Innehåll Delårsrapport 2017 för division Närsjukvård... 2

Transkript

1 Innehåll Delårsrapport 2017 för division Närsjukvård... 2 Sammanfattning... 2 Verksamhet... 2 Produktion... 2 Tillgänglighet... 3 Balanserad styrning... 5 Personal Ekonomi Periodens utfall Årsprognos Ekonomiska handlingsplaner... 19

2 Delårsrapport 2017 för division Närsjukvård Sammanfattning Divisionens chefer och ledningsgrupper genomgår ett kompetensutvecklingsprogram i patient- och flödesorientering. Utbildningen förväntas ha positiva effekter på tillgänglighet, produktion och att skapa hållbara verksamhetsprocesser med patientfokus som också förbättrar arbetsmiljön och skapar ökad arbetstillfredsställelse. Produktionen minskar både avseende antalet vårdtillfällen och vårddagar. Antalet läkarbesök och besök till övriga vårdgivare minskar totalt sett, men inom psykiatrin ökar besöken inom samtliga grupper. Målet för vårdgarantin uppnås ej och ett långsiktigt hållbart arbete krävs för att arbeta mot en köfri vård. Omstruktureringar av vårdplatser har skett på flera sjukhus i länet för att skapa en mer resurseffektiv verksamhet. Utveckling av e-tjänster och distansöverbryggande teknik fortsätter i hela länet och antalet mottagningar som har planerad vård på distans har dubblerats. Divisionen har fortfarande rekryteringssvårigheter och hög personalomsättning inom vissa områden. Den arbetade tiden, antalet anställda övertid samt sjukfrånvaron minskar. Arbetade övertidstimmar och vikarietimmar för sjuksköterskor har delvis ersatts av hyrsjuksköterskor. Åtgärder inom bemanningsplanering och introduktion av nyanställda börjar ge effekt. Behovet av inhyrda läkare är fortvarande ett stort inom primärvården och psykiatrin. Divisionen redovisar en något högre nettokostnadsutveckling för perioden jämfört med föregående år. Resultatet tom perioden har försämrats något jämfört med föregående år medan årsprognosen visar en resultatförbättring med 60 mkr jämfört med Divisionens prognosticerade underskott på 260 mkr kan sammantaget hänföras till egen och inhyrd personal. Verksamhet Produktion Besök Förändring % Läkarbesök ,2% Primärvård ,9% Somatik ,4% Psykiatri ,5% Övriga vårdgivarbesök ,7% Primärvård ,9% Somatik ,4% Psykiatri ,2%

3 Vårdtillfällen Förändring % Totalt ,7% Primärvård ,0% Somatik ,0% Psykiatri ,8% Produktionen minskar avseende antalet vårdtillfällen, antalet läkarbesök och besök till övriga vårdgivare. Totalt sett minskar läkarbesöken inom samtliga närsjukvårdsområden. Inom verksamhetsområde psykiatri ökar antalet läkarbesöken i Piteå och i Sunderbyn. En av anledningarna till minskningen inom primärvården är den omlistningen som skedde i samband nedläggning av Furunäsets hälsocentral. Privata hälsocentraler har nu en större andel av patientunderlaget jämfört med tidigare. Även det totala antalet besök till övriga vårdgivare har minskat totalt sett. Minskningen har varit störst inom primärvården medan besöken till övriga vårdgivare inom somatik och psykiatri ökar. Totalt sett minskar antalet vårdtillfällen med 6,7 procent. Antalet vårdtillfällen ökar inom primärvården. Inom somatiken minskar antalet vårdtillfällen inom samtliga närsjukvårdsområden undantaget Kalix. Omorganisationen vid Sunderby sjukhus har berört samtliga avdelningar inom internmedicin, vilket har medfört att man under vissa perioder har tvingats dra ner på antalet disponibla vårdplatser för att inte äventyra säkerheten. Detta i kombination med den resursbrist som råder kan ses som en förklaring till minskningen av antalet vårdtillfällen. Tillgänglighet Andel som fått läkarbesök inom 90 dagar Avser totalen inom specialiserad vård

4 From 2017 är målet för tillgänglighet inom den specialiserade vården desamma som vårdgarantin dvs. 100 procent av nybesök till läkare och behandlingar ska ske inom 90 dagar. From 2017 ingår samtliga mottagningar i mätningen. Tom augusti har 77 procent fått sitt läkarbesök inom 90 dagar. Det är en försämring med en procentenhet jämfört med samma period föregående år. Under årets andra tertial försämras tillgängligheten enligt samma mönster som föregående år. Samtidigt har antalet genomförda besök ökat med 1,4 procent under samma period. Resultaten varierar stort mellan sjukhusen och kliniker i länet. Vuxenspykiatrin på länsdelsjukhusen, samt hematologi och smärtmottagning vid Sunderby sjukhus ligger stabilt kring målsättningen. De största volymerna av antalet väntade återfinns främst inom lung-och hudsjukvård där tillgängligheten är fortsatt låg. Andel som fått åtgärd/behandlingar inom 90 dagar Inom divisionens verksamheter har 96 procent av patienterna fått sin behandling inom 90 dagar. Det är en förbättring med fem procentenheter jämfört med samma period föregående år. Under samma period har det även skett en kraftig ökning av antalet behandlingar, främst inom vuxenpsykiatrin. Orsaken till detta är att man börjat registera Labo- patienter på ett korrekt sätt.

