstid. Uppgifter för mindre företag inom bageribranschen insamlades för en vecka under året (samtliga veckor representerades) ; vid bearbetningen»uppräknades» dessa uppgifter genom multiplikation med 52. industrigrupper framgår av tab. I. I tab. 8 ges en redovisning av antalet arbetstimmar utförda av vuxna arbetare inom olika industrigrupper med fördelning efter dyrortsgrupper samt beträffande vuxna män i de fall då antalet arbetstimmar för gruppen i fråga i hela riket uppgått till minst efter veckoarbetstidens längd. Vid grupperingen av materialet på huvudgrupper och undergrupper av industrier har samma principer tillämpats som vid föregående års undersökningar. Materialets omfattning och gruppering. Vid 1966 års undersökning uppgick det redovisade antalet arbetstimmar vid företag inom egentlig industri (bortsett från statliga verkstäder m. m.) till ca miljoner. Antalet arbetstimmar utförda av vuxna och minderåriga manliga och kvinnliga arbetare inom olika Löneutvecklingen åren I tab. 9 och 10 ges uppgifter om löneutvecklingen under åren för arbetare inom egentlig industri. Samtliga dessa uppgifter avser de genomsnittliga timförtjänsterna inklusive övertidsoch skifttillägg, helgdagslön, semesterlön, permitteringslön och andra förmå-

32 14 ner (timförtjänst c, jfr nedan). I tab. 11 återges vidare indextal för de genomsnittliga timförtjänsterna år 1966 inom olika undergrupper av industrin med 1939 och 1965 som basår. Mellan 1939 och 1966 steg den genomsnittliga timförtjänsten för vuxna manliga arbetare inom egentlig industri med 666% (tab. 10). Motsvarande stegring utgjorde för vuxna kvinnliga arbetare 835 % och för minderåriga arbetare 947 %. För samtliga vuxna och minderåriga arbetare sammantagna var stegringen 714 %. Från 1965 till 1966 utgjorde stegringen i genomsnittlig timförtjänst 9 % för vuxna manliga arbetare, 11 % för vuxna kvinnliga arbetare och 10 % för minderåriga arbetare. Det må erinras om att de förändringar i genomsnittsförtjänsterna som redovisas i lönestatistiken påverkas av förskjutningar i de redovisade arbetarnas fördelning på ålders-, yrkes- och kvalifikationsgrupper, förekomsten av tidlöns- och ackordsarbete m. fl. faktorer. Löneförhållanden år 1966 Begreppsredovisning. I kap. III VI redovisas medeltal av tre olika slag, vilka betecknas som genomsnittlig timförtjänst a), b) och c). Dessa medeltal har erhållits genom att lönesummorna inklusive eller exklusive olika slags tilllägg för de olika grupperna av arbetare dividerats med däremot svarande antal arbetstimmar. Genomsnittlig timförtjänst a) innefattar arbetslön på ordinarie arbetstid vid tidlöns- och ackordsarbete samt grundlön vid övertids- och skiftarbete. I lönebeloppen ingår förutom egentliga tidlöns- och ackordsförtjänster även ersättning för restid och väntetid, ackordskompensation samt (beträffande husbyggnadsarbete samt vissa företag inom andra branscher) mätningskostnader till arbetarnas mätningsmän. För arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. inräknas vissa speciella tillägg (jfr s. 22). Genomsnittlig timförtjänst b) innefattar förutom de lönebelopp som ingår i timförtjänst a) även övertidstillägg och skifttillägg samt tillägg vid förskjuten och obekväm arbetstid. Genomsnittlig timförtjänst c) eller den totala genomsnittliga timförtjänsten innefattar förutom de i timförtjänst b) ingående löneelementen även helgdagslön (helgdagsersättning), semesterlön (semesterersättning) och andra förmåner (inklusive permitteringslön). På statistiska centralbyråns blanketter för industriarbetare m. fl. (se bilaga 3, anvisningar till kol. 12) skulle som»andra förmåner» redovisas bl. a. hyresbidrag, värdet av fri bostad och ersättning vid militärtjänstgöring. På blanketten för byggnadsarbetare (se bilaga 4) begärdes ej motsvarande uppgifter (jfr s. 20). Arbetstidsförhållanden. I tab. 8, 11 och 12 redovisas olika grupper (med minst redovisade arbetstimmar i hela riket) under beteckningarna»40-tim.- arb.»,»42-tim.-arb.» samt»45-tim.-arb. ni. m.», vilket motsvarar kategorierna D, C och A + B på centralbyråns blankett (jfr bilaga 3). Av samtliga av vuxna manliga arbetare utförda arbetstimmar inom egentlig industri år 1966 redovisades 1,1 % såsom utförda av arbetare under jord

33 15 Tab. J. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för arbetare inom olika industrigrupper c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner med 40-timmarsvecka; nästan samtliga dessa återfinns inom gruvindustrin. Den relativa andelen arbetstimmar utförda av manliga arbetare med 42-timmarsvecka vid helkontinuerlig drift uppgick till 6,8 %; dylika arbetare redovisades främst inom järn- och metallverk, jord- och stenindustri, massaoch pappersindustri samt kemisk och kemisk-teknisk industri. Ackordsarbetets omfattning. Tab. 8 visar ackordsvolymen, d. v. s. antalet arbetstimmar på ackord i procent av samtliga arbetstimmar, inom olika industrigrupper och arbetstidskategorier. Enligt anvisningarna skulle som ackordstid räknas all tid varunder arbetsförtjänsten på något sätt var beroende av arbetsprestationen, sålunda även tid då premier eller bonus utgick eller andra former av biandackord tillämpades. För samtliga vuxna manliga arbetare inom den egentliga industrin (exklusive tidningstryckerier) omfattade ackordsarbetet år ,6 9fc av arbetstiden. För vuxna kvinnliga arbetare uppgick ackordsvolymen till 64,5 9é. övertidsarbetets omfattning. Övertidsarbetets omfattning år 1966 framgår av tab. 8. Enligt anvisningarna på blanketterna skulle företagen som övertid redovisa alla övertidstimmar, både på tidlön och ackord, som enligt avtal var övertid eller som eljest betalades som övertid. Vid skiftarbete skulle endast redovisas tid utöver den för skiftgången fastställda normala arbetstiden. Såsom tab. 8 visar, utgjorde övertiden för vuxna män inom samtliga industrigrupper (exklusive tidningstryckerier) 3,4 % av all arbetad tid år För de vuxna kvinnorna utgjorde övertidsarbetet en mindre andel, 0,9 %, av all arbetad tid.

