Sammanträdesdatum

Transkript

1 1(22) Plats och tid Brandstationen klockan 13:30 16:00 Beslutande Ersättare Geerth Gustavsson (S) ordförande Ulf Ståhl (M) 1:e vice ordförande Alar Kuutmann (V) 2:e vice ordförande Marianne Jonsson (S) Hans Rosengren (S) Eva-Lena Plantin (S) Manar Albanaa (S) ersätter Björn Larsson (S) Bernt-Åke Edlund (M) Håkan Linnskog (M) Paola Monéus (M) Margaretha Westermark (C) Victor Claesson (L) ersätter Ronny Ilhag (MP) Per-Olof Eriksson (L) Fredrik Elf (SD) ersätter Björn Näsman (SD) Rikard Branting (SD) Lena Blomkvist (S) Maria Hind Alias (S) Rafal Wisniewski (M) Utses att justera Håkan Linnskog Justeringens plats och tid Onsdagen den 26 september, miljökontoret Paragrafer Underskrifter... Sekreterare Sara Boëthius Ordförande Justerande... Geerth Gustavsson... Håkan Linnskog 92,93,94,95,96, 97,98,99,100, 101,102,103, 104 Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Miljö- och räddningstjänstnämnden Anslaget sätts upp Anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Miljökontoret Underskrift...

2 2(22) Övriga närvarande Ulf Lindstrand miljöchef/förvaltningschef Sara Boëthius sekreterare Lars Lagebo räddningschef Rosalie Mastola miljöinspektör Lisa Wall miljöinspektör del av mötet Sara Werdelius miljöinspektör del av mötet Ghefar Alhamo språkpraktikant Ulrika Gindemo alkoholinspektör del av mötet Ulrika Kärrvall HR-strateg del av mötet Anne-Louise Sandvik administrativ chef del av mötet

3 3(22) MRN/2018: Ansökan om utdömande av vite Eskilstuna Centrallackering AB Beslut Miljö- och räddningstjänstnämnden ansöker genom bifogat beslut om att förelagt vite i punkterna 1-7 döms ut. Det finns inga skäl för att vitesbeloppet jämkas. Miljö- och räddningstjänstnämnden har i beslut MRN/2018:54 förelagt Eskilstuna Centrallackering AB att inkomma med rutiner till nämnden. Beslutet är daterat och vann laga kraft 24 maj Det här dokumentet är digitalt signerat I vänsterkanten finns en digital signatur som ersätter den vanliga underskriften. Yrkande Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till miljökontorets förslag till beslut.

4 4(22) MRN/2018: Utvecklingsplan för Torshälla Beslut Miljö- och räddningstjänstnämnden lämnar följande yttrande till kommunstyrelsen Ärendet Kommunstyrelsen har remitterat förslag till Utvecklingsplan för Torshälla till miljöoch räddningstjänstnämnden. Av skrivelsen framgår bland annat att en rad förbättringar i Torshälla har kunnat dokumenteras sen Ortsanalysen 2009 som en effekt av den riktade satsningen på ortsutveckling: ökad befolkning, fler företag, fler bostäder, en stärkt kollektivtrafik, ökad upplevd trygghet, utökat utbud av evenemang och aktiviteter, samt en rad fysiska projekt av olika karaktär runt om i staden. Utvecklingsplanen är en konkretisering av Översiktsplan 2030 och kommer efter beslut vara den övergripande planen för Torshällas fortsatta utveckling fram till Utvecklingsplanen utgår från vision Torshällas geografiska område är avgränsning för Torshälla utvecklingsplan vilket inkluderar tätorten och omgivande naturområden inklusive inlandsskärgård. Fokus ligger på stadsrum och stadsliv i de centrala delarna av Torshälla tätort. Målet är att utveckla centrum som nav för Torshälla med omgivning, med bättre förutsättningar för handel, service, kommunikationer och aktiviteter, samt som en del i Eskilstuna kommun palett. Genom att utveckla centrala Torshälla och stärka dess småstadskvaliteter förbättras också möjligheterna att dra nytta av de omgivande områdena för boende, rekreation och besökare. Målet är att skapa ett hållbart och socialt liv till både vardags och fest för invånare och besökare i Torshälla. Förslaget fokuserar främst på tre målbilder: 1. En levande och aktiv småstad för alla 2. En attraktiv miljö för vistelse och rekreation 3. En innovativ plats med fokus på kultur och skapande