5 Balanserad styrning Medborgare Divisionens mål Indikator Mått Måluppfyllelse En jämlik och jämställd hälsa Andel listade med genomförd hälsosamtal Riskbedömning avseende levnadsvanor vid depression, ångest och sömnstörningar Riskbedömning avseende levnadsvanor vid diabetes, hypertoni och övervikt Riskbedömning avseende levnadsvanor vid hjärtinfarkt Riskbedömning avseende levnadsvanor vid stroke Öka 60 % 60 % 60 % 60 % Utveckling Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring En jämlik och jämställd hälsa Utförda hälsosamtal ökar något med motsvarande period året innan. Fler hälsocentraler utför hälsosamtal och fler utbildas till hälsosamtalsutförare. Från januari 2017 erbjuds åringar även provtagning av blodsocker och kolesterol, vilket har lett till ökat intresse hos befolkningen att delta i hälsosamtal. Divisionen når ej målet för riskbedömningar inom något av de fyra prioriterade områdena. Resultaten varierar stort mellan sjukhusen och kliniker i länet. Utbildning och informationsinsatser genomförs och arbeten med att se över att rätt sökord används och hur dokumentation ska ske fortsätter.

6 Verksamhet Vårdgarantin ska uppfyllas med fokus på flödeseffektivitet Andelen som nås av vägambulans inom 30 min vid prio 1-uppdrag 90 % Divisionens mål Indikator Mått Målup pfyllelse Utveckling Tid till läkare Akutsjukvård (TTL-median) < 30 min Nytt mått Totala vistelsetiden Akutsjukvård (TVTmedian) < 180 min Nytt mått Andel patienter som får kontakt med hälsocentralen via telefon samma dag (0:an) 100% Andel patienter som bedöms behöva träffa läkare och som får göra detta inom sju dagar (7:an) 100 % Andel patienter som får besök/behandling inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar 100 % Besök 100 % Behandl. Andelen distansbesök och/eller behandlingar ska öka Hälsocentral Specialiserad vård Öka Öka Nytt mått Antal Besök /behandlingar i länet Öka Vårdskadorna ska halveras Andel inneliggande patienter som drabbats av vårdskador, trycksår 0 % Andel läkemedelsgenomgångar i primärvård senaste året, för patienter 75 år och äldre med fem eller fler läkemedel 50 %

7 Andel läkemedelsberättelser 75 år och äldre med fem eller fler läkemedel, utskrivna från slutenvård 75 % Patienten är delaktig i sin vård Antal samordnade individuella vårdplaneringar (SIP) för patienter > 65år Öka med 25 % En personcentrerad vård, där patienten är en i teamet i sin behandling - Andel SIP där den enskilde deltagit i mötet 50 % Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Tillgänglighet - Akut omhändertagande Andelen som nås av vägambulans inom 30 minuter vid prio1-uppdrag ligger stadigt kring 92 procent. Det finns stora skillnader mellan glesbygdsorter och tätort. Måttet tid till läkare (TTL) samt totala vistelsetiden (TVT) på akutmottagningarna är ett nytt mått inom divisionen. Divisionen når totalt målet för mediantiderna. Närsjukvårdsområde Luleå Boden har fortfarande problem att klara tillgänglighetsmålen. Motsvarande data, som redovisas till patientregistret (PAR) vid Socialstyrelsens, visar att de akutmottagningarna vid länsdelssjukhusen ligger i topp när det gäller både TTL och TVT. Tillgänglighet - Primärvården 0:an och 7:an Tillgängligheten inom primärvården handlar dels om andel patienter som får kontakt med hälsocentralen via telefon samma dag, dels andel patienter som bedöms behöva träffa läkare och som får göra detta inom sju dagar. Närsjukvårdens 27 hälsocentraler redovisar stora skillnader på tillgänglighet med ett spann på 66 procent och uppåt. Ingen av hälsocentralerna klarar målet att besvara 100 procent av samtalen samma dag. Fyra hälsocentraler klarar 95 procent eller mer att besvara samtalen samma dag. Ingen hälsocentral klarar målet (100 procent) att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Fem hälocentraler har en tillgänglighet till läkare som överstiger 95 procent eller mer.

