PROTOKOLL 1 (18) Rådet för förebyggande av funktionshinder

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (18) Rådet för förebyggande av funktionshinder Plats och tid Lokal E4, Stadshuset, klockan 08:30-12:00 Beslutande Kenneth Fahlesson, ordförande Camilla Stenmark, medicingruppen Åke Lindqvist, medicingruppen Pernilla Eriksson, rörelsegruppen Brittis Malm, psykiatrigruppen Jörgen Hedman, rörelsegruppen Mats Rönnblom, syngruppen Marlene Idenäs, hörselgruppen Peter Norén, medicingruppen Pierre Lidström, kommunstyrelsen Ola Burström, tekniska nämnden Anette Lindgren, kommunstyrelsen Evelina Fahlesson, bygg- och miljönämnden Gunilla Åström, kommunstyrelsen Carina Sundbom, kommunstyrelsen Kerstin Olofsson, socialnämnden Rune Wästerby, tekniska nämnden Tjänstepersoner Alexandra Sundberg, delaktighetssamordnare Frånvarande ordinarie Sylwia Winbladh, utvecklingsstörningsgruppen Månika Östlund, rörelsegruppen Lena Nyström, för- och grundskolenämnden Lena Forsman, socialnämnden Övriga närvarande Två skrivtolkar Adjungerade Kenneth Andersson, Landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering Paragrafer Underskrifter.. Kenneth Fahlesson, ordförande Alexandra Sundberg, sekreterare.. Camilla Stenmark, justerare

2 PROTOKOLL 2 (18) Rådet för förebyggande av funktionshinder Närvaro och val av justerare Ordförande hälsar välkommen till Rådet för förebyggande av funktionshinder. Mötet börjar med en presentationsrunda. Camilla Stenmark föreslås som justerare. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar att välja Camilla Stenmark till justerare.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 13 Föregående protokoll och godkännande av dagordningen Jörgen Hedman, rörelsegruppen, har synpunkter på protokoll från Rådet för förebyggande av funktionshinder Jörgen Hedman anser att protokollet är missvisande på punkten om korttidsvistelse för barn och unga. Så som föreningen upplever att protokollet är skrivet så att problemen för deras grupp förminskas. RBU anser: - Att det rullande schemat inte är bra. I protokollet står det att föreningen anser att det är bra. - Att det är ett stort problem att insatsens syfte eftersätts, särskilt för personer med personlig assistans. - Att ordet upplever kan strykas i meningen Konsekvensen blir att föräldrar upplever sig tvingade att lämna bort sitt barn under de specifika helgerna. Meningen bör istället vara: Konsekvensen blir att föräldrar tvingas att lämna bort sitt barn under de specifika helgerna. - Att det inte framgår att kommunen ser att de har brustit i samverkan med föreningarna och därmed brutit mot LSS Att om en fungerande samverkan med föreningar fanns skulle den här typen av problem inte bli lika stora och misstron mellan parterna minska. RÅFF diskuterar vidare att det är problem med skrivningen om den diskussion som RÅFF förde om representativiteten (sista stycket i ). Det känns kränkande för de som engagerar sig ideellt att det upplevs från kommunen att man skulle föra sin egen talan snarare än gruppens. Gunilla Åström (S) påpekar att det är viktigt att komma ihåg att uppdraget som ledamot är ett förtroendeuppdrag. Som förtroendevald har ledamoten fått sina medlemmars förtroende att driva frågor. Evelina Fahlesson (S) yrkar på att sekreterare och/eller justerare ska kolla av med den ledamot som lyft en fråga som lett till mer omfattande diskussioner för att se att det som står i protokollet stämmer överens med hur personen menade. Evelina Fahlesson (S) yrkar på en omformulering av sista stycket i Det viktiga är att det framkommer att utmaningen är att medlemmarnas och berörda gruppers frågor kommer upp till