5 5(22) Motiv till beslut Nämnden ser positivt på att man tar övergripande grepp om utvecklingen av Torshälla. Torshälla är en del av kommunen rik på resurser i form av kultur, natur och vatten. Torshälla har också ett rikt näringsliv. Miljö- och räddningstjänstnämnden föreslår att man i det fortsatta arbetet med utvecklingsplanen tar fram riktlinjer för hur bebyggelsen utvecklas i närheten av särskilda riskobjekt. I illustrationen från ÖP 2030 på sidan 10 markeras områden i direkt närhet till befintliga verksamhets-/industriområden med kända riskobjekt som prioriterade stråk för ny bebyggelse. Det behöver någon gång i processen tydliggöras vilken typ av bebyggelse som är lämplig var. Detta för att undvika att riskerna i området ökar. Att bygga bostäder eller handel i direkt anslutning till befintliga riskobjekt ökar inte bara riskerna för enskilda utan kommer också begränsa möjligheterna för dem att växa på orten och skulle kunna medföra att verksamheter/industrier tvingas att flytta. Miljö- och räddningstjänstnämnden upplever sammanfattningsvis att planen är välkommen. I det fortsatta arbetet är det ändå viktigt att ta hänsyn till verksamheter med risker. Beslutet skickas till: kommunstyrelsen senast 3 oktober 2018 Yrkande Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till miljökontorets förslag till beslut. MRN/2018:110

6 6(22) 97 Plan för digital utveckling Beslut Miljö- och räddningstjänstnämnden lämnar följande yttrande till kommunstyrelsen Ärendet Kommunstyrelsen har remitterat förslag till Plan för digital utveckling till miljö- och räddningstjänstnämnden. Förslaget till Plan för digital utveckling fokuserar främst på 1. Skapa förutsättningar för ett systematiskt digitaliseringsarbete 2. Modern, effektiv och enkel förvaltning 3. Individuellt anpassad och kvalitativ vård, omsorg och sociala tjänster 4. Digitalisering som förstärker lärandet 5. Smart och hållbar stad Den första planperioden är två år och fokuserar på analys och att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Planen tydliggör behovet av en digital process som grund för ett modernt och effektivt arbete. För varje prioriterat område redovisas kritiska framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Kritiska framgångsfaktorer identifierar vad som är nödvändigt att åtgärda för att uppnå ett bra resultat inom området och utvecklingsområden visar på ett övergripande plan de aktiviteter som bedöms som nödvändiga kopplat till framgångsfaktorerna. Arbetet ska i så stor utsträckning som möjligt ske inom respektive nämnds ordinarie ram och med resurser ur modern kommun. Motiv till beslut I beskrivningen av vad en plan är i kommunens struktur för styrdokument står det att den ska innehålla konkreta mål och riktlinjer. Det är också nämndens första invändning. Planen saknar i någon mån just konkreta mål att ta fasta på i det löpande arbetet utan fokuserar på att förbereda för nästa plan om två år. Beskrivningarna är förhållandevis övergripande och behöver konkretiseras om de ska kunna omsättas i verksamheterna.