8 Tillgänglighet - 90 dagar specialiserad vård Se avsnitt tillgänglighet Digitalisering distansvård Arbetet med att utveckla e-tjänster och distansöverbryggande teknik pågår inom samtliga närsjukvårdsområden. Andelen distansbesök och behandlingar fortsätter att öka, dock har registreringsrutinen varit eftersatt. I dagsläget finns det 12 kliniker (6 st 2016) som har planerad mottagning på distans. Allt eftersom fler kliniker kommit igång med distansvården har även antalet besök dubblerats. Exempel på några pågående aktiviteter vid närsjukvårdsområde Luleå Boden: Lungmedicin har fått ok för att starta upp fjärrövervakning av CPAP-apparater via en molntjänst för att kunna övervaka behandlingen av andningsstörningar. Dietistenheten skall erbjuda de patienter som gör fetmaoperationer uppföljningsbesök via video Fysioterapi startar upp Vård på distans mot hälsocentral för patienter som har behandling i form av lymfterapi. Njurmottagningen genomför uppföljningsbesök på distans mot hälsocentral. Logopedin i Sunderbyn ger vård på distans (RPD i Sunderbyn och patienten är i videostudio på Gällivare/Kiruna sjukhus) Patientsäkerhet Den årliga PPM- mätningen av Trycksår som skedde i våras visade en svag minskning av andelen trycksår. Sedan 2015 har slutenvårdsavdelningarna vid sjukhus och hälsocentraler successivt övergått till att dokumentera riskbedömningar för trycksår endast i VAS (även för undernäring, fall, munhälsa, vårdrelaterade urinvägsinfektioner och blåsdysfunktion). Tidigare skedde dokumentationen både i VAS och i det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Vid analys av följsamhet till den nya ordningen noteras att de flesta riskbedömningarna, > till och med andra tertialet, sker vid inskrivning jämfört med utskrivning, då ca riskbedömningar har dokumenterats. Det är främst enheter inom internmedicin och rehab samt obsavdelningarna vid hälsocentralerna som arbetar systematiskt med att göra riskbedömningar och vidta åtgärder. Andelen riskbedömningar för personer 70 år skiljer sig mellan närsjukvårdsområdena och ligger mellan %. Följsamheten till dokumentation av insatta åtgärder har försämrats. Spridningen ligger på mellan 0-70 % av de patienter som har bedömts ha risk/-er. Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser Andel årliga läkemedelsgenomgångar för listade patienter 75 år med 5 uthämtade läkemedel har ökat med drygt 2 procentenheter under det andra tertialet Snittet ligger nu på 19 procent med en spridning på mellan 4 procent till 53 procent. Flera hälsocentraler har haft stöd av apotekare i arbe-

9 tet vilket kan bidra till det förbättrade resultatet. En annan framgångsfaktor är vikten av tydliga rutiner för läkare och läkarsekreterare kring dokumentationen av läkemedelsgenomgångar och att få spridning av arbetssättet till inhyrda läkare. Målsättningen 2017 är att 50 procent av listade patienter i målgruppen ska få en årlig läkemedelsgenomgång. Jokkmokks hc är ensamma om att uppnå målet, åtföljda av Överkalix och Porsöns hc som nu har passerat 30 procent. För läkemedelsberättelser 2017 är målet att 75 procent av patienterna 75 år med 5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle senaste året ska få en läkemedelsberättelse i slutenvården. Snittet för divisionen ligger på 65 procent vilket är en ökning med fyra procentenheter sedan förra tertialet. Piteå och Kiruna NO klarar målsättningen. Kalix NO fortsätter att förbättra sina resultat och närmar sig 70 procent av patienterna i målgruppen. Sedan förra tertialet är det Luleå/Boden NO som ökat mest genom att gå från 46 procent till 52 procent. Samordnade individuella vårdplaneringar (SIP) för patienter 65 år Den 1 januari 2018 träder den nya lagen om samverkan vid utskrivning av sluten hälso- och sjukvård i kraft. Som stöd för verksamheterna inom regionen och kommunerna ska Lifecare, ett nytt vidareutvecklat IT-system (tidigare Meddix öppenvård) för samordnad vårdplanering användas. Verksamheterna förbereder sig i olika utsträckning och på olika sätt för detta. Vissa vårdavdelningar vid Kalix och Sunderby sjukhus samt hälsocentraler i Luleå och Haparanda kommuner har varit en del av piloten Min Plan under perioden 25 april - 9 juni 2017 och har därigenom börjat arbeta med införandet. En del vårdavdelningar har infört pulstavla för progresskontroll. Vissa hälsocentraler har utsett ansvariga för administrationen av SIP och fast vårdkontakt och/eller samverkat med kommunerna för att tydliggöra praktiska rutiner. Några hälsocentral har anskaffat teknik för att möjliggöra vårdplaneringar via Skype. Slutligen har vissa hälsocentraler arbetat strategiskt med att sätta sig in i lagen och dess konsekvenser medan andra verksamheter efterlyser information om införande och utbildning. Totalt har 280 SIP registrerats i Meddix Öppenvård till och med andra tertialet, vilket är cirka 12 procent fler än motsvarande period förra året. För åldersgruppen 65 år är resultatet 217 utformade SIP i Meddix Öppenvård. Därutöver har ytterligare 26 SIP påbörjats i Lifecare under pilotinförandet. Detta innebär att divisionen hittills inte klarar 2017 års målsättning att öka antalet SIP med 25 procent. Kalix och Gällivare närsjukvårdsområde står för över 70 procent av SIP:arna. I dessa närsjukvårdsområden deltar mer än hälften av patienterna vid SIP-mötena vilket medför att divisionen klarar 2019 års mål på 50 procent patientmedverkan. I 43 procent av SIP:arna framgår det vem som är utsedd till Fast vårdkontakt Kunskap och Förnyelse Divisionens mål Indikator Mått Måluppfyllelse Ett öppet förhållningssätt till utveckling och för- Utbildade processledare Öka Utveckling

