KOMMUNFULLMÄKTIGE. 11. Anmälningsärenden

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 16 november 2017 kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44 Lysekil, för behandling av ärenden nedan Ärende 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Avsägelser 3. Valärenden 4. Havets Hus i Lysekil AB ansökan om borgen 5. Begäran om kommunal borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck 6. Chefsplattform 7. Reviderade avgifter på kommunala parkeringar 8. Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Motion - Stärk de ideella organisationernas ställning i välfärdsarbetet b) Motion - Utred förutsättningarna för 30-timmarsvecka i vården 9. Nyinkomna frågor och interpellationer a) Interpellation till kommunfullmäktiges ordförande om inskränkningar av yttranderätten i kommunala styrelser och nämnder. 10. Svar på interpellationer från föregående möte a) Interpellation till socialnämndens ordförande Vad stödjer sig socialnämndens ordförande Ricard Söderberg (S) på när han ger order till förvaltningen om att anställa personal och därmed fatta beslut om utgifter som ytterligare ökar socialnämndens underskott b) Interpellation till socialnämndens ordförande varför reagerar inte socialnämndens ordförande när besluten inte verkställs och slutligen, hur kan man gå från ett prognostiserat underskott på - 6 mkr till -16 mkr på ett par månader? 11. Anmälningsärenden - Budget för kommunstyrelsen - Budget för kommunstyrelseförvaltningen - Budget för samhällsbyggnadsförvaltningen - Budget för IT-nämnden - Budget för utbildningsnämnden - Anmälningsärende Fördjupad granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lysekil Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande Mari-Louise Dunert / Sekreterare

2 1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Mats Karlsson (M) 2016/02 Katja Norén (MP) 2016/02, 2017/04 Marita Fermell-Lagrell (M) 2017/10 Inge Löfgren (MP) 2016/03, 2017/05 Richard Åkerman (M) 2016/03 Jeanette Janson (LP) 2016/04, 2017/10 Siw Lycke (C) 2016/01 Ronald Rombrant (LP) 2016/05, 2017/06 Ann-Charlotte Strömwall (L) 2016/04 AnnBritt Jarnedal (LP) 2016/06 Lars Björneld (L) 2016/05 Fredrik Lundqvist (LP) 2016/10 Camilla Carlsson (L) 2016/12 Lars-Olof Stilgård (LP) 2016/09 Jan-Olof Johansson (S) 2016/06 Fredrik Häller (LP) 2016/11 Christina Gustafson (S) 2016/11 Patrik Saving (LP) 2016/12 Klas-Göran Henriksson (S) 2016/09 Siv Linnér (S) 2017/03 Anette Björmander (S) 2017/02 Caroline Hogander (SD) 2017/02 Anders C Nilsson (S) 2017/04 Christoffer Zakariasson (SD) 2017/03 Roger Svensson (KD) Lillemor Antonsson (SD) Håkan Smedja (V) 2017/06 Marthin Hermansson (V) 2017/05 Yngve Berlin (K) Britt-Marie Kjellgren (K) Justering av kommunfullmäktiges protokoll äger rum på kommunstyrelseförvaltningen, Kungsgatan 44, Lysekil torsdag 23 november 2017

3 Re g istrator L y sekils kommun Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne:- Kategorier: Håkan Smedja den 6 november :14 Registrator Lysekils kommun Yngve Berlin Avsägelser förtroendeuppdrag i KF. Mimmi L YSEKl S KOMMUN Registraturen JJ(S 0!7-11- u o Dnr. Q(Lj - 00(54 Av personliga skäl avsäger jag Håkan Smedja, mig mitt förtroendeuppdrag i Lysekils kommuns kommunstyrelse. En ny ersättare komer att nomineras av partierna V och K som har ett valtekniskt samarbete. Vänligen Håkan Smedja

4 Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Mari-Louise Dunert den 23 oktober :03 Lars Setterberg Richard Åkerman; Registrator Lysekils kommun SV: Min plats som suppleant i Rambos styrelse Hej! Jag har noterat detta, avsägelsen kommer att behandlas vid nästa fullmäktigemöte 16 nav. Med vänlig hälsning Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare, avdelningen för verksamhetsstöd, kommunstyrelseförvaltningen Tel I Mob I marhouise.dunert@tysekil.se I Lysekils Kommun, Lysekil LYSEKILS KOMMUN Kungsgatan 44, Lysekil Tänk på miljön innan du skriver ut I u v ,,, i:s- coo542 Från: Lars Setterberg Skickat: den 23 oktober :48 Till: Mari-Louise Dunert <Mari-Louise.Dunert@lysekil.se> Kopia: Åkerman Richard <richard@akermans.nu> Ämne: Min plats som suppleant i Ram bos styrelse Hej Jag har bett om att få avgå som suppleant i Rambos styrelse. Vill med detta mail även förmedla detta till er. Med vänlig hälsning/best regards Lars Setterberg Mobil: +

5 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) 165 Havets Hus i Lysekil AB ansökan om borgen Dnr: LKS Kommunfullmäktige har i beslut , 118 beviljat borgen om 11 mnkr till Havets Hus i Lysekils AB för investeringar i om- och tillbyggnad av Havets hus. Bolaget har inkommit med ansökan om ytterligare borgen om 14 mnkr. Havets hus har behov av att bygga om och utöka ytor för att kunna utveckla verksamheten och för att fortsätta vara ett populärt besöksmål i kommunen. Den planerade förändringen innebär också större möjligheter att utveckla utbildningsverksamheten. Förvaltningen bedömer att det är viktigt för kommunen att förändringen kan genomföras för att verksamheten fortsatt ska vara attraktiv och välbesökt. Förändringen innebär också att en utveckling kan ske av bolagets utbildningsverksamhet. Detta öppnar upp nya möjligheter till finansiering av verksamheten och på sikt kan beroende att intäkter av besökande minskas något. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Yrkande Lars Björneld (L): Bifall till förvaltningens förslag att bevilja ansökan om borgen för Havets Hus. Ronald Rombrant (LP): Avslag på förvaltningens förslag om att bifalla ansökan om borgen från Havets Hus. Yngve Berlin (K), Monica Andersson (C), Mats Karlsson (M), Christina Gustafson (S) och Christoffer Zakariasson: Bifall till Lars Björnelds förslag Fredrik Häller (LP): Bifall till Ronald Rombrants förslag. Propositionsordning Kommunsstyrelens godkänner följande propositionsordning: Proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla ansökan om borgen för Havets Hus mot Ronald Rombrant m.fl. avslagsförslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla ansökan om borgen för Havets Hus mot Ronald Rombrant m.fl. avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Björnelds m.fl. förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

6 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att teckna ytterligare 14 mnkr i borgen som säkerhet för upplåning av Havets Hus i Lysekil AB till investeringar i Havets hus om- och tillbyggnad. Totalt borgensbelopp uppgår då till 25 mnkr. Reservation Ronald Rombrant (LP) anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

7 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) RESERVATION mot kommunstyrelsens i Lysekil beslut i ärende 13. Havets Hus i Lysekils AB ansökan om borgen till förmån för Lysekilspartiets eget förslag till yttrande: Lysekilspartiet ser Havets Hus som en stor tillgång för kommunen. Bolagets verksamhet och affärsidé utgör en grundsten i etablerandet av Lysekil som en ett namn inom det maritima området. Personalen i bolaget gör ett utmärkt jobb, inte minst när det gäller att marknadsföra Lysekil. Nu har Havets Hus i Lysekil AB vänt sig till kommunen om förhöjd borgen för projektet Havets Hus 2.0. För två år sedan beviljades borgen på 11 mkr, nu ansöker man om ytterligare 14 miljoner. De ursprungliga kalkylerna utgick från att kostnaden för utbyggnaden skulle uppgå till 23 miljoner. Nu tar bolaget höjd för att prislappen kan komma att uppgå till 35 miljoner, alltså en kostnadsökning på mer än 50 procent!? Frågan är om vi som har valts att representera kommuninvånarna okritiskt ska acceptera hur stora utgiftsökningar och hur stora anspråk på borgensförmåner som helst? Om det är så att den utbyggnad som bolaget har projekterat kan komma att kosta 35 miljoner, då har gränsen passerats för vad vi kan acceptera. Dessa summor hade kunnat utgöra en ordentlig grundplåt för en satsning på en mycket lämpligare plats. I samverkan med bl.a. VG-regionen menar vi att man skulle kunna göra något som hade haft helt andra förutsättningar för att långsiktigt växa och utvecklas. Platsen där Havets Hus ligger idag sätter gränser för vidare expansion, det är omöjligt att ordna p-platser och svårt att hitta bra trafiklösningar. Och det föreligger kolliderande intressen med närboende. Vad gör vi nästa gång när besökssiffrorna dalar? Fyller ut Kyrkviksbukten för att bygga till ytterligare en huskropp? Tyvärr är förmågan till långsiktigt tänkande och långsiktig planering inte Lysekils paradgren. Om vi hade haft lite tålamod och långsiktigt tänk menar vi att ett nytt Havets Hus skulle kunna ha infogats i ett helhetskoncept i Södra hamnen/på Grötö. Då hade Havets Hus givits helt andra möjligheter till en långsiktig och hållbar utveckling. Med de ökade kapitalkostnader som nu kommer att uppstå befarar vi att kommunen och skattebetalarna kommer att behöva skjuta till driftsbidrag. Detta i en tid när vi står inför mycket stora ekonomiska utmaningar. I valet mellan att återremittera ärendet för komplettering med uppdaterade kalkyler, begränsa borgensbeloppet till en lägre nivå eller rakt av säga nej landade vi att det är rakast och ärligast att säga nej. Ronald Rombrant, för Lysekilspartiet Justerare: Utdragsbestyrkande:

8 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Havets Hus i Lysekil AB ansökan om borgen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att teckna ytterligare 14 mnkr i borgen som säkerhet för upplåning av Havets Hus i Lysekil AB till investeringar i Havets hus om- och tillbyggnad. Totalt borgensbelopp uppgår då till 25 mnkr. Ärendet Kommunfullmäktige har i beslut , 118 beviljat borgen om 11 mnkr till Havets Hus i Lysekils AB för investeringar i om- och tillbyggnad av Havets hus. Bolaget har inkommit med ansökan om ytterligare borgen om 14 mnkr. Förvaltningens synpunkter Havets hus har behov av att bygga om och utöka ytor för att kunna utveckla verksamheten och för att fortsätta vara ett populärt besöksmål i kommunen. Den planerade förändringen innebär också större möjligheter att utveckla utbildningsverksamheten. Förvaltningen bedömer att det är viktigt för kommunen att förändringen kan genomföras för att verksamheten fortsatt ska vara attraktiv och välbesökt. Förändringen innebär också att en utveckling kan ske av bolagets utbildningsverksamhet. Detta öppnar upp nya möjligheter till finansiering av verksamheten och på sikt kan beroende att intäkter av besökande minskas något. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilagor Ansökan om borgen Havets Hus AB Status Havets hus 2.0, skrivelse från Havets Hus i Lysekil AB Protokoll från Havets Hus i Lysekil AB Protokoll och handlingar från fullmäktige , 118 Protokoll och handlingar från fullmäktige , 1 Beslutet skickas till Havets Hus i Lysekil AB Ekonomiavdelningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

9 Hovsts Hu Flavets Hus i Lysekil AB LYSEKILö KOMMUN Registraturen Lks I I on,.,t0/ v- ooo / j LYSEKTL Ansökan om borgen Havets Hus i Lysekil AB, org nr , ansöker hätmed om att Lysekils kommun utökar borgen med ytterligare kronor (fjorton miljoner kronor ) till totalt kronor (tjugofem miljoner ktonor) föt lån som tecknas i samband med om- och tillbyggnaden av Havets Hus. L ,1 Eva-Lott Swahnberg Ordförande VD Jämting Havets Hus i Lysekil AB I Strandvågen LYSEKIL, sweden Telesr an +46 (0) Receptionr +46 (0) Fax +46 (0)523-16s3s havetshus@havetshus.se

10 Bilaga L Status Havets Hus 2.0 itavets Hus arbetar med projektet Havets Hus 2.0 som syftar till att skapa möjligheter för verksamheten att utvecklas mot en jämnare fördelning av intäkter, genom en utveckling av skolverksamheten, samt en ökning av antalet besökare, genom ett attraktivare och mer engagerande akvarium. Den långa överklagande processen medförde tyvärr att entreprenadupphandlingen genomfördes i en tid då marknaden gjort att många byggföretag hade mycket att göra och endast ett anbud inkom. Därför var Havets Hus tvungen att avbryta upphandlingen. Anbudet som kom in visade att kostnadsläget eventuellt ser annorlunda ut jämfört med det som kalkylerna visade under projekteringen. För att ånyo kunna gå ut med en upphandling krävs därför att det finns ett ekonomiskt utrymme att kunna acceptera inkomna anbud. Det var sjutton år sedan det skedde en större invester ng på Havets Hus och som med alla företag och produkter krävs satsningar. Utan en utvecklad verksamhet kommer akvariet att ha en negativ besöksutveckling vilket på sikt skapat en ekonomisk otrygghet. Havets Hus är en motor i besöksnäringen i Lysekil och varje besökare genererar intäkter till besöksnäringen i Bohuslän. Se sida 13 i tillväxtverkets rapport om besöksnäringen 2OL6för fördelning av turismkonsumtionen. Den finns att ladda ner här: nster/publikationer/publikationer-2}t7 /2OL7-06- L9-fa kta-om-svensk-tu rism htm I Havets Hus arbetar för att i första hand söka stöd för invester ngen och i andra hand söka driftsbidrag för att klara att kostnaderna över tid. Annu finns inga beslut fattade om stöd men ansökan om stöd till investeringen har lämnats till både Thordensstiftelsen och Boverket och en ansökan om driftstöd i för ett science center lämnas in ijanuari. Fler möjligheter utreds löpande. Målsättningen är att gå ut med ny upphandling under november med en planerad byggstart i september lnvigningen blir då våren Nya akvarium i Havets Hus 2.0. Se beskrivning av om- och til lbyggnationen: Fakta om om-och tillbyggnaden o Utökning av akvaríerna med 7O%,frân22Om3 till 370m3 o Utökning av total lokalyta med 2Olo,från 1600m2 till 1900m2.. Ombyggnad av 3O% av befihtliga lokaler, 47Om2 av 1600m2. o Bättre undervisnings-, evenemangs- och mötesmöjligheter med ett nytt pedagogiskt rum på 86m2 samt ny samlingssal på 80m2 o Uppfräschning av resterande lokaler.

11 Bilaga 1 Beskrivning om lånebehovet för Havets Hus 2.0 Lånebehovet för Havets Hus projekt 2.0 uppgår till kronor men för att ha marginal önskar Havets Hus en borgen från kommunen om kronor. Kvarvarande kostnader i projektet är Byggnad och inredning Externa kostnader Oförutsedda utgifter Summa Finansiering av projektet Västra Götala ndsregionen Havets Hus egna medel Lånebehov s Driftskostnader Beräknad kapitalkostnad Beräknad kostnad för avskrivning Projektets beräknade totala särintäkt och särkostnad Antal extra besökare Beräknade ökade intäkter L Entréintäkt 4s ökat entrépris för bef besökare s s s Försäljning s0 000 s Restaurang Lokalintäkt r r r Skolverksamhet år Skolverksamhet år 6-10, ytterligare intäkter r.905 ooo 2 L Beräknade ökade kostnader s Energi s s s0 000 Drift teknik -L Varuinköp s Foder lnsamling av djur Avskrivning s s Ränta och borgensavgift s 000 -r. 88s Tota lt Täckningsbid rag

12 Bilaga L Beräknad besöksutveckling under tid Antal extra besökare Ar Ar Ar3 r.s 000 År Är5 r År År 3% ränta 1 34s s s 000 Ar Är Ar9 s 000 Ar I kalkylerna ingår en genomsnittlig höjning av biljettpriset med 15 kronor per person samt en intäktsökning från skolverksamheten. Under 2016 uppgick intäkterna från skolverksamheten till ca 200 tkr exklusive entréintäkterna. Målsättningen med projektet Havets Hus 2.0 är att öka omsättningen för skolverksamheten med L00% under en tioårsperiod med 50% de första fem åren och resten därefter.

13 Bilaga 1 Kalkyl om hela låneutrymmet om 25 mnkr skulle användas Beräknade ökade intäkter Entréintäkt ökat entrepris för bef besökare Försäljning Restaurang Lokalintäkt Skolverksamhet år 1-5 Skolverksamhet år 6-10, ytterligare intäkter Antal extra besökare s r.2s s s L s r ss L Beräknade ökade kostnader Energi Drift teknik Varuinköp Foder lnsamling av djur Avskrivning Ränta och borgcnsavgift L s s r.98s 000 -s s L s L : s Totalt Täckningsbidrag Beräknad besöksutveckling under tid Antal extra besökare Årr Ar År Ar År Är %ränta 1 14s s s s 000 Ãr7 s 000 Ãr Ar9 s 000 Ar _ ivästra Götalandsregionen har beviljat 10 mnkr varav 8,77 mnkr är ännu ej rekvirerade medel.

14

15

16 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (19) 118 BEGÄRAN OM BORGENSLÅN HAVETS HUS I LYSEKIL AB Dnr: LKS Fredrik Häller (LP) anmäler jäv. Havets Hus i Lysekil AB har genom sin ordförande Eva-Lott Swahnberg och VD Maria Jämting begärt att kommunen tecknar ny borgen om 11 mnkr. Detta som säkerhet för lån till om- och tillbyggnad av Havets Hus. Kommunen har inga tidigare borgensåtaganden gentemot Havets Hus i Lysekil AB. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Protokoll från kommunstyrelsen , 161 Yrkande Ronald Rombrant (LP), Ulrika Häller Lundbäck (KD): avslag i enlighet med tidigare ställningstagande i detta ärende, det vill säga att bolaget först och främst ska pröva möjligheten att ta upp lån på egna meriter. Jan-Olof Johansson (S), Mats Karlsson (M), Marthin Hermansson (V), Lars Björneld (FP), Inge Löfgren (MP): bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants m.fl. avslagsyrkande mot kommunstyrelsens förslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants m.fl. avslagsyrkande mot kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige besluter enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att teckna den begärda borgen om 11 mnkr. Detta som säkerhet för lån till om- och tillbyggnad av Havets Hus. Beslutet skickas till Havets Hus Ekonomienheten Justerare: Utdragsbestyrkande:

17 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (14) 161 BEGÄRAN OM BORGENSLÅN HAVETS HUS I LYSEKIL AB Dnr: LKS Fredrik Häller (LP) anmäler jäv. Havets Hus i Lysekil AB har genom sin ordförande Eva-Lott Swahnberg och VD Maria Jämting begärt att kommunen tecknar ny borgen om 11 mnkr. Detta som säkerhet för lån till om- och tillbyggnad av Havets Hus. Kommunen har inga tidigare borgensåtaganden gentemot Havets Hus i Lysekil AB. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkande Ronald Rombrant (LP) och Ulrika häller Lundbäck (KD): avslag i enlighet med tidigare ställningstaganden i detta ärende. Mats Karlsson (M), Lars Björneld (FP), Christina Gustafson (S), Christer Hammarqvist (C), Christoffer Zakariasson (SD) och Inge Löfgren (MP): bifall till förvaltningens förslag. Proposition Kommunstyreslen godkänner följande propositionsordning: Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Ronald Rombrant m.fl. avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller förvaltningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att teckna den begärda borgen om 11 mnkr. Detta som säkerhet för lån till om- och tillbyggnad av Havets Hus. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

18 (1) TJÄNSTESKRIVELSE 1 Datum: Nämnd: Kommunstyrelsen Handläggare: Jonas Malm Telefon: E-post: jonas.malm@lysekil.se HAVETS HUS AB, FRAMSTÄLLAN OM BORGEN Dnr: LKS Havets Hus i Lysekil AB har genom sin ordförande Eva-Lott Swahnberg och VD Maria Jämting hemställt om att kommunen tecknar ny borgen om 11 mnkr. Detta som säkerhet för lån till om- och tillbyggnad av Havets Hus. Kommunen har inga tidigare borgensåtaganden gentemot Havets Hus i Lysekil AB. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att teckna den begärda borgen om 11 mnkr. Detta som säkerhet för lån till om- och tillbyggnad av Havets Hus. Leif Schöndell Kommunchef Jonas Malm T.f ekonomichef Bilagor Ansökan om borgen från Havets Hus i Lysekil AB

19 Hovets Hu Havets Hus i Lysekil AB LYSEKILS KOMMUN REGISTRATUREN Lß 20t5-0e-30,f/1 Dnr 9st Dpr oyr Hêrdi. ùuu LYSEKTL wwwhavetshus.se Ansökan om borgen Havets Hus i Lysekil AB, org nr , ansöker härmed om att Lysekils kommun ställer borgen med kronot ( elva miljoner kio.ror ) för lån som ska tecknas i samband med om- och tìllbyggnaden av Havets Hus. Lysekil 201, Eva-Lott Swahnberg Ordförande ManaJämung VD Havets Hus i LysekilAB I Strandvägen LYSEKIL, Sweden Telesran +46 (0)523-66S160 Reception: +46 (0)s Far +a6 (0) havetshus@havetshus.se

20 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (13) 1 HAVETS HUS 2.0- FÖRSLAG TILL OM- OCH TILLBYGGNAD SOM EN DEL I BOLAGETS VERKSAMHETSUTVECKLING Dnr: LKS Havets Hus har under föregående år utarbetat en visionsidé kallad Havets Hus 2.0. Idén har tagits fram för att utveckla verksamheten, öka lönsamheten samt öka kunskapen om västerhavet. Arbetet med att ta fram en visionsidé har varit en del i att uppfylla de direktiv som ägaren ställer på bolaget och som konkretiserats i de nya ägardirektiv som kommunfullmäktige fastställde på sitt novembersammanträde Det är också ett led i bolagets arbete med att vända ett sakta sjunkande besöksantal. Bolaget har vid styrelsemöte i november beslutat att ansöka om medfinansiering av projektet från Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2014 att lämna ett stöd till projektet med 10 mnkr under förutsättning att Lysekils kommun i samarbete med bolaget finansierar resterande del. Bolaget har gjort framställning om, att kommunen medfinansierar projektet i samma omfattning som regionen, d.v.s. med 10 mnkr. Resterande del avser bolaget att finansiera med eget kapital. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, med bilagor. Kommunstyrelsens protokoll , 22 Yrkande Jan-Olof Johansson (S), Lars Björneld (FP), Yngve Berlin (K), Anders C Nilsson (S), Inge Löfgren (MP), Christoffer Zakariasson (SD): bifall till kommunstyrelsens förslag. Ronald Rombrant (LP), Ulrika Häller Lundbäck (KD): att ärendet återremitteras för komplettering med en handlingsplan hur denna finansiering ska ske utan att kommunkoncernens skulder och åtaganden ökar. Fredrik Lundqvist (LP): återremiss för att få tid till diskussion med allmänheten. Christina Gustafson (S), Mats Karlsson (M), Richard Åkerman (M), Håkan Smedja (V), Christer Hammarqvist (C), Cheyenne Röckner (M): bifall till kommunstyrelsens förslag, och avslag på Ronald Rombrants m.fl. yrkande om återremiss. Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants m.fl. återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag. Om kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag, proposition på kommunstyrelsens förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

21 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (13) Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants m.fl. återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna, att Havets Hus i Lysekil AB påbörjar projektet Havets Hus 2.0, om- och tillbyggnad av nuvarande anläggning. Kommunfullmäktige beslutar att finansiera kommunens del i projektet enligt redovisat förslag till finansieringslösning. Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samarbete med bolaget utreda effekterna av en återgång av ägandet av fastigheten till kommunen. Beslutet skickas till Havets Hus i Lysekil AB Ekonomienheten Regionutvecklingsnämnden Västra Götalandsregionen Justerare: Utdragsbestyrkande:

22 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (28) 22 HAVETS HUS 2.0- FÖRSLAG TILL OM- OCH TILLBYGGNAD SOM EN DEL I BOLAGETS VERKSAMHETSUTVECKLING Dnr: LKS Havets Hus har under föregående år utarbetat en visionsidé kallad Havets Hus 2.0. Idén har tagits fram för att utveckla verksamheten, öka lönsamheten samt öka kunskapen om västerhavet. Arbetet med att ta fram en visionsidé har varit en del i att uppfylla de direktiv som ägaren ställer på bolaget och som konkretiserats i de nya ägardirektiv som kommunfullmäktige fastställde på sitt novembersammanträde Det är också ett led i bolagets arbete med att vända ett sakta sjunkande besöksantal. Bolaget har vid styrelsemöte i november beslutat att ansöka om medfinansiering av projektet från Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2014 att lämna ett stöd till projektet med 10 mnkr under förutsättning att Lysekils kommun i samarbete med bolaget finansierar resterande del. Bolaget har gjort framställning om, att kommunen medfinansierar projektet i samma omfattning som regionen, d.v.s. med 10 mnkr. Resterande del avser bolaget att finansiera med eget kapital. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse , rev med bilagor. Yrkande Mats Karlsson (M) och Yngve Berlin (K): bifall till förvaltningens förslag. Fredrik Häller (LP): återremiss för en utförligare ekonomisk bakgrund samt konsekvensbeskrivning för turismen i kommunen. Jan-Olof Johansson (S): tilläggsyrkande att uppdra åt ekonomienheten att inför kommunfullmäktiges behandling av ärendet återkomma med en utförligare ekonomisk beskrivning. Mats Karlsson (M): avslag på Fredrik Hällers (LP) yrkande om återremiss. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Fredrik Hällers yrkande om återremiss mot att avgöra ärendet idag. Om kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag, proposition på: Mats Karlssons m.fl. yrkande om bifall till förvaltningens förslag. Jan-Olof Johansson tilläggsyrkande om att uppdra åt ekonomienheten att inför kommunfullmäktiges behandling av ärendet återkomma med en utförligare ekonomisk beskrivning. Justerare: Utdragsbestyrkande:

23 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (28) Proposition Ordförande ställer proposition på Fredrik Hällers yrkande om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Ordförande ställer proposition på Mats Karlssons m.fl. yrkande om bifall till förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Jan-Olof Johansson tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt yrkandet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna, att Havets Hus i Lysekil AB påbörjar projektet Havets Hus 2.0, om- och tillbyggnad av nuvarande anläggning. Kommunfullmäktige beslutar att finansiera kommunens del i projektet enligt redovisat förslag till finansieringslösning. Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samarbete med bolaget utreda effekterna av en återgång av ägandet av fastigheten till kommunen. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt ekonomienheten att inför kommunfullmäktiges behandling av ärendet återkomma med en utförligare ekonomisk beskrivning. Reservation Mot beslutet anmäler Fredrik Häller (LP), Ronald Rombrant (LP) och Patrik Saving (LP) skriftlig reservation. Beslutet skickas till T.f. ekonomichef T.f. kommunchef Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

24 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (28) Justerare: Utdragsbestyrkande:

25 1/4 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: , rev Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/ E-post: HAVETS HUS 2.0- FÖRSLAG TILL OM- OCH TILLBYGGNAD SOM EN DEL I BOLAGETS VERKSAMHETSUTVECKLING Dnr: LKS Bakgrund Havets Hus har under föregående år utarbetat en visionsidé kallad Havets Hus 2.0. Idén har tagits fram för att utveckla verksamheten, öka lönsamheten samt öka kunskapen om västerhavet. Arbetet med att ta fram en visionsidé har varit en del i att uppfylla de direktiv som ägaren ställer på bolaget och som konkretiserats i de nya ägardirektiv som kommunfullmäktige fastställde på sitt novembersammanträde Det är också ett led i bolagets arbete med att vända ett sakta sjunkande besöksantal. Förslaget har under november presenterats både i ägardialog med Lysekils Stadshus AB samt för kommunstyrelsens ledningsutskott. Förslag till om- och tillbyggnad Förslaget som tagits fram bygger i grunden på ett förslag till om- och tillbyggnad av bolagets anläggning som ökar ytorna för akvarieanläggningar men också förbättrar logistiken inom anläggningen. Förslaget har utarbetats med stöd av INTERREG-projektet B2H. Omoch tillbyggnadsförslaget har kostnadsberäknats till 23 mnkr. Bolaget har utarbetat en sammanfattande beskrivning av projektet som bifogas denna tjänsteskrivelse. Näringslivsenhetens yttrande Näringslivschefen har i yttrande anfört följande: Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

26 2/4 Jag känner mig övertygad om att detta beslut är ett avveckla- /utvecklabeslut. Havets Hus har haft en vikande trend i besöksantal ända sedan anläggningen byggdes. Alla besöksmål måste jobba med förnyelse och att hitta nya attraktioner som lockar fler och nya besökare, det har inte gjorts några större satsningar till förnyelse på länge eftersom man saknat resurser till detta. Utan förnyelse eller möjlighet till förnyelse menar jag indirekt att kommunen fattar ett beslut om att avveckla verksamheten. Jag vill peka på några tänkbara effekter/konsekvenser: Jag misstänker att Havets Hus redan förklarat Turismkronan. Har de inte det så kan man mycket kortfattat säga, att Havets Hus verksamhet med sin nuvarande omsättning genererar ca miljoner i annan turistisk omsättning till följd av att akvariet finns. Detta är pengar som till stor del hamnar hos våra restauranger, boenden och hos våra handlare med ökad sysselsättning till följd. Våra handlare uttrycker redan nu stor oro över att besökarna sviker Lysekil med minskad omsättning till följd. Vi har tankar och idéer kring att etablera Lysekil som ett maritimt center. Havets Hus är en viktig byggsten i detta och bidrar till att stärka bilden av Lysekil som ett maritimt center. Turistbyrån fungerar för första gången bra sedan jag anställdes Ett fortsatt och utvecklat samarbete med HH är positivt för hela kommunen. Om Havets Hus vidareutvecklas tror jag att detta kan leda till en fortsatt positiv utveckling av turistbyråverksamheten och besöksnäringen är ju klart uttalad av våra politiker som en viktig näring. Beläggningen i gästhamnen i havsbadsområdet kommer att påverkas av vad som händer med Havets Hus, fler besökare till Havets Hus ger fler gästnätter och färre ger givetvis det omvända Vi har börjat jobba med Kryssningsanlöp och i detta arbete är både Havets Hus och turistbyrån mkt viktiga. Ett stärkt Havets Hus kan innebära att det blir lättare att locka anlöp till hamnen vilket bidrar till Hamnbolagets väl och ve. PR mässigt är det tacksamt för kommunen att vi har Havets Hus. De har under lång tid byggt upp goda relationer med media och det finns ett intresse hos media att skriva om vad som händer på Havets Hus (och därmed i Lysekil). Första året som Havets Hus bedrev verksamhet lockades över besökare tack vare att media skrev om dem och att det var nyhetens behag med ett nytt akvarium. Vi har deras hajsläpp som nu gjort att världsnaturfonden (WWF) vill gå in och sponsra Havets hus. Även Fortum och Seabased har uttryckt intresse av att samarbeta med Havets Hus för att kunna visa upp sin teknologi kring vågkraftverk.

27 3/4 Havets Hus uppdrag att visa och lära om livet i västerhavet innebär en fantastisk möjlighet för såväl våra barn och unga som barn och unga i hela regionen. Havets Hus agerar också till viss del som brygga mellan allmänhet och akademin då de jobbar med både SLU och Lovén och gör populärvetenskap av akademisk forskning. Ekonomi Bolaget har vid styrelsemöte i november beslutat att ansöka om medfinansiering av projektet från Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2014 att lämna ett stöd till projektet med 10 mnkr under förutsättning att Lysekils kommun i samarbete med bolaget finansierar resterande del. Bolaget har gjort framställning om, att kommunen medfinansierar projektet i samma omfattning som regionen, d.v.s. med 10 mnkr. Resterande del avser bolaget att finansiera med eget kapital. Kommunledningskontoret och ekonomienheten har haft i uppdrag att granska företagets ekonomiska kalkyler och föreslagen finansieringslösning. I detta uppdrag har en dialog förts med företrädare för bolaget och med bolagets auktoriserade revisor. Det är osäkert, om den kalkylerade intäktsökningen som kopplas till ett ökat antal besökare på sikt kan bära de ökade kostnaderna för projektet. Det vore önskvärt att antalet kostnadsbärare på sikt utökades. Synergieffekterna i bl.a. besöksnäringen och i samarbeten inom den marina sektorn är som tidigare beskrivits betydande. För att underlätta bolagets uppdrag att bredda verksamheten förordas, att effekterna av en återgång till kommunen av ägandet till fastigheten utreds. Detta ska ske i samarbete med bolaget. Förslag till kommunens del i finansieringen av projektet bifogas. Förslaget innebär, att Lysekils Stadshus AB erhåller ett aktieägartillskott genom överföring från kommunen av lånefordran på Havets Hus ( kr). Kommunen redovisar tillskottet som ökning av anskaffningsvärdet på aktier i Lysekils Stadshus AB. I Lysekils Stadshus AB omvandlas fordran till aktier i Havets Hus genom en kvittningsemission i Havets Hus.

