Undvik ehec-smitta med kunskap

Transkript

1 FOTO: Undvik ehec-smitta med kunskap Kommunikationsstöd för minskning av ehec DECEMBER

2 Innehåll Undvik ehec-smitta med kunskap... 3 Budskap och råd till olika målgrupper... 6 Tips inför kommunikationsinsatser...11 Myndigheternas och organisationernas roller...13 Frågor och svar om ehec

3 Undvik ehec-smitta med kunskap Om projektet Bakterien ehec kan spridas till människor från idisslare såsom kor och får, från den miljö de vistas i, samt från vissa livsmedel. Tidigare erfarenheter och pågående studier visar att bakterien ofta förekommer där det finns många djur och djurgårdar inom ett begränsat område. I vissa av dessa områden är speciella varianter av ehec-bakterier mer vanligt förekommande hos djuren. Dessa varianter ger oftare upphov till allvarligare sjukdomssymtom hos människa än andra, och det finns risk för allvarliga utbrott av sjukdom. Områden med ökad förekomst av ehec hos djur är inte alltid desamma, och kunskapen om var risken för smitta är högre är alltså en färskvara. Hanteringen av zoonotiska sjukdomar (sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa) kräver god samordning på både nationell och lokal nivå. Erfarenheter från tidigare identifierade områden med ökad förekomst av ehec hos djur visar att god samordning och bra kunskapsförmedling kan begränsa smittspridningen. God kunskap om smittrisker kan förebygga att människor drabbas av mag- och tarmsjukdomar som sprids via mat eller miljö. Under 2016 och 2017 har ett nationellt projekt pågått med syftet att ta fram strategier för kunskapsförmedling. Arbetet med att öka kunskapsnivån har involverat tio partners och en rad lantbrukare och livsmedelsproducenter. Parterna i samverkansprojektet är Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Gård- & Djurhälsan Sverige, Växa Sverige, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Smittskyddsenheten Kalmar, Länsstyrelsen Kalmar, Borgholms kommun och Mörbylånga kommun. Projektet, som finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har bland annat resulterat i detta kommunikationsstöd. Kommunikationsstödet har tagits fram i samverkan mellan Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. Verktyg i kunskapsspridningen Det huvudsakliga syftet med detta kommunikationsstöd är att ge handfasta råd om hur man kan sprida information om ehec till allmänhet, djurhållare, lokala och regionala livsmedelsproducenter och övriga målgrupper, för att minska risken att smittas och sprida ehec i områden där smitta förekommer. Kommunikationsstödet är framför allt avsett för lokal informationsspridning. Dokumentet är tänkt som ett stöd till de lokala och regionala aktörerna att använda helt eller delvis i de sammanhang som man finner relevanta. I dokumentet identifieras ett antal målgrupper, och det finns allmänna råd och förslag till budskap för respektive målgrupp. Kommunikationsstödet kan också användas bredare då de flesta råd och föreslagna kommunikationsinsatser är generella och kan användas preventivt och nationellt. Dokumentet är tänkt att vara ett av verktygen i kunskapsspridningen om ehec. Det är viktigt att komma ihåg att förutsättningarna kan skilja sig mycket åt, både vad gäller geografi, förkunskap, typ av utbrott och målgrupper. Därför kan olika delar av detta material vara tillämpliga i olika områden. 3

4 Syfte med dokumentet Det här dokumentet ska användas till att identifiera aktuella målgrupper ge lättillgänglig kunskap om ehec och dess smittvägar ge generella råd för att minska risken att smittas och sprida ehec vägleda i hur budskap kan utformas till olika målgrupper sprida kännedom om olika myndigheters och aktörers roller förmedla kunskap om hur myndigheter och lokala aktörer i ett känt område med ökad förekomst av farligare varianter av ehec hos djur har arbetat med informationsspridning. Målgrupper Dokumentet vänder sig i första hand till informations- och kontrollfunktionerna inom berörda kommuner smittskyddsenheterna i berörda landsting och regioner länsveterinärerna hos berörda länsstyrelser veterinärer i berörda områden lantbruksnäringen branschorganisationer nationella myndigheter. De flesta råd och föreslagna kommunikationsinsatser är dock generella och kan även användas preventivt och nationellt. Vad är ehec? Ehec är en typ av bakterier som lever i tarmen hos idisslare såsom kor, får och getter. Djuren blir inte sjuka och man måste ta prover för att veta om ett djur bär på ehec-bakterien. Människor kan smittas av ehec vid kontakt med kor, får och getter, via deras närmiljö och via vissa livsmedel. Bakterien finns i djurens avföring men hamnar även på pälsen och i djurens närmiljö. Vissa varianter av bakterien är farligare för människor. Bakterien bildar ett toxin (gift) och kan därför skada människors tarm eller andra organ, exempelvis njurarna. Framför allt små barn och äldre personer riskerar att bli svårt sjuka om de smittas. Smittan kan ibland spridas vidare från människa till människa, till exempel i familjer eller på förskolan. Allvarliga ehec-fall kom först på 90-talet i Sverige. Ehec är alltså ett jämförelsevis nytt problem som inte fanns när dagens vuxna svenskar var barn. 4