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 RÅFF. RÅFF konstaterar också att frågan borde ha diskuterats i en separat punkt på dagordningen, inte under frågan om korttidsvistelse. Mats Rönnblom, SRF, tar upp att det var fel i beredningsprotokollet om socialnämndens förslag kring höjningen av egenavgift för färdtjänst. Han ifrågasätter att detta fel kunde gå igenom både justering av protokoll och att ingen på RÅFF noterat detta. Den korrekta skrivningen gällande förändring av färdtjänsttaxan ska vara: Socialnämnden föreslog att tillägget till kollektivtaxan höjs från 18 till 25 kr vilket innebär att egenavgiften för färdtjänst höjs från 43 till 50 kronor (för de kortaste resorna). Protokollet läggs till handlingarna. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar - Att besluta enligt Evelina Fahlessons yrkanden. - Att dagens protokoll justerar skrivningar i 4, Att dagens protokoll justerar beredningsprotokollet 5, Att fastställa dagordningen.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 14 Ordförande informerar Ordförande Kenneth Fahlesson tackar alla ledamöter i RÅFF och delaktighetssamordnaren för allt gott arbete och engagemang. Det känns bra att tillsammas kunna arbeta för en förändring. Ordförande påminner också ledamöterna att hålla sig uppdaterade på regeringens förslag på ny nationell funktionshinderspolitik. Riksdagen beslutar om förslaget i höst. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar att notera informationen.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 15 Riktlinjer för dofter i allmän miljö Referensgruppen har ställt en fråga om dofter i allmänna miljöer så som exempelvis köpcenter. RÅFF har bjudit in Ulrica Larsson, handläggare samhällsbyggnad, som redovisar vilka riktlinjer som finns kring dofter. Det finns en allergikommitté där kommun, landsting och föreningar samarbetar. Kommunen har ett handlingsprogram för allergiförebyggande arbete. Handlingsprogrammet gäller för kommunala och landstingets miljöer. I andra offentliga miljöer gäller miljöbalkens regler. Det finns ingen generell riktlinje kring parfymbutiker och liknande. Läs mer om kommunens arbete kring allergier och överkänslighet här: På CK finns två butiker som det doftar starkt från, en vid varje entré. Där är det problem för många allergifter och doftöverkänsliga. Kommunen har inte gjort någon bedömning av detta. Kommunen har inte särskilt starka möjligheter att påverka allmänna privata lokaler. Astma- och allergiförbundet lyfter att det viktigaste är att påverka fastighetsägare för att doftande butiker ska placeras avskilt och väl ventilerat. RÅFF ger bygg- och miljökontoret i uppdrag att ta upp frågan med fastighetsägare och önskar återrapportering till första mötet på hösten. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar - Att tacka för redovisningen och notera informationen. - Att få återrapportering på RÅFF 27 september 2017 om möjligheten till mer avskild placering av doftstarka butiker i CK.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 16 Återkoppling om hörselteknisk utrustning RÅFF har bjudit in ordförande för nämnden för support och lokaler, Tomas Teglund, driftchef Ralf Isaksson och utvecklingsledare Christer Löfstedt för att redovisa nämndens åtgärdsplan för hörslingor och hörselteknisk utrustning i kommunens lokaler. RÅFF riktar klagomål kring att problemen med hörselteknik finns kvar efter så många år av arbete. Ralf Isaksson redovisar Support och lokalers uppdrag. När det gäller hörselfrågor handlar det om att se till att de offentliga lokalerna har fungerande utrustning. Skolor, boenden mm har verksamheterna ansvar för. I ombyggda Lejonströmskolan ska vartannat klassrum ha slinga. På Moröskolan är varje klassrum förberett för slinga med T- läge. Även på Floraskolan kommer klassrummen att förberedas för slinga. I kulturhuset ska alla scener ha hörselslinga inbyggt i PA-systemet. Förslaget är att det blir en lösning där användaren lånar en mottagare och hänger runt halsen och kopplar mot slingan. I alla fasta konferensrum kommer det att finnas fast slinga och till alla mer flexibla lokaler kommer finnas bärbara lösningar. Marlene Idenäs, HRF, frågar hur många halsslingor som kommer att finnas, så att man kan komma en större grupp med behöv av slinga. Marlene påpekar också att lösningarna på bl a Nordanå och Anderstop inte fungerar så bra. RÅFF har också farhågor om att bärbara lösningar inte används eftersom det kräver att man bokar, hämtar ut och lär sig använda utrustningen. Evelina Fahlesson frågar vad som gäller kring kommunens mötesrum. De anses inte som offentliga lokaler. RÅFF menar att dessa lokaler ofta används för möten dit invånare bjuds in. Dessutom finns många medarbetare och politiker som använder lokalerna som behöver hörselteknisk utrustning. Support och lokaler svarar att det var för att tillgodose det behovet som de bärbara slingorna införskaffades. RÅFF konstaterade att ljudupptagningen i de bärbara slingorna är dålig i möten där fler pratar samtidigt eftersom sändaren inte räcker till att ta upp ljud från hela mötet. RÅFF påpekade också att det behöver finnas mikrofoner och högtalare i möteslokaler. Dagens möte understryker att detta fortfarande gäller. Support och