7 7(22) Nämnden ser positivt på att man tar ett organiserat övergripande grepp om frågan. Kommunen är en stor organisation och utmaningarna är lika stora. Det finns ett stort behov av kartläggning och analys och kanske framför allt av att fatta modiga beslut om gemensamma stödsystem. Nämnden ser det som viktigt att pågående arbeten med digitala verktyg och utvecklingen av processer som använder sig av dem inte stannar upp under de två åren för planens genomförande. De kommande två åren är väldigt viktiga för utveckling av digitala arbetssätt. Samtidigt är det viktigt att förvaltningar och bolag inte utvecklas åt helt olika håll. Nämndens bedömning är att det blir den största utmaningen med planen. Det känns primärt att fokusera på att skapa effektiva arbetssätt och att i det använda de digitala verktygen samtidigt som man i utveckling av befintliga och nya processer utgår från en digital hantering. Många av verktygen finns redan på plats. Miljö- och räddningstjänstnämnden upplever sammanfattningsvis att planen är välkommen men att det är viktigt att förbereda framtida arbete utan att bromsa pågående utvecklingsarbete för mycket. Beslutet skickas till: kommunstyrelsen senast 3 oktober 2018 Yrkande Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till miljökontorets förslag till beslut. MRN/2018:109

8 8(22) 98 Plan för trygghet och inkludering Beslut Miljö- och räddningstjänstnämnden lämnar följande yttrande till kommunstyrelsen Ärendet Kommunstyrelsen har remitterat förslag till Plan för trygghet och inkludering till miljö- och räddningstjänstnämnden. Förslaget till plan för trygghet och inkludering fokuserar främst på ekonomisk och social trygghet och ett främjande och förebyggande arbete i de sedan tidigare prioriterade områdena. Planen pekar ut samarbete med medarbetare i verksamheter, boende, civilsamhälle, näringsliv och bostadsbolag som lösningen. De övergripande målen är att: - Det främjande och förebyggande arbetet har gjort att andelen som känner sig trygga i stadsdelarna och därmed också i Eskilstuna har ökat. - Det har skett en positiv utveckling gällande utbildning, arbete, anställningsbarhet, delaktighet och attraktivitet i prioriterade stadsdelar. Till det knyts fyra mål kopplade till den strategiska inriktningen: - Attraktiva stadsdelar - Partnerskap mellan civilsamhälle, föreningsliv och näringsliv - Höjd utbildning och yrkeskompetens - Fler i jobb och sysselsättning Arbetet ska i så stor utsträckning som möjligt ske inom respektive nämnds ordinarie ram. Motiv till beslut Miljö- och räddningstjänstnämnden ställer sig positiva till förslaget till plan för trygghet och inkludering Det är bra att övergripande samla arbetet under ett styrdokument.

9 9(22) I den inledande beskrivningen av vad en plan är slås fast att den ska innehålla konkreta mål och riktlinjer. Planen för trygghet och inkludering upplevs inte riktigt så konkret. Det kan innebära att den inte blir så likriktande men å andra sidan kan det skapa kreativitet. Det kommer ändå krävas att alla kommunala verksamheter själva ser möjligheter och utvecklar åtgärder i de prioriterade områdena. Planen ger ändå några viktiga avgränsningar som stöd för förvaltningar och bolags vidare arbete. Beslutet skickas till: kommunstyrelsen senast 3 oktober 2018 Yrkande Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till miljökontorets förslag till beslut. Rikard Branting (SD) och Fredrik Elf (SD) deltar inte i beslutet till förmån att lämna in ett eget förslag till beslut.

10 10(22) MRN/2018: Delårsrapport Beslut Miljö- och räddningstjänstnämnden fastställer den redovisade delårsrapporten för perioden januari-augusti Ärendet Kommunens förvaltningar upprättar delårsrapporter för perioden jan augusti samt prognos för helår med kommentarer. Arbetet är inriktat på helårsprognosen men innehåller även ett delvist periodiserat resultat. Redovisningen av ekonomiskt resultat och målområden enligt verksamhetsplan och årsplan 2018 görs i Hypergene. Skickas till: planeringochuppfoljning.klk@eskilstuna.se senast den 20 september Yrkande Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till miljökontorets förslag till beslut. MRN/2018:137