5 Var finns ehec? I vissa områden i Sverige är de farligare varianterna av ehec-bakterier mycket vanligare än i resten av landet. I sådana områden är det högre risk att smitta från djur kan göra människor allvarligt sjuka, och där är det extra viktigt att ha kunskap om hur man undviker ehec-smitta. Efter några år eller årtionden kan de farligare ehec-bakterierna återigen bli sällsynta i området, och risken för smitta minskar. Det är dock oklart vad som får bakterierna att dyka upp och försvinna på det här sättet. Områden med ökad förekomst av farligare varianter av ehec uppstår framförallt i delar av landet där det finns många idisslare och är tätt mellan gårdarna, och hittills har de identifierade områdena legat i södra Sverige. Myndigheterna genomför regelbundna undersökningar för att ta reda på var farligare ehec-varianter är särskilt vanliga. Myndigheterna använder kunskap om utbredningen av ehec-smitta hos djuren i ett specifikt område tillsammans med information om antalet människor som smittats av lokala källor i samma område. Denna samlade information ligger till grund för att identifiera områden där människor är mer exponerade för ehec-smitta från djur i sin närmiljö. För mer fakta om ehec, se Frågor och svar om ehec i slutet av dokumentet. 5

6 Budskap och råd till olika målgrupper I det här avsnittet finns ett antal råd och budskap som kan användas i kommunikation med de olika målgrupperna. Övergripande budskap: Undvik ehec med kunskap! Ehec är en bakterie som kan göra människor svårt sjuka. Den kan finnas hos kor, får och getter, i deras miljö och i vissa livsmedel. Ehec är inte ovanligt och smittan är vanligast i områden i södra Sverige där det finns många djur och gårdarna ligger tätt. Det går att minska risken att smittas och att sprida smitta genom kunskap om hur smittan sprids och genom att följa några enkla råd. Generella råd och budskap till allmänheten för att minska risken att bli smittad av ehec Råd vid kontakt med kor, får och getter eller deras närmiljö Ta del av den hygieninformation du får vid besök på gårdar med djur och läs eventuella skyltar. Tvätta händerna med tvål och vatten innan och efter du varit i kontakt med kor, får och getter eller deras närmiljö. Tvätta alltid händerna innan du äter. Undvik att äta i djurens närmiljö. Hjälp barnen med handtvätten. Ha inte picknick i beteshagar där det går kor, får och getter. Bada inte i närheten av betesmarker där det går kor, får eller getter. Ha uppsikt över barn och andra personer som kan ha svårt att ta till sig hygienråd. Råd kring livsmedel Smaka inte på rå köttfärs*. Genomstek köttfärs*. Tvätta händerna noga när du tagit i kött som är rått. Diska knivar och skärbrädor noga när du skurit kött som är rått. Skölj bladgrönsaker. Drick inte opastöriserad mjölk eller koka den först. Ät inte färskostar som är gjorda på opastöriserad mjölk. Koka dricksvatten om det finns risk för att det är förorenat med mikroorganismer. * Köttfärs är en riskprodukt eftersom bakterier på ytan kan blandas in i köttet när det mals. Steker du en hel köttbit räcker det att steka på ytan för att bakterierna ska dö, medan till exempel en hamburgare måste vara helt genomstekt. Ehec-bakterien överlever infrysning, kyllagring och sura miljöer. Personer med symtom på magsjuka ska inte laga mat åt andra och vara extra noggranna med handhygienen. 6

7 Informationsspridning till allmänheten Målgruppen allmänhet kan delas in i undergrupper. Detta kan vara användbart när man planerar informationsinsatser och beslutar vilka kanaler som ska användas och när på året de ska genomföras. Undergrupperna är ortsbefolkning sommarboende turister småbarnsföräldrar. Turister och sommarboende är viktiga att nå ut till då de vistas i de miljöer där smittkällan finns, ofta under den period på året när smittrisken är störst, det vill säga sommar och tidig höst. Tillfälliga besökare kan också tänkas sakna kunskap om hur man bör bete sig för att undvika smitta. Småbarnsföräldrar är viktiga att nå ut till eftersom barn är en riskgrupp. Föräldrar bör känna till att mindre barn löper större risk att bli allvarligt sjuka. Vad behöver målgruppen veta? Målgruppen bör veta att man kan och bör skydda sig och andra hur man skyddar sig själv och andra. Det finns flera lokala och regionala aktörer som kommunicerar med ortsbefolkning, sommarboende, turister och småbarnsföräldrar, bland annat länsstyrelsen, kommunen, landstinget (vårdcentraler, barnhälsovård, smittskyddsenheter), djurhållare, lokala turistnäringen och förskola och skola. Informationsspridning till förskole- och skolpersonal Eftersom barn löper större risk för svår sjukdom är det viktigt att förskole- och skolpersonal i områden med ökad förekomst av farligare varianter av ehec hos djur är informerade. Vad behöver målgruppen veta? Målgruppen bör veta att barn löper större risk att bli allvarligt sjuka att man kan och bör skydda sig och andra hur man skyddar sig själv och andra vem man kan kontakta för råd om hur man kan hantera situationen (stoppa smittspridning). Exempel på lokala och regionala aktörer som kommunicerar med målgruppen är landstinget (vårdcentraler, barnhälsovården, smittskyddsenheten), kommunen och LRF. 7