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 lokaler kollar upp om det rent tekniskt går att ha fler sändare kopplat till samma slinga. Delaktighetssamordnaren, HRF och Support och lokaler får i uppdrag att jobba vidare med frågan om hur hörseltekniken ska lösas i kommunens lokaler, om det är fasta slingor eller andra lösningar. Ralf Isaksson bokar in möte. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar - Att tacka för redovisningen och notera informationen. - Att delaktighetssamordnaren löpande redovisar till RÅFF om fortsatt arbete med hörselteknisk utrustning.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 17 Panelsamtal tema ungdomar och funktionsnedsättning RÅFF har bjudit in ungdomar som representerar de olika funktionsnedsättningsgrupper som ingår i RÅFF. Ungdomarna har blivit ombedda att berätta om sina upplevelser av att vara ung med funktionsnedsättning i Skellefteå kommun. Medverkar gör Ludvig från Attention, 17 år som går på gymnasiet, Wilma Marklund, RBU, som går i 9: an och Cornelia, RBU, som också går i skolan. Ludvig berättar att ganska mycket är bra, bl a färdtjänst och specialtaxi. En grej som fungerar mindre bra är kontaktperson. Ludvig berättar om dåliga erfarenheter av kontaktperson och långa väntetider för att få en kontaktperson. Han upplever också att det är dåligt att vem som helst kan bli kontaktperson och att de inte har så mycket information och kunskap. De som blir kontaktpersoner måste få mycket mer stöd och kunskapspåfyllning. RÅFF skickar den frågan till socialnämnden att följa upp. Det finns för lite grejer att göra för unga med funktionsnedsättning, det är bad, fritidsgårdar och korttids. Det gör att man blir hemma mer än man skulle vilja. Förr fanns det Laserdome som Ludvig tyckte om. Fråga från RÅFF: Klarar personal på fritidsgårdar av att bemöta unga med funktionsnedsättning? Ludvig beskriver att det är så mycket ungdomar på plats och att personalen inte hinner ha koll på vad ungdomarna gör. För personer som behöver ha kontroll och förutsägbarhet för att tillvaron ska fungera är det en dålig miljö. Det är också jobbigt med den höga volymen på fritidsgårdarna. Om det var lugnare och mer kontrollerat hade det fungerat bättre. Fritidsgårdar är ofta otillgängliga i flera våningar. Då blir det svårt för en ungdom i rullstol att delta. Viktigt också att det finns mindre grupper där ungdomar kan umgås. Fritidsgårdspersonal saknar ofta kunskap om funktionsnedsättning. T ex om man har blir arg förstår inte personalen att det kan vara en del av ens funktionsnedsättning, och då får man inte heller rätt bemötande. RÅFF föreslår att TGG ska besöka en eller ett par fritidsgårdar för att ta reda på mer om vad personalen kan och tänker om personer med funktionsnedsättning och deras möjligheter att delta i verksamheten.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Fråga från RÅFF: Hur fungerar det att få kontakt med föreningar och att få veta vad det finns för föreningar? Ludvig svarar att det är ganska svårt att få information, man vet inte så mycket om vad som finns. Om man har någon kontakt som kan visa in en i en förening finns ofta intresse. Wilma Marklund är engagerad i tillgänglighetsfrågor. Hon tar upp att det är för få ramper och dörröppnare vilket gör det svårt att komma in i affärer och restauranger. Det är inte heller bra om ramp eller hiss finns på baksidan för det är svårt att veta att den finns. Wilma lyfter också exempel från Slottskyrkan där det inte finns trapphiss pga. k- märkning av byggnaden. Wilma tar upp bristen på toaletter som är tillgängliga. Det är också ett problem att RWC t ex på hockeyn eller på stan används av flera ungdomar samtidigt som tar lång tid på sig. Åtminstone borde det vara självklart att ge plats för personer med funktionsnedsättning först. Plogningen på vintern är också ett problem. Wilma tar upp att det