34 16 Tab. K. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner Löneläget år 1966 inom olika industrigrupper. De genomsnittliga timförtjänsterna år 1966 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper redovisas i tab En sammanfattning av förtjänstläget år 1966 för arbetare inom huvudgrupperna av industrin redovisas i tab. J och K. För samtliga redovisade vuxna män var den genomsnittliga totala timförtjänsten (c) år ,26 kr. För vuxna kvinnor var motsvarande genomsnittsförtjänst 7,85 kr eller 76,5 % av de vuxna männens. I tab. 11 redovisas de genomsnittliga timförtjänsterna a), b) och c) (jfr s. 14) år 1966 för vuxna män och vuxna kvinnor i hela riket inom olika industrigrupper och arbetstidskategorier. Vissa huvudsiffror ur tab. 11 återges i tab. K. Timförtjänst a), dvs. den genomsnittliga timförtjänsten exklusive övertidsoch skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner, redovisas dels för tidlönsarbete, dels för ackordsarbete och dels oavsett löneform. Tab. 11 anger den absoluta storleken (i öre per arbetstimme) och tab. L den relativa storleken av övertids- och skifttillägg, helgdagslön (helgdagsersättning), semesterlön (semesterersättning) samt andra förmåner (inklusive permitteringslön). I ett fåtal fall, då man ej från samtliga redovisande enheter erhållit till-

35 Tab. L. Sammansättningen av den genomsnittliga timförtjänsten år 1966 för vuxna arbetare inom olika industrigrupper Löner 1966: II räckligt specificerade uppgifter, har en del enheter uteslutits dels vid beräkningen av medeltal för särskilda löneelement, dels vid beräkningar avseende timförtjänst a och/eller timförtjänst b. I tab. M återges vissa beräkningar angående relationerna mellan timförtjänsterna för vuxna män och vuxna kvinnor inom olika industrigrupper. I tabellen har sådana industrigrupper medtagits, i vilka antalet av vuxna kvinnor utförda arbetstimmar uppgick till minst 4 % av antalet av vuxna män utförda. Löneläget år 1966 inom olika dyrortsgrupper. Vid jämförelser beträffande löneläget inom olika industrigrupper bör hänsyn tas till företagens lokalisering i dyrortshänseende. I tab. 12 redovisas de genomsnittliga timförtjänsterna (a, b och c) inom olika industrigrupper med fördelning på dyrortsgrupperna 3 5 enligt den statliga ortsgruppering, som gällde den 1 januari tab. N återges relationstal för de genomsnittliga totala timförtjänsterna (c) i de olika dyrortsgrupperna, uttryckta i procent av timförtjänsterna i dyrortsgrupp 5.

36 18 Tab. M. Genomsnittlig timförtjänst år 1966 för vuxna kvinnor i procent av timförtjänsten för vuxna män a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner Löneläget år 1966 i olika geografiska områden. I tab återges uppgifter om löneläget inom vissa industrigrupper dels i Stockholm och Göteborg (inklusive förorter till dessa städer) samt i Malmö och Norrköping, dels i olika län eller delar av län. Löneförhållanden vid privata elverk Uppgifter rörande löneförhållandena år 1966 för arbetare vid privata elverk har inhämtats i samarbete med Svenska Arbetsgivareföreningen på samma sätt som uppgifterna beträffande arbetare inom egentlig industri. Sammanlagt erhölls uppgifter beträffande ca 5,7 miljoner arbetstimmar. Antalet redovisade arbetstimmar och de genomsnittliga timförtjänsterna för vuxna manliga arbetare inom olika dyrortsgrupper framgår av tab. O.

37 Tab. N. Relationstal för den genomsnittliga timförtjänsten år 1966 för vuxna arbetare inom olika dyrortsgrupper c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner 19 1 Stockholm samt Boo, Danderyd, Djursholm, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg och Täby. Tab. O. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare vid privata elverk a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner

38 20 IV. Arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet Primärmaterialet Liksom vid undersökningen rörande löneförhållanden för arbetare inom egentlig industri (jfr s. 12) inhämtades uppgifter avseende löneförhållandena år 1966 från företag inom byggnadsoch anläggningsverksamhet, anslutna till Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), av SAF. Från andra företag inhämtade statistiska centralbyrån uppgifter, varvid ett inom socialstyrelsen upprättat adressregister över byggnadsoch anläggningsföretag användes (jfr SOS: Löner 1960, Del II, s. 36). Enheterna i registret hade uppdelats i två grupper, a och b, av vilka den senare i huvudsak omfattade mindre enheter. Samtliga enheter i grupp a och var tionde av enheterna i grupp b tillställdes blanketter. Vid bearbetningen av materialet företogs en»uppräkning» på så sätt, att varje inkommen uppgift från en enhet i grupp b fick representera tio enheter. Undersökningen av löneförhållandena år 1966 berörde följande verksamhetsgrenar: husbyggnadsarbete, vägoch vattenbyggnadsarbete, elektriskt installationsarbete, rörledningsarbete, måleriarbete, glasmästeriarbete samt bleckoch plåtslageriarbete. Vid grupperingen av materialet på verksamhetsgrenar har samma principer följts som vid motsvarande undersökningar för åren Till husbyggnadsföretag utsände statistiska centralbyrån en särskild blankett, på vilken olika yrkesgrupper bland vuxna manliga arbetare (utom lärlingar) skulle särredovisas; dessutom begärdes uppgifter beträffande lärlingar (se bilaga 4). Till övriga företag utsände centralbyrån samma slags blanketter som till företag inom egentlig industri (se bilaga 3). SAF inhämtade i vissa avseenden mera detaljerade uppgifter än centralbyrån. Redovisningen i denna publikation har begränsats till att avse vuxna manliga arbetare (utom lärlingar) vid husbyggnadsföretag och vuxna manliga arbetare vid övriga företag; i båda fallen användes beteckningen»vuxna manliga arbetare». På de blanketter som användes av centralbyrån för husbyggnadsföretag inhämtades summariska uppgifter, avseende skilda yrkesgrupper, för hela kalenderåret 1966 om antal under året utförda arbetstimmar (inklusive övertid och skifttid) med fördelning på tidlöns- och ackordsarbete, antal övertidstimmar, lön vid tidlöns- och ackordsarbete (exklusive övertids- och skifttillägg), övertidstillägg, skifttillägg, semestermedel, permitteringslön och reseersättning (jfr nedan). Under rubriken»semestermedel» skulle på centralbyråns blankett för arbetare vid husbyggnadsföretag redovisas semestermedel, som under år 1966 inbetalts till semesterkassa eller som under året direkt utbetalts till arbetare, som ej hade semesterkort. Vidare skulle permitteringslön redovisas i en särskild kolumn. SAF inhämtade beträffande motsvarande kategorier av arbetare uppgifter om summan av semesterme-

39 Tab. P. Genomsnittliga timförtjänster år 1939 samt åren för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet c = inkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön (semestermedel) och andra förmåner 21 del och permitteringslön dels för samtliga vuxna män (utom lärlingar), dels för kvinnor och för lärlingar. Liksom vid undersökningen av löneförhållandena år 1965 inhämtades från såväl SAF-anslutna som icke SAF-anslutna husbyggnadsföretag särskilda uppgifter om reseersättning, dvs. ersättning för resa till och från arbetsplatsen. Undersökningen avseende år 1966 omfattar ca 229 miljoner arbetstimmar (efter uppräkning, jfr s. 20) utförda av vuxna manliga arbetare. Antalet arbetstimmar inom olika branscher och inom olika yrkes- och dyrortsgrupper samt förekomsten av ackords- och övertidsarbete framgår av tab. 16. Löneutvecklingen åren Löneutvecklingen för arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet belyses av tab. P. Mellan åren 1965 och 1966 steg den genomsnittliga totala timförtjänsten (c) för samtliga redovisade byggnads- och anläggningsarbetare med 7 %. Motsvarande stegringstal för gruppen husbyggnadsarbetare var 6 9c. Löneförhållanden år 1966 De genomsnittliga timförtjänsterna år 1966 för olika kategorier av vuxna manliga byggnadsarbetare redovisas i tab Liksom för arbetare inom egentlig industri redovisas för byggnadsarbetare genomsnittliga timförtjänster dels inklusive ackordskompensation men exklusive andra tillägg och förmåner (timförtjänst a), dels inklusive ackordskompensation, skifttillägg och övertidstillägg men exklusive semesterlön (semestermedel) och andra förmåner (timförtjänst b) samt slutligen inklusive alla redovisade tillägg och förmåner (timförtjänst c) (jfr s. 14). Det bör observeras, att det på grund av det tidigare

40 22 nämnda redovisningsförfarandet för uppgiftslämnarna till SAF beträffande semestermedel ej är möjligt att beräkna timförtjänst c för enskilda yrkesgrupper inom gruppen husbyggnadsarbete. För samtliga byggnadsarbetare uppgick den genomsnittliga totala timförtjänsten (c) år 1966 till 13,49 kr. Av de ca 229 miljonerna arbetstimmar redovisades ca 128 miljoner som utförda av arbetare inom husbyggnadsarbete; deras genomsnittliga totala timförtjänst var 13,61 kr. För arbetare inom måleriföretag var den genomsnittliga timförtjänsten (c) 15,58 kr. V. Arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. Primärmaterialet Uppgifter om löneförhållandena under år 1966 för arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. inhämtades av statistiska centralbyrån från berörda verk, myndigheter och organisationer på samma slags blanketter som användes för industriföretag utanför Svenska Arbetsgivareföreningen (se bilaga 3); anvisningar till blanketten utformades av centralbyrån i samråd med statens avtalsverk. Aktiebolag i vilka staten ägde alla eller en del av aktierna ingår i den i kap. III redovisade undersökningen av löneförhållandena inom egentlig industri. Enligt anvisningarna för 1966 års undersökning skulle uppgifterna avse kollektivavtalsanställda arbetare (inberäknat arbetande förmän samt lagerarbetare och chaufförer). Skogs- och jordbruksarbetare, hemarbetare, butikspersonal, städerskor, serveringspersonal och deltidsanställda fastighetsarbetare skulle ej medtas. Arbetarna skulle grupperas efter kön, dyrortsgrupp och verksamhetsområde samt indelas i vuxna och minderåriga. Som vuxna respektive minderåriga skulle räknas personer som år 1966 fyllt respektive ej fyllt 18 år, såvida ej annan åldersgräns förekom i gällande avtal. För varje grupp skulle uppgifter lämnas om medelantalet arbetare under den tid arbetet pågått under år 1966 och det totala antalet utförda arbetstimmar inklusive antalet timmar på övertid, obekväm arbetstid, skiftarbetstid och förskjuten tid. Antalet arbetstimmar skulle fördelas på tidlönsarbete och ackordsarbete. Vidare skulle uppgifter lämnas om utbetalda lönesummor för tidlönsarbete respektive ackordsarbete, inklusive diverse tillägg, såsom förmanstillägg, kallortstillägg, sjukavlösning samt risk- och obehagstillägg o. dyl. Uppgifter skulle även lämnas om övertidstillägg, skifttillägg och tillägg för förskjuten och obekväm arbetstid, helgdagslön och helgdagsersättning, permitteringslön och andra förmåner. Under»andra förmåner» skulle redovisas värdet av naturaförmåner (t. ex. fri kost, fri bostad) och särskilda ersättningar såsom res- och väntetidsersättning, ersättning för passningstjänst