8 Budskap till djurhållare för att förebygga ehec-smitta via djur och gårdsmiljö Dessa budskap vänder sig till de som håller kor, får eller getter. Allmänna hygienregler Alla djurhållare ska medverka till att minska risken för spridning av smitta som kan överföras mellan djur och människa. Djurhållaren ska se till att personer som ska ha kontakt med, eller vara i närheten av, kor, får eller getter har möjlighet att tvätta händerna med flytande tvål, varmt och kallt vatten före och efter kontakten med djur. De ska också kunna avsluta handtvätten med handdesinfektion. Djurhållaren ska se till att besökare använder skyddskläder och skoskydd (gäller när man ska gå in i ett stall med livsmedelsproducerande djur). Djurhållaren måste informera om hur smitta förebyggs i verksamheter där djur ingår i utbildningssyfte (exempelvis lantbruksskolor) samt i verksamheter med dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt inom grön rehabilitering. Särskilda hygienregler för besöksverksamhet Om allmänheten får ha direktkontakt med djur räknas det som en besöksverksamhet, och då finns speciella regler utöver de allmänna hygienreglerna (som gäller samtliga djurhållare). Besöksverksamheten ska ha besöksregler med syfte att minska smittrisken från djur (bör vara skriftliga om det är en större verksamhet) se till att reglerna är anpassade till typen av verksamhet och till besökarna (exempelvis barn, handikappade) se till att alla besökare får information om besöksreglerna. Besöksregler kan ange när och var man ska tvätta händerna, vilka djur man får klappa, var man får äta och dricka, vad som gäller för obehandlad mjölk (bör inte erbjudas besökare) etc. Reglerna bör upprättas i samråd med besättningsveterinären. På Jordbruksverkets webbplats ( finns mer information om hygienråd samt föreskrifter för att förhindra spridning av smitta som kan överföras mellan djur och människa. 8

9 Informationsspridning till djurhållare av kor, får och getter Vad behöver målgruppen veta? Målgruppen bör veta vad ehec är, var bakterien kan finnas och hur den sprids hur man minskar risken för smitta till besökare och livsmedelsråvaror var man kan hitta mer information och få praktiska råd. Exempel på lokala och regionala aktörer som kommunicerar med målgruppen är länsstyrelsen, kommunen, LRF, Växa Sverige och Gård & Djurhälsan. Budskap till lokala livsmedelsföretagare för att undvika att sprida ehec-smitta Dessa budskap vänder sig till livsmedelsproducenter, främst de som verkar lokalt. Slakt och styckning/malning av kött Se till att de djur som går till slakt är rena. Slakt och styckning/malning ska vara hygienisk. Kylförvara kött som är rått, särskilt malet kött. Läs mer i branschriktlinjen för småskalig slakt och styckning av storboskap, gris och lamm. Riktlinjerna finns på Livsmedelsverkets webbplats ( Mejeriprodukter Vid pastörisering av mjölk, använd en pastör som är lätt att rengöra. Håll god hygien i hela processen. Vid produktion av ost som är gjord på opastöriserad mjölk är det viktigt med hygienisk mjölkning, styrning av fermenteringsprocessen och mognadslagring (ju längre tid, desto större avdödning av ehec). Olagrad färskost som är gjord på opastöriserad mjölk är en riskprodukt. Läs mer i branschriktlinjerna för hygienisk mjölkning, hygienisk produktion av mjölkprodukter och hantverksmässig tillverkning av ost och andra mjölkprodukter. Riktlinjerna finns på Livsmedelsverkets webbplats ( 9

10 Köttprodukter Vid produktion av kallrökt korv, använd köttråvara av bra kvalitet och styr fermenteringsprocessen. Lagra den färdiga produkten svalt eller i rumstemperatur i någon vecka eller några veckor innan försäljning. Grönsaksodling Använd rent vatten vid odling av bladgrönsaker och andra ätfärdiga grönsaker eller bär. Se över risker för att vattnet förorenas från djur eller avlopp. Läs mer i branschriktlinjen för frilandsodling av grönsaker och bär. Riktlinjerna finns på Livsmedelsverkets webbplats, ( Informationsspridning till lokala livsmedelsföretagare Livsmedelsproduktion i ett område där det finns ehec kan innebära risk för smittspridning. Målgruppen livsmedelsföretagare kan delas upp i undergrupper, vilket kan vara användbart när man planerar vilka informationsinsatser som ska genomföras, i vilka kanaler och vid vilka tidpunkter på året. Undergrupperna är producenter av mejeriprodukter producenter av charkuterier grönsaksodlare (bladgrönsaker) slakterier gårdsbutiker. Vad behöver målgruppen veta? Målgruppen bör veta vad ehec är, var bakterien kan finnas och hur den sprids hur man förhindrar spridning av ehec via livsmedel vad ett område med ökad förekomst av farligare varianter av ehec hos djur innebär var man kan hitta mer information och få praktiska råd. Exempel på lokala och regionala aktörer som kommunicerar med målgruppen är länsstyrelsen, kommunen, LRF och Livsmedelsverket. 10

11 Tips inför kommunikationsinsatser I det här avsnittet finns tips som kan vara ett stöd i arbetet med att minska risken för smittspridning i områden med ökad förekomst av farliga varianter av ehec hos djur. De utgår från erfarenheter som myndigheter och lokala och regionala aktörer gjort kring arbetet med informationsinsatser i ett sådant område. Några allmänna kommentarer: Alla har ansvar för att minska risken för smittspridning. Ju mer de olika grupperna (allmänheten och de som arbetar med djur eller livsmedel eller inom vården) arbetar förebyggande tillsammans, desto större chans att undvika att människor blir sjuka. Det bör upplevas som positivt att människor besöker gårdar som har djur. Människor ska med hjälp av kunskap, känna sig trygga med att äta bladgrönsaker och livsmedel som producerats från kor, får och getter. Råden om hur man undviker att smittas är enkla att följa. Råden bidrar även till skydd mot andra smittämnen än ehec. Skapa en god samverkan mellan alla aktörer Flera lokala aktörer behöver samverka för att minska risken för smittspridning: kommunens informationsavdelning och kontrollfunktion, länsveterinären, smittskyddsenheten, lantbruksnäringen och lokala livsmedelsproducenter. Här är några tips för samverkan: Etablera och underhåll personliga kontakter mellan aktörer i området. Ordna bra mötesformer lokalt för att snabbt hantera situationen i ett nytt område med ökad förekomst av farligare varianter av ehec och vid ett eventuellt utbrott. Skapa förståelse för varandras roller. Motivera och stötta varandra fysiska möten ger mycket för att skapa engagemang och ett bra samarbete mellan olika aktörer. Samverka så att alla berörda aktörer är med vid informationssatsningar. Genomför lokala informationsinsatser Lokala informationsinsatser är effektiva. Här följer några tips: Planera insatser i god tid. Ta kontakt med lokala medier för att få ett bra genomslag. Bjud in till informationskvällar. Det visar på ett engagemang samt sprider information och skapar uppmärksamhet kring frågan även för de som inte har möjlighet att komma. Myndigheternas experter kan hålla kortare presentationer och svara på frågor. 11