ofta är dåligt plogat och att det gör att hon tvingas komma försent till skolan eller andra aktiviteter, vilket hon inte tycker om. Assitenterna är livsviktiga för Wilma och många med henne. Hon är otrolig för hur politikerna pratar just nu om LSS och indragning av assistans. Wilma säger att hon har sina funktionsnedsättningar som gör att hon inte kan göra samma saker som andra 17-åringar. När en ungdom med funktionsnedsättning är sjuk får hon inte ha assistans, utan då är det föräldrarnas ansvar att ta hand om henne. Ingen annan 17-åring blir vårdad av förälder när de är sjuka. Wilma säger att hon är 17, inte 70, och hon vill kunna vara spontan. Men när man är bunden till färdtjänstbuss måste man boka detta tre veckor i förväg. Hon lyfter också att det är ett problem att rullstolsplatser ofta är separat från andra platser. När man sitter i rullstol vill man ju ändå sitta tillsammans med sitt sällskap. Dessutom är rullstolsplatser oftast längst bak, vilket är svårt för Wilma eftersom hon också har en synnedsättning. Fråga från RÅFF: Finns det tillräcklig kunskap i skolan om funktionsnedsättningsfrågor och vad händer när personalen saknar kunskap? Wilma svarar att det saknas kunskap bland lärare och rektorer kring olika funktionsnedsättning. Det gör att man inte alltid får förståelse för sina behov och kan delta på det sätt man vill och har förmåga till. T ex kan det handla om olika konsekvenser av

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 funktionsnedsättningar som gör att man inte orkar med. Då upplever ungdomarna att man inte alltid får rätt anpassningar och hjälpmedel. Nationella proven anpassas inte. Exempelvis är det ett problem att man inte får använda dator vid nationella prov, om man behöver det för att orka skriva tillräckligt länge. Ludvig berättar att han tidigare hade 70 procent frånvaro för att det blev sådant kaos i skolan med för stora klasser och för lite lärarresurser. Kunskapsbrist är ett problem även i samhället i stort. Fråga från RÅFF: Finns det någon fritidssysselsättning som fungerar bra? Wilma svarar att hon mest är hemma. Hon och hennes mamma Catrin svarar att de känner igen det Ludvig berättade om brist på fritidsaktiviteter och att det är en brist på kunskap hos föreningar och andra arrangörer. Fråga från RÅFF: Finns det platser i Skellefteå som ni unga vill gå till men inte kan? Wilma svara att det mest handlar om lokaler, t ex frisörer eller butiker som saknar ramp eller hiss. Wilmas mamma Catrin säger att det finns en hel del enkelt avhjälpta hinder i Skellefteå som inte är åtgärdade. Det är också ett problem att många lokaler har så små toaletter och då kan man inte gå dit. Wilma undrar om man verkligen får starta ny restaurang utan tillgänglig toa. Evelina Fahlesson svarar att om en gammal lokal tas över kommer ärendet aldrig till bygg- och miljökontoret. Om det är nybyggnationer ställs det krav. RÅFF undrar vad lagen säger om tillgänglighet i befintlig lokal, t ex storlek på toaletter? RÅFF ställer frågan till tillgänglighetsrådgivare Christina Nyberg för svar på första mötet på hösten. Cornelia kommunicerar via kroppsspråk och ögonrörelser. Därför blir assistenterna hennes språkrör och helt livsviktiga. Det är ett problem att hitta saker att göra på fritiden. Lekplatser är inte tillgängliga. Cornelia använder springsele men den kan hon bara använda på skolan och hemma. Det är inte heller lätt att komma fram på stan med rullstolen. Lekplatser skulle kunna utrustas med nedsänkt studsmatta där man kan köra upp rullstolen, gungor som man kan köra upp rullstolen på, bättre underlag på lekplatser, lyft för att kunna använda springsele mm. Tekniska nämnden har beslutat att alla lekplatser som görs om ska ha något lekredskap som är tillgängligt. Men ordförande Ola Burström påpekar att nämnden är medveten om att alla funktionsnedsättningar är olika och ställer olika krav. Jörgen Hedman, RBU, tar upp ett önskemål om inomhusaktivitetspark för barn, unga och vuxna med fysiska nedsättningar