41 23 o. dyl.; vidare skulle medtagas den avlöning vid sjukdom m. m., som utgått sedan avdrag gjorts för eventuellt utgående förtidspensionering enligt allmänna försäkringslagen, den avlöning vid yrkesskada m. m., som utgått sedan yrkesskadeavdrag gjorts, den avlöning som utgått vid ledighet för havandeskap eller barnsbörd, ersättning vid militärtjänst, civilförsvarstjänst och frivillig befälsutbildning samt den kompensation för förhöjda pensionsavgifter enligt lagen om folkpensionering som på basis av påförda pensionsavgifter enligt 1965 års taxering utbetalats under år Vid bearbetningen har materialet liksom vid 1965 års undersökning sammanförts till följande sex huvudgrupper (»verksamhetsområden»): Grupp I Mekaniska verkstäder m. m. (Här ingår bl. a. arbetare vid statens järnvägars, postverkets, televerkets och vattenfallsverkets verkstäder samt vid försvarets mekaniska verkstäder, örlogsvarv samt ammunitionsfabriker och krutbruk, manliga verkstadsarbetare vid väg- och vattenbyggnadsverket samt manliga och kvinnliga arbetare vid sammansättningsverkstäder vid arméförvaltningens förråd.) Grupp II Grafisk industri» III Livsmedelsindustri» IV Sko- och beklädnadsverkstäder, tvättanstalter» V Linjearbete, ban- och vägunderhållsarbete samt byggnads- och anläggningsverksamhet» VI Förrådsarbete Det redovisade antalet arbetstimmar uppgick år 1966 till ca 80 miljoner för vuxna män och ca 4 miljoner för vuxna kvinnor. I tab. 20 redovisas det totala antalet arbetstimmar samt antalet arbetstimmar i procent på ackord och på övertid för vuxna män och vuxna kvinnor inom olika verksamhetsområden. Löneförhållanden år 1966 Liksom i kap. III och IV redovisas här för olika grupper av arbetare genomsnittförtjänster av tre slag, vilka betecknas som genomsnittlig timförtjänst a), b) och c) (jfr s. 14). Genomsnittlig timförtjänst a) innefattar arbetslön på ordinarie arbetstid vid tidlöns- och ackordsarbete samt grundlön vid övertids- och skiftarbete. I lönebeloppen ingår förutom egentliga tidlöns- och ackordsförtjänster även diverse arbetstillägg, kallortstillägg, sjukavlösning och kompensation för förkortad arbetstid. Genomsnittlig timförtjänst b) innefattar förutom de lönebelopp som ingår i timförtjänst a) även övertidstillägg, skifttillägg och tillägg för förskjuten och obekväm arbetstid. Genomsnittlig timförtjänst c) eller den totala genomsnittliga timförtjänsten innefattar förutom de i timförtjänst b) ingående löneelementen även helgdagslön (helgdagsersättning), semesterlön (semesterersättning) och andra förmåner (inklusive permitteringslön). Löneläget år 1966 för vuxna arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. belyses i tab. 20 och 21. Såsom framgår av tab. 20 uppgick den genomsnittliga timförtjänsten inklusive alla tillägg (timförtjänst c) för samtliga

42 24 vuxna manliga arbetare till 10,88 kr och för samtliga vuxna kvinnliga arbetare till 9,36 kr. I tab. 21 belyses löneläget i olika dyrortsgrupper. Inplaceringen i ortsgrupper har gjorts enligt den statliga ortsgruppering som gällde den 1 januari I nedanstående tablå redovisas stegringen i den genomsnittliga totala timförtjänsten (c) mellan 1965 och 1966 för vuxna manliga och kvinnliga arbetare. VI. Arbetare inom stuverirörelse Uppgifter rörande löneförhållandena år 1966 för arbetare inom stuverirörelse inhämtades i samarbete med Svenska Arbetsgivareföreningen på samma sätt som uppgifterna beträffande arbetare inom egentlig industri. Materialet avsåg sammanlagt ca 10 miljoner arbetstimmar, utförda av vuxna manliga arbetare. De redovisade arbetstimmarnas fördelning på dyrortsgrupper samt förekomsten av ackords- och övertidsarbete framgår av vidstående tablå. I tab. Q redovisas de genomsnittliga timförtjänsterna för stuveriarbetare år 1966 samt indextal för dessa förtjänster dels med år 1939, dels med år 1965 som bas.