11 11(22) 100 Svar på remiss - Betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst Beslut Miljö- och räddningstjänstnämnden lämnar följande yttrande till kommunstyrelsen Betänkandet ger en tydlighet för räddningstjänstverksamheten genom nationella mål, ledningsstrategier och metoder som stämmer väl med räddningstjänsten i Eskilstunas arbetsmetoder och tänkta inriktning. Betänkandet höjer och tydliggör ambitionsnivån ytterligare för svensk räddningstjänst. Ärendet Regeringen beslutade den 16 februari 2017 att tillkalla en särskild utredare för att se över kommunernas brandförebyggande verksamhet och räddningstjänst. F.d. regiondirektören Jan-Åke Björklund förordnades till särskild utredare från och med den 1 april Kommunal räddningstjänst bedriver olycksförebyggande verksamhet och genomför räddningsinsatser för att minska skador till följd av bränder och andra olyckor. Dessutom verkar kommunal räddningstjänst tillsammans med andra aktörer för ökad säkerhet och trygghet. I framtiden kan olyckorna bli större och mer komplexa till följd av klimatförändringar, attentat och ett mer sårbart samhälle. Enskilda olyckor kan få omfattande konsekvenser för samhället i stort. Exempelvis har kostnaderna för skogsbranden i Västmanland år 2014 uppskattats till nästan en miljard kronor. Utredningen lämnar förslag för en effektivare kommunal räddningstjänst som skapar bättre förutsättningar att förebygga olyckor och minska skador till följd av olyckor. Motiv till beslut Miljö- och räddningstjänstnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över Betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54). Nedanstående punkter sammanfattar de större förändringarna som föreslås. Målstyrningen bör vara kvar men det behövs mer statlig styrning

12 12(22) Regleringen bör även i fortsättningen utgå från att kommunerna med hänsyn till lokala förhållanden bestämmer hur förebyggande verksamhet och räddningstjänst ska utföras och sätter närmare mål för verksamheterna. För att säkerställa ett likvärdigt och tillfredställande skydd i hela landet behövs dock en starkare statlig styrning. Handlingsprogrammen ska bli likformiga Handlingsprogrammen ska nationellt likriktas för att underlätta jämförelser mellan kommuner och för att förbättra kvalitén i handlingsprogrammen. Kommunerna ska själva bestämma hur handlingsprogrammen ska antas Kommunerna bör själva, utifrån regleringarna i kommunallagen, bestämma hur handlingsprogrammen ska beslutas. Idag beslutar KF om handlingsprogrammen. Styrningen bör justeras Den bristande effektiviteten i den skriftliga redogörelsen enligt 2 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor medför att den bör utmönstras och samtidigt behöver problemen i den kommunala tillsynen adresseras. Ett nytt nationellt mål ska införas Det ska införas ett nytt nationellt mål för den förebyggande verksamheten: Förebyggande verksamhet som staten och kommunerna ansvarar för enligt denna lag ska planeras och organiseras så att den effektivt bidrar till att förhindra eller begränsa skador till följd av bränder och andra olyckor. Särskild vikt ska läggas vid att förhindra människors död och andra allvarliga skador. Tillsynsavgifter Kommunen får idag ta ut avgift för tillsynsbesök som föranletts av bestämmelserna i 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Enligt utredningen är det otydligt vad som innefattas i tillsynsbesök. Kommunen ska därför istället få ta ut avgift för sin tillsyn. Räddningsinsatserna kan förbättras på olika sätt För de medelstora, mer komplexa eller flera samtidiga räddningsinsatser behöver många kommuner utveckla sin samverkan med andra kommuner för effektivare räddningsinsatser. I fråga om de allra största insatserna behöver kommunerna ha förmåga att kunna ta emot externa resurser och skala upp ledningsorganisationen.