12 Skapa en god kontakt med djurhållarna Kontakten med djurhållarna är viktig för ett framgångsrikt arbete med att motverka smittspridning. Skapa och värna en god kontakt med djurhållarna. Provtagning och olika studier på gårdar i ett område kan göra att djurhållarna blir intresserade och tar till sig mer information. Välj rätt kanal för kommunikation Det finns flera olika kanaler för att nå ut med information till de olika målgrupperna. Ju fler kanaler man använder, desto större chans att budskapen når fram. Här är några exempel: Kommunens webbsida Myndighets webbsida Sociala kanaler (Facebook med flera) Utskick i posten Eventuellt befintliga utskick till olika aktörer Medier, tv, radio, lokal press Skolan Besök på lantgård Den lokala turistnäringen Bransch- och intresseorganisationer Sjukvårdsupplysningen (1177) Vård- och hälsorelaterad webbsida 12

13 Myndigheternas och organisationernas roller Myndigheterna har olika roller för att förhindra smittspridning och vid ett eventuellt utbrott. Här följer en kortfattad genomgång av de viktigaste myndigheternas och organisationernas olika ansvar och roller i sammanhanget. Statens veterinärmedicinska anstalt Central myndighet som ger råd om provtagning samt analyserar djurprov. Ska kontaktas vid misstanke om smittsam djursjukdom. Livsmedelsverket Central myndighet som bidrar med stöd och resurser som rör livsmedel. Kan aktivt delta i utredningsarbete vid större utbrott. Smittsskyddsenheten Kommunala kontrollenheten Länsstyrelsen Regional myndighet som kan samordna när ett utbrott rör flera kommuner. Ansvarar vid smitta i primärproduktion foder, livsmedel och hos djur. Folkhälsomyndigheten Central myndighet som bidrar med stöd, resurser och analyser vid humanfall. Kan aktivt delta i utredningsarbete vid större utbrott. Jordbruksverket Central myndighet som beslutar om åtgärder vid smittsam djursjukdom med stöd av zoonos-, epizooti, och provtagningslagen. Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten ansvarar för att samordna smittskyddet på nationell nivå och ska ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. I detta ingår att ta fram föreskrifter och rekommendationer för att minska smittspridningen. Myndigheten följer och analyserar det epidemiologiska läget, både nationellt och internationellt, ger råd och stöd inom områdena epidemiologi, statistik och mikrobiologi, samt utför analyser. På myndighetens webbplats finns information om ehecinfektion och antalet personer som insjuknar i ehec-infektion i de olika länen. Jordbruksverket Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för att förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur samt verka för produktion av säkra livsmedel. I arbetet med ehec bidrar verket med resurser för att kartlägga utbredningen av bakterien samt åtgärder för att höja kunskapen hos djurhållare och allmänheten. Jordbruksverket utreder eventuella samband mellan sjukdom hos människa och smitta hos djur om smittskyddsläkaren misstänker att det finns ett sådant samband. 13

14 Livsmedelsverket Livsmedelverket arbetar för att konsumenter ska få säker mat och har ett övergripande ansvar för att livsmedelsburna utbrott utreds. Livsmedelsverket kan bidra med expertkompetens om livsmedel och dricksvatten, och ansvarar också för att kontrollera de flesta företag som producerar animaliska livsmedel. Statens veterinärmedicinska anstalt SVA är en central veterinärmedicinsk expertmyndighet och serviceorgan åt myndigheter och enskilda. Uppdraget är att främja djurs och människors hälsa samt svensk djurhållning och miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. SVA är nationellt referenslaboratorium för ett flertal smittämnen, bland annat ehec. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ska med ett statligt helhetsperspektiv bland annat verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen har bland annat uppgifter i fråga om livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor och folkhälsa. Landstinget/smittskydd Smittskyddsläkaren inom respektive landstings smittskyddsenhet ska planera, organisera och leda smittskyddet. Detta innebär till exempel att informera allmänheten, se till att åtgärder vidtas för att spåra smittkällor, tillhandahålla förhållningsregler till den som smittats, utreda utbrott och informera andra myndigheter om djur eller objekt som sprider smitta, i samverkan med andra berörda aktörer. De laboratorier som utför analyser av ehec anmäler sina fynd i det nationella övervakningssystemet SmiNet dit även den behandlande läkaren anmäler. Smittskyddsenheterna och Folkhälsomyndigheten har tillgång till SmiNet. Kommunerna Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd (eller motsvarande nämnd) ansvarar för att kontrollera de flesta livsmedelsföretag i en kommun. Den kommunala kontrollmyndigheten har därför en central roll vid livsmedels- eller dricksvattenburna utbrott. I arbetet ingår att ta emot anmälningar från drabbade konsumenter och att utreda utbrotten, i nära samarbete med landstingets smittskyddsenhet. Kommunen har också en central roll när det gäller information till medborgare och besökare. Branschorganisationer Olika branschorganisationer samarbetar men har olika roller. Gård & Djurhälsan och Växa Sverige är rådgivare i olika smittskyddsammanhang men även i andra frågor. Gård & Djurhälsan har fokus på gris, lamm och nöt medan Växa Sverige vänder sig 14