43 25 Tab. Q. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare inom stuverirörelse a = exkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. semesterlön och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön och andra förmåner VII. Arbetare vid transportföretag Primärmaterialet Privata transportföretag. Undersökningen rörande löneförhållandena år 1966 för arbetare vid privata buss- och åkeriföretag har liksom motsvarande undersökningar åren utförts i samarbete med Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) (jfr s. 12). SAF inhämtade uppgifter från företag anslutna till Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Efter granskning och kodsättning överförde SAF uppgifter avsedda för den officiella statistiken till särskilda hålkort. Statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter från företag (ej anslutna till Biltrafikens Arbetsgivareförbund) som var anslutna till Svenska Lasttrafikbilägareförbundet eller Svenska Omnibusägareförbundet och som bedrev rörelse med mer än ett fordon. Ett register över sådana företag hade centralbyrån övertagit från socialstyrelsen, som tidigare utarbetat statistiken. Centralbyrån tillskrev vid undersökningarna åren i huvudsak samma företag som socialstyrelsen tillskrev vid 1962 års undersökning. En del av dessa företag hade utvalts ur registret med sannolikheten 1/4; vid bearbetningen fick var och en av de redovisade arbetarna vid dessa företag representera 4 personer.»mindre» buss- och åkeriföretag (i SAFs material företag med högst 5 arbetare, i centralbyråns material företag med 2 4 fordon) anmodades att lämna uppgifter avseende en viss angiven vecka under tiden september oktober 1966, medan»större» företag skulle lämna uppgifter för hela perioden (eller period som så nära som möjligt anslöt sig därtill). Uppgifterna om lönesummor och antal arbetstimmar»uppräknades» vid bearbetningen (med användande av olika faktorer) till för helt kvartal (13 veckor) uppskattade lönesummor och timsummor.

44 26 Såväl SAF som statistiska centralbyrån inhämtade individuella uppgifter om löneförhållandena för vuxna och minderåriga arbetare. Uppgifter skulle lämnas om födelseår, kön och yrke samt om antalet betalda arbetstimmar; antalet övertidstimmar skulle dessutom särredovisas. Vidare begärdes uppgifter om utbetald lön. övertidstillägg skulle redovisas för sig, liksom även skifttilllägg, tillägg för förskjuten och obekväm arbetstid samt tillägg för fjärrtrafik. Lön under sjukdom, semesterlön, och semesterersättning, traktamenten och felräkningspengar skulle ej medtas. Statliga buss- och åkeriföretag. Statistiska centralbyrån erhöll uppgifter om löneförhållandena för arbetare inom buss- och åkeriverksamhet under andra kvartalet 1966 från Statens järnvägar, Postverket, GDG Biltrafik AB och Svenska Lastbil AB. Med statliga bussoch åkeriföretag avses i denna redogörelse de nu nämnda uppgiftslämnarna. De statliga företagen skulle lämna summariska uppgifter beträffande olika kategorier av stadigvarande och tillfälligt anställda arbetare (dock ej s. k. lördags- och söndagsextra). Manliga och kvinnliga arbetare, som fyllt 18 år, skulle var för sig fördelas på yrkesgrupper. Två typer av blanketter användes, den ena för arbetare i trafiktjänst, den andra för arbetare i verkstadstjänst. Enligt båda blankettyperna skulle för varje kategori uppgivas medelantal arbetare under andra kvartalet För arbetare i trafiktjänst skulle redovisas arbetstid och arbetslön vid tidlönsarbete på ordinarie tid, vid ackordsarbete på ordinarie tid samt vid övertidsarbete. Kallortstillägg skulle inräknas i lönesummorna men ej tillägg för obekväm arbetstid, vilket skulle särredovisas. För arbetare i verkstadstjänst skulle arbetstid och arbetslön (grundlön, ackordskompensation och kallortstillägg men ej övertidstillägg) vid tidlönsarbete redovisas för sig och arbetstid och arbetslön (inklusive kallortstillägg men exklusive övertidstilllägg) vid ackordsarbete för sig. övertidstillägg (vid tidlöns- eller ackordsarbete) liksom även helgdagsersättning skulle uppges särskilt. Enligt båda blankettyperna skulle retroaktiva lönetillägg (föranledda av nya avtal för år 1966), som hänförde sig till andra kvartalet 1966, inräknas i de redovisade lönebeloppen. Med hänsyn till att sju av årets tolv helgdagsersättningsberättigade dagar inföll under andra kvartalet 1966 har man vid bearbetningen reducerat de redovisade beloppen för helgdagsersättning genom multiplikation med faktorn 0,429. Kommunala buss- och spårvägsföretag. Statistiska centralbyrån har från AB Stockholms Spårvägar och Lidingö Trafik AB inhämtat uppgifter om löneförhållandena under första halvåret Uppgifter om löneförhållandena vid andra kommunala buss- och spårvägsföretag har centralbyrån erhållit från Svenska Stadsförbundet. På de blanketter, som statistiska centralbyrån översände till AB Stockholms Spårvägar och Lidingö Trafik AB, begärdes summariska uppgifter rörande olika kategorier av fast och tillfälligt anställda arbetare (månadsavlönade och timavlönade var för sig); s. k. lördagssöndagsextra skulle ej medtas. Beträf-