13 13(22) Resurser och ledning vid omfattande räddningsinsatser Kommunerna behöver ha förmåga att ta emot och effektivt använda externa resurser vid omfattande räddningsinsatser. Kommunerna behöver också ha förmåga att möta ett utökat ledningsbehov. Detta kräver planering och förberedelse. För att de externa resurserna ska användas effektivt är det en fördel med enhetligare organisation vid räddningsinsatser. Samverkan med aktörer som har samtidiga uppdrag Det behövs en effektivare samverkan mellan kommunal räddningstjänst och andra hjälpaktörer när de samtidigt vid en händelse ska utföra insatser utifrån respektive ansvarsområde. Samverkan med andra hjälpaktörer kan underlättas genom att kommunala räddningstjänstorganisationer blir mer enhetliga. Kommunerna ska redovisa sin förmåga i räddningstjänstverksamheten I handlingsprogrammet för räddningstjänst ska det mer tydligt än idag anges vilken förmåga kommunen, själv eller i samverkan med andra, har för att möta de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Kommunen ska för varje typ av sådan olycka redogöra för vilken förmåga kommunen har att genomföra räddningsinsats. Kommunen ska också redogöra för förmågan att utföra flera samtidiga räddningsinsatser och leda räddningstjänsten i kommunen. Kommunen ska även ange förmågan att genomföra omfattande räddningsinsatser. Krav på rökdykning ska utredas Regeringen bör ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda vilka krav som bör ställas vid rök- och kemdykning i arbetsmiljöhänseende. Kommunernas ledningssystem och märkning av utrustning ska författningsregleras Frågor avseende kommunernas ledningssystem samt märkning av personalens arbetskläder, fordon och annan utrustning bör regleras i författning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska kunna meddela föreskrifter i bägge dessa avseenden. Räddningschefens och räddningsledarens roller och befogenheter förtydligas Fördelningen av befogenheter kan åstadkommas genom att ett nytt begrepp införs i lagen: räddningsledningen. Befogenheterna ska tillkomma räddningsledningen. Det ska vara räddningschefen som beslutar för räddningsledningen men befogenheterna ska kunna delegeras och vidaredelegeras till personer som är behöriga att vara räddningsledare. Det behövs resursstarkare samverkansstrukturer Vissa kommuner behöver utveckla resursstarkare samverkansstrukturer i räddningstjänstverksamheten. Det bör uppställas ett krav på kommunens räddningstjänstverksamhet som i praktiken leder till samverkan med andra kommuner. Det ger frihet för kommunerna att själva välja väg för att samverka. Det finns inte

14 14(22) tillräckliga skäl att införa en närmare reglering om samverkan i kommunernas brandförebyggande verksamhet. Kommunerna ska ständigt upprätthålla övergripande ledning av räddningstjänsten Det ska införas en bestämmelse i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor att kommunerna i sitt ledningssystem ständigt ska upprätthålla övergripande ledning av räddningstjänsten. Kommunerna ska därmed ha förmågan att dygnet runt utöva övergripande ledning. Den övergripande ledningen ska vid samverkan mellan kommuner vara gemensam inom vissa ramar.myndighetsföreskrifter ska kunna meddelas om den närmare utformningen av den övergripande ledningen. Ett nytt behörighetskrav behövs för räddningschefen Med hänsyn till räddningschefens centrala ansvar och uppgifter inom den kommunala räddningstjänsten bör det längre fram införas ett särskilt behörighetskrav för att vara räddningschef i en kommun. Ett formellt behörighetskrav bör i grunden avse utbildningsnivå. Den utbildning som i befintligt utbildningssystem motsvarar den utbildningsnivå som bör ställas på en räddningschef är den universitetsutbildning som leder till en brandingenjörsexamen kombinerad med den påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer som ges av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kommunen som helhet bör ta ansvar (Personalförsörjningen av deltidsbrandmän) Kommunen som helhet och inte bara räddningstjänstorganisationen måste ta ansvar för personalförsörjningen av deltidsbrandmän. Kommunerna rekommenderas att: på central nivå besluta eller införa policys om anställning som deltidsbrandman vid sidan av annan kommunal huvudanställning och utlysa kombinationsanställningar, bedriva ett aktivt personalförsörjningsarbete specifikt för räddningstjänsten, bedriva riktad rekrytering mot grupper som är underrepresenterade i räddningstjänsten, åta sig att ersätta huvudarbetsgivares kostnader för arbetstagares skador som uppkommit vid arbete som deltidsbrandmän, och införa anpassade lösningar för beredskap. Arbetsmarknadens parter bör särskilt verka för att arbetstagare vid sidan av sin huvudanställning ska kunna arbeta som deltidsbrandman. Ett undantag för deltidsbrandmän ska införas i arbetslöshetsförsäkringen Anställningen som deltidsbrandman är särpräglad och de sociala trygghetssystemen är inte anpassade för en sådan anställning. Det är i första hand förhållandet till reglerna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring som inverkar negativt på personalförsörjningen. Vi föreslår att det ska införas ett undantag för deltidsbrandmän vid beräkning av arbetslöshetsersättning.