15 till mjölkproducenter. Båda organisationerna verkar framför allt på gårdsnivå men har också rikstäckande ansvarsområden. LRF har till uppgift att tillvarata lantbrukarnas intressen och har bra kanaler för att sprida information. LRF arbetar på lokal, regional och central nivå. Det praktiska arbetet med ehec i besättningar leds framför allt av Gård & Djurhälsan. LRF bistår vid behov med att sprida information lokalt och regionalt. Växa Sveriges roll är att stötta mjölkbönderna. Mer information, råd och riktlinjer på myndigheternas webbplatser Folkhälsomyndigheten Jordbruksverket Livsmedelsverket SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt 15

16 Frågor och svar om ehec Det här avsnittet är uppdelat i följande rubriker: Fakta och statistik om ehec Skydd från ehec-smitta Information och råd till smittade personer Ehec på gårdar Lagstiftning och myndigheternas arbete 16

17 Fakta och statistik om ehec Vad är ehec? Ehec är en typ av bakterier som lever i tarmen hos idisslare såsom nötkreatur, får och getter. Människor kan smittas av ehec både via kontaminerade livsmedel och vid kontakt med djur eller deras närmiljö. Ehec är en variant av E.coli-bakterier. De flesta E.coli-bakterier är harmlösa och de är vanliga hos människor och djur. Däremot kan ehec bilda gifter som gör människor sjuka. Ehec dör vid upphettning, men bakterien tål frysning och kyllagring och kan överleva länge i sura miljöer. Hur länge har man känt till ehec? Ehec är en relativt nyupptäckt bakterie. Första utbrottet var i USA 1982 och i Europa inträffade det första kända utbrottet i Storbritannien Även i Sverige hittade man ehec sporadiskt under sent 80-tal. Det första stora utbrottet i Sverige inträffade Då blev ett hundratal personer sjuka, varav 20 procent utvecklade den svåra följdsjukdomen HUS. År 2005 blev minst 135 personer sjuka, varav 8 procent utvecklade HUS. Läs mer om HUS nedan. Hur vanligt är det att människor blir smittade av ehec? Under de senaste fem åren ( ) har mellan 472 och 637 fall per år rapporterats i Sverige. Omkring två tredjedelar har smittats i Sverige, och resten i andra länder. Ibland kan man se ett samband mellan de smittade personerna och även hitta smittkällan. Ofta handlar det dock om sporadiska ehec-fall där man inte vet hur personen blivit smittad. Hur ofta upptäcks smittan hos människor? Det finns uppdaterad statistik om ehec-infektion på Folkhälsomyndighetens webbsida. Hur stort är problemet med ehec i Sverige jämfört med andra länder? Sverige är bland de fem länder som rapporterat flest fall i Europa sett till antalet fall per år och invånare. Omkring två tredjedelar har smittats i Sverige. Det är svårt att jämföra sjukdomsstatistik mellan olika länder på grund av skillnader i provtagningspolicyn och rapporteringssystemen. Det finns även skillnader i analysmetoder som har betydelse. Var i Sverige finns ehec? Ehec-bakterier som ger allvarliga symtom hos människor har oftast hittats i södra delarna av landet, framför allt i djurtäta områden. Utbrott via livsmedel kan uppträda varsomhelst eftersom livsmedel transporteras över hela landet. 17

18 Vilka är de vanligaste smittkällorna för ehec till människa? Smittan finns framför allt hos nötkreatur, men kan även finnas hos andra idisslare såsom får och getter. Bakterien finns i djurens avföring, och kan sprida sig på flera olika sätt. Man kan bli smittad via: livsmedel som blivit förorenade med ehec-bakterier direkt eller indirekt kontakt med djur och djurens närmiljö. Smittdosen kan vara mycket låg, så lite som ett hundratal bakterier kan räcka för att man ska bli sjuk av vissa ehec-varianter. (Som jämförelse kan man ta en salmonellainfektion där det kan krävas många fler bakterier, till 1 miljon för att bli sjuk.) Det gör att det finns många möjliga smittvägar. En person med symtom på smitta måste upprätthålla god hygien, för annars kan smittan föras vidare till andra personer. Detta gäller generellt för alla tarmsmittor. 18