28 4/4 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna, att Havets Hus i Lysekil AB påbörjar projektet Havets Hus 2.0, om- och tillbyggnad av nuvarande anläggning. Kommunfullmäktige beslutar att finansiera kommunens del i projektet enligt redovisat förslag till finansieringslösning. Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samarbete med bolaget utreda effekterna av en återgång av ägandet av fastigheten till kommunen. Kommunledningskontoret Ola Ingevaldson Tf kommunchef Bilagor Ägardirektiv för Havets Hus i Lysekil AB Havets Hus 2.0 sammanfattning Havets Hus i Lysekil AB styrelseprotokoll nr 7/2014 Regionutvecklingsnämndens beslut , 214

29 HAVETS HUS FINANSIERINGSFÖRSLAG Bakgrund och förutsättningar Havets Hus i Lysekil AB (nedan kallat Havets Hus) planerar utbyggnad av sina lokaler i ett projekt de kallar Havets Hus 2.0. Totalt investeringsbelopp är beräknat till 23,0 mnkr. Havets Hus har idag ett reverslån från Lysekils kommun. Lånebeloppet uppgår till :-. Västra Götalandsregionen har beviljat bidrag med 10,0 mnkr. Efter detta bidrag återstår 13,0 mnkr att finansiera. I Havets Hus egna förslag till finansiering av dessa 13,0 mnkr ser fördelningen ut så här: Havets Hus likvida medel 2,0 mnkr Nyupplåning 11,0 mnkr Samtidigt stärks det egna kapitalet genom ett kapitaltillskott från kommunen på 9,4 mnkr. Genom detta blir nettoförändringen av Havets Hus låneskuld endast 1,6 mnkr. Kapitaltillskott från Lysekils kommun När det gäller kapitaltillskottet från kommunen föreslås följande lösning: Aktieägartillskott till Lysekils Stadshus AB - överföring från kommunen av lånefordran på Havets Hus ( kr) till Lysekils Stadshus AB. Kommunen redovisar tillskottet som ökning av anskaffningsvärdet på aktier i Lysekils Stadshus AB. I Lysekils Stadshus AB omvandlas fordran till aktier i Havets Hus genom en kvittningsemission i Havets Hus. Resultatpåverkan kommun och kommunkoncern Ränta på lån till Havets Hus är för 2015 budgeterat till 312 tkr, dessa intäkter i kommunen kommer att falla bort och således påverka kommunens resultat negativt. Å andra sidan minskar räntekostnaderna i Havets Hus med motsvarande belopp. Ur ett kommunkoncernperspektiv sker alltså ingen resultatpåverkan. Kommunledningskontoret Ola Ingevaldson, tf kommunchef Jonas Malm, tf ekonomichef

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46 HAVSAKVARIET I LYSEKIL HAVETS HUS 2.0 Ekonomi och finansiering 1

47 HAVSAKVARIET I LYSEKIL HAVETS HUS 2.0 Redovisade siffror är baserade på bedömningen av om- och tillbyggnadens effekter på besökssiffror utan medräkning av effekter från verksamhetsutveckling Om- och tillbyggnadens huvudsyfte är att möjliggöra verksamhetsutveckling Verksamhetsutvecklingen kommer generera intäkter från bland annat forskningsprojekt utbildningsutveckling aktiviteter för specialintresserade 2

48 HAVSAKVARIET I LYSEKIL HAVETS HUS 2.0 Ombyggnaden beräknas leda till ökat antal besökare med initialt st därefter minskande förutsatt att inte verksamheten utvecklas. Entréavgiften kan höjas med i genomsnitt 15 kr/person. Nedanstående visar täckningsbidrag vid olika antal extra besökare. Antal extra besökare Beräknade ökade intäkter Entréintäkt Ökat entrepris för bef besökare Försäljning Restaurang Lokalintäkt Beräknade ökade kostnader Energi Drift teknik Varuinköp Foder Insamling av djur Totalt Täckningsbidrag

49 HAVSAKVARIET I LYSEKIL HAVETS HUS 2.0 Kalkylerade resultat för åren (belopp i tkr): Nettomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning anl.tillgångar Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Beräknat besöksantal Beräknad kostnadsökning med 2 procent per år. Beräknad personalkostnadsökning med 3 procent per år. Omsättningen utgår från att turistbyrån fortsatt finns på Havets Hus. Beräkningen utgår också från att verksamheten inte utvecklas i enlighet med visionen utan det är enbart om- och tillbyggnadens effekter som redovisas. 4

50 Havets Hus 2.0 Lysekils kommuns insats består av att man stärker det egna kapitalet i Havets Hus i Lysekil AB genom aktieemission. Dessutom är utgångspunkten att kommunen går i borgen för ett externt lån (11000 tkr) som Havets Hus har för avsikt att amortera med 500 tkr årligen. Parter: Kommunen, nedan kallat K Lysekils Stadshus AB, nedan kallat LSAB Havets Hus AB, nedan kallat HH Nuläge K Långfristig fordran på HH 9457 tkr K Aktier i LSAB 100 tkr LSAB Aktier i HH 4406 tkr HH Långfristig skuld till K 9457 tkr 5

51 Förslag - konsekvenser för K Havets Hus 2.0 K överlåter sin HH-fordran på 9457 tkr till LSAB K får en fordran på LSAB istället, denna fordran omvandlas till Aktier i LSAB genom kvittningsemission Ingen förändring i K:s balansräkning minskning/ökning av finansiella anläggningstillgångar i nollsummespel Resultatmässigt får K minskade ränteintäkter med 312 tkr årligen (i dagens räntenivå). Tar enligt förslaget in borgensavgift från HH på 66 tkr (i dagens borgensavgiftsnivå). Nettopåverkan således -246 tkr. 6

52 Havets Hus 2.0 Förslag - konsekvenser för LSAB K överlåter sin HH-fordran på 9457 tkr till LSAB En skuld till K uppstår på samma belopp, denna omvandlas till eget kapital i LSAB genom kvittningsemission, se föregående sida. Den fordran som LSAB nu har på HH omvandlas till aktier i HH genom kvittningsemission nr 2. I LSAB:s balansräkning ökar finansiella anläggningstillgångar med lika mycket som aktiekapitalet ökar Resultatmässigt ingen påverkan för LSAB 7

53 Havets Hus 2.0 Förslag - konsekvenser för HH K överlåter sin HH-fordran på 9457 tkr till LSAB I ett första steg byter HH bara gäldenär från K till LSAB Den fordran som LSAB nu har på HH omvandlas till aktier i HH genom kvittningsemission nr 2, se föregående sida HH har inte längre någon skuld till varken K eller LSAB. Det egna kapitalet har istället ökat. HH behöver låna upp cirka tkr (kommunal borgen) för att finansiera det som inte VGR (10000 tkr genom investeringsbidrag) och bolaget själva (cirka 2000 tkr ur egen kassa) bidrar med. I HH:s balansräkning ökar det egna kapitalet med 9457 tkr och man har blivit av med en skuld på 9457 tkr. Ny skuld har tillkommit på tkr men netto har skulden bara ökat med 1543 tkr. Resultatmässigt får HH räntekostnader på skuldökningen samt borgensavgift på nyupplåningen. 8

54 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) 170 Begäran om kommunal borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck Dnr: LKS Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder har inkommit med en skrivelse där de hemställer om kommunal borgen som säkerhet för lån till finansieringen av nybyggnation av nytt äldreboende på del av Lyse - Fiskebäck 2:7 om 229 mkr. Sedan tidigare har kommunen ett borgensåtagande för föreningen på 118 mnkr. Ett beslut om de 229 mnkr innebär att det totala borgensåtagandet uppgår till 347 mnkr. Ärendet om nytt äldreboende i Fiskebäck behandlades i kommunfullmäktige , 53. Kommunfullmäktige beslutade då att teckna ett nytt samverkansavtal med föreningen i syfte att ingå hyresavtal för ett nytt äldreboende i Fiskebäck. Den kalkyl som var framtagen vid det tillfället byggde på att upplåning skulle ske med pantbrev som säkerhet och att ytterligare kommunal borgen inte skulle begäras. Bakgrunden till den nu inkomna hemställan är främst att lån med kommunal borgen som säkerhet beräknas innebära en lägre driftskostnad på grund av den fördel det innebär med lägre ränta än då föreningen erhåller ränta via pantbrev som säkerhet. För kommunen innebär detta att den kalkylerade nettokostnaden för lokalhyran minskar med ca 1,2 mnkr och detta beror främst på att avgiften för borgensavgift ökar. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Yrkande Mats Karlsson (M): Bifall till förvaltningens förslag om ansökan om borgen. Ronald Rombrant (LP): Avslag på förvaltningens förslag. Tilläggsförslag att uppförandet av ett det särskilda boendet i Fiskebäck istället utförs i Lysekilsbostäder AB:s regi samt att förhandlingar omgående inleds med Riksbyggen om överföring av Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils Omsorgsbostäder till Lysekils kommun alternativt till Lysekilsbostäder AB. Yngve Berlin (K): Återremiss av ärendet till kommunstyrelsen med uppdrag att utreda möjligheterna att överföra Fiskebäcksprojektet till Lysekils kommun. Mats Karlsson (M): Avslag på Yngve Berlins förslag om återremiss. Lars Björneld (L), Monica Andersson (C) och Camilla Carlsson (L): Bifall till förvaltningens förslag. Ricard Söderberg (S): Bifall till förvaltningens förslag, avslag på Yngve Berlins förslag till återremiss samt avslag på Ronald Rombrants tilläggsförslag. Fredrik Lundqvist (LP): Bifall till Yngve Berlins förslag till återremiss. Justerare: Utdragsbestyrkande:

55 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) Ordförande meddelar att Ronald Rombrants tilläggsförslag inte kommer att prövas, med hänvisning till att dessa förslag inte är beredda av förvaltningen. Ärendet handlar om borgen för nytt boende i Fiskebäck. Ajournering Ajournering begärs och genomförs mellan kl Ronald Rombrant (LP): Återtar avslagsyrkande och tilläggsförslagen. Bifaller Yngve Berlins förslag om återremiss. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Yngve Berlins förslag m.fl. om återremiss mot att avgöra ärendet idag. Om ärendet ska avgöras idag, proposition på Mats Karlssons m.fl. förslag att bifalla ansökan om borgen. Proposition Ordförande ställer proposition på Yngve Berlins m.fl. förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för återremiss Omröstningsresultat Med 7 ja-röster och 4 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att avgöra ärendet idag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Monica Andersson, tjg. C X Fredrik Häller LP X Fredrik Lundqvist, tjg LP X Ricard Söderberg, tjg. S X Yngve Berlin K X Camilla Carlsson, tjg. L x Summa 7 4 Justerare: Utdragsbestyrkande:

56 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Mats Karlssons m.fl. förslag att bifalla ansökan om borgen och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Mats Karlssons m.fl. förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att teckna 229 mnkr i borgen som säkerhet för upplåning av Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder till investeringar i nybyggnation av nytt äldreboende på del i fastigheten Lyse Fiskebäck 2:7. Reservation Yngve Berlin (K) och Ronald Rombrant (LP), anmäler var för sig skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

57 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) RESERVATION mot kommunstyrelsens i Lysekil beslut i ärende 17. Begäran om kommunal borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck till förmån för kommunistiska partiets egna förslag till yttrande: En kort sammanfattning av det långdragna ärendet äldreboende i Fiskebäck är att det ingått i den omfattande utförsäljningen av kommunalt ägande och ansvar. Genom att sälja kommunens fastigheter för äldreboende, Stångenäshemmet och Lysekilshemmet förbättrades tillfälligt bokslutet och kommunen undvek ökad skuldsättning. Att långsiktiga lån istället ersattes med löpande hyresutgifter till extern fastighetsägare låg utanför ekonomistyrningskravet att hålla nere låneskulden. (mot detta reserverade sig Kommunistiska Partiet 2010). Enligt vår uppfattning är detta ett typiskt systemfel som inneburit att Lysekilshemmet blivit än mer nedgånget medan nybygget i Fiskebäck som skulle ersätta en usel arbetsmiljö, kraftigt försenats. Det är inte bara överklaganden som försenat bygget av ett nytt äldreboende utan även bristfällig analys av behoven. De nu planerade 80 platserna för Särskilt Boende var tidigare betydligt färre i Fiskebäcks projekt och den nya volymen kommer ändå att visa sig vara för liten. Huvudargumentet från dåvarande kommunlednings (2010) för att avstå ett direkt kommunalt ägande, var att slippa öka på kommunens låneskuld. Eftersom Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils Omsorgsbostäder nu begär kommunal borgen på 229 mkr. (Enligt punkt 17 på KS dagordning), faller även detta argument. Med denna begäran på kommunal borgen och med historiken klar för sig, blir Lysekislpartiets tilläggsyrkande rent sakligt relevant. ( att uppförandet av det särskilda boendet i Fiskebäck istället utförs i Lysekilsbostäder AB:s regi att förhandlingar omgående inleds med Riksbyggen om överföring av Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils Omsorgsbostäder till Lysekils kommun alternativt till Lysekilsbostäder AB ) Att detta yrkande rent formellet inte fick prövas på KS är en annan sak. Huvudskälet för det ekonomiska experimentet (att slippa öka på låneskulden) är inte länge giltig. Därför kan jag omöjligt stödja beslutet om kommunal borgen på 229 mkr innan det bringas klarhet i frågan om vad ett direkt kommunalt ägande och förvaltande av äldreboendena skulle innebära! De juridiskt omständigheterna och eventuella extrakostnader en överföring kan föra med sig måste utredas och besvaras. Är en överföring av ägandet möjlig bör kommunen utan dröjsmål genomföra skiftet. Visar det sig att ärendet gått för långt och blir för kostsamt får vi bita i det sura äpplet och naturligtvis godkänna en kommunal borgen. Men under alla omständigheter måste vi lära av misstagen och ta fullt ansvar för både fastigheter och omsorgen i kommunen. Därför yrkade jag att ärendet skulle återremitteras till kommunstyrelsen med uppdraget att utreda möjligheterna att överföra Fiskebäcksprojektet till Lysekils kommun. Förslaget på återremiss fick inte majoritetens gehör så därför reserverar jag mig mot KS beslut. Yngve Berlin kommunistiska Partiet Lysekil den 3 november 2017 Justerare: Utdragsbestyrkande:

58 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) RESERVATION mot kommunstyrelsens i Lysekil beslut i ärende 17. Begäran om kommunal borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck till förmån för Lysekilspartiets eget förslag till yttrande: Sammanfattning En majoritet i kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att teckna borgen för 229 mkr så som för egen skuld till förmån för KHF Lysekils omsorgsbostäder (f d Riksbyggens KHF Lysekils äldrebostäder). Vi reserverar oss mot detta beslut till förmån för Yngve Berlins (K) återremissyrkande, som gick ut på att utreda möjligheterna att överföra Fiskebäcksprojektet till Lysekils kommun. Lysekilspartiets ställningstagande ska ses mot bakgrund av den motion som lämnades i april Vi menar att denna typ av tillgångar ska ägas av kommunen. Detta för att få ned kostnaderna, skapa underlag till en egen fastighetsförvaltning i kommunkoncernen, skapa en tydlighet när det gäller ägandet av våra äldreboenden, öka transparensen när det gäller kostnader och slutligen få bort ett mellanled som skär emellan och stoppar pengar i egen ficka. Motionen mynnar ut i förslaget att ta fram ett körschema för att överföra ägandet av Lysekils omsorgsbostäder till kommunen (eller till ett kommunägt bolag). Den bild vi har är att en det är en majoritet av kommunfullmäktiges ledamöter som vill att kommunen äger de fastigheter i vilka kommunens kärnverksamheter bedrivs. Vi befarar att borgen på 229 miljoner till KHF Lysekils omsorgsbostäder (f d Riksbyggens KHF Lysekils äldrebostäder) är ett individuellt inriktat stöd till enskild, vilket bara får lämnas om det finns synnerliga skäl för det. Skulle så vara fallet skulle ett beslut i fullmäktige om borgen strida mot kommunallagen.... Skälen till vår reservation: 229 miljoner, det är inga småbelopp vi talar om Först, vi måste ha lite perspektiv på ärendet och storleksordning på belopp etc. Att fatta beslut där Lysekils kommun gå i borgen såsom för egen skuld för ett åtagande som överstiger en kvarts miljard är inga småpotatis. Det framgår anmärkningsvärt inte någonstans i underlagen hur lång tid i framtiden åtagandet ska sträcka sig, men vi får anta att det handlar om ett åtagande på upp till 50 år. Lysekils kommunfullmäktige torde aldrig tidigare ha fattat beslut om ett så omfattande åtagande. Mot denna bakgrund förväntar man sig en omsorgsfullt genomförd beredning, där olika infallsvinklar, risker och hot är belysta och konsekvenser beskrivna. De förväntningarna kommer tyvärr helt på skam. Lagligt beslut? 229 miljoner kronor föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige ska bevilja till en extern part (kommunens egen definition på KHF Lysekils omsorgsbostäder enligt kommunens årsredovisning). I kommunallagen under 2 kap Kommunernas befogenheter står: Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Justerare: Utdragsbestyrkande:

59 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) Vi kan inte landa i något annat än att lämnande av borgen till nämnda förening står i strid mot kommunallagen. Det är naturligtvis upp till kommunfullmäktiges ordförande att ta ställning till om förslaget överhuvudtaget ska behandlas i kommunfullmäktige, men om fullmäktige skulle besluta enligt kommunstyrelsens förslag, torde det beslutet omgående överklagas. En tafflig beredning med underlag som lämnar hur många frågetecken som helst Som så ofta när hemställan från denna förening inkommer till kommunen måste regelverket för ordinarie beredningsrutiner sättas ur spel för att ärendet ska bli behandlat. Vi känner igen takterna från förr, forcering, underlag som vimlar av frågetecken och oklarheter och ett stort antal frågor stora som små som inte kan besvaras av tjänstemännen. Ett litet exempel på märklig beredning: hemställan från föreningen undertecknad av ordförande och ytterligare en person ankom till kommunen den 18 oktober 2017 (långt efter stoppdatum för andra ärenden för behandling till kommunstyrelsens sammanträde den 1 november). På frågan från undertecknad om hemställan var godkänd och beslutad av föreningens styrelse lämnades svaret av ansvarig tjänsteman i kommunen att handlingarna skulle kompletteras med detta. En vecka senare, den 23 oktober arrangerades ett styrelsemöte i föreningen, vars protokoll gick ut med handlingarna den 25 oktober. En kommun som ska fatta beslut i ärenden där beloppen handlar om fler hundra miljoner ska inte nedlåta sig till en så tafflig ärendeberedning. Jämför med en bank som ska bevilja ett lån på några tusenlappar. Banken skulle definitivt ha ställt högre krav på underlagen än vad kommunen gjort i detta fall. Och detta med obesvarade frågor. Alla nedanstående frågor kanske inte direkt med borgensärendet att göra, men när uppgifter i beslutsunderlagen som har bifogats handlingarna ger upphov till frågor, förväntar man sig som ledamot i kommunstyrelsen att de kan besvaras. Nedan några av de frågor som nu står obesvarade när ärendet kommer till kommunfullmäktige: Är en kalkylränta på 0,9 % för en investering med en ekonomisk livslängd på 50 år rimlig? När man tar del av underlagen finns det skäl att anta att kalkylerna har flera år på nacken. Det har hänt väldigt mycket byggmarknaden under senare tid, vi har sett exempel på kostnadsökningar på mer än 50 procent. Kan vi lita på kalkylerna som är med i underlaget? Kommunfullmäktiges beslut har överklagats, beslutet har således inte vunnit laga kraft. Varför nämns inte detta i handlingarna? OM dom meddelas att beslutet var olagligt skulle det bli ytterst pinsamt för kommunen. Många hade ställt frågan varför vi inte i förväg kontrollerar vad som rättsligt gäller. Påverkas kommunens låneutrymme idag eller i framtiden hos Kommuninvest av detta åtagande? I så fall kommer vår övriga upplåning att fördyras väsentligt. Vem/vilka tjänstemän i kommunen har granskat och ifrågasatt kalkyler, beräkningar och kostnader som kommer att drabba kommunen och äldre som kommer att stå som hyrestagare? När frågan framställdes vid kommunstyrelsemötet den 1 november var tjänstemännen helt svarslösa. Justerare: Utdragsbestyrkande:

60 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) Lysekilspartiet yrkade först på avslag på hemställan från KFH Lysekils Omsorgsbostäder om borgen på 229 mkr med tilläggsyrkandena att uppförandet av ett det särskilda boendet i Fiskebäck istället skulle utföras i Lysekilsbostäder AB:s regi och att förhandlingar omgående skulle inledas med Riksbyggen om överföring av KHF Lysekils Omsorgsbostäder till Lysekils kommun alternativt till Lysekilsbostäder AB. Ordföranden nekade oss att framställa dessa tilläggsyrkanden. Därför yrkades istället bifall till Yngve Berlins yrkande om att ärendet skulle återremitteras till kommunstyrelsen med uppdraget att utreda möjligheterna att överföra Fiskebäcksprojektet till Lysekils kommun. Ronald Rombrant för Lysekilspartiet Justerare: Utdragsbestyrkande:

61 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Hemställan om kommunal borgen för nytt äldreboende i Fiskebäck Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att teckna 229 mnkr i borgen som säkerhet för upplåning av Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder till investeringar i nybyggnation av nytt äldreboende på del i fastigheten Lyse Fiskebäck 2:7. Ärendet Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder har inkommit med en skrivelse där de hemställer om kommunal borgen som säkerhet för lån till finansieringen av nybyggnation av nytt äldreboende på del av Lyse - Fiskebäck 2:7 om 229 mkr. Ärendet om nytt äldreboende i Fiskebäck behandlades i kommunfullmäktige , 53. Kommunfullmäktige beslutade då att teckna ett nytt samverkansavtal med föreningen i syfte att ingå hyresavtal för ett nytt äldreboende i Fiskebäck. Den kalkyl som var framtagen vi det tillfället byggde på att upplåning skulle ske med pantbrev som säkerhet och att ytterligare kommunal borgen inte skulle begäras. Bakgrunden till den nu inkomna hemställan är främst att lån med kommunal borgen som säkerhet beräknas innebära en lägre driftskostnad på grund av den fördel det innebär med lägre ränta än då föreningen erhåller ränta via pantbrev som säkerhet. För kommunen innebär detta att den kalkylerade nettokostnaden för lokalhyran minskar med ca 1,2 mnkr och detta beror främst på att avgiften för borgensavgift ökar. Förvaltningens synpunkter Genom att bevilja kommunal borgen kommer kommunens kostnader minska för det nya äldreboendet. Mot detta kan ställas att kommunens ekonomiska risk ökar då borgen de facto är en säkerhet för lån. Förvaltningens bedömning är dock att behovet av lägenheter i äldreboende kommer vara stort i kommunen under lång tid fram över. Befolkningsökningen av äldre kommer vara kraftig och behovet av lägenheter kommer att öka. Detta beskrivs också i kommunens egen Vård- och omsorgsplan Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

62 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga/bilagor Skrivelse om hemställan om borgen från Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder Protokoll och handlingar från ärendet i Kommunfullmäktige Beslutet skickas till Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder Kommunstyrelseförvaltningen Ekonomiavdelningen

63 l ìnrsn i ìsriìxr \ri'r \ LYSEKILS KOMMUN Registraturen L(S I I o*. /o/? - 0oo 7V/ þ/aq,t, Lysekils kommun Lt' aa fu-t ll Lysekil Hemställan om kommunal borgen, projekt Fiskebäck Hemställan om kommunal borgen KHF Lysekils omsorgsbostäder hemställer härmed om kommunal borgen som säkerhet för lån till finansieringen av nybyggnation av nytt äldreboende på del av Lyse - Fiskebäck 2:7 om229 mkr. Bakgrund Föreningen har i samarbete med socialförvaltningen, berörda intresseorgansationer och personalrepresentanter tagit fram forslag till nybyggnation av ett äldreboende i Fiskebäck som ska ersätta nuvarande Lysekilshemmet, Många olika alternativ har varit uppe for prövning och bearbetning Nu efter sex års arbete föreligger ett genomarbetat förslag som också är förankrat inom kommunens pensionärsorgan isationer. En stark utgångspunkt for projektet har varit att bostäderna ska ha markläge och att utemiljön ska vara tillgänglig for samtliga boende. Med hänsyn till att platsen för etableringen är ett exploateringsområde har ett omfattande arbete varit att arbeta fram en detaljplan for projektet. Nu föreligger en lagakraftvunnen detaljplan sedan januari , Projektinnehåll Projektet innebär en nybyggnad i huvudsak i ett plan med B bostadsgrupper med 10 vård- och omsorgsbostäder i varje. Överblickbarhet för personalen och öppna ytor har varit ett vägledande tema i arbetet med utformningen av boendegrupperna. Bostadsgrupperna förbinds via en central byggnad med lokaler för dagverksamhet, kök, matsal m.m. i entréplan. På plan 2 inryms kontor, administration och personalutrymmen. Bostäderna är på 34,8 kvm och de gemensamma ytorna inne på bostadsgrupperna utgör 25,5 kvm/lgh, vilket innebär en yteffektiv produktion som ska fungera väl både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. lnriktningen för alla lokaler är att dessa skall utformas så att de kan användas for olika ändamål vid olika tider på dygnet och att flexibilitet skall finnas i så hög grad som mojligt.

64 Finansiering I dialogen med bankerna om projektets finansiering har framkommit mojligheten att forbättra lånens villkor genom att erbjuda en kommunal borgen som säkerhet, Med hänsyn till projektets storlek och ambitionen att erhålla så optimala forutsättningar som mojligt är detta en viktig faktor för samtliga berörda parter. Effekten av kostnadsbesparingen som uppkommer genom den lägre räntesättning som åtgärden innebär, kan användas for att sänka den kommunala lokalhyran, Som framgår under rubriken ekonomistannar kommunens totala nettolokalkostnad på knappt 1,2mkrlàr for hela fastigheten, vilket är mer än en halvering av tidigare redovisad nettolokalkostnad. Ekonomi Produktionskostnaden beräknas uppgå fil 229 mkr och påverkas av dels den situation som rådande byggkonjunktur nu upplever, dels att projektet tar alla kostnader for ny lokalgata, VA-ledningar med tillhörande pumpstation. Av produktionskostnaden utgör moms 50 mkr, Driftskostnaden för fastigheten är beräknad till 10,8 mkr/år vilket motsvarar kr/kvm. Ränta är beräknad till 1,5 %, avskrivning sker med 1,9 % de inledande åren, driftskostnader är kalkylerade till 410 kr/kvm och avsättning till underhållsfond kalkyleras till 50 kr/kvm från start. Hyran för vård och omsorgsbostaden kalkyleras till kr/mån vid inflyttning hösten Kommunens lokalhyror uppgår till totalt 4,3 mkr for samtliga verksamhetslokaler. Från kommunkontosystemet kan sedan kommunen kompenseras med 1,8 mkr, Vidare erhåller kommunen en intäkt för borgensåtagande på drygt 1,3 mkr. Kommunens nettolokalkostnad efter avdrag för dessa två poster uppgår till1,2 mkr med antagna forutsättningar. Kommunal behandling Socialnämnden har övergripande behandlat ärendet på sitt sammanträde den och Kf har beslutat teckn a samverkansavtal med fören in gen Lysekil den KHF Lysekils omsorgsbostäder Roland Karlsson Olof Lundberg B i laga : Prod u ktions- och d rifts kostnads kal kyl daterad

65 Förutsättningar Nybyggnad äldreboende Fiskebäck, Lysekils kommun Ritningar 2A , kompletterad med utökning till SO lgh (8x10) Nuvarande anläggning förutsätts säljas för minst bokfört värde, Äldrebostäder Vård o omsorgsbostäder Summa bostadsyta Gemensamma ytor boendet Kök och matsal Verksamhets lokaler Tillkommande verl<samhetsytor Fläktrum Summa total byggnadsyta Antal Yta 34,8 25,5 Summa A LO ,8 kvm/lgh 82,5 kvm/leh Produktionskostnad Nybyggnadskostnad Fastighetsköp Fastighetsbild ning fö rrättningar Lagfa rt Detaljplan Utbyggnad VA, bergborrning Momslyft lnvesteringsbidrag Avjämning o oförutsett Summa produktionskostnad Därav moms 23% 80*50*3600 lnklmoms L L krlkvm û t krlkvm Driftskostnader Ränta inkl borgensavgift Avsl<rivning Driftskostnader Avsättning till underhållsfond Summa driftskostnader 1,,sYo 1,,gyo 410 kr/kvm 50 krlkvm A I 640 kr/kvm lntäkter Hyra vård o omsorgsbostäder Lokalhyra gemensa m ma ytor Lokalhyra kök o matsal Lokalhyra momsade ytor Summa intäkter Antal/ytor to57 Hyra OOO Hyra år LO Resultat iföreningen t,4yo Kommunal nettokostnad Lokalhyra till föreningen Momsersättning från komm unkontosystemet Borgensavgift 0,6 % Kommunal lokalhyra netto Pâ 229 ml<r L L krlkvm Kalkyl baserad på finansiering med kommunal borgen Bilaga till framställan om borgen

66

67

68

69 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (28) 53 Nytt äldreboende i Fiskebäck Dnr: LKS Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder har i samarbete med socialförvaltningen, berörda intresseorganisationer och personalrepresentanter tagit fram förslag till nybyggnation av ett äldreboende i Fiskebäck som ska ersätta nuvarande Lysekilshemmet. För att kunna gå vidare i projektet med upphandling och byggnation behöver föreningen ett beslut från kommunen om att man avser att hyra lokalerna för att flytta Lysekilshemmets verksamhet dit. Socialnämnden har därför , 323, bland annat beslutat följande: Socialnämnden beslutar att godkänna planeringen av ett nytt äldreboende och har för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flytta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättad vårdoch omsorgsplan, planeras för 80 boendeplatser i stället för de 60 platser som tidigare angetts. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut om att teckna avtal. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Protokoll från kommunstyrelsen , 56 Jäv Christer Hammarqvist (C) och Marita Fermell-Lagrell anmäler jäv. Yrkande Ronald Rombrant (LP): Avslag på kommunstyrelsens förslag. Jan-Olof Johansson (S), Yngve Berlin (K), Camilla Carlsson (L), Monica Andersson (C) och Ann-Charlotte Strömwall (L): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Håkan Smedja (V), Marthin Hermansson (V) och Katja Norén (MP): Bifall till Ronald Rombrants avslagsförslag. Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants m.fl. avslagsförslag mot Jan-Olof Johansson m.fl. bifall till kommunstyrelsens förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

70 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (28) Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants m.fl. avslagsyrkande mot Jan- Olof Johanssons m.fl. bifall till kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej-röst till Ronald Rombrants m.fl. avslagsyrkande. Omröstningsresultat Kommunfullmäktige beslutar med 16 ja-röster och 14 nej-röster att bifalla kommunstyrelsens förslag. (se omröstningsbilaga). Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner upprättat förslag till samverkansavtal mellan Lysekils kommun och Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder. Reservation Håkan Smedja (V), Marthin Hermansson (V), Inge Löfgren (MP) och Katja Norén (MP) anmäler blank reservation. Ronald Rombrant (LP) anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder Socialnämnden Justerare: Utdragsbestyrkande:

71 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (28) NÄRVARO- OMRÖSTNINGSLISTA VOTERING 53 KOMMUNFULLMÄKTIGE NÄRV JA NEJ AVST S Jan-Olof Johansson X X S Christina Gustafson X X S Klas-Göran Henriksson X X S Siw Linnér X X S Anette Björmander X X S Anders C Nilsson X X C Christer Hammarqvist Monica Andersson X X L Ann-Charlotte Strömwall X X L Lars Björneld X X L Camilla Carlsson X X V Håkan Smedja X X V Marthin Hermansson X X K Yngve Berlin X X K Britt-Marie Kjellgren X X LP Ronald Rombrant X X LP Jeanette Janson X X LP AnnBritt Jarnedal X X LP Lars-Olof Stilgård X X LP Fredrik Häller X X LP Patrik Saving X X LP Fredrik Lundqvist X X KD Roger Svensson MP Katja Norén X X MP Inge Löfgren X X SD Caroline Hogander X X SD Christoffer Zakariasson X X SD Sebastian Ahlqvist X X M Mats Karlsson X X M Marita Fermell-Lagrell Wictoria Insulan X X M Richard Åkerman X X S Sven-Gunnar Gunnarsson X X Justerare: Utdragsbestyrkande:

72 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (28) Justerare: Utdragsbestyrkande:

73 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande: 14 (28)

74 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (25) 56 Nytt äldreboende i Fiskebäck Dnr: LKS Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder har i samarbete med socialförvaltningen, berörda intresseorganisationer och personalrepresentanter tagit fram förslag till nybyggnation av ett äldreboende i Fiskebäck som ska ersätta nuvarande Lysekilshemmet. För att kunna gå vidare i projektet med upphandling och byggnation behöver föreningen ett beslut från kommunen om att man avser att hyra lokalerna för att flytta Lysekilshemmets verksamhet dit. Socialnämnden har därför , 323, bland annat beslutat följande: Socialnämnden beslutar att godkänna planeringen av ett nytt äldreboende och har för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flytta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättad vårdoch omsorgsplan, planeras för 80 boendeplatser i stället för de 60 platser som tidigare angetts. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut om att teckna avtal. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Jäv Christer Hammarqvist (C) anmäler jäv. Yrkande Ronald Rombrant (LP): att förslaget återremitteras för komplettering i beslutsunderlaget med bindande löfte från långivare där det tydligt framgår att långivaren binder sig för att låna ut 232 miljonerna utan kommunal borgen samt att fastighetsenheten yttrar sig över den kalkylerade produktionskostnaden. Mats Karlsson (M), Monica Andersson (C) och Camilla Carlsson (L): Bifall till förvaltningens förslag och avslag på Ronald Rombrants återremissyrkande. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag. Om ärendet ska avgöras idag, proposition på Mats Karlssons m.fl. förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

75 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (25) Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag, och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Ordförande ställer proposition på Mats Karlssons m.fl. förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna upprättat förslag till samverkansavtal mellan Lysekils kommun och Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder. Reservation Ronald Rombrant (LP) anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

76 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (25) Justerare: Utdragsbestyrkande:

77 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Nytt äldreboende i Fiskebäck Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna upprättat förslag till samverkansavtal mellan Lysekils kommun och Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder. Ärendet Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder har i samarbete med socialförvaltningen, berörda intresseorganisationer och personalrepresentanter tagit fram förslag till nybyggnation av ett äldreboende i Fiskebäck som ska ersätta nuvarande Lysekilshemmet. För att kunna gå vidare i projektet med upphandling och byggnation behöver föreningen ett beslut från kommunen om att man avser att hyra lokalerna för att flytta Lysekilshemmets verksamhet dit. Socialnämnden har därför , 323, bland annat beslutat följande: Socialnämnden beslutar att godkänna planeringen av ett nytt äldreboende och har för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flytta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättad vård- och omsorgsplan, planeras för 80 boendeplatser i stället för de 60 platser som tidigare angetts. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut om att teckna avtal. Förvaltningens synpunkter Föreningen äger och förvaltar sedan tidigare två av kommunens äldreboenden, Stångenäshemmet och Lysekilshemmet, baserat på långsiktiga samverkansavtal med Lysekils kommun. Inriktningen att utveckla nya äldreboenden i samverkan med den kooperativa hyresrättsföreningen grundas på ett beslut i kommunfullmäktige , 82, där det bland annat beslutades att bilda föreningen, att försälja Lysekilshemmet och Stångenäshemmet till föreningen, att teckna samverkansavtal för respektive fastighet, att lämna kommunal borgen till föreningen samt att uppdra till föreningen att arbeta fram ombyggnadsförslag för respektive fastighet för att trygga kommunens långsiktiga behov av vård- och omsorgsboende togs beslut i kommunfullmäktige om att en om- och tillbyggnad skulle göras på Stångenäshemmet redovisades i dåvarande Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

78 Tjänsteskrivelse individ- och myndighetsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden en utredning som visade att en ombyggnad av Lysekilshemmet inte var möjlig av kostnadsskäl samt olämplig lokalisering. Istället blev inriktningen en nybyggnation i Fiskebäck utifrån underlag i samma utredning. Socialnämnden har tagit ställning för en byggnation av ett nytt äldreboende samt uttalat att man avser att flytta Lysekilshemmets verksamhet dit, allt i enlighet med tidigare inriktningsbeslut i kommunfullmäktige. Detta ärende handlar alltså enbart om att godkänna det framtagna förslaget till samverkansavtal mellan kommunen och föreningen. En mer detaljerad beskrivning av ärendet finns i socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad I förhållande till denna planering innebär dock nämndens beslut en utökning av antalet platser från 60 till 80. I ärendet finns en reviderad ekonomisk kalkyl baserad på 80 platser samt skisser över preliminär utformning av boendet. Föreningen har i mars 2017 redovisat utvecklade skisser över anläggningen vilka redovisas i bilaga. Den ekonomiska kalkylen pekar på en hyreskostnad för de gemensamma lokalerna i äldreboendet på ca 2,9 mnkr, vilket ska jämföras med ca 1,6 mnkr för Lysekilshemmet. Denna ökade kostnad på ca 1,3 mnkr får hanteras i budgetprocessen inför 2018/2019. Föreningen bygger finansieringen av projektet på att man inte behöver någon ytterligare kommunal borgen. Eftersom det handlar om kalkylerade kostnader för det nya boendet går det i nuläget inte att teckna ett hyresavtal, utan endast ett samverkansavtal som reglerar villkoren för samverkan, bland annat att hyran för lokaler och bostäder ska grundas på föreningens självkostnad. Leif Schöndell Kommunchef Bilagor Förslag till samverkansavtal Ritningar Fiskebäck äldreboende Socialnämndens beslut , 323 Kommunfullmäktiges beslut , 82 Beslutet skickas till Kooperativa Hyresrättsföreningen Lysekils Omsorgsbostäder Socialnämnden Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

79 Mellan Lysekils kommun, org. nr , nedan kallad kommunen, och KHF Lysekils omsorgsbostäder, org. nr , nedan kallad föreningen, har träffats följande SAMVERKANSAVTAL avseende del av fastigheten Lyse-Fiskebäck 2:7 (Nybyggnad äldreboende) i Lysekils kommun. 1. Detta avtal skall ses som parternas gemensamma intentioner om långsiktig samverkan om vård och omsorgsboende på aktuell fastighet. Föreningen är avsedd som ett redskap för kommunen att tillgodose kommunen med aktuella bostäder. 2. Avtalstiden omfattar tjugo (20) år med start 1 maj 2019 och förlängs automatiskt med fem (5) år i taget om uppsägning inte har skett från någon av parterna. Uppsägning av avtalet skall göras senast två (2) år före närmaste avtalsutgång. 3. Föreningen har på uppdrag av kommunen införskaffat fastigheten och skall äga och förvalta fastigheten i nära samarbete med kommunens socialförvaltning. Utveckling och inriktning för fastighetens framtida användning arbetas gemensamt fram av parterna, och genomförs av föreningen. 4. Kommunen skall i fastigheten bedriva vård- och omsorgsverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Kommunen har genom detta avtal full anvisningsrätt till samtliga bostäder samt tar ett övergripande ansvar för samtliga bostäder. Anvisad boende blir medlem i hyresrättsföreningen. 5. Samverkan skall ske på följande villkor: 1. Fastigheten i sin helhet, inklusive samtliga lokaler och bostäder på fastigheten, skall vara avsedd för och anpassad till vård- och omsorgsverksamhet samt därmed förenlig verksamhet bedriven av Lysekils kommun. 2. Föreningen aviserar hyran för samtliga bostäder till kommunen enligt upprättade hyresavtal. Kommunen aviserar sedan den boende faktura som innehåller hyra, omvårdnadsavgift och kost. Hyran till föreningen avseende lokalerna regleras via särskilt lokalhyresavtal. 3. Enbart kommunen äger full anvisningsrätt till samtliga bostäder och lokaler för vård- och omsorgsverksamheten. Föreningen äger således ingen anvisningsrätt enligt detta avtal. 1 (2)

80 4. Skulle förändringar av väsentlig karaktär vara aktuella mellan parterna, kan detta samverkansavtal omförhandlas. 5. Hyran för lokaler och bostäder skall grundas på självkostnadsprincipen. Utgångspunkt är de hyresnivåer som anges i kalkylen för nybyggnationen daterad , för lokaler kronor och för bostäder kronor. Slutlig hyra fastställs i hyresavtal som träffas när föreningens självkostnad för byggnationen är känd. Förändringar av hyran för lokaler och bostäder skall grundas på förändringar av föreningens självkostnad och beslutas av styrelsen efter överenskommelse mellan parterna. Detta avtal har upprättats i två exemplar av vilka parterna erhållit var sitt. Lysekil den / 2017 Lysekil den / 2017 LYSEKILS KOMMUN KHF LYSEKILS OMSORGSBOSTÄDER (namnförtydligande) (namnförtydligande).... (namnförtydligande). (namnförtydligande) Ovanstående namnteckningar bevittnas: (2)

81 Fiskebäck äldreboende Lysekil Parkering 2 Ulserödsväg en N a lgat ka y lo Bostadsgrupp 10 lägenheter 2 Bostadsgrupp i två våningar 10 lägenheter i markplan 10 lägenheter en trappa upp 3 Dagverksamhet 4 Storkök/matsal Entré KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN EK I LYS LS OMSORGS B OS TÄDE R Efem Arkitektkontor

82 Fiskebäck äldreboende Lysekil Funktioner utöver bostadsgrupperna på plan 1 1 Entré 2 Sekundär entré 3 Fotvård/frisör 4 Hjälpmedelsförråd 5 Skölj 6 Varumottagning 7 Teknik 8 Tvätt 9 Städ 10 Dagverksamhet 11 Storkök 12 Servering 13 Matsal/samlingssal 14 Förråd 15 Sprinklercentral KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS B O S T Ä D E R skala 1:200 Efem Arkitektkontor

83 Fiskebäck äldreboende Lysekil Bostadsgrupper med gemensam utemiljö i markplan 1 Entré 2 Kök 3 Förråd 4 Gemensam uteplats 5 TV/samvaro 6 TV/samvaro/utblickar 7 Matplats 8 Personal-wc 9 Gemensam utemiljö 10 Egen uteplats Totalt 60 lägenheter med egen uteplats på plan 1. På plan 2, 20 lägenheter med tillgång till gemensamma balkonger KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS B O S T Ä D E R skala 1: Efem Arkitektkontor

84 Fiskebäck äldreboende Lysekil Översikt plan 2 1 Bostadsgrupp 10 lägenheter 2 Balkong 3 Kontor, 6 st 4 Konferensrum 5 Personal 6 Omklädning KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS B O S T Ä D E R Efem Arkitektkontor

85 Fiskebäck äldreboende Lysekil Plan 2 1 Vaktmästare 2 Kontor 3 Läkemedelförråd 4 Konferensrum 5 Förråd 6 Teknik 7 Personal/paus 8 Vilrum 9 Skölj 10 Omklädningsrum 11 Hiss 12 Trapphus 13 RWC KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS B O S T Ä D E R skala 1:200 Efem Arkitektkontor

86 Fiskebäck äldreboende Lysekil 3D-vyer över byggnaden Översiktsvy över entrésidan OBS! Bilderna syftar till att visa byggnadsdelarnas volymer och beskriver inte i fasaderna i detalj. Kulörerna avviker från verkliga kulörer. Vy mot sekundärentré, med förbindelsegång och personalbalkong KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS Vy huvudentré B O S T Ä D E R Vy mot entré och storkök. Efem Arkitektkontor

87 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden Sammanträdesp LYSTKTLS KüiUMblN REGISTRATUREN $ gzg rönver-nvrncsrti^trens DoM r NÄVTTvoSBESLUT r Ännwog om NYTT LYSEKIL Dnr SON zo16-15o I FISKBBÄCK k-y,^- Lrc{. e)..-. Socialnämnden har beslutat att godkänna planeringen för ett nytt äldreboende i Fiskebäck och har för avsikt att hyra de nya lokalerna och flytta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden har överlämnat ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut att teckna avtal. Socialnämndens beslut har överklagats. Frågan i överklagandet är om det uppstått en jävssituation då socialnämndens ordförande deltog i det aktuella beslutet. Förvaltningsrättens dom avseende laglighetsprörrning enligt kommunallagen avgiordes denz4november zot6. Förvaltningsrätten beslutade att upphäva det överklagade beslutet. Socialnämndens beslut från den r september zot6 har således upphävts och nämnden bör ta nyttbeslut i ärendet. Beslutsunderlag Förvaltningsrättens dom från den z4november zot6. Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den zz augusti zot6. Komplettering i form av kalþl samt ritning från Lysekils omsorgsbostäder. Förslag till beslut på sammanträdet Ricard Söderberg (S): bifall i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse från den zz augusti med tillägget att socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättad vård- och omsorgsplan , planeras för 8o boendeplatser i stället för de 6o platser som tidigare angetts. Britt-Marie Kjellgren (K) : Återremiss. Henrik Larsson (C): bifall till Ricard Söderbergs förslag. L L( S 2t!û AT l6 Dnr lqq Dp;. Jq3 iå dl L /-t t Justerare: Þe á, Utdragsbestyrkande:.^*.-fu+."-t

88 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden Sammanträdesprotokol I t31 Beslutsgång Ordföranden frågar om nämnclen kan besluta att avgöra ärendet idag eller om ärendet ska återremitteras och finner att nämnden beslutar att avgöra ärendet idag. Ordföranden frågar om nämnden kan besluta enligt Ricard Söderbergs m.f. förslag om bifall i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse från den zz augusti med tillägget att socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättadvård- och omsorgsplan 2ot7-2o25, planeras för 8o boendeplatser i stället för de 6o platser som tidigare angetts. Ordföranden finner att nämnden beslutar enligt Ricard Söderbergs förslag. Socialnämndens beslut Socialnämnden tar del av förvaltningsrättens dom avseende laglighetsprörrning enligt kommunallagen i fråga om jävssituation för nämndens ordförande, där förvaltningsrätten beslutat att upphäva det överhagade beslutet. Socialnämnden beslutar att godkänna planeringen av ett nytt äldreboende och har för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flytta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättad vård- och ^----^----l^-- f::- (l^ L^^-J^-l^r-^- I -I^--^-^^ ^!lìl^+ f::- l^ l^ -1^L^^- ^^* +:J:-^-^ uiiisur'5 iplail, I)lAIltr[ 1 ' [Ur OL' U(Jtrrl(rtrPraLstrr r ÞLAlrtrL rur U.V (,L' Pra1'lÞsr ùurrr LrurËdrE angetts. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut om att teckna hyresavtal. Jäv På grund av jäv deltar inte Maria Forsberg (S) i handläggningen i detta ärende. Reservationer Skriftlig reservation till förmån för eget förslag lämnas av Britt-Marie Kjellgren (K). Beslut inklusive handlingar i ärendet skickas till.kommunstyrelsen Justerare: \ t t/tr? MÉ {r;'y /'\ Utdragsbestyrkande: t^-fu+,*

89 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden Sammanträdesprotokoll t31 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunchef Ekonomichef Förvaltningschef Avdelningschef vård och omsorg Ekonom SOK Reservation Allm I 5 Förvaltningsrättens beslut... Reservation. Jag reserverar mig mot beslutet för mitt eget yrkande: Att återemittera ärendet till nästa socialnämndsmöte. Jag anser att grunden att fatta ett bra beslut var otydlig. Britt-Marie Kjellgren Justerare: Wá4 Utdragsbestyrkande:

90 Allm I 5 Förvaltningsrättens beslut... Reservation: Jag reserverar mig mot beslutet for mitt eget yrkande: Att återemittera ärendet till nästa socialnämndsmöte. Jag anser att grunden att fatta ett bra beslut var otydlig. ritt-marie Kjellgre n Kommunistiska Partiet f e w#

91 *** LYSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse Datum Dnr son sid 1/3 Socialforvaltningen Eva Andersson, LYSFKIL$ KOMfu4UhI RËGiSTNÄTUNËN Nya äldreboendet i Fiskebäck, Lysekil Sammanfattning Kooperativa Hyresgästföreningen Lysekils omsorgsbostäder har i samarbete med socialförvaltningen, berörda intresseorganisationer och personalrepresentanter tagit fram förslag till nybyggnation av äldreboende i Fiskebäck som skall ersätta nuvarande Lysekilhemmet. Boendet skall inr5rmma 6o lägenheter i marþlan, samtliga med egna uteplatser, uppdelade på 6 enheter med ro lägenheter i varje enhet. Boendet inr5rmmer också tillagningskök, dagverksamhet och gemensamma lokaler. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna planeringen och har för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flyna dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut om att teckna hyresar,tal. Arendet,l'ûN 20T6-09- I 5 Dnr it" it: Kooperativa Hyresgästföreningen Lysekils omsorgsbostäder stiftades Stiftarna är Lysekils kommun och Riksbyggen. Föreningen äger och förvaltar två av kommunens äldreboenden, Stångenäshemmet och Lysekilshemmet. Lysekilshemmet är idag inrymt i lokaler som har ett omfattande renoveringsbehov ochzotz gjordes en utredning i syfte att utreda om man skulle göra en om- och tillbyggnad eller bygga helt nya lokaler. Utredningen resulterade i att en nybyggnation bedömdes som den bästa och mest ändamålsenliga lösningen. Ett antal möjliga områden har studerats för lokalisering av boendet varvid Lysekils kommun har anvisat Fiskebäck som iämplig placering för boendet. Samråd har skett med KPR/KHR och de ställer sig positiva till förslaget. Samsyn råder i ärendet. Detaljplanearbetet är slutfört och den nya detaljplanen vann laga kraft zo16-or-o8. Under våren har projekteringsmöten hållits och nu föreligger förslag till detaljritningar för nytt äldreboende. För att gå vidare i projektet behöver nu Riksbyggen ett beslut från kommunen för att gå vidare med upphandling och uppförande av fastigheten samt att kommunen förharar sig villiga att godta och hyra lokaler för fortsatt drift av Lysekilshemmet i nya lokaler i Fiskebäck. Är /ú E[lpsriennt Lysekils kommun, 453 8o Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5zg-6t 37 rz I registrator@lysekil.se I

92 *** LYSEKILS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Datum (3) Vår beteckning SON nr Förvaltningens utredning Å,r zoo7 upptäcktes brister i de lokaler som Lysekilshemmet fordarande bedriver sin verksamhet i. zoog gick blockhyresavtalet ut och i samband med detta fick Riksbyggen ett utredningsuppdrag från KSLU avseende att tillskapa trygghetsbostäder. zoro godkändes ett förslag till samarbetsavtal som innebar att Lysekilshemmet och Stångenäshemmet skulle drivas i samarbete mellan Lysekils kommun och Riksbyggen och en Kooperativ hyresrätt bildades efter beslut i KF zoro-rr-16. 2ort-r2-21togs beslut i KF om att en om- och tillbyggnad skulle göras på Stångenäshemmet i Brastad. Samtidi$ gjordes en utredning av Lysekilshemmet där det fanns z alternativ till förändring vid en ev. ombyggnad/nybyggnad. I alternativ r skulle boendeplatserna minskas från 73 till6o och i det andra alternativet skulle minskning ske från ru till 5o platser. 2ot2-oL-L2 genomfördes köpet av Lysekilshemmet från Lysekilsbostäder till den Kooperativa hyresrättsföreningen. zot3-o8-zo redovisades resultatet av utredningsuppdraget och det framgick att en renovering av Lysekilhemmet inte var möjlig på grund av mycket höga kostnader och fysisk otillgänglighet. Istället redovisades ett fiirslag om att bygga ett nyft boende med 53 lägenheter i Fiskebäck som ersättning för Lysekilshemmet. Förslaget redovisades i Individ och Myndighetsnämnden, socialförvaltningen. 2oLg-L2-LT fickvård och Omsorgsnämnden information om att detaljplanearbete för Fiskebäck hade påbö{ats v arvrd beshrt också- togs om intagningsstopp på Lysekilshemmet. Detaljplanen vann laga kraft zo16-or-o8 och ttnder våren zot6 har projektgruppsmöten ägt rum för att detaljplanera äldreboendet i Fiskebäck. I förhållande till tidigare planering har en del förändringar gjorts. Det planerade boendet innehåller 6o lägenheter vilka alla är förlagda i markplan, alla har egna uteplatser och lägenheterna är 34lcr,'rn stora. Lägenheterna fördelas på 6 enheter med ro lägenheter i varje. I boendet finns också gemensamhetsutrymmen som vardagsrum och kök samt verksamhetslokaler. I huset ingår i den nya versionen, ett tillagningskök som skall producera mat till alla hyresgäster i huset samt till besökande. Det finns också en dagverksamhet och dessa ytor är placerade mitt i huset. På ovanvåningen finns personalutrymmen och kontor. Lokalytan uppgår till totalt 5o35larm som fördelas på lägenheter 2088 kvm, gemensamhetsyta i de sex enheterna, r78o kvm och gemensam yta för öwiga funktioner 1167 krrm. Den totala lokaþan utslaget på alla lägenheter på Lysekilshemmet är i dag roo la,'m per lägenhet. I det nya boendet i Fiskebäck blir motsvarande yta 8z krrm. Samtliga lokaler inräknas i detta och den nya planeringen bedöms vara mycket effektivt planerad.

93 *** LYSEKILS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Datum (3) Vår beteckning SON nr Driftskostnaden för fastigheten är beräknad till 9,2 mkr per år vilket motsvarar rszg kr/h, m. Ränta är beräknad till 2,5 o/o och avskri'uning sker med r procent de fcirsta åren. Driftskostnaderna är kalþlerade till4to kr/h,.m och avsättning till underhållsfond kalþleras till5o kr/kvm per år. Hyran för vård- och omsorgsbostäderna kalþleras till 69oo kr/mån vid beräknad infl tning nov Kommunens lokalhyra uppgår till4,3 mkr för samtliga verksamhetslokaler. Kommunens möjligheter att göra momsåtersökning på vård och omsorgslokaler ger sedan t,3 mkr tillbaka. Hyran för gemensamma lokaler kommer således att bli 3,o mkr. Nuvarande hyra är t,6 mkr per år vilket innebär en hyresökning motsvarande 1,4 mkr kr per år. Finansiering av projektet bygger på att befintlig kommunal borgen till föreningen om 118,6 mkr kan fördelas mellan Fiskebäcksprojektet och Stångenäshemmet. Swedbank som är aktuell bank har uttalat att föreslagen tiilämpning är tillgänglig vilket innebär att ingen ny framställan kommer att göras om kommunal borgen. Förslaget om nytt boende innebär en minskning med r3 äldreomsorgsplatser, från nuvarande 7g till6o platser. Planerad byggstart bedöms till juni zott ochberäknat inflyftningsdatum zors-rro1. Eva Förvaltningschef Beslutet skickas till Kommunsþ'relsen Kommunchef Leif Schöndeil Ekonomichef Magnus Andersson Avd. chef vård och omsorg Marina Lindblom Ekonom Ulrika Lind

94 Förutsättningar Nybyggnad äldreboende Fiskebäclç Lysekils kommun Ritningar 2Ot , kompletterad med utökning till 80 lgh (8x10) Nuvarande anläggning förutsätts säljas för minst bokfört värde. Äldrebostäder Antal Vård o omsorgsbostäder 80 Summa bostadsyta 80 Gemensamma ytor boendet 80 Kök och matsal Verksamhetslokaler Tillko mma nde verksa mhetsytor (u ppskattning) Fläktrum Summa total byggnadsyta Yta 34,8 25,5 Summa ' )ot. J-a w ú,pt -/5D LYSf;Kit"Ii KÜMMUN RËGISTNATURËN Sop?8X6 "12-23 A, /6 l) r /5-6?3t 34,8 kvm/lgh 82,5 kvm/lgh Ha di. {ÃN Produktionskostnad Nybyggnadskostnad Fastighetsköp (enligt avtal) Fastighetsbildning fö rrättninga r Lagfart Pantbrev 2% pâ 150 mkr Deta ljpla n (slutredovisad) Utbyggnad VA Momslyft lnvesteringsbidrag Avjämning o oförutsett Summa produkt onskostnad Drirov moms 20t6-o % 80*50*3600 lnklmoms L s L L krlkvm L krlkvm Driftskostnader Ränta inkl borgensavgift Avskrivning Driftskostnader Avsättning till UH-fond Summa driftskostnader 2,5% L,Oyo 410 krlkvm 50 krlkvm krlkvm lntäkter Vård o omsorgsbostäder Lokalhyra gemensamma ytor Lokalhyra kök o matsal Lokalhyra momsade ytor Summa intäkter Antal/ytor Hyra Hyra Resultat i föreningen I,LYo Kommunal nettokostnad Loka lhyra Momsersättning från kommunkontosystemet Borgensavgift Lokalhyra netto På 68 mkr 46s , t20 Utökning till 80 platser 2016-L2-08 Styrelsemöte 20L6-L2-O7

95 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil preliminär utformning 80 lägenheter q4 v & þ ( sekundär entré J fttnåd teknlk ì Rt:sL:i1 NúR ìñin(:6:n plan 1, utsnitt l*'# 'gtm efem arkitektkontor

96 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil preliminär utformning 80 lägenheter 3 x kontor vakmäst omklädn ng f<trråd 40 m2 s :l x kontor omklädning ( x)p iràftrrr HYR isdrlsrl)t :N rnc ìn s0r plan 2, utsnitt \*'m/g"m efem arkitektkontor

97 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil preliminär utformning 80 lägenheter.\7\,t HYR$rii1 rs òtr!ñ Ni:riN ffi. -z 1u'#rr,*tm efem arkitektkontor efem

98 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil VIND 1:a00 (43) PLAN 2 KOOPTìR{Il!^ å\'rrs[àrr'ssiir EN rnrìrn 1*lhHgflm efem arkitektkontor

99 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil Ì Rrisrir'rs öe rn NcrN î-'ät,*m efem arkitektkontor

100 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) 82 NYA ÄLDREBOENDECENTRA I LYSEKILS KOMMUN BILDANDE AV KOOPERATIV HYRESRÄTTSFÖRENING, FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETERNA LYSEKILSHEMMET OCH STÅNGENÄSHEMMET, KOMMUNAL BORGEN MM Dnr: LKS Lysekils kommun och Riksbyggen har sedan februari 2010 i projektform samarbetat med frågan kring omvandling av boende och verksamhetsfunktion på Stångenäshemmet och Lysekilshemmet. Projektet syftar till att via en kooperativ hyresrättsförening som bildas av kommunen och Riksbyggen genomföra planerad omvandling. Projektarbetet är ännu inte klart, men har visat att handlingsalternativ finns för planerad funktion. Projektet föreslår Lysekils kommun att tillsammans med Riksbyggen bilda en kooperativ hyresrättsförening, överlåta ägandet av de aktuella fastigheterna till föreningen och sedan uppdra till föreningen att därefter omvandla fastigheterna i enlighet med det förslag som projektet/föreningen arbetar fram. Alla kostnader som åtgärderna innebär finansieras av föreningen via lån. De kostnader som lånen och driften av fastigheterna innebär finansieras med de hyror som bostäder och lokaler genererar. Kommunen lämnar föreningen kommunal borgen. Föreningen styrs av ett antal dokument och avtal som grundläggs i samband med bildandet av föreningen. Några av dessa är föreningens stadgar som grundas på lagen om kooperativa hyresrätten (2002:93) och det stiftaravtal som tecknas mellan kommunen och Riksbyggen om syfte och ändamål med föreningen. Kommunen frigör 26,0 Mkr i bundet kapital som förbättrar kommunens soliditet, samtidigt som kommunens nuvarande kostnader långsiktigt kan sänkas med 1,1 Mkr/år. Beredning Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse med beslutsunderlag inkl. bilagor. Kommunstyrelsens protokoll , 22. Yrkanden Roland Karlsson (FP), Göte Nyberg (S), Elisabeth Larsson (KD), Christina Rörvall-Dahlberg (C), Klas-Göran Henriksson (S), Torsten Vikingsson (S) och Hans Nordlund (M): bifall till kommunstyrelsens förslag. Göte Nyberg (S): tilläggsyrkande, att kommunstyrelsen tillsammans med Riksbyggen utreder möjligheterna att införa en föreningsstyrelse i varje kommundel. JUSTERING Sign:

101 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) Torbjörn Stensson (S) och Ronald Rombrant (LP): att återremittera ärendet för att inhämta socialnämndens yttrande. Stig Berlin (K): avslag på kommunstyrelsens förslag. Klas-Göran Henriksson (S), Torsten Vikingsson (S) och Roland Karlsson (FP): bifall till Göte Nybergs tilläggsyrkande. Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Proposition på Torbjörn Stenssons m.fl. återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag. Om kommunfullmäktige beslutar avgöra ärendet idag, proposition på kommunstyrelsens förslag mot avslag. Proposition på Göte Nybergs m.fl. tilläggsyrkande. Propositioner Ordföranden ställer proposition på Torbjörn Stenssons m.fl. återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag och finner, att kommunfullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst att avgöra ärendet idag. Nej-röst för att återremittera ärendet. Omröstningsresultat Kommunfullmäktige beslutar med 34 ja-röster och 6 nej-röster att avgöra ärendet idag (se omröstningsbilaga). Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag mot avslag och finner, att kommunfullmäktige beslutar bifalla kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition på Göte Nybergs m.fl. tilläggsyrkande och finner, att kommunfullmäktige beslutar bifalla tilläggsyrkandet. Kommunfullmäktige beslutar att tillsammans med Riksbyggen bilda en kooperativ hyresrättsförening med namnet Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder, JUSTERING Sign:

102 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) att att att utse tre personer till ordinarie styrelseledamöter i föreningen och tre personer som ersättare, anta stadgar för föreningen i enlighet med upprättat förslag, teckna stiftaravtal med Riksbyggen som reglerar syfte och ändamål med föreningen i enlighet med upprättat förslag, att försälja fastigheten Kronberget 1:82 i Lysekils kommun (Lysekilshemmet) för 21 mnkr till Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder enligt senare särskilt upprättat köpekontrakt. Därefter genomför föreningen ombyggnad av fastigheten i enlighet med av socialförvaltningens upprättade riktlinjer. Alternativt kan verksamheten flyttas till annan fastighet som topografiskt lämpar sig bättre för verksamheten och att nuvarande fastighet används för annat ändamål, att försälja fastigheten Tuntorp 4:156 i Lysekils kommun (Stångenäshemmet) för 5 mnkr till Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder enligt senare särskilt upprättat köpekontrakt. Därefter genomför föreningen ombyggnad av fastigheten i enlighet med av socialförvaltningens upprättade riktlinjer, att att att att teckna samverkansavtal för respektive fastighet med föreningen enligt upprättat förslag, lämna kommunal borgen till Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder på den totala finansieringen av förvärvet av fastigheterna om högst 28,6 mnkr, vidare uppdra till föreningen att arbeta fram ombyggnadsförslag för respektive fastighet som innebär att kommunens långsiktiga behov av vård och omsorgsboende och trygghetsboende tryggas. Förslagen skall utgå från socialförvaltningens upprättade riktlinjer samt kommunstyrelsen tillsammans med Riksbyggen utreder möjligheterna att införa en föreningsstyrelse i varje kommundel. Reservationer Mot beslutet anmäler ledamöterna Stig Berlin och Per-Gunnar Ahlström, båda (K) samt Ronald Rombrant (LP) och Torbjörn Stensson (S) skriftliga reservationer. JUSTERING Sign:

103 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) Ärende Nya äldreboendecentra i Lysekils kommun, 82 NÄRVARO- / OMRÖSTNINGSLISTA VOTERING KOMMUNFULLMÄKTIGE NÄRV JA NEJ AVST S Göte Nyberg X X FP Ann-Charlotte Strömwall X X S Klas-Göran Henriksson X X FP Roland Karlsson X X K Yngve Berlin Per-Gunnar Ahlström X X K Britt-Marie Kjellgren Stig Berlin X X S Sven-Gunnar Gunnarsson X X S Anne-Marie Söderström X X S Carina Wallström X X S Margareta Carlsson X X S Micael Melin Bernt Ortner X X S Jan-Erik Andersson X X S Bill Wallberg X X S Margareta Lundqvist X X S Henry Hansen Torbjörn Stensson X X S Anette Björmander X X S Sven Forsberg Anders Nilsson X X S Hasse Ohlsson X X S Klas Mellgren X X S Solveig Aronsson X X S Torsten Vikingson X X FP Curt Olsson Marianne Larsson X X FP Yngve Larsson X X FP Britt-Marie Govik X X FP Britt-Marie Didriksson Burscher X X FP Wictoria Insulan Tom Govik X X FP Carin Friberg Kristina Kihlberg X X FP Lars-Åke Olsson X X C Christina Rörvall-Dahlberg X X C Siw Lycke X X M Hans Nordlund X X M Gerd Persson X X M John Berntsson Jan Ivarsson X X M Leif Jönsson X X M Marita Fermell-Lagrell X X KD Elisabeth Larsson X X MP Inge Löfgren X X MP Susanne Baden X X LP Ronald Rombrant X X LP Ove Kummel - M Mats Karlsson X X 34 6 JUSTERING Sign:

104 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

105 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

107 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

108 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

109 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) 168 Chefsplattform för Lysekils kommun Dnr: LKS I nämndbudgeten 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag om att tydliggöra förväntningar på chefer och medarbetare. Med anledning av detta har förvaltningen som ett första steg tagit fram förslag till riktlinjer för chefskap benämnt Chefsplattform för Lysekils kommun. Syftet med chefsplattformen är att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på chefer i Lysekils kommun samtidigt som det klargörs att kommunen som arbetsgivare har ett ansvar för att skapa förutsättningar för cheferna att utöva chefskapet. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa Chefsplattform för Lysekils kommun. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

110 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Datum Dnr LKS Chefsplattform för Lysekils kommun Sammanfattning I nämndbudgeten 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag om att tydliggöra förväntningar på chefer och medarbetare. Med anledning av detta har förvaltningen som ett första steg tagit fram förslag till riktlinjer för chefskap benämnt Chefsplattform för Lysekils kommun. Syftet med chefsplattformen är att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på chefer i Lysekils kommun samtidigt som det klargörs att kommunen som arbetsgivare har ett ansvar för att skapa förutsättningar för cheferna att utöva chefskapet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa Chefsplattform för Lysekils kommun. Ärendet I nämndbudgeten 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns följande uppdrag: Tydliggör förväntningar på chefer och medarbetare Om vi ska lyckas med att vara en kreativ och kompetent organisation som arbetar med lärande och ständiga förbättringar behöver vi tydliggöra vilka förväntningar som finns på såväl chefer som medarbetare, men också skapa förutsättningar för att alla ska kunna göra ett bra jobb. Detta behöver beskrivas i riktlinjer för chefskap respektive riktlinjer för medarbetarskap som tas fram under Med utgångspunkt i detta uppdrag har förvaltningen som ett första steg tagit fram förslag till riktlinjer för chefskap som vi valt att benämna Chefsplattform för Lysekils kommun. Chefsplattformen redovisas i bilaga. Den andra delen i uppdraget, riktlinjer för medarbetarskap i form av en Medarbetarplattform, kommer att redovisas under första halvåret Förvaltningens utredning Syftet med chefsplattformen är att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på chefer i Lysekils kommun samtidigt som det klargörs att kommunen som arbetsgivare har ett ansvar för att skapa förutsättningar för cheferna att utöva chefskapet. En utgångspunkt för chefsplattformen är att chefskap är en formell roll i organisationen med ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Ledarskap är det sätt på vilket chefen utövar sitt mandat hur resultat uppnås tillsammans med Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

111 Tjänsteskrivelse medarbetarna. Ytterligare en utgångspunkt för plattformen är Lysekils kommuns styrmodell. Förväntningarna och kraven på cheferna formuleras under tre rubriker: Säker chef du ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal Initiativrik utvecklare du förbättrar och spanar Klar ledare du bygger relationer och kommunicerar I det sista avsnittet i chefsplattformen redovisas kommunens löften till cheferna hur arbetsgivaren skapar rätt förutsättningar och undanröjer hinder för chefsuppdraget. På några av dessa punkter krävs ett fortsatt utvecklingsarbete, till exempel när det gäller kompetensutveckling och stöd i chefsrollen. Detta gäller även punkten om att organisera verksamheten så att storleken på och komplexiteten i ansvarsområdet samt tillgängliga stödresurser möjliggör chefsuppdraget. Det finns en stor medvetenhet om att det på flera håll i organisationen behövs insatser på detta område, något som får ske successivt i den takt som verksamheterna kan hantera inom gällande ekonomiska ramar. Vid chefsforum i mars och september 2017 har en dialog förts med cheferna i kommunen om chefskap och ledarskap samt förslaget till chefsplattform. Sammanfattningsvis finns en acceptans för vad chefsrollen innebär, men också förväntningar på Lysekils kommun som arbetsgivare när det gäller att skapa förutsättningar för chefskapet. Leif Schöndell Kommunchef Bilaga Chefsplattform för Lysekils kommun Beslutet skickas till Samtliga nämnder Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