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Catrin Marklund, RBU, lyfter att många med funktionsnedsättning slutar förvänta sig att alls kunna delta på olika aktiviteter. Särskilt gruppen unga med funktionsnedsättning kan behöva en extra riktad inbjudan och information. Dessa ungdomar saknar ofta kompisgäng som drar med en och visar vad som finns. Fråga från RÅFF: Upplever ungdomarna att det finns forum för att framföra sina synpunkter, hur fungerar t ex ungdomsfullmäktige för unga med funktionsnedsättning? Delaktighetssamordnaren berättar att kommunens demokratilots har ett särskilt arbete med både grundsärskola och gymnasiesärskola för att förbereda för ungdomsfullmäktige. Catrin Marklund lyfter att hon upplever att i Skellefteå kommun tänker man ofta på särskola när man pratar om barn och unga med funktionsnedsättning. Däremot fungerar det inte lika bra för barn som är integrerade i ordinarie verksamhet. Ska bristen på tillgänglighet sätta stopp för våra liv? frågar Wilma Marklund. Kenneth Fahlesson svarar att det självklart inte ska vara så. Det är det RÅFF och alla som sitter med i RÅFF jobbar för att få till. Det finns mycket kvar att göra. Kenneth Fahlesson avslutar med att bjuda in ungdomarna till RÅFF hösten 2018, så vi kan följa upp om utvecklingen går åt rätt håll. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar - Att tacka de ungdomar som deltagit på mötet för intressanta och viktiga synpunkter.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Fritid för barn och unga med funktionsnedsättning RÅFF har bjudit in ordförande för fritidsnämnden, Daniel Ådin. Referensgruppen har tidigare lyft frågor gällande fritid för barn och unga med funktionsnedsättning som Daniel Ådin ombetts besvara: - Fritid för barn: För fritidsaktiviteter beviljas inte hjälpmedel. Inom parasporten är mycket av utrustningen anpassade för vuxna. Det är dyrt för familjer att köpa in. Daniel Ådin svarar att det finns en budget för att köpa in hjälpmedel men att de får väldigt lite feedback kring vad de ska köpa in. Det är Parasportföreningen som ansvarar för hjälpmedelspoolen. Han efterfrågar en önskelista med en rangordning om vad som är viktigast. Tillgänglighet och att få alla människor att röra på sig är nämndens prioritet. Daniel uppmanar föreningarna att sprida frågan om vilka hjälpmedel som behövs och höra av sig. Det pågår arbete med att bygga upp utlåning av idrottsutrustning via biblioteken. Daniel Ådin konstaterar att det borde gå att kombinera även med utlåning av hjälpmedel. Daniel berättar att det finns budget för tillgängligt friluftsliv och en grupp som jobbar med att hitta miljöer och sätt att tillgängliggöra dessa. - Problematiskt för barnen att vara delaktiga i de traditionella idrottsföreningarna eftersom de oftast är så tävlingsinriktade. Barnen blir hänvisade till paraförbundets verksamhet. Alla föreningar som får bidrag från kommunen borde satsa på att utbilda idrottsledare i de befintliga föreningarna för att bli bättre på ta emot barn med olika funktionsnedsättningar. Daniel Ådin svarar att det är en svårighet för nämnden att gå in och ställa krav på föreningarna. Däremot kan nämnden jobba med ekonomi som styrmedel för att få föreningar att jobba mer med vissa frågor, t ex utbilda ledare i funktionsnedsättningar. Det gör man redan inom området integration. Kenneth Andersson tar upp att länsföreningarna får stöd från Region Västerbotten och i deras riktlinjer ställs krav på att unga med funktionsnedsättning ska integreras i föreningarnas verksamhet. Evelina Fahlesson efterfrågar liknande tydlighet från fritidsnämnden. Daniel Ådin anser att det är problematiskt att ställa krav på

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 föreningar då de är självständigt fungerande organisationer som bestämmer över sin egen verksamhet. Brittis Malm lyfter att det är en svårighet att jobba med små grupper, vilket unga med vissa funktionsnedsättningar behöver för att kunna delta. Föreningarna får bidrag baserat på hur många deltagare de har och då vill de ha större grupper. Där borde också kommunen ha en möjlighet att styra och stötta föreningar. Ungdomarna från 17 stannar kvar och ställer sina frågor om bristande tillgänglighet på fritidsgårdar till Daniel Ådin. Han svarar att det bästa är att prata direkt med den fritidsgård man vill gå på. Om personalen där inte kan leva upp till de behov som finns så får de ta frågorna till fritidsnämnden. Daniel säger också att man vet att alla lokaler inte är