19 Skydd från ehec-smitta Hur kan jag skydda mig från att bli smittad på gårdar? Genom att följa några hygienråd kan du skydda dig från att bli smittad. Det är extra viktigt att du hjälper små barn att följa råden. Barn smittas vanligen lättare och blir ofta sjukare än vuxna. Här är några råd för att undvika att bli smittad av ehec vid kontakt med kor, får och getter eller deras närmiljö: Ta del av den hygieninformation du får på gården och läs eventuella skyltar. Tvätta händerna med tvål och vatten innan och efter du varit i kontakt med kor, får och getter eller deras närmiljö. Tvätta alltid händerna innan du äter. Undvik att äta i djurens närmiljö. Hjälp barnen med handtvätten. Ha inte picknick i beteshagar där det går kor, får och getter. Bada inte i närheten av betesmarker där det går kor, får eller getter. Ha uppsikt över barn och andra personer som kan ha svårt att ta till sig hygienråd. Hur kan jag skydda mig från att bli smittad via livsmedel? Här är några råd för att undvika ehec-smitta via livsmedel: Smaka inte på rå köttfärs. Genomstek köttfärs. Tvätta händerna noga när du tagit i rått kött. Diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött. Skölj bladgrönsaker. Drick inte opastöriserad mjölk eller koka den först. Ät inte färskostar gjorda på opastöriserad mjölk. Koka dricksvatten om det finns risk för att det är förorenat. Eftersom det finns en risk för person-till-person-smitta bör personer med symtom inte laga mat åt andra samt vara extra noga med handhygienen. Varför är köttfärs en riskprodukt? Vad ska jag tänka på när jag äter köttfärs? Ehec kan finnas på ytan av köttbiten men inte inne i en hel köttbit. När köttfärs mals blandas dock de bakterier som finns på ytan av köttbiten in i hela köttfärsen. Därför ska du alltid genomsteka köttfärs, t e x hamburgare och köttbullar, för då blir den helt säker att äta. Du ska inte smaka på rå köttfärs. Provstek i stället en köttbulle om du vill smaka av kryddningen. 19

20 Varför ska jag inte dricka opastöriserad mjölk? Opastöriserad mjölk och färskost som är gjord på opastöriserad mjölk kan innehålla bakterier som gör oss sjuka, till exempel ehec. Därför bör du antingen koka opastöriserad mjölk innan du dricker den eller helt avstå från den. Finns det någon risk att bli smittad av dricksvatten? Nej, inte om du har kommunalt vatten. Ehec-bakterien förstörs av de reningsmetoder som vattenverken använder (exempelvis klor och ozon). Däremot kan enskilda brunnar ha olika kvalitet på vattnet och det finns risk för att förorenat ytvatten tränger in, exempelvis vid extremväder, speciellt om brunnen ligger nära jordbruksmark. Har du egen brunn bör du se till att den är tät och omsätta vattnet i brunnen ordentligt, speciellt om brunnen inte använts under en längre period. Du bör också provta brunnsvattnet med jämna mellanrum för att se att det inte är påverkat av ytvatten, gödsel eller avlopp. Kan jag bli smittad av djur? Ja, du kan bli smittad av djur. Det är främst nötkreatur, får och getter som kan ha bakterien. Bakterien finns i djurens avföring men hamnar även på pälsen och i djurens närmiljö. Om du exempelvis klappar kor kan du bli smittad om du får in smittan i munnen. Därför är det viktigt att tvätta händerna noga efter kontakt med djur. Kan djur bli sjuka av ehec? Alla varmblodiga djur kan få bakterierna som ger ehec-infektion hos människa men det är oftast idisslare och framför allt nötkreatur som bär på bakterien. Djuren får inga symtom så man kan inte se om de bär på smittan. 20

21 Information och råd till smittade personer Vilka symtom ger ehec? Sjukdomen kan vara allt från mild till mycket allvarlig. Olika varianter av ehec-bakterien kan ge olika symtom. Man kan även vara bärare av ehec utan att ha symtom. Ofta börjar sjukdomen med magkramper och diarré, men sällan feber. Illamående och kräkningar kan förekomma. Efter ett par dygn kan diarrén bli blodblandad. Sjukdomen går normalt över inom en vecka. Cirka 5 procent av patienterna (framför allt äldre människor och barn under 5 år) utvecklar njursvikt (HUS), som uppträder inom 2 14 dygn. Symtom kan vara såväl oblodiga som blodiga diarréer (hemorragisk kolit), sönderfall av de röda blodkropparna och HUS, andra koagulations- och blödningsrubbningar samt påverkan på nervsystemet. Vilka smittas? Alla är mottagliga. Mindre barn och personer med nedsatt immunförsvar är extra känsliga för infektionen. Varför får man blodig diarré? Bakterien infekterar tjocktarmen som skadas av bakteriernas gift, vilket kan ge blodig diarré. Vad är HUS? HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) är en svår komplikation av ehec och drabbar cirka 5 procent av alla smittade personer. Det är framför allt barn upp till fem års ålder och gamla som drabbas. Vid HUS skadas njurarna med njursvikt som följd. Njurskadan beror på proppar i de små blodkärlen. Dessa komplikationer kan ses efter 5 13 dygn. De som drabbas behöver ofta intensivvård och skadorna kan leda till döden eller behov av livslång dialys. Vad ska jag göra om jag tror att jag har blivit smittad av ehec? Om du drabbas av mag- och tarmsymtom kan du kontakta din vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen på Finns det någon effektiv behandling? Infektion med ehec behandlas som regel inte men man kan behöva vård och få vätskeersättning om det finns en risk för uttorkning. Infektionen läker oftast ut av sig själv. 21

22 Ehec på gårdar Varifrån får idisslare smittan? Man vet inte alla smittvägar men smittan är vanligare i södra delarna av landet och framför allt i områden där gårdarna ligger tätt. Hur sprids smittan mellan gårdar? Man vet att smittan kan flytta mellan närliggande besättningar, vilket tyder på någon form av spridning via miljön. Djuren kan till exempel ta upp smittan när de är på bete. Smittan kan också spridas genom livdjurshandel. Vad händer på en gård med ehec-smitta? Vid misstanke om smitta från djur till människa görs en smittspårning enligt smittskyddslagen, vilket kan leda till provtagning av djur. Smittade gårdar följs upp av veterinär efter beslut från Jordbruksverket och får hygien- och besöksrekommendationer samt rådgivning om hur de med utökade hygienrutiner kan arbeta för att snabbare bli av med smittan. Uppföljande provtagningar görs regelbundet till dess att besättningen uppvisar minst två negativa provresultat i följd. I regel försvinner smittan inom 4 6 månader. 22