112 Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Chefsplattform

113 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Kommunfullmäktige , xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla förvaltningar Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden. Kommunchefen Dnr: LKS Sida 2 av 8

114 Riktlinjer för chefsplattform Innehåll Riktlinjer för Inledning och syfte... 4 Säker chef du ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal... 4 Det innebär att du som chef... 4 Initiativrik utvecklare du förbättrar och spanar... 5 Det innebär att du som chef... 5 Klar ledare du bygger relationer och kommunicerar... 6 Det innebär att du som chef... 6 Kommunens löften till dig som chef... 7 Det innebär att arbetsgivaren... 7 Sida 3 av 8

115 Inledning och syfte Syftet med Lysekils kommuns chefsplattform är att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på en chef i Lysekils kommun. Förväntningarna på dig som chef är höga men kommunen har också en stark tilltro till att du klarar ditt uppdrag. Kommunens löfte till dig som chef är att skapa rätt förutsättningar och undanröja hinder. I Lysekils kommun innebär chefskap en formell roll i organisationen med ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Ledarskap är det sätt på vilket chefen använder sitt mandat. Det styr hur arbetsuppgifterna ska utföras och innebär att chefen genom medarbetarna uppnår såväl kvantitativa som kvalitativa resultat. Chefskapet i Lysekils kommun utgår från kommunens styrmodell vars bärande delar är vision, värdegrund och kvalitetssäkring av verksamhetens grunduppdrag. Säker chef du ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal Verksamheten är till för att leverera de bästa tjänsterna och den bästa servicen gentemot de privatpersoner, företag och organisationer som vi finns till för. Det är i mötet med kunderna som vår organisation skapar värde genom god service och en professionell myndighetsutövning. Vi arbetar på uppdrag av våra politiker som ytterst formulerar vårt uppdrag utifrån sin tolkning av samhällets behov och tillgängliga resurser. Det innebär att du som chef Planerar, genomför och följer upp verksamheten i enlighet med Lysekils kommuns styrmodell. Är väl förtrogen med kommunens organisation och beslutsprocesser. Har förmåga att fatta och verkställa beslut. Är arbetsgivare och arbetar utifrån kommunens styrdokument och den lagstiftning som reglerar verksamheten och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Upprättar budget utifrån tilldelad ram och gör uppföljningar av verksamhet och ekonomi i enlighet med Lysekils kommuns styrmodell och riktlinjer för ekonomistyrning. Tar ansvar för att tillgängliga resurser används effektivt och att verksamheten bedrivs inom fastställda ekonomiska ramar. Sida 4 av 8

116 Initiativrik utvecklare du förbättrar och spanar Vi skapar värde för våra kunder genom att förenkla, förnya och förbättra verksamheten i en lärande organisation. Det innebär att du som chef Arbetar med ständiga förbättringar. Vågar pröva nytt och utvärdera. Uppmuntrar medarbetarnas kreativitet. Tar initiativ och använder ditt handlingsutrymme. Följer vad som sker i omvärlden och har förmåga att möta förändringar. Kommunicerar och samverkar med viktiga aktörer. Identifierar och analyserar problem och har förmåga att prioritera de aktiviteter som skapar mest värde Ser verksamheten som en del av den kommungemensamma helheten. Sida 5 av 8

117 Klar ledare du bygger relationer och kommunicerar Ledarskap handlar om hur uppgifterna ska lösas. En ledare skapar resultat genom sina medarbetare och kommunicerar väl både internt och externt. Det innebär att du som chef Organiserar och leder verksamheten i dialog med medarbetarna För en dialog med medarbetarna om utvecklingen av grunduppdraget (indikatorer) och utvecklingsmål så att de blir begripliga och möjliga att nå. Är en god förebild och bärare av de värderingar som uttrycks i Lysekils kommuns styrdokument. Agerar övertygande, tillitsfullt och oberoende skapar förtroende. Skapar förutsättningar för medarbetarnas prestationer. Fungerar som bollplank och stöd. Skapar motivation, teamkänsla, öppenhet och trygghet. Utvecklar och följer upp individens och gruppens kompetens. Delegerar och fördelar ansvar och befogenheter så att delaktighet uppnås. Följer upp och ger återkoppling på medarbetarnas resultat. Sida 6 av 8

118 Kommunens löften till dig som chef Arbetsgivaren stödjer dig som chef genom att skapa rätt förutsättningar och undanröja hinder för uppdraget. Det innebär att arbetsgivaren Tydliggör ditt uppdrag och ansvar Ger dig en bra introduktion och överlämning i ett nytt uppdrag samt uppföljning av detta. Kontinuerligt ger den information som behövs för uppdraget Har en tydlig styrmodell och tydliga styrdokument Organiserar verksamheten på ett sådant sätt att storleken/ komplexiteten på ansvarsområdet samt tillgängliga stödfunktioner gör det möjligt att leva upp till förväntningarna på dig som chef Erbjuder och tillhandahåller kompetensutveckling i chefsrollen Erbjuder möjlighet till olika typer av stöd i chefsrollen Sida 7 av 8

119 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 8 av 8

120 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) 169 Reviderade avgifter på kommunala parkeringar Dnr: LKS Mot bakgrund av effektiviseringskrav i budget 2018 har förvaltningen gjort en översyn av taxor och avgifter. Ett första resultat av denna är ett förslag om att justera parkeringsavgifterna. Avgifterna har varit oförändrade sedan 2010, nuvarande avgifter är 10 kronor respektive 15 kronor per timme. Förvaltningen föreslår en höjning med 5 kronor per timme på samtliga betalparkeringar. Lysekils kommun har 11 avgiftsbelagda parkeringsplatser under perioden 15 juni tom 15 augusti. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Yrkande Ronald Rombrant (LP): Bifall till förvaltningens förslag. Tilläggsförslag att P-avgifter endast ska utgå under maximalt 4 veckor under perioden juli och augusti. Jan-Olof Johansson (S) och Mats Karlsson (M): Bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Proposition på Ronald Rombrants m.fl. förslag om reviderade avgifter på kommunala parkeringar. Proposition på Ronald Rombrants tilläggsförslag mot avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants m.fl. förslag om reviderade avgifter på kommunala parkeringar och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants tilläggsförslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen avslår tilläggsförslaget. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst till Ronald Rombrants m.fl. tilläggsförslag Nej-röst för avslag Justerare: Utdragsbestyrkande:

121 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) Omröstningsresultat Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att bifalla tilläggsförslaget. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Monica Andersson, tjg. C X Fredrik Häller LP X Fredrik Lundqvist, tjg LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 6 5 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta höja parkeringsavgifterna med 5 kronor per timme, från 10 krononor per timme till 15 kronor respektive 15 kronor till 20 kronor per timme på samtliga avgiftsbelagda parkeringar. Höjningen gäller från och med 15 juni Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att P-avgifter endast ska utgå under maximalt 4 veckor under perioden juli och augusti. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

122 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Samhällsbyggnadsförvaltningen/ Mark och Gata Fredrik Torstensson, Reviderade avgifter på kommunala parkeringar Sammanfattning Mot bakgrund av effektiviseringskrav i budget 2018 har förvaltningen gjort en översyn av taxor och avgifter. Ett första resultat av denna är ett förslag om att justera parkeringsavgifterna. Avgifterna har varit oförändrade sedan 2010, nuvarande avgifter är 10 kronor respektive 15 kronor per timme. Förvaltningen föreslår en höjning med 5 kronor per timme på samtliga betalparkeringar. Lysekils kommun har 11 avgiftsbelagda parkeringsplatser under perioden 15 juni tom 15 augusti. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta höja parkeringsavgifterna med 5 kronor per timme, från 10 krononor per timme till 15 kronor respektive 15 kronor till 20 kronor per timme på samtliga avgiftsbelagda parkeringar. Höjningen gäller från och med 15 juni Ärendet Lysekils kommun har idag 11 parkeringsplatser som är avgiftsbelagda under perioden 15 juni till och med 15 augusti. Nuvarande avgifter är 10 kronor per timmer respektive 15 kronor per timme. Avgifterna har varit oförändrade sedan Under 2017 inbringade parkeringsavgifterna 1,14 mnkr. Förvaltningens utredning Mot bakgrund av effektiviseringskrav i budget 2018 har förvaltningen gjort en översyn av taxor och avgifter. Ett första resultat av denna är ett förslag om att justera parkeringsavgifterna. En jämförelse med våra grannkommuner visar att Sotenäs idag har 20 kronor per timme som högsta avgift samt avgiftsperioden 1 juni tom 1 augusti. Strömstad har avgift hela året med årstidsdifferentierad avgift där den högsta nivån ligger på 30 kronor per timme. Förvaltningen föreslår en höjning med 5 kronor per timme på samtliga betalparkeringar. Detta skulle innebära att våra avgifter hamnar på samma nivå som i Sotenäs kommun. Att höja parkeringsavgifterna enligt förslaget skulle innebära en ökad intäkt på 0,4 mnkr per år inom ramen för den verksamhet förvaltningen redan idag bedriver. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

123 Tjänsteskrivelse En genomgång av parkeringsstatistiken visar att den genomsnittlige besökaren står ca 2 timmar på de avgiftsbelagda parkeringarna, vilket innebär att höjningen skulle fördyra varje besök med ca 10 kronor. När det gäller turister är nog de allra flesta vana vid parkeringsavgifter från sina hemkommuner, varför den föreslagna höjningen inte bedöms påverka besöksnäringen. Leif Schöndell T.f. förvaltningschef Fredrik Torstensson Avdelningschef Mark och Gata Bilaga Kartor över kommunens avgiftsbelagda parkeringar Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen/ Mark och Gata Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135 ) Liberqlerno MOTION TILL LYSEKILS KOMMUNFULLMAKTIGE Stärk de ideella organisationernas ställning i välfärdsarbetet Alla ideella organisationer och föreningar som ställer upp där det offentliga samhället slutar är en viktig resurs som måste tas till vara och inte glömmas bort. En siffra som nämns i sammanhanget är att det ideella arbetet i Sverige motsvaras av cirka heltidstjänster. ldeella organisationer benämns också som idéburna organisationer eller civila samhället. Eftersom benämningen centralt är idéburna organisationer används denna benämning i fortsättningen. På nationell nivå har överenskommelser gjorts - både inom det sociala området och inom integrationsområdet - mellan regering, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och idéburna organisationer. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer verksamma på området. lnom integrationsområdet är syftet att hitta samverkansformer när det gäller nyanlända och deras etablering i samhället. De idéburna organisationerna är en kraft för demokratisk förankring och vitalisering, för lokal och regional utveckling och för välfärdens förnyelse. Ett gott samspel. mellan offentlig sektor och de idéburna organisationerna är centralt för en god samhällsutveckling. På lokal nivå har flera kommuner ställt sig bakom och infört överenskommelserna Eftersom den inom det sociala området kom först är det också där man hittills kommit längst. lnformation kring överenskommelsen finns bland annat på denna länk http ://ove renskom m elsen.se I Lysekil finns många idéburna organisationer; dels sådana som återfinns på riksplan men även många lokala föreningar. Alla dessa gör idag ett stort arbete, både inom det sociala området och inom integrationsområdet, och med hjälp av de överenskommelser som motionen hänvisar till kan det arbetet bli än mer strukturerat och genomtänkt. Genom att de olika aktörerna känner till varandra och

136 sina olika roller kan det ideella arbetet verkligen få den uppskattning det förtjänar! Tanken är inte att de idéburna organisationerna ska ersätta det offentligas uppgift men de kan på olika sätt vara ett komplement i välfärdsarbetet. Vi föreslår med anledning av ovanstående att kommunfullmäktige: utreder förutsättningarna för att Lysekil inför en lokal överenskommelse, i enlighet med den centrala överenskommelsen mellan regering, SKL och idéburna organisationer, både inom det sociala området och integrationsområdet. Ann-Charlotte Strömwall, Liberalerna Lysekil Camilla Carlsson, Liberalerna Lysekil 6E{,4a/û1/

137 LYSËKI LS KÜMMLJN Re grstraturen Motion om att utreda förutsättningarna för 30 timars //4' tt' 0 7 i vården. 00 L K!-,re.l ; vårdpersonalen inom Lysekils socialförvaltning. Socialförvaltningens svar på vår motion blev att frågan bör utredas, vilket vi instämmer i. Så här skrev förvaltningen. "Socialförvaltningen bedömer att frågan om ett lägre heltidsmått i vården bör utredas i samband med att det forvaltningsövergripande arbetet med planering av heltid genomförs. Förvaltningens bedömning är också att en sänkning av heltidsmåttet inte kan genomföras utan ökad budgetram vilket måste utredas och beslutas innan arbetet med att införande av 30- timmarsvecka kan påbörjas." Att just en sådan utredning bör göras var också vårt andraalternativ på fullmäktige när motionen behandlades på oktobermötet. Men detta vårt "tilläggsyrkande" avvisades med motivering att frågan/kraven måste beredas i förvaltningen. Därför återkommer vi nu i frågan och med samma motiveringar som i förra motionen yrkar vi på att en utredning om 3O.timmarsvecka görs " i samband med att det förualtningsövergripande arbetet med planering av heltid ge n o mförs. " (Soc i a lfö ru alt n i ng e n) Med tanke på den omfattande och positiva behandling denna fråga redan fått från socialförvaltningen bör den ganska omgående kunna komma tillbaks till fullmäktige för beslut. Vi yrkar därför att socialförvaltningen gör en sådan utredning. "i samband med att det förvaltningsövergripande arbetet med planering av heltid genomförs." Britt-Mari Kjellg Yngve Berlin ( Lysekil den7l

138 Till kommunfullmäktiges ordförande, eller annan sakkunnig LYSEKILS KCMMUN Registraturen Ltr,t ll- 0 7 Dnr' lo I7- oao 7+3 Interpellation om inskränkningar av yttranderätten i kom mu och nämnder. LEs -.t'alr- Bakgrunden till denna interpellation är behandlingen av Kommunistiska Partiets LL(F -,*tt tidigare motion i ämnet "kortare arbetstid" för vårdanställda i Lysekil. Motionen, inlämnad av Stig Berlin (K) och Britt-Marie Kjellgren (K) godkändes av KF:s presidium och vidarebefordrades av fullmäktige till socialnämnden och kommunstyrelsen. Enligt protokoll: "/irende: Britt-Marie Kjellgren (K), Stig Berlin (K) har väckt en motion om kortare arþetstid ftir uârdpersonal. Kommunfullmäktige remitterade motionen , I39 till kommunstyrelsen och socialnämnden." När motionen beretts och var uppe till behandling i socialnämnden nekades motionären BMK att delta i behandlingen av motionen. Socialnämndens Ordf. hävdade att BMK som motionär var i en jävsituation! "Sammanträdesprotokoll Socialnämnden /22 Justerare: Utdragsbestyrkande: Pâ grund av jäv deltar inte BrÍlt-Marie Kjellgren i handläggningen i detta ärende," En märklig tolkning av jävs-begreppet, eftersom motionären varken arbetade i vården eller hade andra intressen eller avsikter med motionskravet än omsorg om vårdanställda och vårdbehövande. Formellt rätt eller fel, (förmodligen fet) så villjag ha svar från sakkunnig om vår möjlighet och rätten att tala för vår nya motion i frågan, när den senare skall behandlas i socialnämnd och kommunstyrelse. Vi är av den uppfattningen att mötesregler bör underlätta sakdiskussioner, inte vara ett medel att begränsa yttrandefriheten. Vår andra motion om "koftare arbetstid för vårdanställda i Lysekil" utmynnar i kravet/förslaget att frågan som ett minimum skall utredas "i samband med nämndes arbete med att införa heltid." (SON:s tjänsteskrivelse). Undeftecknare av denna motion är Britt-Marie Kjellgren och Yngve Berlin, ledamöten i Socialnämnden respektive kommunstyrelsen. Då är fråga frågan: 1) Kommer vi att förbjudas att yttra oss i frågan när motionen behandlas i SON och l(s? "jäv"? 2l t så rall på vilka grunder? 3) Om vår yttranderätt i nämnder och styrelser i foftsättningen skall behandlas enligt socialnämndens "principer". Var är vi då på väg i den politiska debatten. 4) Om inte, hur betrakar vi då beslutet om jäv från socialnämndens möte 20L ? Yngve Berlin Kommunistiska Paftiet

139 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (43) 142 Interpellation till socialnämndens ordförande Vad stödjer sig socialnämndens ordförande Ricard Söderberg (S) på när han ger order till förvaltningen om att anställa personal och därmed fatta beslut om utgifter som ytterligare ökar socialnämndens underskott Dnr: LKS Ronald Rombrant (LP) har i en interpellation ställt frågor till socialnämndens ordförande Ricard Söderberg (S) vad han stödjer sig på när han ger order till förvaltningen om att anställa personal och därmed fatta beslut om utgifter som ytterligare ökar socialnämndens underskott. Det agerandet väcker följande frågor: 1. örvaltningen att anställa personal? Har du fått ett bemyndigande av nämnden, framgår det i så fall av nämndens delegationsordning? 2. Nämndens beslut om utökning gällde under förutsättning att kommunstyrelsen beviljar erforderliga resurser. Vilken rätt har du att sätta dig över nämndens beslut? 3. Kommunstyrelsen beslutade att avslå begäran av tilläggsanslag. Mot bakgrund av att socialnämnden vida har överskridit sin budget finns inga medel att utöka antalet anställda. Hur ser socialnämndens ordförande på detta? 4. Förvaltningen har fattat beslut om anställningsstopp, vilka signaler ger det i förvaltningen om nämndens ordförande tar sig rätten att besluta om att gå emot rådande anställningsförbud? Kommunfullmäktiges ordförande meddelar att socialnämndens ordförande Ricard Söderberg (S) kommer att besvara interpellationen vid nästa kommunfullmäktige. Justerare: Utdragsbestyrkande:

140 1(1) INTERPELLATION: Vad stödjer sig socialnämndens ordförande Ricard Söderberg (S) på när han ger order till förvaltningen om att anställa personal och därmed fatta beslut om utgifter som ytterligare ökar socialnämndens underskott Bakgrund och sammanfattning Socialnämnden beslutade vid möte den 20 juni att godkänna en personalutökning inom enheten barn och unga med tre medarbetare, två socialsekreterare och en familjehemssekreterare med beställarkompetens. Nämnden beslutade att kostnaden, som beräknades uppgå till 1,8 mkr, skulle äskas hos kommunstyrelsen. Beslutet gällde under förutsättning att kommunstyrelsen skulle bevilja erforderliga resurser. Vid kommunstyrelsens möte röstade den styrande minoriteten SMLC nej till anslå mer medel till socialnämnden. Ricard Söderberg (S), socialnämndens ordförande och tillika suppleant vid kommunstyrelsens möte, yttrade sig under mötet. Söderberg sade följande "jag har gett förvaltningschefen i uppdrag att anställa och utöka oavsett om vi får pengar eller ej". Annonser rörande socialsekreterare låg sedan mitten av september ute på kommunens hemsida, rekryteringen kanske nu är avslutad. Socialnämnden prognostiserar ett underskott för 2017 på 16 miljoner. Det råder sedan 1 september anställningsstopp i hela förvaltningen. Rickard Söderberg (S) och socialnämndens ordförande, ditt agerande väcker frågor: 1. Vilken rätt har du att ge order till förvaltningen att anställa personal? Har du fått ett bemyndigande av nämnden, framgår det i så fall av nämndens delegationsordning? 2. Nämndens beslut om utökning gällde under förutsättning att kommunstyrelsen beviljar erforderliga resurser. Vilken rätt har du att sätta dig över nämndens beslut? 3. Kommunstyrelsen beslutade att avslå begäran av tilläggsanslag. Mot bakgrund av att socialnämnden vida har överskridit sin budget finns inga medel att utöka antalet anställda. Hur ser socialnämndens ordförande på detta? 4. Förvaltningen har fattat beslut om anställningsstopp, vilka signaler ger det i förvaltningen om nämndens ordförande tar sig rätten att besluta om att gå emot rådande anställningsförbud? Ronald Rombrant, Lysekilspartiet Facebook: Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet info@lysekilspartiet.nu

141 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (43) 143 Interpellation till socialnämndens ordförande varför reagerar inte socialnämndens ordförande när besluten inte verkställs och slutligen, hur kan man gå från ett prognostiserat underskott på - 6 mkr till -16 mkr på ett par månader? Dnr: LKS Ronald Rombrant (LP) har i en interpellation ställt frågor till socialnämndens ordförande Ricard Söderberg (S) - varför reagerar inte socialnämndens ordförande när besluten inte verkställs och slutligen, hur kan man gå från ett prognostiserat underskott på - 6 mkr till -16 mkr på ett par månader? Ronald Rombrant ställer följande frågor följande frågor: 1. Vilka åtgärder har vidtagits efter socialnämndens beslut för att under sista tertialet 2017 spara 6,2 mkr och vilka ekonomiska effekter under 2017 har dessa åtgärder resulterat i? 2. Vad har socialnämndens ordförande gjort för att försäkra sig om att förvaltningen levererar det som nämnden har beslutat? 3. Vad är det som gör att nämnden går från ett prognostiserat underskott på - 6 mkr till -16 mkr på ett par månader (vilket överhuvudtaget inte kommenteras i nämndens delårsrapport) Kommunfullmäktiges ordförande meddelar att socialnämndens ordförande Ricard Söderberg (S) kommer att besvara interpellationen vid nästa kommunfullmäktige. Justerare: Utdragsbestyrkande:

142 1(1) INTERPELLATION Vi ser inga resultat av de beslut om besparingar som Socialnämnden fattar, varför reagerar inte socialnämndens ordförande när besluten inte verkställs och slutligen, hur kan man gå från ett prognostiserat underskott på - 6 mkr till -16 mkr på ett par månader?? Socialnämnden har en historia av att oftast överskrida sina tilldelade anslag och inte leverera de åtgärdsförslag som nämnden fattar beslut om. Detta år utgör inget undantag. Beslut har fattats om åtgärdsplaner ett antal gånger under 2017, första gången var efter uppföljningsrapporten i februari, sedan finns det en plan daterad 27 april, vilken kompletterades 23 maj. Den senaste (kända) åtgärdsplanen är daterad 19 juni vilken fastställdes av nämnden den 20 juni. Denna senaste åtgärdsplan syftade till att nå budget i balans innevarande år. Planen innehöll följaktligen åtgärder som under det sista tertialet 2017 skulle ge 6,2 mkr i besparingseffekter. Denna åtgärdsplan föredrogs och beslutades även vid ett samverkansmöte mellan socialförvaltningen och de fackliga organisationerna den 30 juni. Av protokollet från samverkansmötet står det i en av paragraferna: Enligt arbetsgivaren är det ca 4,6 mkr som är det totala sparbetinget inom vård och omsorg för 2017, vilket motsvarar mellan tjänster som måste vakanshållas inom avdelningen under perioden september till och med december 2017 för att få en budget i balans, vilket förtydligas under pågående förhandling. Vidare, från att så sent som juni ha prognostiserat ett underskott på 6 mkr prognostiserar nämnden efter tertialrapporten per augusti ett underskott på 16 mkr, alltså en ökning med 10 mkr på ett par månader?? Mot denna bakgrund ställer undertecknad följande frågor till socialnämndens ordförande: 1. Vilka åtgärder har vidtagits efter socialnämndens beslut för att under sista tertialet 2017 spara 6,2 mkr och vilka ekonomiska effekter under 2017 har dessa åtgärder resulterat i? 2. Vad har socialnämndens ordförande gjort för att försäkra sig om att förvaltningen levererar det som nämnden har beslutat? 3. Vad är det som gör att nämnden går från ett prognostiserat underskott på - 6 mkr till - 16 mkr på ett par månader (vilket överhuvudtaget inte kommenteras i nämndens delårsrapport) Ronald Rombrant, Lysekilspartiet Facebook: Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet info@lysekilspartiet.nu

143 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) 154 Budget för kommunstyrelseförvaltningen 2018 Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen omfattande styrelsens uppdrag som nämnd för den egna förvaltningen. Nämnderna ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som styr nämndens verksamheter ta fram en budget. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsområden, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag att anta budget för Kommunstyrelsen antecknar begäran om medel för nyinvesteringar för vidare beredning av kommunstyrelsens förvaltning. Beslut skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunfullmäktige för kännedom (inkl. handling) Justerare: Utdragsbestyrkande:

144 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning/ekonomienheten Magnus Andersson, Datum Dnr Budget för kommunstyrelseförvaltningen 2018 Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen omfattande styrelsens uppdrag som nämnd för den egna förvaltningen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag att anta budget för Kommunstyrelsen antecknar begäran om medel för nyinvesteringar för vidare beredning av kommunstyrelsens förvaltning. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen omfattande styrelsens uppdrag som nämnd för den egna förvaltningen. Nämnderna ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som styr nämndens verksamheter ta fram en budget. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsområden, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilagor Budget nämnd 2018 kommunstyrelseförvaltning Budget för Fyrstads flygplats 2017 Kommunrevisorernas budgetäskande för 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Kommunrevisorerna Fyrstads Flygplats AB Kommunfullmäktige för kännedom Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

145 Budget nämnd 2018 plan 2019 och 2020 Kommunstyrelseförvaltning

146 Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision och värdegrund... 5 Utvecklingsområden, inriktning och utvecklingsmål... 5 Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål... 5 Kommunens styrmodell... 5 Uppdrag... 5 Kommunfullmäktige... 5 Kommunstyrelse... 6 Förutsättningar... 6 Omvärldsanalys... 6 Lokaler och reinvesteringar... 7 Medarbetare... 8 Ekonomi... 8 Effektiv resursanvändning... 8 Utgångspunkter för god ekonomisk hushållning... 8 Ekonomisk plan för kommande budgetår... 8 Behov av nyinvesteringar... 9 Kommunstyrelseförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (9)

147 Inledning Detta dokument avser kommunstyrelsens roll som nämnd för kommunstyrelsens förvaltning. Styrmodellen för Lysekils kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Detta innebär att ansvaret för att planera och följa upp verksamhetens utvecklingsmål och resultat omfattar samtliga organisatoriska nivåer. Nämnderna ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som styr nämndens verksamheter ta fram en budget. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsområden, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. När nämnden beslutat om budget ska sedan förvaltningen arbeta vidare med verksamhetsplan innehållande strategier, åtgärder och indikatorer för utvecklingsmål och uppdrag. Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsidé Kommunstyrelseförvaltningen är en organisation med uppgift att stödja kommunstyrelsen i dess huvuduppdrag att leda, samordna och utöva uppsiktsplikt över kommunens verksamheter. Förvaltningen ansvarar för kommunens övergripande processer och strategiska frågor såsom ekonomi, personal, ärendehantering, kommunikation, kvalitét, säkerhet, digitalisering och frågor om hållbar samhällsutveckling. Ekonomiavdelningen är en stödfunktion med fokus på ekonomi och upphandling. Ansvarsområdet omfattar kommunens budget- och uppföljningsprocesser, löpande redovisning, kund- och leverantörsreskontra samt upphandling. Avdelningen svarar också för kommunkoncernens finansieringsfrågor och är ett stöd till VD i Lysekils Stadshus AB i ägarfrågor. Kommunstyrelseförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (9)

148 Personalavdelningen är en stödfunktion med fokus på personalfrågor, arbetsmiljö, arbetsgivarfrågor och kompetensförsörjning. Avdelningen är vidare kommunens kontakt gentemot den med Sotenäs och Munkedals kommuner gemensamma löneenheten. Avdelningen för verksamhetsstöd är en stödfunktion med internt fokus på information och kommunikation, kvalitet och verksamhetsutveckling, säkerhet samt kansliuppgifter. I avdelningen samlas alla funktioner inom hela ärendekedjan registratur, nämndsekretariat och arkiv. Avdelningen svarar vidare för strategiska IT-frågor (digitalisering) och leder kommunens IT-råd. Avdelningen för hållbar utveckling är en stödfunktion med externt fokus för en hållbar samhällsutveckling. Uppdraget innebär att utifrån ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarhetsperspektiv leda, samordna och stödja kommunens verksamheter i arbetet med att verkställa kommunfullmäktiges vision och utvecklingsmål. Inom avdelningen samlas funktioner som stödjer arbetet med strategisk samhällsplanering, översiktsplanering, infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor, övergripande miljöstrategiska frågor, näringsliv och besöksnäring, arbetsmarknads- och sysselsättning, folkhälsa, mänskliga rättigheter och integration. Arbetsmarknadsenhetens verksamhet syftar till att erbjuda dagligverksamhet, sysselsättning, arbetsträning/prövning i syfte att höja deltagarens aktivitets- och arbetsförmåga. Inom ramen för verksamheten ska enheten erbjuda väl matchade (anpassade) och meningsfulla arbeten/sysselsättningar vilka också kan vidareutveckla deltagarna. Yttersta målet är att deltagarna så långt som möjligt ska nå självständighet i form av arbete utbildning och egen försörjning. Kommunstyrelseförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (9)

149 Vision och värdegrund Vision Lysekil 2030 Lysekil är en hållbar och attraktiv kommun året runt som kännetecknas av kreativitet och framtidstro. Lysekil är en självklar mötesplats och ledande inom maritima näringar. Kommunstyrelseförvaltningen tar sikte på visionen. Visionen är framtagen i samverkan med medborgarna och är en viktig ledstjärna för riktningen i det arbete som ska utföras. Avdelningarna inom kommunstyrelseförvaltningen arbetar kontinuerligt kring kommunens värdeord; öppet, enkelt och värdigt. Arbetet utgår från den rutin som finns i kommunen. Det förs en dialog kring värdeordens betydelse i syfte att skapa en gemensam betydelse och vilket förhållningssätt som ska förkomma i det vardagliga arbetet. Utvecklingsområden, inriktning och utvecklingsmål Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål Kommunens styrmodell Kommunens styrmodell är implementerad i verksamheten. Riktlinjer för ständiga förbättringar har också tagits fram. Men kontinuerligt arbete krävs för att hålla styrmodellen levande den måste sitta i organisationens ryggrad. Styrmodellen och riktlinjer för ständiga förbättringar ligger som grund för kommunens kvalitetsarbete. Inriktning Avsikten är att öka kvaliteten i verksamheterna och förbättra nöjdheten hos dem kommunens finns till för. Utvecklingsmål: Fortsatt fokus på stöd till verksamheterna så att styrmodellen blir ett självklart verktyg i det vardagliga arbetet. Uppdrag Kommunfullmäktige Uppdrag Kommunstyrelsen får ett särskilt uppdrag att arbeta fram förslag på hur samverkan och samarbetet inom koncernen (mellan kommunen och bolagen) kan stärkas i syfte att uppnå effektivisering. Kommunstyrelsen får ett särskilt uppdrag att samordna åtgärder för att nyanlända ska ges förutsättningar att komma i egen försörjning på snabbaste och effektivaste sätt. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med Munkedal och Sotenäs arbeta fram strategier för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för den kommunala verksamheten och för att utveckla service och stöd till medborgarna. Det första uppdraget skulle åtgärdats under 2017 men vår bedömning är att förvaltningen inte kommer att slutföra det uppdraget inom 2017 och låter därför uppdraget vara kvar för Kommunstyrelseförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (9)

150 Kommunstyrelse Uppdrag Säkra kompetensförsörjningen Kommunen får svårare att rekrytera medarbetare med rätt utbildning och kompetens inom flera verksamhetsområden. Konkurrensen om att rekrytera personal har hårdnat. För att Lysekils kommun även i framtiden ska ha chefer och medarbetare med rätta förutsättningar och kompetens för sina uppdrag behöver vi arbeta aktivt med vår attraktivitet som arbetsgivare och med kompetensförsörjningen. Ett första steg är att få en översyn på det övergripande kompetensbehovet i de olika verksamheterna samt att ta fram en övergripande kompetensförsörjningsplan. Uppdatera näringslivsstrategin Den gällande näringslivsstrategin med mål och handlingsplan arbetades fram under 2013 och antogs i januari Ett stort antal av de planerade åtgärderna är genomförda eller på väg att genomföras. Det finns därför anledning att se över mål och åtgärder för att värdera om de haft önskad effekt. Strategin behöver även ses över för att harmoniera med inriktningarna och målen i kommunfullmäktiges utvecklingsområden i budget Vidare bör indikatorer tas fram utifrån intentionerna i kommunens styrmodell. Ekonomiutbildning för chefer Chefers kompetens inom ekonomi behöver stärkas. Implementera ekonomistyrningsprinciper, innebörden av principerna och andra regelverk inom ekonomiområdet. Starta en översyn av regelverket för intern köp- och säljverksamhet Befintlig köp- och säljverksamhet har pågått ett antal år. Det har framkommit behov av att följa upp och utvärdera hur förändringar i verksamheterna påverkar den interna prissättningen och resultaten inom säljverksamheten. Tydliggöra förväntningarna på medarbetarna En medarbetarplattform ska ta fram. Chefsplattform har utarbetats under 2017 vilken behöver kompletteras med en plattform även för medarbetarna. Avsikten är att skapa en lärande organisation som är kreativ och kompetent. En organisation som arbetar med lärande och ständiga förbättringar. Kompetensutveckling för och stöd till chefer ska utvecklas utifrån chefsplattformen I chefsplattformen framgår de krav och förväntningar som ställs på kommunens chefer. Samtidigt ges ett antal löften från arbetsgivaren för att möjliggöra chefsuppdraget. Detta kräver ett utvecklingsarbete. Arbetsmarknadsenhetens roll och uppdrag En fördjupad utredning genomförs avseende arbetsmarknadsenhetens roll och uppdrag samt hur kommunen samlat ska arbeta med sysselsättningsfrågorna. Förutsättningar Omvärldsanalys *Områden inom kommunstyrelsen som påverkar verksamheterna i framtiden är sysselsättning- och arbetsmarknadsfrågor, kompetensförsörjning, ny kommunallag, trygghets -och säkerhetsfrågor, attitydundersökningar, nyetableringar och bostadsbyggande samt kommunens egna utvecklingsområden. Kommunens framtida ekonomiska utmaningar är också det en viktig fråga som kommer påverka arbetet. Arbetslösheten är i dagsläget förhållandevis låg. Trots det är arbetslösheten fortsatt hög i vissa grupper. En större andel av gruppen utgörs av personer som är och förblir långvarigt arbetslösa. Det är framför allt personer med förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa i åldern år och utomeuropeiskt födda arbetslösa. Det är grupper av deltagare som de kommunala arbetsmarknadsenheterna traditionellt är engagerade i och även fortsättningsvis kommer vara engagerade för. Det är förhållandevis många ungdomar som inte fullföljer sin utbildning och därmed hamnar inom ramen för kommunalt aktivitetsansvar. Andelen nyanlända inom etableringsuppdraget är fortsatt stort vilket förutsätter kommunens engagemang genom arbetsmarknadsenheten för vissa grupper. Det finns också ett stort antal personer som passerat etableringsfasen (2 år statlig) utan att fullt ut blivit etablerade i samhället vilka har kontakt med individ och familjeomsorgen (försörjningsstödet). Denna grupp utgör en förhållandevis stor andel av försörjningsstödstagande personer. Även för dessa finns en efterfrågan på arbetsmarknadsenhetens tjänster. Kommunstyrelseförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (9)