45 27 fande varje kategori inhämtades för första halvåret 1966 uppgifter om medelantal anställda arbetare, antal timmar på ordinarie tid och övertid samt total arbetsinkomst för arbete på ordinarie tid och övertid. Ackordstimmar, övertidstimmar, övertidstillägg, tillägg för arbete på obekväm tid och skifttilllägg samt övriga tillägg (t. ex. utlåningsersättning, omloppstillägg, lagförmanspengar) skulle särredovisas. Semesterlön, semesterersättning och felräkningspengar skulle ej ingå i redovisningen. Uppgifterna från Svenska Stadsförbundet erhölls i form av kopior av de från respektive företag eller förvaltningar till stadsförbundet insända uppgiftsblanketterna. Tre olika slag av blanketter hade använts. En blankett avsåg heltidsanställd trafikpersonal med lön enligt DKTS-avtalet (DKTS == De kommunala trafikaktiebolagens samorganisation) eller GST-avtalet (som innehöll specialbestämmelser för heltidsanställd trafikpersonal). En blankett användes för verkstads-, garageoch övriga arbetare och en blankett för anställda med lön enligt ADT-avtalet (ADT = Avtal för deltidsanställd trafikpersonal). Uppgifterna på den sistnämnda blanketten har ej utnyttjats för statistiska centralbyråns statistik. På blanketten för heltidsanställd trafikpersonal skulle beträffande olika grupper (personal med månadslön och personal med timlön var för sig) redovisas medelantal arbetare under första halvåret 1966, arbetad tid inklusive övertid, tidlön (med uppdelning på grundlön och tilläggslön), förartillägg, enmanstillägg, övriga arbetstillägg, tilllägg för obekväm arbetstid och övertidstillägg (enkelt tillägg och kvalificerat tillägg vart för sig). Uppgifter skulle även lämnas om antal timmar med förartillägg, timmar med enmanstillägg, timmar med tillägg för obekväm arbetstid, timmar med enkelt övertidstilllägg och timmar med kvalificerat övertidstillägg. På blanketten för verkstads-, garageoch övriga arbetare skulle arbetstagare med ackordsarbete och arbetstagare utan ackordsarbete redovisas var för sig. För arbetstagare med ackordarbete skulle uppges antal timmar vid tidlönsarbete och antal timmar vid ackordsarbete under första halvåret Särskilda uppgifter skulle lämnas om tid med tidlönetillägg, tid med yrkestillägg, obekväm arbetstid och övertid. Tidlöneinkomsten skulle redovisas exklusive tidlönetillägg och ackordslönen exklusive yrkestillägg. Tidlönetillägg, yrkestilllägg, tillägg för obekväm arbetstid, övertidstillägg, arbetstillägg och lagförmanspengar, kallortstillägg och helgdagslön skulle särredovisas. För arbetstagare utan ackordsarbete skulle i tillämpliga delar lämnas uppgifter som för arbetstagare med ackordsarbete. Retroaktiva lönetillägg för första halvåret 1966 skulle ingå i redovisningen både på blanketten för trafikpersonal och på blanketten för verkstads-, garage- och övriga arbetare. Löneförhållanden år 1966 För olika kategorier av vuxna 1 arbetare vid privata och statliga bussoch åkeriföretag redovisas i tab. 22 och l Som vuxna har man vid privata företag räknat personer födda senast 1948, vid statliga företag personer som redovisats såsom fyllda 18 år och vid kommunala företag personer som redovisats såsom fyllda 19 år eller såsom avlönade med»vuxenlön».

46 28 Tab. R. Genomsnittliga timförtjänster åren för vuxna manliga chaufförer vid privata och statliga buss- och åkeriföretag 1 Beträffande privata företag avsåg uppgifterna åren och 1965 andra kvartalet eller del därav; 1964 hänförde sig redovisningen delvis till andra och delvis till tredje kvartalet och 1966 till september oktober. Beträffande statliga företag avsåg uppgifterna samtliga år andra kvartalet. 23 genomsnittliga timförtjänster dels exklusive, dels inklusive övertidstillägg, skifttillägg och tillägg för förskjuten och obekväm arbetstid m. m. Beträffande privata företag återges genomsnittsförtjänster endast för grupper där antalet arbetstimmar under ett kvartal (uppräknat antal) uppgick till minst och beträffande statliga företag endast för grupper om minst 10 arbetare i medeltal under andra kvartalet I tab. 24 återges genomsnittliga timförjänster för vuxna 1 arbetare (exklusive s. k. lördags-söndagsextra) vid kommunala buss- och spårvägsföretag dels exklusive, dels inklusive övertidstillägg, tillägg för arbete på obekväm tid, förartillägg och enmanstillägg. Genomsnittsförtjänster anges i tab. 24 endast för grupper med minst 25 redovisade arbetare i medeltal under första halvåret I tab. R lämnas uppgifter om genomsnittliga timförtjänster för vuxna manliga chaufförer vid privata och statliga buss- och åkeriföretag enligt undersökningarna VIII. Arbetare vid oljedistributionsföretag Statistik rörande arbetarlönerna vid oljedistributionsföretag utarbetas sedan juli 1963 av statistiska centralbyrån. Tidigare utarbetades statistiken av socialstyrelsen. Undersökningen för år 1966 har liksom motsvarande undersökningar för åren utförts i samarbete med Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) (jfr s. 12). SAF inhämtade uppgifter från företag anslutna till 1 Se not 1 s. 27.