15 15(22) En ny urvalsgrund till SMO-utbildningen ska införas Urvalsgrunderna till utbildningarna inom området skydd mot olyckor bör kompletteras med en ny urvalsgrund: erfarenhet från annan utbildning. Utbildning till räddningschef och räddningsledare ska utredas Regeringen bör ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att utreda hur framtidens utbildningar för ledning inom området skydd mot olyckor bör utformas. Uppdraget bör omfatta utbildning till räddningsledare, räddningschef och annan ledningspersonal. Uppdraget bör också omfatta om MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer (RUB) bör akademiseras. MSB:s ansvar för tillsyn och stöd förtydligas Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska på nationell nivå främja efterlevnaden av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. MSB ska nationellt samordna kommunernas verksamheter och stödja dem med råd och information. Myndigheten ska utöva tillsyn över kommunerna. MSB ska utöva tillsyn över andra myndigheter i den mån tillsyn inte ska utföras av annan myndighet. Nya ingripandemöjligheter införs Möjligheten för regeringen att vid mycket allvarliga brister inom en kommuns förebyggande verksamhet eller räddningstjänst kunna besluta om ändring i en kommuns handlingsprogram tas bort. Istället ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ges möjlighet till ingripande mot kommunerna i form av föreläggande att åtgärda brister inom förebyggande verksamhet eller räddningstjänst. Myndigheten bör vidare när en kommun inte följt ett föreläggande eller det annars föreligger särskilda skäl ha befogenhet att utfärda föreläggandet vid vite. Kommunerna ska kunna överklaga föreläggandena till allmän förvaltningsdomstol. Statligt övertagande av kommunal räddningstjänst förändras Staten bör även i fortsättningen ha möjlighet att överta ansvaret för kommunal räddningstjänst. Bestämmelsen i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som reglerar detta bör dock förtydligas och begränsas. Den myndighet regeringen bestämmer ska få ta över ansvaret för räddningstjänsten i berörda kommuner vid särskilt omfattande räddningsinsatser eller när det finns synnerliga skäl för ett övertagande. Det bör i förordning anges att det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som får överta ansvaret. En förändring av detta kan behöva ske beroende på utfallet av den pågående utvecklingen inom områdena för höjd beredskap och krisberedskap.