10 ändring Utbildade i flödeseffektivitet Öka Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Patient- och flödesorientering Ledskapsprogrammet inom patient- och flödesorientering fortlöper. Under det andra tertialet har varje närsjukvårdsområde hållit stegvis utbildning av enhetschefer, medicinska rådgivare och andra stabsfunktioner enligt trainthe-trainer strukturen, för att hela divisionen ska ha samma förutsättningar att utveckla och leda en flödesorienterad och självförbättrande verksamhet. Totalt har 49 verksamhetschefer och 96 enhetschefer samt 27 medicinska rådgivare och 72 sektionsledare (eller annan stabsfunktion) påbörjat utbildningen. Lokala förbättringsarbeten är påbörjade. Inom expertgrupperna pågår översyn av indikatorer för kol, hjärtsvikt och diabetes som ska presenteras i värdekompasserna för respektive område. Arbetet med att färdigställa arbetet pågår under hösten. Medarbetare Divisionens mål Indikator Mått Måluppfyllelse Sjukdomar som är relaterade till levnadsvanor har minskat Andel inhyrda timmar Minska (läkare) i förhållande till totalt arbetade timmar Andel inhyrda timmar Minska (sjuksköterskor) i förhållande till totalt arbetade timmar Sjukfrånvaro 4,0 % Utveckling Inhyrd personal Andelen inhyrda läkare ligger i snitt på 17 procent. Andelen inhyrda läkare är högst inom akut omhändertagande och primärvård. Kalix och Kiruna har störst andel inhyrda läkare. Anden inhyrda sjuksköterskor ligger på 1,4 procent och är oförändrat sedan årsskiftet Gällivare och Luleå Boden har haft störst andel inhyrda sjuksköterskor. Sjukfrånvaro Se avsnitt personalkostnader.

11 Ekonomi Divisionens mål Indikator Mått Måluppfyllelse Verksamheten anpassas till aktuell intäktsnivå Resultat -70 mkr Utveckling Nettokostnadsutveckling Ekonomisk handlingsplan Minska -250mkr Antal årsarbetare Minska Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Divisionens verksamheter har i uppdrag att reducera sina kostnader med 250 mkr. Av det totala uppdraget är 153 mkr definierat. Enligt prognosen kommer åtgärder motsvarande 91 mkr att effektueras under Nettokostnadsutvecklingen ökar något och ligger nu på 3,3 procent totalt för divisionen. Däremot är nettokostnadsutvecklingen hög inom primärvården. Personal Anställda och arbetad tid Arbetad tid omvandlat till årsarbetare Arbetad tid omvandlat till årsarbetare, rullande 12 mån

12 Antal anställda Totalt arbetad tid och antal anställda Den totala arbetade tiden i divisionen har minskat med 47 årsarbetare tom augusti jämfört med föregående år. Utvecklingen på rullande 12 månader visar att divisionen har minskat med 39 årsarbetare. Störst är minskningen i Kiruna med anledning av reducering av vårdplatser och en dagambulans i Vittangi. Sunderby sjukhus har haft hög personalomsättning som har påverkat både produktion och tillgänglighet. Åtgärder har påbörjats med förstärkt introduktion till nyanställda samt bemanningsplanering utifrån vårdtyngd. Detta har gett goda resultat i form av minskat beroenda av inhyrda sjuksköterskor. Antalet anställda har minskat totalt med 21 personer. Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat med 9 personer och antalet vikarier minskat med 30 personer. Generellt beror minskningen på svårigheter att rekrytera. Ett rekryteringsprojekt riktat till hela malmfältsområdet pågår och även vid Gällivare sjukhus pågår schemaläggningsåtgärder. Vid Kalix sjukhus har vårdavdelningar slagits ihop för bättre bemanningsplanering.

13 Inom primärvården vidareutbildas ett antal sjuksköterskor till AKS som ska möjliggöra än mer kompetens-/uppgiftsväxling från läkare. En utmaning för hälsocentralerna på de konkurrensutsatta orterna är att anpassa bemanningen till listningsläget. Varav övertid rullande 12 mån Varav övertid omvandlat till årsarbetare Övertid Övertiden har minskat med 10,7 procent, motsvarande åtta årsarbetare jämfört med föregående år. Övertiden har minskat samtliga månader med undantag från augusti månad som ökat med fem årsarbetare. Övertiden minskar på alla länsdelsjukhus och minskningen är störst i Kalix. I Luleå /Boden är övertidssuttaget oförändrat jämfört med samma period föregående år. Bristen

14 på vikarier och tillgången till inhyrda sjuksköterskor gör andelen övertid ligger ändå förhållandevis högt. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i divisionen har minskat från 5,63 procent till 5,41 procent från föregående år, varav långtidssjukfrånvaro har minskat med 0,38 procentenheter samtidigt som korttidssjukfrånvaron har ökat något. Sjukfrånvaron har överlag minskat i samtliga närsjukvårdsområden, men det finns enskilda enheter som har hög sjukfrånvaro, främst inom primärvården. Insatser för att minska sjukfrånvaro genomförs på samtliga områden. Ekonomi Periodens utfall Resultatutveckling