151 Kommunstyrelseförvaltningen förväntar sig en fortsatt stor efterfrågan på arbetsmarknadsenhetens tjänster för att stödja personer att få och behålla ett arbete alternativt behöver långvarig sysselsättning/daglig verksamhet inom ramen för LSS och SoL. Inom personalområdet blir kompetensförsörjning allt viktigare. Inom flera verksamheter råder det idag brist på arbetskraft och det är en utveckling som förväntas öka. Det är viktigt att kommunen kan arbeta för att behålla sin arbetskraft genom att vara en attraktiv arbetsgivare Samtidigt måste ny kompetens attraheras. Arbetsmiljön är en viktig faktor i att vara en attraktiv arbetsgivare, den måste vara i fokus. De utbildningar och rutiner kring arbetsmiljön som har arbetats fram den senaste tiden behöver efterlevas. Den nya kommunallagen som träder i kraft den 1 januari 2018 innebär en modernisering av befintlig kommunallag med ett tydligare medborgarperspektiv. Säkerhets- och trygghetsfrågor kommer allt mer i fokus efter olika händelser och incidenter i vår omvärld. Kommunstyrelseförvaltningen måste prioritera områden som intern säkerhet och förebyggande trygghetsarbete. I flera olika attitydundersökningar framkommer att medborgare upplever otrygghet och företagare ser brister med dialog, inflytande och påverkansmöjligheter. Det blir viktigt för kommunstyrelseförvaltningen att fortsätta arbeta med dessa frågor så att medborgarna känner förtroende och har möjlighet att föra fram sina åsikter och påverka sin livssituation. Kommunens företagare är viktiga för kommunens utveckling och och kommunen måste därför sträva efter ett gynnsamt företagsklimat. Tillgången på kommunal exploaterbar mark är begränsad vilket försvårar nyetableringar och bostadsbyggande. Det är viktigt att i ny översiktsplan (ÖP) ta detta i beaktande samt jobba för att förbättra den kommunala planberedskapen. Vidare behöver den kommunala etableringsprocessen ses över och utvecklas för att underlätta etableringar. Kommunstyrelseförvaltningen har ett stort ansvar för att de kommande ekonomiska utmaningarna kan hanteras så att kommunens ekonomiska ställning inte försämras. Vikten av förståelse hos våra medborgare och medarbetare för de utmaningar som finns med lägre skatteunderlag och samtidigt ökande behov blir centralt. Förvaltningen behöver därför arbeta med kommunikationen och kompetensen för att möta dessa utmaningar. Flera av de antagna utvecklingsområdena för kommunen baseras på behov och utmaningar i vår omvärld som Lysekils kommun behöver fokusera på. Utvecklingsområdena tydliggör behovet av att kommunstyrelseförvaltningen behöver ta ett samlat grepp kring hållbarhetsfrågorna samt stödja de övriga verksamheternas arbete kring detta. Lokaler och reinvesteringar Fördelning av reinvesteringsram Reinvesteringsram tkr Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Not Inventarier och övrigt E-arkiv Fritt wifi i centrum Summa Kommunstyrelseförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (9)

152 Medarbetare Inom kommunstyrelseförvaltningen finns den 31 augusti 2017 totalt 79 anställda varav 68 arbetar heltid, 11 deltid. Det finns också 9 personer som är visstidsanställda. Sjukfrånvaron var vid helår ,97 %, den 31 juli 2017 hade den ökat till 5,86 %. Flera anställda kommer att gå i pension de närmaste åren där rekrytering av ersättning blir allt svårare vilket sätter fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare i en kombination med att tänka nya sätt att möta kommande behov av kompetens Ekonomi Efter uppföljningsrapport U3 per augusti har kommunstyrelseförvaltningen balans i ekonomin och den bedömning som gjorts för helåret är att det kommer att kvarstå med ett överskott. Överskottet härleds främst till att de särskilda medlen för utvecklingsområden inte använts fullt ut. Det har också varit ett antal vakanta tjänster under året, vilket ger en positiv budgetavvikelse. Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för god ekonomisk hushållning Inom kommunstyrelsens förvaltning bedrivs verksamheter som till största delen handlar om att stödja andra delar i organisationen att utföra kommunens grunduppdrag för kommuninvånarna. Arnbetsmarkandsenheten är dock en verksamhet som vänder sig till kommuninvånarna i syfte att fler människor ska kunna nå egen försörjning. Detta kan kopplas till god ekonomisk hushållning utifrån att fler får sysselsättning och därmed ökar skatteunderlaget för kommunen. Samtidigt kan detta leda till att färre personer blir beroende av försörjningsstöd. Ekonomisk plan för kommande budgetår Budgetram 2018 Budget 2018 tkr Belopp Ram utgångsläge Prisindex Löneavtal 2017 helårseffekt -293 Omfördelning företagshälsovård till nämnder helårseffekt 415 Företagshälsovård till förvaltningschef helårseffekt -28 Utökad budget val Utökad budget Räddningsförbundet Mitt Bohuslän Effektiviseringskrav 1100 tkr fördelas enligt nedan Kommunchef 200 Avdelningen för verksamhetsstöd 50 Personalavdelningen 800 Ekonomiavdelningen 50 Ram Löneavtal 2017 är inte helt klart, belopp kan komma att justeras. Kompensation för löneavtal 2018 budgeteras kommuncentralt. Kommentar till tabell budget 2018 De föreslagna effektiviseringarna inom personal genomförs genom att en vakant assistenttjänst inte tillsätt med anledning av att dessa arbeten utförs av lönenämnden. Kommunstyrelseförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (9)

153 Minskning sker också av den gemensamma budgeten för utbildning samt minskad budget för tjänst inom företagshälsovård. Inom ekonomiavdelningen kommer andelen köpta konsulttjänster att minskas och inom avdelningen för verksamhetsstöd skall effektiviseringen hanteras genom minskad tjänstgöringsgrad på registraturen. Hos kommunchefen hanteras effektiviseringen främst genom att köpta konsulttjänster minskas. Budget för företagshälsovård har överförts från personalavdelningen till förvaltningarna, totalt tkr, vilket påverkar personalavdelningens budget. Ekonomisk ram per verksamhetsområde Verksamhet tkr Ram 2017 Prognos 2017 Förslag till ram 2018 Utfall 2016 Kommunchef Avd. för verksamhetsstöd Avd. för hållbar utveckling Personalavd Ekonomiavd Arbetsmarknadsenheten Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Valberedning Kommunrevision Valnämnd Överförmyndarnämnd Nettokostnad Kommentar till ekonomisk ram per verksamhetsområde I budgeten har hänsyn tagits till revisionens begäran om extra medel samt budget för Fyrstads flygplats båda enligt bilagor. I ramen för Kommunchef ligger 2,0 mnkr avsatta för arbete med kommunfullmäktiges utvecklingsmål, Barn och unga är vår framtid samt Kom och upplev Lysekil och vår unika livsmiljö. Behov av nyinvesteringar Nyinvesteringsprojekt Total investering E-arkiv Summa tkr Kommentar till tabell nyinvesteringar Förvaltningen föreslår att av de tkr som avsatts för reinvesteringar ges utrymme att använda 400 tkr av det till nyinvesteringar till nytt system e-arkiv, se tabell ovan "Fördelning av reinvesteringar". Kommunstyrelseförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (9)

154 Kommunens revisorer Lysekils Kommun t5 LYSE KILS KOMMUN tiegrstraturen LgS I ö onr. Jô 7 - OoA3q l þ.ludertt ut^ L bu o e'rf Fullmäktiges presidium Lysekils kommun Budgetäskande 2018 Vi revisorer äskar en uppräkning av anslaget 2018 med 2 o/o dvs l5 tkr till735 tkr. Motivet är att anslaget bör ligga på en rimlig nivå och ftir att på sikt inte urholkas bör det räknas upp ftir att möta kostnadsökningar. Dessutom kan antas att den kommande upphandlingen av revisionsdänster kommer att innebäranägra fler möten och därmed något ökande sammanträdeskostnader. Anita I vice

155

156

157

158

159

160 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) 153 Budget för kommunstyrelsen 2018 Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen utifrån kommunstyrelsens uppgift att leda och samordna kommunen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag att anta budget för Beslut skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Kommunfullmäktige för kännedom (inkl. handling) Justerare: Utdragsbestyrkande:

161 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning/ekonomienheten Magnus Andersson, Datum Dnr Budget för kommunstyrelsen 2018 Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen utifrån kommunstyrelsens uppgift att leda och samordna kommunen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag att anta budget för Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen utifrån styrelsens uppgift att leda och samordna kommunens verksamheter. Budgeten omfattar en beskrivning av kommunens grunduppdrag och förslag till kritiska kvalitetsfaktorer kopplat till det. Budgeten anger också förslag till strategier för de av kommunfullmäktige beslutade utvecklingsmålen samt kommunstyrelsens totala ram. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga/bilagor Budget kommunstyrelsen 2018 Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Kommunfullmäktige för kännedom Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

162 Kommunstyrelsens budget 2018 Kommunstyrelsen

163 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kommunens grunduppdrag... 4 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 4 Barn och unga är vår framtid... 4 Vi utvecklas genom lärande... 5 Maritima Lysekil är en kraft att räkna med... 6 Kom och upplev Lysekil och vår unika livsmiljö... 7 Vi tar ansvar för miljön... 8 Kommunens kritiska kvalitetsfaktorer... 9 Kommunstyrelsens ram Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens budget (10)

164 Inledning Kommunstyrelsen Med utgångspunkt ifrån kommunfullmäktiges beslutade vision och värdegrund, inriktningar, utvecklingsmål och uppdrag har kommunstyrelsen i uppgift att leda och samordna kommunens arbete. Uppgiften att operativt leda och samordna arbetet ligger hos kommunchefen på kommunstyrelsens uppdrag. Kommunchefens ledningsgrupp blir ett viktigt forum för detta arbete för att säkerställa helhetssyn och delaktighet från kommunens verksamheter som helhet. Leda och samordna uppdraget utövas genom: definiera och analysera nuläge och förutsättningar för samverkan utifrån fullmäktiges övergripande vision och värdegrund, inriktningar, utvecklingsmål och uppdrag. arbeta fram en plan som säkerställer kommunövergripande strategier och åtgärder att samverka utifrån (mellan förvaltningar och bolag). säkerställa att planen genomförs. Detta dokument är budgeten för kommunstyrelsen utifrån den del som handlar om kommunstyrelsens uppdrag att leda och samordna kommunen. I bilden ovan beskrivs det av den högra delen. Kommunfullmäktige har beslutat om utvecklingsområden, inriktningar och utvecklingsmål. I kommunstyrelsen budget handlar det främst om att specificera vilka strategier som ska väljas kopplat till utvecklingsmålen. De åtgärder som sedan krävs kommer kommunchefens ledningsgrupp att arbeta vidare med. Under året kommer arbetet att följas upp och rapporteras löpande till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens budget (10)

165 Kommunens grunduppdrag I kommunallagen regleras förutsättningarna för vad kommunen ska syssla med. I den regleras att kommunen själv får ta hand om angelägenheter som är av allmänt intresse och som ligger i kommunmedlemmarnas intresse eller har en anknytning till kommunens område. Genom speciallagstiftning har kommunen ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Utöver detta har kommunen också åtagit sig att utföra olika frivilliga uppgifter. Kommunens obligatoriska uppgifter Social omsorg (äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder Frivilliga uppgifter Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Energi Sysselsättning Näringslivsutveckling Hamnverksamhet Kommunfullmäktiges utvecklingsområden Barn och unga är vår framtid Barns och ungas uppväxt lägger grunden till ett stabilt, fungerande, gott vuxenliv. Barn och unga är Lysekils kommuns framtid. Det är viktigt att vi har en stabilitet i detta utvecklingsområde så att fler unga familjer väljer att stanna och att nya familjer väljer att flytta hit. Brister i utvecklingsområdet leder till sämre levnadsvillkor och ökade kommunala kostnader. Inriktning Barn och unga ska vara en prioriterad målgrupp. Vi vill arbeta för att förbättra alla elevers resultat. Vi vill i samverkan och samarbete med familjerna utökat det förebyggande arbetet. Exempel på förebyggande arbeta kan vara att bevara och utveckla Familjens Hus och fältassistenternas arbete. Andra exempel kan vara att marknadsföra gymnasiet och utveckla arbetslinjen inom arbetsmarknadsenheten ytterligare. Vi vill också att barn och unga ska ha tillgång till olika former av aktiviteter. Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens budget (10)

166 Utvecklingsmål Alla barn och unga i Lysekil ska ges förutsättningar för en bra hälsa och goda livsvillkor. Strategier för utvecklingsmålet Utveckla förutsättningarna för alla barns och ungas inflytande i kommunen. Förbättra, kvalitetssäkra och samordna insatserna för barns och ungas psykiska och fysiska hälsa. Alla föräldrar i Lysekil ska erbjudas föräldrastöd till barnet fyller 18 år Motivering till valda strategier förväntad resultatutveckling Barnets rättigheter utgår från FN:s barnkonvention och handlar om att ta tillvara på barns och ungas rättigheter och intressen i samhället. Empowerment handlar om att stärka ungas förmåga att påverka. Detta kan exempelvis ske genom information, utbildning, praktik och andra utvecklingsprocesser som höjer de ungas självkänsla. Barns hälsa gynnas av att de har ett faktiskt inflytande i frågor som gäller dem själva. Vi behöver tydliggöra våra samverkansstrukturer med barn och ungas bästa i fokus så att inget barn eller ungdom faller mellan stolarna. Om kommuner, landsting och samhälle synkroniserar sina insatser utnyttjas resurserna mer effektivt och resultaten för barn och unga och deras familjer blir bättre. Vidare är engagerande aktiviteter på fritiden en viktig faktor för barns och ungas hälsa och här kan kommunen medverka i att skapa bra förutsättningar, bland annat genom samverkan med föreningslivet. Förväntad resultatutveckling är att barn och unga ska må bättre och fullfölja sina studier i högre omfattning. Forskningen visar att familjen och föräldrarna har störst betydelse för att ge barnen ett gott liv. Föräldrar har stor inverkan på barnens fysiska och psykiska hälsa, sociala kompetens, hur de klarar sin skolgång och vilka levnadsvanor de får som vuxna. En trygg miljö under den tidiga uppväxten ökar chansen för att det ska gå bra senare i livet. Risken att utveckla problem minskar när barn och föräldrar har en varm relation och när barns positiva handlingar uppmärksammas mer än de negativa. Satsningar på föräldrastöd ger också hälsoekonomiska och ekonomiska vinster. Förväntat resultat är att barn och unga ska må bättre, fullfölja sina studier i högre omfattning. Vi utvecklas genom lärande Grunden för Lysekils kommuns utveckling är en lärande organisation. När man lär sker utveckling av både individ, organisation och samhälle. Invånarna i kommunen ska mötas av en effektiv, kreativ och kompetent organisation som kan och vågar. Lärandet behöver nå en ökad status i Lysekils kommun. Inriktning Vi behöver visa trovärdighet över tid i att vara en lärande organisation. Både politiker som tjänstemän ska visa att utveckling och lärande har hög prioritet. All personal ska vara delaktig vid utvecklingen av den interna organisationen, vilket också är centralt i arbetet med den nya styrmodellen. Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens budget (10)

167 Utvecklingsmål Lysekils kommun ska vara en kreativ och kompetent organisation. Strategier Skapa en stabil grund för tydlighet och trygghet Utveckla ledare och chefer i att aktivt arbeta med lärande Utveckla dialogen och reflekterandet i organisationen Motivering till valda strategier - förväntad resultatutveckling För att Lysekils kommun ska vara en lärande organisation krävs att organisationen är trygg i sitt grunduppdrag och att det finns processer och rutiner som stöttar den dagliga verksamheten. I en organisation där ledning och medarbetare arbetar mot samma mål med tydliga strukturer skapas förutsättningar för lärande och kreativitet. Organisationens ledare och chefer är avgörande för att skapa en kreativ och kompetent organisation. För att lärandet ska få ökad status, prioriteras och involvera alla medarbetare måste utvecklingen först ske i ledningen. För att prioritera lärandet, öka dess status och skapa delaktighet behöver dialogen, berättandet och reflekterandet i organisationen öka. Genom att skapa struktur och legitimitet för detta på alla nivåer ökar också lärandet. Maritima Lysekil är en kraft att räkna med Lysekils kommuns geografiska läge tillsammans med befintlig maritim forskning och företagande gör Maritima Lysekil till ett naturligt utvecklingsområde med stor potential. Det finns en god tillväxtmöjlighet då området är en ung näring som kan vara en katalysator i att attrahera fler högskoleutbildade att bosätta sig i Lysekils kommun. Vi har redan ett brett kluster på plats i form av Havets Hus, Lysekils Hamn, Campus Väst, Sven Lovén, SLU, Klubban, Seabased, Testsite vid Islandsberg, SeaTwirl med flera. Vi är unika i våra möjligheter inom detta område och Maritima Lysekil kan bli hela kommunens profilbärare. Inriktning Vi vill utveckla och fördjupa det maritima samarbetet mellan universitet, institut, företag och kommun. Vi vill att Lysekils kommun ska driva utvecklingen och föregå med gott exempel. Vi vill förbättra infrastrukturen och arbeta för att få människor med koppling till maritima näringar att bosätta sig i Lysekils kommun. Vi vill marknadsföra maritim turism om mat samt utveckla den maritima praktiken på Campus Väst. Vi vill göra vår skärgård mer tillgänglig. Utvecklingsmål Samverkansarenan Maritima Lysekil ska skapa tillväxt. Strategier Skapa förutsättningar för och ta initiativ till samverkan för att etablera Lysekil som ett centrum för hållbar maritim utveckling Skapa förutsättningar som stödjer befintliga samt nya företag och organisationer i deras utveckling Skapa förutsättningar för innovationer och hållbar utveckling Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens budget (10)

168 Motivering till valda strategier - förväntad resultatutveckling I Lysekil finns unika marina resurser och möjligheter. Vi har hela kedjan med ett gediget marint kunnande hos många av våra företagare samt tillgång till utbildning, forskning, varv, hamn, lots och sjöräddning. När vi hittar varandra och samarbetar skapas arbetstillfällen i både befintliga samt nya företag och organisationer, fler flyttar hit och vi kan bygga ett hållbart samhälle. Fler etableringar samt stabilitet och tillväxt i befintliga företag är grunden för livskraftig sysselsättning. När det maritima området stärkts ökar antalet etableringar samt sysselsättningen inom företag och organisationer inom de maritima näringarna. För att kunna möta näringslivets behov behöver kommunen bland annat ha en god mark och planberedskap i framförallt havsnära lägen. Havet är vår främsta resurs. All utveckling måste ske på ett hållbart sätt så havsmiljön även fortsättningsvis bidrar till att stärka kommunens attraktivitet. Genom att Lysekils kommun deltar i eller möjliggör utvecklingsprojekt bidrar vi till förbättrad havsmiljö och ökad inflyttning av bland annat högskoleutbildade. Genom samverkan mellan Havets Hus och skolorna i Lysekil har vi en unik möjlighet att skapa engagemang för havsmiljön hos alla barn och ungdomar. Kom och upplev Lysekil och vår unika livsmiljö I Lysekils kommun ska man känna sig välkommen och mötas av engagemang och entusiasm. Vi har en attraktiv livsmiljö med rikt kultur- och fritidsliv. Vi har havet, naturen, luften och tystnaden som saknas i en storstad. Våra unika tillgångar gör att människor vill stanna kvar, flytta hit eller återvända. Lysekils kommun har bra förskola, skola och gymnasium som är attraktivt för barnfamiljer. I Lysekil finns bra förutsättningar för en god upplevelse hela året runt både för invånare, besökare och potentiella kommuninvånare. Inriktning En väl fungerande basservice inom vård, skola och omsorg är grundläggande för en attraktiv livsmiljö. Vi vill utveckla företagsamheten och ge förutsättningar för att förlänga sommarsäsongen samt utveckla upplevelser året runt. Vi vill bevara och värna om kommunens naturområden. Vi vill bevara kommunens mötesplatser, lokaler och parker. Vi vill utveckla stadskärnan och skapa bostäder i Lysekils tätort samt attraktiva bostäder med närhet till natur och hav. Vi vill skapa möjligheter till bostadsbyggande genom att våga, tänka nytt och pröva nya arbetssätt. Utvecklingsmål Lysekil ska vara en året-runt-stad som erbjuder högkvalitativa upplevelser året om. Antalet bostäder i Lysekil ska öka. Strategier Skapa förutsättningar för ett gott välkomnande och ett äkta värdskap Skapa förutsättningar för och ta initiativ till att utveckla Lysekils attraktivitet året om Koordinera bostadsförsörjningsprocessen Ny översiktsplan och hög planberedskap Aktiv mark- och exploateringspolitik Aktiv ägarstyrning i LysekilsBostäder AB för att möjliggöra bostadsbyggande i Lysekils kommun Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens budget (10)

169 Motivering till valda strategier - förväntad resultatutveckling Genom välkomnandet och värdskapet skapar vi en grund för långsiktig utveckling av kreativitet och attraktivitet vilket stärker Lysekil som plats att bo på och besöka. Om vi lyckas öka förståelsen för värdskapets betydelse kommer även den upplevda servicenivån i Lysekils kommun att öka. Genom att arbeta hållbart, långsiktigt och konsekvent skapar vi förtroende och möjligheter till utveckling. En besöksnäringsstrategi kommer att vara ett verktyg för att bidra till att företagen i Lysekil kan utvecklas och erbjuda högkvalitativa upplevelser året runt. Vi arbetar i enlighet med handlingsplanen för Ett enat Bohuslän. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i kommunen. Kommunen har genom lagkrav skyldighet att ha av kommunfullmäktige beslutade riktlinjer för bostadsförsörjningen. Dessa ska visa vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet och innehålla en strategi för hur boendet och bostadsbeståndet ska utvecklas i olika delar av kommunen. I Lysekil finns behov av fler bostäder för olika målgrupper och med olika upplåtelseformer hyresrätter, bostadsrätter och villor. Lysekil är en del av en lokal arbetsmarknadsregion och med vårt läge samt miljö finns förutsättningar att skapa attraktiva bostäder som kan locka till inflyttning. Vidare står kommunens största privata arbetsgivare, Preemraff, inför en expansion vilket generera nya arbetstillfällen och ökat antal invånare som bör kunna erbjudas attraktiva boenden. Det blir viktigt att kommunen marknadsför sig som en attraktiv plats att leva och verka på. Arbete pågår med en ny översiktsplan som kommer att sätta den övergripande inriktningen för hur Lysekil kan växa och var det är möjligt att bygga nya bostäder. Vi ska sträva efter att ha en hög beredskap för att ta fram och genomföra detaljplaner i såväl egen regi som i samverkan med andra aktörer. Vi ska föra en aktiv markpolitik för att skaffa oss rådighet över områden som är attraktiva för olika typer av bostadsbyggande. Utveckling av nya bostadsområden kan även ske i aktiv samverkan med andra aktörer. Genom markanvisnings- eller exploateringsavtal kan vi ställa villkor som styr inriktningen på ett bostadsprojekt, till exempel när det gäller upplåtelseformer eller storlekar på bostäderna. Riktlinjer för markanvisning ska tas fram. Kommunens egna allmännyttiga bostadsföretag LysekilsBostäder AB ska genom en mer aktiv ägarstyrning få ett tydligare uppdrag i kommunens arbete med bostadsförsörjningen. Vi tar ansvar för miljön Vi vill utveckla vårt miljöarbete utifrån de gemensamma miljömålen för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner som innebär: Hållbar livsstil. Vi ska främja ett hållbart beteende via utbildning och information, erbjuda invånare och turister en hälsosam livsmiljö samt se demokrati, delaktighet och inflytande som viktiga medel i arbetet med hållbar utveckling. Biologisk mångfald. Vi ska ha god kunskap om och kommunicera om kommunens naturmiljöer samt ta hänsyn till värdefulla naturmiljöer vid planering och exploatering. God vattenstatus. Vi ska ha god kunskap om kommunens marina miljö, verka för en god marin livsmiljö samt verka för en god grund- och dricksvattenförsörjning. Hållbar energikonsumtion. Vi ska minska energiförbrukningen, verka för att andelen förnybar energi ökar samt främja klimatsmarta transporter och kommunikation. Utvecklingsmål Lysekils kommun ska ha infört ett strukturerat miljöarbete. Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens budget (10)

170 Strategier Ta fram riktlinjer för hur vi arbetar med ekologisk hållbarhet i den egna organisationen Konsumera hållbart vi prioriterar tre områden: 1. Ekologisk och klimatsmart mat 2. Kemikalieanvändning 3. Energieffektivisering Motivering till valda strategier - förväntad resultatutveckling En struktur behöver skapas för kommunens arbete med ekologisk hållbarhet. Resurser behöver styras till att arbeta med dessa frågor och kompetensen i organisationen behöver ökas. Lysekils kommun är en stor organisation vars egen konsumtion av varor och tjänster har en stor påverkan på miljön och klimatet. Kommunen kan också vara en förebild för dem vi möter i vår verksamhet. Genom att kommunicera vårt miljöarbete och goda exempel vill vi bidra till ett ökat engagemang hos Lysekilsborna. Kommunens kritiska kvalitetsfaktorer Målgruppsperspektivet Miljö/ekologi i kommunen Folkhälsa och integration Medborgarinflytande och verksamheter som möter medborgarnas behov Tillväxt och samhällsutveckling Ett starkt varumärke Attraktiv plats att bo och leva på Medarbetarperspektivet Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsperspektivet Tillgänglighet och kommunikativ verksamhet Intern kontroll Stabil och utvecklande organisation Ekonomiperspektivet God ekonomisk hushållning Kommunstyrelsens ram 2018 Budget 2018 tkr Belopp Ram utgångsläge Prisindex Löneavtal 2017 resterande för helårseffekt -326 Överföring av budget för företagshälsovård till övriga nämnder helårseffekt Del av företagshälsovård till kommunstyrelsen helårseffekt Utökad budget för Räddningsförbundet Mitt Bohuslän Utökad budget val Effektiviseringskrav 1700 tkr fördelas enligt nedan Kommunchef 200 Avdelningen för verksamhetsstöd 50 Personalavdelning 800 Ekonomiavdelning 50 Avdelningen för Mark och gata 600 Ram *Löneavtal 2017 är inte helt klart, belopp kan komma att justeras. Kompensation för löneavtal 2018 budgeteras centralt Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens budget (10)

171 Kommentar Kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen presenteras i separata budgetrapporter, där framgår hur effektiviseringskravet hanteras inom respektive förvaltning. Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens budget (10)

172 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (35) 155 Budget för samhällsbyggnadsförvaltningen 2018 Dnr: LKS Samhällbyggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen omfattande styrelsens uppdrag som nämnd för den egna förvaltningen. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsområden, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med samhällbyggnadsförvaltningens förslag att anta budget för Kommunstyrelsen antecknar begäran om medel för nyinvesteringar för vidare beredning av kommunstyrelsens förvaltning. Beslut skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Kommunfullmäktige för kännedom (inkl. handling) Justerare: Utdragsbestyrkande:

173 Tjänsteskrivelse Datum Dnr Samhällbyggnadsförvaltningen Leif Schöndell, Budget för samhällsbyggnadsförvaltningen 2018 Sammanfattning Samhällbyggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen omfattande styrelsens uppdrag som nämnd för den egna förvaltningen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med samhällbyggnadsförvaltningens förslag att anta budget för Kommunstyrelsen antecknar begäran om medel för nyinvesteringar för vidare beredning av kommunstyrelsens förvaltning. Ärendet Samhällbyggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen omfattande styrelsens uppdrag som nämnd för den egna förvaltningen. Nämnderna ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som styr nämndens verksamheter ta fram en budget. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsområden, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. Leif Schöndell T.f. förvaltningschef Bilaga Budget för samhällsbyggnadsförvaltningen 2018 Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunfullmäktige för kännedom Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

174 Budget nämnd 2018 plan 2019 och 2020 Samhällsbyggnadsförvaltning

175 Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision och värdegrund... 4 Utvecklingsområden, inriktning och utvecklingsmål... 5 Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål... 5 Samhällsbyggnadsförvaltningens processer... 5 Uppdrag... 5 Kommunstyrelse... 5 Förutsättningar... 5 Omvärldsanalys... 5 Befolkningsförändringar... 6 Lokaler och reinvesteringar... 6 Medarbetare... 6 Ekonomi... 6 Effektiv resursanvändning... 6 Utgångspunkter för god ekonomisk hushållning... 6 Ekonomisk plan för kommande budgetår... 7 Behov av nyinvesteringar... 7 Samhällsbyggnadsförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (8)

176 Inledning Nämnderna ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som styr nämndens verksamheter ta fram en budget. Styrmodellen för Lysekils kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Ansvaret för att planera och följa upp verksamhetens utvecklingsmål och resultat omfattar samtliga organisatoriska nivåer. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsområden, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. I syfte att tydliggöra vilka delar i verksamheten som har internt respektive externt fokus har justeringar i organisation för samhällsbyggnadsförvällningen gjorts. En ny organisation gäller från 1 november Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsidé Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett brett ansvarsområde där bland annat detaljplaner, bygglov, kartor, mark- och exploatering, gator och vägar, parker, lokaler och småbåtshamnar ingår. Förvaltningen planerar för hur mark och vatten ska användas så att det skapas förutsättningar för bostadsbyggande och företagande samt en väl fungerande infrastruktur i form av gator, vägar med mera. Parker och naturvård är andra ansvarsområden som är viktiga för att Lysekil ska kunna erbjuda en attraktiv livsmiljö. Förvaltningen svarar vidare för driften av kommunens småbåtshamnar. Ytterligare ett ansvarsområde för förvaltningen är driftsfrågor kring kollektivtrafik inklusive färdtjänst. Det interna uppdraget handlar om att tillhandahålla lokaler till kommunens verksamheter inklusive fastighetsskötsel. Städningen av kommunens lokaler och mat till de verksamheter i kommunen som serverar måltider ingår i samhällsbyggnadsförvaltningen. Även verksamhetsstöd som telefonväxel, posthantering och biladministration ingår. Samhällsbyggnadsförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (8)

177 Den administrativa enheten inom samhällsbyggnadsförvaltningen är placerad direkt under förvaltningschefen. Enheten ansvara för kommunens reception, vaktmästeri och lokalfrågor i kommunhuset, färdtjänst, kommunens bilar, och en administrativ resurs som finns för hela förvaltningen. För övrig består samhällsbyggnadsförvaltningen av fyra avdelningar med en respektive enhetschef. Avdelningen för IT arbetar mot IT-nämnden och ansvara för: o en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning o ändamålsenlig leverans av IT o upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster o efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov o att stödja kommunstyrelsen i framtagandet av strategiska IT-planer o förvaltning av strategiska planer för IT IT avdelningen är gemensam med Sotenäs och Munkedals kommun och uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av kommunernas gemensamma IT-miljö. Avdelningen för plan och bygg arbetar mot byggnadsnämnden och ansvar för: o bygglov o samhällsplanering, GIS (Geografiskt Informations System) o karthantering o mätningstjänster och bostadsanpassning Avdelningen för fastighet och service innefattar tre enheter och ansvarar för: o Kostenhet: tillagning av måltider till kommunens verksamheter samt inköp och förmedling av livsmedel o Städenhet: all städning av kommunens verksamheter o Enheten för fastighetsdrift: förvaltningen av kommunens lokaler, fastighetstekniker, vaktmästare Avdelningen för mark och gata ansvarar för: o allmän plats, gata och park o trafik/parkering (myndighet) o offentlig belysning o naturvård o kommunal mark o exploateringsverksamhet o småbåtshamnar Vision och värdegrund Lysekil är en hållbar och attraktiv kommun året runt som kännetecknas av kreativitet och framtidstro. Lysekil är en självklar mötesplats och ledande inom maritima näringar. Samhällsbyggnadsförvaltningen tar sikte på visionen. Visionen är framtagen i samverkan med medborgarna och är en viktig ledstjärna för riktningen i det arbete som ska utföras. Förvaltningen arbetar kontinuerligt kring kommunens värdeord; öppet, enkelt och värdigt. Arbetet utgår från den rutin som finns i kommunen. Det förs en dialog kring värdeordens betydelse i syfte att skapa en gemensam betydelse och vilket förhållningssätt som ska förkomma i det vardagliga arbetet. Samhällsbyggnadsförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (8)