23 Lagstiftning och myndigheternas arbete Vad gör myndigheterna för att minska risken för smitta hos människor? Myndigheterna övervakar kontinuerligt förekomsten av ehec både bland djur och bland människor. När man identifierar en ansamling av sjukdomsfall med samma typ av ehec-bakterier, exempelvis i en utbrottssituation, arbetar myndigheterna tillsammans för att spåra smittkällan och därmed försöka bryta smittkedjan. Det pågår också olika samarbetsprojekt och vetenskapliga studier för att bättre förstå smittan och smittspridningen. Jordbruksverket har i många år finansierat övervakning hos djur (nötkreatur och i ett fåtal undersökningar även får) och flera olika studier för att öka kunskapen om smittämnet. SVA och Jordbruksverket fokuserar på att hitta geografiska områden där det är vanligare med ehec-varianter hos djur som kan ge allvarliga symtom hos människa. Vilka varianter av ehec som undersöks beslutas efter dialog med Folkhälsomyndigheten. Undersökningar pekar hittills på att bakterien kan uppträda i närliggande besättningar, vilket eventuellt kan tyda på en spridning via miljön. Då kan djurhållare i ett sådant område behöva information för att vara extra noga med hygienrutiner. Vilka regler gäller för hygien i djuranläggningar? Djurhållaren ska se till att personer som vistas i besättningen har möjlighet att tvätta händerna med flytande tvål och varmt och kallt vatten samt med handdesinfektion före och efter kontakt med djur. Djurhållaren ska även se till att personer som kommer till en besättning använder skyddskläder och skoskydd av engångsmaterial (alternativt rena kläder och väl rengjorda skor). Vilka hygienregler ska besöksanläggningar följa? Lantbrukare som har besöksverksamhet ska informera besökare om gårdens hygienregler. Hygienreglerna ska vara anpassade till verksamheten och dess besökare. Vad gör myndigheterna när en person har fått ehec? Om en person har fått diagnosen ehec-infektion anmäler läkaren detta i enlighet med smittskyddslagen. Den regionala smittskyddsenheten försöker därefter klarlägga varifrån smittan har kommit genom att bland annat intervjua dem som är sjuka. Vid misstanke om smitta via livsmedel kontaktar smittskyddsenheten den ansvariga kontrollmyndigheten, vilket är antingen Livsmedelsverket eller kommunen. Den ansvariga kontrollmyndigheten och/eller smittskyddsenheten utreder de misstänkta livsmedlen. Livsmedelsverket kan analysera livsmedelsprov i samband med utbrottsutredningar. Om det gäller misstänkt smitta från djur kontaktar smittskyddsenheten länsveterinären som i sin tur meddelar Jordbruksverket som beslutar om provtagning. Länsveterinären kontaktar även djurhållaren och ger initiala råd i avvaktan på provsvar, återkopplar resultatet av provtagningen till smittskyddsenheten och informerar kommunen. Statens veterinärmedicinska anstalt analyserar proverna. Om det visar sig att det är samma variant av ehec hos personen och de provtagna djuren får djurhållaren besöksoch hygienrekommendationer från Jordbruksverket. 23

24 Vad gör Jordbruksverket när man har påvisat ett samband mellan smitta hos människa och ehec-förekomst hos djur? För att minska risken för spridning till människor eller andra djuranläggningar skickar Jordbruksverket ut hygien- och besöksrekommendationer till djurhållaren och information om hur man kan göra för att försöka bli av med smittan. Vad finns det för smittskyddslagstiftning? Ehec-smitta hos människa omfattas av smittskyddslagen. Det finns dock ingen specifik lagstiftning i Sverige eller inom EU när det gäller ehec-smitta hos djur. Om länsveterinären fått in information om ehec-fall hos människa, och det finns misstanke om koppling till djur, följer Jordbruksverket i regel upp detta genom provtagning med stöd av provtagningslagen. Vad finns det för livsmedelslagstiftning? Det finns ingen särskild lagstiftning för ehec i livsmedel (förutom för groddar), men enligt den allmänna livsmedelslagstiftningen ska företagen se till att livsmedel är säkra. Vad händer vid en livsmedelsrelaterad smitta? När förekomst av ehec kan kopplas till ett visst parti av livsmedel spärras det och dras tillbaka från marknaden. Om det är möjligt spåras livsmedlet tillbaka till smittkällan i en odling eller en djurbesättning. Vad innebär det att en sjukdom är anmälningspliktig och smittspårningspliktig? Att en sjukdom är anmälningspliktig innebär att den behandlande läkaren ska anmäla sjukdomen till smittskyddsläkaren i det landsting som patienten hör till, och anmälan sker också till Folkhälsomyndigheten. Vid sjukdom som har smittspårningsplikt ska den behandlande läkaren skyndsamt undersöka patienten och ta de prov som behövs. Den behandlande läkaren eller annan kunnig sjukvårdspersonal ska försöka spåra smittan, till exempel genom telefonintervjuer eller brev. Varför finns det ingen specifik lagstiftning på djursidan? Det finns ingen säker metod för att bli av med ehec-bakterien från en gård eller region, och därmed har det inte funnits möjlighet att skapa något program för att förebygga och bekämpa den. På senare år har det också dykt upp flera varianter av smittan, och Jordbruksverket och SVA arbetar för att kartlägga utbredningen av dessa. I områden med ökad förekomst av farligare varianter av ehec kan myndigheterna ge information till djurhållare och till allmänheten för att minska risken för att människor blir sjuka. EU ställer vissa krav på att länderna ska övervaka förekomsten av ehec. Sverige har en mer omfattande övervakning än de krav som EU ställer. 24