15 Divisionen redovisar ett underskott med 186 mkr, vilket är en försämring med 3 mkr jämfört med föregående år. Divisionen har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 250 mkr under För måluppfyllelse krävs att divisionen per augusti månad redovisar ett underskott med högst 123 mkr. Periodens resultat avviker med minus 63 mkr, varav primärvården avviker med minus 55 mkr. De planerade sparåtgärderna har gett effekt motsvarande 48 mkr vilket är minus 12 mkr mot planerat uppdrag per augusti (60 mkr). Kommentarer finns under avsnittet ekonomisk handlingsplan. Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen lägre kostnader för ett antal poster vilket förbättrat resultatet med 39 mkr. Kostnader för egen personal uppvisar en resultatförbättring med 24 mkr. Lägre övertidsarbete samt färre anställda vikarier och timanställda har bidragit till resultatförbättringen. Köp av riks och-regionsjukvård visar totalt en resultatförbättring med 2 mkr. Divisionen har högre kostnader för regionsjukvården vid NUS men samtidigt lägre kostnader för köp av rikssjukvård. Ett nytt avtal och lägre kostnader för inköp av PCI-material har påverkat sjukvårdskostnaderna positivt och visar en resultatförbättring med 4 mkr. Divisionen har haft ökade intäkter för utskrivningsklara patienter främst på Sunderby sjukhus samt återbetalning av moms för inhyrd personal vilket har förbättrat resultatet med 7 mkr respektive 2 mkr. Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen oplanerade kostnadsökningar vilket försämrar divisionens resultat med 86 mkr. Bristen på ordinarie personal ersätts i större utsträckning med inhyrd personal. Resultatförsämringen förklaras av framförallt fler inhyrda läkartimmar inom samtliga verksamhetsområden för att täcka upp vakanser. Inom primärvården har ett nytt avtal tecknats i år om fasta läkarlinor. En kombination av dyrare avtal samt volymökning på grund av oplanerade personalhändelser bidrar till resultatförsämringen. Divisionens resultat för inhyrd personal har försämrats med 39 mkr. Vårdvalsersättningen inom primärvården visar totalt en resultatförsämring med 15 mkr. Lägre ersättning för nollbesök jämfört med föregående år har påverkat resultatet negativt med 10 mkr, vilket förklaras av en budgetteknisk åtgärd. Jämfört med föregående år har regionens hälsocentraler färre listade invånare vilket delvis beror på en annan geografisk indelning jämfört med föregående år. Resultatförsämring uppgår till 5 mkr. Divisionens samlade läkemedelskostnader inkluderat rabatter och statsbidrag har sammantaget ökat och försämrar resultatet med 11 mkr. Den största kostnadsökningen avser cancerbehandlingar som sker på våra mottagningar. En opåverkbar kostnad som ökat kraftigt avser kirurgiskacytostatikabehandlingar. De ordineras av länssjukvården och utförs på länsdelssjukhusen. Resultatförsämringen för divisionen uppgår till 6 mkr. Utbetalda ersättningar till privata vårdgivare på taxa har ökat och påverkar resultatet negativt med 2 mkr. Inom vår egen produktion har färre besök och vårdtillfällen inom samtliga verksamheter jämfört med föregående år (undantag vuxenpsykiatri) försämrat resultatet för patientintäkter med 4 mkr. För övriga intäkter och kostnader redovisar en resultatförsämring med 6 mkr.

16 VO Nettoutfall (mkr) Nettoutfall (mkr) Nettokostnadsutveckling 17.08/ Resultatmål (mkr) Resultat (mkr) Prognos NO Luleå-Boden , ,5 3,1 % -82,4-109,8-152,6 NO Kiruna -104,9-103,8 1,1 % -8,0-10,2-17,1 NO Gällivare -174,3-172,5 1,0 % -4,7-5,6-8,2 NO Piteå -328,3-327,3 0,3 % -16,9-23,5-29,8 NO Kalix -177,1-165,4 7,1 % -18,8-35,9-53,5 NO Div gem -116,5-100,6 15,8% 7,7-1,0 0,8 Totalt , ,1 3,3 % -123,1-186,0-260,4 Varav Primärvård -176,5-138,2 27,7 % 0,0-55,0-68,6 Manuell justering av felaktig bokföring av läkemedel* 2,2 Justerat resultat i regionens delårsrapport -123,1-183,8-260,4 *Manuell justering tillagd av centrala ekonomi-och planeringsenheten Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen följs upp varje månad på samtliga organisatoriska nivåer i divisionen. Sammantaget har divisionen en något högre nettokostnadsutveckling under 2017 (3,3 procent) vid jämförelse mot föregående år (3,0 procent). Detta förklaras av att kostnader för egen personal och lab analyser är oförändrade samt att kostnader för sjukvårdsmaterial är lägre jämfört med föregående år. Som tidigare redovisats har divisonen en kraftig ökning (21 procent) av inhyrd personal. En ändrad redovisning av stimulansmedel har också bidragit till en högre nettokostnadsutveckling.

17 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter: Under året har Migrationsverket dragit ned antalet asylplatser i länet vilket innebär att asylintäkter vid hälsocentralerna beräknas minska med 15 mkr. Under sommaren har kvotflyktingar från Italien och Grekland börjat flygas in till länet för snabbutredning för vidare utplacering på olika boenden. Ingen fast ersättning utgår utan enbart en rörlig ersättning för hälsoundersökningar. Både öppenvårdsbesök och antal vårdtillfällen minskar vilket försämrar patientintäkterna med 4 mkr. Däremot beräknas ersättningar för utskrivningsklara patienter öka med 6 mkr. Ersättningar för nationella satsningar så kallade stimulansmedel är högre i år på grund av försenade aktiviteter från föregående år. Ersättningarna är överförda från 2016 och påverkar intäkterna med 9 mkr. Lägre kostnader för Hepatit-C ger lägre statsbidrag med 3 mkr. Verksamhetens kostnader För att klara uppdraget finns fortsatt behov av inhyrd personal, främst distriktsläkare, men även specialistläkare inom akut omhändertagande, psykia-