178 Utvecklingsområden, inriktning och utvecklingsmål Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål Samhällsbyggnadsförvaltningens processer Förvaltningens olika processer behöver utvecklas. Inriktning Förvaltningens processer ska kartläggas och kvalitetssäkras. Utvecklingsmål: Förbättra processerna för förvaltningens uppdrag. En väl fungerande förvaltning med tydligt och synligt uppdrag som genererar nöjda kunder. Uppdrag Kommunstyrelse Uppdrag Kostenhetens regelverk för interndebitering ska ses över. Det har framkommit behov av att följa upp och utvärdera hur förändringar i verksamheten påverkar den interna prissättningen och resultaten inom säljverksamheten inom kostenheten. Förutsättningar Omvärldsanalys Områden som samhällsbyggnadsförvaltningen påverkas i framtiden är bland annat kompetensförsörjning, attitydundersökningar, nyetableringar och bostadsbyggande samt kommunens egna utvecklingsområden. Kommunens framtida ekonomiska utmaningar är också det en viktig fråga som kommer påverka arbetet. Kompetensförsörjning är en strategisk fråga. Redan idag finns svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens, en utveckling som förväntas öka. Det är viktigt att kommunen kan arbeta för att behålla sina medarbetare genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt måste ny kompetens attraheras. Arbetsmiljön är en viktig faktor i att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta måste vara i fortsatt fokus. I flera olika attitydundersökningar framkommer att medborgare upplever otrygghet och företagare ser brister med dialog, inflytande och påverkansmöjligheter. Det blir viktigt för samhällsbyggnadsförvaltningen att utifrån sitt ansvarområde fortsätta att arbeta med dessa frågor så att medborgarna känner förtroende för verksamheten. Kommunens företagare är viktiga för kommunens utveckling och här måste kommunens sträva efter ett gynnsamt företagsklimat. Tillgången på kommunal exploaterbar mark är begränsad vilket försvårar nyetableringar och bostadsbyggande. Det är viktigt att i ny översiktsplan (ÖP) ta detta i beaktande samt jobba för att förbättra den kommunala planberedskapen. Vidare behöver den kommunala etableringsprocessen ses över och utvecklas för att underlätta etableringar. Flera av de antagna utvecklingsområdena för kommunen baseras på behov och utmaningar i vår omvärld som Lysekils kommun behöver fokusera på. Samhällsbyggnadsförvaltningen är en viktig aktör i förverkligandet av flera utvecklingsområden. Samhällsbyggnadsförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (8)

179 Befolkningsförändringar Vi har en ökad åldersstruktur som ställer högre krav på infrastruktur och service från kommunen. Lokaler och reinvesteringar Fördelning av reinvesteringsram Reinvesteringsram tkr Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Not Mark och gata Fastigheter Hamnar Övrigt 950 Summa I Kommunfullmäktiges budget 2018 har samhällsbyggnadsförvaltningen tilldelats 20,8 mnkr. På fastighetssidan planeras 4,5 mnkr för ombyggnation av Mariedalsskolan och 2,3 mnkr är avsatta för ombyggnation av Skaftö skola. Prognos 2017 i tabellen är hämtad från uppföljningsrapport U3 per augusti och avser förvaltningens totala investeringsutgift. Investeringsbudgeten 2017 uppgår till 54,2 mnkr. Medarbetare Det finns 164 anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen den 31 augusti 2017 varav 118 är tillsvidareanställda och 47 deltidsanställda. Det finns också 12 visstidsanställda personer. Sjukfrånvaron var vid helår ,19 %, den 31 juli 2017 hade den minsta till 6,88%. Flera anställda kommer att gå i pension de närmaste åren där rekrytering av ersättning blir allt svårare vilket sätter fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare i en kombination med att tänka nya sätt att möta kommande behov av kompetens. Ekonomi Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för god ekonomisk hushållning Processtyrt arbetssätt med verktyg för hantering av ärenden ska leda till en effektiv hantering och prioritering av åtgärder. En ökad grad av digitalisering för att möta enkla kundbehov och information ska utvecklas så att personalen får ökad tid att arbeta med mer komplexa ärenden. Samhällsbyggnadsförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (8)

180 Ekonomisk plan för kommande budgetår Budgetram 2018 Budget 2018 tkr Belopp Ram utgångsläge Prisindex Lönekompensation helårseffekt -32 Fördelning företagshälsovård -39 Sparkrav 600 Ram Kommentar till tabell budget 2018 Sparkravet förutsätts lösas genom ändrade taxor och avgifter inom förvaltningens ansvarsområde Mark och gata. Ekonomisk ram per verksamhetsområde Verksamhet tkr Ram 2017 Prognos 2017 Förslag till ram 2018 Utfall 2016 Samhällsbyggnadsförvaltn chef Administrativ enhet *) Avd för Fastighet, Service och drift Städenheten Kostenheten Avdelningen för Mark och gata Småbåtsenheten Nettokostnad *) Den stora skillnaden mellan utfall 2016 och budget 2017 beror på att enheten har tagit över budget för bland annat kollektivtrafik och lokaler i kommunhuset. Kommentar till ekonomisk ram per verksamhetsområde Behov av nyinvesteringar Nyinvesteringsprojekt Total investering Vision verksamhetssystem Gullmarskajen Övriga kajer Hamnservice Mariedalsskolan Gullmarsskolan Brandstation Tillkommande Summa tkr Kommentar till tabell nyinvesteringar Behovet av att renovera kommunens kajer är stort och det blir nödvändigt att sätta av medel för detta varje år under en lång tid framöver. För 2018 behöver det avsättas medel för renoveringar av Gullmarskajen så att den kan bli färdig till Förhoppningen är att den del av kajen som renoveras blir hemvist för SLU fartyg. Samhällsbyggnadsförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (8)

181 För 2018 är också planen enligt tidigare beslut att ersätta Hamnservice med en ny byggnad och att färdigställa Mariedalsskolans om- och tillbyggnad. För brandstationen har det avsatts medel för under Renoveringen kommer inte att bli klar under 2017 varför nya medel måste avsättas under För att inte behöva minska underhållet av fastigheter i övrigt begärs medel från nyinvesteringar. Samhällsbyggnadsförvaltning, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (8)

182 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämnden /11 76 Budget 2018, utbildningsnämnden Dnr: UBN Utbildningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för utbildningsnämnden. Nämnden ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som styr nämndens verksamhet ta fram en budget. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsmål, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. Kommunal och Lärarförbundet har inkommit med skriftliga synpunkter angående budget Beslutsunderlag Utbildningsnämndens tjänsteskrivelse daterad Yrkande Monica Andersson (C): tilläggsyrkar att arbetet med nolltolerans mot droger och alkohol måste fortgå. Samarbetet mellan skola, socialtjänst, polis, föräldrar och barnen/ungdomarna måste hela tiden prioriteras. Framförallt måste barnen/ungdomarna bli delaktiga i kampen mot droger och alkohol. Jeanette Janson (LP), Cecilia Saving (LP), Catharina Hansson (LP), Lena Hammargren (LP), Per Tengberg (LP): tilläggsyrkar att utvecklingsmedlen för 2018 helt upphör och att de 200 tkr som finns i denna post i stället tilldelas den kommunala musikskolan. Jeanette Janson (LP): bifall att utbildningsnämnden till kommunstyrelsen begär 4,0 mnkr till nyinvestering av konstgräs på Brastad Arena. Jeanette Janson (LP): bifall till Monica Anderssons tilläggsyrkande. Ajournering begärs. Ajournering Utbildningsnämndens sammanträde ajourneras under tiden Efter ajournering genomförs nytt upprop varvid ordförande konstaterar att utbildningsnämnden är samlat med 10 ordinarie och 4 ersättare. Justerare: Utdragsbestyrkande:

183 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämnden /11 Kent Olsson (M), Anders C Nilsson (S): bifall till Jeanette Jansons m.fl. tilläggsyrkande. Propositionsordning Utbildningsnämnden godkänner följande propositionsordning: Proposition på förvaltningens förslag. Proposition på Monica Anderssons tilläggsyrkande mot avslag. Jeanette Jansons m.fl. tilläggsyrkande mot avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att utbildningsnämnden beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Monica Anderssons tilläggsyrkande mot avslag och finner att utbildningsnämnden bifaller tilläggsyrkandet. Ordförande ställer proposition på Jeanette Jansons m.fl. tilläggsyrkande mot avslag och finner att utbildningsnämnden bifaller tilläggsyrkandet. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden antar budget nämnd 2018 med förändringen att utvecklingsmedlen för 2018 helt upphör och att de 200 tkr som finns i denna post i stället tilldelas den kommunala musikskolan. Att utbildningsnämnden till kommunstyrelsen begär 4,0 mnkr till nyinvestering av konstgräs på Brastad Arena. Att arbetet med nolltolerans mot droger och alkohol måste fortgå. Samarbetet mellan skola, socialtjänst, polis, föräldrar och barnen/ungdomarna måste hela tiden prioriteras. Framförallt måste barnen/ungdomarna bli delaktiga i kampen mot droger och alkohol. Protokollsanteckning Centerpartiet anser att planen på Brastads Arena måste återställas så att man kan träna och spela matcher där igen. Centerpartiet anser dock med oro hur tidigare konstgräsplaner har ett läckage av microplaster, som försvinner ut i våra vatten och hav. Det är därför av stor vikt att när man nu investerar i nytt underlag på planen, verkligen väljer ett underlag som centerpartiet kan känna trygghet i att det är ett bra val även för miljön. Justerare: Utdragsbestyrkande:

184 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämnden /11 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Förvaltningschefen Ekonomiavdelningen Ing-Marie Tjulander, utvecklingsledare Justerare: Utdragsbestyrkande:

185 +++ LYSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse Datum Dnr UBN Utbildningsförvaltningen Lennart Olsson, os23-6tgzgo lennart. se Budget 2018, utbi ldni ngsnämnden Sammanfattning Utbildningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för utbildningsnämnden. Nämnden ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som styr nämndens verksamhet ta fram en budget. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsmåi, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar budget nämnd zor8 Att utbildningsnämnden till kommunsþ'relsen begär 4,o mnkr till nyinvestering av konstgräs på Brastad Arena. Arendet I enlighet med kommunens styrmodell ska budget zor8 fastställas av nämnden 2Or7. Olsson Förvaltningschef Bilaga Budget zot8, utbildningsnämnden Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Förvaltningschefen Ing-Marie Tjulander, utvechingsledare Lysekils kommun, Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5z3-6r SZ 12 registrator@lysekil.se I

186 t Budget nämnd 2018 plan 2019 och 2020 Utb ldningsnämnd

187 ln nehållsförteckning Inledning Sammanfattning Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsidé... Vision och värdegrund Utvecklingsområden, inril,ctning och utvecklingsmål Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål Skolframgång i Lysekils kommun... Utlcckla lcultur och fütid i Lysckils kommun Systematiskt kvalitetsarbete... Kompetensförsörjning Uppdrag... Nämnd Förutsättningar... Omvärldsanalys... Befolkningsförändringar... Lokaler och reinvesteringar... Medarbetare... Ekonomi Effektiv resursanvändning.. Utgångspunkter för god ekonomisk hushåilning... Ekonomisk plan för kommande budgetår B Behov av nyinvesteringar Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (10)

188 lnledning Sþrmodellen för Lysekils kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Detta innebär att ansvaret för att planera och följa upp verksamhetens mål och resultat omfattar samtliga organisatoriska nivåer. Nämnderna ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som styr nämndens verksamheter ta fram en budget. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsområden, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. Sammanfattning Utbildningsnämnden fortsätter att arbeta med sina utvecklingsmål. En plan för det systematiska kvalitetsarbetet som innehåller rutiner för uppföljning av hela utbilduingsnämndens ansvar hållel på att utalbetas och ber'äknas vala klal für'beslut hos nämnd i november zott.den ska tillsammans med styrmodellen bidra till kvalitetssäkring och ständiga förbättringar inom nämndens verksamheter. Kultur- och Fritidsverksamheterna utarbetar relevanta strategier för sina områden. Syftet är att kommuninvånarna skall uppleva ett relevant och attraktivt fritids- och kulturliv i Lysekils kommun. Arbetet med dessa strategier involverar medarbetare, allmänhet och nämnd. Att stärka dessa verksamheter bidrar till ökad trivsel och attraktivitet för hela Lysekil. Strategier för förbättring av elevernas resultat har reviderats och beslutats av nämnd i april zor7. Målsättningen är att senasl2ozr ha etablerat Lysekil bland de 5o högst rankade skolkommunerna enligt Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelser. Grundskolan ligger på plats 45 i senaste rankingen. Även Gullmarsg,'rnnasiet visar goda resultat, meritvärdena placerar skolan på plats z6 i Sverige. Under eor8 kommer förskolan och särskolan att arbeta med att utveckla det analytiska förhållningssättet i samma anda som grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning tidigare gjort. Nämnden kommer zor8 att fokusera på hur vi arbetar med att minska problematisk skolfränvaro. Vuxenutbildningen kommer att spela en viktig roll för kommande integration av nyanlända. Den kan även bidra till utbildning av arbetskraft inom flera bristyrken. Svenska för invandrare, SFI, har för närvarande kö. Såväl SFI, grundläggande vuxenutbildning och yrkesutbildningar behöver utökas zor8. Arbetet med att säkerställa volymen för r,uxenutbildningen är därför prioriterat. Utbildningsnämndens ekonomi ár god. Nämndens grundbudget är i balans. En stor positiv awikelse prognostiseras 2oLT, orsaken är främst svårighet att beräkna utfall av sökta statsbidrag. Utbildningsnämnden erhåller cirka 4o Mnkr i extra statsbidrag. Ett förbättringsområde inför zor8 är att hantera den snabbt ökande volymen av statsbidrag. Att fä behörig personal till förskola och skola är ett nationellt problem, Lysekil är inte undantaget. Nämnden ska zor8, ur olika perspektiv se över en rad frågor som har med attraktiviteten som arbetsgivare att göra. Därför är ett av nämndens utvecklingsområde kompetensförsörjning med åtgärderna att utarbeta en kompetensförsörjningsplan och en kompetensutvecklingsplan. Verksam hets bes krivn i n g Verksam hetsidé Utbildningsförvaltningens ansvarsområden är förskoleverksamhet, grundskola, Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (1 0)

189 grundsärskola, musikskola, grmnasieskola, gymnasiesärskola, lrrxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, folkbibliotek och Kultur- och fritidsverksamhet riltad till allmänheten. I relation till utbildning utgörs nämndens målgrupper av barn och elever inom förskola, skola samt inom barn- och skolomsorg och också barn och elevers vårdnadshavare. I relation till Kultur- och fritidsverksamheten består målgruppen av hela Lysekils befolkning inkluderat föreningsverksamheten. Skolans uppdrag beskrivs i skollagen "ULbiklningen inom skoluüsendet sgflur liii utt barn och eleuer ska ínhümtu och utuecklu kunskaper och uärden. Den skafrämja aiia barns och eleuers utueckling och ltirande samt en liuslång lust att lära. Utbildningen ska ocksö.firmedla ochfirankra respektftr de mänskliga rtittigheterna och de grundltiggande demokratiskautirderingar som det suenska samhtillet uilar på. I utbildningen ska hänsyn tas tiii barns och eleuers olika behou. Barn och eleuer ska ges stöd och stimulans sö. att de utuecklas sä långt som möjligt. En striiuan ska uara att upputiga skillnader ibarnens och eleuernasforutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen personliga utueckling tíii aktiua, kreatíua, kompetenta och ansuarskrinnande indiuider och medborgare." Skollag (zoro:boo) t kap + S Kultur och fritid Kommuninnevånare ska, via demokratiska processer, erbjudas möjlighet att påverka, utforma men också ta ansvar för sin fritid. Det innebär att nämndens uppgift är att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att genom egna organisationer och föreningar påverka såväl samhällsutvecklingen i stort som kultur- och fritidsutbudet i kommunen. Föreningarna skall stödjas pä ett sådant sätt att de även fortsättningsvis kan utgöra grunden i kultur- och fritidsutbudet i Lysekil. Särskild uppmárksamhet skall ägnas åt barn och ungdomars fritid och kultur- och fritidsverksamheten skall samarbeta med kommunens förskolor och skolor för att bidra till barn och elevers lärande. Vision och värdegrund Lysekils kommuns vision och värdegrund genomsyrar utbildningsnämndens verksamhet. Statliga och kommunala styrdokument samt lagar och förordningar styr nämndens uppdrag. Utbildningsnämndens grunduppdrag är utgångspunkten för arbetet med ekonomi, resursfördelning och utveckling. För att kvalitetssäkra verksamheten finns indikatorer, hållbara över tid, vilka mäter verksamhetens kvalitét. Dä visionen för Lysekil àr ny (zot7-ro-rg) innebär det för utbildningsnämnden att ett arbete genomförs under zot8 för att göra versionen levande för alla medarbetare. Utvecklingsområden, inriktning och utvecklingsmål Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål Skolframgång i Lysekils kommun Sffiet tir att skolresultaten i Lysekil långsiktigt skaforbättras. Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (10)

190 Utvecklingsmål: Lysekils kommun ska senast zozt stabilt uara bland de 5o högst rankade skolkommunerna f SI(Z:s mätning öppna j ämforelser. Utvecklingsmål: Ett analytisktforhåilningssätt skaimplementeras iftrskole- och skoluerksamhet írelatíon tiii born- och eleuers ltirande och underuisning. zot9 ska analyser också.fokusera på p r o b lematísk skolfr ãnu ar o. Utveckla kultur och fritid i Lysekils kommun Syftet är att utbildningsnämnden skafatta beslut om en långsiktig politískt plan somuisar pä polítisk inriktning uídfritids- och kulrurpolitiska beslut, dettafir att kommuninuânarna skafö. tiugång till ett releuant och attraktíutfritíds- och kulrurlíu. Utvecklingsmål: En kultur - o ch fritidsp olitisk plan ska fiir dig st äiias. Systematiskt lcvalitetsarbete En samlad strukturfor att arbeta med utbildningsuerksamheternas systematiska kualítetsarbete ska implementeras iftrualtningen. Det systematiskakualitetsarbetets utgångspunkter är uerksamheternas stgrande dokument samt Lysekils sfurmodell. Utvecklingsmål: Utbildningsforualtningen skaunder zot9fortsritta arbetet med att genomlysahela fo r u alt nin g en s sy st emati ska ku alit et s arb et e. Kompetensfürsörjning Antalet behörigalörare ochforskollärare sjunker i Lysekils kommun. Denkritiska kualitetsfaktorn 2017 som onger andelenbehörígalcirare ochforskolltirare bedöms minska under zot7. Utvecklingsmål: Utbildning sforu altning en ska utarb eta en plan ftr komp etensförsörj ning. Uppdrag Nämnd Uppdrag Skolframgång i Lysekils kommun I SKL:S öppna jämförelser för skolan ëir ett sammanvägt resultat av kommuners skolresultat och resurser. Mètnga omständigheter påverkar elevers möjl gheter att lyckas skolan och en de mest avgörande faktorerna är lärarna. Det handlar t ll exempel om lärares sätt att undervisa och anta ledarskapet klassrummet, kollegial samverkan lärare emellan, bedömn ng av elevers resultat etc. Men det handlar ocksà om att tidigt uppmärksamma och sätta in stöd för de elever som behöver extra stöd samt att elever känner sig trygga och sedda skolan. Ytterligare faktorer som pàverkar kvalitén skolan är hur den organiseras och styrs p t sàväl huvudmannanivà som på enhetsnivâ. lnr ktningsplaner för kultur och fr t d En inriktningsplan för kultur och en för fritid skall utarbetas Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (1 0)

191 Förutsättningar Omvärldsanalys I all utbildningsverksamhet är personalens kom.petens central. Det råder för närvarande brist på utbildad pedagogisk personal i hela Sverige. Aven inom utbildningssektorn i Lysekil råder idag en viss brist på utbildad personal, framförallt behöriga förskollärare och lärare. Det innebär att utbildningsnämnden måste bli en än mer attraktiv arbetsgivare och erbjuda goda förutsättningar och kompetensutveckling för alla yrkeskategorier för att behålla personal samt att få personal att stanna kvar i kommunen. Statsbidrag har inneburit att utbildningsnämnden tidigare haft svårigheter att prognostisera intäkter och planera verksamhet så att pengarna snabbt kommer till rätt verksamhet. I takt med att riktade stadsbidrag ökar ska utbildningsnämnden skapa rutiner för såväl prognos som planering. Befol kn i ngsföränd ri n gar Lysekil har, liksom de flesta av landets kommuner, haft ett stort tillflöde av nyanlända vilket är en omständighet som ställer stora krav på förskole- och skolverksamhet. Att ta emot nyanlända barn och vuxna för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet som ger förutsättningar att snabbt bli en del av det svenska samhället är därför av yttersta vikt. Befolkningsftirändringar och Lokaler Befolkningsmängden i Lysekils kommun är enligt SCB något stigande. Volymberäkningar nedan gäller förskola med hänsyn tagen till dagens nyttjandegrad. Lokalvollnnen är idag tillräcklig. Ett överskott av lokaler finns i Grundsund och i viss mån Brastad. Ar Platser Enligt SCB ökade elevantalet i Lysekils grundskola med 4o barn inför zor7. Lokalvolymerna för grundskolan är ansträngd i centrala Lysekil. Gullmarsskolans högstadium som nu löser sina behov med moduler har ett framtida behov att ersätta dessa med permanenta lokaler. Mariedalsskolan är under om- och tillbyggnad. Ett visst överskott av lokaler finns däremot på Skaftö och i Brastad. Ar 'tg Elever Varav F-6 Varav I I I 017 Antalet lever som ansökte till Gullmarsgymnasiet höstterminen zot6 ökade jämfört med året innan. Denna trend fortsatte inför hösttermineyr 2oL7. Campus Väst har anpassat lokalvolymerna enligt tidigare plan. I och med att antalet elever i g nnnasiet ökar och satsningar på vuxenutbildning påbörjas kommer ett eventuellt behov av lokaler för vuxenutbildningen att uppstå. 437 I I O I Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (1 0)

192 Lokaler och reinvesteringar Fördelning av reinvesteringsram Reinvesteringsram tkr Prognos 2017 Budget 201 I Plan 2019 Plan2020 Not lnventar er och utem ljö Summa Utbildningsnämnden har en årligt reviderad plan för reinvesteringar. Hulrrdsakligen handlar det om inventarier så som möbler, inredning och undervisningsmaterial. Utemiljöer innebär främst markarbeten och lekutrustning. För att hantera lokalbrist finns idag moduler på Gullmarsskolan högstadium. Både Gullmarsskolan F-6 och Gullmarsskolans högstadium har underhållsbehor'. Utbildningsnämnden ser också behov av att ersätta dåliga lokaler och modullösningar för att säkerställa kapacitet enligt tidigare nämnda elevprognoser. Medarbetare Att få behörig personal till förskola och skola är ett nationellt problem, Lysekil är inte undantaget. Nämnden måste, ur olika perspektiv se över en rad frågor som har med attraktiviteten som arbetsgivare att göra. Därför är ett av nämndens utvechingsområde zor8 kompetensförsödning med ätgärderna att utarbeta en kompetensförsörjningsplan och en kompetensutvecklingsplan. Ekonomi Efter Uppföljning 3 var helårsprognosen för Utbildningsnämnden +1o,5 mnkr. Överskottet beror framför allt på att intäkterna från Migrationsverket och Skolverket varit större än beräknat. Utbildningsnämndens grundbudget är i balans. Utbildningsnämnden erhåller omkring 4o mnkr i extra statsbidragzort, uppdelat på ett stort antal riktade bidragsþper. Ibland erhåller nämnden en bråkdel av ansökt belopp, ibland hela beloppet. Vissa bidrag är kända vid årets början, men flertalet tillkännages under pågående budgetår. Svårigheten att beräkna budget för statsbidrag har resulterat i en stor budgetawikelse. Utbildningsnämnden räknar med att även fortsättningsvis erhålla statsbidrag. Budgetläget inför zor8 är därför gott. Nämnden kommer att fortsätta tillämpa försiktighetsprincipen gällande budgeteringen av statsbidragen. Endast de bidrag som kan räknas som säkra planeras in i verksamhet frän årets bödan. Nämnden kommer inför zor8 att lägga mer fokus än tidigare på att tidigt värdera vilka intäkter som är möjliga att lägga in i ordinarie budget. Detta för att förbättra användningen av medlen jämfört med Utbildningsnämnden har ett sparkrav på 9,9 mnkr zor8. Genom de extra statsbidragen kommer de negativa effekterna av besparingen att kunna begränsas. Effektiv res u rsanvänd n i n g Utgångspunkter för god ekonomisk hushållning Nämnden har inför zort infört en resursfördelningsmodell i förskolan som baseras på barnantal, vistelsetid och ålder. Syftet är att ge förskolechefer möjlighet att tillsammans med medarbetarna få ekonomiska verktyg att anpassa organisationen efter rådande behov. Inför zor8 införs en liknande modell i grundskolan. Resurser fördelas genom; en fast enhetspeng Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (1 0)

193 beroende av lokalförutsättningar, en eler,peng beroende av antal elever samt en stödresurs som fördelas utifrån socioekonomiska parametrar till elever i behov av stöd. Nämnden kommer inför och under zor8 fokusera på att tydligare kunna förutse utfall av sökta och bcslutadc inkommandc statsbidrag. Syftet är att i högre utsträckning kunna hantera dessa under pägående budgetår. Statsbidragen som erhålls för att stödja arbetet med nyanlända är tidsbegränsade, vissa erhålls under två år. Insatser för att kompensera nyanlända elever för att de ska nå de mål och krav som anges i skolans i styrdokumenten kommer attbehövas under många år framöver. Nämndens prognostiserade överskott för zort kommer behöva tas i anspråk för detta syfte under kommande år. Ekonomisk plan för kommande budgetår Rudgetram zors Budget 2018 tkr Ram utgångslä9e20'17 Prisindex 2018 Fördeln ng av företagshälsovård, helårseffekt Löneavtal 201 7, helårseffekt Kompensat on ökade städkostnader (index) kompensation till köparen Budgettillskott volymökning Satsning vuxenutbildning och grundskola Särskilt statsb drag Skolverket (ökad jäm likhet) Satsning ökad jämlikhet grundskolan Effektiviseringskrav Ram 2018 Belopp ' tr(ommentar till tabell budget 2()18. I budgetzor7 för UBN finns 1,o mnkr avsatta i syfte att höja skolresultaten. Användandet beslutas kontinuerligt, avsikt att gälla även zor8.. I budgetför zott finns o,3 mnkr avsatta till UtvecHingsmedel att söka från för- och grundskola, för zor8 föreslås o,2 mnkr. Kompensation och indexuppräkningar utgör totalt 8,7 mnkr Ekonomisk ram att färdela utöver zort års nivå. Volymförändring: 1,o mnkr. Särskild satsning på utbildningsområdet: t,5 mnkr Effektiviseringskrav. Effektiviseringskrav enligt budgetbeslut: -3,9 mnkr Statsbidrag fü r ökad j ämlikhet. Ramhöjande till grundskola: 1,o mnkr Volymfürändringar jämfört med zort. Förskolao,LYo. Grundskolao,5%o Gymnasiet2,60Á o Vuxenutbildningen33% o Kultur o% Fritid o% Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (1 0)

194 Prioriterad.e satsningar o Vuxenutbildning 1,2 mnkr. Grundskola r,z mnkr. Förskola o,2 mnkr o Gymnasiet o,2 mnkr. Kultur o,3 mnkr. Fritid o,5 mnkr Effektiviseringskrav. Generellt r,r4 %oper verksamhet: -3,9 mnkr Ekonomisk ram per verksamhetsområde Verksamhettkr Ram2017 Prognos 2017 Förslag till ram 2018 Utfall 2016 N imnd6vorkramhot Förskola, pedagog sk omsorg Grundskola Särskolâ Kultur- och fritidsvorksamhet Gymnasieskola Vuxenutbildning Förvaltningsgemensamt Arbetsmarknadsåtgärder Särskilt satsbidrag Nettokostnad 't ô Kommentar till ekonomisk ram per verksamhetsområde 't 't l 1 I tabellen ovan framgår fördelningen avbudget mellan verksamheter. Under arbetet med detaljbudgeten kan viss omfördelning göras mellan verksamheterna. Vuxenutbildningen är prioriterad av flera skäi. Det är idag kö till SFL En flexibel vuxenutbildning gällande såväl SFI, grundläggande- samt yrkesutbildningar är avgörande för såväl integration som för att möta arbetsmarknadsbehov. Grundskolan erhåller särskilt statsbidrag som möjliggör kostnadsökningar. Fritid har anpassat verksamhet efter budget jämfört med tidigare är. Resultatet zort pekar dock på att det varit en underdimensionerad budget tidigare. Om de av utbildningsnämnd och fullmäktige prioriterade målen läggs ut först och generell effektivisering läggs dárefter uppnås såväl prioritering som ett rättvist effektiviseringskrav. I tabellen redovisas nettokostnaden per verksamhet. Nämndsverksamhet: Avser verksamhet relaterad till de förtroendevalda politikernas arbete. Förvaltningsgemensamt: Central administration på utbildningsförvaltningen, IT-licenser och utvecklingsmedel redovisas under förvaltningsgemensamt. Det finns även en central buffert frän zott pä t,7 mnkr. Under arbetet med detaljbudgeten kan det bli aktuellt att fördela ut medel från denna buffert. Förskola, pedagogisk omsorg: Avser verksamhet inom de tre förskoleområdena, intäkter och kostnader för interkommunal ersättning samt intäkter från barnomsorgsavgifter och maxtaxan. Grundskola: Denna post omfattar verksamhet inom de fyra rektorsområdena, intäkter och kostnader för interkommunal ersättning, skols\iuts samt intäkter för skolbarnsomsorg. Satsningen på förbättrade skolresultat redovisas här. Utbildningsnämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och 2020 e(1 0)

195 Särskola: Avser verksamhet inom hela särskolan, det vill säga både grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild undervisning för vuxna. Verksamheten inkluderar skolskjuts för elever inom särskolan. Kultur-och tïitidsvcrksamhct: Dcnna post omfattar kulturvcrksamhct, bibliotck, fritidsverksamhet inklusive Gullmarsborg samt musikskola. Gymnasieskola: Verksamheten omfattar hela gymnasieskolan, inklusive intäkter och kostnader för interkommunal ersättning. Vuxenutbildning: Verksamheten omfattal all vuxenutbildning. Arbetsmarknadsåtgárder: I budget zor8 kommer lönebidragsanställningarna att i sin helhet redovisas inom ovanstående verksamheter. Behov av ny nvester ngar Nyi nvesterin gsprojekt Mariedalskolan *) Konstgräsanläggning Brastad Konstg räsanläggning Kronberget Summe tkr I otal nvestering M ariedalsskolans renouering och ombyg gnation är beslutad Kommentar till tabell nyinvesteringar Under juni månad zottltar skador uppkommit vid konstgräsplanen, Brastad Arena, i samband med ordinarie skötsel. Spårbildning uppstod vilket har inneburit att planen blivit obrukbar. Stångenäs AIS har efter skadan tvingats att spela och träna på andra planer i kommunen. Det innebär såväl praktiska problem som ekonomiskt avbräck för klubben. För att reparera planen behöver konstgräs, pad och granulat tas bort. Underlaget skajämnas till och därefter återinstalleras ytan. Kostnadsberäkning för detta uppskattas till ca r,5 mnkr. Detta innebär att planen återställs i det skick den befann sig innan skadan. Att nyanlägga en konstgräsplan beräknas kosta ca 4 mnkr. I denna kostnad ingår markarbete/dränering samt anläggande av nytt gräs enligt nya krav på hållfasthet och miljöpåverkan. Beroende på modell och kvalitet på gräset beräknas materialkostnaden till mellan t,4 mnkr ochz,4 mnkr samt markarbete till ca z,o mnkr. Enligt ursprungsplanering beräknades denna investering ske zor9. Utbildningsnämnden ser att en reparation av planen beräknas hålla ett år. En sådan reparation åtgärdar inte eventuella markskador som kan ha uppstått i grunden. Att tidigarelägga nyinvesteringen av nytt konstgräs är därför att föredra då livslängden på en konsgrásanläggning beräknas till minst tio år. Det innebär en väsentligt lägre ärskostnad samtidigt som eventuella markproblem kan åtgärdas. Utbildningsnämnden inkommer därför med begäran till Kommunsþ'relsen att anslå 4,o mnkr för att nyanlägga konstgräs på Brastad Arena. Utbildningsnåmnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (1 0)

196 - iittpøn lntt, Lo"^gn*rhgl*et Tilläggsyrkande $ 4 budget 2018 Utb ldningsnä mnd en, 2Ot7 -LO-23 Att uweckl ngsmedlen för 2018 helt upphör och att de 2O0tkr som finns i denna post stället tilldelas den kommunala musikskolan. Jeanette Janson,LP Cecilia Saving,LP Catharina Hansson,LP Lena Hammargren,Lp Per Tengberg,LP