16 16(22) Om det behövs ska MSB bestämma vilken kommun som ska leda en räddningsinsats Om en räddningsinsats berör mer än en kommuns område måste det skyndsamt bestämmas vilken kommun som ska ansvara för insatsen. Det bör vara räddningsledningarna i berörda kommuner som i första hand ska besluta vilken kommun som ska ansvara för ledning av räddningsinsatsen. Om kommunerna inte kan bestämma vilken kommun som ska leda insatsen ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bestämma detta. MSB:s uppdrag ska förtydligas (Statliga förstärkningsresurser) De uppgifter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har när det gäller att bistå med förstärkningsresurser är i huvudsak ändamålsenliga men bör förtydligas i myndighetens instruktion. Myndigheten ska ansvara för att vid begäran leverera hela resursen, istället för som är fallet idag då mottagaren i vissa fall måste begära delar av denna från olika håll. Myndigheten ska också proaktivt kunna förflytta resurserna utifrån nationell riskbild och ha en mer uttalad möjlighet än idag att prioritera var myndighetens förstärkningsresurs ska sättas in. Omfattningen av förstärkningsresurserna bör inte närmare regleras. Nedanstående punkter sammanfattar konsekvenserna av förändringarna enligt utredaren Skyddet mot olyckor Utredningens förslag kommer att leda till att färre dör och färre skadas. Potentialen för de samhällsekonomiska vinsterna är betydande. Kommunerna (Ekonomiska konsekvenser i det offentliga) De direkta effekterna av utredningens förslag bedöms i huvudsak vara kostnadsneutrala på lång sikt. För förslaget att kommunerna ska ha en kontinuerlig övergripande ledning uppskattas dock en total kostnadsökning uppgå till 30 miljoner kronor årligen för kommunsektorn. Utredningen bedömer att 45 miljoner kronor behöver bli föremål för kompensation enligt den kommunala finansieringsprincipen. De indirekta effekterna av att kommunerna till följd av tydligare regler kan se ett behov av att öka sin förmåga kan inte uppskattas, men de eventuella kostnaderna ingår i det kommunala åtagandet idag. Till detta tillkommer kostnader för implementering vars närmare omfattning inte kan bedömas innan myndighetsföreskrifter meddelats, men som ändå bedöms vara begränsade. MSB (Ekonomiska konsekvenser i det offentliga) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får utökade uppgifter som bör finansieras. Utredningen föreslår att myndigheten får ett ökat förvaltningsanslag om 15,8 miljoner kronor.

17 17(22) Staten och de offentliga systemen i övrigt (Ekonomiska konsekvenser i det offentliga) Länsstyrelsernas kostnader beräknas minska med 8,4 miljoner kostnader till följd av att de inte längre ska utföra tillsyn av och lämna stöd till kommunerna. Andra verksamhetskonsekvenser Förbättringarna av kommunernas och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamheter inom området för skydd mot olyckor kan ge positiva sidoeffekter för deras andra verksamheter. Det gäller särskilt beredskapsfunktioner samt annan verksamhet inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och höjd beredskap. Länsstyrelserna mister kompetens till följd av förslaget. Det begränsar länsstyrelserna i utförande av sina övriga uppgifter inom områdena för skydd mot olyckor, krisberedskap och höjd beredskap. Kommunalt självstyre Utredningens förslag innebär inskränkningar av det kommunala självstyret. Inskränkningarna har begränsats i så stor utsträckning som möjligt och går inte utöver vad som är nödvändigt för de ändamål som ligger till grund för förslagen. Företag och andra enskilda Krav för vissa fastighetsägare att lämna en skriftlig redogörelse för brandskyddet tas bort, med mindre administration och kostnader som följd för enskilda. Däremot ges möjligheterna för kommunerna att ta ut något högre tillsynsavgift. Utredningen bedömer att den sammantagna effekten är kostnadsneutral för enskilda. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Författningarna ska träda i kraft den 1 januari Kommunerna får tid till den 1 januari 2021 för att anta nya handlingsprogram och för att uppfylla kravet på ständigt upprätthållen övergripande ledning av räddningstjänsten. Beslutet skickas till: kommunstyrelsen (KSKF/2018:297) senast 3 oktober 2018 Yrkande Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till miljökontorets förslag till beslut. MRN/2018:141