18 tri, neurologi samt invasiv kardiologi (PCI). Behovet av inhyrda sjuksköterskor finns vid psykiatrin, akut omhändertagande och till vissa internmedicinska avdelningar vid Sunderbyn och Gällivare. Kostnader för riks-/ och regionsjukvård prognostiseras till en lägre kostnad i år. Förra året höga kostnader orsakades av ett fåtal dyra vårdtillfällen (ECMO-patienter) beräknas utebli i år. Övriga kostnader och tjänster minskar. Genom bättre upphandling så har kostnader för sjukvårdsmaterial minskat inom främst hjärtsjukvården vid Sunderbyn. Överföring av ansvaret för medicinteknisk utrustning till Länsteknik har medfört att divisionen har minskat sina kostnader för reparationer och underhåll. Minskade lokalytor sänker hyreskostnaderna samt ett bättre nyttjande av distansteknik bidrar till att kostnader för resor och logi minskar. Årsprognos Divisionens uppdrag att under 2017 minska kostnader för att klara ett resultatmål (-70 mkr) kommer ej att uppnås. Prognosen visar ett underskott med 260 mkr, vilket är en resultatförbättring med 60 mkr jämfört med Resultatet avviker med 190 mkr utifrån resultatkravet. Divisionens prognostiserade underskott kan sammantaget och förenklat hänföras till personalkostnader för egen och inhyrd personal. Förändringen jämfört med föregående år förklaras av De planerade åtgärderna enligt närsjukvårdsområdenas handlingsplaner beräknas reducera kostnaderna med 91 mkr vilket är minus 159 mkr mot planerat uppdrag för 2017 (250 mkr). Divisionen har lämnat kommentarer, se avsnitt ekonomiska handlingsplaner. Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen lägre kostnader för ett antal poster vilket förbättrat resultatet med 18 mkr. Köp av färre dyra vårdtillfällen utanför länet beräknas förbättra resultatet med 7 mkr. Köp av sjukvårdsmaterial fortsätter att minska och bidrar till en resultatförbättring med 3 mkr. På intäktssidan finns en resultatförbättring med 6 mkr, då ersättningar för utskrivningsklara patienter ökar (3 mkr) och återbetalning av statsbidragsmoms (3 mkr) vilket beror på mer inhyrd personal än föregående år. Även personalkostnaderna kommer att förbättra resultatet med enbart 2 mkr. Det beror på att divisionen kommer att i större utsträckning under hösten nyttja personal för att genomföra olika aktiviteter inom nationella satsningar. Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen oplanerade kostnadsökningar vilket försämrar divisionens prognostiserade resultat med 49 mkr. Kostnadsökningar prognostiseras för inhyrd personal som beror på en kombination av volym- och prisökning. Resultatförsämringen beräknas till 41 mkr. Vidare så prognostiseras en kostnadsökning för läkemedel inklusive rabatter och statsbidrag. Ökningen finns främst inom behandlingar inom cancervården på samtliga sjukhus men även kostnader för receptläkemedel ökar. Resultatförsämringen uppgår till 17 mkr varav drygt 7 mkr är ordinerade av länssjukvården. Vårdvalsersättningen minskar och beräknas försämra resultatet med 7 mkr. Övriga intäkter beräknas förbättra resultatet med 16 mkr. Det beror bland annat på minskade pa-

19 tientintäkter och asylersättningar samt ökade projektintäkter och ersättningar för nationella satsningar. Ekonomiska handlingsplaner Utifrån direktiv från regionledningen har division Närsjukvård i uppdrag att vidta åtgärder som sänker kostnaderna med 250 miljoner kronor för att under 2017 minska underskottet till minus 70 mkr. Varje närsjukvårdsområde har en ekonomisk handlingsplan och fördelat uppdrag som ska sänka kostnaderna. Det innebär att det finns framtagna åtgärder motsvarande 153 mkr av de 250 mkr som divisionen fick i uppdrag. Utfallet per augusti visar att divisionen reducerat sina kostnader med 48 mkr per augusti och effekten för 2017 är beräknad till 91 mkr. Resultaten tillsammans med nettokostnadsutvecklingen följs upp varje månad enligt framtagen rutin. Verksamhet Uppdrag helår 2017 Uppdrag perio d 2017 Utfall perio d 2017 P ro gno s 2017 NO 64 Luleå-B o den 140,0 26,8 31,0 53,5 NO 65 Kiruna 9,6 3,8 1,2 3,3 NO 66 Gällivare 9,5 3,6 1,3 3,6 NO 67 P iteå 31,0 14,2 8,0 19,7 NO 68 Kalix 28,0 10,4 4,2 8,0 NO 69 Divgem 31,6 1,6 1,9 2,7 T o talt 249,7 60,4 47,6 90,8 Luleå-Boden: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 140 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 97 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera kostnader med 10 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 5 mkr. Prognosen pekar på att enbart 3 mkr kommer att reduceras i år genom lägre kostnader för personal. Verksamheten klarar inte att minska labkostnaderna på grund av försenad uppstart med patientnära analyser på akutmottagningen. Internmedicin har i uppdrag att reducera 44 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 40 mkr. Prognosen pekar på att verksamheten klarar att reducera kostnaderna med 20 mkr under året. Uppdraget att reducera inhyrda läkare inom KC hjärtsjukvården är inte möjligt under 2017 utan reduceras först under Det pågår utbildning av egen personal som kan utföra PCIbehandlingar. Från juni månad har köp av inhyrda sjuksköterskor upphört inom hjärtsjukvården. Internmedicin-geriatrik klarar inte sitt uppdrag med att reducera kostnaderna för inhyrd personal. Brist på neurologläkare samt avdelningssjuksköterskor, främst på natten, orsakar stora fördyringar. Verksamheten klarar inte heller att reducera kostnader för lab, blod och läkemedel enligt plan. KC infektion/hud/lunga/reuma kommer delvis att reducera inhyrda läkare och sjuksköterskor. Kostnader för rekvisitionsläkemedel inom reumatologen fortgår med utbyte till ett billigare alternativ. Inom KC rehab finns i planen ökade intäkter för MMR och TMU. Försäkringskassan har tillfälligt stoppat beställningarna och därmed uteblir intäkterna. Vuxenpsykiatrin har i uppdrag att reducera 14 mkr och i dagsläget är 7 mkr av dessa identifierade. Prognosen visar att verksamheten kommer att reducera kostnader för personal men inte fullt ut för inhyrda sjuksköterskor. Den be-