197 i I :!llrrl,r lll"!, Vi ser att idag ingen minskning av användandet av droger/alkohol bland våra unga. Vi anser att det är av stor vikt att alla anställda i vår förvaltning känner ett starkt engagemang i kampen mot drogerna och alkoholen. För oss som politiker är det viktigt att arbetet fortgår ute i verksamheterna och att nolltoleransen alltid är i fokus. Varje barn/ungdom som väljer att prova drogerna och alkoholen kan vara en ung människa som mister fotfästet och blir beroende. Därför anser vi att det är viktigt att vi har fokus på detta. Vill därför lämna följande tillägg till budgeten Nytt Utvecklingsmål: Utvecå<åingsmåtr: Ài"l,,etet ured *ulltclelans triul dt'uget'u,;l.i alkuhul r:råslc iullgå. 1/aije La;'ri/r.urgtluiii suni fastnar i ett beroende är en tragedi. Samarbetet mellan skola, scciaitjänst, pclis, föräidrar och Barnen/u::g<lornarna måste hela tlden prioriteras. Framföral1t måste barnen/ungdcmarna.bli deiaktiga i kampen moi droger och alkohci. Monica Andersson Centerpaftiet t Centerpart ;) lr lr II I'TRO'UD POTITH( et

198 Protokollsanteckning Budget 2018.ffi.n,"rpartiet anser att planen på Brastads Arena måste återställas så man kan träna och spela matcher där igen. Vi ser dock med oro hur tidigare konstgräsplaner har ett läckage av microplaster, som försvinner ut våra vatten och hav. Det är därför av stor vikt att när man nu investerar i nytt underlag på planen, verkligen väljer ett underlag som ví kan känna trygghet i att det är ett bra val även för miljön. Monica Andersson Centerpartiet

199

200

201 Sammanträdesprotokoll IT-nämnd (3) 22 Budget 2018, IT-nämnden Dnr: ITN IT-nämnden ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov Förvaltning av strategiska planer för IT Den gemensamma IT avdelningens uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö. Beslutsunderlag IT-avdelningens tjänsteskrivelse daterad Yrkande Christina Gustafsson (S): bifall till förvaltningens förslag samt tilläggsyrkar att reinvesteringen inte belastar respektive kommuns investeringsbudget utan den belastar däremot respektive kommuns driftsbudget utöver det som är kommunbidraget. Proposition Ordförande ställer proposition på Christian Gustafssons (S) bifall till förvaltningens förslag och tilläggsyrkande och finner att nämnden beslutar enligt tilläggsyrkandet. IT-nämndens beslut IT-nämnden godkänner budget Reinvesteringen inte belastar respektive kommuns investeringsbudget utan den belastar däremot respektive kommuns driftsbudget utöver det som är kommunbidraget. Beslut inklusive handlingar skickas till Ekonomiavdelningen i Lysekil Ekonomiavdelningen i Munkedal Ekonomiavdelningen i Sotenäs Kommunstyrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

202 fi mnn Tjänsteskrivelse Datum zotrtto-to Dnr ttn Samhällsbygg nadsfórvaltn ingen/lt-avdef n ingen Anders Siljeholm, anders. siljeholm@sm l-it. se Budget 2018, lt-näm nden Sammanfattning IT-nämnden ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; o Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT. Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster. Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov. Förvaltning av strategiska planer för IT Den gemensamma lt-avdelningens uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö. Förslag till beslut IT-nämnden godkänner budget zors Ärendet I enlighet med kommunens styrmodell ska budget zors fastställas av nämnden 3r oktober zort Tf. Siljeholm IT-chef Bilaga Budget nämnd zors plan zorg och zozo SML nämnderna Beslutet skickas till Ekonomienheten i Sotenäs kommun Ekonomienheten i Munkedals kommun Ekonomiavdelningen i Lysekils kommun Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, 453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: os2s-6t 37 rz I registrator@lysekil.se I

203 t LYSf;KILS Kür\dMUN llegistraturen /Tu t0- I 0 Dnr JO /l Budget nämnd 2018 plan 2019 och 2020 lt-nämnd

204 lnnehållsförteckning Inledning Sammanfattning... Verksamhetsbeskrivning... Verksamhetsidé Vision och värdegrund... Utvecklingsområden, inriktning och utvecklingsmål Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål Ð 5 5 Uppdrag... Förutsättningar... Omvärldsanalys... Befolkningsförändringar... Lokaler och reinvesteringar... Medarbetare... Ekonomi Effektiv resursanvändning... Utgångspunkter för god ekonomisk hushå11ning... Ekonomisk plan för kommande budgetår Behov av nyinvesteringar B B 8... B Bilagor Bilaga 1: Bilagal SML namnderna lt-nämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och2020 2(10)

205 lnledning Styrmodellen för Lysekils kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Detta innebär att ansvaret för att planera och följa upp verksamhetens mål och resultat omfattar samtliga organisatoriska nivåer. Nämnderna ska utifrån styrmodell, kommunfullmäktiges budget och andra reglementen som sþr nämndens verksamheter ta fram en budget. Budgeten ska innehålla en beskrivning om nämndens verksamhet, prioriterade utvecklingsområden, inriktningar och eventuella utvecklingsmål samt uppdrag. Budgeten ska också säkerställa att ansvaret för verksamheten sker utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ramarna Sammanfattning IT-nämnden ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT. Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster o Efterlermad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov. Förvaltning av strategiska planer för IT Den gemensamma IT-avdelningens uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils lt-miljö. Verksam hets bes krivn i n g Verksamhetsidé Verksamhetsnära lt-stöd Att ge IT-stöd i rätt tid och på rätt nivå till verksamheterna är det viktigaste för oss. Utan ett fungerande IT-stöd till verksamheterna så finns det risk för att verksamheterna inte uppsdler sina måi, tredje man kommer till skada, kostnadsökningar och dålig arbetsmiljö. Detta definierar vi då här: Vad o Rätt stöd, i rätt tid och på rätt nivå. Enkelt att kontakta oss via olika kanaler. Förenkla användandet av digitalaverktyg Varftir. Stödja målgrupperna i deras dagliga arbete. Effektivisera genom att förenkla användningen av IT för att frigöra resurser som fokuserar på kärnverksamheten Förvem. Medarbetare och politiker i våra kommuner Drift och systemfü rvaltning Att ha säker, tilförlitlig och tillgänglig data är av yltersta vikt. Detta definierar vi så här: Vad. Stabil, pålitlig och tillgänglig infrastruktur. Ge räü verktyg för ändamålet Varftir lt-nämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (1 0)

206 . Skapa, dela och ta del av information. Lagra och bevara information o Säkerställa och följa upp att rätt information, i rätt tid når rätt mottagare o Systemförvaltning innebär att lt-avdelningen utför underhålls- och vidareutvecklingsarbete (systemförvaltningsarbete) som utgår från verksamhetens behov och som bedrivs genom en tydlig målsþ'rning med klargjorda roller och ansvar, där ett eller flera lt-stöd ingår som delar. Syftet med systemförvaltningen är att öka verksamhetsnyttan av gjorda it-investeringar. nigitaliseringsstöd SKL's strategi för e-samhället (Dnr:LKS tz-zor-oo5) lyfter fram tre övergripande mål för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället:. Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten o IT-avdelningen stödjer verksamheterna i detta arbete genom att: Vad o Ge stöd till samt bidra till innovation i verksamheternas utveckling. Ge rätt verktyg för ändamålet. Ge möjligheter till effektivisering. Stöd och utveckling av processorienterat arbetssätt Varfür Möta dagens och morgondagens utmaningar. Allt som går att sköta digitalt ska skötas digitalt, för att frigöra resurser som kan fokusera på sin kärnverksamhet För vem. Medarbetare och politiker i våra kommuner Vision och värdegrund Det här betyder visionen ftir oss: Lysekils kommuns vision och värdegrund utgör tillsammans med kommunala och statliga styrdokument verksamhetens grunduppdrag. Grunduppdraget är utgångspunk t för arbetet med finansiella måi, resursfördelning och utueckling. För att kvalitetssäkra verksamheten ska också faktorer och indikatorer som mäter verksamheten vara kopplade till grunduppdraget. Arbetet med att utveckla och förnya Lysekils kommuns vision sker inom ramen för den nya översiktsplanen. Arbetet påbörjades under vintern med ett flertal aktiviteter och med ansatsen att få en bred förankring från kommuninvånarna. Den nya visionen beräknas vara klar under zor7. I december zorz fattade kommunfullmäktige beslut om att anta värdeord som en vägledning för alla kontakter och i allt arbete som förvaltningarna gör inom sitt ansvarsområde. Värdeorden har en övergripande betydelse för hela Lysekils kommun men för att orden skall få en kraft och förankring mäste de översättas och användas i vardagen. Alla medarbetare på IT-avdelningen har haft diskussioner och beslutat vad de tre värdeorden betyder i vårt arbete. Uppföljningar sker med jämna mellanrum i arbetsgrupperna för att hålla innehållet levande och introducera nya medarbetare i värdegrundsarbetet. Att ge proffesionellt tf-stöd i alla nivåer är viktigt för oss, det gäller allt ifrån att hjälpa enskild med lt-strul till att bistå med att uppftlla verksamheternas måi. IT-avdelningen strävar efter att leva efter dessa ledord. lt-nämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och2020 4(1 0)

207 . Du möter alltid kunnig och intresserad personal som respekterar dina synpunkter. o Kunder som ringer till oss under kontorstid får kontakt med den som söks eller kan lämna ett meddelande.. Vi besvarar allt från kunder. Vid längre handläggning bekräftarvi mottagandet, och talar om inom vilken tid och vem som handlägger ärendet.. Vi genomför allt på överenskommen tid. Om vi av befarar att tiden inte kan hållas meddelar vi detta omedelbart och ger en ny tidpunkt.. Uppgifter, lösningar och dokument vi lämnar ifrån oss är grundade på fakta. Det framgär när uppgifterna är baserade på försöksverksamhet, våra egna synpunkter eller värderingar. Utvecklingsområden, inriktning och utvecklingsmål Utvecklingsområde, inriktning och utvecklingsmål Verksamhetsstöd Verksomhefsstöd tir en au lt-ntimndensuiktigasteuppgif,ter, somiframtidenkommer att krciua ett aiit störrefokus. Inriktning Verksamhetsutvecklingen ägs av verksamheterna. IT-avdelningen är ett aktir,t stöd i deras arbete. Vårt arbete är att skapa gemensam samslm kring bäde nuläge och önskat läge. De närmsta åren kommer fokus i verksamhetsutvecklingen att ligga på digitalisering. Utvecklingsmål: öka stödet i uerksamheternas digitalisering sarbete. Lärande organisation Fullmöktíge har pekat ut ltirande organßatíon som ett särskilt utuecklingsområde. För ITnrimndeninnebör detta atí stödjauerksamheternai sinutueckling au sinaprocesser och automqtisering au dessa. Inriktning Tydliggöra våra digitala verktyg i processutvecklingen. Dra nytta av samverkan mellan avdelningar, förvaltningar och kommunerna. Utvecklingsmål: öka antalet kartlagdaprocesser där IT-audelningenhar uarit ett aktiut stöd. Uppdrag Förutsättningar Omvärldsanalys Digitaliseringen är för sena rgoo-talet och zooo-talet vad den industriella revolutionen var för t8oo-talet och kommer att påverka framtiden minst lika kraftfullt. Vartannat jobb kommer vara möjligt att automatisera inom zo år. Inte bara låglöneyrken utan även högt kvalificerade yrken som kräver långa utbildningar. Det här är inte fiktion utan det är en utveckling som pågar idag och något vi inte kan hindra utan behöver anpassa oss till. Det som lt-nämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och2020 5(1 0)

208 för inte mer än zo år sedan var en stödfunktion har utvecklats från stöd till att vara fcirutsättning för flertalet samhällsfunktioner och för modern samhällsutveckling, fullt i klass med elektricitet och fusisk infrastruktur. Exempel på digital utveckling som redan har eller kommer att ha väldigt stor inverkan på samhället är:. Bredband som utgör den digitala infrastruhuren. Mobil tillgänglighet som befriar oss från platsbundenheten och gör att vi kan verka och umgås där vi är. Virtual Realþ som ger oss möjlighet att stiga in i platser och företeelser utan att stiga ut genom dörren. Sociala medier som utgör ett samlingsbegrepp för nya sätt att kommunicera, slmas och höras på o Robotisering som ökar produktionseffektivitet och omfördelar personal för att möta målgruppernas behov samt att fokusera på kärnverksamheten. Artificiell intelligens som utrustar robotar med människolika förmågor och kunskaper, som t ex inlärning, naturlig språkbearbetning och förmåga att argumentera och resonera o 3D-skrivare som omvandlar information till fysiska produkter. Välfärdsteknik som hjälper funktionsnedsatta till en aktivare, självständigare och tryggare vardag Den digitala utvecklingen har förändrat och förändrar sättet vi kommunicerar på, umgås pä, fritidsaktiviteter, arbete och studier. Den har i grunden förändrat vårt liv och vi som kommun behöver reflektera över det och vår roll i den förändringen, och vilket ledarskap vi har i förändringsarbetet. För att möta dessa trender och utmaningar, så har Kommunstyrelsen fått i uppdrag att i samarbete med Munkedal och Sotenäs arbeta fram strategier för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för den kommunala verksamheten och för att utveckla service och stöd till medborgarna. IT-nämnden och IT-avdelningen kommer att vara ett aktivt stöd i detta arbete. Ny datasþddsförordning kommer att gälla från den z5 maj 2018, denna kommer att kräva mycket av verksamheterna avseende hantering av personuppgifter. Befol kn i n gsfö rä nd r n gar Bn allt äldre befolkning kommer ställa högre krav på att Omsorg och Hjälp utnyttjar de reurser som finns. Genom att digitalisera processer, så frigörs resurser som ska användas till det mänskliga mötet och skapa mer tid till kärnverksamheten. Västvärlden och Sverige har en åldrande befolkning. För roo år sedan karaktäriserades befolkningen i Sverige av många unga och få äldre. I dag ser äldersstrukturen helt annorlunda ut, som ett resultat att vi lever längre och föder fárre barn. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas andelen äldre i befolkningen öka med 3o procent mellan zoro och zo5o. lt-nämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och2020 6(1 0)

209 ', ti 1. ',J I. y:èr'l Så här ser det ut i SML zor7. Lokaler och re nvesteringar Fördelning av reinvesteringsram Reinvesteringsram tkr Prognos 2017 Budget 201 I Plan 2019 Plan2O2O Not Summa Vid sammanslagning till gemensam drift av IT inom SML så hade varje kommun med sig hård- och mjukvara för den egna centrala infrastrukturen. Den övertogs då av SML-IT och har sedan dess underhållits och uppdaterats. Kostnaden för denna hård- och mjukvara har respektive kommun burit en gäng i tiden (kapitalkostnaden), och har under de senaste åren inte belastat kommunerna ekonomiskt. Det som vi nu måste göra är att byta ut denna hård- och mjukvara för central infrastruktur (server-lagring), detta för att tillgodose tillförlitlig IT-drift. Risken är annars mycket stor för stora störningar och dataförlust till följd. Detta innebär att respektive kommun ånyo kommer att bära den löpande kapitalkostnaden, fördelat enligt nedan. Finansiering genom leasing 48 månader + t2 mänader förlängning via kommunens upphandlade leasing-bolag Nordea finans Beräknat leasingvärde för ovanstående central infrastruktur: 2 Soo tkr Med ränta omz,o7%o ger detta en månadskostnad på ca 52 tkr Fördelat enligt fördelningsprincipen tillsvidareanställda (som är att likställa med befolkningsmängd) ger detta en kostnad per kommun och månad enligt följande. Sotenäs 260Á rs tkr per månad Munkedal goo/o t6 tkr per månad Lysekil 44% 21tkr per månad IT-nämnden hyr sina lokaler av Lysekils kommun, eventuella investeringar sköts av fastighetsenheten. lt-nämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och (1 0)

210 Medarbetare Då antalet digitala verþg ökar samt att verksamheterna digitaliserar sina processer, så ökar behovet av stöd och support. Verksamheternas digitalisering medför också att de blir mer sårbara dygnet runt, detta har föranlett att IT-avdelningen nu kommer att ha IT-tekniker i beredskap från och med r/r zot8. Behovet av att rekrytera fler funktioner, styrs av hur mycket och vilken typ av stöd verksamheterna förväntar sig samt den förväntade ökningen av digitala verktyg. Utvecklingen går snabbt framåt, vilket ställer stora krav på kompetensförsörjning. Detta arbetar vi kontinuerligt med genom att bedriva internutbildningar för att bredda kompetensen samt att vid behov delta i kurser avseende nya system. Arbetet med arbetsmiljö är en naturlig del av APT rutinen. Vi har genomfört checklista för arbetsbelastning samt enkät om långvarig stress. Analys av dessa visar på en hög arbetsbelastning. För att möta denna ökande belastning så skall vi under perioden januari till juni genomföra utbildningar i effektivare arbetssätt, dessa genomförs enligt målet ständiga förbättringar och syftar till att hitta tidstjuvar, bättre planering, ökat samarbete, minska felkällorna mm. Sjukfränvaron minskar över tid, det finns toppar som troligen är orsakade av att ITteknikerna träffar mycket folk vid tex skolstart. Ekonomi Belopp imnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall act föreg â Prognoe ilfall hclår lnläkter 24"5 16, Personalkoslnader ,4 Övriga koslnader , Kapítalkostnader g Nettokostnader 0,0 0,0 0.1 { Budget nettokostnader IT-nämnden visar efter åtta månaders uppföljning ett positivt resultat om 136 tkr, vilket stämmerväl överens med prognosen på helår. IT-avdelningen har ansvar för hanteringen avvárdkommunens hårdvara.efter åtta månaders uppföljning visar värdkommunens hårdvara ett plusresultat om 16 tkr, del av 136 tkr. Detta också väl överensstämmande med helårsprognosen Anledningen till överskott är förändrade hyror samt god ekonomiskhushållning. Inga åtgärder för budget i balans krävs. Effektiv resursanvändn i ng Utgångspunkter för god ekonomisk hushållning Syftet med den gemensamma IT-organisationen är i första hand att genom att tillhandahålla samordnade IT-tjänster uppnå kostnadseffektivitet genom ett bredare användarunderlag (stordriftsfördelar) samt i andra hand verka för en standardisering av kommungemensamma IT-tillämpningar (synergieffekter). Genom samverkan skapas också bättre möjligheter att möta omvärldens krav på IT-verksamhet t.ex. inom områdena vård, omsorg och skola samt krav på utveckling av e-dänster. lt-nämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och2020 8(1 0)

211 Den gemensamma IT-organisationen avser att vara finansierad genom dels ett kommunbidrag dels genom intäkter från debitering av tjänster enligt nedanstående specifikation; Av den totala budgeten finansieras 36 % av kommunbidraget och 64 % finansieras av interndebiteringar enligt tjänstekatalog (PC-arbetsplatser). Kommunbidraget ska fördelas enligt z63o-44 % (Sotenás-Munkedal-Lysekil) principen. Kommunbidragets andel av den totala finansieringen kan komma att ändras över tid beroende på utbudet i tjänstekatalogen. Ekonomisk plan för kommande budgetår Budgetram zors Budget 2018 tkr Ram utgångslä9e2017 Belopp Prisindex 2018 Effektivisering Ram Kommentar till tabell budget zors Ram zor8 har tagits fram av ekonomicheferna i SML och skickats till lt-avdelningen, se bilaga "SML nämnderna". Ekonomisk ram per verksamhetsområde Verksamhet tkr Ram 2017 Prognos 2017 Förslag till ram 2018 Utfall 20'16 lt-nämnd Nettokostnad För fördelning av kostnader och intäkter i detaljbudgetformat, se bilaga " Detaljbudget_zo IB_ITN". Kommentar till ekonomisk ram per verksamhetsområde Anvisningar ftir arbetet med budget zor8 Sammanfattning SML kommunerna har fortsatt ett stort behov av att stlra sin verksamhet så att verksamhetens mål och skattemedlen står i samklang med varandra. Med befolkningsprognoser, skatteberäkningar och verksamheternas mål som grund skall kommunstyrelserna i respektive kommun i sitt förslag till budgetramar för 2o1B ta ställning till utvechingsomräden och budgetanpassningar i kommunens verksamhet. Finansiella mål Kommunernas mål är att långsiktigt vidmakthälla en sund ekonomi och att årligen minst tillgodose lagens krav på balans mellan intäkter och kostnader. Många kommuner har som mål att resultatet ska vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen Anvisningar ftir det fortsatta budgetarbetet Enligt samverkansavtalen skall respektive gemensam nämnd ta frambudgetförslag senast 3o/4 enligt följande: Driftbudget lt-nämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och2020 e(1 0)

212 Budgetunderlaget skall omfatta nettobudget för nuvarande verksamhet, samt förslag till utökningar/besparingar. Det är viktigt att respektive nämnd ger förslag till hur eventuella utökningar inom ett område kan finansieras genom prioriteringar inom det egna ansvarsområdet. För att ge kommunfullmäktige i respektive kommun möjlighet till prioriteringar och omfördelningar mellan nämndernas budgetramar samt mot bakgrund av den stora osäkerhet som råder kring kostnadsutvecklingen skall underlagen från nämnderna innehälla redovisning över möjliga åtgärder och konsekvenser över en minskningrnedzo/o jämfìirt med zor7. I separata noter skall anges beskrirmingar, motiveringar samt konsekvenser dels till förändringar (kan t ex vara förändring pga. ändrad befolkningsstruktur) i befintlig verksamhet dels till föreslagna utökningar respektive besparingar. Eftersträva kortfattade beskrir,ningar för att så långt som möjligt minska budgetmaterialets omfattning. Utöver möjligheter till besparingar och effektiviseringar i egen verksamhet kan även besparingsförslag genom samverkan mellan förvaltningarna samt alternativa driftsformer lämnas. Lönekostnader och prisökningar Även för zor8 kommer kostnaderna för löneökningarna att beräknas samt avsättas centralt. De kommer sedan att fördelas ut efter avslutade löneförhandlingar. Vad som avses är resultatet av de förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer som avser löneökningarna för befintlig personal. Löner och öwiga kostnader räknas upp med KPV (prisindex för kommunal verksamhet) index som för zor8 beräknas till 2,9 procent. Behov av ny nvesteringar Nyinvesterin gsprojekt Total investering Summa tkr Kommentar till tabell nyinvesteringar IT-nämnden har inga nyinvesteringar. lt-nämnd, Budget nämnd 2018 plan 2019 och 2020 I 0(1 0)

213 SML nämnderna Budget 2017 lndex 2018 vägt PKV 2,9O% Indexuppräknad budget 2018 Effektivisering 2% Budget 2018 efter effektivisering lt-nämnd Lönenämnd Miljönämnd Sotenäs Munkedal s Lysekil \97 Sotenäs Munkedal Lysekil Sotenäs Munkedal t920 Lysekil L Sotenäs Munkedal Lysekil Sotenäs L Munkedal t s Lysekil 23r

214 Revisionsrapport LYSEKILS KOMMUN Registraturen L,ß o^, Jó/7-0M 7/v Johannq Kullenberg EmiI Biström September zott we

215 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering InnehflUsforteckníng 1. a,.>1 oo g Sammanfattning Inledning...5 Bakgrund Syfte och revisionsfräga Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod t. Metod enkätundersökning...6 g. Granskningsresultat Kontrollmål r - Finns en implementerad strategi för att säkerställa arbetsgivaransvar avseende arbetsanpassning och rehabilitering inom valda nämnder? Iakttagelser...9 s.r.2. Bedömning...1o g.2, Kontrollmål z - 10 Finns system och rutiner som är implementerade i praktiken? Iakttagelser...1o Bedömning KontrollmåI3 - Utifrån dokumenterade system och rutiner som finns avseende arbetsanpassning och rehabilitering finns det dokumenterade system och rutiner för effektiv uppföljning? Iakttagelser Bedömning Kontrollmål4 - Finns en tydlig ansvarsfördelning, rollbeskrirming och mandat mellan kommunstyrelsen och nämnderna? t. Iakttagelser... L Bedömning g.s. Kontrollmål S - Ger personalorganisationen förutsättningar för att stödja och säkerställa det strategiska arbetet med personal- och kompetensförsörjning?... r5 9.S.1. Iakttagelser Bedömning Rekommendationer t Enkätresultat... 4.L.r. Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering 18 rb September 2017 Lysekils kommun PwC I av23

216 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering 4.L L.4. 4.r.5. 4.r.6. Förutsättningar, kunskaper och stöd Uppföljning av sjukrånvaro och arbetsmiljö.. 22 September 2017 Lysekils kommun PwC 2av23

217 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering 7 a Sannrnornfø:ttníng PwC har på uppdrag av Lysekils kommuns revisorer genomfört en fördjupad granskning gällande kommunens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering. Revisionsfrågan som skall besvaras är: a Stikerställer kommunen sitt arbetsgiuaransuarftr arbetsanpassning ochrehabíliteríng? Vår samlade revisionella bedömning är att kommunen inte helt har säkerställt sitt arbetsgivaransvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Den samlade revisionella bedömningen grundar sig på de iakttagelser med efterföljande bedömningar som gjorts i kontrolimålen. I{ontralbnttl t - Finns enímplementerad strategifor cttt säkerstöllo orhe.tsghnronsuor au seende arbetsanpassning och rehabiliteríng inom u alda nämnder? Kontrollmålet är delvis uppfyllt. Det finns kommunövergripande rehabiliteringspolicy samt riktlinjer för arbetsmiljöarbetet. Respektive förvaltning arbetar med egna handlingsplaner för att minska sjukfrånvaron, men det fìnns ingen kommunövergripande strategi/handlingsplan. En sådan skulle bidra tili en tydligare styrning i arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning samt ge möjlighet till en enhetlig uppföljning. Kontrolbnãl z - Finns system och ruttner som är implementerade i praktíken? Kontrollmålet är delvis uppfyllt. Det finns aktuella och tydiiga rutiner för utförande och uppföljning av rehabiliteringsinsatser. Det finns dockbehov av att implementera rehabiliteringsrutinerna,tterligare. Det saknas rutiner och rutinbeskrivningar specifìkt för verksamheten med arbetsanpassning. /KontrolbnãI S - Uttfrån dokumenterade system ochrutíner somfinns auseende arbetsanpassning och rehabtlitering finns det dokumenterade system och rutiner for effek' tíu uppfoljning? Kontrollmålet är ej uppfylit. Det finns inte rutiner för uppföljning av det samlade arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning. Det sker inte heller någon sammanställning eller utvärdering om huruvida rehabiliterings- eller arbetsanpassningsinsatserna fungerat. Det saknas även ett ändamålsenligt system för samlad utvärdering av genomförda insatser. Enskilda rehabiliteringsärenden är möjliga att följa upp via HälsoSAM. Kontroll nó/ - Fínns en fudlig ansuarsftrdelníng, rollbeskriuníng och mandat mellan kommunstyr elsen o ch nämnderna? Kontrollmålet är delvis uppfyllt. Det finns tydliga beskrivningar av ansvarsfördelning för respektive roll vad gäller arbetsanpassning och rehabilitering. Granskningen visar dock att det i verksamheterna finns behov av att ytterligare förfydliga dessa. September 2017 Lysekils kommun PwC 3av23

218 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Kontrolbnãl S - Ger personalorganisatíonenftrutsöttníngarfor att stödjaochsökerstäila det strategiska arbetet med personal- och kompetensforsörjníng? Kontrollmålet är ej uppfyllt. Under granskningsperioden har det inte funnits något strategiskt arbete kopplat till personal- och kompetensförsörjning som dokumenterats. Under de senaste åren har det dock tagits fram nya och aktuella rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringsarbetet och en satsning har gjorts på partsgemensamma utbildningar. Resultatet från genomförd enkät visar att chefernas förutsättningar, resurser och stöd i arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är ett förbättringsområde. Rekotntnendc:tíoner Utifrån våra erfarenheter i granskningen ger vi rekommendationer inom två områden styrning och uppföljning. Sfurning a a a a I och med de höga sjukfrånvarotalen bör arbetet gällande arbetsanpassning och rehabilitering intensifieras för att skicka tydliga signaler till kommunens medarbetare. Bn kommunövergripande strategi/handlingsplan för ändamålet skulle förtydliga styrningen. Processen för uppföljning av insatser inom verksamheten för arbetsanpassning och rehabilitering behöver tydliggöras. Detta för att kunna fö -a upp insatsers effektivitet, men även för att kunna säkerställa att föreskrifter efterievs. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att säkerställa och tydligt kommunicera rolloch ansvarsfördelning för verksamheten för arbetsanpassning och rehabilitering. Kommunstyrelsen behöver säkerställa att en strategi för kommunens personaloch kompetensförsörjning tas fram. Detta för att säkra den nuvarande personalens kompetens, men även inför kommande generationsväxlingar. Uppfoljnins: o a a Det är avvikt att genomförandet av de handlingsplanerna som finns gällande minskad sjuldrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering säkerställs samt följs upp inom respektive förvaltning. Arbetet och rutinerna med arbetsanpassningar behöver tydliggöras samt dokumenteras för att vara möjliga att följa upp. De höga sjukfrånvarotalen ger också anledning att följa upp sjukfrånvarostatistik nedbruten på exempelvis enhets-/verksamhetsnivå och/eller 5,'rkesgrupper för att ha möjligheten att identifiera strukturella mönster. September 20'17 Lysekils kommun PwC 4av23

219 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Ð t-a Inledníng 2.7. Bakgrund Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för arbetsmiljö inklusive arbetsanpassning och rehabilitering. Detta gälier bl.a. åtgärder som sy{tar till att en sjukskriven person ska återgå i arbete. Forskning visar att en arbetsplats med en god arbetsmiljö har lägre sjukfrånvaro. Chefer och arbetsledare måste också känna till vilka resurser som finns internt och samarbetet med andra parter som företagshälsovård och försäkringskassan måste fungera. Arbetsmiljölagen ger inte besked om vem eller vilka personer i verksamheten som ska tillskrivas ansvaret för arbetet. Det är en intern fråga vars lösning skiftar från organisation till organisation. Under våren zor5 genomförde PwC en granskning av kommunens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering. Granskningen resulterade i ett antal påpekande av brister: a a a a a Det fanns inte fungerande system eller rutiner för att följa upp personer som var sjukskrir,ma eller var föremål för arbetsplatsinriktad rehabilitering. Tlon msnoflioq inrqnnnr.torinoan er cirrl frân\/4rrìn i Ffornrnc firnser de inte Det gjordes inte några centrala sammanställningar av hur sjukfrånvaron såg ut ute i verksamheterna och heller inte sammanställningar av vilket arbete som bedrivs inom arbetsplatsinriktad rehabilitering. Det saknades en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och nämnderna samt beskrivningar av ansvar och roller i förvaltningarna. Resultaten av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen återrapporterades inte till kommunsffrelsen i tillräcklig utsträckning. Den fördjupade granskningen genomförs för att följa upp PwCs granskning från zor5 samt undersöka om det finns någon strategi eller plan för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering som ligger till grund för att bl.a. minska sjukskrivningstalen i kommunen. Denna fördjupade granskning genomförs utifrån revisorernas risk- och väsenllighelsanalys. z.z. Sgfte oehreuísíonsfräga Syftet med granskningen är att granska huruvida kommunen säkerställer sitt arbetsgivaransvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Revisionsfrågan som skall besvaras är: a Säkerställer kommunen sitt arbetsgivaransvar för arbetsanpassning och rehabilitering? Revisionsobjekt är kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. September 2017 Lysekils kommun PwC 5av23

220 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering 2.3. Reuisionskríterìer a Arbetsmiljölagen a Arbetsmiljöverkets föreskrifter 2oo1:1om systematiskt arbetsmiljöarbete. a Arbetsmiljöverkets föreskrifter rgg1tt om arbetsanpassning och rehabilitering a Kommunens policy och riktlinjer 2.4. Kontrolbn&I a Finns en implementerad strategi för att säkerställa arbetsgivaransvar avseende arbetsanpassning och rehabilitering inom valda nämnder? a a a a Finns system och rutiner som är implementerade i praktiken? Utifrån dokumenterade system och rutiner som finns avseende arbetsanpassning och rehabilitering finns det dokumenterade system och rutiner för effektiv uppföljning? Finns en tydlig ansvarsfördelning, rollbeskrivning och mandat mellan kommunsffrelsen och nämnderna? Ger personalorganisationen förutsättningar för att stödja och säkerställa det strategiska arbetet med personal- och kompetensförsörjning? 2.5. Augränsning Granskningen avgränsas till kommunstyrelsen, utbildningsnämnden samt socialnämndens verksamhetsområden under zo16 och fram till granskningstidpunkten 2or7-o1-ol 2.6. Metod Granskningen genomförs genom dokumentgranskning av sagda nämnders styrande dokument avseende arbetsanpassning och rehabilitering (t.ex. policys, process för systematiskt arbetsmiljöarbete, delegationsordning avseende arbetsmiljöansvar, centrala riktlinjer samt styrande och stödjande dokument). Intervjuer har genomförts med förvaltningschefer, verksamhetschefer samt kommunens personalchef. Samtliga operativa chefer inom socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen har fått möjlighet att svara på en enkätundersökning Metod enkätundersökning En webbaserad enkät har skickats ut till operativa chefer inom socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Enkäten innehöll z8 frågor fördelade på sju områden; bakgrundvariabler, strategiskt arbete med arbetsanpassning och rehabilitering, system och rutiner, dokumenterad uppföljning, ansvarsfördelning, förutsättningar, kunskaper och stöd, uppföljning av sjukfrånvaro och arbetsmiljö. I slutet av enkäten fïck även respondenterna möjlighet att tillägga relevanta syrrpunkter i en fritextfråga. Till målgruppen för enkäten, d.v.s. operativa chefer inom socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen, har vi fått en lista med totalt 30 personer. Av dessa har zz personer besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 73 procent. Webbundersökningen genomfördes under zr dagar i juni zor7. September 2017 Lysekils kommun PwC 6av23

