Expertutlåtande. TIL 13/06/2017 Katja Kircher & Christer Ahlström

Transkript

1 Expertutlåtande TIL 13/06/2017 Katja Kircher & Christer Ahlström Per Carlberg Enhet: Projekt Avdelning: Investering och exploatering Göteborgs stad Trafikkontoret Box Göteborg Frågeställning Trafikkontoret i Göteborg planerar att införa en linbana som en del av stadens kollektivtrafik. En fråga i sammanhanget är påverkan på vägtrafikanter där linbanan korsar vägen och en gondol passerar på m höjd över vägen. Gondolerna har en jämn hastighet av 6 m/s och kommer var 45:e sekund. Problemformulering Vanlig stadstrafik sker i en miljö där det finns många objekt och händelser i nära anslutning till vägbanan. Dessa är inte alltid direkt relevanta för trafiken, till exempel reklamskyltar eller arkitektur. Det unika med den planerade gondolen är att kabinerna rör sig tvärs igenom synfältet, samt att de inte tillhör de objekt som en typisk trafikant i Göteborg är van vid att se. Frågan är alltså om man kan förvänta sig att trafikanternas uppmärksamhet ovillkorligen dras till gondolen på ett potentiellt trafikfarligt sätt. Det kan nämnas att gondoler och skidliftar ovanför vägen är vanligt förekommande i skidorter, till exempel i Alperna. SP244 i Dolomiterna mellan Corvara in Badia och Arabba. Image data 2017 Google. VTI POST/MAIL SE LINKÖPING BESÖK/VISIT OLAUS MAGNUS VÄG 35 TEL +46 (0) FAX +46 (0) WEB FAKTURAADRESS/INVOICE ADDRESS STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUT, FE 254, FRÖSÖN STYRELSENS SÄTE LINKÖPING ORG NR

2 SS243 i Dolomiterna, mellan Colfosco och Passo Gardena. Image data 2017 Google. D254 i Frankrike, nära Cluses. Image data 2017 Google. Teori Forskningen om uppmärksamhet i trafiken är till stor del baserad på bilkörning, men vi bedömer att det i föreliggande fallet även kan användas på andra trafikantgrupper, som lastbilsförare och motorcyklister. Blickbeteende under bilkörning Normalt söker en bilförare aktivt av omgivningen med blicken, och detta sker vanligtvis enligt följande mönster: framåt annat blickmål framåt annat blickmål framåt, etc. [15]. Blicken alternerar alltså mellan riktningen som man kör i och andra saker, vilka kan vara trafikrelevanta, som hastighetsmätaren, speglar, ett trafikljus eller en trafikant som kommer från en sidogata. Det kan också handla om saker som inte direkt är relevanta för körningen, som till exempel en medpassagerare, en reklamskylt, telefonen, eller något annat som står eller rör sig längs vägen, som en reklamskylt. Vad man tittar på och uppmärksammar styrs delvis av föraren (så-kallad top-down ) och delvis av situationen själv (så-kallad bottomup ). Exempel på top-down är när föraren proaktivt försöker upptäcka det som är