20 räknade kostnadsreduktionen uppgår till 5 mkr. Primärvården i Luleå/ Boden har i uppdrag att sammantaget reducera kostnaderna med 35 mkr varav 18 mkr är identifierade. Prognosen pekar på att hälsocentralerna kommer att minska kostnaderna med 12 mkr under Planering och genomförande av sammanslagning av fyra hälsocentraler till två pågår. Den ekonomiska effekten beräknas först under I handlingsplanen för Luleå-Boden finns även att kostnader för riks-och regionsjukvård ska minska med 11 mkr genom lägre kostnader för rikssjukvård. Prognosen pekar på att kostnaderna totalt kommer att minska med 4 mkr. Orsaken är att kostnader för regionvård har ökat samt höga kostnader för enstaka dyra vårdtillfällen (transplantationer) vid Sahlgrenska. Uppdraget att minska kostnaderna för specialistläkemedel inom internmedicin uppgår till 17 mkr. Effekten av byte av preparat främst inom medicin och lunga beräknas uppgå till 10 mkr under Kiruna: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 10 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 6 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera kostnaden med 2 mkr och samtliga åtgärder är identifierade. Ett nytt jouravtal mellan Kiruna hälsocentral, Norrskenets hälsocentral och samjouren är försenat och kommer att reducera kostnaden först från Internmedicin ska reducera kostnader med 3 mkr och samtliga åtgärder är identifierade. Förtätning av vårdplatser till en avdelning är genomfört och den ekonomiska effekten beräknas bli 2 mkr i år. Primärvården och Kiruna hälsocentral har i uppdrag att reducera kostnaden med 1 mkr för att nå en budget i balans. Hälsocentralen kommer att klara sitt ekonomiska uppdrag på grund av en bättre sommarplanering. Staben och närsjukvården gemensamt har i uppdrag att reducera kostnaderna med 4 mkr varav åtgärder motsvarande 0,4 mkr är definierade. Staben ska reducera personalkostnaden med 0,4 mkr och den planerade effekten är beräknad till 0,3 mkr under Gällivare: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 10 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 5 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera 2 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Uppdraget att reducera inhyrda sjuksköterskor kan inte genomföras. I Gällivare råder stor brist på sjuksköterskor vilket gör det svårt att bedriva verksamhet utan inhyrd personal. Internmedicin har i uppdrag att reducera kostnaderna med 1 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Enligt plan ska vårdavdelningarna bemannas med ordinarie sjuksköterskor och inhyrd personal ska enligt prognosen minska med 1 mkr. Primärvården har i uppdrag att minska kostnaden med 2 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Från och med september kommer Pajala hälsocentral att ha färdigutbildade AKS-sjuksköterskor, som självständigt bedömer egna patienter under jourtid. Jourkostnaden för inhyrda läkare kommer därmed att minska enligt plan. Staben och närsjukvården gemensamt har i uppdrag att reducera kostnaderna med 5 mkr varav 4 mkr är definierade. Staben ska minska personalkostnaden med 1 mkr vilket kommer att uppnås. Piteå: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 31 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 26 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera kostnaderna med 3 mkr varav åtgärder motsvarande 2 mkr är identifierade och avser inhyrd personal. Införandet av tre semesterperioder har underlättat bemanningsplaneringent och uppdraget att reducera inhyrd personal kommer att uppnås. Internmedicin ska reducera kostnaderna med 5 mkr och

21 i dagsläget är 1 mkr identifierade. De planerade åtgärderna för att minska kostnader för övertid, sommaravtal och inhyrd personal har inte varit möjlig på grund ansträngt vårdplatsläge under sommaren. Den ekonomiska effekten beräknas uppgå till 1 mkr. Vuxenpsykiatrin har i uppdrag att reducera kostnaderna med 11 mkr och samtliga åtgärder är identifierade. Inom länspsykiatrin har en neddragning av disponibla vårdplatser från 1 juni genomförts vilket beräknas minska personalkostnaderna med 2 mkr. Utfasningen av inhyrda läkare inom vuxenpsykiatrin sker i reducerad omfattning och den ekonomiska effekten beräknas till 4 mkr. Primärvården ska reducera kostnaderna med 12 mkr. Samtliga åtgärder är identifierade. Inom primärvården ska ett antal hälsocentraler reducera sin bemanning och därmed minska kostnaderna för egen personal och inhyrda läkare. Prognosen visar att totalt kommer 11 mkr att reduceras. Kalix: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 28 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 16 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera kostnaderna med 7 mkr varav 3 mkr är identifierade. Ny verksamhetschef har precis påbörjat en översyn av uppdraget för och anpassa verksamheten enligt uppdrag. Internmedicin har i uppdrag att reducera 14 mkr och åtgärder motsvarande 9 mkr är identifierade. Kostnaden för inhyrda läkare har minskat och randande läkare är nu på plats. Effekten beräknas uppgå till 3 mkr. Reducering av inhyrda läkare har inte skett i planerad omfattning då verksamheten inte klarar av att bemanna med egna läkare som förväntat. En sammanslagning av vårdavdelningar samt reducering av disponibla vårdplatser för en bättre bemanningsplanering kommer att reducera kostnaderna med 1 mkr mot planerat 3 mkr. Detta på grund av ett stort antal uppsägningar bland sjuksköterskor. Helårseffekt uppnås under Primärvården har i uppdrag att reducera kostnaderna med 6 mkr varav 2 mkr är definierat. Ökade personalkostnader under sommaren innebär att den ekonomiska effekten blir något försämrad. Närsjukvårdsstaben ska reducera kostnaderna med 1 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Personalkostnaderna beräknas minska med 0,5 mkr under Helårseffekten kommer att uppnås Divisionsgemensamt: Det ekonomiska uppdraget beräknades enligt prognos oktober Eftersom årsresultatet blev betydligt sämre uppstod en differens. Denna differens (29 mkr) lades därför ut som ett uppdrag på divisionsgemensamt. Åtgärder motsvarande 3 mkr är definierade och avser reducering av personalkostnader vilket kommer att effektueras under 2017.