221 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Enkätfrågorna har besvarats med svarsalternativ i 4 + t steg enligt fïguren nedan. Resultatet presenteras i grafer, där f?irgf?ilten motsvarar respektive svarsalternativ, även det enligt figuren nedan: Vet ej Färgerna i tabellerna under respektive kontrollfråga nedan, representerar respektive svarsalternativ som angivits ovan. I tabellen värderas svaret "delvis" som negativt och hamnar därför på den vänstra negativa sidan, vilken också visar på de områden som har störst utvecklingspotential. I anslutning till respektive fråga anges antalet "vet ej" svar samt medelvärde uttryckt i tal. Resultatet från enkäten presenteras i Bilaga r. September 2017 Lysekils kommun PwC 7 av23

222 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering S. Grsnskníngsresultut Den totala sjukfrånvaron har under de senaste åren ökat i Lysekils kommun liksom i övriga kommuner i landet. År zore låg sjukfrånvaron på b,g procent i både riket och Lysekils kommun. År zo16 har Lysekil en sjukfrånvaro som är fina procentenheter högre än genomsnittet i övriga landet. Sjukfrånvaron i Lysekil har dock minskat något jämfört med år zor5 då sjukfrånvaron7,g procent. I årsredovisningen från zo16 beskrivs en av orsakerna till nedgången i den kommunala sjukfrånvaron som ett resultat av bland annat en kompetensutbildning i rehabilitering för chefer. Sjukfrånvaron inom socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen skiljer sig väsentligt under zot6. Sjukfrånvaron i socialförvaltningen är 9,t %, vilket högre än genomsnittet i kommunen och i riket. Sjukfrånvaron i utbildningsförvaltningen ar 5,7 %, vilket lägre än genomsnittet i kommunen och i riket. Långtidssjukskrirrningarna skiljer sig också mellan förvaltningarna, men är år zo16 lägre än rikets genomsnitt. Åren 2or4 - zor5låg långtidssjukskrivningarna på procent i kommunen enligt den officiella statistiken. Långtidssjukskrivningarna har därmed minskat markant under det senaste året. Se tabell t nedan. Riket Lysekils kornrnun Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Sjukfrånvaro totalt 6,9 7,3 9,1 5,7 Kvinnor 7,8 9,4 5,8 Män 4,2 5,2 6,6 5,3 Ålder -29 år 8,6 1or3 6,2 3o-49 är -äldre Sjukfrånvaro mer än 6o dagar, andel i procent (%) B 4,5 7,6 9'o 6,7 47,5 45,2 45,7 47,1 Tabell r: Sjukfrånvaro totalt ir zot6 för genomsnitt av kommunerna i riket, Lysekils kommun och per förvaltning Sjukfrånvaron bland kvinnor har under de senaste åren ökat mer än hos män i kommunen. Skillnaden i sjukfrånvarotal mellan kvinnor och män är betydligt större i socialförvaltningen än inom utbildningsförvaltningen. Kommunövergripande är det främst åldersgruppen under z9 år där sjukfrånvaron har ökat under de senaste åren. September 2017 Lysekils kommun PwC 8av23

223 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering 5.7. I(ontrolbnùI t * Fínrz.s en írnplernentercrd strst e g í ftr ø,tt s äker s t illu. erb et s g íu ar ønsu sr su s e - ende qrb etsø;rlip s"s srtíng o ch r eho,bíiíteríng ínotn ua,ldanifunnder? Iakttagelser I Lysekils kommuns "Riltlinjer för arbetsmiljöarbetet" som är antaget av kommunfullmäktige zotí-tz-t5beskrivs kommunens arbetsmiljöpolicy. I arbetsmiljöpolicyn framgår att arbetsmiljön i kommunen ska vara utvecklande och möjlig att påverka för den enskilde medarbetaren samt att en god arbetsmiljö är en förutsättning för att skapa kvalitet och effektivitet i servicen till medborgarna. Det framgår också att arbetsmiljöarbetet ska fokusera på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder samt omfatta arbetsanpassning och rehabilitering där behov fìnns. I Lysekils kommuns rehabiliteringspolicy som senast reviderades zor3-o8-or beskrivs mål och riktlinjer för verksamheten. Det framgår att Lysekils kommun "strävar efter att rehabiliteringsarbetet utformas så att signaler och problemställningar upptäcks och bearbetas så tidigt som möjligt", att det "genom förebyggande insatser skall sjukfrånvaro i möjligaste mån undvikas" samt att kommunen vid sjukfrånvaro ska "ge bästa möjliga stöd för återgång i arbetet". Inom ramen för granskningen har vi tagit del av utbildningsförvaltningcns Handlingsplan for minskade sjuktal och ökadefrisktal daterad 2o1s-1o-1b. Generella orsaker till ohäisa som identifierats är organisationens förmåga att planera för oregelbunden och hög arbetsbelastning. Den generella metoden för att nå god hälsa och trivsel på arbetsplatsen beskrivs genom nyckelorden öppenhet, delaktighet, samarbete, systematik och tydlighet. Socialnämnden har ett mål om att minska sjukfrånvaron. Målet uppnåddes zo16 då sjukfrånvaron minskade fuän 9,4 till 9,r procent. Detta beror enligt nämnden på ett intensifierat arbete utifrån kommunens riktlinjer för sjukfrånvaro och rehabilitering då minskningen främst avser den långa sjukfrånvaron. Förvaltningschefen inom socialförvaltningen har under perioden 2or7-ot-ot till zort-o5-3r gett samtliga verksamheter i förvaltningen i uppdrag att sänka sjukfrånvaro och höja frisknärvaro. Varje chef ska utarbeta en handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron samt arbeta förebyggande för att höja frisknärvaron inom sin verksamhet. Enligt uppdraget finns en strategi för hur arbetet ska genomföras:. Alla chefer skall arbeta i enlighet med rehabiliteringsriktlinjerna som gäller i kommunen. o Personalvårdsronder skall genomföras i syfte att kartlägga hur sjukfrånvaron ser ut och ha möjlighet att arbeta med tidiga förebyggande åtgärder. Företagshälsan är samarbetspartners i detta.. Alla chefer skali ha dialog med sina medarbetare om vilka faktorer som inverkar positivt och gynnande för frisknärvaro samt hur arbetslaget tillsammans skall arbeta för att få en positiv och gynnande miljö på arbetsplatsen. September Lysekils kommun PwC 9av23

224 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Uppföljning av aktueil sjukfrånvaro, tillbud och arbetsskador skall göras vid varje arbetsplatsträff. I intervju med förvaltningschef och verksamhetschefer inom socialförvaltningen framkommer att det främst är uppdraget att sänka sjukfrånvaro samt höja frisknärvaron och att följa de riktlinjer och styrdokument som finns inom området som utgör strategin för att säkerställa efterlevnad avseende arbetsanpassning och rehabilitering. I kommunens årsredovisning för år zo16 beskrivs nedgången i sjukfrånvarotalet som en fö -d av ett intensifierat arbete utifrån kommunens riktlinjer for sjukfrånvaro och rehabilitering, bl.a. genom en minskning av den långa sjukfrånvaron. I årsrapporten beskrivs också en kompetensutbildning i rehabilitering för chefer som en orsak till de minskade sjukfrånvarotalen. Från enkätsvaren (i Bilaga r) framgår att arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är ett utveckiingsområde. Enkäten visar exempelvis att en majoritet av cheferna delvis eller inte alls instämmer i att det sker fortlöpande undersökningar av arbetstagarnas behov av arbetsanpassning och rehabilitering. Enkäten visar även att flera chefer anser att det är möjligt att tidigare påbörja arbete med arbetsanpassning och rehabilitering samt vidta åtgärder när tidiga signaler om specifika behov uppkommer. Av enkätsvaren att döma kan det även sättas upp mål for verksamheten i en högre utsträckning. Arbetet upplevs generellt sett fungera något bättre bland cheferna inom socialförvaltningen Bedömning Det finns kommunövergripande rehabiliteringspolicy samt riktlinjer för arbetsmiljöarbetet. Respektive förvaitning arbetar med egna handlingsplaner för att minska sjukfrånvaron, men det finns ingen kommunövergripande strategi/handlingsplan. En sådan skulle sannolikt bidra till en tydligare styrning i arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning samt ge möjlighet till en enhetlig uppföljning. Chefernas enkätsvar visar att arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är ett utvecklingsområde. Kontrollmålet är delvis uppfyllt. S.z. I(ontrolbnäI z - Fìnns susterll- och rlutír:.er sorn är írnpletnent er ade í pr o,ktíken? Iakttagelser Lysekils kommuns rutiner för rehabilitering finns samlat i ett dokument som är fastställt 2orS-L2-rS av kommunens personalchef. I dokumentet beskrivs inledningsvis hur rehabiiiteringsverksamheten är organiserad i kommunen samt att personalenheten står till förvaitningarnas förfogande som resurs i rehabiliteringsarbetet. I rehabiliteringsarbetet är Heroma med rehabiliteringsmodulen HälsoSAM det främsta dokumentations- och hjälpverktyget. I HälsoSAM sparas samtlig dokumentation i de enskilda rehabiliteringsärendena för att få struktur från att rehabiliteringsutredningen startar tiìl dess att den avslutas. Via HälsoSAM får cheferna också signaler om medarbetarnas sjukfrånvaro och om inplanerade rehabiliteringsinsatser. September 2017 Lysekils kommun PwC 10 av 23

225 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering I dokumentet med de samlade rutinerna (vilka även finns i chefshandboken på kommunens intranät) gäiande rehabilitering finns: o Processkartaöverrehabiliteringsprocessen.. Checklista med tidiga tecken på ohälsa.. Rutiner vid sjukanmälan. o Rutiner för kartläggningssamtal med tillhörande blankett.. Rutiner för rehabiliteringsmöte, rehabiliteringsutredning och rehabiliteringsplan med tillhörande blanketter. o Rutiner för insatser och uppföljning med tillhörande blankett.. Rutin för avslutande av rehabiliteringsarbetet med tillhörande blankett. Blankett för arbetsförmågebedömning a Blankett för rekvisition av företagshälsovård. I de genomförda intervjuerna med förvaltningschefer och verksamhetschefer framkommer en mer eller mindre enig bild av att rehabiliteringsrutinerna upplevs vara kända i organisationen, i alll väsenlligl inrplementerade och en naturlig del av velksamhetens dagliga arbete. En av verksamhetscheferna framhåller rehabiliteringsrutinerna som ett bra stödmaterial, men samtidigt som omfattande och svårhanterligt. HälsoSAM upplevs i allt väsentligt vara ett bra system och stöd i rehabiliteringsarbetet medan dokumentationskravet i rutinerna upplevs som omfattande. Vi har inte tagit del av rutiner och rutinbeskrir,rringar specifikt för verksamheten med arbetsanpassning och i intervjuerna framkommer att detta inte finns. Från enkätresultatet (i Bilaga r) framgår att en majoritet (ca7g procent) delvis eiler inte upplever att de rutiner som idag används för verksamheten för arbetsanpassning och rehabilitering som tillräcldiga och i allt väsentligt implementerade. Det framgår också att dokumentation av mål och rutiner samt system och rutiner för uppföljning av personer som genomför arbetsanpassning eller som är sjukskrivna kan förbättras. Av enkätsvaren att döma finns inga större skillnader mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen Bedömning Vi bedömer att det finns aktuella och tydliga rutiner för utförande och uppföljning av rehabiliteringsinsatser. Enkäten visar att det finns behov av att implementera rehabiliteringsrutinerna ytterligare. I intervjuerna lyftes dokumentationskravet i rutinerna fram som omfattande samt att rutinerna upplevdes som svåra att navigera bland. Vi kan konstatera att det saknas rutiner och rutinbeskrirmingar specifilt för verksamheten med arbetsanpassning. Kontrollmålet är delvis uppfi'llt. September 2017 Lysekils kommun PwC 11 av 23

226 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering S.S. I{ontrollrnûl S - UtílTãn dokutnertters"de sastern och rutíner sotrr frnns cruse ende ørbetsanrpassníng och rehs"bílíteríng finns det dokutnenterade s4stern och rtttínerftr effektíu uppfoliníng? Iakttagelser I rehabiliteringsarbetet används dokumentations- och hjälpverktyget Heroma med rehabiliteringsmodulen HälsoSAM. I och med att samtlig dokumentation i HäisoSAM sparas i de enskilda rehabiliteringsärendena finns möjligheten att följa upp de enskilda ärendena. I arbetet med arbetsanpassning har vi inte tagit del av några rutiner eller uppföljning gällande arbetsanpassningsinsatsernas effekter/resultat. Utifrån de granskade dokumenten samt de genomförda intervjuerna framgår att det inte sker någon samlad uppföljning eller sammanställning av rehabiliteringsåtgärder eller arbetsanpassningsåtgärder inom respektive förvaltning. Det genomförs inte heller någon samlad utvärdering huruvida de genomförda åtgärderna varit effektiva eller ej. I intervju med foreträdare för socialförvaltningen nämns verksamhetssystemet Stratsys som ett verktyg för måluppföljning. Vid granskningens genomförande är det enligt uppgift för tidigt att säga huruvida det går att använda för uppföljning av åtgärdernas effektivitet. Nämnderna följer upp verksamheterna inom respektive förvaltning genom uppföljningsrapporter samt årsrapport. Kopplat till målet om en minskad sjukfrånvaro följs sjukfrånvarotalet inom nämnderna upp i rapporterna. Däremot görs ingen djupare analys av skillnader i sjukfrånvaro mellan exempelvis enheter. I varken de uppföljningsrapporter vi tagit del av eller i årsrapporterna för är zot6 återrapporteras någon uppföljning av rehabiliteringarbetet eller arbetet med arbetsanpassning. Resultaten i enkäten (i Bilaga r) bekräftar den ovan beskrivna bilden. Av enkätsvaren framgår att uppföljningen av arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är ett utvecklingsområde. En majoritet av cheferna upplever delvis eller inte någon övergripande uppföljning av genomförda insatser, åtgärder till följd av genomförd uppfoljning samt dokumentation av uppföljningen. I enkätsvaren finns här inga större skillnader mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen Bedömning Vi bedömer att det inte finns rutiner för uppföljning av det samlade arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning. Det sker inte heller någon samlad sammanställning eller utvärdering om huruvida rehabiliterings- eller arbetsanpassningsinsatserna fungerat. Det saknas även ett ändamålsenligt system för utvärdering av genomförda insatser. Detta medför att det inte finns några dokumenterade utvärderingar om åtgärder faktiskt har effekt för medarbetaren och organisationen och det finns därmed en risk atl insatser genomförs utan att ha effekt. Vi bedömer att det är av vikt att tydliggöra arbetsanpassningens och rehabiliteringens resultat samt synliggöra effekter av genomförda åtgärder. Det är dock möjligt att följa upp enskilda rehabiliteringsärenden via HälsoSAM. September 2017 Lysekils kommun PwC 12 av 23

227 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Sjukfrånvarostatistik följs upp inom respektive nämnd kopplat till målet om en minskad sjukfrånvaro genom uppföljningsrapporter och årsrapporter. Däremot görs däremot ingen djupare analys av skillnader i sjukfrånvaro mellan exempelvis enheter. Kontrollmålet är ej uppfyllt KontrolhnãI 4 - Fínlr.s en tydlíg ornsuo:rsftrdelníng, rollbeskríuníng och rnølndø,t tnelløn kotnrnturztsty r els en o ch nätnndern,a"? Iakttagelser Enligt reglementet för kommunstyrelsen som antogs zot4-tz-t9 ska kommunstyrelsen ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Ur reglementet framgår också att kommunstyrelsen har rätten att överlåta personalpolitiskt ansvar till nämnder/styrelser. I Lysekils kommun finns sedan dokumentet "Fördelning av arbetsmiljöuppgifter till chefer" med tillämpningsanvisningar. Ur dokumentet framgår att arbetsgivaren Lysekils kommuns anställningsmyncìighet för alla anstäìl<la är kommunsffrelsen samt att kommunstyrelsen har fördelat arbetsmiljöuppgifter till respektive förvaltning. Fördelningen sker enligt följande: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunchef Kommunchef Förva ltningschef Förvaltningschef Avdelningschef Rektor/Förskolechef Enhetschef lcke arbetsledande lärare Målsättningen med fördelningen av arbetsmiljöuppgifter är att säkerställa att arbetsmiljöarbetet bedrivs i linjeorganisationen och utgör en naturlig del av det dagliga arbetet. Fördelningen ska också uppfrlla kraven som framgår av interna policyer/ri}tlinjer, lagstiftning och föreskrifter. Fördelningen syftar också till att garantera att dokumentationsplikten uppfflls på ett tillfredställande sätt. Vidare avser fördelningen att klargöra vem som har till uppgift och därmed har rättighet och sþldighet fatta de beslut som krävs för att lagstiftningen ska efterlevas. Det framgår även att en fördelning av en arbetsmiljöuppgift inte innebär att den som ger fördelningen frånsäger sig sitt övergripande ansvar för arbetsmiljön och en tillsyns-, övervaknings- och uppföljningsplikt kvarstår trots förclelningen av arbetsmiljöuppgift erna. September 2017 Lysekils kommun PwC 13 av 23

228 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Ur styrdokumentet framgår även riktlinjer för en korrekt fördelning av arbetsmiljöuppgifter, returnering av fördelning, fördelningsprocessen, uppgiftsfördelning på respektive chefsnivå, kompetenskrav samt rutin/blankett för fördelning och returnering. Gällande arbetsanpassning och rehabilitering åligger det forvaltningschef att: Se till att det inom förvaltningen finns en på lämpligt sätt organiserad rehabiliteringsverksamhet. r Tillse att kompetent ersättare övertar arbetsmiljöuppgifter och befogenheter vid underlydande chefs frånvaro. Gällande arbetsanpassning och rehabilitering åligger det chefer under förvaltningschefen att:. Se till att ett väl fungerande rehabiliteringsarbete bedrivs, samt att uppföljning av ohälsa, olycksfall och tillbud görs.. Klargöra ansvarsfördelningen inom organisationen.. Till förvaltningschef returnera varje arbetsmiljöfråga för vilken man anser sig sakna befogenheter/resurser att vidta erforderliga åtgärder.. Tillse att kompetent ersättare övertar arbetsmiljöuppgifter och befogenheter vid underlydande chefs frånvaro. Därtill framgår att den som tar emot fördelning av arbetsmiljöuppgifter ska: o Vara medveten om vad fördelningen innebär. Kontinuerligt tillse att inneha tillräckliga kunskaper om interna policyer/riktlinjer, lagstiftning och föreskrifter samt vid behov genomgå utbildning inom arbetsmiljöområdet. o Ha kunskap om rättigheten/sþldigheten att returnera en fördelad arbetsuppgift. Personaienheten ansvarar i sin tur med att ta fram aktuella rutiner inom området, t.ex. rehabiliteringsrutiner och rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Därtill står personalenheten till förvaltningarnas förfogande som resurs i rehabiliteringsarbetet, omplaceringar över förvaltningsgränserna ska handläggas av personalenheten och personalenheten kan hjälpa till med utbildningar i HälsoSAM. Vid behov kan personalenheten även medverka i upprättandet av arbetsförmågebedömningen. I de fall där orsaken till ohälsan är arbetsrelaterad kan det vara aktuellt att koppla in Företagshälsovården i rehabiliteringen. Personalenheten fungerar då som länk mellan chef och företagshälsovård och ska därför kontaktas i dessa fall. Detta genomförs enligt den rutin som finns i kommunen. Vid intervjuerna framkommer att roll- och ansvarsfördelningen mellan linjechefer, förvaltning och personalenheten upplevs som otydligt. 81.a. efterfrågas en fördjupad utbildning gällande roller och ansvar samt bättre samverkan kring omplaceringsärenden. September 2017 Lysekils kommun PwC 14 av 23

229 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Enkätsvaren (i Bilaga r) visar att en majoritet av cheferna anser att det delvis eller inte finns en tydlig organisation och dokumenterad ansvarsfördelning för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Av svaren att döma upplevs ansvarsfördelningen generellt sett vara tydligare inom utbildningsförvaltningen Bedömning Vi bedömer att det fînns tydliga beskrir,ningar av ansvarsfördelning för respektive roll vad gäller arbetsanpassning och rehabilitering. Sannolikt kan gränsdragning mellan roller behöva förtydligas för att skapa förståelse för ansvarsfördelning. Granskningen visar att cheferna anser att det finns ytterligare behov av att förfydliga ansvar och roller för verksamheten - något som framkommer i både intervjuer och i enkätresultaten. Kontrollmålet är deivis uppfyllt. S.S. Konttolbnãl S - Ger persortalorgønísstíonert ftrutsättníngørfir o:tt stödjø och sälcerstäilø det strategíska arbetet rned persorto,l- och kotn' petensftrsörjníng? Iakttagelser Inom området för granskningen har personalenheten under de senaste åren tagit fram nya och aktuella rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet samt rehabiliteringsarbetet. Personalenheten finns även som stöd för förvaltningen i enskilda rehabiliteringsärenden i samtliga steg i rehabiliteringsprocessen. Vid intervjuerna framkommer clock att det inte har funnits nâgot strategiskt arbete som dokumenterats kopplat till personal- och kompetensförsörjning under granskningsperioden. Under år zo16 och zott har en satsning på partsgemensamma utbildningar skett i kommunen. Under hösten zo16 och våren zott har alla chefer och sþddsombud i Lysekils kommun att gemensamt genomgått en arbetsmiljöutbildning. Kommun valde att göra satsningen för att skapa goda förutsättningar för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete och för att tillse att chefer och sþddsombud har grundläggande kunskap och kompetens inom arbetsmiljöarbetet. Utbildningen är framtagen av arbetsmarknadens parter genom "Sunt arbetsliv". Utbildningen genomfördes i sex moduler:. Introduktiontill systematiskt arbetsmiljöarbete. Undersökaarbetsmiljön. Riskbedöma.,&tgärda och följa upp. Roller och ansvar. Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Vid intervjuerna uppges att utbildningen varit uppskattad och att den gett fördjupade kunskaper om relevanta lagar och föreskrifter samt till de kommunspecifika rutinerna. Enligt årsplanen för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska nya chefer och sþddsombud September 2017 Lysekils kommun PwC 15 av 23

230 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering anmälas till personalenheten för att genomgå arbetsmiljöutbildning och introduktionsutbildning. Utifrån enkätsvaren (i Bilaga r) framgår att majoriteten av cheferna anser att förutsättningar, resurser och stöd för att bedriva arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering varit delvis eller inte är tillräckliga. I enkätens fritextfråga ffier ett antal chefer även fram en upplevelse av ett otillräckligt stöd från kommunens personalorganisation. Av svaren att döma finns inga större skillnader mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen Bedömning Vi ser det som positivt att det under de senaste åren tagits fram nya och aktuella rutiner för det systematiska arbetsmil;-öarbetet och rehabiliteringsarbetet samt att en satsning på partsgemensamma utbildningar har genomförts. Vår uppfattning är att de har varit nödvändiga och uppskattade. Vi kan konstatera att det inte funnits något strategiskt arbete kopplat till personal- och kompetensförsörjning som dokumenterats under granskningsperioden. Resultatet från enkäten visar att chefernas förutsättningar, resurser och stöd i arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är ett förbäüringsområde. Samarbetet och samverkan mellan förvaltningar och personaiorganisation är också något som behöver utvecklas. Kontrollmålet är ej uppfyllt ß.ekotnrrlter:.dø,tíoner Utifrån våra erfarenheter i granskningen ger vi rekommendationer inom två områden: styrning och uppföljning. 5.6.t. Styrning. I och med de höga sjukfrånvarotalen bör arbetet gällande arbetsanpassning och rehabilitering intensifieras för att skicka tydliga signaler till kommunens medarbetare. En kommunövergripande strategi/handlingsplan för ändamålet skulle förtydliga styrningen. a a a Processen för uppföljning av insatser inom verksamheten för arbetsanpassning och rehabilitering behöver tydliggöras. Detta för att kunna följa upp insatsers effektivitet, men även för att kunna säkerstäiia att föreskrifter efterlevs. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att säkerställa och tydligt kommunicera rolloch ansvarsfördelning för verksamheten för arbetsanpassning och rehabilitering. Kommunstyrelsen behöver säkerställa att en strategi för kommunens personaloch kompetensförsörjning tas fram. Detta för att säkra den nuvarande personalens kompetens, men även inför kommande generationsväxlingar. September 2017 Lysekils kommun PwC 16 av 23

231 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering UppftLjning Det är avvikt att genomförandet av de handlingsplanerna som finns gällande minskad sjuldrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering säkerställs samt följs upp inom respektive förvaltning. Arbetet och rutinerna med arbetsanpassningar behöver tydliggöras samt dokumenteras för att vara möjliga att följa upp. a De höga sjukfrånvarotalen ger också anledning att folja upp sjukfrånvarostatistik nedbruten på exempelvis enhets-/verksamhetsnivå och/eller yrkesgrupper för att ha möjligheten att identifiera strukturella mönster. September 2017 Lysekils kommun PwC 17 av 23

232 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering 4. ßílaga 4.7. Enkätresultst I syfte att komplettera de iakttagelser som framkommit vid intervjuerna har en enkät skickats ut till samtliga enhetschefer inom socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Metoden framgår i avsnitt 2.6.r. Nedan presenteras resultatet från den genomförda enkäten. Under respektive avsnitt redogör vi även eventuella skillnader mellan svaren för socialförvaltningen och utbiidningsförvaltningen Arbetet med arbefscnpassning och rehabilitering Frågorna z-5 behandlade arbetet för att säkerställa arbetsgivaransvaret gällande arbetsanpassning och rehabilitering : z. Det anges mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. Vet ej: 4, Medelvärcle: 2, Arbetstagarnas behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabiìitering undersöks fortlöpande. Vet ej: r, Meclelvärclei 2, När signaler om specifika behov uppkommer hos arbetstagare påbörjas arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering så tidigt som möjligt. Vet ej: r, Medelvärdei 2,9. S. Vid behov vidtas åtgärder för att anpassa arbetssituationen för den enskilde arbetstagarens förutsättningar för arbetet. Vet ej: o, Meclelr'ärcle: 2,59. t -too%"bo%o-6o%-4o%-zoyo o%o zo% 4o%o 6o%o Bo%otoo%" Av svaren framgår att det finns utvecklingsområden gällande arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetstagarnas behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering kan undersökas fortlöpande i en högre utsträckning. Det är fler chefer (ca 55 procent) som menar att det delvis eller inte alls sker fortlöpande undersökningar av arbetstagarnas behov av arbetsanpassning och rehabilitering. Enligt flera chefer är det även möjligt att tidigare påbörja arbete med arbetsanpassning och rehabilitering samt vidta åtgärder när tidiga signaler om specifika behov uppkommer Av svaren att döma kan generellt sett även mål för verksamheten sättas upp i en högre utsträckning. Av svaren att döma upplevs arbetet generellt sett fungera något bättre inom socialförvaltningen. September 20'1 7 Lysekils kommun PwC 18 av 23

233 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering System och rutiner Frågorna 6-ro behandlade befintliga system och rutiner i arbetet gällande arbetsanpassning och rehabilitering: 6. Jag känner till de system och rutiner som finns för att stödja arbetet meci arbetsanpassning och rehabilitering. Vet ej: r, Medelvärde: 8,r9. 7. Jag använder de systetn och rutiner solr.r finns för att stödja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering Vet ej: r, Medelvärde: 3,o5. 8. De rutiner som idag används förverksamheten av arbetsanpassning och rehabilitering är tillräckliga och är i allt väsentligt implementeracle. Vet ej: r, Meclelvärcle: 2,r4. t T 9. Mål och rutiner för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering är dokumenterade. Vet ej: z, Medelvärcle: 2,6. ro. Det finns fungetande system och rutinel för att följa upp persouer som genomför albetsanpassning eller som är sjukskrivna. Vet ej: r, Meclelvärde; 2,b7. -too%o-bo%"-6o%-4o%-2o% o% zo% 4o% 6o% Bo%too% Av svaren framgår att en majoritet (ca 7g procent) delvis eller inte upplever att de rutiner som idag används för verksamheten av arbetsanpassning och rehabilitering som tillräckliga och i allt väsentligt implementerade. Det framgår också att dokumentation av mål och rutiner samt system och rutiner för uppfoljning av personer som genomför arbetsanpassning eller som är sjukskrivna kan förbättras. Av svaren att döma finns inga större skillnader mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. September 2017 Lysekils kommun PwC 19 av 23

234 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering DoktnrcnteraduppföIjning Frågorna rr-16 behandlade system och rutiner för en enkel, dokumenterad och effektiv uppföljning i arbetet gällande arbetsanpassning och rehabilitering: 11. Det genomförs sammanställningar av genomförda arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Vet ej 4, Medeh'ärdei 1,94. I rz. Arbetsförhållanden unclersöks i tillräcklig utsträckning genorn t.ex. enskilcla samtal, personalmöten och skyddsronder. Vet ej: r, Meclelvärcle: 3,r Ansvarig överordnad chef följer regelbundet (n.rinst årligen) upp och analyserar resnltaten av arbetsanpassning och rehabilitering. Vet ej: z, Medelvärde:2,3. r4. Ansvalig överordnad chef följer regelbunclet (minst årligen) r-rpp verksamheten för arbetsanpassning och rehabilitering. Vet ej: z, Medelvärcle'. z,z1. r5. Utefter uppföljningens resultat genornförs är.rdringar av ver-ksamheten vid behov. Vet ej: S, Meclelvärde: 2,o6. I t6. Uppföljningen av verksarnheten med arbetsanpassning och rehabilitering dokumenteras. Vet ej: 3, Medeir,ärcle: 2,53. -too%"-8o%" -6o% -4o% -zooá o'% zoo,4 4oo/" 6o% 8o94 too%" Av svaren framgår att uppföl -ningen av arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är ett utvecklingsområde. En majoritet av cheferna uppiever delvis elier inte någon övergripande uppföljning av genomförda insatser, åtgärder till följd av genomförd uppföljning samt dokumentation av uppföljning. Däremot framgår att en majoritet av cheferna i stort sett anser att arbetsförhållandena i tillräcklig utsträckning undersöks genom t.ex. enskilda samtal, personalmöten och sþddsronder. Av svaren att döma finns inga större skillnader mellan socialforvaltningen och utbildningsförvaltningen. September 2017 Lysekils kommun PwC 20 av 23

235 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Ansuarsfördelning Frågorna r7-r8 behandlade ansvarsfördelning: L7.DeTfinns en tydlig organisation och ansvarsförclelning för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Vet ej: r, Meclelvärde: 2,38. r8. Ansvarsfördelningen för verksarnheteu med arbetsanpassning och rehabilitering finns dokurnenterad. Vet ej: z, Medelvärdei 2,25. I -tooo/o-boo/o -6o% -4o% -zoo,4 o% zo% 4o% 6o% 8o% toooá Svaren visar att en majoritet av cheferna anser att det delvis eller inte finns en tydlig organisation och dokumenterad ansvarsfördelning för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Av svaren att döma upplevs ansvarsfördelningen generellt sett vara tydligare inom utbiidningst'örvaltningcn Förutsättningar, kunskaper och stöd Frågorna behandlade förutsättningar, kunskaper och stöd: r9. Jag har tillräckliga kunskaper om arbetsmiljölagen samt albetsmiljöverkets föreskriftel för att kunna bedriva verksamheten med arbetsanpassnìng och rehabiliteling i en tillräcklig utsträckning. Vet ej: o, Metlelvärtle: e,9. zo. Jag har tillräckliga förutsättningar och lesurser föt' att kunna bedriva verksamheten fär arbetsanpassning och rehabilitering i en tillräcklig r"rtsträckr.ring. Vet ej: o, Medelvär'de: r,9. zr. Vid behov finns möjlighet till utbildning inom arbetsmiljöfrågor som t.ex. arbetsanpassning och rehabilitering. Vet ej: z, Medelvärcle: 2,S8. zz. Vid behov finns tillräckligt stöd från företagshäisovård, arbetstelapeltt och liknancle att tillgä. Vet ej: r, Medelvärcle: 2,3. II I r 23. Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering är organiserad så att det finns tyclliga sar.narbetsfotmer med externa parter (t.ex. Försäklingskassan). Vet ej: 3, Meclelvärde: z. -too%,8o%" -6o% -4o% -zooá o96 zo96 4ooÁ 6o% 8o% too% Av svaren framgår att majoriteten av cheferna anser att förutsättningar, resurser och stöd för att bedriva arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är delvis eller inte är tillräckliga. En majoritet anser att deras kunskaper är tillräckliga. September 2017 Lysekils kommun PwC 21 av 23

236 Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering I enkätens fritextfråga lyfter ett antal chefer även fram en upplevelse av ett otillräckligt stöd från kommunens personalorganisation. Av svaren att döma fïnns inga större skillnader mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen UppþIjning au sjukfrânuaro och arbetsmiljö Frågorna z4-26 behandlade uppfciljning av sjukfrånvaro och arbetsmiljö 24. Del sker en kontinuerlig uppföljning av sjukfrånvaro och dess orsaker. Vet ej: r, Medelvärde: 2, Det görs mätningar kring fysisk och psykosocial arbetsmiljö genom t.ex. medarbetarenkäter eller liknande. Vet ej: r, Medelvär'de: 2, Frågan om sjukfrånvaro tas upp och analyseras i ledningsgruppen. Vet ej: r, Medelvärde: 2,3. -too'%-8ooá -6o% -4o% -zooá ooá zo% 4o% 6o% 8o% toooá Av svaren framgår att majoriteten av cheferna anser att frågan om sjukrånvaro delvis eller inte tas upp i ledningsgruppen. Det finns ett flertal chefer som anser att det inte eller delvis sker en kontinuerlig uppföljning av sjukfrånvaro och dess orsaker samt att det inte eller delvis görs mätningar kring fysisk och psykisk arbetsmiljö. Av svaren att döma upplevs uppföljning av sjukfrånvaro generellt sett sker i högre utsträckning inom socialförvaltningen. September 2017 Lysekils kommun PwC 22 av 23