3 relevant för framfärden, sätta samman informationen till en mental modell, och beskriver hur situationen med största sannolikhet kommer att utvecklas. Exempel på bottom-up är saker till sin natur är mer lättupptäckta än andra och därmed drar till sig förarens uppmärksamhet [9]. Det perifera synfältet är specialiserat på att upptäcka rörliga saker, vilket betyder att det är sannolikt att en gondolkabin, som rör sig genom periferin, kan dra en förares blick till sig, utan att föraren på förhand hade bestämt sig för att titta på gondolen. Tidigare forskning visar att bilförare i en vanlig trafiksituation uppmärksammar både trafikrelevanta och icke-relevanta objekt [14]. Det har även visats att mer erfarna bilförare i samma trafiksituation uppmärksammar en större andel av ickerelevanta objekt, som kan förklaras med att deras avsökningsmönster är mer effektiva, så att de har mer tid över för att titta på annat [10]. En stor amerikansk studie i vanlig trafik visade att förarna under 20 % av tiden inte tittade framåt, varav blicken under knappt hälften av denna tid var riktad mot objekt inne i bilen [12]. En studie på en svensk motorväg visade att förarna kunde stänga av de visuella intrycken helt under drygt 11 % av tiden [3]. Det är alltså i sig inte nödvändigtvis ett problem om trafikanterna tittar på gondolen. Det viktiga är att allt som är relevant för att kunna göra en korrekt bedömning av trafiksituationen och dess sannolika utveckling har uppmärksammats tillräckligt mycket [4]. Blickarna till gondolen ska alltså inte ske på bekostnad av blickar till saker som måste uppmärksammas. Det finns även forskning som visar att mycket långa blickar (över 2 s) bort från trafiken hänger ihop med en högre olycksrisk [5]. Vanligt är en blicklängd bort från vägen på upp till en dryg sekund, och man drar sig normalt för att titta bort längre än 1.5 s [13]. Jämförelse med andra typer av distraktion Det finns ingen tidigare forskning om visuell uppmärksamhet kopplat till bilkörning och gondoler. Det närmaste man kan komma är när inflygningen till vissa flygplatser korsar en större väg. Där är det vanligt att sätta upp skyltar som varnar bilisterna att det kan komma korsande flygplan på låg höjd. Låg höjd är typiskt omkring 50 m, så situationen är snarlik gondolerna. Vid projekteringen av ett större vägbygge förbi Hamiltonflygplatsen på Nya Zeeland undersökte man om det fanns distraktionsrelaterade problem vid den närliggande Queenstownflygplatsen. Lite anekdotiskt fann man att det inte fanns några problem med att bilförarna blev distraherade av de landande flygplanen. Samtidigt rådde man den Nya Zeeländska motsvarigheten till Trafikverket att undersöka frågan vidare [1]. Till viss del går det också att jämföra med extern distraktion rent generellt. Extern distraktion är när saker utanför bilen drar till sig förarens uppmärksamhet. Enligt amerikansk olycksstatistik sägs ungefär 6 9 % av alla krascher bero på extern distraktion [2]. Det ämne som studerats mest är reklamskyltar. Där han man sett att reklamskyltsrelaterad distraktion inte är något större problem eftersom förarna anpassar reklamskyltsblickarna utifrån den rådande trafiksituationen. I en mer krävande trafiksituation tittar förarna helt enkelt mindre på reklamskyltarna [2]. Andra externa källor till distraktion som kan vara relevanta i sammanhanget är

4 arkitektoniska byggnader och landmärken [8]. Dessa distraktionskällor sägs bidra till ungefär 4 % av krascherna som beror på extern distraktion. Utlåtande Vårt svar baseras på en beskrivning av gondolen samt en animerad visualisering av gondolen ur en bilförares perspektiv. Det gjordes ingen experimentell studie eller någon annan form av datainsamling, utan utlåtandet är en expertbedömning baserat på litteraturen, uppmärksamhetsteori och erfarenheter från egen tidigare forskning.

5 Skärmdumpar från filmen Kan man förvänta sig att gondolen är tvingande på ett sätt som gör att man missar annat som är relevant? Flera faktorer påverkar hur tvingande ett objekt är att uppmärksamma. Vissa hänger ihop med hur objektet ser ut i förhållande till bakgrunden, alltså dess färg, form, kontrast etc. Ju mer objektet sticker ut rent visuellt från bakgrunden, desto mer sannolikt är det att man tittar på det, om man inte har någon särskild uppgift att titta på annat. I detta fall är det också mer sannolikt att man tidigt tittar på objekt som inte passar in i bakgrunden. Om man däremot har som uppgift att leta efter något särskilt i bilden, så minskar eller försvinner effekten [11]. Översatt till gondolen skulle man kunna säga att förarna har som uppgift att fokusera på trafiken. Gondolen hamnar alltså i bakgrunden även om den är visuellt framträdande. Om föraren har tid över, till exempel om trafiksituationen är enkel och den mentala modellen redan är uppdaterad, så ökar sannolikheten att gondolen uppmärksammas, dels för att den är i rörelse, dels för att den sticker ut mot bakgrunden, och dels för att den, i alla fall under den första tiden, kan upplevas som något som inte passar in i den visuella miljön. Rörelser i periferin kan också dra uppmärksamheten till sig. I fallet med gondolen så går rörelsen tvärs över synfältet. Om den hade rört sig i en riktning mot föraren och snabbt expanderat i storlek (så-kallad visual looming), skulle den kunna upplevas som ett hot [7]. Eftersom gondolen syns redan på långt håll, blir blickvinkeln mot gondolen liten, när den först dyker upp i synfältet. Det betyder att föraren inte behöver vända bort blicken så långt från vägen för att titta på gondolen, vilket är en fördel. Kan man förvänta sig att blickarna till gondolen blir längre än 2 s? Som nämnts ovan är bilförare ovilliga att titta bort mer än omkring 1.5 s. Om det behövs längre tid än så att ta till sig informationen brukar förare istället dela upp informationsinhämtningen i flera kortare blickar (så kallad visual time sharing [15]).