47 29 Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund. Från Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) överlämnades till SAF uppgifter för företag anslutna till KFO. Efter granskning och kodsättning överförde SAF uppgifter avsedda för statistiska centralbyråns bearbetningar till särskilda hålkort. Centralbyrån inhämtade uppgifter från andra kategorier av oljedistributionsföretag (inklusive arrendatorer av bensinstationer). Härvid användes ett från socialstyrelsen övertaget och senare kompletterat adressregister. En del av de tillskrivna företagen hade, liksom vid undersökningarna åren utvalts ur adressregistret med sannolikheten 1/4; vid bearbetningen företogs en uppräkning, så att var och en av de redovisade arbetarna vid dessa företag fick representera 4 arbetare. SAFs blanketter, som även användes av KFO, var delvis utformade på annat sätt än centralbyråns. Enligt båda blankettyperna inhämtades individuella uppgifter om löneförhållandena för manliga och kvinnliga vuxna och minderåriga arbetare. Uppgifterna skulle avse september oktober 1966 (eller period som så nära som möjligt anslöt sig därtill). Såväl på SAFs som på centralbyråns blanketter skulle uppgifter lämnas om antalet arbetade timmar dels vid tidlönsarbete och dels vid ackordsarbete. Antalet övertidstimmar skulle även särredovisas. Vidare skulle uppgifter lämnas om lön (inklusive provision m. m.) vid tidlönsarbete och lön vid ackordsarbete, övertidstillägg skulle redovisas särskilt liksom skifttillägg och tillägg för förskjuten ocli obekväm arbetstid. Semesterlön och semesterersättning, beklädnadsersättning, traktamenten m. m. skulle ej medtas. Genomsnittliga timförtjänster för olika grupper av arbetare har beräknats som kvoten mellan utbetald lön och antal arbetade timmar. I tab. 25 återges genomsnittsförtjänster för olika kategorier av vuxna (födda senast 1948) manliga och kvinnliga arbetare, dels exklusive, dels inklusive övertidstillägg och tillägg för förskjuten eller obekväm arbetstid. I tabellen anges endast genomsnittsförtjänster för arbetargrupper, där det uppräknade antalet arbetstimmar uppgick till minst Vid jämförelser mellan genomsnittsförtjänsterna i tab. 25 och motsvarande genomsnittsförtjänster enligt 1965 års undersökning bör det observeras, att helgdagslön ej ingår i de för år 1966 beräknade förtjänsterna. Det bör vidare hållas i minnet att eftersom genomsnittsförtjänsterna beräknats som kvoten mellan utbetald lön och antal arbetade timmar, kommer beräkningarnas resultat för grupper av arbetare, som har fasta veckolöner och som ej arbetar på helgdagar (och vissa helgdagsaftnar), att påverkas av förekomsten av helgdagar under redovisningsperioden. Undersökningen år 1966 avsåg en period utan helgdagar (september oktober) medan undersökningen år 1965 avsåg en period med relativt många helgdagar (andra kvartalet). I följande tablå visas genomsnittliga timförtjänster för vuxna manliga chaufförer vid oljedistributionsföretag samt vuxna manliga bensinstationsarbetare enligt undersökningarna

48 30 1 Andra kvartalet. 2 Maj juni. 3 SAFs material: mars maj, andra kvartalet; centralbyråns material: 31 augusti 27 september eller september månad. 4 September oktober.

49 TABELLER

50

51 Tab. 1. Lantarbetarnas fördelning efter antalet arbetstimmar vid tidlönsarbete år Förekomsten av övertidsarbete m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 33 1 Angående skillnaden mellan redovisat och uppräknat antal arbetare, se s Med»övertidsarbete» avses ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar, förberedelse- och avslutningsarbete samt annat övertidsarbete mot tidlön Löner 1966: II

52 34 Tab. 2. Genomsnittliga timförtjänster och timförtjänsternas sammansättning år 1966 för lantarbetare m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se s Grundlön + ackordskompensation vid ersättartjänstgöring på sön- och helgdagar, vid förberedelse- och avslutningsarbete och vid annat övertidsarbete ingår, ävensom skifttillägg, tillägg för obekväm arbetstid och månadstillägg för skolad rättare, reparatör eller skolad djurskötare i förmansställning.

53 Tab. 3. Timförtjänsternas spridning år 1966 för lantarbetare i åldern år m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se s. 3.

54 36 Tab. 4. Genomsnittliga timförtjänster och timförtjänsternas sammansättning år 1966 för manliga lantarbetare i åldern år (oavsett löneform) på gårdar av olika storlek m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 1 Se s Se not 2, tab. 2.

55 Tab. 5. Genomsnittliga årsförtjänster och årsförtjänsternas sammansättning år 1966 för manliga lantarbetare i åldern år m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 37 1 Se s Se not 2, tab. 2.

56 Tab. 6. Årsförtjänsternas spridning år 1966 för manliga lantarbetare i åldern år m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 38 1 Se s Medianer och kvartiler har avrundats nedåt till jämna tiotal kronor.

57 Tab. 7. Timförtjänsternas och årsförtjänsternas spridning år 1966 för manliga lantarbetare i åldern år (oavsett löneform) på gårdar av olika storlek m.k. = med kollektivavtal, u.k. = utan kollektivavtal 39 1 Se s Se not 2, tab. 6.

58 40 Tab. 8. Redovisat antal av vuxna arbetare utförda arbetstimmar (1000-tal) med fördelning efter industri- och dyrortsgrupp samt förekomsten av ackords- och övertidsarbete år 1966 inom egentlig industri

59 41

60 42

61 43

62 44

63 45 Tab. 9. Löneutvecklingen åren för vuxna arbetare inom egentlig industri Jfr texten s År 1939 ingår ej s.k. arbetande förmän

64 46

65 Tab. 10. Löneutvecklingen åren för arbetare inom egentlig industri. Jfr texten s. 13. I grupperna»vuxna män» och»vuxna kvinnor» ingår s.k. arbetande förmän. 47

66 48 Tab. 11. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna arbetare inom egentlig industri a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner 1 Arbetande förmän ingår åren 1965 och 1966 men ej år 1939.

67 Löner 1966: II 49

68 50 1 Se not 1, s. 48.

69 51

70 52 1 Se not 1, s. 48.