25 Var finns ehec? I vissa områden är de varianter av ehec-bakterier som är farligast för människor mycket vanligare än i resten av landet. Där är det högre risk för att smitta från djur eller livsmedel ska göra människor allvarligt sjuka, och det är extra viktigt att ha kunskap om hur man undviker ehec-smitta. Efter några år eller årtionden kan de farligare ehec-bakterierna återigen bli sällsynta, och risken minska. Det är inte klarlagt vad som får bakterierna att dyka upp och försvinna på det här sättet. Dessa områden uppstår framför allt i delar av landet där det finns många idisslare och är tätt mellan gårdarna. De områden som hittills identifierats har legat i södra Sverige. Hur kartläggs ehec hos djur och i deras miljö? Jordbruksverket finansierar övervakning där Statens veterinärmedicinska anstalt samordnar provtagning av nötkreatur och även andra idisslare vid behov, för specifika varianter av ehec. På så sätt kan man kartlägga områden där besättningar bär på bakterien. 25

26 Djurhållarnas kännedom om ehec Siffrorna nedan grundar sig på en enkätundersökning som genomfördes bland djurhållare på Öland och i Blekinge och norra Skåne år 2016/2017. Vad vet djurhållarna om ehec? En stor andel av djurhållarna är medvetna om att ehec finns samt hur sjuk man kan bli och vilka grupper som är viktigast att skydda. Mellan 80 och 90 procent av djurhållarna säger sig veta vad ehec är för något och drygt 60 procent känner till att det finns en risk för allvarliga komplikationer. Över 70 procent känner till att yngre barn samt äldre och känsliga personer är extra känsliga för smitta. Vilka råd för att undvika smitta från djur känner djurhållarna till? Generellt har djurhållarna relativt god kunskap om råden för att undvika smitta mellan djur och människa. Över 80 procent vet exempelvis att man ska skölja bladgrönsaker, använda skilda skärbrädor för kött och sallad samt koka förorenat vatten. Däremot är det cirka 30 procent som inte känner till att man inte ska smaka på rå köttfärs och att köttfärs alltid ska vara genomstekt. De minst kända råden är att inte äta picknick i beteshagar inte bada i vatten där djur har sina beten inte äta färskostar som är gjorda på opastöriserad mjölk inte dricka opastöriserad mjölk. Mellan 50 och 70 procent känner inte till dessa råd. Vad tycker djurhållarna om de råd som finns? En stor andel av lantbrukarna känner förtroende för råden och tycker att det är viktigt att följa dem. Över 80 procent anser att det är viktigt att följa råden. De är heller inte särskilt oroliga för att själva bli smittade på gården, eller för att familjen eller någon besökare ska bli det. Nästan 80 procent är inte alls eller bara lite oroliga för att smittas. Var vill djurhållarna hitta mer information om hur man skyddar sig från smitta? En stor andel av djurhållarna vill kunna hitta information på internet om hur man skyddar sig från smitta. Djurhållarna vill främst söka information på myndigheternas webbsidor, sjukvårdsupplysningen (1177) och andra vård- och hälsorelaterade webbsidor. En relativt stor andel, procent, kan även tänka sig ett utskick hem i brevlådan. 26

27 Föräldrars kännedom om ehec Siffrorna nedan grundar sig på en enkätundersökning som genomfördes bland föräldrar till barn i förskole- och skolåldern på Öland år Vad vet föräldrar om ehec? Hos föräldrarna råder det en viss osäkerhet om vad ehec är. Nästan 30 procent är osäkra och drygt 25 procent vet inte vad ehec är för något. Över hälften av föräldrarna är medvetna om att det finns en risk för allvarliga komplikationer om man blir smittad. En stor del vet också att det är extra viktigt att yngre barn samt äldre och känsliga personer skyddar sig från smitta. Vad känner föräldrarna till om råden för att undvika smitta från djur till människa? Hälften av föräldrarna känner till att det finns råd för att undvika smitta från djur, och det mest kända rådet är att tvätta händerna efter kontakt med djur. Nästan 95 procent av föräldrarna känner till det rådet. Däremot är det bara 30 procent som känner till att man inte ska äta picknick i beteshagen och 45 procent som vet att man inte ska bada i vatten där djur har sina beten. 27

28 Undvik ehec-smitta med kunskap Det huvudsakliga syftet med detta dokument är att ge handfasta råd om hur man kan sprida information om ehec till allmänhet, djurhållare, lokala och regionala livsmedelsproducenter och övriga målgrupper, för att minska risken att smittas och sprida ehec i områden där smitta förekommer. Kommunikationsstödet är framför allt avsett för lokal informationsspridning. Dokumentet är tänkt som ett stöd till de lokala och regionala aktörerna att använda helt eller delvis i de sammanhang som man finner relevanta. I dokumentet identifieras ett antal målgrupper, och det finns allmänna råd och förslag till budskap för respektive målgrupp. Det kan också användas bredare då de flesta råd och före slagna kommunikationsinsatser är generella och kan användas preventivt och nationellt. Dokumentet är tänkt att vara ett av verktygen i kunskapsspridningen om ehec. Det är viktigt att komma ihåg att förutsättningarna kan skilja sig mycket åt, både vad gäller geografi, förkunskap, typ av utbrott och målgrupper. Därför kan olika delar av detta material vara tillämpliga i olika områden. 28