6 I normalfallet anpassar sig föraren till situationen genom att planera vad som hinns med och vad som ska göras härnäst [6]. Om trafiksituationen kräver det hoppar man helt enkelt över lågprioriterade uppgifter till förmån för uppgifter som är mer relevanta. I fallet med gondolerna ser vi att det är många gondoler som passerar över vägen. Vi ser också att de syns på långt avstånd och att de rör sig relativt långsamt. Det finns alltså stora frihetsgrader för en förare att titta på gondolerna om hen så vill, och att planera in dessa blickar så att de passar in med de högre prioriterade trafikblickarna. Undantaget är möjligtvis om föraren vill se vad som händer när gondolen försvinner in i lifthuset. Själva försvinnandet sker ju bara vid ett tillfälle, vilket begränsar möjligheterna till anpassning. Om trafiksituationen ändrar sig på ett oförutsebart sätt medan föraren tittar på en gondol kan det förstås leda till en olycka. Det gäller dock oavsett blicklängd, och inte bara blickar till gondolen utan även till andra extra saker (mobiltelefonen, det skrikande barnet, kaffemuggen), och även till trafikrelevanta objekt (backspeglar, hastighetsmätare, blickar över axeln). Möjliga förbättringsförslag Man kan fundera kring om en förenklad visuell miljö kring gondolhuset/ställningen skulle kunna minska risken för långa eller onödigt många blickar mot gondolhuset, speciellt om dessa sker i samband med nerfarten till tunneln, där ljusförhållandena och trafikmiljön ändras. För att inte i onödan locka förarna att titta länge på gondolerna föreslår vi att de görs så detaljfattiga som möjligt, utan onödig text och utan reklam. I likhet med varningsskyltar för lågtflygande flygplan i närheten av flygplaster kan det vara meningsfullt att sätta upp en varningsskylt för gondolen, så att överraskningseffekten och därmed sannolikheten för en ovillkorlig blickvändning till gondolen minskar. Referenser 1. Astral Limited, (2013). Review of aviation impacts of proposed southern links network on Hamilton International Airport, in Review of Southern Links Highway Network. 2. Decker, J. S., Stannard, S. J., McManus, B., Wittig, S. M. O., Sisiopiku, V. P., and Stavrinos, D., (2015). The impact of billboards on driver visual behavior: A systematic literature review. Traffic Injury Prevention. 16 (3): p Kircher, K. and Ahlstrom, C., Evaluation of methods for the assessment of attention while driving. Accident Analysis & Prevention. 4. Kircher, K. and Ahlstrom, C., (2017). Minimum Required Attention: A humancentered approach to driver inattention. Human Factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society. 59 (3): p

7 5. Klauer, S. G., Dingus, T. A., Neale, V. L., Sudweeks, J., and Ramsey, D., (2006). The impact of driver inattention on near-crash/crash risk: An analysis using the 100-car naturalistic driving study data. NHTSA: Washington DC. p Lee, J. D., (2014). Dynamics of driver distraction: The process of engaging and disengaging. Annals of Advances in Automotive Medicine. 58: p Raviv, D. and Joarder, K., (2000). The visual looming navigation cue. Computer Vision and Image Understanding. 79 (3): p Regan, M. A., Young, K. L., Lee, J. D., Gordon, C. P., Regan, M., Lee, J., and Young, K., (2008). Sources of driver distraction, in Driver distraction: Theory, effects, and mitigation, M. A. Regan, J. D. Lee, and K. L. Young, Editors. CRC Press: Boca Raton. p Shinoda, H., Hayhoe, M. M., and Shrivastava, A., (2001). What controls attention in natural environments? Vision Research. 41 (25-26): p Underwood, G., Chapman, P., Brocklehurst, N., Underwood, J., and Crundall, D., (2003). Visual attention while driving: sequences of eye fixations made by experienced and novice drivers. Ergonomics. 46: p Underwood, G. and Foulsham, T., (2006). Visual saliency and semantic incongruency influence eye movements when inspecting pictures. The Quarterly Journal of Experimental Psychology. 59 (11): p Victor, T., Dozza, M., Bärgman, J., Boda, C.-N., Engström, J., and Markkula, G., (2014). Analysis of Naturalistic Driving Study data: Safer glances, driver inattention, and crash risk. Transportation Research Board: Washington, DC, USA. 13. Wierwille, W. W., (1993). Visual and manual demands of in-car controls and displays, in Automotive Ergonomics, B. Peacock and W. Karwowski, Editors. Taylor & Francis: Washington, DC. p Young, K. L., Salmon, P. M., and Cornelissen, M., (2013). Missing links? The effects of distraction on driver situation awareness. Safety Science. 56 (0): p Zwahlen, H. T., Adams, C. C., and DeBald, D. P. (1988). Safety aspects of CRT touch panel controls in automobiles. in Vision in Vehicles II. Nottingham, England: Amsterdam: Elsevier Science Publishers B. V.