71 53

72 54 Tab. 12. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna arbetare inom egentlig industri med fördelning efter dyrortsgrupp a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner

73 55

74 56

75 57

76 58

77 59 Tab. 13. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna industriarbetare i vissa större städer a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner 1 Stockholms stad samt Boo, Danderyd, Djursholm, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg och Täby.

78 60 1 Göteborgs stad samt Mölndal, Partilie, Håda. Torslanda och Tuve.

79 61

80 62

81 63

82 64 Tab. 14. Genomsnittliga timförtjänster (c), öre, år 1966 för vuxna manliga arbetare inom egentlig industri i olika c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner 1 Förorter till Stockholm: Boo, Danderyd, Djursholm, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg och Täby.

83 65 geografiska områden 1 Förorter till Göteborg: Mölndal, Partille, Råda, Torslanda och Tuve Löner 1966: II

84 66 1 Se not 1, s. 64.

85 1 Se not 1, s. 65 6f Löner 1966: II 67

86 68 Tab. 15. Genomsnittliga timförtjänster (c), öre, år 1966 för vuxna kvinnliga arbetare inom egentlig industri i olika c = inklusive övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner 1 Se not 1, s. 64

87 69 geografiska områden 1 Se not 1, s. 65

88 70 1 Se not 1, s. 64

89 1 Se not 1, s

90 72 Tab. 16. Uppräknat antal av vuxna maliga arbetare utförda arbetstimmar (1000-tal) med fördelning efter dyrortsgrupp samt förekomsten av ackords- och övertidsarbete år 1966 inom byggnads- och anläggningsverksamhet. (Se anm. nedan) 1 Se s. 20. Anm. I några fall, då företagsenheter ej kunnat lokaliseras till viss dyrortsgrupp, är antalet redovisade arbetstimmar i»hela riket» större än summan av antalet arbetstimmar i de olika dyrortsgrupperna.

91 Tab. 17. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet a = exkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön (semestermedel) och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. semesterlön (semestermedel) och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön (semestermedel) och andra förmåner 73 1 Se s För husbyggnadsarbete samt för väg- och vattenbyggnadsarbete innefattar»andra förmåner» 1966 endast ersättning för resor till ocli från arbetsplatsen. För övriga grupper ingår permitteringslön i»andra förmåner». 3 Inkl. permitteringslön.

92 74 Tab. 18. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet med fördelning efter dyrortsgrupp a = exkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön (semestermedel) och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. semesterlön (semestermedel) och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön (semestermedel) och andra förmåner

93 Tab. 19. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna manliga arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamhet i vissa större städer a = exkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön (semestermedel) och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. semesterlön (semestermedel) och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, semesterlön (semestermedel) och andra förmåner 1 Stockholms stad samt Boo, Danderyd, Djursholm, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg och Täby. 2 Göteborgs stad samt Mölndal, Partille, Råda, Torslanda och Tuve. 3 Se s

94 76 Tab. 20. Redovisat antal utförda arbetstimmar (1000-tal), förekomsten av ackords- och övertidsarbete samt genomsnittliga timförtjänster för vuxna arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. år 1966 a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner 1 Här ingår även livsmedelsindustri. 2 Här ingår även livsmedelsindustri, linjearbete, ban- och vägunderhållsarbete samt förrådsarbete.

95 Tab. 21. Genomsnittliga timförtjänster år 1966 för vuxna arbetare vid statliga verkstäder och byggnadsarbeten m. m. med fördelning efter dyrortsgrupp a = exkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner b = inkl. övertids- och skifttillägg men exkl. helgdagslön, semesterlön och andra förmåner c = inkl. övertids- och skifttillägg, helgdagslön, semesterlön och andra förmåner 77 1 Jfr not 1, tab Jfr not 2, tab Löner 1966: II

96 Tab. 22. Genomsnittliga timförtjänster under september - oktober 1966 för vuxna arbetare vid privata buss- och åkeriföretag 78 1 Göteborgs stad samt Mölndal, Partille, Rada, Torslanda och Tuve. 2 Stockholms stad samt Boo, Dandcryd, Djursholm, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg och Täby.

97 Tab. 23. Genomsnittliga timförtjänster under andra kvartalet 1966 för arbetare, fyllda 18 år, vid statliga buss- och åkeriföretag 1 Göteborgs stad samt Mölndal, Partille, Råda, Torslanda och Tuve. 2 Stockholms stad samt Boo, Danderyd, Djursholm, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg och Täby. 79

98 Tab. 24. Genomsnittliga timförtjänster under första halvåret 1966 för vuxna arbetare vid kommunala buss- och apårvägsföretag 80 1 Gruppen»trafikpersonal med annan tjänst än förare och konduktör» med lön enligt GST- eller DKTS-avtalet. 2 Gruppen»fast placerad trafikpersonal med blandad tjänstgöring och dagkommenderad personal» med lön enligt GST- eller DKTS-avtalet. 3 Personal med lön enligt AB Stockholms Spårvägars eller Lidingö Trafik ABs avtal med Svenska Kommunalarbetareförbundet utom förare, biljettförsäljare och verkstadsarbetare. 4 Trafikpersonal med timlön (»vuxenlön») (jämte blandad tim- och månadslön) med lön enligt GST- eller DKTS-avtalet.

99 Tab. 25. Genomsnittliga timförtjänster under september - oktober 1966 för vuxna arbetare vid oljedistributionsföretag 1 Göteborgs stad samt Mölndal, Partille, Råda, Torslanda och Tuve. 2 Stockholms stad samt Boo, Danderyd, Djursholm, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg och Täby. 81

100 82 Bilaga 1

101 83

102 84 Bilaga 2

103 85

104 86 Bilaga 3

105

106 88 Bilaga 4

107 89