18 18(22) 101 Rättegångsfullmakt för juristerna Beslut 1. Fullmakt ges till chefsjuristen Alexandra Eriksson och stadsjuristerna Anna Forsberg, Göran Heldesten, Kattlin Sanchez Loarte, Birgitta Månsson och Karolina Haeggström att i domstolar och hos andra myndigheter eller annorstädes i varje avseende anhängiggöra, utföra och bevaka kommunens talan. I fullmakten ingår även rätt att förkasta eller anta förlikning eller ackord. 2. Fullmakten innebär även rätt för juristerna enligt punkten 1, att förordna annan i sitt ställe. 3. Fullmakten gäller under förutsättning att inte annat ombud utses för särskilt fall. 4. Utdrag ur beslutsprotokollet ska gälla som rättegångsfullmakt. Ärendebeskrivning Ledning och samordning av kommunens juridiska verksamhet handhas av kommunstyrelsen, som till sitt förfogande har chefsjuristen på kommunledningskontoret och stadsjuristerna på konsult och uppdrag. Med anledning av nyanställning av jurister behöver ny rättegångsfullmakt utfärdas. Kommunens nämnder och bolag har egen processbehörighet. Vill nämnder och bolag använda sig av juristerna som ombud behöver varje nämnd och bolag fatta beslut om rättegångsfullmakt. Fullmakten ger behörighet för juristerna att företräda kommunen genom nämnden i domstolar och hos andra myndigheter. Befogenheten att agera i det enskilda ärendet bestäms av nämnden. Beslutet skickas till: Berörda jurister Yrkande Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till miljökontorets förslag till beslut. MRN/2018:2

19 19(22) 102 Delegationsärenden 2018 Beslut Listorna över delegationsbeslut från 15 augusti 2018 till och med 10 september 2018 från miljökontoret och räddningstjänsten läggs till handlingarna. Ärendet Delegationsärenden från räddningstjänsten rubricerad period redovisas för nämnden och avser beslut av brandingenjör/brandinspektör: Miljökontorets remissyttranden rubricerad period angående hälsoskyddsärende redovisas för nämnden och avser beslut av miljöinspektörer: Maria Hansson Delegationslistorna från miljökontoret rubricerad period redovisas för nämnden och avser beslut av alkoholhandläggare/miljöinspektörer: Andreas Rosen Anna Frode Anna Lindberg Anna Malmqvist Elisabeth Carlsson Emina Jusic Erika Anväg Felicia Liljenmalm Helén Almberg Ing-Mari Bokvist Jenny Fröjd Katja Nesterinen Linda Westerberg Magdalena Goczkowska Maria Hansson Maria Lindberg Robert Grip Robert Janeling Sara Karlén

20 20(22) Sara Werdelius Ulrika Gindemo Veerle Vantomme Yasmin Qais Albazaz Ylva Jonasson Delegationslistorna från räddningstjänsten och miljökontoret rubricerad period redovisas för nämnden och avser beslut angående personalärenden räddningschef/enhetschefer: MRN/2018:3

21 21(22) 103 Ärenden för kännedom 2018 Beslut Nämnden lägger förteckningen daterad 10 september 2018 till handlingarna. Förteckning 1. Miljöprövningsdelegationens beslut 14 augusti 2018 gällande tillstånd för Proton Finishing Eskilstuna AB på fastigheten Källstalöt 1:9 i Eskilstuna kommun. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län lämnar med stöd av 9 kap. miljöbalken tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Tillståndet är en omprövning enligt 24 kap. 5 miljöbalken. Tillståndet omfattar zinkmanganfosfatering, elektrodopplackering och pulverlackering. MMM , MRN/2018:43 2. Miljöprövningsdelegationens beslut 29 augusti 2018 angående upphävande av tillstånd enligt miljöbalken till Assa Industri AB:s miljöfarliga verksamhet på fastigheten Vintergatan 19 i Eskilstuna kommun. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län upphäver med stöd av 24. Kap 8 1 a miljöbalken Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Södermanlands läns beslut den 18 augusti 2004, dnr om tillstånd enligt miljöbalken, till Assa Industri AB, organisationsnummer , att bedriva ytbehandling och mekanisk tillverkning på fastigheten Vintergatan 19 i Eskilstuna kommun. MRN/2018:4

22 22(22) 104 Informationsärenden 2018 Inga ärenden att ta upp på sammanträdet.