fysiskt tillgängliga, men att man försöker flytta till bättre lokaler. Gällande osynliga funktionsnedsättningar och personalens kunskap svarar Daniel Ådin att alla ska ha kunskap men att om det inte finns så vill nämnden veta detta. Det kan sättas in kunskapshöjande åtgärder, som egentligen inte är någon stor insats. Jörgen Hedman, RBU, tar upp att alla inte känner sig bekväma att komma till fritidsgårdar. Därför lyfter han upp frågan om att det behövs en aktivitetslokal för barn, unga och vuxna med rörelsenedsättning där man kan aktivera sig utifrån egna förutsättningar. Daniel Ådin avslutar med att inbjuda alla att komma in med idéer och förslag som kan få fler människor att ha lust och kunna röra på sig. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar Att tacka för och notera informationen.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Rapport från funktionsnedsättningsrörelsen Protokollen har varit utskickade. Från senaste TGG skickades en skrivelse till Länstrafiken, Skellefteå buss samt projektansvariga Skellefteå kommun. Skrivelsen och Länstrafikens svar läses upp. Representanter från TGG har haft möte med Elisabeth Ståhlspets, lokalstrateg på socialförvaltningen, och lämnat synpunkter kring revidering av riktlinjer för trygghetsboende. Kenneth Fahlesson går igenom föreningsrepresentanternas synpunkter varav nästan alla kommer att tas in i riktlinjen. Anette Lindgren (M) kommenterar att alla synpunkter är viktiga och rimliga, men lyfter en farhåga om att strikta krav i riktlinjer för trygghetsboende kan leda till att verksamheter drar sig för att starta trygghetsboenden. Evelina Fahlesson (S) kommenterar att om vi inte ställer kraven från början så kommer det att bli fråga om bostadsanpassning senare vilket blir mycket dyrare. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar att notera informationen.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Rapport från Funkis Funkis den 3 maj hade temat kommunikations- och språkstörningar. Mötet hölls på nyrenoverade Lejonströmskolan med information om skolans verksamhet och rundvandring. Funkis tog upp samrådsfrågan och temat för nästa träff blir just hur samråd mellan föreningar och kommunen kan stärkas inom funktionshindersområdet. Protokoll från Funkis är utskickat med handlingarna till mötet. Nästa Funkis ska ha tema samrådsformer. Beslut Rådet för förebyggande av funktionshinder beslutar att notera informationen.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Övriga frågor Kenneth Andersson korrigerar uppgifter han tidigare lämnat om tillgänglighet i folktandvårdens incheckningsterminaler. Frågan om tillgänglighet har inte funnits med i arbetet på det sätt som RÅFF tidigare fått information om. Det som gäller är att de digitala incheckningsterminalerna inte måste användas av besökaren utan att det ska finnas personlig service på alla mottagningar. Jörgen Hedman, RBU, frågar om Skellefteå buss ska sluta köra färdtjänst. Kenneth Fahlesson informerar om att Skellefteå buss har meddelat att de vill avsluta uppdraget. Avtalet Med Skellefteå buss och Skellefteå taxi är skrivet så att ingen ny upphandling behövs utan taxi kan ta över verksamheten. Det finns en oro för att det ska bli sämre service med stora bilar och bussar. Det är viktigt att reda ut vad som gäller i denna fråga innan rykten och oro sprids. Kenneth Andersson tar upp att det planeras en temadag kring vårdkedjan för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Temadagen blir den 1 september i Umeå och planeras av landstinget tillsammans med länsföreningarna. Mats Rönnblom, SRF, tar upp en fråga till Ola Burström och Evelina Fahlesson om uteserveringsprogrammet. Beslutsgången och underlagen har varit oklara i ärendet. Ett möte mellan Ola Burström, Evelina Fahlesson, enhetschef Robert Nyman, representanter för TGG samt delaktighetssamordnare och tillgänglighetsrådgivare är planerat den 14 juni för att öka tydligheten.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Nästa sammanträde Rådet för förebyggande av funktionshinder träffas nästa gång den 27 september. Temat för mötet är vuxna, funktionsnedsättning och delaktighet. Beredningsgruppen planerar mötet. Referensgrupp den 30 augusti och beredningsmöte är den 5 september.