22 Ekonomiska effekter av åtgärder mot inhyrd sjukvårdspersonal (Mkr) En årsplan på kliniknivå för minskning av inhyrda är upprättad med rak periodisering över året. Det är svårt att göra annan periodisering då behovet av inhyrd personal varierar över året och att månadsvis analysera utfallet mot sparplan. Jämförelse med föregående år är lika viktigt att beakta. Verksamhet U p p d rag helår U p p d rag p erio d U t f all ack p erio d Pro g no s NO 64 Luleå-B o den 14,5 2,3 3,3 2,6 NO 65 Kiruna 0,2 0,1 0,0 0,0 NO 66 Gällivare 4,1 2,7 0,0 2,6 NO 67 P iteå 15,5 9,3 6,7 9,9 NO 68 Kalix 7,3 4,8 1,5 4,1 NO 69 Divgem 0,0 0,0 0,0 0,0 T o talt 41,6 19,2 11,5 19,2 Divisonen har i uppdrag att minska inhyrd personal med 42 mkr. Prognosen pekar på att verksamheterna kommer att minska kostnaderna med 19 mkr under Luleå-Boden klarar inte uppdraget inom verksamheterna internmedicin och vuxenpsykiatri, vilket har beskrivits tidigare i rapporten. I Piteå fortsätter reduceringen av inhyrda läkare under hösten inom vuxenpsykiatrin och primärvården. Inom akut omhändertagande i Kalix pågår rekrytering av läkare vilket kommer att minska inhyrda stafettveckor under hösten. Divisionen har också oplanerade kostnadsökningar för inhyrd personal som beräknas uppgå till 40 mkr. Oförutsedda personalsituationer som uppstod under hösten 2016, bland annat tillfällig frånvaro för randning samt sjukdom, innebär att divisionen har högre kostnader i jämförelse med föregående år. En bekymmersam läkarsituation inom vuxenpsykiatrin, Luleå-Boden innebär att kostnaderna beräknas öka med 15 mkr för inhyrda. En ökad brist på sjuksköterskor vid Beroendecentrum ersätts också med inhyrd personal. Inom internmedicin är orsaken främst en tillfällig frånvaro av PCI-operatörer i Sunderbyn. Från 2017 har ett nytt avtal tecknats om fasta läkarlinor för primärvården. Dessa avtal är dyrare men ger en bättre kontinuitet. Kostnadsökningen fördelar sig mellan akut omhändertagande (6 mkr), internmedicin (8 mkr), vuxenpsykiatri (16 mkr) och primärvård (10 mkr).

23 Åtgärder för att uppnå ekonomiskt resultatmål Alla verksamhetsområden deltar i ledarskapsprogrammet Patient- och flödesorientering. Flera har redan nu inplanerat fortsatt förvaltning av kunskap och metoden för att förbättra patientflöden och på sikt en lägre kostnadsutveckling. Fortsatt arbete med kompetensväxling samt samverkan mellan hälsocentraler kring utveckling av nya arbetssätt pågår. Konkreta tidssatta planer finns för att minska beroendet av inhyrda sjuksköterskor. Ett aktivt arbete pågår i divisionen för att minska inhyrda distriktsläkare inför Ett annat område är att utveckla metoder och mått för att följa upp relationen mellan personalresurser och produktion. Divisionen har identifierat ytterligare åtgärder utifrån det ekonomiska uppdraget 2017 motsvarande 41 mkr. Eftersom åtgärderna inte kommer att ge effekt under 2017 så ingår de inte som definierat uppdrag. Uppdragen till närsjukvårdscheferna fördelar sig enligt nedan. Verksamhet Ytterligare uppdrag helår 2017 NO 64 Luleå-Boden 19,0 NO 65 Kiruna 1,5 NO 66 Gällivare 3,5 NO 67 Piteå 5,0 NO 68 Kalix 12,5 NO 69 Divgem 0,0 T o talt 41,5. Investeringar Kommentar Utfall 2017 Beräknad Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2017 Utfall beslut före 2017 Utfall Summa årsprognos för investeringar Inventarier 18,7 4,9 3,1 8,0 16,0 Närsjukvården totalt 18,7 4,9 3,1 8,0 16,0